Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi, forskar om diskriminering på arbetsmarknaden. Tillsammans med sina forskarkollegor har han kunnat visa att de finns diskriminering av utrikes födda på arbetsmarknaden.

Under de senaste åren har forskarna genomfört ett flertal internationellt unika experimentstudier rörande diskriminering på arbetsmarknaden som följd av till exempel etnisk tillhörighet. I dessa specifikt designande fältexperiment har de bland annat analyserat chansen att kallas till en jobbintervju och hur denna chans varierar med vissa individegenskaper.

Fler till jobbintervju bland dem med svenska namn
– Vi skickade ut 3 000 ansökningar med typiska svenska namn och med namn från Mellanöstern och Afrika. Av dessa blev 30 procent av de med svenskt namn kallade till jobbintervju, medan endast 20 procent av ansökningarna med utländskt namn kallades till intervju. Det bevisar att det är svårare att få komma till intervju för de med utländskklingande namn trots likvärdiga meriter, menar Magnus Carlsson.

Hur ska man då komma bort från diskriminering? Magnus Carlsson tror att det finns flera olika sätt att jobba med detta.

– Ett sätt kan vara att myndigheter testar arbetsgivarna (på samma sätt som vi gjort i vår forskargrupp). Diskriminering är ju en olaglig handling och vet arbetsgivarna att de kan bli kontrollerade kanske de prioriterar dessa frågor mer. Att arbetsgivarna har en professionell hantering av jobbansökningar ser vi också minskar risken – rutiner kan bygga bort diskriminering.

Att skärpa lagstiftningen kan vara en annan väg, menar Magnus Carlsson. Den nuvarande lagstiftningen är visserligen rimlig, men ytterst få arbetsgivare har fällts för diskriminering. Det är svårt att bevisa att en person diskriminerats i ett enskilt fall.

Anonyma jobbansökningar är också något som diskuterats, men Magnus Carlsson tror att detta skulle vara svårt att genomföra i praktiken.

– För att en ansökan ska vara anonym krävs mer än att bara namnet tas bort. Var personen utbildats och var hen har fått sin arbetslivserfarenhet avslöjar ofta varifrån personen i fråga kommer.

Attitydförändringar viktigt
Det är också viktigt att skapa förutsättningar för attitydförändringar, tror Magnus Carlsson.

– Ibland kan det finnas en negativ attityd i samhället och hos arbetsgivare. Man kanske är osäker på produktiviteten hos en person med utländsk bakgrund. Hur ska hen passa in? Hur är kvalifikationerna? Hur kommer hen klara språket? Här skulle kampanjer och information kunna hjälpa till att skapa en positivare attityd.

Mer information:
Magnus Carlsson: 0709-74 31 46, magnus.carlsson@lnu.se
Jonas Tenje, pressansvarig, 070-308 40 75, jonas.tenje@lnu.se

Fakta om undersökningen
Undersökningen är utförd av Novus på uppdrag av Linnéuniversitetet. Den utgörs av både en kvalitativ och en kvantitativ del. Den kvantitativa undersökningen baseras på 1003 intervjuer med ungdomar mellan 18 och 25 år. Undersökningen kartlägger ungdomars utmaningar i vardagen och i omvärlden. Det visar sig att unga bär på en oro både för sin egen del och för samhället i stort. De största orosmolnen är miljö/klimat, psykisk ohälsa, bostadsbrist och arbetslöshet. När det gäller vilka som kan lösa dessa problem hamnar forskare i topp följt av individen själv och näringslivet.

Undersökningen: Sveriges ungdomar om framtiden; från YOLO till oro

 

Den nätbaserade utbildningen ska sprida kunskap om hur lärare, rektorer och studiehandledare ska arbeta med kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Den ska ge förståelse för hur resultatet av kartläggningen kan ligga till grund för årskursplacering och planering av undervisningen. Utbildningen är intressant för alla som är delaktiga i arbetet med nyanlända elever inom de obligatoriska skolformerna, men kan också användas för personal i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Moduler mer uppgifter och diskussionsforum
Karlstads universitet ger sedan 2013 en nätbaserad utbildning i Bedömning och betyg. Den har idag över 24 000 deltagare. Den nya utbildningen är uppbyggd på liknande sätt och innehåller olika moduler. I slutet av mars öppnade den första modulen och i slutet av maj öppnar resterande tre moduler. I varje modul finns filmer, läs- och reflektionsuppgifter samt olika diskussionsforum där deltagarna kan utbyta erfarenheter med varandra.

Genom de nationella uppdragen från Skolverket att skapa nätbaserade uppdragsutbildningar breddas Karlstads universitets kompetens inom nätbaserad utbildning.

– Karlstads universitet har många uppdrag för Skolverket vad gäller fortbildning för lärare. Med våra kurser i Bedömning och betyg samt den nya kursen i Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper ligger vi nu i framkant vad gäller webbutbildningar för att nå ut till stora grupper av kursdeltagare. Det känns naturligtvis väldigt stimulerande att vi som lärosäte är med och utvecklar nya, flexibla sätt att utbilda yrkesverksamma, säger Camilla Johannesson, vd för Karlstads universitets uppdrags AB.

Fakta
Nätbaserade utbildningar eller mooc:s (massive open online course) är öppna, nätbaserade webbkurser som är skalbara, det vill säga skapade för ett stort antal deltagare.
Läs mer om kursen på Skolverkets hemsida: Webbkursen: kartlaggning.skolverket.se

För mer information:
Camilla Johannesson, vd Karlstads universitets uppdrags AB, 0702-531 300
Skolverkets upplysningstjänst, 08-527 332 00

De positiva effekterna med att använda lågdos skiktröntgen (datortomografi) istället för den traditionella slätröntgen på patienter är flera visar Muhammed Alshamari i sin doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet.

– I min avhandling var fokus på mjuka organ i buken samt skelettet i ländryggen. Studien visar att det är bättre och säkrare diagnostik då patienten får lågdos skiktröntgen. Strålningen är lägre än vid vanlig skiktröntgen som har cirka tio gånger högre strålning. Undersökningen går snabbt och patienten behöver inget kontrastmedel som måste ges vid slätröntgen.

