I en avhandling har forskaren Pontus Bäckström tittat närmare på hur sammansättningen i en skolklass påverkar undervisningen och elevernas resultat.
Tidigare forskning om kamrateffekter i skolundervisning visar att elever gynnas av att gå i en klass med mer högpresterande elever. Hur mycket enskilda elever gynnas varierar dock.
– Det är självfallet flera faktorer som påverkar detta. En faktor handlar om studiemiljön, huruvida den är stökig eller ej. Men en annan faktor som tycks betydelsefull, och som jag utforskar i avhandlingen, gäller hur läraren påverkas av klassammansättningen. Genom att kombinera två teoretiska modeller undersöker jag om och hur detta sker, säger Pontus Bäckström vid Jönköping university.
Påverkar elevers individuella resultat
Avhandlingens resultaten visar att lärarens undervisning i viss utsträckning styrs och begränsas av klassens sammansättning, bland annat genom vilka förkunskaper klassens elever har.
Förkunskaper påverkar till exempel vilket innehåll läraren kan behandla i undervisningen och hur tiden kan disponeras. Det påverkar i sin tur elevernas individuella resultat.
– Framför allt tycker jag att avhandlingen visar att när vi studerar klassrumsundervisning kan vi inte betrakta läraren som en oberoende variabel. Läraren och lärarens undervisning påverkas av vilka förutsättningar som ges, där klassens sammansättning är en helt avgörande faktor, säger Pontus Bäckström.
Han lyfter fram undervisning i matematik som ett exempel.
– Hur ska en matematiklärare undervisa i procenträkning om en mycket stor andel av klassen vare sig kan multiplicera eller dividera.
Lärarens insatser väger inte upp
Hans forskning visar samtidigt att läraren har stor betydelse för elevers resultat. Att en elev själv uppfattar att läraren är tydlig i undervisningen – och bidrar med stöd och hjälp – har ett samband med högre elevresultat.
Däremot visar resultaten att dessa läraregenskaper inte tycks kunna väga upp de negativa effekter som klassammansättningen kan ha på individuella elevers resultat.
– Det förekommer i debatten utsagor om att det viktigaste för eleverna, även om de går i socialt utsatta skolor, är att deras lärare har ”höga förväntningar” på dem. Visst, det stämmer att det är viktigt, men mina resultat indikerar att det inte kan väga upp den styrande och begränsande effekten klassammansättningen kan ha på lärarens undervisning. Att påstå det är snarare djupt orättvist mot lärarna i dessa skolor, säger Pontus Bäckström.
Baseras på data om högstadieelever
Avhandlingen är baserad på tre olika studier av data för svenska högstadieelever. Två av studierna är baserade på data från den internationella undersökningen TIMSS, Trends in International Mathematics and Science Study.
– Detta innebär ju att resultaten i strikt mening endast kan generaliseras till denna rampopulation, men mina resultat passar väl in i en bredare internationell litteratur varför huvuddragen i resultaten med stor sannolikhet går att finna i hela grundskolan och gymnasieskolan, säger Pontus Bäckström.
Pontus Bäckström, Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University, pontus.backstrom@ju.se
”Siri”, ”Alexa” och andra röststyrda digitala assistenter har en del hunnit bekanta sig med. Varje gång man vill ha kontakt med assistenten måste man säga en speciell hälsningsfras, som ”Hej, Siri!”.
Men det är ett onaturligt sätt att kommunicera och dessutom uppstår ofta missförstånd. För att skapa ett bättre samspel mellan människa och maskin behöver man ta in fler komponenter från mellanmänsklig kommunikation. Det menar Razan Jaber som har disputerat i ämnet vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.
– När du och jag pratar med varandra använder vi blickar för att stämma av att den andra lyssnar och förstår. Gester, miner, tonfall och kroppsspråk hjälper också till, säger Razan Jaber.
Fick bygga maskin med ögon
I experiment i sin forskning har Razan Jaber testat om kommunikation mellan människa och digital assistent förbättras när assistenten ”väcks” av att användaren tittar på den, och när assistenten kan visa att den lyssnar.
För att genomföra försöken behövdes en robotliknande högtalare med rörligt huvud och lysande ”ögon”. Någon sådan fanns inte på marknaden, så Razan Jaber och forskarkollegor i bland annat Japan tog själva fram en variant. De kallar den Tama.
Tre varianter av Tama. Bild: Donald McMillan.
Ögon lyser i olika färger
Tamas ögon lyser i gult, grönt eller rosa beroende på om den vilar, lyssnar eller pratar. Maskinen ifråga är ingen chattbot som självständigt svarar på frågor, utan snarare en smart högtalare som reagerar på mänskligt tal och mänskliga blickar.
Försökspersonen får intrycket av att maskinen agerar självständigt, men i själva verket kontrolleras den av en forskare som vill kunna iaktta kommunikationen.
Hjälp med lego, semester och matlagning
I ett försök fick deltagare bygga en legomodell med Tamas ”vägledning”. I ett annat experiment ombads två försökspersoner att, med Tamas hjälp, diskutera sig fram till vart de ville åka på semester. Vuxna i olika åldrar har också lagat mat med Tama som assistent.
Lysande assistent i köket. Bild: Razan Jaber.
Forskarteamet hade lagt in olika typer av information i systemet, till exempel alternativa ingredienser och tips för att underlätta matlagningen. Om testpersonen frågade kunde Tama till exempel tala om att smör kan ersättas med olja, eller att en mjölredning kan få soppan att tjockna. Men alla frågor kunde inte besvaras.
