– Hjälmanvändningen har under de senaste årtiondena ökat kontinuerligt över tid, både bland barn och vuxna, säger Carl Bonander, doktorand i risk- och miljöstudier och huvudansvarig för studien. Cykelhjälmslagen har i sig inte bidragit till en fullständig hjälmanvändning bland svenska barn, men ett trendbrott syns tydligt vid lagens införande med en ökning på cirka 10-12 procentenheter.

Avskräckande och normskapande
Syftet med denna typ av lagstiftning är ofta att uppnå en storskalig beteendeförändring som inte har kunnat åstadkommas genom frivilliga uppmaningar. Den grundläggande tanken är då att avskräcka från oönskat beteende, i det här fallet att cykla utan hjälm. Ibland är syftet att genom lagstiftning försöka skapa nya normer genom de signaler som lagstiftningen ger.

– En möjlig förklaring till hjälmlagens effekt kan vara att föräldrar och lärare har fått ett redskap för att påverka sina barn och elever i frågan om att använda hjälm när de cyklar.

Armbrott vanligaste skadan
Varje år uppsöker cirka 2 500 svenska barn akutmottagningar till följd av cykelolyckor. Många klarar sig undan relativt lindrigt efter en cykelolycka, men risken för permanenta men eller dödsfall är trots det ständigt överhängande. Den vanligaste typen av skada bland de cyklister som söker vård är armbrott, men huvudskador är den vanligaste orsaken till tidig död och funktionshinder.

– Att uppmana människor att frivilligt använda hjälm har generellt sett visat sig vara svårt. Det har under flera årtionden gjorts åtskilliga försök, men hindren har visat sig vara många.

Studien om cykelhjälmslagen är ett delarbete i en licentiatuppsats om metodik för effektutvärdering av säkerhetsåtgärder. Uppsatsen lades fram på ett offentligt licentiatseminarium på Karlstads universitet fredagen den 22 maj.

Kontaktinformation
Carl Bonander, 054-700 26 26, 076-241 82 69, carl.bonander@kau.se

María Zambrano, som levde mellan 1904 och 1991, räknas i Spanien och i flera latinamerikanska länder till en av 1900-talets viktigaste filosofer. Men eftersom ingen av hennes 52 böcker finns översatta till engelska är hon ganska okänd utanför den spansktalande världen. Hennes tänkande analyseras nu i en avhandling i idéhistoria från Göteborgs universitet. Boken är dessutom den första introduktionen till filosofen på engelska.

Som student i trettiotalets Madrid tog María Zambrano ställning för den spanska republiken och tvingades lämna Spanien efter inbördeskriget. Hennes exil tog henne bland annat till Kuba, Puerto Rico, Italien och Frankrike. Under sina många förflyttningar formulerade hon en teori om subjektet som understryker att människan gång på gång måste uttrycka sig själv som individ. En fullständig identitet finns inte och går heller inte att ta politisk hänsyn till.

Allas rätt att utforma sin identitet
– Istället måste politiker sträva efter att utforma samhället så att människor, oavsett var de kommer ifrån, ges kontinuerlig möjlighet att utforma sin identitet. Enligt María Zambrano är ett samhälle inte moraliskt godtagbart om det inte står individer fritt att förnya sin kulturella, nationella, etniska eller religiösa identitet, säger Karolina Enquist Källgren, avhandlingens författare.

María Zambrano resonerade mot bakgrund av fascismens och nazismens kategoriserande av människor i önskvärda och oönskade. Själv led hon under hela sin exil av att bli klassificerad som kvinna, mystiker och poet snarare än som filosof.

Avhandlingen om María Zambranos identitetsdiskussion väcker såväl politiska som filosofiska frågor angående människans förutsättningar. Den blir även ett bidrag till den europeiska debatten om flyktingmottagande och globala identiteter.

Begreppet integration
Utifrån María Zambranos texter resonerar Karolina Enquist Källgren om begreppet integration kan förstås som processen då individer i ett nytt land ges möjlighet att bli något annat än de var, tillsammans med de bofasta som också befinner sig i en identitetsuttryckande process. Vidare frågar sig Karolina Enquist Källgren om en demokratisk integrationspolitik kan fastslå att bortom definitionen av fasta identiteter pågår en gemensam uttryckandets process.

