Mendel var den första genetikern och han använde ärtor för att kartlägga ärftlighetens grundläggande mekanismer. Genom att studera arvsmassan hos hundratals olika backtrav som samlats in från olika delar av världen har nu forskare lagt ytterligare en genetisk pusselbit.
Med hjälp av nyutvecklade matematiska modeller kunde de identifiera flera genetiska varianter som låg nära varandra på en kromosom och tillsammans påverkade växtens förmåga att ta upp mineraler ur jorden.
Då de låg väldigt nära varandra i arvsmassan orsakade de ett ovanligt arvbarhetsmönster som man nu för första gången kunnat förklara.
Olika förmåga att ta upp mineraler
– Vi letade efter gener i arvsmassan som gjorde att växterna hade olika förmåga att ta upp mineraler, säger Simon Forsberg som analyserat data från experimentet. Men vi fann i stället en region i arvsmassan som gjorde att vissa växter tog upp normalt med mineraler medan andra till synes slumpvis tog upp allt från väldigt litet till stora mängder.
Det arvbarhetsmönster som forskarna fann har beskrivits tidigare både i växter, djur och människor, men man har inte tidigare kunnat visa vad det är för genetiska mekanismer i arvsmassan som orsakar detta. Eftersom backtrav är en modellväxt, som går att göra avancerade genetiska studier på i stor skala kunde forskarna från SLU och University of Aberdeen nu för första gången göra detta.
Med matematiska modeller
– Vi har länge arbetat med att utveckla nya matematiska modeller för att förstå orsaken till ovanliga nedärvningsmönster, säger Örjan Carlborg, professor i beräkningsbaserad genetik, som har lett studien.
– Dessa har nu hjälpt oss både att hitta och förstå hur uppkomsten av flera mutationer i samma gen under evolutionen kan leda till ovanliga genetiska effekter som man förbiser i de flesta studier.
Resultaten bidrar till en ökad generell förståelse för vilka genetiska mekanismer växter och andra organismer kan utnyttja för att anpassa sig till nya livsbetingelser. Denna nya kunskap gör att vi får lättare att förstå vad som kan hända när vårt klimat förändras.
Kunskapen kan också användas för att förutsäga hur växt- och djurpopulationer kan komma att utvecklas i olika typer av förädlingsprogram. Med hjälp av de metoder som forskarna nu presenterar kan man i framtiden på ett effektivare sätt studera även andra egenskaper, till exempel hos människor och djur, för att förstå hur viktig den här typen av genetisk struktur är för hur dessa egenskaper nedärvs.
För mer information kontakta: Örjan Carlborg, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, Tel 018-67 20 01, 076-210 91 14, orjan.carlborg@slu.se
Resultaten bygger på information om över 450 000 kvinnor i Sverige.
– Den här typen av dödsfall är mycket sällsynta även hos barn till kvinnor med hög viktökning. Då viktökning mellan graviditeter är vanligt är våra resultat viktiga framförallt ur folkhälsosynpunkt, säger Sven Cnattingius, professor i reproduktionsepidemiologi vid Karolinska Institutet, som lett studien.
I sitt arbete använde forskarna det medicinska födelseregistret, som innehåller information om nästan alla barn som föds i Sverige. Totalt inkluderades nästan 457 000 kvinnor som födde sitt första och andra barn i Sverige mellan 1992 och 2012. Vikt och längd bestämdes i början av graviditeterna.
Resultaten visar bland annat att kvinnor som ökade sitt BMI med minst 4 enheter (motsvarande ungefär 11 kg hos en normallång kvinna) från första till andra graviditeten hade 50 procent högre risk för dödföddhet som utgång av sin andra graviditet, jämfört med kvinnor som behöll vikten.
Kraftig viktökning
För de kvinnor som var normalviktiga vid sin första graviditet innebar ökande BMI från första till andra graviditet också ökande risk för spädbarnsdöd (död under det första levnadsåret) för det andra barnet. Om mamman ökade sitt BMI med minst 4 enheter var risken 60 procent högre jämfört med om hon behöll sin vikt. Men resultaten visar också på det omvända förhållandet.
För kvinnor som var överviktiga vid första graviditeten (definierat som ett BMI på minst 25, motsvarande 70 kg för en normallång kvinna) innebar en viktminskning en minskad risk för spädbarnsdöd efter andra graviditeten.
Ungefär var femte kvinna i studien gick upp så mycket från första till andra graviditet att det påverkade riskerna för dödföddhet och spädbarnsdöd (minst 2 BMI-enheter, motsvarande 5,5 kg för en normallång kvinna). Forskarna understryker dock att dödföddhet och spädbarnsdöd är mycket ovanligt i Sverige; i underlaget till den aktuella studien förekom dödföddhet vid andra graviditeten endast vid 2,4 av 1000 födslar och spädbarnsdöd vid 2,1 av 1000 födslar. Totalt föds cirka 100 000 barn i Sverige varje år.
Ökad risk för sjuklighet
– De här resultaten bekräftar tidigare studier där vi visar att barnets risk för dödföddhet, spädbarnsdöd och sjuklighet i nyföddhetsperioden ökar med moderns vikt. Den underliggande orsaken är dock fortfarande oklar. Vi vet exempelvis inte vet om det är viktökning under själva graviditeten eller mellan graviditeterna som är av betydelse, säger Sven Cnattingius.
Studien har finansierats med anslag från Forskningsrådet för Hälsa, Arbetsliv och Välfärd (FORTE) och genom Karolinska Institutet Distinguished Professor Award till Sven Cnattingius.
