Annelie Holgersson, doktorand vid Umeå universitets Kunskapscentrum för Katastrofmedicin (KcKM), har undersökt beredskap för masskadeattentat, det vill säga storskaliga terroristattentat eller andra händelser orsakade av antagonistiskt våld. I flera studier har Annelie Holgersson undersökt den självupplevda beredskapen hos blåljuspersonal för hantering av konsekvenserna, i form av omkomna och skadade, efter ett masskadeattentat mot kollektivtrafik.

Inte beredskapen som är dålig
– Forskningsresultaten betyder inte att den faktiska beredskapen och den eventuella hanteringen vid ett attentat skulle vara dålig. Däremot anser många inom de svenska blåljusorganisationerna att deras organisationer saknar nödvändig kunskap och resurser för att hantera och minska de direkta följderna av ett attentat, säger Annelie Holgersson.

Avhandlingen är bland annat baserad på en enkät (med totalt 864 respondenter) som skickats till personal inom svensk polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Resultaten visar att:

Det visades också att uppfattningen av beredskap bland blåljuspersonal påverkades av kön, arbetslivserfarenhet, organisationstillhörighet, olika former av utbildning samt tillgång till personlig skyddsutrustning.

Uppfattningen går att påverka
– Det positiva är att påverkbara faktorer såsom utbildning och personlig skyddsutrustning förbättrar uppfattningen om den egna organisationens beredskap. Detta talar för att sådana proaktiva investeringar skapar bättre förutsättningar för en effektiv respons, säger Annelie Holgersson.

Annelie Holgerson är från Stockholm. Hon har en masterexamen inom freds- och konfliktstudier med inriktning mot krishantering och fredsbyggande från Umeå universitet och är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.

Avhandling:
Engelsk titel: Preparedness for mass-casualty attacks on public transportation

Mer information:
Annelie Holgersson, Institutionen för Kirurgisk och Perioperativ Vetenskap, Kunskapscentrum för Katastrofmedicin (KcKM) vid Enheten för Kirurgi, Umeå universitet.
Telefon: 070-217 1695, E-post: annelie.holgersson@umu.se

– Vi vill förstå sammansättningen av mikroorganismer i tunnelbanemiljön, med ytterligare kunskap kan vi förhoppningsvis bidra till att minska spridningen av sjukdomsalstrande mikroorganismer, säger Klas Udekwu vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet. Han är samordnare för den svenska delen av projektet tillsammans med kollegan Per Ljungdahl.

Klas Udekwu och hans medhjälpare samlar in prover med hjälp av nylontopsar som de gnuggar mot olika ytor i tunnelbanan i minst tre minuter. Sedan utvinns mikroorganismernas DNA så att forskarna kan identifiera dem och deras innehåll av särskilda gener som till exempel antibiotikaresistens. Provtopsningen pågår 15–18 mars, men prover kommer att samlas in regelbundet från alla tunnelbanestationer i Stockholm under det fem år långa projektet. Utvinning och analys görs vid Stockholms universitet, som också kommer att hjälpa till att analysera prover från vissa andra städer.

Kunskap skapar ”smarta städer”
– Med hjälp av moderna metoder i metagenomik kan vi nu på molekylär nivå börja förstå organismdynamik i städer. Ökad kunskap kan ha en positiv inverkan på hållbarhet, trygghet, säkerhet och framtida planering. Detta inkluderar underlag för framtidens ”smarta städer”, städer som kan upptäcka och reagera på nivåer av sjukdomsalstrande organismer, säger Klas Udekwu.

– Det är många frågor som intresserar oss. Vi undersöker exempelvis hur miljön och mikrobsamhällena förändras med väder, årstider och människoströmmar. Genom att så småningom kombinera våra data med information om befintliga stadsmiljöer skulle man kunna undersöka om sammansättningen av mikroorganismer till exempel varierar utifrån tillgång och närhet till vårdcentral. Det skulle kunna ge bättre samhällsplanering, säger Klas Udekwu.

Samarbete mellan Stockholms universitet och Stockholms läns landsting
– Tunnelbanemiljön är speciell. De är människogjorda grottor med hög lufttillförsel och stor genomströmning av människor. I många städer är tunnelbanan det sätt som de flesta använder för att ta sig någonstans. Därför börjar vi undersökningen med den bebyggda miljön där, berättar Klas Udekwu.

Utöver syftet att bidra till stadsplaneringen, hoppas forskarna att data från MetaSUB kommer att skapa en ny resurs för att upptäcka nya biokemiska vägar, små molekyler och antibiotika som skapas av ekosystemet av mikroorganismer. Det är särskilt intressant eftersom det som forskarna undersöker har lärt sig att och utvecklats för att leva bland oss människor. I New York, som var först ut i MetaSUB, har forskarna hittat ungefär de mikroorganismer de förväntade sig. De allra flesta orsakar inga sjukdomar och en del hjälper till och med till att bryta ner gifter i miljön.

Därför kartläggs mikroorganismerna

Varje timme avger du över 40 miljoner bakterieceller från handen, munnen, håret och andra kroppsdelar som landar på golv, väggar och andra ytor. Det uppskattas att över 99,9999 procent av de bakterieceller vi får kontakt med varje dag liknar de vi redan har på oss och påverkar inte vår hälsa. Tack vare kunskap om god hygien och åtgärder som vaccinationsprogram är våra närmiljöer säkra även om det inte förhindrar att vi kan smittas av virusinfektioner som influensa.

Mer information:
Klas Udekwu, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, telefon: 08-16 41 89, e-post: klas.udekwu@su.se.
Presstjänsten Storstockholms lokaltrafik: 08-686 15 50.

Om MetaSUB

MetaSUB är ett konsortium av laboratorier världen över som arbetar med att kartlägga mikroorganismer i tunnelbanesystemet. Forskningsprojektet startade i New York av forskare vid Cornelluniversitetet och omfattar nu 46 städers tunnelbanesystem och ett hundratal forskare över hela världen.

