Användare upplever ofta problem när de tittar på video eller surfar på webben i mobila nät, i synnerhet när de är på resande fot. Det som kan hända är bland annat att bilden fryser, eller hackar, för att nedladdningen tar tid vilket ger en försämrad användarupplevelse med missnöje hos användaren som följd.
I en doktorsavhandling inom ämnet telekommunikationssystem som läggs fram vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH, föreslår forskaren Junaid Junaid ett kvalitetsövervakningssystem som skulle kunna införas hos nätoperatörerna.
Systemet skulle både hjälpa operatören att upptäcka brister i nätet som försämrar användarupplevelsen, men även avhjälpa problemen. Systemet skulle dessutom kunna ge indikatorer på användarens reaktioner på prestandaproblem så att operatörerna i god tid kan vidta åtgärder för att förbättra användarupplevelsen.
Med andra ord – systemet skulle kunna överbrygga klyftan mellan operatör och användare.
Avhandling
Network-based monitoring of quality of experience
Disputationen är öppen för allmänheten. Måndagen den 21 september 13:15 Plats: Sal J1630, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona Vänligen observera att det inte går att komma in i salen efter att disputationen startat.
Kontaktinformation
Junaid Junaid (engelsktalande) via e-post junaid.junaid@bth.se
Det är Per-Olof Berggrens forskargrupp vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet som tillsammans med kolleger från Sydkorea publicerat en studie i vetenskapstidskriften Cell Reports.
Insulin är livsviktigt då det reglerar vår blodsockerkoncentration genom att till exempel stimulera upptaget av socker till specifika organ som muskler och fett samt bromsa frisättningen av socker från levern.
Individer med typ 2-diabetes är okänsliga för insulin. Detta leder till att kroppen försöker kompensera genom att producera mer insulin och även genom att öka antalet insulinproducerande celler. För att kunna hitta nya behandlingsmetoder för diabetes är det viktigt att förstå exakt vad som sker i kroppen.
Något som länge förbryllat forskare runtom i världen är att det kan förekomma såväl insulinokänslighet som insulinkänslighet i samma cell eller kroppsorgan.
Några som särskilt intresserat sig för de insulinproducerande betacellerna är alltså professor Per-Olof Berggrens forskargrupp vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.
– Betacellen är beroende av insulin för sin normala funktion. Vid diabetes blir betacellerna okänsliga för insulin, säger docent Barbara Leibiger, knuten till gruppen och en av forskarna bakom den nu publicerade studien.
Forskarna har tidigare visat at betacellen har två receptorer med olika funktioner, insulinreceptor A och insulinreceptor B. I den aktuella studien visar de tillsammans med kollegor från Sydkorea att trots att insulinreceptor B vid diabetes är insulinokänslig när det gäller en specifik signalväg, så kan den under dessa betingelser istället aktivera en annan signalväg som leder till att betacellerna ökar i antal.
Forskarna identifierade även reglersteget som är ansvarigt för förändringen, nämligen PI3K-C2α.
– Resultaten är viktiga eftersom de förklarar hur betacellen kan förändras från ett differentierat till ett proliferativt tillstånd, alltså att de insulinproducerande cellerna börjar dela sig och blir fler, säger docent Ingo Leibiger, som lett den aktuella studien tillsammans med Per-Olof Berggren.
Särskilt intressant menar forskarna att det är att betacellen uppvisar en selektiv insulinokänslighet och på så sätt kan aktivera andra insulinberoende signalvägar. Detta skulle något på sikt kan leda till nya behandlingsprinciper vid diabetessjukdom.
Studien har finansierats med stöd från Vetenskapsrådet, Familjen Erling-Perssons stiftelse, Novo Nordisk Fonden, Stichting af Jochnicks stiftelse, Diabetesfonden, försäkringsbolaget Skandia, Diabetes Research and Wellness Foundation, Berth von Kantzows stiftelse, Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram i diabetes, Europeiska forskningsrådet samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Publikation
PI3K-C2 α Knockdown Results in Rerouting of Insulin Signaling and Pancreatic Beta Cell Proliferation, Barbara Leibiger, Tilo Moede, Meike Paschen, Na-Oh Yunn, Jong Hoon Lim, Sung Ho Ryu, Teresa Pereira, Per-Olof Berggren, and Ingo B. Leibiger, Cell Reports , 6 October 2015 paper issue, online first 17 September 2015.