För mer information kontakta: Sven Cnattingius, professor, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, Tel: 08-51776181 eller 076 2820997, e-post: sven.cnattingius@ki.se
– Verkligheten är tyvärr inte så flott som många politiker har gett intryck av. Den övergång som vi har sett handlar inte om några högteknologiska miljöinnovationer utan om enkla omställningar, säger Mikael Sandberg, professor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad.
Skillnad privata och offentliga aktörer
Mikael Sandberg har tillsammans med forskarkollegan Max Rånge tittat på hur alla svenska offentliga och privata organisationer och företag har använt olika energikällor mellan åren 2003 och 2011. Underlaget har de hämtat från Statistiska centralbyrån.
Under perioden har det skett en stadig ökning av andelen icke-fossilt bränsle. År 2006 skedde ett skifte, då blev det mer icke-fossil energianvändning än fossil.
Studien visar en tydlig skillnad mellan offentliga och privata aktörers energianvändning. Det är främst offentliga aktörer – till exempel kraftverk i kommunerna – som står för växlingen, eftersom de har ändrat råvaror från främst oljor till i första hand sopor och träavfall.
– I början var det förmodligen mycket avfall från stormarna Gudrun och Per, säger Mikael Sandberg.
För de privata aktörerna är det fortfarande fossila energikällor som dominerar.
Sopor ändå att föredra
– Det är mycket prat om att vi har så bra miljöteknik i Sverige, det är förvånande att det inte märks mer. Det handlar om enkla lösningar hos offentliga energiproducenter, inte om att omvandla processer. Miljötekniska faktorer har spelat en obetydlig roll för övergången, säger Mikael Sandberg.
Forskarna konstaterar också att den ökade användningen av icke-fossila energikällor inte har lett till någon nämnvärd utsläppsminskning av växthusgaser i atmosfären.
– Eldning av träflis och sopor släpper ut lika mycket koldioxid som olja. Men det är ändå att föredra – det är material som redan finns på jordens yta och därför bättre för den totala energibalansen, säger Mikael Sandberg.
Kontakt:
För mer information, kontakta Mikael Sandberg, tel. 035-16 74 79, e-post: mikael.sandberg@hh.se
En platta, femton cm i diameter och någon tiondels mm tjock, kan lagra inte mindre än 1 F, vilket är i samma storleksordning som de superkapacitanser som i dag finns på marknaden. Materialet går att ladda upp hundratals gånger och det tar bara ett par sekunder.
Rena drömmen i en värld där kraven på ökad användning av förnybar energi också kräver nya möjligheter att lagra energin – från sommar till vinter, från en blåsig dag till en vindstilla, från en solig dag till en dag med tunga moln, menar forskarna.
Plastigt papper
– Tunna filmer som fungerar som kondensatorer har funnits tidigare, det vi har lyckats med är att tillverka materialet i tre dimensioner. Vi kan tillverka tjocka plattor, säger Xavier Crispin, professor i organisk elektronik och en av författarna till artikeln som publicerats i Advanced Science.
Medförfattare är även forskare vid KTH, Innventia, Danmarks tekniska universitet och University of Kentucky.
Materialet, Power paper, ser ut och känns som ett lite plastigt papper och forskarna har roat sig med att vika en origami-svan av en bit, vilket också ger en fingervisning om styrkan.
Grunden i materialet är nanocellulosa, det vill säga cellulosafibrer som i en högtrycksprocess i vatten spräckts sönder till fibrer så tunna som 20 nm i diameter. Cellulosafibrerna ligger i en vattenlösning och när en elektriskt ledande polymer (PEDOT:PSS) tillförs, även den i vattenlösning, lägger polymeren sig som en tunn hinna runt fibrerna.
Fibrerna ligger som nystan
– De omspunna fibrerna ligger som ett nystan där vätskan i hålrummen mellan dem fungerar som elektrolyt, förklarar Jesper Edberg, doktorand som tillsammans med nydisputerade Abdellah Malti har utfört experimenten.
Det nya cellulosa-polymermaterialet har satt nytt världsrekord i samtidig ledningsförmåga för joner och elektroner, något som förklarar den exceptionellt stora förmågan att lagra energi. Det öppnar dessutom upp för en fortsatt utveckling mot ännu högre kapacitet. Till skillnad från de batterier och kondensatorer som finns på marknaden idag är energipappret tillverkat av enkla råvaror – förnyelsebar cellulosa och en lätt tillgänglig polymer – det har låg vikt, inga farliga kemikalier eller tungmetaller krävs och det är även vattenfast.
Projektet Power papers har sedan 2012 finansierats med medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Forskningen kräver tid
– Det låter oss forska utan att kräva in omfattande rapporter och de litar på oss. Vi har en stor press att leverera, men det får ta tid och det är vi mycket tacksamma för, säger professor Magnus Berggren, forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik.
Men på samma vis som pappersmassa avvattnas och torkas för att bli till papper behöver det nya energipappret avvattnas och torkas. Utmaningen är att skala upp tillverkningen till industriell skala.
– Tillsammans med KTH, Acreo och Innventia har vi nu fått 34 miljoner från Stiftelsen för strategisk forskning för att gå vidare och hitta en rationell tillverkningsmetod, en pappersmaskin för Power paper, säger Magnus Berggren.
Power papers fyra världsrekord
Högsta laddning och kapacitans i organisk elektronik, 1 C och 2 F (Coulomb och Farad).
Högsta uppmätta ström i en organisk ledare, 1 A (Ampere).
Högsta förmåga att samtidigt leda såväl joner som elektroner.