Forskare från SLU och Skogforsk har gått igenom de åtta vetenskapliga studier som har gjorts i Sverige om hur olika former av naturhänsyn står sig när det gäller kostnadseffektivitet.

I de flesta av studierna beräknas kostnaden som skogsägarens förlust av att lämna hänsyn. Detta jämförs med ett hypotetiskt skogsbruk utan hänsyn. För att skatta vinsterna med naturhänsynen har man använt olika indirekta mått, såsom tillgång till död ved och andra substrat, eller direkta mått, såsom antalet rödlistade arter. Det är förhållandevis enkelt att beräkna kostnaderna – som handlar om intäktsförluster i form av kvarlämnat virke och förlorad framtida virkesproduktion. Däremot är det svårare att värdera nyttoeffekten av olika hänsynsåtgärder.

– Jämfört med träd som vi avverkar, planterar och gallrar, så är effekterna på de flesta andra organismer svåra att förutsäga. Men en sak verkar klar; ju mer information man har om arter och miljöer i ett bestånd som ska avverkas, desto lättare är det att göra åtgärderna effektivt, säger Jan Weslien, en av författarna till rapporten.

Effektivare att spara döda träd
Tre studier utförda av samma forskargrupp jämförde kostnadseffektiviteten för olika åtgärder som skapar död ved. Studierna, som alla är rena modelleringsstudier, visar bland annat att det var effektivare att spara döda träd eller att skapa högstubbar, jämfört med att låta omloppstiderna bli längre. Det var också mer kostnadseffektivt att lämna aspar och björkar än att lämna barrträd. Lövträden är viktiga för många insekter, mossor och lavar, samtidigt som deras virkesvärde inte är lika högt.

Forskarna konstaterade också att de kostnadseffektiva strategierna för att skapa död ved ser olika ut i olika delar av landet. I norra Sverige med lägre markpriser kostar det mindre att spara hänsynsytor, men i södra Sverige är det effektivare ur kostnadssynpunkt att spara och skapa död ved.

Det behövs en mångfald av naturhänsyn
– I en annan studie, där man inventerade arter i olika skogsmiljöer, fann man att avsättning av nyckelbiotoper är det mest kostnadseffektiva om målet är att skydda så många rödlistade arter som möjligt per insatt krona, säger Lena Gustafsson från SLU, en annan av rapportens författare.

Hon vänder sig samtidigt mot att frågan om kostnader förenklas.

– Ett mått som ”arter per krona” är visserligen lätt att förstå, men naturvärdet är mer komplicerat än så, säger hon. Olika typer av hänsyn kan gynna olika arter och vi behöver en mångfald av hänsyn. Ibland kan det också vara en enskild art som kräver extra hänsyn, och en annan gång kan det handla om unika miljöer som behöver skydd även om de inte hyser så många arter idag.

En stor mängd arter är beroende av död ved

Kullfallna trädstammar (lågor), torrträd och annan död ved har blivit en bristvara i nutidens skogslandskap.Sådan död ved är ett livsvillkor för en mängd arter inom vitt skilda grupper. För vissa organismer är den döda veden föda; för andra fungerar den som boplats, växtplats eller skydd. En stor del av de vedlevande arterna har specifika krav på exempelvis trädslag, vedens grad av nedbrytning eller stammarnas grovlek.

Dagens omfattande skogsbruk gör att tämligen få träd numera når så hög ålder att de dör en naturlig död. Mängden död ved är därför mycket mindre jämfört med ursprungstillståndet, och många av de arter som är knutna till den döda veden är i dag hotade eller sällsynta.

Källa: Naturvårdsverket

Fotnot: Syntesen om kostnadseffektiv naturhänsyn är den sjätte delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.
Syntes – Kostnadseffektiv hänsyn

Mer information:
Jan Weslien, Skogforsk, jan-olov.weslien@skogforsk.se, 070-698 59 29
Lena Gustafsson, SLU, lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47

I sin avhandling har Gunnar Nilsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, undersökt behandlingsbeslut för hjärt- och kärlsjukdomspatienter i Jämtland och Härjedalen. Forskaren har dels kunnat kartlägga hur faktorer såsom ålder och kön påverkar tillgången till preventiv behandling med kolesterolsänkande läkemedel (så kallade statiner) för patienter som ännu inte haft en hjärtinfarkt. Andelen patienter som behandlas med statiner avtog redan från 45 års ålder och bland kvinnor över 70 år var sannolikheten för behandling halverad, jämfört med män i samma ålder.

– När det gäller just hjärt- och kärlsjukdom finns ett stort behov av att utveckla bättre metoder för identifiering och uppföljning av riskpersoner. Framförallt behövs en ökad medvetenhet om hur faktorerna ålder, kön och social ställning påverkar den medicinska beslutsprocessen, säger Gunnar Nilsson, som också är distriktsläkare vid vårdcentralen Myrviken, Jämtland.

I avhandlingen beskrivs också faktorer som vid hjärtinfarktsymtom förlänger väntetiden för att patienten ska få akut sjukhusvård. Resultaten visar bland annat att det i genomsnitt tar över 5 timmar innan personer med hjärtinfarkt får den akutvård de behöver och de patienter som först söker hjälp via primärvården får vänta i genomsnitt nästan 9 timmar.

Forskarna har också undersökt vårdbeslut för patienter som i primärvården genomgått test av hjärt- och lungkapacitet, ett så kallat arbets-EKG. Vilka patienter som remitteras för fortsatt hjärtutredning vid hjärtklinik styrs av resultatet från arbets-EKG, men påverkas också av patienternas ålder, kön och anställningsförhållanden.

De studier som ingår i avhandlingsarbetet genomfördes i Jämtland och Härjedalen under 2010-2014. Tillämpning av kolesterolsänkande medicinering undersöktes i en tvärsnittsstudie med 931 patienter. I den retrospektiva studien kring tidsfördröjning mellan symtomdebut och sjukhusvård deltog 265 patienter.