Ögonkontakt underlättar
En slutsats utifrån experimenten är att ögonkontakt kan göra att samtal flyter smidigare. Men utmaningar finns också. I ett matlagningsexperiment var samtliga testpersoner över 65 år och hade ibland svårt att höra och förstå instruktionerna.
Razan Jaber noterar också att försökspersonerna ibland talade med systemet som om de talade med en människa.
– De kunde till exempel fråga ”Var finns saxen?” och förväntade sig att Tama skulle ha koll på kökslådorna.
Sådana här system skulle även kunna ta hänsyn till gester, minspel och kroppsspråk, enligt Razan Jaber. För Tamas del väntar en uppgradering i form av hjul, för ökad rörlighet.
Maskiner diskuterar med oss
Med den senaste tidens utveckling inom generativ AI – alltså AI som kan skapa något nytt, som konst, texter och film – är det sannolikt att vi kommer kunna kommunicera mer naturligt med röststyrda assistenter framöver, säger Razan Jaber.
– Assistenterna kommer att bidra i diskussioner och möten på ett helt annat sätt, och även lösa mer avancerade problem.
Razan Jaberibraheem, Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet razan@dsv.su.se
Svenska för invandrare, sfi, ska förbereda eleverna för att komma ut på arbetsmarknaden. Kommunerna har stor frihet att själva utforma utbildningen. Många anpassar den till kommande arbetsliv genom praktikplatser, yrkessvenska och yrkesinriktningar.
I en studie har språkforskaren Robert Walldén tittat närmare på en kommun i Skåne som erbjudit sfi-eleverna språkpraktik på olika arbetsplatser. De kunde till exempel praktisera på restauranger, inom vården eller på industriföretag.
Kontakt med vanligt svenska
Studien visar att eleverna hade positiva erfarenheter av att vistas på en vanlig arbetsplats. De fick möjlighet att prata mycket med både ungdomar och äldre.
– Många av eleverna har inte svenska omkring sig i sin vardag så det värderades väldigt högt av eleverna att prata med förstaspråkstalare av svenska, säger Robert Valldén, docent i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö universitet.
Flera elever uppgav att dialekter och slang kan vara svårt att förstå, men att språkpraktiken ledde till att de fick uppleva vanlig svenska utanför klassrummet. De upplevde också att de hade en stöttande miljö omkring sig, och det var okej att prata lite fel utan att bli bedömda.
Annat fokus i klassrummet
Även tidigare forskning har visat att sfi-undervisning i klassrum inte är tillräcklig för att utveckla muntliga färdigheter. Eleverna i studien upplevde till exempel att undervisningen mest fokuserar på grammatik och skrivande – även om praktikkursen också innehöll muntliga presentationer och diskussioner.
– Man önskar sig att de ska förstå svenska som talas på olika sätt, bland olika åldrar och dialekter. Det kan man ta in i undervisning också exempelvis med filmklipp, men när det blir en autentisk situation ställs det på sin spets och blir en starkare upplevelse, säger Robert Walldén.
Kunskaperna måste in i undervisningen
Men han lyfter också fram utmaningar med praktikplatser i utbildningen. Bara för att eleverna är ute på praktikplatser lär de sig inte automatiskt språket, de nya kunskaperna måste användas i utbildningen. Många kommuner arbetar med detta på olika sätt, men forskningen vet inte hur det faller ut.
– Det visar att det är en utmaning för sfi att integrera kunskaperna i utbildningen. Rent didaktiskt och pedagogiskt finns det vinster med det. Det har efterlysts av forskning och den aktuella kommunens arbete med språkutvecklande uppgifter kopplade till praktiken är ett positivt exempel på hur man kan arbeta.
Viktigt för att utveckla språket
Satsningar på språkpraktik kräver också mycket resurser i form av planering. Det kräver också att rekryterare och handledare finns tillgängliga.
– Det är en satsning jag tycker är väl investerad, det var övervägande positiva erfarenheter från eleverna. De lärde sig inte bara yrkesspråk utan vardagliga ord och samhällsrelevanta ord. Det ska inte bara mätas genom om eleverna får jobb eller inte. Oavsett hur det blir med den saken ska de få möjlighet att utveckla språket, säger Robert Walldén.
Så gjordes studien
20 vuxna sfi-elever i en kommun i Skåne följdes i studien. De kom från olika länder, hade olika åldrar och varierande utbildningsnivåer. Eleverna fick välja en av tre branscher: utbildning och vård, hotell och restaurang eller industri, lager och logistik. Eleverna deltog på arbetsplatsen två dagar i veckan under 13 veckor. Eleverna fick praktikuppgifter som följdes upp under lektionstid.
Robert Walldén, docent vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet, robert.wallden@mau.se
Den globala fetmaepidemin har resulterat i en dramatisk ökning av fettlever. Sjukdomen beror på att fett inte får plats i fettcellerna. De lagras då i stället i levercellerna.
De flesta som drabbas av fettlever är män.
– Kvinnor har ett naturligt skydd fram till klimakteriet på grund av det kvinnliga könshormonet östrogen, säger forskaren Claudia Kutter vid Karolinska institutet.
Det har alltså varit känt att kvinnor har ett bättre skydd mot fettlever, men mekanismerna bakom skyddseffekten har varit mer oklar. Men nu kan en forskargrupp vid Karolinska institutet ha hittat svaret.
Östrogen påverkar protein
I en studie gjorde forskarna genanalyser av möss av båda könen som fått en fettrik kost. Vissa hanar fick även östrogen. Genom detta kunde forskarna identifiera ett protein med stor betydelse för utvecklingen av fettlever.
Proteinet, som kallas TEAD1, visade sig ha en övergripande roll i regleringen av hur levercellerna tar upp fett. Vid en blockering av proteinet skyddades levercellerna från den skadliga fettinlagringen. Möss som fick östrogenbehandling hade lägre aktivitet av proteinet och mindre fettansamling i levern.
