Med hjälp av artificiell intelligens kan röntgenläkare få hjälp att bedöma förändringar som kan tyda på cancer. Nu har forskare vid Chalmers utvecklat en ny datormodell som i nio fall av tio hittar tecken på lymfkörtelcancer.

Utvecklingen inom medicinsk bildanalys går nu mycket snabbt. Med hjälp av artificiell intelligens, AI, kan radiologer som analyserar röntgenbilder få stöd i sina bedömningar. Det kan också underlätta prioritering av patienter som behöver behandling snabbast.

– Ett AI-baserat datorsystem för att tolka medicinska bilder bidrar också till ökad jämlikhet i vården genom att patienterna får tillgång till samma expertis och kan få sina bilder granskade inom rimlig tid, oavsett vilket sjukhus de är på. I och med att ett AI-system har tillgång till mycket mer information underlättar det även vid ovanliga sjukdomar där radiologerna sällan ser bilder, säger Ida Häggström som är forskare vid Chalmers tekniska högskola.

Letar efter tecken på cancer

Nu har Ida Häggström, tillsammans med forskare från flera länder, utvecklat en datormodell som ska underlätta upptäckt av cancer i lymfsystemet, skriver Chalmers i ett pressmeddelande.

I studien har forskarna undersökt ett bildmaterial som sträcker sig drygt tio år bakåt i tiden. Forskarna har jämfört bilder från positronemissionstomografi, PET, och datortomografi, CT, före och efter behandling med patienternas slutliga diagnos.

– Utifrån över 17 000 bilder från drygt 5 000 lymfompatienter har vi skapat ett inlärningssystem där datorer har fått träna på att hitta tecken på cancer i lymfsystemet, säger Ida Häggström.

Övervakad träning för datorn

Datormodellen som utvecklats är ett så kallat djupinlärningssystem som bygger på artificiell intelligens. En PET-bild matas in och analyseras av AI-modellen, som tränas i att hitta mönster och särdrag för att göra en så bra förutsägelse som möjligt om bilden innehåller lymfom eller inte.

Djupinlärningen innebär att att modellen själv lär sig vilka bildmönster som är viktiga.

– Jag har använt det som kallas övervakad träning, där man visar bilder för datormodellen som sedan får bedöma om patienten har diagnosen lymfom eller inte. Modellen får även se den sanna diagnosen, så om bedömningen blir fel justeras datormodellen så att den successivt blir bättre och bättre på att avgöra diagnosen, säger Ida Häggström.

Stöd till radiologer

Att lära datorn att spåra cancer i bilderna är tidskrävande. Datormodellen måste också anpassas för att kunna skilja cancer från tillfälliga förändringar, som kan synas i bilderna efter strålbehandling och cytostatika.

– I studien uppskattade vi datormodellens noggrannhet till ungefär nittio procent, och särskilt vid svårtolkade bilder skulle den kunna vara ett stöd till radiologerna i deras bedömningar.

Nu återstår att validera datormodellen för att den ska kunna användas på ett sjukhus.

– Vi har gjort datorkoden tillgänglig nu så att andra forskare kan arbeta vidare utifrån vår datormodell, men de kliniska tester som behöver göras är omfattande, säger Ida Häggström.

Vetenskaplig studie:

Deep learning for [¹⁸F]fluorodeoxyglucose-PET-CT classification in patients with lymphoma: a dual-centre retrospective analysis, The Lancet Digital Health.

Allt fler chefer lider av psykisk ohälsa. För att förbättra situationen kan samtal – där fokus ligger på chefernas eget mående – vara en viktig åtgärd, enligt en studie.

Den psykiska ohälsan ökar bland chefer, något som också märks i statistiken över sjukskrivningar.

I en studie från Lunds universitet har drygt 30 chefer, HR-specialister och representanter för företagshälsovården medverkat i fokusgrupper. Forskarna har även genomfört flera samtal med en chefsgrupp.

Chefer behöver prata om mående

I studien, som mynnat ut i en rapport, framkommer att många chefer saknar möjlighet att prata och reflektera över det egna måendet. Ofta handlar samtalen i stället om medarbetare och verksamhetens behov.

– Vanligtvis finns det policys och väletablerade rutiner för att hantera arbetsrelaterade problem bland medarbetare, medan sådana rutiner sällan är anpassade för att hantera just chefers mående, säger forskaren Alina Lidén vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.

Forskarna menar att just stödet till chefer behöver förbättras.

– Att få stöd från sina kollegor har visat sig vara särskilt gynnsamt, eftersom dessa ofta både är mer tillgängliga i vardagen och delar liknande erfarenheter. En av de viktigaste funktionerna i det kollegiala stödet är kommunikationen, till exempel i form av råd och samt aktivt-empatiskt lyssnande, säger Alina Lidén.

Tid för eftertanke kan bli väg framåt

Ett sätt att förbättra situationen är att skapa forum för reflektion, där cheferna tillsammans kan ta hand om den känslomässiga sidan av chefskapet som sällan eller aldrig får prioritet. Genom sådana samtal kan de finna nya och annorlunda vägar till ett hållbart ledarskap, menar forskarna.

– Mer konkret är det nödvändigt att tid avsätts för reflektion och eftertanke; att stanna upp en stund, lyssna, tänka högt tillsammans och, ibland, tänka om. Det handlar om möten som ska tjäna ett annat syfte än vad den formella rollen kräver i termer av ansvar för verksamhet och medarbetare. Det krävs därmed ett ”strängt” fokus, så att samtalen inte glider över i att handla om verksamhetsfrågor, ledarskapsutbildning eller annat som primärt fokuserar på att ta hand om medarbetarna, säger forskaren Ulrika Westrup vid Lunds universitet.