Avhandling:
Ischemisk hjärtsjukdom – riskbedömning, diagnostik och sekundärpreventiv behandling i primärvården, speciellt med avseende på betydelsen av arbets-EKG.
(Engelsk titel: Ischaemic heart disease – risk assessment, diagnosis and secondary preventive treatment in primary care, with special reference to the relevance of exercise ECG).

Mer information:
Gunnar Nilsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för allmänmedicin, Umeå universitet
Telefon: 070-222 5141, E-post: gunnar.nilsson@jll.se; gunnar.nilsson@regionjh.se

Fotnot:
Gunnar Nilsson är från Frösön. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin jobbar han som distriktsläkare vid vårdcentralen Myrviken, Jämtland.

– Kvinnor i medelåldern som genomgår en bröstförminskande operation ångrar ofta att de inte genomfört ingreppet tidigare, säger doktoranden och plastikkirugen Richard Lewin som disputerar i ämnet vid Sahlgrenska akademin.

Kvinnor med så kallad brösthypertrofi, att brösten är större än normalt, drabbas inte bara av fysiska besvär som ryggont och problem med eksem och svamp under brösten. Även psykiska och psykosociala besvär är vanliga.

Det visar doktoranden och plastikkirurgen Richard Lewin, som i sin avhandling undersökt livskvaliteten hos 1 000 kvinnor som genomgått bröstförminskande operationer vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Fysiska och psykiska besvär
Till de fysiska problem som drabbar kvinnorna hör smärta i nacke, axlar och bröst, medan de psykiska problemen tar sig uttryck i exempelvis dåligt självförtroende och självkänsla. Många kvinnor berättar också om ett upplevt obehag i vardagliga och/eller offentliga sammanhang, vilket till exempel kan leda till att man undviker att vistas på stranden.

– Ett ytterligare bekymmer är det rent praktiska problem en onormalt stor byst medför, till exempel att hitta en passande BH och kläder, säger Richard Lewin.

I avhandlingen visar Richard Lewin att en bröstförminskningsoperation för en majoritet av kvinnorna på flera olika sätt leder till en förbättrad livskvalitet.

– Dessa operationer har ofta ifrågasatts för att vara rent estetiska, men en bröstförminskning kan helt förändra dessa kvinnors liv, och är därför absolut något som ska fortsätta genomföras i offentlig vård, säger Richard Lewin.

Avhandlingen Breast Hypertrophy and outcome of Breast Reduction Surgery försvaras vid en disputation den 3 mars. Länk till avhandling.

Kontaktinformation: Richard Lewin, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och sektionschef vid Plastikkirugiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, richard.lewin@vgregion.se

 

Upptäckten att bakteriefloran säger så mycket om var en malariamygga kommer ifrån beskrivs i marsnumret av Nature-tidskriften Scientific Reports. Uppsalaforskarnas medförfattare kommer från Natural Resources Institute vid University of Greenwich och Institut de Recherche en Sciences de la Santé i Burkina Faso.

– Vi vet att bakterier finns överallt, men blev förvånade över hur mycket de kunde berätta om populationsstrukturen hos myggorna, säger Olle Terenius, forskare vid SLU:s institution för ekologi. Vi samlade in malariamyggor från ett antal byar i Burkina Faso, och det verkar som att ”myggbestånden” är ganska lokala.

Relevant kunskap för malariabekämpning
Flertalet av myggorna verkade ha kläckts i närområdet, även om forskarna hittade en och annan långflygare också. Hur lokala myggstammarna är har stor betydelse för vilka strategier för malariabekämpning som kan fungera i ett område.

Det traditionella sättet att studera myggors rörelser i landskapet är att släppa ut stora mängder märkta myggor i naturen och sedan återfånga dem efter en tid. Märkningen görs då med radioaktiva eller fluorescerande ämnen.

– Det finns en uppsjö av tekniska problem med denna teknik, säger Richard Hopkins, forskare vid NRI med ett förflutet vid SLU. Att släppa ut stora mängder myggor som kan bära på malariaparasiter kräver också svåra etiska avvägningar.

– Att studera insekters populationsstruktur och rörelsemönster med hjälp av deras bakterieflora kan bli ett viktigt redskap i forskningen, säger Olle Terenius. För att lära oss i vilka sammanhang tekniken är mest användbar måste vi följa upp denna upptäckt med nya studier av både myggor och andra insekter.

————————————————————————

Kontaktinformation:
Olle Terenius
Inst. för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, olle.terenius@slu.se

Richard J. Hopkins
Natural Resources Institute, University of Greenwich, Storbritannien, R.J.Hopkins@gre.ac.uk

Artikeln
Moritz Buck, Louise K. J. Nilsson, Carl Brunius, Roch K. Dabiré, Richard Hopkins & Olle Terenius. Bacterial associations reveal spatial population dynamics in Anopheles gambiae mosquitoes. Scientific Reports 6, Article number: 22806 (2016). Doi:10.1038/srep22806
http://www.nature.com/articles/srep22806

I framtiden kan vi ha en helt ny typ av energilager, vi laddar dem med värmeenergi, till exempel på dagen när solen strålar eller av spillvärme från en industriell process. Värmen omvandlas till el som kan lagras tills den behövs. Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU, med professor Xavier Crispin i spetsen  står bakom resultaten.

Förenklat kan man säga att en superkondensator är ett energilager, en typ av batteri, som består av en elektrolyt av laddade partiklar, joner, mellan två elektroder. Laddningen lagras intill elektroderna, oftast i kolnanorör. Ett av de fysikaliska fenomen som forskarna här utnyttjar är att om en superkapacitans utsätts för en temperaturgradient, det vill säga att ena änden är varm och den andra kall, så rusar jonerna mot den kalla sidan och en elektrisk ström uppstår.

Temperaturskillnad spelar in
Den termoelektriska effekten används för att göra el av värme och hur mycket värme som omvandlas till el beror på både på vilken elektrolyt man använder och hur stor temperaturskillnaden är.

Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik har i många år experimenterat med flytande elektrolyter som består av joner och ledande polymerer. De positivt laddade jonerna är små och snabba, medan de negativt laddade polymermolekylerna är stora och tunga. När ena sidan värms och den andra kyls ner rusar de små snabba jonerna mot den kalla sidan, medan de tunga polymerkedjorna blir kvar där de är. Eftersom det är joner och inte elektroner fastnar de vid metallelektroderna. Den laddning som då uppstår lagras i kolnanorör intill metallelektroderna och kan laddas ur närhelst elen behövs.

100 gånger så effektiv
Dan Zhao, post doc, Hui Wang, även hon post doc och doktorand Zia Ullah Khan, hittade efter år av fruktlösa försök rätt bland polymererna. De fick fram en elektrolyt med 100 gånger högre förmåga att omvandla värme till el än de elektrolyter som normalt används.

– Ännu vet vi inte exakt varför vi får den här effekten. Men faktum är att vi kan konvertera och lagra 2500 gånger mer energi än de bästa av dagens superkondensatorer kopplade till termoelektriska generatorer, säger Xavier Crispin.

Elektrolyten innehåller bara ofarliga, enkla och billiga material som är stabila och kan hanteras i rumstemperatur. Den jondrivna termoelektriska superkondensatorn öppnar därför helt nya möjligheter att lagra solel, för att ta ett exempel. Forskningen har resulterat i två patent och förhoppningen är att resultaten ska leda till en helt ny typ av energilagring som kan massproduceras i industriell skala.

 

Artikeln: Ionic Thermoelectric Supercapacitor, Dan Zhao, Hui Wang, Zia Ullah Khan, Roger Gabrielsson, Magnus Jonsson, Magnus Berggren och Xavier Chrispin, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, samt C Chen, Xiamen University, Kina. Energy Environmental Science, The Royal Society of Chemistry 2016, DOI 10.1039/C6EE00121A

Kontaktinformation: Professor Xavier Crispin, xavier.crispin@liu.se

Studien har mätt hur immunsystemet hos fiskar svarar på transplanterade fiskfjäll och fann att individer med små hjärnor hade starkare immunavstötningssvar än de med stora hjärnor. Att utveckla och upprätthålla en större hjärna kräver mer energi och resurser, vilket kan förklara de negativa effekterna på immunförsvaret.

– Resultaten tyder på att en större hjärna kommer till kostnaden av ett nedsatt immunförsvar, bortsett från den uppenbara fördelen att vara klokare, säger Alexander Kotrschal, vid Stockholms universitet, som är försteförfattare av studien.

Forskarna transplanterade fjäll från fiskar med stora hjärnor till fiskar med små hjärnor och vice versa, och observerade hur de främmande fjällen hanterades. Vad de fann var att individer med större hjärnor visade en svagare avstötningsreaktion än de med små hjärnor. Det visar att det medfödda immunförsvaret är nedsatt hos individer med stora hjärnor.

Hanar har starkare adaptivt immunsystem
Tre veckor senare transplanterades fjäll mellan samma fiskar för att också testa det adaptiva immunsystemet som utvecklar specifika antikroppar, till exempel som svar på vaccination. Denna jämförelse visade dock inte någon skillnad mellan fiskar med stora och små hjärnor, däremot visade hanarna ett starkare avstötningssvar än honorna. Det tyder på att hanarna har starkare adaptivt immunförsvar än honorna.

– I de flesta arter har hanar svagare immunförsvar än honor och ökad mottaglighet för infektionssjukdomar. Man tror att hanar istället kan dra nytta genom att investera mer resurser i parningsakten, även på bekostnad av minskat immunförsvar. Vi känner inte till någon teori som kan förklara våra resultat och det ökande antalet andra fall som visar undantag från den här allmänna regeln, säger Dustin Penn, seniorförfattare av studien.

Nästa steg är att identifiera de mekanismer som genererar könsskillnaderna i immunitet, och att förklara hur gener som påverkar hjärnans storlek också styr det medfödda immunförsvaret.

Artikel: Selection for brain size impairs innate, but not adaptive immune responses” av Alexander Kotrschal och Niclas Kolm vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet och Dustin Penn vid Konrad Lorenz Institute of Ethology of the University of Veterinary Medicine, Wien har publicerats i tidskriften “Proceedings of the Royal Society – B”.

För mer information:
Alexander Kotrschal, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08 16 40 46, mobil 076-575 16 61, e-post alexander.kotrschal@zoologi.su.se
Niclas Kolm, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 40 50, mobil 0730-98 08 09, e-post niclas.kolm@zoologi.su.se

Toxoplasma gondii är en encellig parasit som förekommer hos människa och många andra varmblodiga djur. Hos djur är parasiten mest känd hos katt, som är parasitens huvudvärd, samt hos får och gris som är mellanvärdar.

Hos människor kan en infektion under graviditet leda till allvarliga skador hos barnet, exempelvis hjärnskador eller blindhet. Toxoplasmainfektion kan också ge upphov till en inflammation i hjärnan (encefalit) hos människor med nedsatt immunförsvar. På senare tid har infektionen även diskuterats i samband med en del psykiatriska tillstånd, exempelvis schizofreni.

Rått kött smittkälla för människor
Den främsta orsaken till toxoplasmainfektion hos människor anses vara konsumtion av otillräckligt upphettat infekterat kött, framförallt från gris, får och vilt. Camilla Wallander från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt förekomsten av Toxoplasma gondii hos vildsvin respektive slaktsvin i Sverige. Syftet var att öka kunskaperna om möjliga smittvägar till människa och att på det sättet möjliggöra riktade insatser av betydelse för folkhälsan.

Förekomsten av antikroppar hos konventionellt uppfödda slaktsvin visade sig vara låg (1 %), medan den var högre (8 %) hos grisar uppfödda under ekologiska förhållanden enligt KRAV:s regler. Förekomst av antikroppar är ett indirekt bevis på att grisen också bär på parasiten i sina vävnader.