I ett nästa steg testade forskarna att blockera proteinet i mänskliga leverceller. De fick då samma resultat.
– Det visade sig att ett läkemedelsföretag håller på att utveckla ett läkemedel mot cancer som blockerar TEAD1. Tack vare det kunde vi testa vår hypotes, säger Claudia Kutter.
Läkemedel utvecklas
Att TEAD1-proteinet även är inblandat i cancer är inget som oroar forskarna, snarare tvärtom.
– Eftersom aktiviteten av TEAD-proteiner är förhöjd i cancer, kan det vara positivt även ur cancersynpunkt att blockera TEAD i ett tidigt skede. Patienter som drabbas av levercancer diagnostiseras idag väldigt sent. Om man kan sätta in detta läkemedel tidigt i processen för att skydda patienten mot fettlever kan det förhoppningsvis även motverka en utveckling av levercancer, säger Claudia Kutter.
Läkemedelsföretaget kommer nu att inleda kliniska tester av läkemedlet som ett skydd mot fettlever. Forskning fortsätter också för att hitta ytterligare sätt att angripa sjukdomen.
– Vi vill fokusera på hur vi kan hitta sjukdomen tidigare samt nya målmolekyler för behandling. Det kan behövas olika angreppssätt för olika patienter beroende på kön och hormonstatus, säger Claudia Kutter.
Mer om fettlever
Fettlever kan orsakas av överdriven alkoholkonsumtion, men när sjukdomen beror på fetma har den fått namnet MASLD, metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease.
Enligt tidigare forskning är var tredje vuxen drabbad av någon grad av MASLD, som i värsta fall kan utveckla sig till cirros, skrumplever, och sedan levercancer.
Claudia Kutter, senior forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, claudia.kutter@ki.se
All matproduktion har effekter på miljön eftersom den bidrar till global uppvärmning, försurning och övergödning. Sverige är till stor del även beroende av import av många grödor. Ett exempel är tomater från Nederländerna.
Nederländerna har statistiskt sett fler växthus än Sverige, och många används för tomatodling året runt. I Sverige är detta betydligt ovanligare.
Men vilken miljöpåverkan har odling av svenska tomater jämfört med importerade? Det har forskaren Daniel Danevad vid Högskolan i Gävle velat ta reda på.
– Att valet föll på just tomater var för det är en grönsak som till väldigt stor del importeras från Nederländerna och som oftast odlas i växthus. Växthusen i sin tur kräver stora mängder energi för uppvärmning och belysning, vilket påverkar miljön negativt, säger Daniel Danevad, forskare i energisystem vid Högskolan i Gävle.
Simulering och livscykelanalys
Han har använt simuleringar för att ta fram flera olika scenarier för växthus i båda länderna. Detta gjorde det möjligt att analysera hur faktorer som energibehov, val av energikällor och växthusdesign påverkade resultaten.
– Simuleringsresultaten kombinerades med metoden livscykelanalys, som är en metod som används för att beräkna produkters miljöpåverkan. På så sätt kunde resultaten ge en helhetsbild av vilken påverkan tomater kan ha på miljön, säger Daniel Danevad.
Resultaten visade att svenska tomater kan ha en lägre miljöpåverkan än nederländska tomater om de odlas i likvärdiga växthus – trots att det är kallare vintrar i Sverige.
Miljövänliga energikällor avgörande
Det som avgör hur miljövänliga tomaterna blir är växthusens läge och tillgång till energi med låg miljöpåverkan för att värma upp växthusen, konstaterar Daniel Danevad.
– Tillgång till lokala resurser som exempelvis industriell spillvärme och andra energikällor med låg miljöpåverkan kan ha en stor inverkan på resultaten.
Men det finns också andra faktorer som kan gynna svenska tomater.
– Svenska tomater hade dessutom fördelar relaterade till en kombination av lägre transportbehov och att svensk elektricitet i snitt har en lägre miljöpåverkan än nederländsk elektricitet, säger Daniel Danevad.
Den ökade användningen av mobiltelefoner och annan trådlös kommunikation har lett till oro för att den elektromagnetiska strålningen kan ge upphov till cancer och andra sjukdomar.
En stor internationell forskningsstudie, som pågått i nästan 20 år, har därför undersökt om personer som använder mobiltelefon mycket – och under lång tid – har en högre risk att drabbas av hjärntumör än andra.
Stort antal mobilpratare i studie
I studien ingick över 250 000 mobilanvändare i fem länder. De fick svara på detaljerade frågor kring användningen av sina telefoner. Deltagarna följdes sedan i cancerregister för att se om det fanns någon koppling till insjuknande i hjärntumörer.
Forskarna fann dock inget samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risk för tumörer i hjärnan.
– Resultaten visar att de som sammanlagt talat flest antal timmar i mobiltelefon inte har högre risk att insjukna i hjärntumör än andra, säger Maria Feychting, professor vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Tekniken ändras – fler studier behövs
Förekomsten av hjärntumör bland de tio procent som hade talat flest antal timmar i mobiltelefon skiljde sig inte från personer som använt mobilen betydligt mindre.
Studien visar också att människor som började använda mobiltelefon mer än 15 år innan de besvarade frågeformuläret inte hade högre risk att insjukna än dem som använt mobiltelefon kortare tid.
Forskarna pekar på att resultaten från den så kallade COSMOS-studien kommer att vara ett viktigt bidrag till det vetenskapliga underlaget vid framtida hälsoriskbedömningar, men att mer forskning behövs.