Reflekterande samtal

    • Reflekterande samtal ger en möjlighet för cheferna att förstå varandras perspektiv och gemensamt skapa ny förståelse och kunskap om erfarenheter, upplevelser, tankar och känslor som hör till chefskapet. På så sätt kan nya sätt att tänka och arbeta utvecklas med syftet att främja chefers mående.
    • Samtalen ska föras i en lagom stor grupp. Den bör vara stor nog att erbjuda variation och nytänkande men samtidigt måste deltagarna kunna känna tillit och våga öppna sig. Cheferna bör också komma överens om gruppens sammansättning för att skapa ett öppet klimat för samtal och reflektion.
    • Det reflekterande samtalet med andra inom chefskollektivet ökar den enskilde chefens förmåga och resiliens– och i förlängningen också organisationens.

I Sverige är 26 procent av alla chefer anställda inom offentlig sektor.

Sjukskrivningsstatistiken för chefer visar en stor ökning i antalet sjukdagar på grund av trötthet, ångest och depression, enligt statistik från bland annat Försäkringskassan, Falck och Previa.

Mellan 2014 och 2019 ökade antalet sjukdagar på grund av psykisk ohälsa från 28 till 78 per 100 chefer och år, enligt uppgifter från Previa.

Studien vid Lunds universitet ingår i ett forskningsprojekt om hållbart chefskap i Helsingborgs stad.

Rapport:

Hållbart chefskap i offentlig sektor, Lunds universitet.

Enligt tidigare rapporter kom två tredjedelar av matsvinnet från hushållen, men nya siffror visar att det knappt är hälften. Den större delen av matsvinnet uppstår tidigare i livsmedelskedjan, det vill säga i jordbruket, industrin, butiker och restauranger.

Enligt Sveriges nationella mål ska livsmedelsavfallet minska med en femtedel från 2020 till 2025. Men fram till 2022 var minskningen bara tre procent.

Hushållens livsmedelsavfall har minskat år för år, vilket även tidigare rapporter visar. Men nya datakällor ger en mer korrekt bild av avfallet från jordbruk, fiske och livsmedelsindustri, skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.

Avfall ökar efter pandemin

Mängden avfall från restauranger och hotell har ökat efter pandemin och livsmedelsindustrins del av avfallet beräknas nu vara sex gånger större än vad man tidigare har beräknat, enligt en ny rapport.

Och att matsvinn framförallt uppkommer i hushållen är en gammal sanning som inte längre stämmer. Knappt hälften av svinnet uppstår i hushållen, enligt rapporten.

Svinn behöver minska

Eftersom merparten av livsmedelsavfallet kommer från professionell verksamhet hamnar mer ansvar för att minska matsvinnet på dem som hanterar livsmedel i sitt jobb, säger Johan Hultén, projektledare för Samarbete för minskat matsvinns kansli, en del av IVL Svenska Miljöinstitutet.

– I producentledet gäller det att se möjliga affärer i restströmmarna och arbeta mer systematiskt för att minska svinn, eller utveckla nya livsmedel genom att ta vara på mer av råvarorna.

Ta vara på maten

Hushållen kan också dra sitt strå till stacken.

– För att minska matsvinnet behöver aktörer i hela kedjan bidra. Hushållen kan framförallt undvika att kasta sådant som de hade kunnat äta, framförallt varor som inte hunnit bli dåliga.

Rapport:

Livsmedelsavfall i Sverige 2022, Naturvårdsverket

Ungefär var tredje snickare visar tecken på vibrationsskador i händerna. En av tio unga snickare visar redan tecken på skada. Det är några av resultaten i en ny avhandling om skador som kan uppstå vid arbete med exempelvis borrmaskiner.

Vibrationsskador är en välkänd risk som arbetstagare ska skyddas mot, enligt regelverket. Trots det är vibrationsskador en vanlig arbetssjukdom. Eva Tekavec, specialistläkare i yrkes- och miljömedicin och forskare vid Lunds universitet, har skrivit en avhandling om vibrationsskador i arbetslivet.

En tredjedel har nervpåverkan

– Vi har undersökt skadebilden i händerna hos snickare och jämfört den med målare. Vi fann att en tredjedel av snickarna hade tecken på nervpåverkan i händerna. Jämfört med målarna var det en väldigt tydlig skillnad i hur vanligt det var, säger Eva Tekavec till Vetenskap och Hälsa.

En av tio unga snickare uppvisade dessutom tecken på skada, enligt forskningen.

– Detta indikerar att arbetare idag inte är skyddade trots gällande regelverk för att skydda vibrationsexponerade arbetstagare, säger Eva Tekavec.

Mängden av olika biomarkörer i blodet har också undersökts hos personer med vibrationsskador. På gruppnivå fann Eva Tekavec och forskarkollegor att drabbade patienter uppvisade högre halter av biomarkörer som kan kopplas till inflammation, kärlpåverkan och kompensatoriska mekanismer vid nervskada jämfört med en referensgrupp.

Känslighet för kyla vanligt

En vibrationsskada i händer och armar kännetecknas av påverkan på nerver, känselreceptorer i huden och de små blodkärlen i fingrarna. Typiska symtom är domningar och stickningar från fingrar och händer, nedsatt känsel för beröring och temperatur, nedsatt finmotorik, köldkänslighet och köldintolerans samt Raynauds fenomen – även kallat “vita fingrar”.

