De nya forskningsstudierna visar att det finns en stor variation i öringens vandringstaktik över åren. Det gäller både rörelsemönstret mellan åar och inom en å och det gör det svårt att lägga fram generella bevarandeåtgärder för öring.
Studierna visar också att det på västkusten finns fyra genetisk distinkta bestånd av havsöring i vattendragen, men att totalt nio bestånd förekommer i havet.
− Den genetiska undersökningen visar att förvaltningsåtgärder bör antas för varje specifik genetisk grupp, och bara för enskilda åar där man identifierat en ovanligt hög dödlighet, till exempel på grund av artificiella hinder som våtmarker och dammar, säger forskaren David Aldvén vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Dödligheten högre vid låg vattenföring
David Aldvén och hans forskarkollegor undersökte också öringens mer specifika rörelsemönster och konstaterade att utvandringen av smolt (ung öring) sker framförallt vid ökat vattenflöde, men att utvandringen även kan styras av vattentemperatur under år med låg nederbörd.
Undersökningarna visade dessutom att dödligheten var betydligt högre för vandrande öringar vid låg vattenföring jämfört med när vattenflödet var högre.
− Utvandringen från vattendraget sker oftast på natten, där öringen snabbt rör sig ut genom mynningsområdet. När öringen sedan vandrat längre bort från sitt hemvattendrag sänker den hastigheten samtidigt som den är aktiv dygnet runt, säger David Aldvén.
Klimatet påverkar fiskens storlek
Väl ute i havet visar öringarna en rad olika vandringsmönster. Fiskarna uppehåller sig framförallt mellan ytan och två meters djup i havet, men gör regelbundet djupare dyk ner mot 15-20 meters djup.
Forskarna undersökte också hur klimatförändringarna med ökad temperatur påverkat öringens populationsutveckling under de senaste 30 åren.
− Vi fann att antalet årsungar har hållit sig på en stabil nivå under perioden, men de har ökat i storlek samtidigt som smolten har minskat i storlek. En ökad temperatur under senvintern och tidig vår kan förklara den utvecklingen. Mildare vintrar gör att äggen kläcks tidigare, vilket gör att öringen får en längre tillväxtperiod och blir större.
HAVSÖRING TILL HAVS
Projektet ”Havsöring till Havs” som startade 2011 har syftat till att undersöka havsöringens rörelse i havet, genetiska uppdelning och populationsutveckling på den svenska västkusten. Målet har varit att sedan kunna lägga fram förslag till riktlinjer för bevarandet av havsöring.
Kontakt: David Aldvén, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet 031-786 36 35, 0738- 23 02 31, david.aldven@bioenv.gu.se
– Min forskning handlar om hur man i produkt- och produktionsutveckling kan ta bättre hänsyn till den mångfald som finns bland människor, det vill säga målgruppen för den utvecklade produkten eller arbetsplatsen. Det i sin tur minimerar kostnaden för belastnings- och arbetsskador samtidigt som komfort och ergonomi optimeras, säger Erik Brolin, doktorand vid Högskolan i Skövde.
Då mer och mer av dagens produkt- och produktionsutveckling sker med hjälp av datorprogram och digitala verktyg har Erik Brolin har tillsammans med Chalmers, Högskolan i Skövde och Fraunhofer-Chalmers Centre för industrimatematik utvecklat ett nytt datorprogram. IMMA – Intelligently Moving Manikin gör det möjligt att virtuellt studera om en planerad arbetsplats eller produkt är lämplig för olika människor eller om den behöver designas om, så kallad ergonomisimulering.
Människomodeller som representerar mångfalden
Erik Brolin har i sin doktorsavhandling fokuserat på utvecklingen av metoder för att kunna skapa olika digitala människomodeller som representerar mångfalden hos människokroppar och dess rörlighet och styrka. Han har haft fokus på att metoderna ska vara generella och flexibla. Tanken är att kunna förutsäga värden för ett stort antal kroppsmått hos en person baserat på värdena av bara några få kroppsmått.
– Beroende på vilken typ av produkt det är som ska utvärderas behöver olika typer av människomodeller skapas. De metoder som utvecklas för att ta fram modellerna behöver därför vara flexibla samtidigt som de ska avspegla människokroppen på ett korrekt sätt. Då många produkter idag riktar sig till en global marknad är det viktigt att kunna hantera data från olika populationer för att skapa korrekta modeller, säger Erik Brolin.
Ledordet har varit flexibilitet
Metoderna är nu implementerade i ett nyutvecklat gränssnitt anpassat för de utvecklingsprocesser som används i industrin. Användare av programvaran kan enkelt göra ganska avancerade saker då programmet automatiskt hanterar alla beräkningar. För att lyckas med sin forskning har Erik Brolin arbetat med ledorden ”flexibilitet” och att ”det ska vara lätt att göra rätt”.
– Mina forskningsresultat visar att de metoder som ofta används i industrin idag inte tar hänsyn till den mångfald som finns bland människor. Man fokuserar mest på skillnader i kroppslängd och tar inte hänsyn till skillnader i proportioner. Detta är dock något som är känt sedan länge och det finns metoder och riktlinjer för hur man bör arbeta men dessa kan vara komplicerade att använda. Samtidigt är existerande programvaror för ergonomisimulering inte anpassade efter de metoder och riktlinjer som faktiskt finns, säger Erik Brolin.
– Det finns alltså flera gap mellan forskning, industri och existerande verktyg. Resultaten från mina studier visar att de metoder jag har vidareutvecklat är betydligt bättre på att ta hänsyn till den mångfald som finns bland människor än de metoder som ofta används idag. De har också visat sig vara bättre och mer flexibla än tidigare metoder som har presenterats i vetenskaplig litteratur.
Forskning om textil och kläder Efter sin disputation planerar Erik Brolin att stanna kvar på Högskolan i Skövde och arbeta med både forskning och undervisning. Han har även planer på fortsatt forskning inom området.