Högsta transkonduktans i en transistor (förändring av strömstyrkan beroende på den elektriska spänningen, mäts i Siemens, S)
Artikeln: An Organic Mixed Ion-Electron Conductor for Power Electronics, Abdellah Malti, Jesper Edberg, Hjalmar Granberg, Zia Ullah Khan, Jens W Andreasen, Xianjie Liu, Dan Zhao, Hao Zhang, Yulong Yao, Joseph W Brill, Isak Engquist, Mats Fahlman, Lars Wågberg, Xavier Crispin och Magnus Berggren. Advanced Science, DOI 10.1002/advs.201500305
‘- Vi har uppnått mycket, men om vi skall uppnå så mycket som vi egentligen vill med lagen så krävs det att vi kavlar upp ärmarna lite till, säger Hasse Nordlöf, forskare vid Högskolan i Gävle.
Forskare inom arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle har tittat på arbetsmiljö och säkerhetsarbete hos tillverkande företag i regionen. De ville undersöka företagens förutsättningar att lyckas med sitt arbetsmiljöarbete.
– Vi intresserade oss för vilka faktorer som bidrar till att man lyckas eller till att ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete hindras, säger Hasse Nordlöf.
Den viktiga systematiken
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete kräver olika saker. Att man är på bollen med jämna mellanrum, att man systematiskt återkommer till att undersöka arbetsmiljön och att man då bedömer riskerna som finns där.
– Många arbetsplatser saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Egentligen behöver systematiken inte vara svårare än att med jämna mellanrum låta det plinga till i kalendern, att nu är det dags att titta på detta.
Man såg att större företag, mer ekonomiskt stabila, och med en positiv säkerhetskultur också har ett bättre systematiskt arbetsmiljöarbete.
– De mindre företagen har det svårare. Man är färre personer och har kanske inte personer specifikt avsatta för detta. Utan det kan vara chefen/ägaren som är ensam ansvarig och det kan vara mycket annat som han måste prioritera och så skjuter man på det.
Det egna ansvaret
En lösning är att avdramatisera arbetsmiljöarbetet. Att främja ett öppet klimat och en kultur om att det är viktigt att arbeta på ett säkert sätt..
– Våga lyfta upp de här frågorna, samtala med de anställda så att det blir något naturligt som man diskuterar i den dagliga verksamheten.
I intervjuer med anställda framkom det att ansvaret för att arbeta säkert huvudsakligen anses ligga hos den enskilde individen. Att det är upp till var och en att ta ett enskilt ansvar för att arbeta på ett säkert sätt.
Chefer tycker också generellt att arbetsmiljön prioriteras mer på företagen än vad skyddsombuden gör.
– Man upplever också ofta en konflikt mellan att producera och att arbeta säkert. Det är därför viktigt att ha en dialog och tydlig kommunikation och därmed försöka göra rätt beslut vid varje arbetsmoment.
Varumärket mår bra
Även om den finansiella nyttan med arbetsmiljöarbetet inte alltid är uppenbar så ger det ändå goda ringar på vattnet i en organisation. Det kan vara en del av ett bra varumärke.
– Att man har en kultur som värderar människors arbetssäkerhet och hälsa är något som många arbetstagare ser som viktigt.
För mer information kontakta:
Hasse Nordlöf, doktorand i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026- 64 84 57,
E-post:hasse.nordlof@hig.se
Karin Lager, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, har undersökt hur systematiskt kvalitetsarbete genomförs i kommuner, förskolor och fritidshem. Hon undersöker arbetets alla faser – planering, genomförande, dokumentation och utvärdering.
Genom intervjuer, observationer och policytexter undersöker hon dels hur nyckelpersoner – 28 personer från 14 kommuner – genomför och organiserar förskolans systematiska kvalitetsarbete på kommunnivå, dels utforskar hon hur rektor och lärare på ett fritidshem arbetar med frågan.
Rutiner bestämmer
– Uppdraget om systematiskt kvalitetsarbete tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Kvalitetsarbetet ser även olika ut beroende på vilka rutiner som finns inom de olika verksamheterna, vilket gör att arbetet kan skilja sig åt mellan till exempel kommunnivå och den pedagogiska praktiken i förskolan och fritidshemmet, säger Karin Lager.
I förskolans systematiska kvalitetsarbete på kommunnivån dominerar en individinriktad skoltradition medan fritidshemmet domineras av en gruppinriktad socialpedagogisk tradition.
Typiskt svenskt begrepp
Karin Lager poängterar att begreppet systematiskt kvalitetsarbete är förhållandevis nytt och svenskt.
– Det finns begränsad kunskap om hur det genomförs och vad utfallet blir. Eftersom det är ett lagstadgat uppdrag som påverkar vardagen för alla lärare, barn och elever är kunskapen om processerna viktiga både för forskningsfältet och för praktikens utveckling, säger Karin Lager.
Fakta
Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. (Skollagen kap. 4)
För mer information:
Karin Lager, telefon: 031–786 2154, e-post: karin.lager@ped.gu.se
Kroppen är något vi har, men också något vi är. I Johanna Österling Brunströms avhandling i musikvetenskap vid Örebro universitet är cellisten Astrid är en av fyra personer som visar hur musik och kropp hänger samman.
Johanna Österling Brunström är lärare i rytmik på Musikhögskolan i Örebro. Hon har ett personligt skäl till sitt val av ämne för avhandlingen:
– Jag ville sätta ord på min kunskap i rytmik för att förstå vad jag håller på med. Jag älskar att röra på mig. Men det finns ett motstånd mot kroppen, som ses som något barnsligt, något lägre stående.
Kroppen försvinner
Hon hoppas att ökad förståelse för hur kropp och musik beror av varandra ska påverka skolans uppfattning om ämnet musik.