– Mobiltelefonitekniken förändras ständigt och vissa av tumörerna vi studerade är väldigt ovanliga. Därför kommer vi att fortsätta följa COSMOS-deltagarna för att kunna dra säkrare slutsatser om eventuella risker på lång sikt, säger Maria Feychting.
Maria Feychting, professor vid institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, maria.feychting@ki.se
Djur som lever i stabila grupper kan samarbeta, hjälpa varandra och dela med sig av mat. Biologer har länge observerat att individer inom dessa grupper bildar sociala band eller vänskap, men de har inte varit helt överens om hur relationer mellan djur har utvecklats.
En ny studie kastar dock nytt ljus över evolutionen av sociala band och samarbete hos djur i grupp.
Relationer utvecklas över tid
Forskarnas analys visar att sociala band utvecklas gradvis över tid. Starka band kännetecknas av en historia med ömsesidig hjälp och nya gemensamma aktiviteter mellan individer.
En gradvis uppbyggnad av sociala band kan ske inom små grupper eller större, förutsatt att individer har möjligheter att interagera med partners i mindre delgrupper.
Studien visar även att befintliga gruppmedlemmar aktivt tar initiativ till sociala band med nya rekryter, något som utvidgar det sociala nätverket.
Viktigt med sammanhållning
Det finns alltså en dubbel mekanism att bibehålla befintliga relationer samtidigt som nya bildas. Enligt forskarna visar detta vikten av social sammanhållning hos grupplevande djur.
– Hur individer beter sig mot nya individer i gruppen har diskuterats och på senare tid har tanken att vänskaper med nya individer tar lång tid att utveckla betonats. Vår analys visar att detta inte behöver vara fallet, säger forskaren Olof Leimar vid Stockholms universitet och fortsätter:
– I de ursprungliga diskussionerna om evolution av samarbete förslogs i stället möjligheten att individer aktivt försöker etablera nya relationer, och detta stämmer med vår analys, säger Olof Leimar.
Fladdermöss har studerats
Studien hämtar inspiration från det ömsesidiga förhållandet mellan mor och avkomma, där hjälpen främst går åt ena hållet. Observationer av vampyrfladdermöss som delar med sig av mat stöder ytterligare forskarnas teorier.
– Vi hoppas att våra resultat kan tjäna som inspiration till ytterligare forskning om de sociala bandens dynamik i olika grupplevande arter, inte minst hur nya sociala band bildas, säger Olof Leimar.
Studien är ett samarbete mellan forskare från Stockholms universitet och Neuchâtels universitet i Schweiz.
*Bild: Oasalehm/Wikimedia commons. Licens: CC BY-SA 4.0
En kilometer utanför Landskrona ligger Nordens enda smältverk för bly. Industrin, som har varit i drift sedan 1944, är en av Europas största återvinnare av blybatterier och varje år återvinns här bly från fyra miljoner uttjänta bilbatterier.
Sedan 1978 har barn mellan sju och elva år i Landskrona deltagit i en forskningsstudie där de har blivit noggrant undersökta för spår av tungmetallen bly i blodet. Under senare år har de även undersökts för kvicksilver och kadmium.
Högre halter närmare smältverket
Studien visar att barn som bor i närheten av smältverket har högre halter av alla tre metaller än barn som bor inne i Landskrona centrum eller på landsbygden utanför staden. Halterna är upp till 24 procent högre.
– Med de nivåer som vi fann i denna studie finns inte skäl för oro hos föräldrar till barn i området, men för att förebygga sjukdom senare i livet bör man hålla nivåerna av metaller i miljön så låga som möjligt, säger Anja Stajnko, forskare vid Lunds universitet.
Kadmium och kvicksilver minskar inte
Förebyggande åtgärder mot blyförorening, särskilt förbudet mot blybensin 1994, återspeglas i den stadiga minskningen av blynivåer i barns blod.
Men studien visar att sedan 2007 har nivåerna av kadmium och kvicksilver inte minskat. Det är oroande, enligt forskarna.
Har samband med hälsoproblem
Alla tre metaller är toxiska. Bland annat blyexponering som sker under lång tid har visats ha samband med sämre utveckling av nervsystemet och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Kvicksilver, bly och kadmium finns naturligt i jordskorpan men kan öka med industriella utsläpp, återvinning och gödsling.
– Trots att barnen har låga exponeringsnivåer för alla tre metallerna rekommenderar vi starkt fortsatt monitorering av dem, eftersom vi idag inte känner till gränsvärdena för toxicitet hos barn och de ackumulerande effekterna av metallerna, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Strängare skydd behövs
Med mer återvinning i Sverige i framtiden finns en risk att giftiga ämnen i ökad utsträckning frigörs i återvinningsprocesser. Områden nära platser där metaller bearbetas eller återvinns behöver kontrolleras och strängare skyddsåtgärder behöver införas, menar forskarna.
Anja Stajnko, forskare i arbets- och miljömedicin, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet anja.stajnko@med.lu.se
Mer än varannan gravid kvinna påverkas i någon grad av bäckensmärta. Många upplever att smärtan gör att de har svårt att gå. Var tionde kvinna har också kvarvarande besvär mer än tio år efter en förlossning.
Fysioterapeuten Annika Svahn Ekdahl har skrivit en avhandling om olika behandlingar mot bäckensmärtor. Hon menar att det är viktigt att tidigt uppmärksamma kvinnor med smärtproblem för att kunna erbjuda behandling.
– Gravida kvinnor får ofta höra att det inte är konstigt att de har känningar i exempelvis rygg eller bäcken, att det är något som hör ihop med graviditeten. Men när hela vardagen påverkas på grund av smärta, då blir det ett problem. Då är det inte längre normalt, säger Annika Svahn Ekdahl som doktorerat vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Bäckensmärta under graviditeten kan också kallas foglossning. Men begreppet används inte längre lika ofta eftersom smärtan kan bero på flera förändringar i kroppen under en graviditet.
