För ungefär 370 miljoner år sedan lämnade landlevande ryggradsdjur, s k tetrapoder, havet för ett liv på land genom att de extremiteter som tidigare varit fiskarnas fenor hade utvecklats och omvandlats till fram- och bakben. Ungefär 120 miljoner år senare återskapades fenliknade strukturer från dessa landanpassade extremiteter och tetrapoderna kunde därigenom helt återgå full till ett liv i vatten.

– Båda dessa evolutionära omformningar kan direkt urskiljas med hjälp av fossil och har gett oss kunskap om hur förändring i struktur och funktion är anpassad till förändrade livsbetingelser. Men vi vet väldigt lite om vilka ekologiska drivkrafter som ligger bakom dessa omfattande förändringar, säger Henning Blom från institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, och en av fyra expeditionsmedlemmar (ytterligare en kollega från samma institution, en från Evolutionsmuseet, Uppsala universitet samt en från Polarforskningssekretariatet).

Genom Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet har de fått operativt stöd för att undersöka och samla material från nya och klassiska lokaler på Grönland under två säsonger. Det var där tidiga landlevande fyrfotadjur upptäcktes av svenska forskare på 30-talet.

Projektet, ”Upp på land och tillbaka till vattnet: en studie av akvatiska tetrapoders ekosystem på Grönland” riktar sig mot östra Grönland, ett av få områden i världen där man inom ett begränsat geografiskt område kan samla fossil av de nämnda och i tid annars vitt skilda fossila grupper av akvatiska ryggradsdjur, såväl fisk som tetrapoder. Dessa lokaler utgör även en bra grund för studier av hur förändringar i biologisk mångfald är relaterade till ekosystemet i stor skala.

– Detta innefattar utdöenden mellan devon och karbon och perm och trias, två av de mest katastrofala kriserna i djurens historia, säger Henning Blom.

Forskarna kommer att berätta om sitt arbete i en blogg, under resan och välkomnar intresse från journalister och allmänhet.

Mer om expeditionen och studierna:
Gruppen reser med flyg från Sverige den 28 juli till Island och därifrån vidare till Grönland med specialchartrade plan av modell Twin Otters, som kan landa på ganska otillgängliga platser. För sista sträckan fram till Kap Stosch på Hold With Hope krävs helikopter. De slår läger under cirka två veckor innan resan går vidare till Celsius Bjerg på Ymer Ø. De återkommer till Sverige den 28 augusti.

Från Kap Stosch har tidigare outredda fynd av marina groddjur och amnioter beskrivits. Där görs en detaljerad provtagning av de sedimentära lagren för att undersöka kopplingen mellan kroppsform och ekologi samt för att undersöka hur alla grupper av djur påverkades av intervallen av utdöenden. Insamlingen av fossil inriktar sig mot geokemiska analyser och kopplingen mellan kroppsform och ekologi hos de tidigaste marina tetrapoderna.

Vid Celsius Bjerg kommer man att göra systematiska provtagningar och detaljerade studier av spårfossil samt metodiskt insamling av tandelement för geokemiska studier av levnadsmiljöerna. Även sjösediment som är unika i sin representation av övergången mellan devon och karbon kommer att undersökas.

Kontaktinformation
Henning Blom, tel: 070-326 42 96, e-post: henning.blom@ebc.uu.se

Den fleråriga studien leds av bitr. statsveterinär Ylva Persson, SVA, och är ett samarbetsprojekt mellan SVA, SLU och Växa Sverige. Stiftelsen lantbruksforskning finansierar studien.

– Standardbehandlingen av klövspaltsinflammation består oftast av penicillin som ges intramuskulärt via halsmuskeln. Den innebär att hela kon behandlas, vilket leder till att en stor mängd antibiotika används och att risken därmed ökar för att resistenta bakterier utvecklas. Dessutom kan injektioner påverka djurvälfärden negativt, säger Ylva Persson.

– Vidare leder varje antibiotikabehandling till en karenstid på mjölken vilket har stor ekonomisk betydelse om många kor i samma besättning drabbas – vilket inte är helt ovanligt.

Sjukdomen orsakar ofta smärta
I Sverige ses sjukdomen hos mjölkkor både på stall och lösgående på bete, hos kalvar och ungdjur samt även köttdjur. Klövspaltsinflammation orsakar ofta smärta och hälta hos det drabbade djuret. Bakomliggande orsak är framförallt bakterien Fusobacterium necrophorum, men ett antal andra bakterier förekommer vanligen samtidigt.

– Det blir dock allt vanligare att klövspaltsinflammationer behandlas med gott resultat med salicylsyra direkt i klövspalten. Något vi ofta får rapporter om från fältet. I Danmark har man jämfört salicylsyrebandage med tetracyklinsprej, bredspektrumantibiotika för behandling av en annan smittsam klövsjukdom, digital dermatit, och där fått ett likvärdigt behandlingsresultat, ja till och med bättre i vissa fall för salicylsyra. Behandlingseffekten för salicylsyra vid klövspaltsinflammation är däremot inte vetenskapligt utvärderad och inte heller dokumenterad, och därför är vår studie viktig, säger Ylva Persson.

Påverkar inte resistensutveckling
Salicylsyra är en produkt utan antibiotika och har därmed ingen påverkan på resistensutveckling. Salicylsyra har antiinflammatoriska, smärtstillande och keratolytiska (bryter ner gammal hud) egenskaper, och troligen också bakteriehämmande egenskaper genom sin pH-sänkande effekt. Salicylsyra är inte receptbelagt och har i dagsläget ingen karenstid. Eftersom djurägaren själv kan behandla med salicylsyra kan behandling inledas i ett tidigt skede vilket sannolikt är bra för behandlingsresultatet.

– Om lokalbehandling med salicylsyra visar sig vara lika effektivt som intramuskulär behandling med antibiotika skulle det vara ett mer ekonomiskt och djurvänligt alternativ, och med mindre påverkan på resistensutveckling och miljö.