– Kroppen och rytmiken finns explicit med i läroplanen för förskolan. Sedan försvinner kroppen som utgångspunkt för lärande mer och mer bort.
Johanna Österling Brunström vänder sig mot detta sätt att ”skriva bort” musikens kroppslighet ur undervisningen. Utbudet av högre utbildning till lärare i hennes ämne, rytmik, har också krympt och finns idag enbart i Malmö.
Utgångspunkt i avhandlingen är att musiken skapar mening i våra liv. Vi finns i till med vår kropp vilket ger oss estetiska, emotionella och existentiella erfarenheter, vilket i sin tur är det vi är. Johanna Österling Brunström valde fenomenologi som den formulerats av den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty som teoretiskt ramverk, kombinerat med den danske musikpedagogen Frede V Nielsens definition av musik som ett ”meningsuniversum”.
Fyra olika musikutövare
Johanna Österling Brunström har observerat och intervjuat fyra olika musikutövare. Det är cellisten Astrid, konsertbesökaren tillika kompositören Björn, DJ:n Celia och dansaren David, fyra personer ur olika generationer. Deras svar har bearbetats till livsberättelser.
”… jag har min kropp och jag spelar min cello. Det har jag gjort sedan jag var fem år och jag har inte släppt instrumentet sedan dess. Cellon är liksom med på något vis, även om jag inte bär på den. Instrumentet är med mig hela tiden.”, berättar Astrid, professionell musiker i 60-årsåldern.
Astrid fick alltså ont i kroppen, diagnosen falsk ischias, då hon höll upp med att spela. Cellon var en del av hennes kropp. Dansaren David talar om att ”Energierna, kroppen, jag och tiden – allt tillsamman är som en kropp”. Johanna Österling Brunström tolkar Davids berättelse som att hans liv expanderar och blir större när nya vanor förankras i hans kropp.
Känner publiken i kroppen
– DJ:n berättar hur hon känner av publiken med sin kropp, utan att titta på den. Celia agerar intuitivt, säger Johanna Österling Brunström som menar att kunskapen är ”sedimenterade” i kroppen.
– Jag kan inte ställa mig utanför det jag studerat. Min utgångspunkt var att musik är något väldigt viktigt, musik har ett egenvärde, och jag ville förstår på vilket sätt, säger Johanna Österling Brunström som är den första rytmikpedagogen i Sverige som doktorerar i musikvetenskap.
Habit har utvecklats av en internationell forskargrupp som leds av professor Javier Martin-Torres vid Luleå tekniska universitet. Rymdorganisationen (ESA) European Space Agency har valt ut Habit till sin nästa stora Marsexpedition ExoMars 2018.
– Vi är mycket stolta att vårt instrument. Habit är ett banbrytande multiinstrument som kommer att monteras i en plattform på Mars yta och är en viktig del i ESA:s nya rymdsatsning, säger Javier Martin-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Habit har möjlighet att utvärdera bebolighet på Mars men fungerar även som en mätresurs på plats för framtida Mars projekt,
I ESA:s nästa Marsexpedition, ExoMars 2018 ingår dels en ny marsfarkost, en så kallad Rover, och dels en ny rysk rymdplattform till vilken två europeiska mätinstrument valts ut. Ett är HABIT som Javier Martin-Torres leder och ett annat är Lander Radioscience experiment (LaRa) som ska leverera detaljer om Mars inre struktur.
Parametrar för liv
HABIT är ett avancerat instrument med flera funktioner. Det ska bland annat kunna undersöka och kvantifiera landningsområdets tre mest kritiska parametrar för liv som vi känner det. Det betyder tillgång på rinnande vatten, ultraviolett strålningsdos och termiska intervall. En annan funktion är att leverera olika slags miljöinformation som till exempel luft- och marktemperatur, relativ fuktighet på marken och UV-strålning.
– Genom det kan vi undersöka vattenförekomst i atmosfären och under ytan samt hur ozon, vatten och damm beter sig över tid i en atmosfärscykel, säger Javier Martin-Torres.
En tredje uppgift för HABIT är att vara en forskningsresurs på plats och över tid för kommande rymdforskning på Mars.
Tecken på flytande vatten
Redan i april 2015 kunde en forskargrupp som Javier Martin-Torres hade ansvar för presentera tecken som tyder på att det förekommer flytande vatten på Mars. Alla bevis som framkom i det forskningsprojektet baserades på indirekta observationer som behöver verifieras ytterligare.
– Det är vad HABIT ska åstadkomma genom att mäta processer och registrera data från relevanta parametrar som hör till frågeställningen, säger Martin-Torres.
Javier Martin-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet
leder forskargruppen som utvecklat Mars-instrumentet HABIT.
Forskare har på uppdrag av IFAU studerat hur klasstorleken påverkar elevernas kunskaper och föräldrarnas beteenden. De finner att större klasser på mellanstadiet försämrar elevernas resultat.
– Alla elever påverkas inte lika mycket, säger Björn Öckert som är en av rapportförfattarna. Resultaten sjunker tre gånger så mycket för barn till låginkomsttagare som för barn till föräldrar med högre inkomst.
Rapporten visar också att lärandemiljön försämras i en stor klass och barn till föräldrar med lägre inkomst har svårare att följa med i undervisningen. Däremot verkar inte elever till höginkomsttagare påverkas alls.
Fler skolbyten och mer läxhjälp
Föräldrar försöker på olika sätt mildra följderna av försämrad skolkvalitet. Närmare 6 procent av de elever som hamnade i en stor klass i årskurs 4 bytte skola under mellanstadiet.