Avhandlingen har jämfört behandlingsmetoderna akupunktur och transkutan elektrisk nervstimulering, TENS.
Akupunktur och nervstimulering likvärdiga
I studien lottades 113 gravida kvinnor till att antingen få akupunkturbehandling av en fysioterapeut vid tio tillfällen, eller att dagligen behandla sig själva i hemmet med TENS under fem veckor. Effekten av behandlingarna var jämbördiga, visar studien.
– Båda behandlingsmetoderna minskade smärtintensiteten och oron för smärta hos deltagarna, samtidigt som de ledde till att kvinnorna upprätthöll sin fysiska aktivitetsnivå. Detta är anmärkningsvärt eftersom bäckensmärta ofta leder till minskad fysisk aktivitet, säger Annika Svahn Ekdahl.
Oro för smärta
Kvinnorna i båda grupperna upplevde även förbättringar över tid. Omkring hälften av deltagarna nådde de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet tre år efter förlossning.
– Samtidigt kunde vi se att en del kvinnor fortfarande upplevde kvarstående bäckensmärta. Den oro som kvinnorna kände för sina besvär hade också ett samband med hur väl de kunde klara av sin vardag, säger Annika Svahn Ekdahl och fortsätter:
– Det är ett intressant spår att oro för smärta i sig är ett stort problem, vid sidan om smärtan som sådan. Oro för smärta verkar vara en faktor som har betydelse för kvinnornas funktionstillstånd.
Forskare i Sverige, Danmark och Tyskland varnar nu för att situationen för tumlare i Bälthavet är betydligt allvarligare än vad som tidigare varit känt.
I en studie framgår att populationen, som lever i bland annat Kattegatt och Öresund, har halverats under de senaste 18 åren. Idag återstår bara cirka 14 000 djur. Det kan jämföras med åren 2012-2016 då cirka 40 000 tumlare fanns i området.
– Tyvärr finns det inga tecken på att utvecklingen går åt rätt håll. Minskningen är mycket tydlig, vi har fastställt att det är mer än 90 procent sannolikhet att populationen minskar, vilket är mycket allvarligt, säger forskaren Kylie Owen vid Naturhistoriska riksmuseet.
Här finns tumlarna i Bälthavet
Bälthavspopulationens utbredningsområde sträcker sig genom Kattegatt, Öresund, Bälthavet och sydvästra Östersjön. Tumlarna kan ses i havet utanför Sveriges sydvästra kust, ungefär från Falkenberg till Ystad. Populationen är genetiskt unik och är anpassad för att söka föda i grunda vatten.
Tumlarna har räknats sex gånger sedan 2005 med flyg och båt. De är bara synliga en kort tid vid vattenytan, men forskarna kan med hjälp av olika beräkningsmetoder ändå göra bedömningar av det totala antalet.
– Genom att beräkna Bälthavspopulationens förökningstakt har vi kommit fram till att maximalt 24 individer kan dödas varje år om populationen ska kunna återhämta sig och vara långsiktigt livskraftig. Samtidigt beräknas ungefär 900 individer bifångas bara i danskt och svenskt nätfiske årligen. Till detta kommer även bifångster i tyskt nätfiske, säger forskaren Julia Carlström vid Naturhistoriska riksmuseet.
Flera hot mot tumlarna
Förutom att fastna i fiskenät finns andra hot mot tumlarna. De är känsliga för miljögifter och kan också skadas av undervattensbuller. Högt fisketryck och försämrad miljö i haven kan också leda till minskad tillgång på föda som småfisk.
Att minska miljögiftshalter och förbättra fiskbestånd tar många år, men problem med bifångster kan åtgärdas med direkta resultat, menar forskarna. En möjlig lösning att minska nätfisket i särskilt viktiga områden i kombination med så kallade ljudskrämmor på återstående nät.
– Det är av hög vikt att situationen för Bälthavstumlaren åtgärdas nu, innan det går lika illa som för den akut hotade Östersjöpopulationen, säger Kylie Owen.
I Östersjön finns bara cirka 500 tumlare kvar och de löper stor risk att utrotas.
– Tumlarpopulationen i Nordsjön är fortfarande stabil, men det hjälper inte andra populationer eftersom de är anpassade för olika livsmiljöer. För att bevara tumlarna i Kattegatt, Öresund och Östersjön måste vi skydda dem i deras egen miljö, säger Julia Carlström.
De senaste årens demokratimätningar visar att allt fler människor lever i diktaturer. En ny rapport visar att tillbakagången för demokratin, eller autokratiseringen, fortsätter. Rapporten har tagits fram av Varieties of Democracy-institutet, V-Dem, vid Göteborgs universitet.
Stor ökning av diktaturer
71 procent av världens befolkning lever nu i auktoritära stater. Det är en betydande ökning jämfört med för tio år sedan då 48 procent levde under autoritärt styre.
De nya mätningarna visar att 42 länder hade en pågående autokratisering under förra året.
– Den demokratiska tillbakagången är särskilt märkbar i Östeuropa och Syd- och Centralasien, medan Latinamerika och Karibien går emot den globala trenden och blir alltmer demokratiska, säger Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för V-Dem-institutet.
Oroande trend
I årets rapport ses en ny och oroande trend. Det är inte bara demokratiska friheter som yttrande- och mötesfrihet som undermineras. Även demokratins institutioner påverkas.
I 35 länder märks en försämring när det gäller fria och rättvisa val, vilket är en fördubbling under de senaste fyra åren.