Kontaktinformation
Per-Olof Berggren, professor Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08-517 757 31 eller 070-729 57 31 E-post: Per-Olof.Berggren@ki.s Ingo B. Leibiger, docent Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08-517 757 25 E-post: ingo.leibiger@ki.se
Simon Oja disputerar 18 september på en avhandling i retorik där han jämför Sverigedemokraternas valmaterial, där de alltså presenterar sin politik för allmänheten, med hur de kommunicerar med de egna medlemmarna genom skämtteckningar i tidningen SD-Kuriren. Hans forskning visar att innehållet i kommunikationen utåt och inom partiet är detsamma, även om partiet kommunicerar det på olika sätt.
– Flera av skämtteckningarna från SD-Kuriren är förvisso grova på ett helt annat sätt än valaffischer och annonser. Skämtteckningarnas explicita tilltal tål inte offentligheten, i vart fall inte majoriteten av dem. Men det är samma åsikter som uttrycks, att Sverige är för svenskarna och att invandringen är ett hot, säger Simon Oja.
Valaffischer och annonser har anpassats till den externa målgruppen men de innehåller samma budskap som SD-Kurirens skämtteckningar. Det som särskiljer Sverigedemokraterna från övriga riksdagspartier, nationalismen och xenofobin det vill säga rädsla för främlingar, återfinns i båda materialen.
Konsekventa i sina budskap
Partiets berättelse om ett närmast mytiskt land som i dag är i förfall eller till och med under attack, är en röd tråd i allt material.
– Både externt och internt lyfter partiet fram att det finns en konflikt mellan svenskar och invandrare, specifikt muslimska invandrare. Näst intill alla problem går att härleda till invandringen. Och i de fall invandringen inte utgör problemet är det troligt att den är lösningen. Att kraftigt begränsa invandringen kan lösa allt från kriminalitet, arbetslöshet och låga pensioner, säger Simon Oja.
Han pekar på att den upplevda dubbelheten snarare kan ha med partiets historia att göra. Deras historiska rötter finns inom den öppet rasistiska organisationen Bevara Sverige Svenskt och har utvecklats via 90-talets bombarjackor till 2000-talets blåsippa. Samtidigt misstänker många att de fortfarande är samma parti nu som då.
Simon Ojas doktorsavhandling visar att partiet är konsekvent vad gäller budskap och att det erbjuder en tydlig berättelse.
– När jag frågar mina studenter om olika partiers berättelser kan de flesta redogöra för Sverigedemokraternas. Men det är inte många som kan återge Socialdemokraternas eller Alliansens.
– Politik och ideologi konstrueras genom språket och därför är det viktigt att studera Sverigedemokraterna ur ett retoriskt perspektiv. Ett parti som erbjuder enkla lösningar på komplexa problem och som, istället för att vara ett enfrågeparti, snarare är ett ”ensvarsparti”.
Samma lösning på alla frågor
I valet 2002 fick Sverigedemokraterna 1,4 procent av rösterna. I dag är de Sveriges tredje största parti, som fortfarande ökar i undersökningarna. Framgångarna har fört med sig radikala förändringar vad gäller samhällets attityd till partiet. 2002 publicerade inte radio, tv och tidningar annonser med Sverigedemokraterna som avsändaren, eftersom de ansågs stå för en politik som inte gick att acceptera. I dag publicerar i stort sett alla medier deras material – partiet är demokratiskt valt och då anses det inte finnas någon anledning att stoppa dem enbart på grund av avsändaren.
– I dag bedömer istället medierna innehållet i annonsen och bestämmer utifrån detta om den är lämpligt att publicera eller inte. Det har alltså skett en påtaglig förändring och massmedialt har partiet normaliserats och till viss del har även uppfattningen om att partiet inte är offentliga med vilka åsikter de hyser börjat förändras.
– I en demokrati är vi fria att välja men också ansvariga för våra val. Med anledning av detta bör vi sträva efter att göra så informerade och reflekterade val som vi förmår. Min förhoppning är att min avhandling kan vara till hjälp för detta när det gäller Sverigedemokraterna, avslutar Simon Oja.
Avhandling
Sverigedemokraternas budskap 2005-2010: en retorisk studie av ett annorlunda parti
Kontaktinformation
Simon Oja: simon.oja@oru.se Alternativt: Linda Harradine 019 30 14 70, 070 643 14 70
Elon Strömbäck visar att effektiviteten hos offentlig upphandling att styra mot ett givet mål beror på marknadens funktion, där faktorer som konsumenternas och producenternas priskänslighet samt köparens marknadsandel bestämmer utfallet. Miljökriterier bör vara formulerade utifrån det mål som de syftar till att uppnå samt vara tillräckligt ambitiösa så att företagen måste förbättra sin miljöstandard.