– IMMA-programmet är under ständig utveckling och det finns planer på ett flertal forskningsprojekt. De metoder och gränssnitt jag har utvecklat kommer jag göra fortsatta utvärderingar av. Data från kroppskanningar är tänkt att inkluderas i programvaran vilket jag inte har haft fokus på hittills i min forskning. Detta kommer förhoppningsvis göras i samarbete med Högskolan i Borås som forskar mycket kring textil och kläder, vilket är ett helt annat område där mina metoder kan användas. Jag skulle också vilja testa de metoder och verktyg som jag utvecklar i mer skarpa lägen, via forskningen eller genom ”verkligt” arbete i industrin i framtiden, säger Erik Brolin.
– Brist på vårdpersonal i många utvecklingsländer gör att öroninflammationer ofta feldiagnosticeras eller inte alls upptäcks, vilket kan leda till förlorad hörsel eller till och med livshotande komplikationer, säger Claude Laurent, som är forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.
– Med denna metod kan vårdpersonal diagnosticera mellanöroninflammationer med samma tillförlitlighet som allmän- och barnläkare. Och eftersom lösningen är molnbaserad, det vill säga att bilderna kan laddas upp och analyseras automatiskt, får vårdpersonal i utvecklingsländer tillgång till snabba diagnoser utan stor kostnad.
Umeåforskarna har genom ett samarbete med University of Pretoria i Sydafrika utvecklat en bildanalysmetod för trumhinnor, som nyligen beskrevs i tidskriften EBioMedicine, vilket är en ny Lancet-publikation.
Metoden bygger på en molnbaserad automatiserad analys av bilder på trumhinnan tagna med otoskop, vilket är ett undersökningsinstrument som används allmänt vid undersökning av öron. Bilderna som är kopplade till smarttelefoner, jämfördes med andra bilder i ett arkiv av högupplösta bilder och bedömdes automatiskt enligt fördefinierade kännetecken i fem olika diagnostiska kategorier.
Tester visade att de automatiskt genererade diagnoserna hade en hög tillförlitlighetsgrad på 80,6 procent för bilder tagna med kommersiella digitala otoskop. Bilder tagna med ett konstruerat lågpris-otoskop, som anpassats med digitalkamera, hade en tillförlitlighetsgrad på 78,7 procent, vilket kan jämföras med en tillförlitlighetsgrad på 64-80 procent hos allmän- och barnläkare som använder traditionella otoskop för att sätta diagnos.
– Den här metoden har stor potential att göra tillförlitlig diagnosticering tillgänglig i länder där det idag saknas sådana möjligheter. Eftersom metoden både är lätt och billig att använda möjliggör den snabba och tillförlitliga diagnoser av en mycket vanlig barnsjukdom, säger Claude Laurent.
Om publikationen:
Metoden beskrivs i tidskriften EBioMedicine: Otitis media diagnosis for developing countries using tympanic membrane image-analysis.Författare: Hermanus C. Myburgh, Willemien van Zijl, DeWet Swanepoel, Sten Hellström och Claude Laurent. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.ebiom.2016.02.017
Kontaktinformation:
Claude Laurent, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
E-post: claude.laurent@umu.se
– Den svenska skolan har problem, men problemen behöver nyanseras. De är inte svart-vita som media ger sken av utan det är mycket mera komplext, säger Silvia Edling
I boken ”Demokratidilemman i läraruppdraget – att arbeta för lika villkor” belyser hon de svårigheter lärare möter i sitt dagliga arbete. Lärare har svårt att veta hur de ska hantera det demokratiska uppdraget där diskriminerings- och kränkningsuppdraget ingår:
”Det känns som att jag vill vara en bra lärare, göra rätt, kan inte du bara berätta för mig hur jag ska göra? Om jag bara tänker på det här sättet så måste jag väl vara inkluderande och bra?”
Krävs mer än prat
– Många pratar om värdegrunder, vill att mobbing ska motverkas och tycker att jämställdhet är jättebra. Det man inte pratar om lika mycket är hur trassligt det är. Att det krävs någonting mer än att bara säga att värdegrundsarbete är viktigt.
Det finns mycket forskning om värdegrundsarbete, jämställdhetsfrågor, specialpedagogik, mobbning, etnicitet och så vidare som visar att våld mot andra människor uppstår på en mängd olika sätt.
Innan någon lösning kan plockas fram är det alltså viktigt att först förstå hur våld uppstår, det vill säga vad det exakta problemet är i just den här situationen och hur problemet eventuellt hänger samman med andra faktorer.
– Av den anledningen går det inte att hitta den här säkra grunden, utan man måste snarare som lärare samla på sig olika former av kunskap som hjälper till att navigera, tolka och hantera en rörlig praktik. Det finns ingen quick fix!
Ibland gör vi misstag
Det gör skillnad när lärare har kunskaper om våld och förstår varför de handlar på det sätt de gör men det finns ingen lärare som är felfri.
– Vi måsta träna oss att bromsa in och ta in olika fakta och hålla dem levande. Vi kommer att göra misstag och ibland får vi backa tillbaka lite.
– Det finns övergripande strategier som är mer effektiva än andra men på detaljnivå kan vi inte veta på förhand vilka lösningar som är bäst lämpade.
Dilemmat i demokratin
I boken tar Edling upp olika dilemman som lärare brottas med. Ett sådant dilemma kan handla om spänningar mellan majoritet och minoritet. Om en klass bestämmer sig för att gå ut i skogen och plocka bär, men Kalle har ont i foten och inte kan gå i skogen, menar man då att hela klassen måste stanna hemma…?
Andra dilemman som boken behandlar är relationen mellan styrka och svaghet liksom viljan att hitta det rätta och säkra i ett komplext läraruppdrag. Författaren återkommer ständigt till behovet av att inte tappa kontakten med praktiken och konkreta människors känslor:
– Jag kan ju anse mig vara väldigt moralisk och demokratisk, men stämmer det verkligen om folk gråter omkring mig på grund av det jag gör? Visst, världen kan inte styras enbart av känslor och människor behöver lära sig anpassa sig, men forskning visar att om man bortser från känslor så kan det bli ganska grymt.
Till skillnad från tidigare lagar så trycker diskrimineringslagen och kränkningslagen på att individers känslor är viktiga att ta hänsyn till.
Sedan andra världskriget
Demokratiuppdraget är inget nytt utan hänger kvar sedan andra världskriget även om det har sett lite olika ut över åren. Idag förväntas av lärare att de ska kunna använda tidigare kunskap för att kunna reflektera i sin dagliga praktik.