– Projektet har startat men vi behöver fler deltagande gårdar. Mjölkbesättningar med klövspaltsinflammationer som behandlar med, eller vill börja med, salicylsyra är välkomna att kontakta mig, säger Ylva Persson.

Kontaktinformation
Projektledare Ylva Persson, SVA, tel. 018-67 41 62, ylva.persson@sva.se

Projektet inleddes 2012 och planen är att farkosten skjuts upp 2022 och når Jupiter 2030. Kontraktet för konstruktionen av farkosten är värt drygt 350 miljoner euro och drar i gång i Airbus fabriker i Toulouse i slutet av månaden. Två av de tio vetenskapliga instrumenten ombord kommer från Sverige.

De svenska instrumenten utvecklas av forskargrupper vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna och Uppsala. Det ena, PEP, ska mäta vilka typer av partiklar som finns kring Jupiter och dess månar för att ta reda på hur rymdmiljön fungerar i Jupiters väldiga magnetosfär. Det andra, RPWI, ska mäta radiovågor, elektriska och magnetiska fält och laddad gas, så kallad plasma, runt månarna för att undersöka om miljön under isen är lämplig för liv. IRF har fått finansiering från Rymdstyrelse för att utveckla sina instrument.

Läs mer:
Preparing to build ESA:s Jupiter mission (ESA).

Kontaktinformation
Rick McGregor Telefon: 0980-79178

Svullnad av olika kroppsdelar, även kallat ödem, är ett vanligt förekommande symptom i en mängd olika sjukdomar. Orsakerna till svullnaden kan vara att blodkärlen vidgas så att de blir mer genomsläppliga. Detta leder till att vätska transporteras ut från blodet till den omkringliggande vävnaden.

I sjukdomen hereditärt angioödem (HAE) är det främst hormonet bradykinin som ökar genomsläppligheten och därmed orsakar svullnaden. Sjukdomen är allvarlig med smärtsamma episodiska svullnader i huden och mag-tarmkanalen. Anfallen kan vara livshotande eftersom luftstrupen kan svullna igen.

Två typer av sjukdomen har varit kända sedan länge, HAE typ I och II, och man vet vad som orsakar dessa varianter.

– HAE typ III är relativt nyupptäckt. Om vi ska kunna hitta ett sätt att behandla sjukdomen måste vi först förstå den bakomliggande mekanismen, säger Jenny Björkqvist vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet, en av forskarna bakom studien.

Forskarna visste sedan tidigare att en mutation i blodproteinet faktor XII kan orsaka HAE typ III, men de visste inte varför. I den aktuella studien upptäckte forskarna att faktor XII hos patienter med HAE typ III saknade en sockermolekyl. Det muterade faktor XII visade sig vara överaktivt, vilket ledde till en överproduktion av bradykinin, med blodkärlsläckage och svullnad som följd.

Det finns naturliga hämmare i blodet som vanligtvis förhindrar att faktor XII aktiveras. Dessa hämmare kan binda till och hämma även det muterade faktor XII, men det räcker inte för att helt stoppa överaktiveringen.

– Vi förstod att vi behövde hitta substanser som kan blockera faktor XII mer effektivt. Vi hade sedan tidigare tillverkat en antikropp som blockerar faktor XII, och visat att denna antikropp förhindrar blodproppsbildning orsakat av faktor XII. I den aktuella studien demonstrerar vi att samma antikropp förhindrar ödem i möss, säger Thomas Renné vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet, forskningsledare för studien.

Det är forskarnas förhoppning att studiens resultat kan ligga till grund för den första behandlingsmetoden för patienter med HAE typ III – med möjlighet till användning även i andra ödemsjukdomar.

Studien genomfördes av forskare från Karolinska Institutet, Universitätsklinikum Hamburg-Eppendorf, UMC Utrecht, Leibniz-Institut für Analytische Wissenschaften, Heidelbergs universitet, Bonns Universitet, Université Joseph Fourier, CSL Limited och CSL Behring.

Forskningen finansierades av anslag från Nederländska organisationen för vetenskaplig forskning, Ministerium für Innovation, Wissenschaft und Forschung des Landes Nordrhein-Westfalen, Bundesministerium für Bildung und Forschung, Hjärt Lungfonden, Stockholms läns landsting, Vetenskapsrådet, Tyska forskningsstiftelsen och Europeiska forskningsrådet.

Publikation:
”Defective glycosylation of coagulation factor XII underlies hereditary angioedema type III”, Jenny Björkqvist, Steven de Maat, Urs Lewandrowski, Antonio Di Gennaro, Chris Oschatz, Kai Schönig, Markus M. Nöthen, Christian Drouet, Hal Braley, Marc W. Nolte, Albert Sickmann, Con Panousis, Coen Maas and Thomas Renné, Journal of Clinical Investigation, online 20 juli 2015 , doi: 10.1172/JCI77139 .

Kontaktinformation
Jenny Björkqvist, PhD Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Tel: 08-517 735 65 eller 070-827 27 41 E-post: Jenny.bjorkqvist@ki.se Thomas Renné, professor i klinisk kemi Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Tel: 070-773 01 09 E-post: thomas.renne@ki.se

Forskningen har utförts i ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet, Chalmers och Universitetssjukhuset i Linköping.

Att kunna ersätta skadade organ och vävnad med ny som odlats fram från kroppsegna celler är ett av målen för den regenerativa medicinen. Forskningen har kommit långt och exempelvis odlas idag kroppsegen hud för människor som drabbats av svåra brännskador. Det är också känt att cellerna växer bättre om de får någon typ av stödmaterial och flera sådana material har testats.