Avhandling har fokus på mjuka organ i buken samt skelettet i ländryggen. Studien visar att det är bättre och säkrare diagnostik då patienten får lågdos skiktröntgen.

Bildtagningen vid skiktröntgen tar några minuter. Äldre patienter upplever ofta det smidigare och lättare att undersökas med skiktröntgen då de inte behöver vrida sig och ligga i olika positioner som vid slätröntgenundersökning. Även röntgenpersonalen upplever att det är lättare att utföra lågdos skiktröntgen. Det går att se mer detaljer om anatomi och organens utseende jämfört med slätröntgen. Detta gör att det är lättare och säkrare att visualisera sjukliga förändringar i buken och ländryggen.

Snabbare rätt behandling
– Fördröjning av rätt diagnos vid en livshotande situation som kan uppstå i samband med utredning av buksmärtor hos en patient kan få livsavgörande konsekvenser. Min avhandling visar att detta går att undvika genom att röntga patienten med lågdos skiktröntgen istället för den traditionella slätröntgen.

Med skiktröntgen kan man bedöma de flesta organ i kroppen beroende på vad patienten har för besvär och vad läkaren har för frågeställning. Vid undersökning av buken och ländryggen har det varit vanligast att använda slätröntgen på patienten för att undvika högre stråldos, trots att det är en begränsad metod.

– Med lågdos skiktröntgen kunde vi nå lika låga stråldoser som slätröntgen dock med bättre bildkvalitet och diagnostiskt värde. Med lågdos skiktröntgen kunde man fastställa kliniska orsaker för akuta buksmärtor. Det kan leda till snabb och effektiv behandling av akuta sjukdomar som tarmvred och ibland även orsaken till inklämt bråck, inflammerade tarmfickor och bukkörtelinflammation.

För ländrygg får man bättre undersökningskvalitet med lågdos skiktröntgen för att kunna visualisera olika anatomiska delar av kotorna. Det betyder att det är lättare och säkrare för radiologen att hitta förändringar i ländryggen exempelvis skelettskada.

Nya rutiner på Universitetssjukhuset Örebro
Resultaten från studien har gjort att rutiner har förändrats på Universitetssjukhuset Örebro. Lågdos skiktröntgen ersätter slätröntgen vid undersökning av buken och även för ländryggsundersökning för inneliggande och akuta patienter.

– Resultatet var så tydligt, att lågdos skiktröntgen är bättre än slätröntgen vid undersökning av buken och ländryggen. Radiologerna som har granskat bilderna var överens, säger Muhammed Alshamari.

Mer information: Muhammed Alshamari, specialistläkare vid röntgenkliniken Universitetssjukhuset Örebro samt doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet Mobil: 070-413 20 53 E-post: muhammed.alshamari@regionorebrolan.se

”Så vad pysslar du med då?”
Igor Knez forskar om identiteten och hur man identifierar sig i olika sammahang. Han menar att arbetet har en central roll i våra liv, att det är ett av våra mål i/med livet. Man jobbar och jobbar och identifierar sig med sitt arbete.

– Många gånger när man träffar gamla vänner så tar det bara några minuter innan frågan kommer: ”Så vad pysslar du med då?”

– Ditt arbete indikerar din ekonomiska och sociala status. Arbetet har enorm betydelse och du värderas efter vad du arbetar med. Redan som barn får vi frågan: ”Vad ska du bli när du blir stor?”.

Den arbetsrelaterade identifikationen kan definieras på tre nivåer, där man bygger upp ett slags lojalitet och identitet:

Det första som händer när man börjar utveckla en identifikation med arbetet är känslan av närhet/tillhörighet, man knyter ett emotionellt band till arbetet. Sedan kommer också arbetsrelaterade minnen, erfarenheter och upplevelser att knytas till identifikationen.

– Men känslorna går alltid före tanken. Jag tycker om, jag älskar detta, det här är en del av mig, det tillhör mig, ett slags ägandekänsla. Då kommer intellektet att följa med och fylla på.

– Du kan inte skapa något, tycka om något, om du inte har känslan med dig först, det är poängen. Du måste även arbeta en viss tid, för att hinna skapa detta emotionella band.

Han jämför med känslan när man flyttar till en ny stad. Hur många gånger du har behövt resa på semester innan du känner att du kommit hem när du kommer tillbaka.

Minnet förstärker känslan
Desto starkare emotionellt band desto mer intellekt, tankar, minnen och erfarenheter knyts till detta och följer med.

– Det ena förutsätter det andra. När jag får de starka känslorna för arbetet så använder jag minnena för att förstärka dem och det är det som jag sedan delar med andra, när jag berättar om mitt fantastiska arbete och/eller arbetsplats.

– Om du däremot inte har någon särskild identifikation knuten till arbetet, då tycker du inte att det finns så mycket att berätta om.

Ju starkare identitet du känner desto mer motiverad blir du. Människor som identifierar sig starkt med sitt arbete kan jobba extra, känner sig mer rättvist behandlade vad det gäller lön och karriär, och är dessutom mer stresståliga. De känner att arbetet, arbetsgruppen är en del av dem själva, en del av deras identitet.

– Ju mer jobbet blir en del av dig själv, desto mer positivt ser du på saker i den omgivningen. Till och med rättviseupplevelsen påverkas.

Förändring skadar de lojala
Den andra sidan av myntet är att om man till exempel gör en omorganisation och splittrar kollegor med stark identitet, då kan arbetsgivaren få problem med dessa individer.

– Att bygga upp lojalitetsbandet mellan kollegorna är en svår process och den tar tid. Det finns risk att vissa personer kommer att demonstrera och till och med sabotera arbetet; Hämnas för att ”man inte har fattat, att man förstör en välfungerande grupp!”

Vid uppsägningar kommer de som har stark organisationsidentitet att må sämst av att få sluta. Medan de som har stark yrkesidentitet kommer att tycka att det var väl tråkigt men snabbt söka sig vidare till ett annat ställe där de får arbeta med sin kompetens.

– Intressant är också att de med lägre utbildning oftast har en högre organisationsidentitet än de med högre utbildning. De har svårare att byta arbete och är mer lojala med sin organisation.