Som lärare handlar det om att skaffa sig en bred och djup repertoar för att fatta genomtänkta beslut i nuet, vilket kan kännas övermäktigt ibland.
– Det krävs så mycket av lärare idag, så det är lätt att falla i fällan att söka en enkel lösning.
– Jag kan aldrig med säkerhet säga att gör jag så här så blir det bra. Jag måste hela tiden göra en analys. Här gjorde jag något bra, men här blev det fel och så backa tillbaka och ändra.
Den rörliga praktiken
Sist försöker Silvia Edling summera lite vad som förväntas av lärare utifrån uppdraget idag. Hon trycker på förmågan att hela tiden röra sig mellan det vi vet och det som sker omkring oss, den rörliga praktiken.
Hon betonar teorins roll, som många har så svårt för trots att lärarutbildningen bygger mycket på att använda teorier som ett sätt att upptäcka och förstå nyanser i en rörlig praktik.
– Vi måste lära oss hur vi ska närma oss teorierna och tänka kring dem annars riskerar de att bli meningslösa.
För mer information: Silvia Edling, docent i didaktik vid Högskolan i Gävle, Tel: 026-64 82 60 silvia.edling@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
I studierna har forskarna gjort uppföljningsintervjuer med 75 personer 37-56 år efter att de insjuknat i djup depression med melankoliska eller psykotiska drag. 29 av dessa hade försökt ta sitt liv vid ett eller flera tillfällen och samtliga hade varit inlagda på psykiatrisk klinik i Skåne mellan åren 1956-1969.
– Det mest oväntade i våra studier är att elva av de personer vi intervjuade – som lidit av ett kroniskt förlopp med upprepade depressionsepisoder under flera decennier och i en del fall gjort självmordsförsök – senare blivit friska och därefter fortsatt vara friska i många år utan att behöva ta antidepressiv behandling. Det visar att det går att bli frisk efter så många år med svåra depressionsepisoder och självmordsförsök, säger Lisa Crona, forskare och ST-läkare i allmänmedicin.
Riktigt lång studie gav ny kunskap
Det har gjorts liknande långtidsstudier tidigare om djupa depressioner, men förmodligen inte så här många år efter att personerna fått sin diagnos.
– Vad som händer i det riktigt långa förloppet av en djup depression är mindre känt, och hade vi valt att göra en kortare uppföljningsstudie så hade vi missat det faktum att det går att bli frisk efter så många år.
Forskarna såg vidare att självmordsförsök görs tidigt i depressionsförloppet och att det var möjligt att fortsätta vara deprimerad många år utan att göra fler självmordsförsök, både med behandling och utan behandling. Det visar, enligt Lisa Crona, att man inte behöver bli av med sin depression för att sluta göra självmordsförsök. Det verkar också som att andra faktorer är viktiga i sammanhanget.
Viktigt att fatta eget beslut
– Det är naturligtvis viktigt att få rätt, professionell vård och behandling. Men våra studier visar också att det är av stort värde att ha någon person i närheten som är viktig för den som vill komma över ett självmordsbeteende. Det behöver inte nödvändigtvis vara en läkare, det kan exempelvis vara en granne. Bara det finns någon där.
Dessutom verkar faktorer av existentiell karaktär vara värdefulla i det långa perspektivet.
– Att fatta ett eget beslut, ett personligt beslut att fortsätta leva, vilket inte alltid är så lätt. Det är en process som kan ta många år och vara fylld med bakslag. Men de personer i våra studier som lyckades med det, kunde återta kontrollen över sina liv och ta hand om sig själva. Det tycker jag inger hopp för dessa svårt sjuka personer, säger Lisa Crona.
FAKTA OM STUDIEN
Lisa Cronas studiematerial bygger på 1206 personer som mellan åren 1956-1969 var inlagda på en psykiatrisk klinik i Skåne för djup depression med melankoliska eller psykotiska drag. 471 personer var födda på 1920-talet och framåt och 169 personer var i livet och kunde spåras när denna, den tredje uppföljningsstudien startade år 2006. 150 av dem var friska nog att delta i studien, varav 75 tackade ja.
En välkänd svensk studie, Lundbystudien, visar att risken för att drabbas av en depression är 30,7 procent för kvinnor och 22,5 procent för män. De djupa depressionerna med melankoliska eller psykotiska drag är mindre vanliga, cirka 5 procent. Men de är samtidigt mer invalidiserande och medför en större självmordsrisk.
– Det unika med modellen är att den är anpassad efter förhållanden Bangladesh och att all förändring skedde inom givna resurser, säger Farzana Islam.
Farzana Islam arbetade som barnläkare på universitetssjukhuset i Dhaka fram till 2011. Under den tiden blev hon uppmärksam på problem med kvalitet inom vården av mödrar och nyfödda, missförhållanden som borde kunna förebyggas. Hon bytte till att undervisa i folkhälsoarbete och hade målet att hitta ett system för att kunna mäta kvaliteten, vilket inte gjordes. Vårdkvaliteten är avgörande för att kunna minska dödligheten för både mödrar och nyfödda.
En rad problem Första steget i arbetet var att kartlägga kvaliteten på de utvalda statliga sjukhusen och identifiera de områden som var relevanta att förbättra. Och det fanns en rad problem, som brist på personal, dålig logistik, dålig hygien, dålig sophantering, bristfällig dokumentation och sliten utrustning.Vårdpersonalen, läkare, sjuksköterskor och biträden uttryckte också missnöje med det arbete de utförde.
– I en säng på BB kunde det ligga tre nyfödda.Personalen hann inte med att föra journaler eftersom de var överhopade med arbete, berättar Farzana Islam
Patientnöjdhet är generellt viktigt för att mäta kvalitet i vården. Samtidigt som personalen uttryckte missnöje, så var patienterna nöjda.Och det både före och efter det att kvalitetsarbetet genomförts.
– Till de statliga sjukhuset kommer patienter som har små inkomster och låg utbildning. För dem är det stort att få tre mål mat om dagen, vatten och tillgång till toaletter, även om de är smutsiga. De är heller inte medvetna om sin lagliga rätt till vård och mediciner, berättar Farzana Islam.
Det finns också en faktisk omständighet till grund för att patienterna var nöjda – väldigt kort väntetid, mellan fem och tio minuter.