Daniel Aili, universitetslektor vid Avdelningen för molekylär fysik vid LiU, och doktorand Abeni Wickham har nu, tillsammans med sina forskarkollegor, lyckats få fram ett stödmaterial med mycket speciella egenskaper:

– Materialet, som är en halvledande polymer kallad TQ1, utvecklades från början för organiska solceller. Men vi har lyckats processa det till att bli ett mikrofibröst material, som en matta av fibrer där vi både kan studera och stimulera tillväxten av vävnad, säger Daniel Aili.

Materialet har ett antal avgörande fördelar:

– Det intressanta är inte bara att cellerna tycks gilla materialet och att det integrerar väl i levande vävnad. Fibrerna är dessutom fluorescerande och lyser i ett våglängdsområde där vi kan se och följa implantatet genom vävnaden. Det har hittills varit ett problem med mjuka biomaterial att vi inte kunnat se hur de interagerar med levande celler och vävnad och vad som händer med materialet över tid.

Forskarna har även satt in implantat av fibrer i spunnet TQ1 i råttor för att kunna undersöka långsiktiga effekter. Några inflammationer eller andra negativa effekter har inte förekommit och materialet har till och med visat sig stimulera tillväxten av blodkärl inne i vävnaden. Vilket är en förutsättning för att ny odlad vävnad ska kunna syresättas och överleva. Materialets fluorescerande egenskaper gör det möjligt att följa dess interaktion med vävnaden under så lång tid som 90 dagar.

Djurförsök är strikt reglerade och forskningen har passerat såväl etisk som djurrättslig granskning.

Resultaten är ett samarbete mellan sex forskare från tre avdelningar vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, LiU, forskare vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, LiU, forskare vid universitetssjukhuset, Region Östergötland, samt en Chalmers-forskare, med Daniel Aili som huvudförfattare.

Artikel
Near-Infrared Emitting and Pro-Angiogenic Electrospun Conjugated Polymer Scaffold for Optical Biomaterial Tracking, Abeni Wickham et al, Advanced Functional Materials 2015. DOI:10.1002/adfm.201500351

Kontaktinformation
Daniel Aili, daniel.aili@liu.se+46 13 28 89 84

Abeni Wickham abeni.wickham@liu.se

– Tidigare forskning har visat att vår ämnesomsättning kan påverkas negativt om vi sover för lite eller skiftarbetar och sover på fel tid på dygnet. Dåliga sömnvanor har kopplats till ökad risk för övervikt och typ-2 diabetes. Dessa tillstånd uppstår även hos djur där man slagit ut gener som styr dessa klockor, så kallade ”klockgener”. Därför skulle våra kunna resultat tyda på att förändringar i våra klockgener kan vara kopplade till nyss nämnda negativa effekter av sömnbrist, säger Jonathan Cedernaes, försteförfattare och tillsammans med docent Christian Benedict, båda vid Uppsala universitet, huvudansvarig för studien.

För studien rekryterades 15 friska deltagare som deltog i två sessioner med standardiserade aktivitets- och måltidsscheman i ett sömnlaboratorium. I slumpmässig ordning fick deltagarna ena gången sova som vanligt (över 8 timmar), för att den andra gången hållas vakna under natten medan de hölls sängliggande för att inte ändra deras aktivitetsnivå jämfört med gången då de sov.

Morgonen efter antingen sömn eller vakenhet togs blodprover för att mäta nivån av blodsocker och hormonet insulin för att kunna bedöma deltagarnas blodsockerkänslighet. Samma morgon togs även små vävnadsprover från deltagarnas underhudsfett på magen och lårets framsida – två vävnader som är viktiga för att hålla blodsockernivåer på en jämn nivå och vars funktioner är störda vid tillstånd som diabetes. Genom molekylära analyser av vävnadsproverna kunde forskarna se att regleringen och aktiviteten av klockgenerna var påverkad efter natten utan sömn.

Aktiviteten av gener regleras av en mekanism som benämns epigenetik, och innebär bland annat kemiska förändringar utanpå själva DNA-kedjan. Epigenetiska förändringar innefattar bland annat en process som kallas metylering, där metylgrupper fästs på eller tas bort från DNA-kedjan. Detta reglerar i sin tur om gener ska vara på eller avstängda. Forskarna fann att en natts sömnbrist ledde till att klockgener hade ökad metylering, något som ofta kopplas till minskad aktivitet av generna.

Forskarna såg även att klockgenernas uttryck minskade, något som är en indikation på deras aktivitet.

– Så vitt som vi vet är vi härmed de första som visar att epigenetiska förändringar kan uppstå efter sömnbrist hos människor. Vi är även de första som kan visa att detta sker i dessa viktiga vävnader hos oss människor efter förlorad sömn, säger Jonathan Cedernaes.

– Det var något förvånande att se att epigenetiska förändringar i dessa gener kunde uppstå så snabbt, och även intressant att det kunde sker för dessa klockgener, som är mycket viktiga för att upprätthålla en normal ämnesomsättning, fortsätter han.

De genetiska förändringar som forskarna såg visade sig vara olika i de muskel- och fettvävnaden. Detta kan tyda på att dessa viktiga molekylära klockor inte påverkas på samma sätt av sömnbrist, och kanske att de inte längre är synkroniserade mellan åtminstone muskel- och fettvävnaden. Sådan brist på synkronisering mellan biologiska klockor I olika vävnader har kopplats till störningar i ämnesomsättningen. Det kan därför tyda på att dessa vävnadsspecifika förändringar i klockgenerna är en bidragande orsak till den försämrade insulinkänsligheten som vi också fann hos deltagarna natten efter att vi hållit dem vakna, säger Jonathan Cedernaes.

I nuläget vet forskarna inte hur bestående förändringarna som de fann är. Det är fullt möjligt att förändringarna i metylering och dessa klockgener kan återställas efter en eller flera nätter med normal sömn. Å andra sidan har just epigenetiska förändringar föreslagits utgöra inte bara ett genetiskt minne som kan gå från generation till generation, utan också ett minne för exempelvis kroppens ämnesomsättning. Forskning har till exempel visat att typ-2-diabetiker och skiftarbetare har förändrad metylering I blod och andra vävnader, säger Jonathan Cedernaes.