Resultaten visade också att den ökade förekomsten hos KRAV-grisar främst var förknippad med betesgång, och att varje månads förlängning av betesperioden ökade risken för grisen att bli infekterad.

– Det ökade intresset för djurvänliga produktionsformer – med bland annat tillgång till utevistelse – riskerar att öka förekomsten av Toxoplasma-infekterat griskött och det är viktigt att denna risk hanteras i livsmedelskedjan, säger Camilla Wallander.

Upphettning av köttet dödar parasiten
Kött från vildsvin konsumeras i allt större utsträckning i Sverige eftersom dessa djur har ökat kraftigt i antal. I avhandlingen beskrivs den första undersökningen av förekomsten av Toxoplasma gondii hos svenska vildsvin och resultaten visade att hälften av de undersökta vildsvinen bar på antikroppar mot parasiten. Denna höga förekomst understryker vikten av att kommunicera riskerna förknippade med att konsumera otillräckligt tillagat vildsvinskött.

Information om Toxoplasma-parasiten samt om hur smittan kan undvikas bör enligt Camilla Wallander finnas lätt tillgänglig för konsumenterna. En viktig grundprincip är att svinkött aldrig ska konsumeras rått eller otillräckligt upphettat. Hur parasiten i framtiden bör hanteras i livsmedelskedjan kräver vidare utredning gällande både ekonomiska och tekniska förutsättningar.

Avhandling: Leg. Vet. Camilla Wallander, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, försvarar sin doktorsavhandling Toxoplasma gondii in wild and domestic pigs (Sus scrofa and scrofa domestica) in Sweden – food safety aspects vid SLU i Uppsala.

Tid: Fredagen den 11 mars 2016, kl 09:15
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Antti Oksanen, Livsmedelssäkerhetsverket i Finland (Evira)

Mer information: Camilla Wallander
018-67 23 62, camilla.wallander@slu.se

Den första norska landslagen, Landsloven från 1274, utarbetades på uppdrag av kung Magnus Lagabøte och var gällande lag i Norge fram till början av 1600-talet. Lagen gällde hela riket, och tidigare forskning menar att lagen ersatte de äldre landskapslagarna.

Det finns 39 bevarade manuskript av Landsloven, samtliga daterade till 1300-talet. Exakt var de framställdes är okänt, men sannolikt nedtecknades de vid centrala institutioner anslutna till kungen eller kyrkan.

− Det stora antalet manuskript ger en unik möjlighet till jämförande studier ur ett skriftligt perspektiv. På detta sätt kan framväxten av skriftkultur under medeltiden i allmänhet, och framtagandet av Landsloven i synnerhet, undersökas. En sådan studie har tidigare aldrig gjorts på detta material, säger avhandlingens författare Anna C. Horn.

Gemensamt ursprung
Femton av de 39 manuskripten uppvisar gemensamma strukturella drag som de andra 24 manuskripten saknar. Detta ger anledning att tro att dessa femton har haft ett gemensamt ursprung.

Anna C. Horns analys visar att de mest omfattande ändringarna i textens struktur innebär att lagbestämmelser flyttats från sin ursprungliga position i lagtexten till en annan, eller att lagbestämmelser som inte står i de andra manuskripten har lagts till.

− Det mest överraskande är att dessa strukturvarianter och tillägg visar sig finnas i de äldre landskapslagarna. Varianterna är med andra ord inte uppdateringar eller resultatet av förnyelse av lagarna, det verkar snarare som om de bidrar till att bevara paragrafer från de äldre lagtexterna, säger hon.

Flexibel syn på lag
Eftersom endast en begränsad grupp bland de bevarade manuskripten har sådana strukturvarianter, kan det innebära att dessa har producerats i skriftmiljöer där äldre lagar har varit tillgängliga tillsammans med kopior av Landsloven.

− Resultatet utmanar vår tids föreställningar om att Landsloven ersatte de gamla lagarna.   Medeltidens människor kan på många sätt haft en mer flexibel syn på lagar än vi har i dag, och de äldre lagarna ansågs inte nödvändigtvis vara ogiltiga även om det kom en ny lag. Dessutom visar avhandlingen att Landsloven, eller stora delar av den, kan ha framställts tidigare än vad forskare hittills har ansett, säger Anna C. Horn.

Mer information: Anna Catharina Horn, tel: +47 9842 1698, e-post: anna.catharina.horn@gmail.com

Avhandling: Lov og tekst i middelalderen. Produksjon og resepsjon av Magnus Lagabøtes landslov

Tid och plats för disputation: Lördagen den 12 mars kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg Fakultetsopponent: Docent Bo Wendt, Lunds universitet Avhandlingen kan beställas från: institutionen för svenska språket, e-post: bibliotek@svenska.gu.se

Gabriel Lintons forskning handlar om hur företag har olika entreprenöriell orientering, som kan beskrivas i tre dimensioner: innovativitet, risktagande och proaktivitet. Detta skiljer sig från forskningen som behandlar personen som en entreprenör.

– Tidigare forskning visar att företag kan få bättre resultat av att vara entreprenöriella. Det finns mycket forskning som särskilt belyser denna positiva bild av entreprenöriell orientering, säger Gabriel Linton. Men det finns även tillfällen då det entreprenöriella inte alltid passar. Det är resurskrävande att vara väldigt entreprenöriell och därför kan företag i vissa situationer vinna på att fokusera mindre på en entreprenöriell orientering.

Anpassning viktig
Avhandlingen pekar på att det är viktigt att flera faktorer passar ihop samtidigt och skapar ett övergripande tema, och då kan en låg entreprenöriell orientering ibland vara en del i en fördelaktig kombination.

– Till exempel, kan fokus vara på effektivitet och tydliga strukturer, då är det inte alltid en fördel med en övergripande entreprenöriell orientering för företaget. Men samtidigt kan företag ha ett övergripande tema där en entreprenöriell orientering passar väldigt bra in, då blir det en viktig framgångsfaktor. Det gäller alltså för företagen att anpassa sin entreprenöriella orientering efter sin situation.