– Det är en stor ökning, fortsätter Björn Öckert. Vi studerar 1980-talet, det vill säga före det fria skolvalet, så ett skolbyte krävde vanligen att familjen flyttade.
Höginkomsttagare reagerade också genom att hjälpa sina barn mer med läxorna. Läxhjälpen ökade med nästan 8 procent när klasstorleken steg med 5 elever. Motsvarande respons fanns inte bland föräldrar med lägre inkomster.
– Föräldrarnas kompensatoriska beteende kan bidra till att förklara varför studieresultaten sjunker mer bland barn med sämre förutsättningar när resurserna i skolan dras ner, säger Björn Öckert.
Hur mäts effekterna av klasstorlek?
Det är svårt att mäta effekter av klasstorlek, eftersom elever med sämre förutsättningar ofta placeras i mindre undervisningsgrupper. För att beakta skillnader mellan elever i olika stora klasser utnyttjar forskarna en resursfördelningsmodell som användes före skolans kommunalisering.
På mellanstadiet fick antalet elever i en klass inte överstiga 30. Om det fanns 31 elever i en årskurs skulle de delas upp i två klasser. Regeln medförde stora skillnader i klasstorlek för skolor som i övrigt var mycket lika varandra, vilket rapportförfattarna använder för att mäta effekterna av klasstorlek.
Forskarna använder data från projektet Utvärdering genom uppföljning (UGU). Där finns resultat från ämnesprov och enkätsvar från elever och föräldrar. Eleverna är födda 1967, 1972, 1982 samt 1977. Dessutom används data från SCB. Hög- respektive låginkomsttagare är de som har inkomster över och under medianinkomsten.
Kontaktinformation
IFAU-rapport 2015:21 ”Hur reagerar föräldrar på resursneddragningar i skolan?” är skriven av Peter Fredriksson, Stockholms universitet, Hessel Oosterbeek, University of Amsterdam, och Björn Öckert, IFAU och UCLS vid Uppsala universitet. Rapporten är en sammanfattning av IFAU Working paper 2015:27.
Kontakta Björn Öckert för mer information, telefonnummer 018-471 70 95 eller e-post bjorn.ockert@ifau.uu.se
Hur ska du göra för att mobilisera dig? Boken Social mobilisering: Lärdomar från fyra svenska städer visar hur du ska göra för att lyckas med dina projekt och sociala aktioner. Forskaren Oscar Andersson presenterar tre års forskning på hur samhällsarbetet kan vitaliseras, både inom civilsamhället och inom den offentliga sektorn.
– Jag har följt sex projekt som belyser olika strategier för social mobilisering som finns i samhället i dag och boken tar upp praktiskt empowerment-arbete med behövande grupper, säger Oscar Andersson, fil. dr. i socialantropologi och lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Lyckade projekt företräder sig själv Initiativet till studien kom från att Sveriges Stadsmissioner ville utvärdera 80 sociala mobiliseringsprojekt, vilket kokades ner till sex kvalitativa följeforskningsstudier där Oscar kunnat vara med och påverka arbetets utformning under projektens gång.
– Jag kallar det ”lärande exempel” när olika intressen ska jämkas samman, och man kan säga att de mobiliseringar som lyckas bäst är de där gruppen eller organisationen företräder sig själv, men det kan också ha krävts att ett frö först planterats av en projektledare. Det kan vara så grundläggande saker som att skapa sociala nätverk, säger Oscar Andersson.
– Svenska arbetarrörelsen och kvinnorörelsen är stora traditionella sociala mobiliseringar. Flera av de mobiliseringar vi kan läsa om i boken är småskaliga, men dessa mindre projekt är möjligen en del av en större social rörelse, som Europas situation med flyktingar till exempel, och då kan boken hjälpa oss att förstå hur ideella organisationer som Sveriges Stadsmissioner tar emot och bistår flyktingar, säger Oscar Andersson.
Boken Social mobilisering: Lärdomar från fyra svenska städer, släpps i samband med konferensen Vi gör social mobilisering – Heldag om verktyg, hinder och strategier. När: torsdag 3 december, kl 10.00–17.00. Var: Orkanen på Malmö Högskola, Nordenskiöldsgatan 10. Konferensprogram
Kontakt
Oscar Andersson, fil. dr. i socialantropologi och lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad, 044-20 40 65, 073-804 22 97, oscar.andersson@hkr.se.
Forskare har lyckats skapa ny diafragmavävnad på råttor med hjälp av stamcellsteknik. Framgången skapar hopp om att kunna reparera medfödda missbildningar av diafragman hos spädbarn. Forskarna tror också på möjligheter att i framtiden kunna reparera skadad hjärtvävnad med samma teknik.
Ett internationellt multidisciplinärt forskarlag har förmått stamceller att växa på en tredimensionell biologisk stomme som när den transplanterats och integrerats i kroppen uppvisat samma komplexa funktion som en diafragmamuskel.
Diafragman består av muskellager som på grund av andningen ständigt måste kontrahera (dras ihop) och slappna av. Diafragman har också en viktig funktion när man sväljer och fungerar som en barriär mellan bröstkorgen och buken. Hos 1 av 2 500 nyfödda förekommer missbildningar i form av hål i diafragman, vilket kan orsaka mycket svåra eller livshotande tillstånd.
Biologiska transplantat
I dagsläget åtgärdas sådana missbildningar vid operation, där man använder ett konstgjort material som inte följer barnets tillväxt och som inte kan kontrahera för att stödja andningen. Den nya teknik som nu presenteras inger enligt forskarna hopp om att kunna reparera skadad diafragma med ett biologiskt transplantat som utvecklats från barnens egna celler. Transplantatet kan konstrueras speciellt för spädbarn och ge samma funktion som normal diafragmavävnad och dessutom växa när barnet växer.