– Det är möjligt att åtminstone visa typer av sömnbrist eller förlängd vakenhet, som ju krävs vid skiftarbete, kan leda till förändringar i den epigenetiska koden i våra vävnader som påverkar vår ämnesomsättning över längre tidsperioder, avslutar han med att säga.

Studien
Cedernaes et al. Acute sleep loss induces tissue-specific epigenetic and transcriptional alterations to circadian clock genes in men (in press).
Forskningen har finansierats av Hjärnfonden, Vetenskapsrådet, AFA Försäkring, och Novo Nordisk Fonden.

Kontaktinformation
Jonathan Cedernaes, forskare och läkare vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Mobiltelefon: +1-312-866-0125, e-post: jonathan.cedernaes@neuro.uu.se eller Cecilia Yates, informationsansvarig vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Mobiltelefon: +46 (0)704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

– Vi måste arbeta förebyggande både för människors bästa men också för att trycket på sjukvården inte ska bli för högt. Om vi förstår vad det är som gör att orienterarna mår så bra kan vi hjälpa andra, säger Ida Schoultz, forskare i medicin vid Örebro universitet som genomfört studien tillsammans med Lina Östlund-Lagerström.

De har följt en grupp veteranorienterare och jämfört dem med andra pensionärer. Resultaten visar att orienterarna mår bättre och har näst intill inga problem med magen eller depression.

– De motionerar mer än den generella befolkningen men det är inte bara det som gör att de mår bättre. Orientering uppfyller alla kriterier för ett hälsofullt åldrande, säger Ida Schoultz.

Samtidigt som orienterare rör på sig använder de sina kognitiva funktioner eftersom de letar kontroller med hjälp av karta och kompass. Det är en individuell sport utan prestationskrav från andra men ändå en social aktivitet. De fikar, samlas runt kartan och umgås över generationsgränserna.

– Detta är unikt för orientering. Genom att bryta ner de olika delarna hoppas vi kunna hitta modeller som passar alla. Det räcker inte att motivera äldre att röra på sig. Vi måste fundera över både kropp och själ, säger Lina Östlund-Lagerström.

Flera av orienterarna i studien berättar att de kan se på människor som har problem med magen och de trycker på vikten av en bra maghälsa. Orienterarna upplever sig själva som fysiskt starka.

– En mage i bra form är oerhört viktig för att vi ska må bra. Bland den vanliga gruppen pensionärer som vi följt har 42 procent problem med magen. Detta har självklart en stor inverkan på deras hälsa eftersom människor helt enkelt mår bättre om magen är i form, säger Lina Östlund-Lagerström.

– Men orienterarna håller inte på med sin sport för att hålla sig friska. Motiven för att orientera är glädje och passion. Det är viktigt att komma ihåg för det är det som driver dem, säger Ida Schoultz.

Kontaktinformation
Ida Schoultz E-post: ida.schoultz@oru.se Telefon: 019-303209, 019-302189

Neuropeptiderna galanin och NPY är signalämnen som i djurförsök visat sig ha antiepileptiska egenskaper genom att hämma det område i hjärnan där nervcellerna är överaktiva och därför orsakar epileptiska anfall. Men om de har liknande effekter på människors epileptiska vävnad har hittills inte varit känd.

Nu har en grupp forskare, under ledning av professor Merab Kokaia vid Lunds universitets Epilepsicentrum, utnyttjat möjligheten att studera levande epileptisk hjärnvävnad från människa. Resultaten har nyligen publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of Neuroscience.

– När vi testat effekterna av de två neuropeptiderna i den mänskliga vävnaden visar våra data att galanin inte hade någon väsentlig effekt, medan NPY var mycket effektiv. Resultaten tar vår forskning ett steg närmare klinisk tillämpning, säger Merab Kokaia.

Till skillnad mot andra neurologiska sjukdomar, till exempel Alzheimers eller Parkinsons sjukdom, kan epilepsi i vissa fall opereras. De levande cellerna i den aktuella studien kommer från utopererade hjärnvävnad av patienter med temporallobsepilepsi (tinninglobsepilepsi) och som lider av svår resistens mot läkemedel.

– Med korrekt hantering kan celler i utopererad vävnad hållas levande under flera timmar. Det ger forskarna en unik möjlighet att testa nya läkemedel eller behandlingsstrategier för att utvärdera effekterna i levande epileptisk vävnad, säger Johan Bengzon adjungerad professor vid Lunds universitet och neurokirurg vid Skånes universitetssjukhus.

– Arbetet vi gjort nu kommer att vägleda oss i vårt fortsatta translationella arbete med att få fram innovativa fynd i grundforskning som leder till kliniska prövningar och slutligen når patienter som lider av läkemedelsresistent epilepsi, säger Merab Kokaia.

Studien är gjord i samarbete mellan forskare vid Lunds och Köpenhamns universitet samt Skånes universitetssjukhus och Rigshospitalet i Köpenhamn. Den är ett resultat av ett nära samarbete mellan forskare inom såväl grundforskning som klinisk forskning och är en del av en bredare satsning inom ramen för Epilepsicentrum i Lund.

Artikeln i Journal of Neuroscience
Differential Effect of Neuropeptides on Excitatory Synaptic Transmission in Human Epileptic Hippocampus Marco Ledri, Andreas T. Sørensen, Marita G. Madsen, Søren H. Christiansen, Litsa Nikitidou Ledri, Alessandra Cifra, Johan Bengzon, Eva Lindberg, Lars H. Pinborg, Bo Jespersen, Casper R. Gøtzsche, David P. D. Woldbye, My Andersson och Merab Kokaia.