– Strukturen inom offentlig upphandling är dock sådan att företag med låg miljöstandard och höga kostnader för att anpassa sin produktion efter ambitiösa miljökrav helt avstår från att delta i budgivningen för att istället fortsätta producera för den privata marknaden, säger Elon Strömbäck.
Grön upphandling i praktiken
En empirisk studie av ett stort antal genomförda städtjänstupphandlingar i Sverige visar att den flora av olika miljökrav som används inte är tillräckligt ambitiösa i förhållande till företagens miljöstandard för att bidra till en omställning av produktionen.
Betydelsen av köparens marknadsandel för företagens beslut att delta i upphandlingen, är en annan aspekt som Elin Strömbäck studerat. Även om offentlig sektor i Sverige har potential att vara en betydande köpare på många marknader så förutsätter det att olika myndigheter med skiftande verksamheter koordinerar sina miljökrav för att styrmedlet ska nå sin fulla potential.
– I praktiken visade det sig dock att användningen av miljökrav är högst decentraliserad och beror på myndighetstyp, politisk sammansättning i det beslutande organet, samt myndighetens marknadsandel. Detta riskerar att underminera företagens incitament att anpassa sin produktion efter myndigheternas skiftande preferenser och miljömål, säger Elon Strömbäck.
Avhandling
Policy by Public Procurement: Opportunities and Pitfalls
Elon är uppvuxen i Kilafors utanför Bollnäs. Han är utbildad civilekonom med inriktning mot nationalekonomi vid Umeå universitet och doktorand vid Handelshögskolan. Elon Strömbäck, Handelshögskolan, försvarar sin avhandling med den svenska titeln: Offentlig upphandling som politiskt styrmedel: möjligheter och utmaningar Fakultetsopponent: Docent Carine Staropoli, Centre d’économie de la Sorbonne, Paris School of Economics. Disputationen äger rum 25 september kl. 13.00, i Samhällsvetarhuset, Hörsal C, Umeå universitet, och hålls på engelska.
Kontaktinformation
Elon Strömbäck vid Handelshögskolan, Umeå universitet Telefon: 070-5388516 E-post: elon.stromback@umu.se
Kärnkraftsavfall innehåller bland annat radioaktivt klor. Det radioaktiva kloret tas upp lätt av både människa och andra organismer, är lättrörligt i naturen samt har en mycket lång halveringstid, 300 000 år. I samband med beslut om var kärnavfall ska lagras behöver samhället mer kunskap om hur klor uppför sig i naturen.
Nu har forskare vid Linköpings universitet kunnat visa att vilka trädarter som dominerar är avgörande för vad som händer med klor i naturen. Resultatet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science and Technology, och har även uppmärksammats i Science.
– Vi har tidigare inte förstått varför det finns mer eller mindre organiskt klor på vissa ställen. Nu har sett att det finns ungefär tio gånger mer organiskt klor där det finns barrträd istället för lövträd, säger David Bastviken, professor vid tema miljöförändring, Linköpings universitet.
De nya resultaten kommer från studier av en experimentell skog i Bourgogne i östra Frankrike. Skogen skapades 1975 genom att man i små sektioner, vardera 0.1 hektar, planterade olika trädsorter. 30 år senare ser man nu att sektioner med barrträd jämfört med lövträd har förmåga att ackumulera mycket mer klor, både organisk klor och klorid, främst i markens humuslager, och att kloret hålls kvar längre.
Allra högst klormängder påträffades i sektioner med gran. Den nya upptäckten ger värdefull information i samband med hantering av radioaktivt avfall. Kommer radioaktivt klor, som är lättrörligt, ut ur kärnavfallet så binds det följaktligen lättare och hålls kvar längre i barrskog än i lövskog.
– Det här är data som kan hjälpa oss att förstå vad som kan hända i framtiden vad gäller både radioaktivt avfall och andra klorerade miljögifter. Det är värdefull information när man ska göra riskmodeller, säger Malin Montelius, doktorand, som har drivit projektet.
Forskningsprojektet, som gjorts på uppdrag av den franska kärnkraftsmyndigheten och det företag som driver kärnkraftverken i Frankrike, är ett samarbete mellan franska och svenska forskare.
Författare till artikeln är förutom Malin Montelius och David Bastviken lektor Teresia Svensson från Linköpings universitet.