— Att med bioteknik skapa en fungerande muskel är ett spännande steg mot vårt mål att återskapa hela och komplexa organ, säger Paolo Macchiarini. Resultatet av denna studie ger också hopp om framtida möjligheter att kunna reparera skadad hjärtvävnad, som liksom en diafragma kontinuerligt spänns och slappnar av. Jag tror också att det finns potential att i framtiden skapa hela organ med den här tekniken.
Odla nya organ
En del av forskningen inom regenerativ medicin handlar om att ”odla” nya organ där stamceller fästs på tredimensionella stommar. Dessa ger struktur och form för den nya vävnaden och fungerar som en sorts vägvisare för nya cellers utveckling och utbredning på ytan. Den yttersta potentialen i den här stamcellsbaserade terapin är att undvika livslång behandling med immundämpande läkemedel vilket används vid konventionell organtransplantation.
I den aktuella studien tog forskarna diafragmavävnad från råttor och avlägsnade alla levande celler därifrån. På så sätt tar man bort det som kan orsaka avstötning i mottagardjuret samtidigt som man får en stomme med rätt form och struktur som stamcellerna sedan får växa på. Vid laboratorieförsök verkade de avcellulariserade stommarna till en början ha förlorat den elasticitet som krävs för att diafragman ska kunna kontrahera och slappna av under lång tid. Men när stommarna därefter täcktes med stamceller från benmärg, och fått integreras med mottagarens vävnad, fungerade transplantaten lika bra som friska organ.
Svårt odla diafragma
— Hittills har försök att odla och transplantera ny vävnad utförts på mindre komplicerade organ som urinblåsa, luftrör och matstrupe. Att skapa ny muskelvävnad på en diafragma, som ständigt måste växla mellan sammandragning och avslappning, ställer avsevärt högre krav på den stomme som cellerna ska växa på. Fram till nu har ingen vetat om det skulle fungera, säger Doris Taylor, forskningsledare för regenerativ medicin vid Texas Heart Institute i Houston.
Nu krävs forskning på större djur innan metoden kan prövas på människor. Men förhoppningen är att med odlad vävnad kunna reparera medfödda missbildningar av diafragma minst lika effektivt som med dagens kirurgi där man använder konstgjorda material, men med fördelen att transplantatet följer barnets tillväxt genom hela livet.
Studien har finansierats med medel från Bioengineering of Tracheal Tissue och The Government of the Russian Federation Grant.
Det internationella multidisciplinära forskarlaget har letts av Paolo Macchiarini, senior forskare i regenerativ medicin vid Karolinska Institutet. I samarbetet ingår forskare från Kuban State Medical University i Krasnodar Ryssland, Texas Heart Institute i Houston och Illinois College of Medicine i Peoria, USA.
Publikation Orthotopic transplantation of a tissue engineered diaphragm in rats. Gubareva EA, Sjöqvist S, Gilevich IV, Sotnichenko AS, Kuevda EV, Lim ML, Feliu N, Lemon G, Danilenko KA, Nakokhov RZ, Gumenyuk IS, Grigoriev TE, Krasheninnikov SV, Pokhotko AG, Basov AA, Dzhimak SS, Gustafsson Y, Bautista G, Beltrán Rodríguez A, Pokrovsky VM, Jungebluth P, Chvalun SN, Holterman MJ, Taylor DA, Macchiarini P. Biomaterials. 2015 Nov 14;77:320-335. doi: 10.1016/j.biomaterials.2015.11.020. [Epub ahead of print]
För ytterligare information Paolo Macchiarini, MD, PhD, Karolinska Institutet. Tel: +46 76-050 32 13, paolo.macchiarini@ki.se
– Med den här kunskapen kan det vara lättare att motivera medicinska behandlingar eller få en patient att ändra livsstil och samtidigt kunna följa effekten av behandlingen, säger Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid Uppsala universitet och en av författarna till artikeln.
När vi åldras förändras kroppen och de olika organen. Livsstilsfaktorer som rökning eller stress påverkar de molekylära processerna och därmed också hur snabbt vi åldras.
Proteiner under luppen
Nu har forskare vid Uppsala universitet hittat att man genom ett vanligt blodprov kan se hur ens livsstil påverkar kroppens ålder. I en studie har de analyserat ett antal proteiner i blodprov från 1000 personer.
– Genom att analysera proteiner i blodprov kan man beräkna en individs ålder, vikt, längd och höftomkrets. Proteinprofilen påverkas av ett antal livsstilsval där vissa faktorer påskyndar kroppens biologiska åldrande, medan andra motverkar det, säger Ulf Gyllensten.
– Till exempel rökning och läsk ökar den biologiska åldern med upp till 6 år, medan att äta fet fisk, dricka måttliga mängder kaffe och motionera motverkar åldrandet i samma utsträckning, säger Ulf Gyllensten.
Fungerar även med torkat blod
Att ha kunskap om en individs biologiska ålder och följa förändringar av den under till exempel en medicinsk behandling eller livsstilsförändring, kan göra det lättare för läkare att motivera en patient till att fullfölja behandlingen eller att hålla fast vid den nya livsstilen.
Det går också att analysera proteinprofilen i torkade blodfläckar, vilket öppnar helt nya möjligheter använda sig av proteinprofilen inom kriminaltekniska utredningar för att skapa en “fantombild” med grundläggande kroppsdrag hos en gärningsman, utifrån ett biologiskt prov på en brottsplats.