– I så fall skulle integrationsbegreppet innefatta ett erkännande av den andre som ett subjekt med möjlighet att uttrycka sig själv, och en medvetenhet om att alla personer är subjekt i en precis likadan process. Detta är slutsatser man kan dra av María Zambranos tänkande. Hennes tankar är väldigt aktuella eftersom de ifrågasätter nationella och kulturella identiteter och understryker individens rätt att kontinuerligt få utforma sin identitet, säger Karolina Enquist Källgren.

Avhandlingen Subjectivity from exile: place and sign in the works of María Zambrano finns att ladda ner från Götegorgs universitetsbibliotek.
Den försvarades den 22 maj och kan också beställas från expedition@lir.gu.se”>expedition@lir.gu.se

Kontaktinformation
Karolina Enquist Källgren, 0733-34 60 75, e-post: karolina.enquist.kallgren@lir.gu.se

Ett stort antal asylsökande från oroshärdar runt om i världen har sannolikt också mTBI. I USA anger man att över 300 000 krigsveteraner har en mTBI och i Tyskland och Danmark räknar man med att så många som 10-15 procent av soldaterna är drabbade.

– Vi exponeras i dag av olika typer av impulsljud, av olika karaktär och styrka, både inom försvarsmakten och i det civila samhället. Effekterna av de chockgranater som används vid en polisinsats eller en sprängning i en svensk gruva kan i vissa fall vara lika ödesdigra som de vid en vägbombsdetonation i Afghanistan, säger Jonas Alm.

Tillsammans med civila myndigheter, industri, forskningsinstitut, veteranförbund och enskilda forskare pågår arbete på SP med identifiering av effekter och framtagning av preventiva medel inom området skadliga impulsljud.

Impulsljudet penetrerar, i stort sett ostört, dels genom hud och skallben, dels genom de personskydd som finns idag. Arbetsgruppen jobbar med att få fram modeller och tekniker som kan användas för att identifiera personer med mTBI samt att få fram riktlinjer för vård och rehabilitering. 

–  SPs arbetsgrupp arbetar utifrån förutsättningen att problematiken med mTBI är ett samhällsproblem och inte enbart ett militärt problem. Identifiering av riskgrupper i samhället är därför en viktig del i vårt arbete. 

SP vill utnyttja sin kunskap för optimering av personskydd mot tryckvågsinducerad mTBI, riktlinjer för vård och rehabilitering samt ett adekvat omhändertagande av personer inom vården.

Kontaktinformation
Jonas Alm E-postadress: Jonas.Alm@sp.se Telefon: +46 10 516 53 63

Naturen som kraftkälla i Sverige
När svenskar söker trygghet ro och tröst tar de sig ofta ut i naturen, till  skillnad från övriga européer som ofta söker ro i religionen.

– Naturen har blivit det heligaste vi har. Den plats vi söker för att få ro och tröst i livets allvarligaste kriser.

I studien såg 68 procent naturen som viktig och att vända sig till  kyrkan bara 14 procent. Att lyssna på naturens musik 66 procent mot  religiös musik 14 procent.

– Detta gör antagligen Sverige unikt.

Vi är socialiserade på naturen
För  att förstå detta måste man samtidigt förstå hur vi i Sverige har blivit  socialiserade att älska naturen och att vara i naturen.

– I USA är det vanligare att man vänder sig till kyrkan vid en kris. Där  har man sedan barndomen gått i kyrkan och man ser sin president be.

–  Man använder helt enkelt det som finns i bagaget. Vi har natur och vi har en kultur av naturromantik. Allt finns där färdigt och det måste  cancervården använda mycket mycket mer.

Svenskarnas strategier vid kris
Dessa rön om svenskars strategier för att till exempel hantera kris i samband med  cancersjukdom presentaras nu i en bok av Fereshteh Ahmadi, professor i  sociologi vid Högskolan i Gävle.

En stor studie om  hur kulturen påverkar valet av coping-strategier, med deltagande av över  2000 cancerpatienter, ger ett entydigt resultat.