– Men det är också ett kvalitetsproblem eftersom undersökningarna inte blir riktigt utförda och kan leda till tre personer i samma sjukhusbädd, berättar hon.
Modellen för att mäta och förbättra vårdkvaliteten är framtagen i samarbetet med bland andra regeringen, Världshälsoorganisationen WHO, forskare och personalen på olika nivåer som sedan skulle utföra själva arbetet. Sjuksköterskor blev nyckelpersoner i kvalitetsteamen, eftersom det stannar på samma arbetsplats.
Pilotprojektet pågick under ett år, 2013-2014, och gav mycket goda resultat mätt i form av vårdpersonalens uppfattning om kvalitet. En efter en betades problemen av, med städning och hygien som start. Även patientutbildning ingick i kvalitetsarbete
– Personalen har accepterat och implementerat den här modellen och bevisat att den är möjlig att använda. Men jag har inte direkt studerat hur dödligheten påverkas. Här behövs mer forskning, säger Farzana Islam.
– Vi upptäckte för första gången att syre i elektroderna betedde sig på ett oväntat sätt. Vanligtvis tar syre upp två elektroner så fort den kan. I det här materialet lämnade den ifrån sig en av dem igen, och det ger den högre kapaciteten som man har sett i uppladdningsprocessen, säger Laurent Duda, universitetslektor i fysik vid Uppsala universitet.
Röntgenspektroskopi har krävts
Tillsammans med forskare från flera olika forskningsområden vid University of Oxford och University of Kent i England och från USA, har Uppsalaforskarna undersökt speciella typer av Li-jonbatterimaterial. Studierna har genomförts på synkrotronljusanläggningen Advanced Light Source, ALS.
Avancerad röntgenspektroskopi har krävts för att förstå hur materialen fungerar – en metod som forskare vid Uppsala universitet under de senaste 25 åren har varit med och utvecklat från grunden.
Li-jonbatterier är välkända som energilager som finns i nästan all portabel elektronik, som mobiltelefoner, datorer och hushållsapparater. Utvecklingen av batterierna är inriktad på att få fram kraftfullare batterier med högre kapacitet och effekt. Det finns många olika material som kan användas för just litiumbatterier, och alla har olika typer av fördelaktiga egenskaper.
Variant av Li-rikt material
– Det är framförallt oxidmaterial med en kombination av metaller som nickel, kobolt och mangan som har visat sig vara de mest lovande lagringselektroder för hög energi i litiumbatterier. Men vissa kombinationer av metallerna ger oväntat hög lagringskapacitet och orsaken till det har länge varit omstritt, säger Kristina Edström, professor i kemi vid Uppsala universitet.
Tidigare har forskare trott att den extra lagringskapaciteten bara berodde på oönskade sidoeffekter som ger syrgasutveckling i elektrolytet när man laddar litiumbatteriet till sin gräns. En annan tänkbar förklaring har varit att det bildats så kallade peroxider som bryter ner elektrodmaterialet.
I den nya studien har forskare med hjälp av avancerad röntgenspektroskopi, undersökt en variant av ett så kallat Li-rikt material, nämligen Li1.2[Ni0.132+Co0.133+Mn0.544+]O2.
Skräddarsydda materialkombinationer
Många metoder ger summarisk information om batterimaterial men med röntgenspektroskopi går det att följa hur varje atomslag beter sig när man håller på att ladda upp ett batteri.
Enligt studien händer det här bara för vissa syreatomer i materialet, nämligen för syre i närheten av mangan och litium, där de bildar en “lokaliserad ö” tills batteriet laddas ur igen.
– I och med den här upptäckten kan man nu rikta forskningen åt att skräddarsy materialkombinationer med lämpligt stort manganinnehåll, säger Laurent Duda.
VTI har tillsammans med LTH fått 3,5 miljoner kronor från Energimyndigheten för att forska på e-handel med matvaror. Hur resvanor påverkas genom att beställa mat med hemleverans via nätet samt hur nya säljkanaler påverkar distributionslösningar för livsmedel är själva kärnan i projektet som ska pågå i två år.
– Om vi inte tar bilen för att göra matinköp kan det bidra till att vi tar bilen till annat i stället vilket gör att energieffekten uteblir. När det gäller e-handel med mat vet vi inte vad effekten blir och det är det vi ska titta på nu, säger Malin Henriksson, forskare på VTI.
E-handeln av livsmedel har en teoretiskt stor potential att minska vardagliga personresor med bil. Trafikverket uppskattar att inköpsresorna i Sverige står för 13 procent av de totala koldioxidutsläppen. De senaste åren har e-handel av livsmedel dessutom ökat explosionsartat men i dag bygger beräkningar om e-handelns energieffektiviseringspotential på uppskattningar och antaganden. Syftet med VTI-studien är att generera fördjupad kunskap om e-handelkunders transportarbete och energieffektiva distributionslösningar för attraktiva e-handelserbjudanden.
Ska redovisa energieffektiviseringsvinster
Projektet kommer att redovisa vilka energieffektiviseringsvinster som den ökade e-handeln kan få på lång sikt. Projektet är tvärvetenskapligt och kombinerar transportlogistik och vardagslivsforskning om e-handelskunders beteende med forskning om gods- och persontransporters miljöpåverkan.
– Det här är ett helt nytt perspektiv som vi ska belysa, säger Malin Henriksson.
Hennes del i projektet handlar om att kartlägga en del hushåll och varför de i dag handlar eller inte handlar mat på nätet. Hon ska också kartlägga deras resvanor.
I forskningen ingår också att jämföra matbutikers strategier för näthandel med livsmedel, vilka erbjudanden som finns och hur de arbetar med målgruppsanpassning av erbjudanden. En annan del är att se hur transportlösningar för ”sista milen” kan komma att fungera och hur den ser ut i dag, genom att analysera alternativ för hemleverans och hämtning via utlämningsställen. Livsmedel är en varugrupp som ställer särskilda krav på hantering och transport, t.ex. behövs kylda utrymmen och transporter.
– Digitalisering av handeln innebär nya affärsmodeller och nya distributionslösningar, säger Jenny Karlsson, forskare på VTI.
Datainsamlingen från hushållen och modeller av distributionslösningar ska sedan sammanställas genom ett samarbete med Lunds tekniska högskola.