Kontaktinformation
Merab Kokaia, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet, tel 046-222 05 47, 070-6620899, e-post. Merab.Kokaia@med.lu.se Johan Bengzon, adjungerad professor i neurokirurgi vid Lunds universitet och specialistläkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus, tel: 046-171580, mobil: 070-5549500, e-post: Johan.Bengzon@med.lu.se

Petermannglaciären dränerar den nordvästra delen av den grönländska inlandsisen. Glaciären har fått stor uppmärksamhet då dess flytande shelfis förlorade en areal motsvarande närmare 30 procent av Ölands yta genom kalvning 2010 och 2012. Petermannglaciären har visat sig vara ihopkopplad med den grönländska inlandsisen genom ett uråldrigt kanalsystem som sträcker sig från Petermannfjorden och djupt in i inlandsisen.

– Genom att dokumentera förändringar i den landfasta Petermannglaciären, dess flytande shelfis och havsförhållandena sedan slutet av den senaste istiden vill vi öka kunskapen om utloppet för det här stora systemet, säger Martin Jakobsson, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet, och en av expeditionens två forskningsledare.

Expeditionens övergripande frågeställningar är hur shelfisens utbredning påverkats av de naturliga klimatförändringarna sedan vår senaste istid och om isens förändringar är oberoende av, eller kopplade till, förändringar i den landfasta Petermannglaciären, havsvattentemperatur och den relativa havsnivån. Huvudfokus är även frågan om vilken betydelse klimatförändringarna haft för utbredningen av shelfisen under den tidiga istiden, den lilla istiden och perioden sedan 1800-talets slut.

– Vi kommer bland annat följa upp mätningarna som gjordes i samband med de stora ”kalvningarna” från Petermannglaciären 2010 och 2012 samt försöka få en bättre överblick över det längre tidsperspektivet. Genom återkommande mätningar, såväl i fjordarna som i is och sediment på land, kan vi bättre förstå dynamiken som ligger bakom smältningen av glaciären, vad som är naturligt återkommande och vad som är mänsklig påverkan vilket kan hjälpa oss förutse framtida smältning, säger Martin Jakobsson.

Ett femtiotal internationella forskare kommer inom denna svensk-amerikanska expedition arbeta med forskningsprojekt inom bland annat maringeologi och geofysik, oceanografi, och ekologi. Från Stockholms universitet deltar 6 forskare/tekniker och två forskningsprojekt inom expeditionen bedrivs vid universitetet:

Petermann 2015 är en internationell forskningsexpedition till området kring Petermannglaciären på nordvästra Grönland som genomförs 28 juli–31 augusti. Isbrytaren Oden kommer att fungera som plattform för den forskning som kommer att utföras i havet, på glaciären och på land. Forskningsledare för expeditionen är Alan Mix, Oregon State University, USA och Martin Jakobsson, Stockholms universitet.

Petermannexpeditionen är startskottet för det samarbetsavtal som tecknats mellan Polarforskningssekretariatet och amerikanska National Science Foundation (NSF). Avtalet ska stärka samarbetet inom Arktisforskningen mellan USA och Sverige och innebär även att en gemensam forskningsplan tas fram.

Mer information om Petermannexpeditionen på Polarforskningssekretariatet webb.

Polarforskningssekretariatets samarbete med Sjöfartsverket kring isbrytaren Oden är nyckeln till det framgångsrika nyttjandet av Oden för svensk och internationell forskning. De två myndigheterna har tillsammans byggt upp Oden till en unik forskningsplattform.

Mer information om isbrytaren oden på Sjöfartsverkets webb.

Kontaktinformation
Martin Jakobsson, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet, tfn 073- 619 14 09 (tom 27 juli), e-post martin.jakobsson@geo.su.se

Gammastrålning förmår inte tränga ner genom atmosfären och dessa teleskop mäter inte direkt själva gammastrålningen utan de blixtar av synligt ljus som den skapar i lufthavet genom Så kallad Tjerenkovstrålning. När gammastrålningen krockar med atomer i luften, skapas det partiklar som rör sig snabbare än ljusets hastighet i luft, varvid det uppstår ett slags chockvågor som sänder ut ljus.

Genom att bestämma riktningen för dessa skurar av ljus kan man också avgöra varifrån på himlen som gammastrålningen kommer. Det primära målet för gammaastronomin har varit att fastställa vilken typ av kosmiska objekt som kan accelerera partiklar i rymden. Gammastrålning avges av de mest kraftfulla objekten i universum – såsom supertunga svarta hål och supernovor.

Stora framsteg har gjorts inom detta område under det senaste årtiondet, dock har vissa nyckelfrågor förblivit obesvarade. CTA kommer att kunna studera kritiska aspekter hos de mekanismer som orsakar partikelacceleration i kosmiska objekt genom att inventera partikelaccelererande objekt i universum och utföra precisionsmätning av arketypiska objekt.

En annan av de hetaste frågorna inom den moderna fysiken som fortfarande är obesvarad är den om vad som utgör universums mörka materia. CTA kommer här att kunna bidra med en komplementär metod av indirekt observation, nämligen genom att identifiera mörk materia från bidraget den ger till det uppmätta gammaspektrumet.

Samarbetet inom CTA omfattar över 1000 forskare i 31 länder. Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Stockholms universitet är samtliga aktiva i olika delar av projektet. I dagarna togs beslutet om de två platser där CTA-observatoriet kommer att placeras. För att kunna observera hela himlavalvet, kommer det att finnas anläggningar på såväl norra som södra halvklotet.

Beslutet var det avgörande steget för att kunna starta uppförandet av observatoriet, något forskarna ivrigt väntat på. Platserna CTA-styrelsen beslutade om är dels inom Europeiska Sydobservatoriets (ESO) område kring berget Paranal i norra Chile och dels vid Kanarieöarnas astrofysiska institut på ön La Palma (där det sedan tidigare finns bland annat ett svenskt solteleskop som ett nordiskt teleskop för att studera natthimlen i synligt ljus).