– Människor behöver definitivt strategier för att hantera inte bara  fysisk hälsa, utan också psykisk- och andlig/existentiell hälsa, säger  Fereshteh Ahmadi.

Att vara vid liv är inte samma som att leva
– ”I Sverige vill de att vi ska vara vid liv, men hjälper oss inte att  leva” – går som en röd tråd i mitt material. Man måste uppmärksamma att  krisen finns kvar även om operationen gick bra. 

– Skicka människor till sköna naturplatser och hälsoträdgårdar. Uppmuntra  och hjälp även våra invandrare att se värdet i naturen.

Den nya generationen som nu bor i stora städer har kanske tappat denna  känsla för naturen. Detta kan vara ett sätt att ta dem tillbaka.

– Det blir samtidigt också ett sätt att hjälpa miljön, något man vördar aktar man.

Det egna ansvaret
Att själv försöka ta ansvaret för sin situation är den andra viktiga strategin vid kris i Sverige.

– Det intressanta är att jaget och det egna ansvaret hela tiden finns i  Sverige.  Att man själv måste ta ansvar för sina handlingar samt att man  lyfter fram positiv ensamhet.

Det här ser man även i den religiösa kontexten i Sverige. I USA till exempel ber man om att  ”Gud, ta mig i dina händer till en plats där jag blir fri från smärtan” i  Sverige ”Ta min hand så att vi tillsammans kan gå….”

Vid alla kriser
Denna  studie kan användas vid alla sorters kriser som, till exempel Estonia, Utöya. Nu  ska hon påbörja en studie riktad till andra grupper.

– Kanske till dem som har förlorat en viktig person i sin familj, som ett barn, som också tar med sig existentiella frågor.

Intresse från andra länder
Intresset från andra länder att göra en liknande studie även hos dem är stort. 

– Jag har valt ut Kina, Japan och Nordkorea. Länder som inte är religiösa, då meningen är att visa hur kulturen påverkar.

Studien utförs också i Turkiet, för att det där har växt upp en stark sekularism bland unga. Detta för att kunna jämföra med ett land som är  sekulärt men där religionen har påverkan på kulturen.

– Det tre första är länder som är starkt sekulariserade men där andlighet på ett starkt sätt har påverkat deras kultur.

I  Sydkorea har till exempel naturen också en stark betydelse men där går  man till bergen som har stort symbolvärde. En annan sak är att äta  hälsosam mat som de ser som andligt.

I Japan kan  man också förutspå naturens stora betydelse. I Kina är relationen till  familjen och den gruppindelade andan intressant, men de är absolut inte  religiösa.

– Turkiet har ett annat sätt att tänka, och en helt annat kultur där andlighet kanske inte är så viktigt. Så det  blir intressant att jämföra.

Kontaktinformation
Fereshteh Ahmadi, professor i socialt arbete E-post: fereshteh.ahmadi@hig.se

I en avhandling i pedagogik vid Mittuniversitetet jämför Jakob Billmayer ordningen i tyska och svenska klassrum. Han har bland annat observerat lärare i Bayern och på högstadiet i Sverige. I observationerna såg han två olika klassrumsordningar.

Den ena är lärarfokuserad och präglas av tydliga gränser. Här finns tydliga förväntningar på eleverna och ett begränsat antal återkommande arbetssätt och metoder. Det är den dominerande ordningen i Tyskland – det lärarledda undervisningssamtalet eller vad som kan kallas katederundervisning.

Individualiserat klassrum
I svenska klassrum finns också katederundervisning som ett alternativ. Men här finns också en annan ordning – det individualiserade klassrummet. Här är gränserna för klassrum och lektioner inte lika tydliga och undervisningen innehåller olika aktiviteter och arbetsformer. Eleverna har mer inflytande över undervisningen och de kan arbeta i grupp eller enskilt.

– Det är en klassrumsordning med större utrymme för eget, individuellt arbete som i större utsträckning möjliggör hänsyn till enskilda elevers förutsättningar, önskemål och behov. Svenska lärare verkar kunna välja i högre grad mellan olika sätt att undervisa, säger Jakob Billmayer.