– Vi har sett att val kan fungera som en katalysator för förändring till det bättre, men de kan också användas för att förstärka och legitimera en autokratiseringsprocess. Det faktum att regeringar underminerar valmyndigheters självständighet i 23 av de länder som håller val under 2024, inklusive Indien med 1,4 miljarder medborgare, kan få stora konsekvenser för demokratin i världen, säger Staffan Lindberg.
Valet i USA väcker oro
26 av 60 länder som håller val år 2024 visar inga märkbara förändringar av demokratin de senaste åren. Vissa av dessa val kan ändå bli avgörande för demokratin – till exempel det amerikanska presidentvalet senare i år.
– Donald Trumps tidigare mandatperiod som president underminerade amerikansk demokrati. Hans retorik och handlingar, från att stämpla motståndare som ”ohyra” till att hota justitiedepartement och journalister, visar på ett farligt mönster. En andra mandatperiod för Trump kan visa sig förödande för demokratin i USA, säger Staffan Lindberg.
Tillbakagång i Europa
Ett av de större valen, sett till antalet röstberättigade, är valet till Europaparlamentet i juni. Inom EU finns flera av de länder med störst demokratisk tillbakagång i världen, till exempel Grekland, Polen och Ungern.
Ungern är det land i världen som fallit kraftigast i V-Dem:s demokratiindex under de senaste tio åren. Även bland flera av EU:s kandidatländer ses en kraftig demokratisk tillbakagång, framför allt i Serbien.
Även I Sverige finns en antydan till en nedåtgående trend för demokratin. Här nämns minskande konsultation inför viktiga beslut och en ökad förekomst av hatisk retorik från politiska partier.
– Det är oroväckande tendenser till försämringar av demokratins byggstenar, men de är ännu så pass små att de inte ger utslag på våra demokratiindex. Om utvecklingen fortsätter i samma riktning finns anledning till oro även för svensk demokrati, säger Staffan Lindberg.
Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sil@v-dem.net
Klädreklam innehåller numera ofta ord som conscious, sustainable, care och female empowerment. Det handlar om reklambudskap som vill göra gällande att produkterna är hållbara och på något vis kopplade till sådant som feminism, inkludering och antirasism.
Reklam riktas till kvinnor
Marknadsföringsknepet används oftast med kvinnor i åtanke. Det framkommer i en ny avhandling om modebranschens användning av ideologisk marknadsföring, som det kallas.
Svenskarnas klädkonsumtion ökar
Svenskar köper allt mer kläder. Siffror från Naturvårdsverket visar att den svenska textilkonsumtionen resulterar i utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter om året. Det kan likställas med utsläppet från 850 000 bilar som kör ett varv runt jorden.
Källa: Lunds universitet
Avhandlingens författare, humanekologen Mariko Takedomi Karlsson vid Lunds universitet, har bland annat intervjuat personer som arbetar med marknadsföring och hållbarhetsfrågor vid stora och medelstora svenska modeföretag.
Kvinnor mer engagerade i hållbarhet
Intervjuerna visar att även företag som säljer kläder till både män och kvinnor riktar sin ideologiska marknadsföring till framför allt kvinnor.
– En av de hållbarhetschefer som jag intervjuade bekräftade att deras kundundersökningar visade att kvinnor var mer benägna att engagera sig i hållbarhetsfrågor som miljö, feminism och antirasism, säger Mariko Takedomi Karlsson.
– Det är en växande konsumentgrupp och man kan säga att företagen möter denna konsumentgrupps behov av att känna sig hållbara, samtidigt som företagen fortsätter att bidra till ohållbara konsumtionsmönster.
Föreställning om en god gärning
Företagen kan exempelvis erbjuda kunder att återvinna sina kläder hos dem. Kunderna får då i gengäld en rabattkupong som de kan handla ännu mer för.
– Som kund vaggas man in i föreställningen att man gör en god och hållbar gärning samtidigt som vi nu vet att de återvunna kläderna sällan används för ny textilproduktion utan ofta hamnar på soptippar världen över.
Dessutom bidrar kunden i slutändan till mer utsläpp eftersom kunden uppmuntras till att köpa nya kläder när något nytt kanske inte alls behövdes, säger Mariko Takedomi Karlsson.
Kunder kan välja att blunda
En slutsats i forskningen är att ideologisk marknadsföring är ett kraftfullt instrument. Mariko Takedomi Karlsson tror att de narrativ och berättelser som företag använder i denna typ av reklam kan vara ett bidragande skäl till att även medvetna konsumenter blundar för att företag talar med ”kluvna tungor”.
– Jag skulle gissa att många konsumenter köper vissa narrativ och blundar för andra, kanske handlar det om förnekelsemekanismer.
Inte allt accepteras
Men kunderna köper inte alltid argumenten. Ett exempel är en nyhet om att klädföretaget Monki stoppar sin försäljning av stora storlekar med argumentet att efterfrågan är för låg. Konsumenter reagerade med ilska eftersom Monki länge har använt ideologisk marknadsföring för att visa att de är ett företag med tydliga feministiska och inkluderande värderingar.
– När de plötsligt väljer att ta bort kläder av större storlek framstår företaget inte längre som särskilt kroppspositivt, utan visar att vinstintressen går före kundernas hjärtefrågor, säger Mariko Takedomi Karlsson.
Våra förfäder har mumsat på hasselnötter ända sedan inlandsisen släppte greppet om norra Europa för cirka 10 000 år sedan. Nötterna har även varit en viktig källa till protein och näring.
Eftersom nöten varit så populär kan skalrester ofta hittas vid arkeologiska fyndplatser.