Beslutet togs efter månader av förhandlingar och noggranna avvägningar. Platser i Namibia och Mexiko som också förekommit i diskussionerna och kommer att behållas som tänkbara framtida alternativ. För Sverige är det värdefullt att i framtiden kunna utnyttja data som observatoriet ger för extragalaktiska astronomi och mörk materia.

Det finns ett starkt engagemang från forskargrupperna vid de tre svenska universiteten i CTA-projektet, både vad gäller tekniska aspekter och fundamental fysik och astronomi säger Yvonne Becherini, lektor i astrofysik vid Linnéuniversitetet och svensk representant i CTA-styrelsen.

Svenska forskare har varit ledande medlemmar i arbetsgruppen för den mörka materien. På hårdvarusidan har Linnéuniversitetet åtagit sig att bygga ett testcenter för moduler och grupper av teleskopkameror. Testcentrets uppgift är att utvärdera olika lösningsförslag för moduler och kameror till de olika typerna av CTA-teleskop och kontrollera om de följer CTA:s krav.

Stockholms universitet kommer att leverera den gemensamma ljuskällan för detta och andra testcenter. Stockholms universitet har även åtagit sig att bidra till utvecklingen av ett system för att med stjärnljus att rikta in de stora teleskopen, ett viktigt bidrag för att säkerställa systemets noggrannhet.

Lunds universitet har engagerat sig och leder arbetet för att koppla ihop olika teleskop till en interferometer för att kunna erhålla bilder i även synligt ljus.

Kontaktinformation
Yvonne Becherini, Linnéuniversitetet, e-post: yvonne.becherini@lnu.se, telefon: 0470-708591 Dainis Dravins, Lunds universitet, e-post: dainis@astro.lu.se Jan Conrad, Stockholms universitet, e-post: conrad@fysik.su.se, telefon: 08-55378769 Robert Wagner, Stockholms universitet, e-post: robert.wagner@fysik.su.se

De flesta har någon gång lämnat personuppgifter när de köpt en vara eller anmält sig till en tjänst på internet. Vi deltar i sociala medier och berättar om oss själva på webben, ofta utan att reflektera över hur informationen om oss används. Hittills har det varit svårt att ändra eller ens se den information företag har om en.

Molntjänster gör det möjligt för en organisation att lägga ut delar av sin verksamhet, som till exempel informationslagring och analys, hos en tredje part. Det gäller även känslig information. Till exempel uppdagades det nyligen att Ehälsomyndighetens nya tjänst ”Hälsa för mig” kommer att lagra svenskars hälsodata på Microsofts servrar i andra länder, som kanske inte har lika god informationssäkerhet.

Ökad transparens och bättre skydd
A4Cloud är ett multinationellt forskningsprojekt som syftar till att öka transparensen hos molntjänsterna och bland annat göra det enklare för privatpersoner att se, redigera och radera sina personuppgifter. På det viset hoppas man också kunna öka förtroendet för molntjänster på webben. Den kommande dataskyddsförordningen som EU förväntas fatta beslut om 2015, innehåller bland annat krav på större rättigheter och bättre skydd för privatpersoner, något som verktygen som utvecklas i A4Cloud ska hjälpa till med.

Karlstads universitet är en av partnerna i projektet, och här pågår just nu utvecklingen av en programvara som ska göra det möjligt för användare att få överblick över sin information och vart den har tagit vägen.

Demokratiska rättigheter
– Verktyget, som heter GenomSynlig, är tänkt att stärka privatpersoners rättigheter att kontrollera vilka organisationer som har ens information, vilken den informationen är och även redigera den, säger Simone Fischer-Hübner, professor i datavetenskap och projektledare. I slutändan handlar det om att stärka våra demokratiska rättigheter. I fel händer kan den information som vi idag inte kan se eller göra något åt användas för många olika syften. GenomSynlig är ett sätt att ändra på det.

Vad forskarteamet på Datavetenskapen hoppas är att göra en större transparens och öppenhet till en konkurrensfördel. Företag som vill vara trovärdiga på nätet måste lämna ut delar av den information de äger och öppna möjligheten att redigera den. Det finns ett visst motstånd mot detta, eftersom företag med rätta oroar sig för att lämna ut affärshemligheter. Det är därför viktigt att nå en bra balans som skyddar både företag och privatpersoner.

Kan bli lika vanligt som internetbanken
– En del företag är öppnare än andra, säger Tobias Pulls, doktor i datavetenskap. Till exempel är Google och Facebook relativt transparenta. Men alla tjänster ser olika ut, och det finns inga standarder, så det är mycket jobb att hitta sätt att få ut data så att den kan presenteras för användaren.

– GenomSynlig är en slags kontrollpanel för privatpersoner, säger Julio Angulo, doktor i informatik. Han arbetar tillsammans med Simone Fischer-Hübner med att skapa gränssnittet för programvaran. Bland annat kommer man kunna se vilken information en tjänst har om en och läsa varningar för olika händelser som rör din information. Vi kan tänka oss att i framtiden blir GenomSynlig ett verktyg som man kommer att använda lika ofta som vi idag använder vår internetbank.

Kontaktinformation
Simone Fischer-Hübner, projektledare, 070-297 13 38, simone.fischer-hubner@kau.se Julio Angulo, visualisering och presentation, 054-700 11 60, julio.angulo@kau.se Tobias Pulls, datainsamling, 070-601 53 18, tobias.pulls@kau.se

Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften Cell Metabolism. Alla röda och vita blodkroppar utvecklas från stamceller i benmärgen. Forskningsvärlden har dock länge varit oense om benmärgsceller även kan utvecklas till andra celltyper.