Arbetsgivare omedvetna
Många arbetsgivare och chefer är helt omedvetna om dessa mekanismer. Hur vi psykologiskt fungerar på arbetet och hur man ska bygga upp och matcha människor så att man får en så välfungerande arbetsmiljö som möjligt.

Det gäller att vara medveten om detta när man omorganiserar eller bygger upp. Hur ska vi matcha? Vilka kulturer finns, vilka identifikationer, vilka grupptillhörigheter och vilka lojaliteter?

– Ledningen ritar nya ”boxar” för att omfördela medarbetarna vid en omorganisation och tror att allt därmed är klart. Men det kan ta flera år, med mycket gnissel i maskineriet och till stora kostnader, innan den nya organisationen har satt sig och börjar fungera!

– Var försiktig vid omorganisationer, se värdet av det som har skapats. Ta hänsyn till detta och låt medarbetarna vara med vid förändringen. Ge dem möjligheten att skapa de nya grupperna och lojaliteterna, säger professor Igor Knez.

För mer information:
Igor Knez, professor i psykologi vid Högskolan i Gävle
Tel: 026-64 81 11
E:post: igor.knez@hig.se

Text: Douglas Öhrbom

Anette Lundqvist, som är barnmorska och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har undersökt hur gravida kvinnor upplever kostrådgivning inom mödravården. I en studie intervjuades 23 kvinnor i mitten av graviditeten om sina erfarenheter av kostrådgivning och hur de hanterat sina kostförändringar.

– Gravida kvinnor är ofta ivriga att få veta om hälsosam kost för att inte riskera att äta något som kan skada det ofödda barnet, förklarar Anette Lundqvist.
– Vi fann att gravida kvinnor ofta upplever den kostinformationen som de får på mödravården som otillräcklig och motsägelsefull. De söker därför efter kostinformation på egen hand på internet, i tidningar och broschyrer samt bland släkt och vänner.

Forskningen kikade också på kostmönster under tidig graviditet. Av en enkät som 209 gravida kvinnor svarade på framgick bland annat att de flesta hade anpassat sin kost, medan fyra av tio också åt kosttillskott av D-vitaminer, vilket balanserade upp deras intag till rekommenderade mängder.

Fick för lite folsyra och D-vitamin
Trots att kvinnorna delvis anpassat sin kost visade resultaten att ingen av de gravida kvinnorna i undersökningens fick i sig rekommenderade mängder av folsyra och D-vitamin via kosten. I uppföljande mätningar av D-vitaminnivåer i blodet hos samma grupp kvinnor,under och efter deras graviditet, hade var tredje person lägre nivåer än rekommenderat.

– En faktor som sågs påverka blodnivåerna av D-vitamin hos gravida kvinnor är antalet soltimmar och vi ser att blodnivåerna var högre på sommaren än på vintern. Däremot så ser vi att intaget av D-vitaminer via kost var stabilt låg över hela året. Här ser vi att kostrådgivning inom mödravården måste vara tydligare, säger Anette Lundqvist.

I sin forskning fann Anette Lundqvist också ett statistiskt samband mellan höga blodnivåer av det kroppsegna hormonet allopregnanolon och en hög viktuppgång hos gravida kvinnor.

– Mer forskning kring sambandet mellan allopregnanolon och viktuppgång hos gravida behövs, men de här resultaten talar för att det kroppsegna hormonet är inblandat i de komplexa mekanismerna vid viktökning under graviditet, säger Anette Lundqvist.

Fotnot: Anette Lundqvist kommer från Umeå. Hon är barnmorska och har arbetat både inom kvinnosjukvården på kvinnokliniken och inom mödrahälsovård samt staben för verksamhetsutveckling vid Västerbottens Läns Landsting.

Avhandlingen: Nutritional aspects of behaviour and biology during pregnancy and postpartum

För mer information:
Anette Lundqvist, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Telefon: 090-785 6818, 073-053 7638
E-post: anette.lundqvist@umu.se

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet har under många år forskat om barn och unga. Den stress och oro som de unga känner tror Mats Trondman kan kopplas till att ungdomstiden har blivit allt längre. Idag är man närmare 30 innan man lever ett ”vuxet liv”, det vill säga att man är klar med sin utbildning, har ett jobb man är nöjd med, har en bostad och känner att man kan leva ett självständigt vuxet liv.

– Att vara ung innebär att man kan fokusera på sig själv och göra det man tycker är roligt, till exempel resa, träffa kompisar och hänga på sociala medier. Men plötsligt tränger sig vuxenlivets krav på och då börjar man ifrågasätta vad man egentligen gör med sitt liv och vad man borde göra, vilket skapar stress och oro, säger Mats Trondman.

Ungdomars oro bottnar ofta i de frågor som ligger dem närmast menar Mats Trondman.

Idealbild av det perfekta livet
– Man känner att mobilsurfandet upptar för mycket av ens tid och då börjar man fundera på vad man borde göra istället. Då kommer oron för de större frågorna som om man kommer att få ett jobb eller om man kommer att lyckas i livet.

Undersökningen visar också att det finns en idealbild av det ”perfekta livet” som de unga känner att de måste leva upp till. Erika Lundby, lektor i socialt arbete, forskar om ungas konsumtion. Hon har sett att konsumtion spelar en allt större roll i ungas liv när det gäller att visa vem man är och känna grupptillhörighet.

Ny teknik och sociala medier gör att vi ständigt omges av marknadsföring där stort fokus riktas mot barn och unga.

– Varje dag möter vi normer och ideal för hur vi ska vara, vilka produkter vi ska ha och hur vi ska se ut. Detta tillsammans med grupptryck och en vilja att passa in sätter givetvis press på unga, menar Erika Lundby.

Press att hela tiden välja rätt
Att så många ungdomar känner press och oro tror hon även kan kopplas till att vi idag lever i ett samhälle där ett stort ansvar vilar på individen. Redan som ung förväntas man göra de rätta valen i livet.

– Idag finns det mängder av valmöjligheter, vilket kan göra att man känner press att hela tiden välja rätt, det kan vara alltifrån att välja utbildning till att välja ”rätt” träning för att forma sin kropp, till att välja ”rätt” märken på kläderna. Vi bygger idag i hög grad vår identitet kring våra livsval och vår konsumtion, säger Erika Lundby.