Publikation
Experimental Evidence of Large Changes in Terrestrial Chlorine Cycling Following Altered Tree Species Composition, Montelius M,Thiry Y, Marang L, Ranger J, Cornelis J,Svensson T, Bastviken D, (2015), Environmental Science and Technology, Vol. 49, No, 8, 4921–4928 doi:10.1021/acs.est.5b00137 Editors choice i Science
Kontaktinformation
David Bastviken, professor, 013-28 22 91, david.bastviken@liu.se Malin Montelius, doktorand, 013-282179, malin.montelius@liu.se
I den aktuella studien från Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin har forskare jämfört kostnaderna under en 15-årsperiod efter kirurgisk respektive konventionell fetmabehandling hos drygt 4000 patienter som hade antingen diabetes, prediabetes eller normal blodsockerstatus.
Resultaten från studien, som publiceras i Lancet Diabetes & Endocrinology och som även involverat forskare från Australien, visar att de sammantagna sjukvårdskostnaderna för diabetikerna är ungefär desamma oavsett om de opereras eller får traditionell fetmabehandling.
– Även om en fetmaoperation initialt är ganska dyr balanseras det långsiktigt av att diabetiker ofta blir av med sin diabetes efter operationen, vilket leder till lägre kostnader för läkemedel och sjukvård, säger Lena Carlsson, forskare vid Sahlgrenska akademin.
– Våra resultat ger stöd åt tanken att patienter med typ 2-diabetes bör prioriteras för fetmakirurgi före de som har normalt blodsocker. Det gäller speciellt de som har en nyligen diagnosticerad diabetes, säger Martin Neovius, Karolinska Institutet.
I många länder fattas beslut om fetmakirurgi utifrån en persons BMI, och de med högst BMI prioriteras i allmänhet först. Fetmarelaterade sjukdomar, till exempel diabetes, kan också vara en faktor – men olika länder har olika riktlinjer. Flera forskargrupper har på senare tid argumenterat för att prioriteringarna för fetmakirurgi bör baseras på patientens sockerstatus, snarare än enbart BMI.
Det har dock funnits en osäkerhet kring hur detta skulle påverka de långsiktiga sjukvårds- och läkemedelskostnaderna. Lancet-studien visar nu att den sammantagna läkemedelskostnaden under 15 års uppföljning i gruppen icke-diabetiker inte skilde sig för de som opererades som för de som fick traditionell behandling.
För de med prediabetes (förstadium till diabetes) var läkemedelskostnaden dock ungefär 28 000 kronor lägre i kirurgigruppen – och cirka 46 000 kronor lägre för de med utvecklad diabetes som genomgick kirurgi. Medan de totala sjukvårdskostnaderna över 15 år var högre bland icke-diabetiker och prediabetiker som opererades (på grund av kostnaderna för operation och eftervård), var totalkostnaderna för diabetiker lika stora oavsett behandlingsalternativ.
– Eftersom operationen ofta befriar patienten från diabetes förhindras också diabetesrelaterade komplikationer, något som ytterligare minskar framtida sjukvårdskostnader, säger Lena Carlsson.
Studien, som enligt forskarna är den första i sitt slag i världen, bygger på data från Swedish Obese Subjects (som studerar långtidseffekterna av fetmakirurgi) samt uppgifter från Läkemedelsregistret och Patientregistret.
Kontaktinformation
Martin Neovius, docent, Karolinska institutet 073-903 3774 martin.neovius@ki.se Lena Carlsson, professor vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 070 679 1154 lena.carlsson@medic.gu.se
Miljöförändringar innebär påfrestningar på populationer och arter. Förutsättningarna att klara den utmaningen ökar med ökad diversitet i populationen, visar en ny forskningssammanställning från Linnéuniversitetet i Kalmar, som nyligen publicerats i tidskriften Ecography.
Författarna till studien menar att de forskningsresultat de sammanställt är viktig information för en effektiv naturvård med syftet att bevara biologisk mångfald. Tidigare teoretiska studier har föreslagit att högre grad av inom-artsvariation kan gynna populationer och arter i ett evolutionärt och ekologiskt perspektiv.
Experiment och jämförande studier har testat hypotesen, men en systematisk sammanställning av resultaten har hittills saknats. Nu har forskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar gjort en systematisk sammanställning av tidigare forskningsprojekt på växter, djur och bakterier.
Sammanställningen ger ett starkt stöd för hypotesen att mer variabla grupper är mer framgångsrika. Professor Anders Forsman, studiens huvudförfattare, sammanfattar resultatet:
– Vår studie visar att högre diversitet inom grupper av organismer minskar sårbarheten vid miljöförändringar. Populationer med högre diversitet uppvisar också stabilare populationsstorlek, högre etableringsförmåga i nya miljöer, större geografiska utbredningsområden och minskad utdöenderisk, jämfört med mindre variabla populationer och arter.