De båda typerna av klassrumsordning existerar parallellt i Sverige. En och samma lärare kan växla mellan formerna och välja den som passar bäst för lärandet.

– Båda klassrumsordningarna kräver kunskap, skicklighet och en känsla för situationen av läraren för att kunna möta utmaningarna i klassrummet, säger Jakob Billmayer.

Skolresultat och ordning
Debatten om ordningen i svenska klassrum är ständigt aktuell och svaga skolresultat har ibland förklarats med att svenska elever saknar studiero. Men att beskriva katederundervisning som ordnad och det individualiserade klassrummet som oordnat håller inte menar Billmayer.

– Det behöver inte vara ”oordning” när man ser elever som rör sig i rummet, jobbar själva eller pratar med varandra. Båda typerna av klassrumsordningar kan vara god undervisning, men jag ser det som positivt att svenska lärare har möjlighet att växla mellan dem, säger Jakob Billmayer.

Här hittar du hela avhandlingen: Ska dörren vara öppen? Disciplin i klassrummet i Sverige och Tyskland.Den försvaras vid Mittuniversitetet, Campus Härnösand 5 juni.

Kontaktinformation
Jakob Billmayer, doktorand, 070-496 91 39, e-post: jakob.billmayer@miun.se

– Om man vill ta reda på vilka fysiologiska krav som ställs på en elitlängdskidåkare måste man undersöka vilka testvariabler som tydligast uppvisar samband med tävlingsprestation hos elitskidåkare. Uppnår man goda testresultat när det gäller de variabler som vi har identifierat, så finns det även stora möjligheter att uppnå goda tävlingsresultat i skidspåret, säger Magnus Carlson, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.

De senaste årtiondena har längdskidåkningen genomgått ett antal förändringar i och med införandet av exempelvis fristil, sprinttävlingar, masstarter och skiathlon, samtidigt som teknologiska landvinningar medfört att skidutrustningen och spårprepareringen förbättrats. Hand i hand med dessa förändringar och förbättringar har elitskidåkarna kontinuerligt anammat ett effektivare rörelsemönster anpassat sig efter de nya förutsättningarna.

Trots alla dessa förändringar har endast ett fåtal forskningsstudier de senaste 30 åren studerat vilka fysiologiska krav som ställs på elitaktiva längdskidåkare under tävling. Merparten av de tidigare forskningsstudierna har använt sig av motionärer och/eller ”påhittade” prestationer såsom simulerade tävlingar på rullband, rullskidåkning på friidrottsbana, testtävlingar på snö.

För att kunna besvara frågan vad som krävs fysiologiskt för att bli en vinnare i längden har Magnus Carlsson undersökt sambanden mellan fysiologiska variabler och ”riktiga” tävlingsprestationer hos elitaktiva längdskidåkare.

Avhandlingsresultaten visar att de fysiologiska kraven skiljer sig något åt för män och kvinnor samt vilken disciplin (sprint eller distans) som studeras. Enligt Magnus Carlsson är det viktigt att kunna förse de arbetande musklerna med syre vid högintensivt arbete, detta oberoende av vilken åkteknik som används. Det avspeglas i den maximala syreupptagningsförmågan för det specifika rörelsemönstret. Vidare så är det av vikt att kontinuerligt kunna arbeta på en hög arbetsintensitet utan att hämma förmågan att utveckla kraft vilket reflekteras av skidåkarens arbetsintensitet vid den så kallade laktattröskeln. Det är även viktigt att ha en stor muskelmassa samt förmåga att kunna utveckla hög kraft vid en hög rörelsehastighet.

För att utvärdera prestationsförmågan hos längdskidåkare så bra som möjligt så behöver man även använda olika uttryckssätt för dessa fysiologiska variabler när det gäller sprint- och distansskidåkning.