– Vi kunde se att köldintolerans var ett mycket vanligt symptom. Bland patienterna fanns den hos 86 procent och bland snickarna fanns den hos 24 procent.

Forskarna hoppas att vården blir bättre på att tidigt upptäcka skador hos exponerade arbetare, både inom företagshälsovården och inom primär- och specialistvård. De hoppas också på en framtida bättre diagnostik och bättre behandling.

Bedöms olika

Forskarna har även jämfört två graderingssystem som används för att bedöma graden av nervskada hos diagnostiserade patienter. De kunde konstatera att de olika systemen placerar patienter i olika grad av allvarlighet, vilket kan ha konsekvenser för medicinsk uppföljning och i vissa länder även rätten till ersättning.

Avhandling:

Hand-arm vibration injury – neurosensory and vascular manifestations, grading of severity, and serum biomarkers, Lunds universitet.

Läs också:

Återhämtning livsviktigt för skiftarbetare

Bakterier kan ha en tillfällig resistens mot antibiotika. Men så kallad heteroresistens kan även bli en språngbräda för bakterier att utveckla stabil motståndskraft. Det visar en studie.

Heteroresistens är vanligt hos många sjukdomsframkallande bakterier. Det kan leda till att en antibiotikabehandling inte har någon verkan.

– Heteroresistens är vanligt bland de antibiotika vi använder mycket, vi har visat det för åtminstone tio olika antibiotikaklasser. Hos en patient som bär på heteroresistenta bakterier och behandlas med antibiotika är dödligheten och risken att man måste flyttas till en intensivvårdsavdelning högre jämfört med känsliga bakterier, säger Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Fungerar som ett förstadium

Den här speciella typen av resistens innebär att de flesta bakterierna inom en stam kan vara känsliga mot antibiotika, men en mycket liten resistent undergrupp kan i stället växa till sig under behandling. Dessa resistenta bakterierna innehåller fler genkopior, något som samtidigt leder till att de växer långsammare.

I en stor studie kan forskare vid Uppsala universitet visa hur bakterierna kan skapa nya mutationer som delvis kompenserar för den långsamma tillväxten. Det här kan fungera som ett slags språngbräda och underlätta utveckling mot stabil antibiotikaresistens.

– Så om heteroresistensen är en språngbräda måste vi ha mycket bättre kontroll, säger Dan Andersson.

Viktigt fynd för att förstå resistens

Forskarna har sett den här processen i labbmiljö.

– Det finns ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda i en patient eller ett djur. Det här är ett viktigt fynd för att förstå hur bakterier blir resistenta mot antibiotika, säger Dan Andersson.

Han tror att upptäckten kommer att leda till fler studier och ökad diagnostik i de mikrobiologiska laboratorierna. Inom vården gäller det att vara fortsatt restriktiv med antibiotika för att motverka resistens.

– Det ska användas vid rätt tillfälle, inte för mycket, inte i onödan och inte vid virusinfektioner. Det gäller att använda antibiotika på ett smart och kontrollerat sätt, så att vi hinner utveckla nya, säger Dan Andersson.

Vetenskaplig studie:

Bacteria can compensate the fitness costs of amplified resistance genes via a bypass mechanism, Nature Communications.

Patienter med kronisk njursjukdom fångas oftast inte upp av vården när sjukdomen är i ett tidigt skede. Det framgår av en internationell studie från bland annat Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Att inte upptäcka sjukdomen i tid kan få allvarliga följder.

Konsekvensen av att sjukdomen ofta fångas upp sent är att diagnos och njurskyddande behandling uteblir, skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Kronisk njursjukdom

  • Kronisk njursjukdom definieras som förekomst av onormala förändringar i njurarnas struktur och/eller funktion som funnits i mer än tre månader.
  • Förekomsten ökar globalt på grund av en åldrande befolkning och allt högre förekomst av diabetes, fetma och hjärtkärlsjukdom, som jämte njurinflammation är de största riskfaktorerna.
  • I Sverige har en av tio personer någon typ av njursjukdom.
  • Enligt beräkningar kommer vart femte dödsfall i världen år 2040 att vara relaterat till nedsatt njurfunktion.

Källa: Akademiska sjukhuset

Lurigt tillstånd som blir vanligare

Ett skäl till utebliven diagnos och vård är att läkare inte reagerar på tecken till nedsatt njurfunktion i blodprov, säger Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset, professor vid Uppsala universitet och en av författarna till den nya studien. Det hänger ihop med att tillståndet är symptomfritt och att man inte kopplar det till allvarliga risker, menar hon.

Kronisk njursjukdom brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom symptomen ofta kommer smygande. Det kan dröja flera år innan man märker något och då kan njurfunktionen vara reducerad till hälften eller mer.

Maria Eriksson Svensson har lett den svenska delen av studien där patienter från Sverige, Japan och USA har ingått. Syftet var att kartlägga omhändertagandet av över 400 000 patienter med medelsvår njurfunktionsnedsättning samt beskriva hur riskerna ser ut för dem som drabbas.

Kopplas ofta till diabetes

Maria Eriksson Svensson säger att det är vanligt att njursjukdom kopplas till diabetes, men studien visar att det är fallet för endast 20 procent av patienterna.

– Frånvaron av diabetes hos en nyupptäckt patient med kronisk njursjukdom kan göra att risken för allvarlig sjukdom bedöms lägre. Detta kan förklara varför tillståndet får mindre uppmärksamhet hos både läkare och patienter, med resultat att patienterna mer sällan får diagnos och att färre får adekvat behandling.

Enligt studien dör 15 procent av patienterna inom ett år.