Undersökningen visar en rad dilemman som är närvarande i ungas liv: Vad vill jag göra? Vad borde jag göra? Och hur mår jag egentligen? Alla dessa frågor som ungdomarna kämpar med i sin vardag leder till att de upplever stress och oro när de tänker på framtiden.

Kontakt: Erika Lundby, 0762-15 95 34, erika.lundby@lnu.se Mats Trondman, 073 51 57 173 mats.trondman@lnu.se Josefin Fägerås kommunikatör, 0725-28 14 30, josefin.fageras@lnu.se

Studien: Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro

SVERIGES UNGDOMAR OM FRAMTIDEN
Undersökningen är utförd av Novus på uppdrag av Linnéuniversitetet. Den utgörs av både en kvalitativ och en kvantitativ del. Den kvantitativa undersökningen baseras på 1003 intervjuer med ungdomar mellan 18 och 25 år. Undersökningen kartlägger ungdomars utmaningar i vardagen och i omvärlden. Det visar sig att unga bär på en oro både för sin egen del och för samhället i stort. De största orosmolnen är miljö/klimat, psykisk ohälsa, bostadsbrist och arbetslöshet. När det gäller vilka som kan lösa dessa problem hamnar forskare i topp följt av individen själv och näringslivet.

I boken föreslår han en metod hur man bättre kan träna studenter och lärare i tänkandets konst och i kommunikation.

– Eftersom vi forskare och lärare kan sägas vara i ”tänkandets tjänst” har det förvånat mig hur lite vi diskuterar hur vi systematiskt kan förbättra vårt tänkande och vår förmåga att lösa tvärvetenskapliga problem, säger Anders Omstedt, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Strävar mot förbättrat tänkande
Analytiskt kritiskt tänkande är grunden för utbildning på universitet och innehåller moment som analyserande, värderande, problemlösande och urskiljande av felaktiga argument. Detta tänkande är långsamt och kräver ofta lång utbildning, , menar Anders Omstedt.

– Intuition är en insikt, en aning om att veta något utan bevis eller förklaring baserad på din egen erfarenhet. Den kan också tränas och är teorifri och snabb.

Han menar att kopplingar mellan analytiskt tänkande och intuition innebär att kunna lyssna, utvärdera, summera och att uppskatta båda dessa mänskliga egenskaper, vilket leder till bredare och djupare förståelse och därmed förbättrat tänkande.

I boken berättar Anders Omstedt om sina personliga erfarenheter och skildrar hur han arbetat med sig själv för att utveckla både sitt analytiska och sitt intuitiva tänkande som forskare och människa. Han framhåller bland annat att naturvetare måste bli bättre på att lyssna och ställa öppna frågor och kan lära mycket från andra discipliner som till exempel litteratur, psykologi, filosofi och konst.

– Vinsten för oss naturvetare, när vi kopplar samman vetenskap och konst, är just att vi kan bli bättre på att tänka. Idag, med konkurrens på alla nivåer och stora globala utmaningar måste forskarna tänka om och förbättra sitt tänkande, säger Anders Omstedt.

Stärker minnet i drömgruppen
Analytiskt kritiskt tänkande och intuition bör gå hand i hand och är till hjälp vid forskning, anser Anders Omstedt. Bokens undertitel And the Nights Abound with Inspiration är en fingervisning om hans eget engagemang i drömgrupper och arbete med att förena analytiskt tänkande med intuition och känslor.

− Eftersom drömmar är känsligt material måste deltagare i drömgrupper lära sig att visa respekt för varandra. Som deltagare i en drömgrupp stärker man också sitt minne, lever sig in i varandras berättelser, ställer öppna frågor och lär sig bättre förstå symboler och känslors betydelse. Det är något man också har stor nytta av som forskare och i kommunikation med andra discipliner. Samma metod kan användas i andra typer av grupper, till exempel i forskargrupper.

Genom boken vill Anders Omstedt stimulera studenter och forskare att studera sig själva och sina motiv för att bättre kunna förstå sina drivkrafter.

− Privatliv och yrke hänger ihop och vi måste binda ihop olika kunskapsfält. Idag sker den mesta forskning i stuprör utan kommunicerande kärl vilket gör att forskarna saknar förmåga till att bidra i lösandet av de globala utmaningarna. Istället konkurrerar man med smarta argument.

Onsdagen den 6 april föreläser Anders Omstedt om sin bok på Geovetarcentrum vid Göteborgs universitet och om de utmaningarna geo- och marina- vetenskaper står inför när det gäller ledarskap och utbildning.

Boken Connecting Analytical Thinking and Intuition, And the Nights Abound with Inspiration är utgiven på Springer förlag.

Kontakt: Anders Omstedt, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, 031-786 28 81, 0709-49 24 77 anders.omstedt@marine.gu.se

– Det är allvarligt. När ungdomar lever med hög stress och dålig sömn är det lätt att hamna i en spiral av psykisk ohälsa, säger Malin Jacobsson, utbildad distriktssköterska och skolsköterska på Sjömarkensskolan.

Tillsammans med Anna Hederström och handledaren Karin Högberg har Malin Jacobsson genomfört en enkät med 937 niondeklassare från 13 högstadieskolor i Borås. De svaren ligger till grund för examensarbetet ”Ungdomars sömn i samband med IT-medieanvändning, skolstress och självuppfattning”.

– Fördelen var att vi åkte ut till alla skolor, träffade eleverna och stannade kvar tills de hade skrivit klart. Det gjorde att svarsfrekvensen blev högre än om vi bara hade skickat ut enkäten.Det tog lång tid, men det var ett vinnande koncept, säger hon.

Skolstress ger sömnbrist
Resultatet var alarmerande. Det stod klart att 55 procent av ungdomarna sover mindre än vad som är nyttigt för kroppen, 21 procent sover sex timmar eller mindre och 1 av 10 elever har sömnproblem. Den största orsaken till sömnbristen är skolstress och 76 procent av tjejerna och 40 procent av killarna berättade att de upplever stress varje dag eller flera dagar i veckan.