– Generellt sett så verkar det som att det absoluta uttryckssättet av en specifik testvariabel är en bättre indikator av prestationsförmågan vid sprintskidåkning, medan förhållandet mellan variabelvärdet och kroppsvikten är viktig att beakta vid utvärdering av prestationsförmågan vid distansskidåkning, säger Magnus Carlsson.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Magnus Carlsson kommer från Enviken i Dalarna. Han har en examen i medicinsk vetenskap med inriktning mot idrottsmedicin från Högskolan Dalarna och är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. Fredagen den 5 juni försvarar Magnus Carlsson sin avhandling med titeln: Elitlängdskidåkningens fysiologiska krav. (Engelsk titel: Physiological demands of competetive elite cross-country skiing). Opponent: Eva Andersson, Docent, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap/Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm, Sverige. Huvudhandledare: Michail Tonkonogi. Disputationen äger rum kl. 09.00 Föreläsningssal 6, Campus Falun, Högskolan Dalarna.

Kontaktinformation
Magnus Carlsson Telefon: 023-778484 E-post: mca@du.se

Studien har letts av Anders Broberg, Göteborgs universitet och Kjerstin Almqvist, Karlstads universitet.

– Målet är att hela kedjan ska fungera från utredning och bedömning till insatser. Men då måste alla delar – samverkan mellan instanser, kartläggning och beslut om insatser – bli bättre. Först då kan alla våldsutsatta barn få den hjälp de behöver, säger Anders Broberg vid Göteborgs universitet.

Det är Socialnämndens ansvar att ingripa när barn behöver skydd. Forskargruppen utvecklade och prövade en metod för att samla in underlag för att bedöma risken för att barn ska utsättas för våld i sin familj.

Forskarnas rapport visar att det finns skäl att göra risk- och skyddsbedömningar i cirka tio procent av alla nya ärenden inom BUP och Socialtjänsten och i en majoritet av ärendena där barn har kontakt med skyddade boenden eller andra institutioner. Metoderna välkomnas av såväl handläggare som mammor och barn men hög arbetsbelastning och personalomsättning samt bristande beredskap att hantera våld hindrade såväl BUP som socialtjänsten från att genomföra kartläggning och intervjuer.

– Detta är bekymmersamt. Vi vet att detaljerad information om barnets och familjens situation är avgörande för att kunna bedöma risken för att ett barn, som lever med vuxna som utsätter varandra och/eller barnet för våld, ska drabbas av mer och kanske grövre våld, menar Maria Eriksson vid Mälardalens högskola.

Forskarnas rapport visar dessutom att det brister i samverkan mellan olika instanser. Våldsutsatta barn, som har utvecklat allvarliga symtom på psykisk ohälsa, ska hänvisas direkt till barn- och ungdomspsykiatrin medan barn utan så höga symtomnivåer ska erbjudas stödjande insatser. Ungefär hälften av de barn som kom till socialtjänsten hade symtomnivåer som pekade mot ett behov av specialiserade behandlingsinsatser.

– I de fall man genomförde en kartläggning av barnets psykiska ohälsa, var det endast i enstaka fall som resultatet påverkade valet av insats för barnet. Vi tycker att det är anmärkningsvärt att samverkan mellan insatsnivåerna i stort sett inte förekommer när det gäller denna utsatta grupp barn, säger Kjerstin Almqvist vid Karlstads universitet.

Forskarna har också prövat fyra olika insatser för våldsutsatta barn, som visat goda effekter i internationella studier. Studien visar att såväl behandlare som föräldrar var positiva till den metod de har prövat. Men eftersom verksamheterna inte kartlade våldsutsatthet så hade man svårigheter att identifiera barn som behövde insatsen.

– Nästa steg är att etablera och tillhandahålla utbildningar i Sverige, eftersom det är en förutsättning för att metoderna ska kunna erbjudas till våldsutsatta barn och föräldrar, säger Åsa Cater, Örebro universitet.

Läs rapporten

Kontaktinformation
Anders Broberg, Göteborgs universitet (anders.broberg@psy.gu.se) tel 0706-995651, Kjerstin Almqvist, Karlstad universitet (kjerstin.almqvist@kau.se) tel 0702-22 90 16, Maria Eriksson, Mälardalens högskola (maria.eriksson@mdh.se) tel 016-15 37 76 eller 073-6620927, Åsa Källström Cater, Örebro universtiet (asa.cater@oru.se) tel 019-303007 eller 0706-760717