I den aktuella studien ville forskarna veta om celler från benmärgen skulle kunna bli fettceller. Problemet är att det inte finns någon experimentell metod med vilken man kan bestämma ursprunget till en människas fettceller.

Forskarna drog då nytta av att det på Karolinska Universitetssjukhuset finns patienter som genomgått benmärgstransplantation. Det är nämligen möjligt att se skillnad på de celler som transplanterats och patientens egna celler.

Studien gjordes på 65 vuxna som transplanterades för upp till 31 år sedan.

– Det är en unikt lång uppföljningsperiod och kan därför ge oss mycket mer information än de relativt korta studier som tidigare gjorts på möss, säger Mikael Rydén, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet.

Resultaten av studien som just publicerats i tidskriften Cell Metabolism visar att under en livstid består cirka tio procent av transplantationsmottagarnas underhudsfett av donerade benmärgsceller. Detta är oberoende av patientens kön och ålder. Däremot spelade patientens BMI en stor roll.

De överviktiga personerna i studien hade upp till 2,5 gånger fler fettceller av benmärgsursprung jämfört med de som var smala. Enligt forskarna talar resultaten för att det är möjligt för benmärgsceller att utvecklas till olika celltyper och att egenskaper hos mottagaren, så som fetma, kan påverka denna process.

– I nästa steg vill vi ta reda på vilka specifika benmärgsstamceller som kan bli fettceller. De här studierna gjordes på människor som fått benmärgstransplantat på grund av att de haft leukemi och det återstår att se om resultaten även gäller för människor som inte genomgått transplantation.

I så fall skulle det kunna leda till nya behandlingsmetoder för patienter med metabola sjukdomar, där just fettceller spelar en stor roll, säger Mikael Rydén.

Forskningen finansierades av Svenska Diabetesförbundet, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, EFSD Lilly European Diabetes Research Programme, CIMED, Europeiska Forskningsrådet och Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram i diabetes.

Publikation
Transplanted Bone Marrow-Derived Cells Contribute to Human Adipogenesis. Mikael Rydén, Mehmet Uzunel, Joanna L. Hård, Erik Borgström, Jeff E. Mold, Erik Arner, Niklas Mejhert, Daniel P. Andersson, Yvonne Widlund, Moustapha Hassan, Christina V. Jones, Kirsty L. Spalding, Britt-Marie Svahn, Afshin Ahmadian, Jonas Frisén, Samuel Bernard, Jonas Mattsson, Peter Arner, Cell Metabolism, online 16 July 2015.

Kontaktinformation
Mikael Rydén, överläkare, professor Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet Telefon: 08-585 827 75 eller 073-699 52 15 E-post: mikael.ryden@ki.se

I branschen finns sedan länge en medvetenhet kring detta, men några entydliga vetenskapliga resultat har hittills inte publicerats. Tillsammans med docent Hanne Løvlie vid Linköpings universitet visar hon att beteenden som ofta beskrivs som uttryck för oro, stress eller nervositet har en negativ koppling till mjölkproduktion. Det innebär att individider som uppvisar mer nervösa beteenden också producerar mindre mängd mjölk.

Studien är gjord på 56 mjölkkor av raserna Holstein och Svensk röd och vit boskap (SRB) på Vreta Naturbruksgymnasium utanför Linköping. Forskarna registrerade nervösa beteenden hos korna under mjölkning och vid separation från gruppen, men också då korna presenterades för föremål de inte tidigare sett.

– Det finns en generell uppfattning hos många svenska mjölkproducenter att kor som är mindre nervösa producerar mer och bättre mjölk. Det är roligt att kunna visa på att det finns belägg för det påståendet, säger Louise Hedlund. Personlighet hos djur definieras vetenskapligt som beteenden som är relativt stabilda över tid och/eller sammanhang. Trots att intresset för den här typen av forskning har ökat kraftigt de senaste tio åren finns bara begränsad kunskap kring varför djur uppvisar olika personlighetstyper och på vilket sätt personlighet är kopplad till olika aspekter av djurens liv.

– Det har varit jätteroligt att kunna undersöka hur även personlighet och produktion kan hänga samman, säger Hanne Løvlie som främst forskar kring personlighet hos djungelhöns. Mjölkkor lever längre och hanteras mer än alla andra typer av produktionsdjur. Kornas personlighet påverkar i hög grad arbetsmiljön och tidsåtgången för djurskötarna och därmed också den ekonomiska situationen för producenten.

– Det är viktigt att förstå hur kons personlighet hänger samman med hennes mjölkproduktion för att kunna lägga upp aveln och djurhanteringen så att vi i framtiden får så effektiva och lätthanterliga produktionsdjur som möjligt, säger Louise Hedlund.

Kontaktinformation
Hanne Løvlie +46 (0) 73 639 44 97, e-post: hanne.lovlie@liu.se. Louise Hedlund +46 (0) 73 769 31 50, e-post: louisehedlund@live.se

Zeoliter är porösa kristallina aluminumsilikater vars hålrum är lika stora som små molekyler. Befintliga zeoliter används i stor utsträckning i industriella processer som involverar separation av gas och katalytisk omvandling, som att till exempel avskilja kväve och koldioxid från luft för att generera syre i sjukhus och flygplan.

– För att kunna förstå funktionen och utveckla nya zeoliter måste man veta hur dessa strukturer är uppbyggda. Det är fortfarande ett lågt antal zeoliter som används kommersiellt. Ett av syftena med att söka efter nya strukturer är för att öka det kommersiella användandet, säger professor Xiaodong Zou vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet som, tillsammans med ett internationellt forskarlag från Sydkorea, Sverige och Storbritannien, skapat de nya zeoliterna.

Ny familj av zeolitföreningar
Studien presenterar inte bara strukturlösning av mycket komplicerade kemiska föreningar. Forskarna har också förutspått en familj av nya komplicerade zeolitföreningar med väldefinierade egenskaper och lyckats framställa dessa.