– Det var jobbigt att se hur mycket skolstress påverkade, men vi såg också att tjejer mådde sämre än killar i alla parametrar. Det var ett resultat som berörde mig och inom det området finns det mycket att jobba med, både för skolan och hela samhället. I dagens samhälle ska tjejer prestera hela tiden, hänga med i det senaste modet, vara snygga, ha bra betyg, men samtidigt inte vara för högpresterande.

En ytterligare orsak till bristen på sömn är IT-medieanvändning i samband med att man går och lägger sig.

– De sociala medierna gör att man måste ta ställning till allt som dyker upp i flödet, vilket gäller både barn, ungdomar och vuxna. Samtidigt blir det deras tid att umgås med kompisar och det kan vara svårt att vara den som först avslutar, säger Malin Jacobsson.

Hur kommer ni gå vidare med detta?

– Det finns en tanke om att starta ett forskningsprojekt med Karin Högberg, för det behövs evidensbaserade metoder som skolhälsovården kan jobba efter. Vi har även erbjudit alla skolor att göra återkopplingar och sedan ska vi försöka få elevhälsan att gå ut med information till alla föräldrar om vikten av föräldrastöd. Det gäller att man tar ansvar, även om barnen är 15 år.

Kontakt: Malin Jacobsson Tfn: 0702-94 47 95 malin.jacobsson@boras.se

Maria Gustafsson har i en randomiserad, kontrollerad studie undersökt 460 personer i Västerbotten från 65 år och äldre med demens eller kognitiv svikt. Patienterna i studien var vid något tillfälle mellan 2012 och 2015 inlagda på internmedicinska eller ortopediska avdelningar på Norrlands universitetssjukhus eller Skellefteå lasarett.

– När vi gick igenom alla patienters anledningar till den ursprungliga inläggningen, det vill säga innan studiens intervention gjordes, fann vi att hela 41 procent av inläggningarna berodde på läkemedelsrelaterade problem, säger Maria Gustafsson, som är klinisk apotekare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Biverkningar vanligt problem
– Det vanligaste problemet är biverkan av läkemedel, men även för höga doser och dålig följsamhet är tyvärr vanligt förekommande.

Studien baserades på en intervention, där kliniska apotekare deltog i vårdteam och kontrollerade att patientens läkemedelslista på sjukhuset var korrekt och komplett. De gjorde också en fördjupad läkemedelsgenomgång av patienternas alla läkemedel, och framförde eventuella förbättringsförslag till ansvarig läkare samt diskuterade detta i vårdteamet.

– Resultaten efter interventionen visade att kliniska apotekares medverkan i vårdteamet halverade risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar under den 180 dagar långa uppföljningstiden, säger Maria Gustafsson.

Hos patienter med samtidig hjärtsvikt sågs dock ingen effekt av interventionen. För hela gruppen minskade interventionen också risken för tidiga läkemedelsrelaterade återinläggningar på sjukhus, det vill säga inom 30 dagar.

Utbredd långvarig behandling med psykofarmaka
Studien visade också att antipsykotiska läkemedel och övriga psykofarmaka är vanligt förekommande bland personer med demens på särskilda boenden, samt att läkemedlen används under lång tid, vilket strider mot gällande riktlinjer.

Enligt studien finns ett samband mellan flera beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, som exempelvis aggressivt beteende, och en utbredd behandling med antipsykotika och andra psykofarmaka. Detta indikerar att psykofarmaka används för att behandla symptom hos personer med demens trots kända risker och begränsat vetenskapligt stöd för läkemedlens effektivitet. Behandling med olämpliga läkemedel, som till exempel antipsykotika, minskade dock mellan 2007 och 2013 hos äldre personer på särskilda boenden i Västerbotten.

– Läkemedelsrelaterade problem hos äldre personer med demens är mycket vanliga och större insatser behövs för att förebygga, identifiera och behandla läkemedelsorsakad sjuklighet hos den här gruppen, säger Maria Gustafsson.

Maria Gustafsson är uppvuxen i Piteå. Förutom sina doktorandstudier arbetar hon som klinisk apotekare på Läkemedelscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus, samt som lärare vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.

Disputation: Fredagen den 8 april försvarar Maria Gustafsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, sin avhandling med titeln: Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom – kliniska apotekares roll. (Engelsk titel: Optimizing drug therapy among old people with dementia – the role of clinical pharmacists). Opponent: Professor Håkan Melhus, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Huvudhandledare: Docent Hugo Lövheim. Disputationen äger rum kl 13:00 i Målpunkt T, plan 9, sal B, Norrlands universitetssjukhus.

För mer information: Maria Gustafsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för geriatri Telefon: 070-397 8717 E-post: maria.gustafsson@umu.se

Naturhänsyn är en vitt spridd skogsbruksform som förekommer på flera kontinenter, visar sammanställningen av de internationella kunskapsöversikter om naturhänsyn i skogsbruket och dess effekter.

Tre av studierna är så kallade meta-analyser, som analyserar många studier tillsammans med data från forskning som har utförts på både norra halvklotet och i Australien och Sydamerika. De visar samstämmigt att avverkning med naturhänsyn kan vara gynnsamt för den biologiska mångfalden.

I den största analysen, som omfattade ett 80-tal vetenskapliga studier, var både artantal och mängden skogsarter högre jämfört med kalhyggen utan hänsyn. På hyggena tillkom också arter knutna till öppna, trädlösa marker. I en annan analys, omfattande 23 studier om naturhänsyn i Nordamerika och norra Europa, verkade artrikedomen i skogar som brukats med hänsyn vara lika stor som den i naturskogar.

Viktigt följa vad som händer under lång tid
– Det finns dock arter som kräver större sammanhängande skogar för att överleva. I flera av synteserna poängteras att vissa känsliga arter kräver skog som är skyddad från skogsbruk, säger Lena Gustafsson från SLU, en av författarna bakom rapporten.

Ett flertal stora forskningsexperiment finns också där forskarna studerar hur olika typer av arter (till exempel blomväxter, mossor, lavar) reagerar på naturhänsyn jämfört med helt kala hyggen och även gammal skog. De flesta finns i Nordamerika men en del också i Europa och Australien.