Sick Building Syndrome (SBS) är en omdiskuterad diagnos som innefattar influensaliknande symtom såsom rinnande näsa och ögon, heshet, hosta och huvudvärk men som först i ett senare skede kopplas till dålig inomhusmiljön och luftkvalité. I definitionen av SBS ingår att personen med symtom har exponerats för dålig inomhusluft i en speciell byggnad och att när hen inte är i byggnaden så förbättras eller försvinner symtomen.
– Studiens resultat pekar på att ett tidigt omhändertagande av patienter med SBS är viktigt men att symtomen initialt kan vara svåra att upptäcka för alla inblandade. Men förutom en avsaknad av stöd och feedback så visar studien att det tyvärr finns dålig struktur i omhändertagande och brist på kunskap hos både vårdgivare, ansvariga chefer på arbetsplatser och fastighetsförvaltare, säger Berit Edvardsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin som skrivit en avhandling om SBS.
Många olika faktorer är kopplade till SBS-symtom och inkluderar förekomst av hälsoskadliga ämnen i luften, luftflöden, temperatur, buller, fukt och mögel. Psykosociala faktorer såsom arbetets organisation och krav samt individuella faktorer som kön och personlighet påverkar också.
Bland patienter som haft SBS-symtom visade det sig att symtomen minskade över tid men för mer än hälften av dem var symtomen mer eller mindre oförändrade efter sju år. Risken att ha kvar symtomen var också större hos patienter där det dröjt över ett år mellan det att symtomen uppstod och det initiala läkarbesöket för att undersöka dem. Detsamma gällde för de patienter som vid första undersökningen uppvisade fler än 5 SBS-symtom.
Självbild och coping
Studien undersökte också om självbild och coping, det vill säga sätt och förmåga att hantera svårigheter, påverkade förekomsten av SBS-symtom. Som grupp visade sig SBS-patienterna ha en hög positiv och hög spontan självbild, vilket kan leda till svårigheter att sätta gränser och resultera i mental stress, som i förlängningen kan ge en ökad känslighet för miljöfaktorer. Jämförelser av självbild och coping gjordes också mellan tre olika grupper av patienter och en kontrollgrupp där alla tre grupperna avvek på samma sätt. Det kan innebära att patienter med kroniska tillstånd överlag kan avvika från den allmänna populationen.
I studien skickades en uppföljningsenkät till 239 patienter med SBS-symtom som under åren 1986 – 1998 blivit undersökta och bedömda på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Likadana uppföljningsenkäter skickades också till en grupp patienter med handeksem och patienter med upplevd elkänslighet. Enkäten innehöll frågor om social och medicinsk status, nuvarande symtom, behandlingar, åtgärder på arbetsplatsen, coping och självbild.
Berit Edvardsson bor i Umeå och kommer ursprungligen från Högheden, Jörn. Hon jobbar som ST-läkare på enheten för arbets-och miljömedicin på Norrlands universitetssjukhus.
Om disputationen:
Fredagen den 4 december försvarar Berit Edvardsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk sin avhandling . Opponent: Gunilla Wieslander, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Huvudhandledare: Berndt Stenberg. Disputationen äger rum kl 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset
För mer information, kontakta:
Berit Edvardsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för allmänmedicin och epidemiologi, 090-785 2932, berit.edvardsson@umu.se
Många människor upplever traumatiska händelser i livet, till exempel rån, krig, svåra olyckor eller våldtäkt. För ungefär 10 procent av alla som råkar ut för trauman orsakar detta kvarstående besvär i form av påträngande minnesbilder, sömnsvårigheter, ökad vaksamhet och ångest. Om besvären blir handikappande sägs personen lida av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Det har tidigare visats att personer med PTSD har förändringar i hjärnans anatomi och funktion. I en ny studie visar nu forskare från institutionen för psykologi vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet att personer med PTSD har en obalans mellan två av hjärnans signalsystem, serotonin och substans P. Professorerna Mats Fredrikson och Tomas Furmark ledde studien, som använde en så kallad PET-scanner för att mäta förhållandet mellan dessa signalsystem.
Nya behandlingsstrategier
Studien som publiceras i den välsedda vetenskapliga tidskriften Molecular Psychiatry visar också att det är obalansen mellan de två signalsystemen, snarare än förändringen inom ett enskilt system, som avgör hur allvarliga symptom individen har.
Många har tidigare spekulerat i att den biologiska grunden till psykiatriska besvär som PTSD omfattar en rubbad balans mellan hjärnans olika signalsystem, men ingen har tidigare visat det. Fynden innebär därför ett stort steg framåt i vår förståelse av PTSD och bidrar med ny kunskap som kan användas för att utveckla bättre behandlingar för traumatiserade personer.
– Nuvarande läkemedelsbehandling av PTSD utgörs ofta av så kallade SSRI-preparat, som har en direkt påverkan på serotoninsystemet. SSRI-preparat ger lindring för många, men hjälper inte alla. Att återställa balansen mellan serotonin- och substans P systemen skulle kunna vara en ny behandlingsstrategi för personer som lider svårt av trauman de gått igenom, säger Andreas Frick, försteförfattare och doktorand vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
– Vid jämförelsen mellan slitna och nya däck så tappar dubbdäcken 20–30 procent i prestanda medan dubbfria däck tappar omkring 10–15 procent. Men trots detta ger de slitna dubbdäcken överlag ett klart bättre isgrepp än slitna dubbfria däck, säger Mattias Hjort som är forskningsledare på VTI.
För de dubbfria däcken så är den nordiska typen i sin tur är klart bättre än den europeiska.
– De slitna europeiska vinterdäcken har överlag riktigt dåligt isgrepp och presterar till och med i nivå med de två testade sommardäcken, säger Mattias Hjort.