– Jag har också studerat hur de tre underliggande faktorerna förhåller sig till varandra. Tidigare forskning har ofta ”klumpat ihop” innovativitet, risktagande och proaktivitet, men jag argumenterar för en mer nyanserad bild där olika kombinationer passar för olika situationer.

Gabriel Linton menar också att en orsak till att forskningen tidigare inte gett en tydlig bild av vad en entreprenöriell orientering leder till är att man använt ett mätinstrument, som behöver förnyas och utvecklas.

– Man mäter de tre dimensionerna med nio olika frågor, men det är för trubbigt och jag menar att mätmetoden behöver utvecklas.

Nyansera bilden
Politiker framhåller ofta vikten av entreprenörskap men Gabriel Linton menar att bilden av entreprenörskapet behöver nyanseras, både på individnivå och företagsnivå.

– Att bara starta eget för sakens skull ger inte så mycket, det måste också skapa ett mervärde. En nyanserad bild ger politiker möjligheter att satsa på de entreprenöriella aktiviteter, som faktiskt ger resultat och inte enbart tro att allt som är entreprenöriellt leder till förbättringar.

Avhandling: Entrepreneurial orientation: reflections from a contingency perspective

Kontakt: Gabriel Linton, gabriel.linton@oru.se

Emissioner från kallstarter utgör idag en betydande mängd av de totala utsläppen från personbilstrafiken. Att förvärma motorn för att på sätt minska friktionen, innebär att de extra emissioner och den extra bränsleanvändning som sker vid kallstart kan minskas.

– Effektiviteten beror på vilket perspektiv man väljer att studera. I det samhällsekonomiska perspektivet är det mer lönsamt att använda motorvärmare, jämfört med det privatekonomiska, säger Annelie Carlson, forskare på VTI.

I ett energieffektivt perspektiv är det sällan som en förvärmning av motorn är effektiv. Men sett till att de lokala emissionerna minskar och att den genomsnittliga elproduktionen i Sverige har relativt låga emissioner, så kan det ändå vara lämpligt att använda motorvärmare för minskade kallstartseffekter.

Användning i tid för olika platser
– Resultatet av studien ger en god inblick i användningen av motorvärmare i tid, för olika platser och geografiska regioner samt ger svar på hur mycket emissioner och bränsleanvändning kan minska på regional och nationell nivå om motorvärmare används, säger Annelie Carlson.

De emissioner som uppstår på grund av kallstarter utgör en betydande mängd av de totala emissioner som personbilstrafiken ger upphov till under ett år. År 2013 var andelen för kolmonoxid, kolväten och partiklar mellan 50 till 70 procent. Andelen av de totala emissionerna har ökat markant sedan de senaste beräkningarna gjordes 2001.

– När motorvärmare är effektiva att använda beror på utetemperatur, parkeringstid och miljöklass. En jämförelse mellan de olika miljöklasserna visar på att det finns en skillnad mellan de olika fordonstyperna som ibland är väsentlig, säger Annelie Carlson.

Rekommendationer baserade på miljöklass
Enligt forskarna borde det därför finnas rekommendationer som baseras på miljöklass samt på hur länge fordonet stått parkerat tillsammans med utetemperatur, och inte som idag att det baseras enbart på omgivande utetemperatur.

Målet är att resultaten ska kunna användas för att ge rekommendationer om hur motorvärmare bör användas under olika förhållanden och för fordon i olika miljöklasser. Studien baseras på underlag om resvanor, meteorologiska data, parkeringsformer och förekomst av motorvärmare, användning av motorvärmare, parkeringstid och region, användning av timer, starternas fördelning på region, olika typer av startplatser över årets timmar, över parkeringstider och på olika parkeringsformer per startplats och region.

Rapporten: Ekonomisk och energieffektiv användning av motorvärmare – Beräkning av kallstartstillägg

Kontakt: Annelie Carlson 013 20 41 90

Artklarna i The Wall Street Journal har idag, 2015, några år på nacken. Nästan sex miljoner år har alltså blivit mer tid än så. Dator- och tv-spel fyller olika mänskliga behov och betraktas dessutom som utvecklande för intellektet.

Inte desto mindre kan ytterligare en nivå infogas; personlig utveckling och underhållning kan kompletteras med det som kallas Citizen science. Medborgarforskning på ren svenska. Det anser i alla fall Emma Lundberg.

Tillsammans med Attila Szantner på Massively Multiplayer Online Science och isländska spelföretaget CCP har hon fört in proteinforskningen från Human Protein Atlas i datorspelet Eve Online.

– Project Discovery kommer inom kort att släppas som en del i science fiction-spelet Eve Online som spelas av cirka en halv miljon människor. Vi tror på detta koncept, säger Emma Lundberg, biträdande universitetslektor och forskare vid KTH och Scilifelab.

Medborgarforskning
Så här är det tänkt att fungera: I Project Discovery ska spelare känna igen mönster i mikroskopbilder av celler där olika proteiner färgats in. Spelarna ska göra detta genom att matcha utseendet av en bild mot liknande referensbilder. Målet är att spelarnas tolkning sedan kan ingå i Human Protein Atlas som har som mål att skapa en publikt tillgänglig databas med en karta över var alla människans proteiner är uttryckta.

– Vi hoppas att spelarna kan hjälpa oss göra denna karta så detaljerad som möjligt. I förlängningen vill vi att detta leder till en bättre förståelse för proteiner, cellernas uppbyggnad och människans biologi, säger Emma Lundberg.

Hon lägger till att Project Discovery börjar med så kallade subcellulära bilder som visar strukturer och detaljer i cellen. Om det fungerar bra kan forskarna och spelutvecklarna gå vidare med mer komplexa frågeställningar, exempelvis att karaktärisera proteiner i cancervävnad.