– Men de ökade riskerna för allvarliga komplikationer och död beror inte på om man har diabetes eller inte diabetesstatus. Därför bör förekomst av diabetes inte vara avgörande för uppföljning, säger Maria Eriksson Svensson.

Fler behöver undersökas vid symtom

Primärvården behöver se till att nedsatt njurfunktion undersöks vid tidiga symtom som förhöjt blodtryck och trötthet, fortsätter Maria Eriksson Svensson. Extra viktigt är att undersöka patienter med högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, men även patienter utan diabetes. Det görs genom en kombination av urinprov, blodprov och genom att mäta blodtryck.

Det finns kombinationer av gamla och nya läkemedel, så kallade RAS-blockerare och SGLT2-hämmare, som tillsammans har visat sig vara effektiva när det gäller att bromsa utvecklingen av njursjukdom samt förebygga tidig död.

– Tidig upptäckt är helt avgörande för prognosen vid kronisk njursjukdom. Förlorad njurfunktion går nästan aldrig att få tillbaka, men det går att bibehålla funktionen genom medicinering och livsstilsförändringar, säger Maria Eriksson Svensson.

Den vetenskapliga artikeln har accepterats för publicering i tidskriften Kidney 360.

Läs också:

När läkare inte hittar något fel

Stickning kan stärka personer som lever med psykisk ohälsa, visar en studie. Handarbetet ger möjlighet att hitta ett lugn och skapa struktur i vardagen.

Under senare år har intresset för stickning ökat och trenden verkar hålla i sig. Tidigare forskning har visat att stickning även kan förbättra hälsa och livskvalitet. Detta bekräftas i en ny studie från Göteborgs universitet.

– De som stickar har ett kreativt fritidsintresse som dessutom kan hjälpa dem att hantera sin vardag och på så sätt må bra. Jag är övertygad om att det är en del av svaret på varför så många stickar nuförtiden, säger arbetsterapeuten och doktoranden Joanna Nordstrand vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

Sätt att hantera vardagen

Studien har undersökt hur personer som lever med psykisk ohälsa själva uttrycker vad stickning betyder för deras hälsa. Forskarna har samlat in 600 inlägg från ett internetforum där personer som stickar diskuterar sin hobby med andra. Inläggen analyserades med etablerade vetenskapliga metoder för analys av innehåll.

Resultaten visar tre tydliga spår för hur stickningen kan påverka hälsan. Handarbetet upplevs ge möjlighet att varva ner i vardagen. Hobbyn erbjuder också en identitet som stickare och ett kravlöst socialt sammanhang. Enligt studien kan stickningen även skapa en vardagsstruktur som personerna mår bra av.

Lugn, sammanhang och struktur

Generellt uppfattades stickning som en mycket uppskattad sysselsättning som främjar hälsan på både kort och lång sikt. Några som stickade upplevde också skillnad i sitt tänkande. Deras tankar blev klarare och mer hanterbara när de ägnade sig åt denna aktivitet.

– Arbetsterapeutens mål är att få vardagen att fungera. Här finns potential i stickor och garn som hälso- och sjukvården inte får missa, säger Joanna Nordstrand.

Vetenskaplig studie:

Promoting health through yarncraft: Experiences of an online knitting group living with mental illness, Journal of Occupational Science.

Befruktningen hos däggdjur börjar med att en spermie fäster till äggcellens omgivande hölje.

Ägghöljet består av långa kedjor av proteiner, så kallade filament. Dessa kedjor av proteiner måste spermien penetrera för att kunna smälta samman med ägget.

Illustration av blå simmande spermier.

Nu har forskare i detalj kartlagt strukturen och funktionen hos proteinet ZP2, en komponent i ägghöljets filament som spelar en viktig roll för att reglera hur ägg och spermier interagerar med varandra vid befruktningen.

Äggets hölje blir hårt

– Det är känt sedan tidigare att ZP2 klyvs efter att den första spermien har tagit sig in i ägget, säger Luca Jovine, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet.

– Nu kan vi visa hur denna händelse gör ägghöljet hårdare och ogenomträngligt för andra spermier. På så vis förhindras polyspermi, alltså att flera spermier smälter samman med ett enda ägg, vilket är ett dödligt tillstånd för embryot.

Avgörande för fertilitet

Förändringarna i ägghöljet efter befruktningen är också avgörande för kvinnans fertilitet eftersom de skyddar det växande embryot innan det implanteras i livmodern.

Den nya kunskapen kan därför få betydelse för utvecklingen av icke-hormonella preventivmedel som stör bildandet av ägghöljet, enligt forskarna. Dessutom förklarar studien kvinnlig infertilitet orsakad av förändringar i ägghöljet.

Studien visar också att en del av ZP2 som man tidigare trodde fungerade som en mottagare, receptor, för spermier inte är nödvändig för att spermierna ska kunna fästa till ägget. Detta väcker frågan om vad som är den verkliga spermiereceptorn på ägghöljet, något som forskarna planerar att undersöka vidare.

Vetenskaplig artikel:

ZP2 cleavage blocks polyspermy by modulating the architecture of the egg coat, Cell.

Kontakt:

Luca Jovine, professor, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
luca.jovine@ki.se

Kolesterol är en typ av fett som är viktigt för många funktioner i kroppen, bland annat för att bilda hormoner och cellmembran. Men för mycket kolesterol i blodet, särskilt så kallat LDL-kolesterol, kan vara skadligt.