Ett annat intressant resultat från den nya studien är att variationens betydelse ökar då utmaningarna blir större. Dr Lena Wennersten, medförfattare till studien, förklarar:
– Några av de experiment som ingår i vår sammanställning har testat variationens betydelse under olika miljöbetingelser. Det visar sig då att den gynnsamma effekten av diversitet blir tydligare när påfrestningarna på populationen är större.
Förhållandet mellan graden av variation och de positiva effekterna är inte entydigt. Några av experimenten i sammanställningen har testat flera olika nivåer av variation mellan grupper. En del av dessa studier tyder på att de positiva effekterna tilltar ju högre grad av diversitet som ingår i experimentgruppen. Andra studier tyder istället på att den positiva effekten av variation når ett optimum och att effekten därefter avtar om graden av variation ökas ytterligare.
– För att naturvårdsprojekt som syftar till att bevara biologisk mångfald ska bli effektiva och framgångsrika är det viktigt att inte bara ta hänsyn till enskilda arters miljö-krav, utan även beakta populationens diversitet och dess betydelse, menar författarna.
Sammanställningen som kalmarforskarna gjort stämmer väl överens med påståendet att diversitet är en framgångsfaktor. Samtidigt klargör studien att det finns en rad viktiga kunskapsluckor som behöver fyllas.
– Det finns stort behov av vidare studier för att vi ska få en klarare bild av variationens betydelse under olika betingelser. Vi hoppas därför att vår studie kan sporra till fortsatt forskning inom detta angelägna och intressanta område, säger Professor Anders Forsman.
Artikeln
Forsman, A. and Wennersten, L. 2015. Inter-individual variation promotes ecological success of populations and species: evidence from experimental and comparative studies. Ecography, DOI: 10.1111/ecog.01357 Länk till artikel:
Anders Forsman och Lena Wennersten ingår i forskargruppen Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems, EEMiS.
Kontaktinformation
Anders Forsman, professor, e-mail: Anders.Forsman@LNU.se; telefon: 0480-44 61 73; mobiltelefon: 0706-27 27 38 Lena Wennersten, PhD, e-mail: Lena.Wennersten@LNU.se; telefon: 0480-44 62 27; mobiltelefon:0733-26 18 51 Jonas Tenje, pressansvarig, mobiltelefon: 070-308 40 75
– Förändringar i Norra ishavet kan påverka ekosystem långt borta på
land, säger Frans-Jan Parmentier, studiens huvudförfattare och forskare vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.
Misstankar om sambandet har tidigare funnits, men i en studie från Lunds universitet som finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften Geophysical Research Letters bekräftas nu detta.
Havsis reflekterar det mesta av solljuset, medan öppet vatten i stället absorberar solljus. Om havsisarna minskar leder det därför till allt högre temperaturer i områdena runt nordpolen. När mikroorganismer i tidigare frusna jordar vaknar till liv bildar de metan, som i sin tur också driver på förändringen mot ett varmare klimat.
– Även om många tidigare studier har visat hur minskade havsisar påverkar livet i havet, finns det bara ett fåtal som visar hur detta påverkar ekosystemen på de omgivande landområdena. Vår forskning visar att vi inte kan studera hav och land separat för att förstå konsekvenserna av klimatförändringarna i Arktis, förklarar Frans-Jan Parmentier.
Simulerade metanutsläpp
Det Frans-Jan Parmentier, tillsammans med forskare från USA och Nederländerna, nu har gjort är att studera sambandet mellan metanutsläpp och minskade havsisar med hjälp av avancerade datormodeller. Modellerna simulerar hur metanutsläppen på den arktiska tundran påverkas av bland annat smältande havsisar, högre temperaturer på land och förändrade nederbördsmönster.
– Minskningen av Arktis havsisar är en av de mest synliga konsekvenserna av klimatförändringarna, och har en enorm inverkan på det arktiska klimatet. Sedan 1990-talet har Arktis förlorat havsis i en rasande takt – cirka 14 procent per årtionde. Med ytterligare minskning kommer temperaturen i Arktis fortsätta att öka, och det kommer även metanutsläppen att göra”, säger Frans-Jan Parmentier.
Nästa steg för forskarna är att även göra mätningar i fält. Resultaten av forskningen bidrar till att förbättra förutsägelser om hur klimatförändringarna påverkar vår planet och att lyfta fram behovet av snabba klimatåtgärder.