Agent som heter Professor Lundberg
Arbetet fördelas mellan spelarna genom att en agent i Eve Online delar ut uppdraget att matcha proteinbilderna. Nej, det är ingen slump att agenten går under namnet professor Lundberg och har vissa likheter med Emma.

– Det finns flera hundratusen proteinbilder att matcha, så arbetsinsatsen är omfattande, säger Emma Lundberg.

Celler är uppbyggda av organeller med specialiserade funktioner. Om forskarna vet vilka organceller ett protein finns i, och hur de olika delarna är kopplade till varandra, kan man dra slutsatser om deras funktion i cellen. Det är därför proteinbilderna matchas med varandra.

Att koppla på ett sådant här moment i vanliga datorspel är ingen dum idé. Särskilt inte Eve Online där det finns långa transportsträckor. Det är inte ovanligt att vissa passager i spelet, där spelaren färdas över stora avstånd, tar en del tid i anspråk. Då kan spelaren samtidigt utföra uppdrag som de Project Discovery för att tjäna in poäng som kan användas i den spelekonomi som finns där.

Forskningen integreras i spelet
Datorspel med koppling till forskning är ingen helt ny företeelse. För två år sedan släpptes till exempel onlinespelet Foldit där spelarna tävlar i proteinveckning, den process som ger upphov till proteinets specifika tredimensionella form. Det är dock först nu som forskningen tar plats i befintliga, stora, populära spel där huvudsyftet är underhållning.

– Alla tidigare spel har varit så kallad ”gamification” av forskning medan detta är det första exemplet där forskning stoppas in i ett existerande spel och integreras med de grundläggande spelmekanismerna, säger Emma Lundberg.

Hon menar att detta är en möjlighet för KTH och Scilifelab att lyckas med den tredje uppgiften. Att nå ut med forskningen på ett nytt sätt.

Detta sätt att jobba gör att forskarna också får insyn i skillnaden mellan att låta datorer stå för mönsterigenkänningen i förhållande till ett fåtal experter och ett par hundratusen icke-experter.

– Det blir ett intressant faktaunderlag om några tusentals människor klassificerar varje bild. Dessutom kan det finnas människor som hittar små, små mönster, som det stora flertalet inte alls ser. Och inte datorer eller experter heller, för den delen, säger Emma Lundberg.

Det är Attila Szantner på MMOS som utvecklat gränssnittet mellan proteinbilder å ena sidan, och Eve Online å den andra. CCP utvecklar spelet, och Emma Lundberg bidrar bland annat med innehållet i form av proteinbilder.

Läs mer om Project Discovery och Eve Online.

För mer information: Emma Lundberg på 08 – 524 81 468 eller emma.lundberg@scilifelab.se.

Svenskar överlag har däremot en ganska stor tillit till andra människor och har en positiv människosyn, visar rapporten som handlar om hur värderingar, människosyn och andra psykologiska faktorer påverkar hur svenskar röstar.

Studien bygger på 1331 besvarade enkäter av totalt 4 000 som skickades till ett representativt urval svenskar våren 2015. Det råder god överensstämmelse mellan fördelningen av partisympatier i den här undersökningen och SCB:s partisympatiundersökning från maj 2015.

MP-väljare mest positivmänniskosyn
Undersökningen visar att två partier sticker ut: SD-väljare har den mest negativa människosynen och deras svar i enkäten är tydligt mer till höger på den traditionella höger-vänster-skalan. Samtidigt har MP-väljare den mest positiva människosynen. SD-sympatisörer är mer socialt konservativa än andra och vill hålla på normer och traditioner.

Sympatisörerna till SD har också strängare krav än övriga på att man ska ha ett genuint svenskt ursprung i många avseenden för att ses som svensk. SD:s väljare tror även oftare att människor innerst inne är egoister och att det finns fler onda än goda människor.

– Vår forskning visar att människosynen och basala värderingar har stor betydelse för hur folk röstar, säger projektledaren Maria Sandgren. Människosynen och bristande tillit är det som mest skiljer SD-orienterade väljare från övriga partisympatisörer.

Tankemönster i två jämnstora block
Gruppen övriga väljare (röstar på litet parti eller på inget parti) ligger ganska nära SD i sina åsikter, vilket också gäller en del S-, M- och KD-väljare. Det betyder att sammanlagt cirka 30 procent väljare lutar åt SD i sitt tänkande. De återstående 70 procenten av väljarna har tankemönster som tydligt kan kopplas till sympatier för rödgröna (32 %) eller allianspartier (38 %). Enligt undersökningen finns det alltså tre nästan jämnstora block när det gäller tankemönster bland svenska väljare.

Rödgröna sympatisörer, särskilt MP-väljare, värderar humanism högre än vad borgerliga väljare gör. De ser positivt på människor och tror mer på att människor är goda. Borgerliga sympatisörer ser också positivt på människor och har politiska åsikter som ligger mer till höger. Att kunna styra sig själv och att njuta värderas högre av den här gruppen.

– Den sociala bakgrunden spelar också en viss roll för hur folk röstar, men till skillnad mot vad många tror är den inte avgörande, säger Henry Montgomery, professor emeritus i psykologi.

Forskningsrapporten ”Varför röstar vi som vi gör?”

Om forskningsprojektet
Forskningsprojektet POLOR har som övergripande syfte att undersöka politiskt tänkande och beteende utifrån ett psykologiskt perspektiv. I ett aktuellt forskningsprojekt finansierat av Östersjöstiftelsen undersöks psykologiska aspekter som kan förknippas med olika politiska orienteringar i en ny (Lettland) och en gammal (Sverige) demokrati.

Maria Sandgren är lektor vid Södertörns högskola. Hon är projektledare för forskningsprojektet POLOR. Hennes forskningsområden är politisk psykologi och estetisk psykologi. Inom politisk psykologi intresserar hon sig för mentala processer och värderingar i politiska sammanhang. Inom estetisk psykologi intresserar hon sig för emotioner, lärprocesser och självkoncept för sång och sångare.
Henry Montgomery är professor emeritus vid Stockholms universitet. Han är medarbetare i projektet POLOR på Södertörns högskola. Hans forskning handlar om mentala processer och strukturer som kan relateras till människors värderingar, bedömningar och beslut med tillämpningar inom ekonomi, medicin, organisationer och politiska kontexter.