På riktigt hal is får dubben ökad betydelse och för de dubbfria däcken verkar skillnaden mellan däcktyperna, liksom skillnaden mellan nya och slitna däck, försvinna. Testerna visar att även rejält slitna dubbdäck presterar markant bättre än helt nya dubbfria vinterdäck på riktigt hala isunderlag.
77 däck testades
Syftet med VTI-rapporten Test av is- och snögrepp för slitna vinterdäck var att undersöka hur väggreppet för de olika typerna av vinterdäck försämras med ålder och slitage. Särskild fokus har varit jämförelsen mellan dubbade och dubbfria vinterdäck.
Totalt har 77 däck testats, 27 nya och 50 begagnade. Däcken har testats på slät is samt på packad snö. Alla däcken har testats med VTI:s däckprovningsutrustningar. Dessa tester mätte däckens broms- och styrprestanda. En del tester gjordes också med riktig bil på Testworlds anläggning i Finland samt på Arctic Falls anläggning i Vidsel där broms- och accelerationsprestanda mättes.
Däcken delades upp i tre huvudkategorier; dubbade däck, dubbfria vinterdäck av nordisk typ och dubbfria vinterdäck av centraleuropeisk typ. Både billigare och dyrare däck, så kallade budget- respektive premiumdäck, har testats. De slitna däcken valdes ut efter en kartläggning av skicket hos begagnade däck i fyra olika däckhotell, varav två i stor-Stockholmsområdet. Alla slitna däck hade mönsterdjup mellan 5 och 7 millimeter och genomsnittsåldern för däcken inom de olika kategorierna var 5,5 år.
Skillnaden mindre på snö än is
Skillnaderna mellan de olika typerna av vinterdäck är mindre på snö än på is. När det gäller snögrepp så har nordiska dubbfria däck generellt något bättre grepp än dubbdäcken. Även på snö utmärker sig de slitna europeiska dubbfria däcken, och har ett klart sämre grepp än de andra två typerna av vinterdäck.
Premiumdäcken hade överlag bättre prestanda jämfört med budgetdäcken både på is och snö. Detta gällde såväl nya som slitna däck.
Kompositmaterial blir starkare om de tillverkas av fibrer som löper parallellt. Det har doktoranden Behnaz Baghaei vid Högskolan i Borås tagit fasta på.
Lätt förenklat kan man säga att den biokomposit som Behnaz Baghaei har utvecklat innehåller tre nyheter: den är till hundra procent är gjord av biologiskt nedbrytbara material, den är enklare att tillverka och den är starkare än andra biokompositer.
Nu ska produkten introduceras för fordonsföretag, som behöver satsa på mer miljövänliga material för exempelvis interiörerna i fordonen.
I vanliga fall används ofta garnliknande biologiska fibrer när biokompositer ska tillverkas. De breds ut på varandra i flera lager innan de hettas upp under tryck för att bilda ett hållbart, hårt och lätt material.
– Sådana garnliknande material brukar vara spunna, eller tvinnade, och när fibrerna vrids och hamnar i oordning blir de ganska svaga, säger Behnaz Baghaei. Jag ville utveckla en biokomposit som baserades på garn med parallella fibrer.
Tråd som snos runt fibrerna
Lösningen var att använda en tunn PLA-tråd, polylaktid, av majsstärkelse, som snoddes runt luddiga och mjuka kardade fibrer av en blandning av hampa och PLA för att hålla dem på plats.
Detta bildar en sorts löst och fluffigt garn, som sedan har vävts till mjuka och smidiga vävar, som är lätta att hantera och forma. Vävarna pressas och hettas upp och blir då till en hård biokomposit som är starkare än andra biokompositer.
Vävtekniken som används är en åttaskaftad satinbindning med PLA-tråd som varp. Satin har glesa bindepunkter, vilket betyder att varpen och garnet inte korsas så tätt. Detta innebär att garnet inte böjs särskilt mycket i väven – något som bidrar till att fibrerna ligger relativt parallellt även i väven.
– Eftersom väven kan pressas till kompositmaterial som den är, sparar vi ett steg jämfört med annan produktion av biokompositer, säger Behnaz Baghaei. Det vanliga är alltså att lager efter lager av olika material läggs ihop och att man därefter tillsätter en harts och sedan pressar. Nu har vi allt i ett lager och slipper tillsätta hartsen. På så sätt blir den här produktionen mer kostnadseffektiv.
Hampa och PLA blev starkaste biokompositen
Hon har testat olika typer av fibrer och blandningar av fibrer, som hampa och cellulosa. Metoden fungerar bra för olika material, och det är enkelt att på ett flexibelt sätt variera vilka fibrer som används utifrån vad som passar bäst för det ändamål kompositen ska användas till.
– Kvaliteten i fibrerna varierar både beroende på vilken sorts fiber det är och på var den har vuxit, säger hon. Det som blev allra starkast i mina tester är hampa tillsammans med PLA av majs. Det blev inte lika starkt som en glasfiberkomposit, men starkare än alla biokompositer vi känner till. Den är så stark att den kan användas inom byggindustri och för interiörer i fordon, på ställen där belastningen inte är för stor.
Efter att hon har doktorerat ska hon arbeta med att presentera produkten för fordonsindustrin och att testa den vidare.
– Den har fler fördelar än att den är miljövänlig och stark. Till exempel är den också lätt: mycket lättare än glasfiberkomposit. Dessa egenskaper gör att fordonsindustrin är intresserad av den: den gör att miljökrav kan uppnås samtidigt som bränsleåtgången hos fordonen minskar när fordonen blir lättare. Jag tror verkligen att detta kan bli en stor grej i fordonsindustrin!