Studien ”Rising methane emissions from northern wetlands associated with sea ice decline” har nyligen publicerats i tidskriften Geophysical Research Letters. För mer information kontakta: T
Kontaktinformation
Torben Christensen, professor Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet torben.christensen@nateko.lu.se 0709563743 Frans-Jan Parmentier, forskare Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet (engelsktalande) frans-jan.parmentier@nateko.lu.se +47 405 39 339
Spetsbergen är den största ön i ögruppen Svalbard i Arktis. Ön har tusentals fjälltoppar, den högsta är drygt 1717 meter. Nu har forskarna undersökt flera av Spetsbergens fjälltoppar som är mellan 800 och 1500 meter höga.
Med hjälp av fältstudier och nya dateringsmetoder kan forskarna nu visa att det nästan inte förekommit någon erosion av topparna under den senaste miljonen år. Studierna publiceras i det nya numret av tidskriften Nature Geoscience.
− De här fjälltopparna har inte eroderat under de senaste istiderna utan varje topp har varit täckt med en isrustning som beskyddat den, säger geovetaren Anne Hormes, projektledare för forskningsstudien.
Hon och hennes forskarkollegor har tagit stenprover från flera av fjälltopparna och kunnat konstatera att bergstopparna inte exponerats för kosmisk strålning under långa perioder.
− Det har varit en otroligt fascinerande resa. Både att först vara ute på fältarbete under långa perioder i de mest spektakulära områdena i Svalbard och senare få så intressanta resultat på våra studier, säger forskaren Endre Før Gjermundsen.
Studier av isotoper bekräftar
Om topparna varit isfria hade forskarna hittat anseliga halter av isotoper från beryllium och aluminium. Isotoperna bildas när kosmisk strålning når berget och strålningen slår loss protoner eller elektroner från till exempel syrstof och silicium atomer.
Genom att krossa stenprover från bergstopparna, mäta halterna av isotoper och ta hänsyn till isotopernas radioaktivitet, har forskarna kunnat beräkna hur länge fjälltopparna varit exponerade för strålning och hur länge de varit täckta av is.
− Vi hittar inte isotoper i sådana koncentrationer som skulle varit fallet om fjälltopparna varit isfria. De flesta av proverna pekar på att topparna har varit täckta av is längre än de varit isfria och flera av topparna har så gott som konstant varit istäckta under en miljon år, säger Anne Hormes.
Viktigt för förståelsen av istäcket
En bättre förståelse av Barents havs istäcke, dess beteende och återkopplingsprocesser med atmosfär och havsströmmar, är användbart även för en bättre förståelse av istäcket i västra Antarktis i en varmare framtid. Istäcket i Svalbard-Barents hav kan användas som en analog för det nuvarande istäcket i västra Antarktis, eftersom det under dagens istäcke i Antarktis finns liknande förhållanden mellan land och hav som i Barents hav.
Det västantarktiska istäcket är havsbaserat och det mesta av det ligger under havsnivån vilket är jämförbart med det tidigare istäcket i Barents hav.
– Under projekttiden har vi lärt oss mycket om hur Barents havs istäcke smälte i prydligt samspel med atmosfären och havet, säger Anne Hormes.
Artikeln
Minimal erosion of Arctic alpine topography during late Quaternary glaciation Nature Geoscience (2015) doi:10.1038/ngeo2524
Kontaktinformation
Anne Hormes, institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet Tel: 031-786 3682, E-post: anne.hormes@gvc.gu.se Endre Før Gjermundsen, Tel: +47 91175471, E-post: endre.gjermundsen@gmail.com
– Att minska matavfallet är en av de viktigaste åtgärderna för att minska
klimatpåverkan från livsmedelssystemet, säger Karin Östergren, forskare på enheten Food & Bioscience på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
SP leder den del av arbetet som handlar om att beräkna miljöpåverkan och livscykelkostnaderna för olika åtgärder att minska matsvinn och ta tillvara på de restströmmar som ändå uppkommer, berättar Karin Östergren,
Omkring 100 miljoner ton mat går till spillo varje år inom EU. Problemet är också växande – beräkningar visar att om inget görs kan matavfallet om fem år ha ökat till 120 miljoner ton per år.
Politiskt finns det ett stort intresse av att lösa den här frågan. Att minska matavfallet är en av de viktigaste åtgärderna för att minska klimatpåverkan från livsmedelssystemet.