För mer information:
Ulrika Bremberg, pressansvarig, Södertörns högskola, ulrika.bremberg@sh.se, 08-6084313, 070-513 63 31

I studien har forskarna tittat på hur ändernas rörelsemönster ser ut i anslutning till Ottenby fågelstation på södra Öland. Det visar sig att änderna helst tillbringar dagarna vid kusten där risken att bli uppäten av rovdjur är liten. På natten söker de sig till vattensamlingar på strandängar eller på det öländska Alvaret. Att änderna nattetid besöker områden så pass lång ifrån kusten är tidigare okänt. Detta betyder att änderna kan spela en avgörande roll för spridning av akvatiska växter och patogener mellan isolerade vatten.

Sjuka änder förflyttar sig i samma mån som friska
Genom att studera rörelsemönster och aktivitet konstaterar forskarna att lågpatogena former av influensa inte verkar påverka gräsänders rörelsebeteenden medan de rastar på Öland. Att änderna förflyttar sig i samma grad, trots att de är smittade med influensa, innebär en ökad risk för spridning av influensavirus jämfört med om sjuka änder skulle hålla sig stilla och isolerade från andra individer. I förlängningen betyder detta att änderna även kan flytta vidare och sprida virus till nya områden längs med flyttvägarna.

Änder lämnar Öland i medvind
Forskarna studerade även vilka faktorer som är avgörande när gräsänder väljer att flytta vidare från en plats till en annan. Flyttfåglar lagrar fett som bränsle och ibland behövs det stora mängder för att flyttningen ska bli framgångsrik. Men förutom lagrade energiresurser finns ett antal andra viktiga faktorer att ta hänsyn till. Vädrets makter har selekterat fram fåglar som kan bedöma vilka vädersituationer som är mest gynnsamma för långa flygturer. Medvind är en förutsättning för att klara en lång resa. Men naturens förutsättningar är sällan ideala och ibland uppstår det situationer där individen måste välja mellan två icke optimala alternativ: Flyga i motvind eller flyga med dåligt påfyllda fettdepåer. Änderna väljer oftast det senare.

Att följa gruppen vid flytt viktigare än egen kroppskondition
Med hjälp av datamodeller som kartlägger ringmärkta änders rörelsemönster kunde forskarna konstatera att vädret är den parameter som är mest betydelsefull för när gräsänder väljer att lämna Öland. Gräsänderna föredrar, som väntat, att flytta i medvind. Däremot kunde forskarna inte finna något stöd för att god kroppskondition (kopplat till fettmängd) är ett krav för att flytta vidare. Gräsänder från alla konditionsklasser lämnade Ottenby och fram till senhösten var det individer med uppskattningsvis små fettreserver som flyttade i störst utsträckning. Gräsänders ovilja att avvika från flocken påverkar individuella val och kan säkerligen medföra att individer som inte uppnått optimal fettreserv flyttar tidigare än önskat.

Avhandling:
”Stopover Ecology of Mallards – where, when and how to do what?”

Mer information:
Daniel Bengtsson, daniel.bengtsson@lnu.se, 0480-44 6225
Josefin Fägerås, kommunikatör, josefin.fageras@lnu.se, 0725-28 14 30

Forskning om myggkontroll och förebyggande av denguefeber presenterades vid en internationell konferens i Colombo i Sri Lanka den 24–26 februari.

Forskningskonsortiet DengueTools insikter om Dengue kommer att bli användbara också i kampen mot Zikaviruset. Resultaten kan förbättra de förebygga insatserna som nu pågår i Brasilien och i många andra länder som drabbats av zikaviruset.

– Trots att konferensen utgjorde den avslutande delen i DengueTools-projektet, arbetar vårt team redan dygnet runt med ett förslag på hur detta starka forskningskonsortium kan tillämpas på zikaforskning, något som EU har efterlyst. Att växla fokus till zika skulle vara en utmärkt fortsättning för DengueTools-konsortiet, säger Raman Preet.

Som slutgiltig presentationen av projektet DengueTools erbjöd konferensen en möjlighet att dela upptäckter samt skapa nya forskningssamarbeten. I konferensen deltog även två andra EU-finansierade denguekonsortier, IDAMS, representerat av professor Bridget Wills vid brittiska University of Oxford, och DENFREE, representerat av professor Anavaj Sakuntabhai vid franska Institute Pasteur.

Sri Lanka föregångare i kampen mot Dengue
Den största utmaningen med att förebygga och kontrollera dengue är att viruset och myggorna förflyttar sig som ett resultat av globaliseringen. En lika stor utmaning är att upprätta ett globalt sjukdomsförebyggande åtgärdsprogram och skapa den politiska viljan som behövs för att lyckas.

Konferensen Stem the Tide, som lockade över 400 representanter, hölls i Sri Lanka – ett land som arbetat aktivt med att förhindra dengueviruset sedan 2009, då en stor epidemi drabbade en av huvudstäderna Colombo. Läget i Sri Lanka är unikt på så sätt att landet, till skillnad från andra länder i Sydostasien, har ett starkt politiskt stöd för forskning och insatser för att kontrollera och förebygga spridningen av det myggburna viruset.

Detta starka politiska stöd var särskilt märkbart när Sri Lankas president, Maithripala Sirisena, invigde konferensen. Även ett flertal ministrar och hälsovårdsministrar deltog liksom representanter från läkemedelsindustrin, insektsbekämpningsbranschen och forskargrupper som arbetar med att använda bakterien Wolbachia för att förebygga spridningen av dengueviruset.

Läs mer om konferensen Dengue: Stem the Tide.

Läs mer om DengueTools konsortiet.

För mer information: Raman Preet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Telefon: 072-706 13 65, 090-786 52 21 E-post: raman.preet@umu.se