– Även om en del experiment har pågått i ungefär 20 år så finns ändå en viss osäkerhet om vad som händer långsiktigt. Tiden mellan avverkningarna är inte sällan 100 år och det är därför viktigt att följa vad som händer under mycket lång tid, konstaterar Jan Weslien från Skogforsk, en annan av författarna.

Syntesen om internationella kunskapsöversikter är den sjunde och sista delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten med alla synteser kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet. Ladda ned Syntes Internationella kunskapsöversikter från Smart Hänsyn

Kontakt: Lena Gustafsson, SLU, lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47 och Jan Weslien, Skogforsk, jan-olov.weslien@skogforsk.se, 070-698 59 29

Initiativet till idrottsskolan kom från staten och Riksidrottsförbundet mot bakgrund av att idrottsföreningarna tappar medlemmar och för att föreningsidrotten kritiserats för att bedriva en alltför tävlingsinriktad barn- och ungdomsidrott. Tanken är att idrottsskolan ska vara alternativ till den traditionella föreningsidrotten.

– Det finns nästan inga studier gjorda om idrottsskolor och hur barn upplever verksamheten. Idag tycks heller ingen riktigt veta hur många idrottsskolor som finns. På en del orter finns inga alls och hur idrottsskolorna är organiserade och vem som är ansvarig varierar kraftigt. Ibland är det ortens idrottsförening och dess ledare, ibland tillsammans med fritidshem och dess pedagoger, berättar Peter Carlman.

Idrottsskolorna är ofta till för barn upp till 11 år, men studien visar att de behövs även för äldre barn och unga som vill börja idrotta eller växla till en ny idrott. Det är något som kan vara svårt inom den vanliga föreningsidrotten.

Lek eller tävling?
I studien intervjuade Peter Carlman både ledare och barn, individuellt och i fokusgrupper, i tre skilda idrottsskolor.

– Många barn är nöjda med idrottsskolan och tycker att det är en kul stund, ett andningshål i vardagen och en chans att under lekfulla former prova på olika idrotter. Men det finns även en motstridig bild där barn upplever en mer prestationsbaserad atmosfär och en tyst rankning. Aktiviteterna beskrivs som mer tävlingsinriktade och allvarliga. Det får till följd att fler känner att idrottsskolan inte är till för dem. ”Skojtävlingar” förvandlas till mer allvarliga tävlingar enligt en rangordningslogik. Det blir helt enkelt en krock mellan två synsätt; en rolig prova-på-stund eller ”riktig idrott”.

Avhandlingen pekar på att när idrottsledare och barn agerar i motsättning till idrottsskolans syfte, misslyckas den med att erbjuda en inkluderande idrott för alla. Istället förstärks ojämlikheten mellan barn med idrottserfarenhet och de barn som provar på.

– Det är viktigt att vara medveten om hur olika synsätt kan utvecklas i praktiken, forma aktiviteterna och barnens upplevelser och delaktighet. Därför behövs ett bestämt syfte med verksamheten och en god förståelse för idrottsskolans syfte hos ledarna.

Fyller andra behov
Studien visade även att frånvaron av organiserade tävlingar, mindre intensiva aktiviteter, större variation och frihet utmanar den traditionella synen på hur föreningsidrott för barn ska bedrivas och varför.

– Idrottsskolan fyller ett annat behov och för många barn är det ett roligare och friare sätt att idrotta än den traditionella föreningsidrotten. Här deltar det delvis andra barn, med andra idrottsbarndomar och en annan syn på idrott. Men det betyder också att idrottsskolan kanske inte fungerar som den sluss vidare till föreningsidrotten som tanken var från början, menar Peter Carlman.

Avhandling: Det är halvidrott, kanske lite mer än halvidrott. Peter Carlman disputerade i pedagogiskt arbete och undervisar i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.

För mer information kontakta: Peter Carlman, Karlstads universitet, tel: 073-052 02 68, e-post: peter.carlman@kau.se

I takt med samhällets digitalisering har förekomsten av så kallade elektroniska eller digitala bevis blivit ett stående inslag i bland annat landets domstolar. Samtidigt finns det många frågetecken kring hur sådana bevis ska hanteras och bedömas.

Jonas Ekfeldt vid Juridiska institutionen Stockholms universitet pekar i sin doktorsavhandling Om informationstekniskt bevis på en rad problem.

– I dagsläget finns det exempelvis en stor osäkerhet kring den här bevisningens terminologi, man kan säga att det råder en begreppsförvirring. Det finns ingen reglerad eller vedertagen begreppsapparat vilket är grundläggande i juridiska sammanhang. Bevisningen kan också vara oerhört tekniskt komplex och för att kunna bedöma dess värde måste det finnas en förståelse för bevisningens sammansättning och felkällor. Utan sådan kunskap ökar risken för att våra domare inte förmår värdera bevisningen på ett fullvärdigt sätt, säger Jonas Ekfeldt.

Bevisvärderingen har inte hängt med
Enligt Jonas Ekfeldt har det skett en förhållandevis snabb utveckling vad gäller det juridiska utrymmet för att kunna samla in sådan bevisning, främst inom den brottsutredande verksamheten under exempelvis förundersökningar. Någon motsvarande utveckling har dock inte följt vad gäller domares bevisvärdering. Den gällande regleringen har sina rötter i 1930-talet.

– Ett problem med så kallade elektroniska eller digitala bevis är att lagstiftaren inte har försett våra domare med några ändamålsenliga verktyg för bevisningens bedömning. Tiden har till viss del stått still i lagstiftningshänseende medan utvecklingen har rullat på i samhället utanför. Ämnet behandlas heller inte självständigt i landets juristutbildningar, säger Jonas Ekfeldt.

Risk för otillräcklig kunskap
Ytterligare ett problem som Jonas Ekfeldt pekar på är mängden av information som snabbt genereras genom så kallade it-forensiska undersökningar, exempelvis av misstänktas beslagtagna datorer eller mobiltelefoner. Att bedöma stora informationsmängder i form av mejlkonversationer eller sms, på skärm eller pappersutskrifter, är ett resurskrävande arbete. Jonas Ekfeldt menar även att sådana informationsmängder kan hindra en objektivt godtagbar bevisvärdering, exempelvis om bevisningen blir så omfattande att den inte kan överblickas.
Jonas Ekfeldt menar att det som framför allt behövs just nu är mer kunskap i ämnet.