Det kan nämligen fastna på artärernas väggar och bilda plack som minskar eller blockerar blodflödet i kärlen. Detta leder till återförfettning, eller åderförkalkning, som är den främsta bakomliggande orsaken till hjärtinfarkt och stroke.

Levern reagerade direkt

I en ny studie har forskare vid Karolinska institutet velat förstå hur olika vävnader i kroppen reagerar på höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet, som ibland kallas det ”onda” kolesterolet.

För att testa detta ökade forskarna kraftigt kolesterolhalten i blodet hos möss. Detta ledde till en snabb reaktion.

–  Vi upptäckte att levern reagerade nästan omedelbart och avlägsnade en del av det överflödiga kolesterolet, säger forskaren Stephen Malin vid Karolinska institutet.

Speciella immunceller äter skadligt kolesterol

Men det var inte de vanliga levercellerna som reagerade. I stället aktiverades en typ av immunceller som kallas Kupffer-celler. De är kända för att känna igen främmande eller skadliga ämnen och äta upp dem. Upptäckten som gjordes i möss bekräftades även i vävnadsprover från människor.

– Vi blev förvånade över att levern verkar vara den första försvarslinjen mot överflödigt kolesterol och att Kupffer-cellerna var de som gjorde jobbet. Det visar att leverns immunsystem är en aktiv spelare i regleringen av kolesterolnivåer och tyder på att ateroskleros* är en systemisk sjukdom som påverkar flera organ och inte bara artärerna, säger Stephen Malin.

*Ateroskleros är det medicinska namnet på åderförkalkning.

Flera organ kan vara inblandade

Forskarna hoppas att ökad kunskap om hur olika vävnader kommunicerar med varandra vid höga kolesterolnivåer kan leda till nya sätt att förebygga, eller behandla, hjärt-kärlsjukdom och leversjukdomar.

– Vårt nästa steg är att titta på hur andra organ reagerar på överskott av kolesterol och hur de interagerar med levern och blodkärlen vid åderförkalkning. Det kan hjälpa oss att utveckla mer holistiska och effektiva strategier för att bekämpa denna vanliga och dödliga sjukdom, säger Stephen Malin.

Vetenskaplig studie

Kupffer cells dictate hepatic responses to the atherogenic dyslipidemic insult, Nature Cardiovascular Research.

Behovet av nya lösningar och material för att minska koldioxidutsläppen, som påverkar klimatet, är stort. Forskare i Umeå har nu undersökt om nordiska mikroalger skulle kunna användas för att tillverka nedbrytbar bioplast.

Nordiska mikroalger är små och oansenliga organismer som lever i vatten. De använder solenergi för att omvandla koldioxid till organiska molekyler genom fotosyntes.

Alger samlades in

Forskare har samlat in alger från sjöar och älvar runt Umeå för att testa om de kan användas för att producera biomassa på ett både miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt.

I en avhandling har forskaren Martin Plöhn experimenterat med att mata mikroalger med avloppsvatten från massa- och pappersindustrin. Han upptäckte att mikroalgerna då växer snabbare och bättre. Han såg också att avloppsvattnet får algerna att lagra mycket socker.

Dessa sockerarter kan användas till att mata bakterier för att producera en helt nedbrytbar bioplast som kallas polyhydroxybutyrat, eller PHB.

Bioplast till vardagsartiklar

Den PHB som bildas kan extraheras från bakterierna och omvandlas till olika slags vardagliga plastartiklar, till exempel flaskor, påsar eller förpackningar.

– Fördelen med PHB är att istället för att brytas ned till mikro- och nanoplast som stannar kvar i miljön, bryts det ned helt och hållet som vilket annat material som helst på en komposthög i trädgården, säger Martin Plöhn.

En annan fördel med odlingen av mikroalger är att avloppsvattnet renas och koldioxid avlägsnas från miljön.

– Allt detta görs av mikroalger som är anpassade till ljus- och temperaturförhållandena i norr, så det behövs ingen extra uppvärmning eller belysning.

Återvinning av tungmetaller

Under projektet tittade forskarna också på föroreningar som finns i avloppsvatten, bland annat tungmetaller. De är mycket vanliga i industrier, till exempel inom galvanisering och gruvdrift.

Experiment visade att mikroalger kan binda ganska höga koncentrationer av tungmetaller, även när de förekommer tillsammans.

– Pågående forskning visar att det kan finnas möjlighet att återvinna dessa metaller från mikroalgerna och återföra dem till industrin, vilket skulle kunna minska behovet av utökad gruvdrift och risken för miljöföroreningar, säger Martin Plöhn.

Avhandling

Revealing the potential of Nordic microalgae – Turning waste streams into resources, Umeå universitet.

Kontakt:

Martin Plöhn, doktorand vid kemiska institutionen, Umeå universitet, martin.plohn@umu.se

 

Depression kan sannolikt kan ha många orsaker. Studier har visat att en del, men långt ifrån alla, personer med depression har förhöjda inflammationsmarkörer.

Inflammation som oftast inte märks

Forskare från Lunds universitet har sökt svar på en specifik fråga: Kan omega-3 med högt innehåll av fettsyran EPA, eikosapentaensyra, hjälpa mot depression om den deprimerade samtidigt har inflammation i kroppen? Forskarna avser i detta fall så kallad låggradig kronisk inflammation, som man ofta inte känner av själv.

– Den exakta orsaken till låggradig inflammation är inte klarlagd men det finns många faktorer som kan påverka, till exempel samsjuklighet med exempelvis reumatism, övervikt, stillasittande, rökning och ensidig kost, säger Klara Suneson, nyligen disputerad i psykiatri vid Lunds universitet och psykiatriläkare vid Region Skåne.