Den sista delen av transportkedjan är minst effektiv
– Det blir intressant eftersom vi kombinerar person- och godstransporter. Det är brist på studier som analyserar sambandet mellan inköpsresor och nya leveranssätt, säger Jenny Karlsson.
När det gäller godstransporterna från leverantör till återförsäljare utgör den sista delen av transportkedjan den minst effektiva delen, som dessutom ofta sker i tätbebyggda områden.
– Vi behöver mer kunskap om hur ett förändrat köpbeteende påverkar människors vardagsliv och vilka effekter det får för deras mobilitet men också hur nya erbjudanden kan göras både attraktiva och hållbara , säger Jenny Karlsson.
Fotnot: Jane Summerton, professor på VTI, är projektledare och förutom Malin Henriksson och Jenny Karlsson från VTI ingår även Lena Hiselius, docent på Lunds tekniska högskola, i forskningsprojektet.
9 av 10 förskolebarn med autism har fortfarande stora svårigheter inom autismområdet i skolåldern, trots att de fått tidiga stödinsatser. En majoritet av föräldrarna anser att barnen får otillräckligt stöd i skolan. Det visar en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin där barn som fått en autismdiagnos mellan 2 och 4,5 års ålder följts upp efter 8 år.
Martina Barnevik Olsson har i sin avhandling följt upp en grupp förskolebarn som fått en diagnos inom autismspektrum och erhållit tidiga insatser från ett habiliteringscentrum i Stockholm som är specialiserat på autism hos förskolebarn.
Föräldrarna till barnen intervjuades när barnen var mellan 9 och 13 år.
Kvarvarande diagnos
– En stor majoritet av barnen som fått autismspektrumdiagnos i förskoleåldern hade 8 år senare tecken på kvarstående diagnos. De hade också andra utvecklingsneurologiska svårigheter, även när de som i den här gruppen fått ta del av vad som bedömts vara adekvata tidiga insatser.
Flertalet av barnen hade vid uppföljningen även svårigheter med bland annat uppmärksamhet och aktivitetsreglering, tal- och språksvårigheter och utagerande beteenden, utöver autismproblematiken.
– De flesta föräldrarna ansåg att barnen hade otillräckliga stödinsatser i skolan, säger Martina Barnevik Olsson.
I avhandlingen undersöktes också så kallade regleringssvårigheter (problem med ätande, sömn och skrikighet) under barnens två första levnadsår, genom att kartlägga BVC-sköterskors anteckningar och jämföra dem med en grupp barn av samma ålder, kön och från samma områden.
Fler besök på BVC bland dem med autismproblematik
Resultaten visade en signifikant skillnad mellan grupperna, när det gäller antalet gånger föräldrarna sökt för regleringssvårigheter hos barnen. I studiegruppen hade föräldrar till 44 procent av barnen sökt minst två gånger för problem med mat, sömn eller skrikighet, jämfört med 16 procent i jämförelsegruppen. Av de 15 barn med flest söktillfällen kom 14 från studiegruppen.
– Även om tidiga regleringssvårigheter inte alls behöver innebära autism visar resultaten på vikten av att uppmärksamma dessa problem på BVC för att stötta familjerna och följa barnens utveckling, då sådana problem kan vara en indikator för senare utvecklingsavvikelse, säger Martina Barnevik Olsson.
Studien visade också att även de barn som under uppväxten inte längre helt bedömdes uppfylla kriterierna för autismspektrumdiagnos bör få fortsatt uppföljning över lång tid. Flertalet hade kvarstående utvecklingsrelaterade svårigheter och fortsatt stort behov av stödinsatser.
Den 11 februari 2016 kom beskedet: för första gången har forskare lyckats registrera gravitationsvågor. Observationen hade gjorts den 14 september 2015 av två amerikanska forskningsanläggningar, LIGO. Vågorna som registrerades kom från två sammansmältande svarta hål, cirka 1,3 miljarder ljusår bort.
Gravitationsvågor är minimala krusningar i rumtiden. De sprider sig som ringar på en vattenyta – fast i alla plan och i ljusets hastighet. Einstein förutsåg dem i sin allmänna relativitetsteori 1916, men det skulle alltså ta ett helt sekel innan de kunde observeras. Anledningen är att de är så fruktansvärt små – i bästa fall några tiotusendelar av en protondiameter.
– Det här är en historisk upptäckt och en enorm teknologisk prestation, säger Wouter Vlemmings, professor i radioastronomi vid Chalmers. Även om knappast någon har betvivlat att gravitationsvågorna finns, så är det viktigt att de nu är observerade. Men det kanske mest spännande är att ett nytt fönster mot universum har öppnats för oss!
Upptäckten av gravitationsvågorna markerar nämligen inte slutet för LIGO:s uppdrag, utan snarare en början: nu kan kartläggningen av universums gravitationsvågor börja.
Nytt instrument att studera rymden
– Först var det med optik vi studerade rymden, sedan har vi lärt oss att också utnyttja radiovågor, röntgenstrålning med mera, säger Vlemmings. Nu får vi ett instrument till. Vi kommer att kunna observera objekt och händelser som tidigare varit dolda.
Alla massor som accelererar, även till exempel en människa som rör sig, ger upphov till gravitationsvågor. Men så gott som alla är så små att de aldrig kommer att kunna detekteras. Bara universums tyngsta objekt och mest dramatiska händelser kan skapa så stora gravitationsvågor att forskarna kan se dem.
Gravitationsastronomi kommer därför att lämpa sig för studier av svarta hål, neutronstjärnor, supernovaexplosioner och olika typer av tunga dubbelsystem – det vill säga par av himlakroppar som kretsar runt varandra, menar Vlemmings. Han tror att gravitationsastronomi kan komma att ge ny kunskap om bland annat den fundamentala fysiken vid extrem gravitation, om vad som sker i galaxers centrum samt om universums tidigaste utveckling – det som kallas inflationen.
Kräver mer teknikutveckling
Men det krävs fortsatt teknikutveckling för att nå dit, betonar Wouter Vlemmings. Än så länge är gravitationsastronomin mer ett löfte än ett faktum.