Refresh ”Resource efficient food and drink for the entire supply chain”, är EU:s nya storsatsning på området. Projektet samlar universitet, forskningsinstitut, konsumentorganisationer och företag för att ta ett helhetsgrepp på matavfallsproblemet.
Svenska partners är SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Forskning står för en viktig del – för att bättre förstå drivkrafterna bakom matavfall och för att stödja ett bättre beslutsfattande, både inom industrin och av enskilda konsumenter, säger Karin Östergren.
Projektet ska också utveckla tekniska innovationer för att bättre ta tillvara på matavfall från till exempel livsmedelsindustrin och designa olika informationsplattformar och stödverktyg.
De ska möjliggöra ökat och förenklat informationsutbyte, ge förutsättningar för att kunna identifiera och utvärdera nya möjligheter för minskat svinn, sprida resultat samt utforma tekniska och politiska rekommendationer för minskat svinn i livsmedelskedjan.
Pilotprojekt kommer att genomföras i Spanien, Tyskland, Nederländerna och Ungern, där man ska utveckla strategiska överenskommelser med regeringarna, företag och lokala aktörer för att minska matsvinnet.
Refresh finansieras genom EU Horisont 2020, som är EU:s ramprogram för forskning och innovation. Det leds av universitetet i Wageningen, Nederländerna, och kommer att löpa från och med 2015 fram till 2019.
Kontaktinformation
Karin Östergren, karin.ostergren@sp.se 010-5166625
Den 21 september börjar årets hummerfiske och forskare vid SLU:s havsfiskelaboratorium räknar med nya fynd av förvildad amerikansk hummer, framför allt kring Lysekil.
Nu ber forskarna vid SLU hummerfiskare om hjälp med kartläggningen av artens utbredning, och utlovar en belöning för varje inlämnad amerikansk, eller sjuk, hummer. Under hösten 2014 rapporterades 19 amerikanska humrar som fångats av fiskare i Gullmarsfjorden, varav de flesta inom ett mindre område vid Lysekil. Av dessa var 4 honor med yttre rom varav 1 hona hade hybrid-ägg.
Det är okänt vad det skulle kunna innebära om hybrider sprids i våra vatten. Det finns en uppenbar risk att amerikansk hummer även kan sprida främmande sjukdomar och parasiter till den inhemska europeiska hummern och andra skaldjur.
– De humrar som fångats hittills är sannolikt bara toppen på ett isberg och det är en kamp mot klockan att stoppa import av levande amerikansk hummer innan det är för sent, säger Vidar Øresland och Mats Ulmestrand, forskare vid SLU:s havsfiskelaboratorium.
Totalt har det sedan första fyndet 2008 rapporterats 26 amerikanska humrar mellan Marstrand och Smögen. Fångsterna kommer sannolikt från rymningar från olagliga sumpningar av hummer i havet. Amerikansk hummer vandrar inte in till svenska vatten, utan deras förekomst är ett resultat av människors okunskap.
Havsfiskelaboratoriet betalar nu ut en belöning på 500 kr för varje amerikansk hummer eller sjuk hummer.
Läs mer om hummerhotet på SLU:s webb.
Kontaktinformation
Vidar Øresland, docent Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet vidar.oresland@slu.se, 010-478 40 53
– Min forskning visar att barn som bor i familjer som får all sin inkomst från det egna jordbruket oftare måste stanna hemma och arbeta. Att människor lämnar den egna gården för att lönearbeta är ett viktigt steg för ett lands utveckling och för att minska fattigdomen. Och att öka andelen hushåll som får en inkomst utanför jordbrukssektorn kan alltså även vara bra för barnen.
Elin Vimefall, forskare i nationalekonomi, har kvinnors och barns situation i fokus. I Kenya går fler barn än tidigare i skolan, speciellt sedan utbildningen blev gratis 2003. Men det är många olika faktorer som spelar in för om barn får gå i skolan eller inte.
– En sådan sak är vilken språk/etnisk grupp de kommer ifrån. Vi kan se att inom de språkgrupper där det är mindre sannolikt att barnen får gå i skolan drabbas flickorna värst. Detsamma gäller flickor som växer upp i fattiga familjer, säger Elin Vimefall.
Det gäller inte bara i Kenya utan i länder söder om Sahara är det generellt färre flickor som får gå i skolan. Bland de yngsta barnen är det 92 flickor per 100 pojkar som går i skolan men bland de äldre barnen är det 64 flickor per 100 pojkar.