– Det finns ett stort behov av fördjupade rättsvetenskapliga studier. Det är även nödvändigt att överväga olika alternativ för hur vi kan säkra kunskapstillförseln åt domare och andra aktörer inom rättsväsendet. Man kan knappast kräva att en juristdomare också ska ha en examen i datavetenskap, men vi bör se till att våra domare får det stöd och den kunskap som krävs för att kunna bedöma den här bevisningen. I förlängningen handlar det om att upprätthålla förtroendet för våra domstolar, säger Jonas Ekfeldt.

Avhandling: Om informationstekniskt bevis

För ytterligare information:Jonas Ekfeldt desk@jurit.se alt 08-400 261 40

Lokalt visar sig detta genom att arter som befinner sig i den kallare delen av sitt utbredningsområde har ökat i antal, eftersom klimatet blivit gynnsammare. På motsvarande sätt minskar populationerna i de varmare delarna av artens utbredningsområde där det blivit för varmt.

Bofinken drar norröver
I Sverige är bofinken ett exempel på en art som tydligt sprider sig norrut. Bergfinken, en nordlig släkting, har på motsvarande sätt dragit sina sydligaste utposter i Sverige allt längre norrut.

– På sikt blir problemet att de allra nordligaste arterna inte har något land längre att dra sig tillbaka till om klimatuppvärmningen fortsätter, säger Åke Lindström.

Ett annat resultat som forskarna kommer fram till är att klimatförändringarna påverkar antalet fåglar på samma sätt i USA som i Europa.

– Det är förvånande att effekterna blir så likartade mellan kontinenterna, det är ju trots allt helt olika fågelarter och olika livsmiljöer vi pratar om, säger Åke Lindström.

Förändringarna pågår just nu
– Våra resultat borde öka medvetenheten hos beslutsfattare runt om i världen att naturen redan nu påverkas av pågående klimatförändringar, vilket kanske kan öka på takten för att motverka dessa. En annan önskan är att fågelövervakningen i tropiska och subtropiska länder kan utvecklas. I dessa områden är kunskapen om klimatförändringars effekt på fågellivet generellt dålig.

Det är första gången en jämförande studie i den här omfattningen har gjorts. Den bygger på data insamlade under 30 år, från 1980 till 2010, i såväl USA som i Europa. Åke Lindström, professor vid Lunds universitet och ansvarig för Svensk Fågeltaxering, har bidragit med en av de bästa tidsserierna i Europa vad gäller populationsförändringar hos fåglar.

– Vår data fyller en viktig funktion i studien genom att representera norra Europa, säger han.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science: Consistent response of bird populations to climate change on two continents.

För mer information: Åke Lindström, professor, Lunds universitet, biologiska institutionen +46-46-222 49 68 ake.lindstrom@biol.lu.se

När vi lär oss rörelser i ett nytt sammanhang behöver hjärnan inte bara styra musklerna via signaler till motorneuronerna,  utan också på ett oberoende sätt kontrollera musklernas sensoriska neuroner, enligt studien som nu publiceras i tidskriftenCurrent Biology.

Inkapslade sensoriska neuroner, så kallade muskelspolar ger hjärnan viktig information för perception och kontroll av kroppsrörelser.

I varje muskel finns mellan tiotals till hundratals inkapslade sensoriska neuroner, så kallade muskelspolar. Muskelspolarna skiljer sig från andra sensoriska receptorer eftersom de genom nervfiber är kopplade till och kontrolleras av det centrala nervsystemet.

Signalförändringar i muskelspolar
Faktum är att nervsystemet har fler nervfiber kopplade till och från muskelspolar än till musklerna som möjliggör rörelse. Trots att det i över hundra år forskats kring dessa muskelspolar så har det länge varit oklart hur, varför och när kroppens centrala nervsystem väljer att detaljstyra sina muskelspolar.

– Resultaten av den här studien visar att det finns ett samband mellan hjärnans kontroll av muskelspolar och inlärning av nya rörelser, säger Michael Dimitriou.

Michael Dimitriou har i studien observerat signalförändringar i muskelspolar hos människor medan de lärde sig att kontrollera en visuell markör på en skärm, i en rörelse som liknade att hantera en datormus (se bild). Beroende på vilket stadium i inlärningsprocessen som mättes skickade muskelspolarna väldigt olika mönster av signaler trots de nästan helt identiska muskelrörelserna.

Forskningen visade att muskelspolarnas kapacitet som sensoriska neuroner justerades i takt med inlärningen av en rörelse. Muskelspolarnas signalmönster ändrades under inlärningsprocessen till att bli mer selektiva i vilken information de skickade vidare till nervsystemet om den pågående rörelsen.

Uppdatering av hjärnkretsar
– Det är välkänt att en effektiv insamling av information är viktigt för god inlärningsförmåga, och detta gäller också motorisk inlärnings- och anpassningsförmåga. En större mängd med relevant information från muskelspolar möjliggör en mer effektiv uppdatering av de kretsar i hjärnan som styr våra rörelser. Skillnader i förmåga att kontrollera muskelspolar är antagligen en faktor som definierar individuella skillnader i motorisk inlärningsförmåga, säger Michael Dimitriou.

Förutom en bättre förståelse för hur människors motoriska inlärning fungerar kan forskarresultaten, enligt Michael Dimitriou, också leda till mer praktiska applikationer, såsom bättre proteser och kontroll av robotar:

– För att använda ett vanligt exempel så kan dataalgoritmer enkelt besegra en människa i schack. Däremot så kan den mest sofistikerade robot som finns inte uppnå samma grad av skicklighet och fingerfärdighet som hos ett barn som flyttar på en schackpjäs. Bättre förståelse för hur människans motoriska inlärning och sensoriska kroppskontroll fungerar är alltså ett steg framåt.