– Situationen påminner om när radioastronomin var ny, säger han. Man har uppfunnit ett nytt instrument som än så länge ger mycket begränsad information och till exempel bara grovt kan avgöra från vilken del av himlen som mottagna signaler kommer. Men med tiden blir instrumentet alltmer sofistikerat och dess vetenskapliga betydelse allt större.
Tidigare felaktig observation
För två år sedan meddelade forskare vid en annan anläggning, BICEP2 på Antarktis, att de indirekt observerat gravitationsvågor. Den gången slutade det snöpligt: forskarna fick så småningom medge att de tagit miste. Det var inte effekten av gravitationsvågor, utan av rymddamm, som de sett. Men risken för att även LIGO:s observation skulle visa sig felaktig är väldigt liten, menar Wouter Vlemmings.
– Det är klart att det finns felkällor och resultaten behöver fortfarande bekräftas av andra forskare, säger han. Men att LIGO består av två anläggningar är en styrka. Jag var själv skeptisk till en början, men att se diagramkurvorna från respektive anläggning – praktiskt taget identiska – har övertygat mig och väldigt många andra.
Liknande interferometrar för observation av gravitationsvågor finns också på andra håll i världen – och fler byggs och planeras. I Europa finns Virgo i Italien, som snart väntas återuppta sina försök efter en större uppgradering, samt Geo600 i Tyskland. Japanska KAGRA är under konstruktion och nyligen kom besked om att en tredje LIGO-anläggning ska byggas i Indien. Försök att detektera gravitationsvågor på andra sätt än med interferometri förekommer också.
Text: Anders Nilsson, på uppdrag av forskning.se
Så upptäcktes gravitationsvågorna
LIGO, som står för Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory, utgörs av två identiska anläggningar placerade på 3 000 km avstånd från varandra i nordvästra respektive sydöstra USA. Varje enhet består av två långa tunnlar som möts i en rät vinkel. Två laserstrålar reflekteras fram och tillbaka i dessa tunnlar, för att sedan förenas i mittpunkten mellan dem. Under normala omständigheter ska strålarna då släcka ut varandra genom interferens. Men när en kraftig gravitationsvåg passerar rubbas denna balans och utsläckningen blir inte fullständig. LIGO:s känsliga mätningar störs av både mänsklig aktivitet och andra faktorer, men tack vare det stora avståndet mellan de två anläggningarna kan sådana felkällor elimineras.
Små barns psykiska hälsa har de senaste åren uppmärksammats mer än tidigare. Svåra beteendeproblem kan vara ett tidigt tecken på psykisk ohälsa, och insatser som görs för att stärka hälsan hos små barn har visat sig ge goda effekter på deras psykiska hälsa senare i livet. Förskolan har lyfts fram som en miljö där barns psykiska ohälsa kan upptäckas tidigt men också som en miljö där man genom tidiga insatser kan främja god psykisk hälsa och ge skydd mot ohälsa.
Forskningsmiljön CHILD fick i uppdrag av Socialstyrelsen att pröva ett instrument för att mäta och kartlägga beteendeproblem hos små barn, samt att kartlägga vilka åtgärder som görs i förskolan för den gruppen.
De allra flesta har inte beteendeproblem
Resultaten visar att de allra flesta barnen inte har beteendeproblem utan är engagerade i förskolan och verkar må bra. Ett högt engagemang verkar skydda vid beteendeproblematik och därför är det viktigt att tidigt upptäcka och sätta in insatser när ett barn visar lågt engagemang i förskolans aktiviteter.
Barn med beteendeproblem upptäcks tidigt av personalen på förskolan. En del av dessa barn får tidiga insatser inom förskolans väggar av personalen, utan inblandning från omgivande stödsystem. Det beror på att det är först från fyra års ålder som de flesta barn med beteendeproblem formellt identifieras, och först då kan barnen och deras förskolepersonal få insatser från externa experter.
Tidiga insatser viktiga
– Om barn som är yngre än fem år, som visar tydliga tecken på problem med psykisk hälsa, tidigt kan identifieras och få bra stöd ökar chansen att de kan engageras i förskolans aktiviteter på ett bra sätt. Det ökar chansen att barnen mår bra senare i livet, säger Mats Granlund, forskningsledare för CHILD.
I sammanfattningen av rapporten står det bland annat: ”En positiv atmosfär, där läraren ofta uppmuntrar barnens aktivitet och för dialog med barnen om deras lekar och funderingar verkar främja barnens välbefinnande och lärande. Samma faktorer verkar också minska förekomsten av beteendeproblem.”
Data har samlats in hösten 2012, 2013 och 2014 och totalt finns data från 829 barn.
Ny forskning visar att antaganden i de stora klimatmodellerna brister. Den biomassa, det vill säga levande växtlighet, som ersätter permafrosten på tundran kompenserar inte för de ökade utsläpp av växthusgaser från framförallt koldioxid och metan, som är en följd av den globala klimatuppvärmningen.
− De här motverkande krafterna, till exempel genom fotosyntesen, är mindre än forskarna hittills trott och det är svårt att räkna på dem korrekt i de globala klimatmodellerna, säger Ulf Molau vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Han är en av 85 forskningsledare i världen som bidragit med kunskaper från studier och fältarbeten till den forskningsartikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research Letters där klimatförändringar, permafrost och biomassa är i fokus.
Sjöar försvinner i svenska fjällen
När permafrosten försvinner från tundran dräneras marken och den torkstress som följer är större än vad forskarna tidigare räknat med. Även i Sverige syns effekter av de här förändringarna.
− I de svenska fjällen kan vi se att små grunda sjöar avdunstar när permafrosten försvinner och marken dräneras. Den ekologiska balansen rubbas eftersom sjöarna är viktiga för växter och för renbete.
Trädgränsen förflyttas inte heller så hastigt norrut, eller uppåt i fjällen, som forskarna tidigare trott.
− Trädgränsen klättrar upp med bara en femtedel av vad klimatmodellerna förutspår, säger Ulf Molau.
Angreppen av skadeinsekter ökar
En annan effekt av att permafrosten försvinner är att angreppen av skadeinsekter ökar när temperaturen blir högre.
− Det ser vi i de nordliga barrskogarna i Nordamerika. Men insektsangrepp ökar också på fjällbjörkarna i de svenska fjällen och detta snarare trycker trädgränsen nedåt sluttningarna än uppåt.