Alla deprimerade fungerar inte likadant

Klara Suneson säger att forskare historiskt sett ofta har jämfört deprimerade personer med ej deprimerade personer. Men det finns också skäl att jämföra olika grupper av personer med depression, eftersom deprimerade är en blandad skara människor.

– Någon är helt sjukskriven, någon annan jobbar heltid och skjutsar barn till fotbollsträning. Alla insjuknar inte av samma orsak, och svarar därför inte heller likadant på medicinsk behandling. Därför är det så viktigt att identifiera även biologiska markörer, som inflammation, säger Klara Suneson.

Eftersom gruppen deprimerade spretar finns skäl att tro att olika behandlingar fungerar för olika patienter, menar forskarna.

Alla fick hög dos av tillskott

I deras nya studie delades 101 patienter upp i flera olika analysgrupper utifrån graden av inflammation i kroppen. För att få delta i studien krävdes att antidepressivt läkemedel tidigare hade testats i minst sex veckor, utan att hjälpa.

Ingen placebogrupp fanns – även deltagare utan inflammation fick äta omega-3 under åtta veckor. Dosen var relativt hög, två gram EPA om dagen. Det kan jämföras med det som ofta är rekommenderad daglig dos på burkar med omega-3-kapslar, upp till knappt ett gram. EPA-dosen gavs som tillägg till sedvanlig antidepressiv behandling.

Tydligt förbättrat mående

I gruppen med högst inflammation märktes ingen förbättring av omega-3-tillskottet. Men för gruppen med låg inflammation var skillnaden tydlig, säger Klara Suneson.

– Vi såg en signifikant förbättring, både när vi gjorde en expertskattning utifrån 17 frågor som handlar om depression och när deltagarna själva fick skatta sitt mående avseende till exempel uttröttbarhet och sömnproblem.

De nya resultaten är en motvikt till vissa tidigare forskningsresultat då omega-3 inte sett ut att ha effekt på depression – men då inflammationsspåret inte har undersökts specifikt.

Flera frågor kräver svar

Nu står forskarna med nya frågor, som kräver ytterligare forskning: För dem som har svarat bra på omega-3 – kommer deras depression tillbaka om de slutar med tillskottet? Och kan måendet förbättras ytterligare efter längre tid? Åtta veckor, som i studien, är en ganska kort tid.

– Och om dosen höjs ytterligare, kan omega-3 då hjälpa även personer med höggradig inflammation? Vi får se om det blir vi eller andra forskare som undersöker detta vidare, säger Daniel Lindqvist.

Läs också: Filmjölk bättre än mjölk mot benskörhet

Vetenskaplig artikel:

Omega-3 fatty acids for inflamed depression – A match/mismatch study, Brain Behaviour and Immunity

Kontakt:

Klara Suneson, nyligen disputerad i psykiatri vid Lunds universitet, psykiatriläkare vid Region Skåne
klara.sunesonmed.luse

Rapporten, som tagits fram på uppdrag av Sametinget, innehåller bland annat intervjuer och enkätresultat.

Om forskningen

Rapporten innehåller en kvalitativ del som baseras på intervjuer med samhällets stödfunktioner och en kvantitativ del med enkätresultat. Den kvantitativa delen av rapporten baseras på enkätundersökningen ”Samisk hälsa på lika villkor” som genomfördes under våren 2021 och besvarades av 3 658 samer i åldern 18–84 år i Sverige. Resultaten har jämförts med Sveriges befolkning genom den nationella enkäten ”Sexuell och reproduktiv hälsa” genomförd 2017.

Rapporten har tagits fram av forskargruppen Lávvuo – forskning och utbildning för samisk hälsa, vid Institutionen för Epidemiologi och Global hälsa vid Ubmejen Universitiähta (Umeå Universitet).

Källa: Umeå universitet

Över hälften utsatta för sexuellt våld

Rapporten visar bland annat att samiska kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än samiska män är. Den visar också att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017. Det gäller de flesta typer av våld.

Här är några av resultaten i rapporten:

Av forskningen framgår också att en större andel samiska kvinnor, jämfört med kvinnor i Sverige i stort, uppger att de har utsatts för de grövsta formerna av sexuellt våld. Det handlar om våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7 procent).

Svårt att ta hantera problemen

Forskarna har även intervjuat personer som arbetar inom samhällets stödstrukturer för våldsutsatta människor i olika delar av den svenska delen av Sápmi. Forskarna drar utifrån denna del av forskningen följande slutsatser:

– Vi hoppas att det som framkommer i rapporten kommer att leda till förändring och att regeringen och andra aktörer tar ett större ansvar för att motverka våldet, säger Jennie Brandén, statsvetare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

Resultaten är mycket oroande, menar Jennie Brandén.

– Resultaten visar att våld mot samiska kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och vi ser att det behövs omfattade och genomgripande förändringar för att bättre stötta våldsutsatta samiska kvinnor och motverka våldet.

Läs också: Därför är Sápmi fortfarande en svensk koloni

Rapport:

Våld mot samiska kvinnor

Kontakt:

Jennie Brandén, postdoktor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa
jennie.branden@umu.se

I Sverige är lakrits populärt, men det svarta godiset kan ha oönskade effekter. Nu visar en studie att även små mängder lakrits höjer blodtrycket i kroppen och kan belasta hjärtat.

Det är känt sedan tidigare att lakritsätande kan höja blodtrycket. Det beror framför allt på ämnet glycyrrhizinsyra som påverkar kroppens vätskebalans. Högt blodtryck ökar i sin tur risken för hjärt-kärlsjukdom.