Speglar förändring i landskap
Med hjälp av nötskal har forskare nu lyckats ta reda på hur det sydsvenska landskapet har förändrats efter att glaciärerna smälte och öppna skogar av tall, björk och hassel började breda ut sig. Den här landskapstypen förändrades senare när människan började bruka jorden i södra Sverige för cirka 6 000 år sedan.
– Resultaten visar att hasselnöten, en av de viktigaste resurserna för människor sedan stenåldern, bär med sig en signal från den miljö den vuxit i. Nöten ger en pusselbit till hur våra förfäder har utnyttjat sin omgivning och hur den har förändrats både naturligt och genom människans påverkan, säger geologiforskaren Karl Ljung vid Lunds universitet.
I studien samlade forskarteamet in färska hasselnötter från träd som växer på tre platser i södra Sverige. De analyserade sedan nötternas kolisotopvärden utifrån hur mycket ljus de utsatts för. Därefter delades de in i tre kategorier: mörk, halvmörk och ljus.
Hasseln gav viktig föda
I nästa steg undersöktes motsvarande värden hos forntida nötter som påträffats vid arkeologiska platser i södra Sverige. Skalfragmenten kom från 15 utgrävda bosättningar som är mellan 10 000 och 2 000 år gamla.
– Vi upptäckte att de äldsta nötterna från mesolitikum hade samlats in från mer slutna miljöer med tätare trädkronor. I takt med att jordbruket startade i södra Sverige skedde en övergång till mer öppna områden med betesmarker. Men hasseln fortsatte att vara en viktig födokälla för människorna även i dessa successivt mer öppna landskap, säger Karl Ljung.
Mesolitikum är en mellanperiod under stenåldern. Under den här tiden ägnade sig befolkningen mestadels åt jakt.
Illustrationen visar hur forskare tar jordprover från olika tidsepoker. På bilden handlar det om pollen, men principen är samma för hasselnötter. Bild: Nils Forshed
Viktig källa till ny kunskap
Enligt forskarna öppnar studien för nya möjligheter att direkt koppla förändringar i miljön till människors försörjningsaktiviteter, men den är också viktig för att kunna rekonstruera mikromiljöer som människor förr utnyttjade.
Forskarna ska nu datera hasselnötsskal från ett bredare utbud av arkeologiska platser och miljöer.
– Det kommer att ge mer detaljerad kunskap om skogar och landskap i det förflutna, vilket kan hjälpa arkeologer att bättre förstå människors påverkan på sin miljö. Studien kanske även kan få oss att tänka annorlunda om skogsbruk och förändringar vi ser idag, säger Karl Ljung.
Studien är ett samarbete mellan Oxford University, Lunds universitet och Statens historiska museer.
Karl Ljung, forskare vid geologiska institutionen, Lunds universitet, karl.ljung@geol.lu.se
Veronica Strandh är docent i statsvetenskap och lektor i offentlig förvaltning vid Umeå universitet. Hon forskar om krisberedskap, civilsamhället och frivilligas roll vid kriser och olyckor. Om Sveriges civila krisberedskap säger hon:
– Jag vill inte låta alarmistisk, men vi är just nu i ett skede där den behöver utvecklas ganska snabbt.
Granngemenskap är viktigt
En aspekt av krisberedskap i samhället handlar om att man har koll på sina grannar, åtminstone lite grann. Forskningen har visat att i områden med stark granngemenskap återhämtar sig människor snabbare vid en kris.
Det som på engelska beskrivs som ”community”, eller på svenska ”granngemenskap”, beskrivs i forskningen som en viktig faktor i USA och Australien, till exempel.
– Det finns många vittnesmål och historier om grannar som hjälper till att söka igenom hus efter en naturkatastrof och markerar med ett stort kryss på byggnader, vilket gör att räddningstjänsten i en prekär situation snabbt kan se att där inte finns några människor och kan dirigera insatserna där de behövs som mest, säger Veronica Strandh.
Bra koll kan rädda liv
Starka granngemenskaper finns självfallet även i Sverige, främst på landsbygden. Veronica Strandh har i intervjuer undersökt bland annat den aspekten.
– I intervjuerna som jag gjorde i Jämtland och Härjedalen framträder det tydligt att det är det sociala kittet mellan grannarna som gör att man har en väldigt bra koll på varandra.
”Kollen” kan innebära att människor får hjälp och förnödenheter vid en kris, trots att de kanske lever avsides eller är svåra att nå. Det kan också handla om att alla får chans att lämna ett område vid evakuering. Dessutom handlar det om att människor i ett område vet vilka resurser som finns – och var.
– Invånarna på landsbygden känner till varandras styrkor och svagheter. Man vet vem som har en traktor, eller att hon där borta är jättebra på att fiska, och att en tredje har ett reservaggregat. Det blir en slags informell inventering av vilka resurser som finns i lokalsamhället, säger Veronica Strandh.
– Själva mentaliteten på landsbygden är svår att översätta, där inställningen ofta är att ’vill vi ha något måste vi fixa det själva’. Det finns sedan barnsben en individuell resiliens och erfarenhet av att vara förberedd på om något skulle hända.
Morsa på grannen
Ett tips till stadsbor, säger Veronica Strandh, är att ta lärdom av landsbygdsborna och i högre utsträckning stifta bekantskap med grannarna. Då finns ett mer uttalat nätverk om en omfattande samhällskris inträffar.
– I min undervisning brukar jag skämtsamt ta upp exemplet när vi lyssnar med örat vid dörren innan vi går ut i trapphuset för att försäkra oss om att ingen är där innan vi går ut. Det är ett väldigt dåligt beteende ur krissynpunkt. Att faktiskt ta sig lite tid att heja på folk, etablera någon form av relation, man behöver inte älska alla för det. Att ha ett namn och ett ansikte på varandra är en bra början.