Även skogsbränder och bränder på tundran ökar när permafrosten försvinner.
När forskarna jämförde klimatscenarier fann de stora skillnader. En inriktning mot en tvågradig global temperaturökning jämfört med ” business as usual” innebar att 65-85 procent av ökningen av koldioxidutsläppen skulle kunna undvikas.
− Skillnader i resultaten är större än vad man tror, särskilt uppe i Arktis. Temperaturökningen på jorden är inte jämnt fördelade, ökningen är starkast vid polerna och särskilt drabbad är Arktis.
Kontakt:
Ulf Molau, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, ulf.molau@bioenv.gu.se, Tel: 031-786 2665, Mobiltelefon: 0708-790533
När en tumör växer bildas nya blodkärl inne i tumören som förser den med näring och syre. Men dessa kärl fungerar ofta inte som de ska utan vätska och andra molekyler läcker ut från kärlen. Det leder till ödem i vävnaden vilket i sin tur gör det svårare för läkemedel att tränga in i tumören vid en cancerbehandling. De dåligt fungerande kärlen kan också bidra till att tumören sprider sig och ger metastaser.
Läckaget från blodkärlen kontrolleras av särskilda proteinkomplex som binder ihop cellerna i blodkärlsväggarna. Genom att reglera dessa proteinkomplex håller cellerna ihop mer eller mindre tajt, vilket ökar eller minskar läckaget från kärlen.
Blodkärl i tumörer läckte mindre hos muterade möss
Nya resultat från Uppsala universitet visar hur en specifik förändring av proteinkomplexet i blodkärlsväggarna gör att läckaget minskar, utan att kärlens andra funktioner påverkas.
– Vi har studerat möss som har en mutation i en viss del av ett av proteinerna i proteinkomplexet. De vanliga blodkärlen i dessa möss fungerade normalt men blodkärlen i tumörer läckte mindre och det uppstod mindre ödem. Dessutom såg vi att de muterade mössen svarade bättre på behandling med cellgifter, säger Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och Science for Life Laboratory, som har lett studien.
Tillväxtfaktorn VEGFA fungerar som signalmolekyl för att reglera proteinkomplexen i blodkärlsväggarna. En metod att behandla cancer är att blockera VEGFA vilket minskar läckage och ödem och förbättrar resultatet av cellgifts- och strålbehandling. Men VEGFA påverkar blodkärlen på flera sätt och en längre behandling med VEGFA-blockering försämrar kärlens funktion och kan leda till ökad metastasering.
– Den specifika mutation som vi har studerat har gjort att vi har kunnat undersöka en av de signalvägar som VEGFA medverkar i. Ett viktigt fynd var att mössen med det muterade proteinkomplexet också visade en mindre spridning av metastaser. Vi tror därför att en riktad blockering av denna signalering, som reglerar hur cellerna i kärlväggarna hålls ihop, skulle kunna fungera bättre som cancerbehandling än den mer generella VEGFA-blockering som används nu, säger Lena Claesson-Welsh.
Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Lunds universitet och forskare i USA, Storbritannien, Italien och Schweiz. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications
Referens: Dr. Xiujuan Li, Dr. Narendra Padhan, Dr. K. Elisabet Ohlin, Dr. Frank Roche, Dr. Chiara Testini, Dr. Naoki Honkura, Dr. Miguel Sáinz-Jaspeado, Emma Gordon, Katie Bentley, Dr. Andrew Philippides, Prof. Vladimir Tolmachev, Prof. Elisabetta Dejana, Radu Stan, Prof. Dietmar Vestweber, Prof. Kurt Ballmer-Hofer, Prof. Christer Betsholtz, Prof. Kristian Pietras, Prof. Leif Jansson, Prof. Lena Claesson-Welsh (2016) VEGFR2 pY949 signaling regulates adherens junction integrity and metastatic spread, Nature Communications, DOI: 10.1038/ncomms11017
Nya digitala teknologier gör det möjligt för barn att snabbt välja vilken musik de vill lyssna på och samspela kring. Från lärarhåll är tilltron stor att den nya teknologin ska underlätta de yngsta barnens musiklärande.
Pernilla Lagerlöf har i sin avhandling undersökt hur barn i förskola och fritidshem samspelar och interagerar i anslutning till en synthesizer som är kopplat till ett datorprogram utvecklat för att gynna förmågan att spela och improvisera musik. I hennes studie ingick 21 barn i åldern fyra till åtta år.
Undersökningen är en del av ett storskaligt och tvärvetenskapligt EU-projekt där barn i flera europeiska länder fått pröva en prototyp av datorprogrammet.
– Programmet var från början utvecklat för vuxna jazzmusiker och det visade sig att det inte var självklart att barn, många utan tidigare erfarenheter av att spela instrument, tyckte att det var lika intressant att utforska som musikerna angav. Programmet lanserades även som självinstruerande och en lärare var därför tänkt att vara överflödig i lärandeprocessen, säger Pernilla Lagerlöf.
Även erfarna medspelare behövs
Musik och lek har av tradition betraktats som barns ”fria uttryck” som vuxna inte ska involvera sig i. Pernilla Lagerlöfs studie visar dock att de svenska barnen, utöver en lekfull inramning, även behövde mer erfarna medspelare att verbalt kommunicera med i aktiviteterna för att de skulle bli meningsfulla.
– När en vuxen engagerade sig och interagerade med barnen skapades aktiviteter som avsevärt berikade barnens möjligheter att utveckla förståelser för det musikaliska innehållet. Genom att samspela med barnen kunde läraren identifiera och göra det begripligt vilka möjligheter som aktiviteten hade, säger Pernilla Lagerlöf.
– Läraren har en viktig roll i att erbjuda alla barn musikaliska erfarenheter som de inte annars skulle få, vilket är en viktig demokratiskt ambition i en förskola och ett fritidshem för alla. Att skapa goda utvecklingsmöjligheter är en ständigt utmanande uppgift även när aktiviteterna rymmer digital teknologi, säger hon.