Både EU och WHO bedömer att det sannolikt är säkert att få i sig 100 milligram glycyrrhizinsyra per dag för de flesta. Men i Sverige äter troligen fem procent av befolkningen mer lakrits än så.

Studie på lakritsätare

Forskare vid Linköpings universitet har velat testa om gränsen för intag av glycyrrhizinsyra verkligen är säker.

I en studie lottades 28 kvinnor och män till att antingen äta lakrits eller en kontrollprodukt som innehöll salmiak. Lakritsen innehöll 100 milligram glycyrrhizinsyra, alltså den dagliga mängd som anges som sannolikt säker för de flesta att äta.

Deltagarna, som var mellan 18 och 30 år gamla, åt lakritsen eller kontrollprodukten under två veckor. De fick sedan göra ett uppehåll under två veckor, och därefter äta den andra varianten. Genom detta kunde forskarna jämföra effekten av båda sorterna hos samma person.

Blodtrycket höjdes hos unga

Studiedeltagarna fick även mäta sitt blodtryck varje dag. I slutet av varje period mätte forskarna nivåer av olika hormoner, saltbalansen och hjärtats belastning.

– I studien såg vi att ett dagligt intag av lakrits som innehöll 100 milligram glycyrrhizinsyra höjde blodtrycket hos unga friska personer. Det har tidigare inte visats vid så små mängder lakrits, säger läkaren och forskaren Peder af Geijerstam vid Linköpings universitet.

Forskarna kunde också se att två hormon som reglerar vätskebalansen, renin och aldosteron, påverkas av lakrits. Nivåerna av båda dessa hormon sjönk vid lakritsätande.

Den fjärdedel av studiedeltagarna som var känsligast – baserat på att deras nivåer av hormonerna renin och aldosteron sjönk mest efter att de ätit lakrits – fick också något ökad kroppsvikt. Troligen beror det på ökad mängd vätska i kroppen.

Ökad försiktighet i rekommendationer

Den känsliga gruppen hade också höjda nivåer av ett protein, som utsöndras av hjärtat när det måste arbeta hårdare för att pumpa runt blodet i kroppen. Detta tyder på ökad vätskevolym och belastning av hjärtat hos de personer som var mest känsliga för lakritsens effekter, menar forskarna.

– Våra resultat ger anledning att iaktta en ökad försiktighet avseende rekommendationer och etikettering för livsmedel med lakrits, säger Fredrik Nyström, professor vid Linköpings universitet.

Mer om lakrits och glycyrrhizinsyra

Lakrits framställs från roten av plantor av släktet Glycyrrhiza och har länge använts som naturläkemedel och smaksättare.

Koncentrationen av så kallad glycyrrhizinsyra i olika lakritsprodukter varierar mycket. Variationen kan bero på ursprung, lagringsförhållanden och vilken art lakritsroten kommer från. Dessutom anges inte mängden glycyrrhizinsyra på många produkter.

Studien vid Linköpings universitet är den första där mängden glycyrrhizinsyra noggrant mätts i den lakrits som testats, samtidigt som studien haft en kontrollgrupp.

När deltagarna i studien åt lakrits ökade blodtrycket med i snitt 3,1 mmHg.

Vetenskaplig studie:

A low dose of daily licorice intake affects renin, aldosterone, and home blood pressure in a randomized crossover trial

, American Journal of Clinical Nutrition.

Kontakt:

Peder af Geijerstam, doktorand vid institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och ST-läkare i allmänmedicin, peder.af.geijerstam@liu.se

Fredrik Nyström, professor vid institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet, fredrik.nystrom@liu.se

I maj förra året hittades en död späckhuggare vid Hunnebostrand på västkusten.

Undersökningar visade att den nästan sju meter långa späckhuggaren var väldigt mager. Tänderna var nedslitna och många satt löst i tandköttet.

Inflammation i tandköttet kan ha gjort det svårt för späckhuggaren att äta. Det kan ha lett till utmärgling och död. En åldersbestämning har dock visat att späckhuggaren bara var 18 år gammal, något som överraskar forskare.

– Det är inte ovanligt att denna typ av späckhuggare har slitage på sina tänder, men med tanke på hur allvarligt nedslitna tänderna var på denna individ, misstänkte vi först att det var en äldre individ. Men våra undersökningar visar att den var betydligt yngre än vad vi först trott, säger Linnea Cervin, marinbiolog vid Naturhistoriska Riksmuseet.

Forskare ska undersöka vad tandslitaget beror på

Forskarna ska nu undersöka vad tandslitaget kan bero på. I samband med undersökningen av djuret togs också flera prover till museets miljöprovbank. Späckhuggarens skalle ingår nu i museets bensamlingar och kommer att bli viktig för forskningen. Det är den första skallen som kommit in till museet på 145 år.

– Denna individ är ännu en värdefull resurs för forskning och kommer vara det i många år framöver, säger Daniela Kalthoff, intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna vid Naturhistoriska riksmuseet.

Fakta om späckhuggare

Späckhuggare, Orcinus orca, är en tandval. Hanen kan bli upp till 9.5 meter lång och väga åtta ton. Honan kan bli upp till sju meter lång och väga runt fyra ton. Den döda späckhuggaren i Hunnebostrand vägde 2,8 ton.

Späckhuggare finns i alla större hav och ses nästan varje år utanför västkusten i Sverige, där den jagar makrill. Späckhuggare har färre och kraftigare tänder än de flesta andra tandvalar. Det är en anpassning till jakten på fisk men också på andra stora marina däggdjur, till exempel delfiner, tumlare, sälar och sjölejon.