– Förutom att vara de mest komplexa zeoliter som är kända idag, med utsökta strukturer, har de också egenskaper som snabbt och selektivt absorberar koldioxid vilket är det första steget i separation av koldioxid från gasblandningar, säger Xiaodong Zou.

Teoretiskt har man föreslagit många miljoner nya hypotetiska zeolitstrukturer. Problemet är att det inte finns tillräckligt stor kunskap om hur dessa strukturer ska kunna framställas i verkligheten. Hittills har nya material upptäckts oförutsägbart som mikrokristallina pulver. Dessutom är det mycket tidskrävande att lösa deras strukturer, oftast genom icke rutinmässiga metoder.

Elektronkristallografiska metoder
– Vårt första steg var att lösa strukturen av en zeolit som framställdes för decennier sedan, men vars komplexitet har trotsat alla tidigare försök att lösa strukturen. Det andra, och lika viktiga steget, var att den nya metoden visade sig kunna förutspå existensen av en ny familj av närbesläktade zeoliter.

Nyckeln till denna framgång har varit de elektronkristallografiska metoder vi utvecklat för att knäcka koden till denna familj, säger Xiaodong Zou.

Artikel i Nature
A zeolite family with expanding structural complexity and embedded isoreticular structures

Om studien
Studien stöds av Vetenskapsrådet och VINNOVA genom projektbidraget ”Berzelii Center EXSELENT på porösa material” samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse genom projektbidraget ”3DEM-NATUR” och Röntgen-Ångström Cluster genom projektbidraget ”MATsynCELL”.

Kontaktinformation
Xiaodong Zou, professor i oorganisk kemi och strukturkemi vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet, tfn 0762-16 88 20, e-post

Cheryl Sjöström har studerat olika biståndsprojekt i bland annat Malawi där närmare 85 procent av befolkningen är småjordbrukare. Ett av dessa är AGRA (Alliansen för en grön revolution i Afrika) som tidigare leddes av Kofi Annan, och ”Millenniebyar” som drivs av ekonomen och biståndsgurun Jeffrey Sachs. Dessutom har hon studerat Världsbankens och andra finansiella aktörers råd till afrikanska länder kring hur deras jordbruk ska effektiviseras med hjälp av modern teknik.

– Det råder ingen tvekan om att afrikanskt jordbruk behöver moderniseras, säger Cheryl Sjöström. Men man tar alldeles för lite hänsyn till att ett jordbruk baserat på ny teknik, konstgödsel och industriellt utsäde skapar många nya problem.

Färre jobb
En effektivisering leder till att färre kan jobba inom jordbruket och det i sin tur leder till att alltfler flyttar in i städerna där det i dagsläget finns ännu sämre möjligheter till försörjning.

Ett annat problem med det moderna jordbruket har visat sig vara att det är svårt att upprätthålla effektiviteten när biståndet upphör. De intervjuer som Cheryl Sjöström har gjort med småbönder i en millennieby i Malawi visar att många bönder överger det effektiva industriella utsädet när det inte längre får ekonomiskt stöd för att köpa det.

Sett ur ett globalt perspektiv är inte heller övergången till afrikanskt storjordbruk helt problemfri; det slukar mycket vatten och konstgödsel är energikrävande att framställa.

Krävs konsekvensanalys
– Debatten kring bistånd är mycket komplex. Det blir en ideologisk fråga om man ska satsa på tekniska, storskaliga lösningar eller lokalanpassade lösningar, säger Cheryl Sjöström som själv tror att det behövs såväl stora övergripande satsningar som stöd till små organisationer som både arbetar med att stärka småjordbrukarnas möjlighet att påverka sin egen situation.

– Man behöver också en tydligare konsekvensanalys av vilken utveckling man får beroende på vilket sätt man väljer att bruka jorden.

Cheryl Sjöström har disputerat avhandlingen Food for Naught: The politics of food in agricultural modernization for African smallholder food security 

Kontaktinformation
Cheryl Sjöström, 0703-633 002 eller cheryl.sjostrom@lucsus.lu.se

Budget för projektet är 40 miljoner kronor.

– Syftet med projektet är att öka människors upplevda trygghet. Tanken är att appen ska föreslå säkra vägar och på sikt fungera i alla europeiska städer, säger Marie Torstensson Levander, professor och prefekt för Institutionen för kriminologi vid Malmö högskola.

Analys av brottskoncentration
Forskarna vid Malmö högskola kommer att ta fram ett kunskapsunderlag som grundar sig på det senaste inom forskningen när det gäller brott i städer.

– Vi kommer att analysera brottskoncentrationen kopplad till olika typer av platser, men också stadens struktur och befolkningens sammansättning, säger Torstensson Levander.

Det handlar framför allt om gatubrottslighet som till exempel rån och fickstölder.

Tre pilotstäder
Tre pilotstäder är först ut i forskningsprojektet.

– Till att börja med kommer vi att arbeta med tre pilotstäder, Rom, Sofia och en stadsdel i London, berättar Alexander Engström, forskningsassistent.

För att få appen att fungera i hela Europa måste forskningen anpassas.

– Det handlar om att finna generella tendenser som inte är specifika för en viss stad, säger Marie Torstensson Levander

Lång erfarenhet av trygghetsstudier
Kriminologiforskarna vid Malmö högskola har lång och omfattande erfarenhet av trygghetsstudier, bland annat har man de senaste åren gjort trygghetsstudier i Malmö.

– Det finns mycket forskning när det gäller trygghet och säkerhet. Det är väldigt kul när forskning kommer till användning och tillämpas praktiskt, säger Torstensson Levander.

Kontaktinformation
Marie Torstensson Levander, tfn: 0702 48 17 07, marie.torstensson.levander@mah.se Charlotte Löndahl Bechmann, kommunikatör Malmö högskola, charlotte.londahl.bechmann@mah.se, 040-665 78 79