Alla bär ansvar
I vissa hyresrättsföreningar, säger Veronica Strandh, har det startats initiativ till studiecirklar och träffar där krisberedskap är temat. Hon tycker sig även se ett retoriskt skifte från myndigheter och politiker där medborgare, utöver att ordna med egen krislåda, uppmanas att engagera sig i en ideell förening eller i frivilliga försvarsorganisationer.
– Budskapet är tydligt, varje person behöver inse att det är vi tillsammans som har ansvaret att försvara landet och att vara förberedda på en kris.
Veronica Strandh, statsvetare och universitetslektor, Umeå universitet veronica.strandh@umu.se
Forskare från Jönköping University och Handelshögskolan i Stockholm har i en ny studie pejlat människors beteende under coronapandemin.
Syftet var att förstå vilken typ av information som är mest effektiv för att förändra människors beteende. 200 000 artiklar om pandemin, publicerade i tidningar i hela Sverige, analyserades.
Med hjälp av rörlighetsdata från Google-användare i Sverige spårades också människors dagliga rörelser på olika platser – som kollektivtrafik, stormarknader och arbetsplatser. Dessa data användes för att studera människors efterlevnad av folkhälsoråd, inklusive rekommendationer om att arbeta hemifrån och att hålla fysisk distans.
Lokaltidningen håller än
Den huvudsakliga slutsatsen i studien är att människor fäster tilltro till det som publiceras i lokala tidningar. Rapportering i tidningarna om smittor, vaccinationer och annat rörande covid-19 hade en stor effekt på människors rörlighet.
Forskarna drar även slutsatsen att människor i högre grad lyssnar på råd som kommer från myndigheter än råd som kommer från forskare. En anledning kan vara att universitetsprofessorer och andra experter ofta ger avancerade förklaringar, medan uttalanden från myndigheter har ett enkelt språk som lätt kan förstås.
Fakta funkar bättre än åsikter
Forskarna fann också att kommunikation som bygger på fakta, snarare än åsikter, effektivt får människor att ändra sitt beteende. Däremot är människor inte särskilt mottagliga för debattartiklar, ledare och kommentarer.
Information från kommunen eller regionen, konstaterar forskarna vidare, har större effekt än nationella nyheter. Det vill säga, om informationen är direkt tillämplig på ens vardagsliv är man i regel mer benägen att reagera.
Presentera fakta enkelt
Utifrån dessa fynd bör det finnas tre regler för myndigheter när de vill vägleda befolkningen genom en kris, menar forskarna: Att använda ett enkelt språk, att presentera fakta samt att påpeka varför något är personligt relevant för medborgarna.
– I tider av sociala medier och falska nyheter är det trevligt att se att människor förlitar sig på hårda fakta och kvalitetsinformation från sin lokala tidning, säger Marcel Garz, docent i nationalekonomi vid Jönköping International Business School och en av forskarna bakom studien.
– Tyvärr har tidningsbranschen haft svårt att skaffa resurser för lokal journalistik. Många utgivare har tvingats lägga ner, medan andra har förvärvats av stora medieföretag.
Samhället borde därför, menar Marcel Garz, göra mer för att stoppa nedgången i den lokala journalistiken. Att värna lokaljournalistiken innebär inte bara att det finns en viktig resurs i kriser utan innebär också ett stöd för demokratin i allmänhet.
Marcel Garz, docent i nationalekonomi på JIBS, Jönköping International Business School, vid Jönköping University marcel.garz@ju.se
Muskeldystrofier är en grupp medfödda genetiska sjukdomar som drabbar muskelvävnaden. Det leder ofta till svår funktionsnedsättning och förkortad livslängd. Trots intensiv forskning finns inga effektiva behandlingar för patienter som drabbas av muskeldystrofi.
Muskler som styr ögats rörelser påverkas dock inte av muskeldystrofi, och det har varit oklart vad denna motståndskraft beror på. En studie vid Umeå universitet bidrar nu med en förklaring.
Gen skyddar ögonens muskler
Studien visar att en specifik gen med namnet fhl2b har en nyckelroll. Genen uttrycks i ögonmuskler hela livet, men inte i kroppens övriga muskler.
– Man kan säga att ögonmusklerna fungerar som både ögonöppnare för att förstå sjukdomen och som dörröppnare till en behandling för hela kroppen, säger Fatima Pedrosa Domellöf som är professor i ögonsjukdomar vid Umeå universitet.
Forskarna har använt genetiskt modifierade zebrafiskar för att undersöka hur muskeldystrofier påverkar ögonmuskler jämfört med andra kroppsmuskler.
Det visade sig att zebrafiskar med muskeldystrofi har ett större genuttryck i ögonens muskler, något som tycks ha en skyddande effekt. Protein som genen uttrycker förhindrar naturligt att musklerna kring ögat drabbas när övriga bryts ned.
Långt kvar till behandling för människor
Forskarna har även testat att överuttrycka den aktuella genen i all muskelvävnad hos zebrafiskar med den allvarliga sjukdomen Duchennes muskeldystrofi. Resultaten visade att fiskarnas muskler räddades och blev starkare. De överlevde även längre.
Förhoppningen är att resultaten i framtiden ska kunna hjälpa människor som drabbats av svåra muskelsjukdomar.
– Det är långt kvar innan vi är framme vid nya behandlingsmetoder. Men resultaten gör att vi har ett tydligt spår för fortsatt forskning kring hur vi ska kunna använda den specifika genen och proteinet för att bromsa detta plågsamma sjukdomsförlopp, säger Jonas von Hofsten, docent vid Umeå universitet.