För mer information:
Pernilla Lagerlöf, telefon 031–786 2395, 0709-633795, e-post pernilla.lagerlof@gu.se
Hos ryggradsdjur är detta extremt sällsynt. Visserligen fortplantar sig en del djurarter helt utan sex genom att klona sig själva. Processen kallas partenogenes. I de fallen är oftast ursprunget till arten en korsning mellan två olika arter.
− Fisken mangrovekilli är det enda ryggradsdjur som har självbefruktning som fortplantningsmetod, men då fortplantar den sig nästan bara på det viset. Den fisk vi undersökt tillhör cikliderna och de fortplantar sig bara sexuellt. Men just den här fisken ser ut att vara ett undantag, säger Ola Svensson, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Ciklid från Victoriasjön. Foto: Ola Svensson.
Både mamma och pappa
Fisken som forskarna studerade var en korsning mellan två ciklidarter från Victoriasjön. Så döm om forskarnas förvåning när den munruvande fisken lekte med sig själv och fyra av äggen kläcktes. När arvsmassa undersöktes hos ungarna blev förvåningen ännu större.
− Avkomman var ingen klon av mamman, vilket var det mest väntade, givet att det var en hybrid. Istället visade faderskapsanalysen att ”honan” även var pappa till barnen.
Ungarna växte upp i akvarium i laboratoriet och cikliden fortsatte att leka med sig själv och nästan varje gång kläcktes några av äggen. När sedan fiskynglen blev könsmogna visade det sig att det blev både honor och hanar.
Visade sig vara tvåkönad Forskarna bestämde sig därför att avliva cikliden, dissekera och undersöka den.
− Den såg ut som en vanlig hona förutom en liten del av äggstocken som hade lite vit vävnad som påminde om testikelvävnad. Vi gjorde tunna skivor av denna del och tittade på den i mikroskop. Mycket riktigt fanns där dessa små prickar som också finns i en fisktestikel. Hon var alltså med största sannolikhet en hermafrodit som befruktade sig själv. Att ett ryggradsdjur med vanlig sexuell förökning självbefruktar har aldrig bekräftats genetiskt förut.
Forskarna spekulerar i att förklaringen till att självbefruktning är så ovanligt hos ryggradsdjur är att ungarna (efter självbefruktning) lider kraftigt av inavelseffekter och att ryggradsdjur får relativt få avkommor vilket gör att den lilla populationen går under. Undersökningarna visade också att avkommorna i studien verkade lida svårt av inavel.
Om ciklider
Ciklider (Cichlidae) är en familj tropiska abborrartade fiskar som är mycket vanliga akvariefiskar. Det sker mycket ciklidforskning inom beteende, evolution och artbildning. Hybrid är en avkomma från två skilda arter som korsat sig med varandra.
Kontakt: Ola Svensson, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Telefon: 031- 786 36 57, Mobil: 070- 38 30 246, ola.svensson@gu.se
De senaste årens forskning har ställt vår uppfattning om var svampar finns helt över ända. Från att ha betraktats som en organismgrupp som bara finns på land, vet vi nu att de finns både i sötvatten och i havet. Men forskare från Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt var de verkligt stora svampmarkerna finns, nämligen djupt nere i själva jordskorpan under oceanerna.
Tänk dig världshavens yta, dyk ner några tusen meter ner till havsbottnen, gräv dig igenom tjocka lager sediment och borra dig sedan vidare ner i berggrunden. Där, i små håligheter och sprickor ända uppemot tusen meter under havsbotten, har Magnus Ivarsson och Stefan Bengtson från Naturhistoriska riksmuseet gjort de överraskande fynden: det finns gott om svamp! Och mångfalden är stor. Alla stora svampgrupper är representerade. Där nere, i totalt mörker och sannolikt utan syre, lever släktingar till våra kända matsvampar, liksom många andra typer av svampar.
Efter att ha undersökt borrkärnor från alla världens hav, kan forskarna nu konstatera att den oceanografiska jordskorpan är världens största växtmiljö för svamp.
– Än så länge ser vi ingen botten på det. Begränsningen just nu utgörs av hur långt ner vi kan borra. I princip borde svamparna kunna finnas ner till några kilometers djup, sedan blir det för varmt för att svamparna ska kunna överleva, säger Magnus Ivarsson.
Överraskande med komplext liv
För 30 år sedan trodde man att jordskorpan under haven var helt steril. När man började leta efter liv förväntade man sig bara bakterier och arkéer; enkla organismer utan cellkärna. Ingen trodde att det kunde finnas något mer komplext liv där nere.
– Först var vi jätteförvånade när vi hittade svampar. Men egentligen är det självklart – allt de behöver finns där! säger Magnus Ivarsson.
Röntgentomografibild av ett svampmycel från en borrkärna ur Stilla havets botten. (Foto: Naturhistoriska riksmuseet)
Forskarna vid Naturhistoriska riksmuseet har sett att svamparna får mat genom att leva i symbios med så kallade kemoautotrofa bakterier och arkéer, som lever på att oxidera järn och reducera sulfater. Det är första gången man kunnat konstatera att svampar, som är mästare på att ingå samarbete, slagit sig ihop med just sådana organismer.
De svampar forskarna kan se är mikroskopiska och fossiliserade. De äldsta är 458 miljoner år gamla, de yngsta troligtvis bara några tusen år. I sommar ska de ta borrprover från ön Surtsey, som bildades vid ett vulkanutbrott i den Mittatlantiska ryggen för bara drygt 50 år sedan, och där den oceanografiska jordskorpan så att säga ”går i dagen”. Där hoppas de kunna isolera nu levande svampar, vilket är svårt rent tekniskt nere på havsbotten, på flera tusen meters djup.
– Svamparna där nere är extrema överlevare. De kan till och med borra sig igenom mineral för att ta sig vidare till nya håligheter. Och de verkar spela en betydande ekologisk roll genom att de löser upp mineralen och därmed påverkar hela havsvattenkemin. Det vi sett i form av fossil är förmodligen bara en bråkdel av allt svampliv som finns därnere, säger Magnus Ivarsson.
För mer information: Magnus Ivarsson, forskare i paleobiologi, Naturhistoriska riksmuseet, tel 0702-42 86 87, e-post: magnus.ivarsson@nrm.se
Stefan Bengtson, professor em. i paleobiologi, Naturhistoriska riksmuseet, tel 0708-11 61 86, e-post: stefan.bengtson@nrm.se