Fakta: WWF och Naturhistoriska riksmuseet

Kontakt:

Linnea Cervin, marinbiolog vid Naturhistoriska riksmuseet, Linnea.Cervin@nrm.se

Illegal avverkning och handel med trädprodukter hotar viktiga ekosystem i världen. Forskare försöker bekämpa denna verksamhet genom att ta fram en vetenskaplig metod som kan avslöja var timret har avverkats.

– Frågan blev ännu mer akut efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Ryskt timmer fortsätter att exporteras till EU och USA trots införda sanktioner, genom att timrets ursprung förvanskas. Den illegala timmerexporten delfinansierar Rysslands krig, säger Jakub Truszkowski, forskare i beräkningsbiologi vid Göteborgs universitet.

Kemisk ursprungsmärkning

Ett träd som växer påverkas av sin omgivning. Jordmån, miljöföroreningar och klimat sätter kemiska stämplar i virket. Det här kan forskarna utnyttja för att avgöra ursprunget, det vill säga var träden har huggits ner.

Först krävs att stora mängder referensmaterial samlas in. Med hjälp av maskininlärning kan forskarna sedan avgöra om den angivna avverkningsplatsen för timret stämmer eller inte.

900 trädprover från elva östeuropeiska länder, däribland Belarus och Ryssland, har samlats in.

– Vi valde ek, björk, tall och bok som alla är viktiga i timmerhandeln. Genom att analysera och jämföra virkets isotopkvoter och halterna av 15 olika spårämnen i trädproverna, kan vi ange växtplatsen inom 20 mils radie, säger Jakub Truszkowski.

Ursprung kan ses

Studien har resulterat i en stor referensdatabas om östeuropeiskt timmer. Den har även skräddarsytts för produkter som omfattas av sanktioner efter invasionen av Ukraina.

Data gör att virkets ursprung kan verifieras. Det går till och med att förutsäga platsen för avverkningen.

– Metoden behöver förfinas för att vi ska kunna ytterligare öka säkerheten och noggrannheten i våra förutsägelser. Den är fortfarande under utveckling och blir bättre ju mer data vi får till oss, säger Jakub Truszkowski.

Illegal avverkning av tropiska träd

Forskarna har fokuserat på den illegala timmerhandeln i Östeuropa, men metoden kan användas över hela jorden. Mer än hälften av avverkningen av tropiska träslag bedöms vara illegal.

– Det är viktigt att skydda skogar med hög biodiversitet från illegal avverkning. Genom att kunna spåra ursprunget av timret kan vi bekämpa detta, säger Jakub Truszkowski.

A framework for tracing timber following the Ukraine invasion, Nature Plants.

Kontakt:

Jakub Truszkowski, forskare på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, jakub.truszkowski@gmail.com

Tidigare forskning har visat att personer med diagnosen adhd löper en ökad risk att dö i förtid. Det har däremot inte varit klarlagt om behandling med läkemedel kan påverka risken. Nu har forskare från bland annat Karolinska institutet undersökt om det finns ett samband.

Adhd-läkemedel minskar risken

I en registerstudie följdes närmare 150 000 svenskar som fått diagnosen adhd mellan åren 2007 och 2018. Personerna var mellan 6 och 64 år gamla.

Forskarna kartlade risken att dö upp till två år efter en diagnos. Över 56 procent av personerna i studien hade påbörjat medicinering mot adhd inom tre månader efter diagnosen. De jämfördes med personer som inte gjort det.

– Studien visade att det finns ett samband mellan medicinering efter diagnos och lägre risk att dö. Det gällde oavsett dödsorsak, men mest minskade risken att dö av onaturliga orsaker, till exempel överdosering av alkohol och droger. Sambandet var inte lika starkt för risken att dö av naturliga orsaker, som fysiska hälsotillstånd, säger forskaren Lin Li vid Karolinska institutet.

Viktigt att snabbt få behandling

Risken att dö av onaturliga orsaker minskade med en fjärdedel hos gruppen som medicinerade. Eftersom det är en observationsstudie kan inte orsakssamband fastställas, men resultaten pekar på att det kan ha stor betydelse för personer med adhd att snabbt få läkemedel.

Men det finns samtidigt andra hälsoaspekter att ta hänsyn till när dessa mediciner skrivs ut, menar forskarna. Deras studier har tidigare visat att det finns ett samband mellan adhd-läkemedel och hjärt-kärlsjukdom.

Långsiktiga effekter ska studeras

Nästa steg för forskargruppen är att undersöka långsiktiga effekter av adhd-medicinering.

– Det blir avgörande att fastställa om fördelarna vi har sett i den här studien kommer att bestå över tid och att identifiera om det finns några ytterligare negativa effekter kopplade till långvarig medicinering, säger forskaren Zheng Chan vid Karolinska institutet.

Forskarna ska även studera effekter och mekanismer för olika typer av adhd-läkemedel och hur doser, behandlingslängd och könsskillnader kan påverka.

– Med hjälp av sådan kunskap kan läkare skräddarsy behandlingsplaner för personer med adhd för att maximera fördelarna med behandlingen och minimera riskerna, säger Zheng Chang.

Studien är ett samarbete med Örebro universitet, Indiana University i USA och  University of Southampton i Storbritannien.

Vetenskaplig studie:

ADHD Pharmacotherapy and Mortality in Individuals With ADHD, Jama.

Kontakt:

Zheng Chang,  forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, zheng.chang@ki.se