Artikeln i Current Biology: Enhanced muscle afferent signals during motor learning in humans. Författare: Dr. Michael Dimitriou. DOI: 10.1016/j.cub.2016.02.030

För mer information: Dr. Michael Dimitriou, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB), Umeå universitet Telefon: 090-786 5273 E-post: mdimitriou@umu.se

Bild: Observationer av signaler från enskilda nervfiber under motorisk inlärning visade att muskelspolarnas signalmönster ändrades under inlärningsprocessen (foto : Michael Dimitriou).

”Ledarskap i äldreomsorgen: att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar” heter den nya forskningsrapporten som redovisar chefers etiska värderingar, dilemman och organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett värdebaserat ledarskap. Det finns ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens chefer och forskningsresultaten visar tydligt behovet av ett nära och fungerande stöd i organisationen.

– Chefer i äldreomsorgen har en mängd olika värden att hantera i sitt ledarskap. Men med en integrerad förståelse och hantering av dessa värden, och fungerande organisatoriska stödresurser skapas mer hållbart och värdeskapande ledarskap, säger Lotta Dellve.

– I forskningsstudien som rapporten bygger på ser vi att stödet från organisationen varierar i utveckling och omfattning när man jämför kommunal och privat sektor. En gemensam ledarutbildning för äldreomsorgens chefer kan stärka chefers förutsättningar att leda verksamheten på ett bra sätt.

Forskningsstudien genomfördes i samband med just en sådan nationell uppdragsutbildning för chefer och ledare inom kommunal eller privat äldreomsorg i södra Sverige. 345 av de chefer som deltog i utbildningen vid Högskolan i Borås valde att svara på en omfattande enkätstudie om värden, villkor och chefsarbete.

Vanligt med värdedilemman för chefer
Majoriteten av cheferna som deltog i studien, oavsett utbildningsbakgrund, värderade etiska värden och brukarmedverkan högt i sitt arbete men angav att värdedilemman är vanligt.

– Det kan handla om att man som chef ibland tvingas att ta beslut som strider mot ens egna etiska värderingar eller mot patienters behov. Men i forskningen har vi kunnat se att dessa dilemman minskar om man har ett bra stöd i chefskapet, till exempel genom ett nära administrativt stöd, säger Maria Wolmesjö som är en av författarna.

Majoriteten av cheferna i studien beskriver generellt en aktiv och god hantering och organisering av dessa värdedilemman. Nästan samtliga chefer arbetade i mycket hög grad med utveckling av verksamhetens värdegrund och andra kvalitetsaspekter som brukarmedverkan och brukarsäkerhet. De flesta upplevde också att de kunde fullfölja sitt chefsansvar på ett säkert och tillförlitligt sätt.

– Nära och fungerande stödresurser minskar värdekonflikter i arbetet. De organiserade stödresurserna har störst betydelse för hållbart integrerat och värdeskapande ledarskap. Det organisatoriska stödet var också tydligare för chefer inom privat verksamhet.

Rapporten: Ledarskap i äldreomsorgen: att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar. Rapporten har författats av Lotta Dellve, Maria Wolmesjö, Anders Bremer, Agneta Kullén Engström, Margareta Fredman, Lise-Lotte Jonasson, Göran Jutegren, Per-Åke Karlsson och Lars Sandman.

Vill du veta mer? Kontakta:
Lotta Dellve, Tfn: 0701-80 02 35, E-post: lotta.dellve@hb.se
Maria Wolmesjö, Tfn: 033-435 47 25, E-post: maria.wolmesjo@hb.se

Läs mer:
Konferensdagen Hållbart ledarskap i välfärden den 5 april på Högskolan i Borås.
Centrum för välfärdsstudier

Energianvändningen inom byggsektorn, vilket bland annat inbegriper belysning, luftkonditionering, varmvatten och uppvärmning, står för mellan 30 till 40 procent av den totala energikonsumtionen.

Det är i denna kontext som Lars Berglund och de andra forskarnas genomskinliga trä ska placeras. Materialet kan nämligen användas som material i solceller och huspaneler där en kombination av dem två är en tänkbar och önskvärd applikation. Det går också att tillverka fönster av träet.

– Att använda det transparenta träet som beståndsdel i solceller är klokt eftersom man då drar nytta av träets låga kostnad, tillgängligheten och att det kommer från en förnyelsebar råvara. Det blir extra viktigt då vi behöver täcka in stora ytor med solceller. Transparenta träpaneler är också användbara som fasader då genomskinligheten släpper in ljus men samtidigt inte kommer att vara så glasklara att det kommer att gå att titta in i huset. Det går dock att göra fönster av trä som det går att se igenom, om så önskas, säger Lars Berglund, professor och chef för Wallenberg Wood Science Center på KTH.

Transparensen skulle alltså kunna bidra till att solenergin används för uppvärmning – ungefär som ett växthus – och därmed sänka uppvärmningskostnader.

Så har forskarna tagit fram träet
Det transparenta träet är som en typ av träfaner där beståndsdelen lignin i trä på kemisk väg tagits bort. Sedan har träet impregnerats med en transparent polymer med optiska egenskaper som matchar träet.

– När ligninet avlägsnat blir det bruna träet vackert vitt. Trä är dock inte optiskt transparent naturligt, så för att uppnå den effekten så måste det skräddarsys på nanonivå, säger Lars Berglund.

– Detta har gjorts av forskare tidigare, men då i mikroskopisk skala för att studera träets anatomi. Ingen har tidigare övervägt möjligheten att skapa större transparenta strukturer för att använda till exempel solceller och i byggnader, säger Lars Berglund.

Vill öka träets transparens ytterligare
Han berättar vidare att nästa steg i forskningsarbetet är att jobba vidare med att använda materialet i redan omskrivna solceller och som träpaneller samt att skala upp tillverkningsprocessen och ytterligare öka träets transparenta egenskap.

– Vi avser också arbeta vidare med olika typer av träslag, berättar Lars Berglund.

Trä är utan konkurrens det mesta använda biologiska materialet i byggnader. Även om det är attraktivt att materialet kommer från förnybara källor, det vill säga träd, så är de viktigaste anledningarna till att det används byggnadstraditioner, träets kostnadseffektivet och dess goda materialegenskaper. Här återfinns träets hållfasthet, låga densitet och värmeledningsförmåga.

Kontaktinformation: Lars Berglund eller blund@kth.se.