Elin Vimefalls forskning visar dessutom att ett hushåll, som styrs av en kvinna, är mer beroende av bidrag och får oftare all sin inkomst från det egna jordbruket. För att minska fattigdomen behöver flickor och kvinnor få tillgång till både utbildning och arbete.
– Annars är det svårt för kvinnor att ta sig ur fattigdomen, avslutar Elin Vimefall.
Avhandling
Essays on child education, child labor and the agricultural economy
Kontaktinformation
Elin Vimefall: E-post: elin.vimefall@oru.se Telefon: 019-30 37 20, 076-845 84 83
Tonåren är för många en turbulent period som kännetecknas av många och snabba fysiska och psykologiska förändringar. Att diagnosticeras med cancer under tonåren innebär att tvingas hantera påfrestningar kopplade till cancer och cancerbehandlingen utöver de många utmaningar som tonåren i sig innebär.
Även tiden efter cancerbehandlingen innebär många utmaningar, till exempel att hantera kvarstående besvär orsakade av sjukdomen eller behandlingen, återgå till skola eller arbetsliv och att hantera oro för att bli sjuk igen.
Att drabbas av cancer i tonåren kan därför vara särskilt påfrestande och påverka det psykiska måendet långt in i vuxenlivet. I ett unikt projekt som genomförts vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap har en forskargrupp ledd av Louise von Essen följt 61 tonåringar som drabbats av cancer från kort efter diagnos till och med tio år efter diagnos för att undersöka hur livskvalitet och nivåer av ångest- och depressionssymtom utvecklas över tid.
Vid åtta tillfällen har deltagarna besvarat frågeformulär som mäter livskvalitet samt ångest – och nedstämdhetssymtom via telefon. Resultaten som nu publiceras i den vetenskapliga tidsskriften Psycho-Oncology visar att utvecklingen av livskvalitet och symtom på ångest och depression inte följer en rak bana.
– När det gäller mental livskvalitet ser vi att deltagarna rapporterade låga nivåer vid diagnos, men att livskvaliteten sedan ökade upp till fyra år efter diagnos. Därefter verkar den dock återigen ha sjunkit, säger Helena Grönqvist, forskare och en av studiens huvudförfattare.
Ångest- och depressionssymtom visar liknande utvecklingsbanor; symtomen minskade åren efter diagnos och verkade sedan öka. Vid alla studiens åtta mättillfällen rapporterade en viktig undergrupp förhöjda ångest- eller depressionssymtom och tio år efter diagnos rapporterade nästan en tredjedel av personerna i studien en förhöjd nivå av ångestsymtom.
– Resultaten understryker vikten av att inkludera psykologiska aspekter i den långsiktiga uppföljningen av denna grupp för att identifiera personer som är i behov av psykologiskt stöd, säger Malin Ander, doktorand och PTP-psykolog och en annan av studiens huvudförfattare.
Kunskap om när den psykologiska risken är som störst samt vilka psykologiska interventioner som är effektiva för denna grupp saknas fortfarande och är viktiga områden för framtida forskning, menar Malin Ander. Ansvarig forskare för projektet är Louise von Essen, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, klinisk psykologi i hälso- och sjukvård, Uppsala universitet.
Artikel
Development of health-related quality of life and symptoms of anxiety and depression among persons diagnosed with cancer during adolescence: a 10-year follow-up study, Psycho Oncology (2015) DOI: 10.1002/pon.3965
Kontaktinformation
Malin Ander vie e-post: malin.ander@pubcare.uu.se eller telefon: 018-4713514
Snabb och lyckad återbeskogning har på sikt en stor betydelse för skogsägarnas lönsamhet och samhällets tillgång till förnybar råvara. Men förutsättningarna för att föryngra skogen ser annorlunda ut efter en brand, jämfört med normala förhållanden.
– Hur man föryngrar efter en skogsbrand beror mycket på hur branden har påverkat marken och träden, säger Jan Weslien, forskare på Skogforsk. Men det är alltid bra att låta marken vila minst en hel vegetationsperiod. På hårt bränd mark behövs normalt ingen markberedning. Rotmurkla men framförallt snytbagge kan ställa till stora problem om man föryngrar för tidigt efter branden. Vid plantering rekommenderas tre säsongers hyggesvila. Vid sådd minst ett år.
– Det här är givetvis en högaktuell fråga för alla skogsägarna i brandområdet i Västmanland. Men skogsbränder är något som inträffar varje sommar, så det finns många andra runt om i Sverige som också berörs av den här frågan, säger Jan Weslien.
Eftersom råden varierar beroende på förutsättningarna finns alla råden samlade i Skogforsks kunskapsbank på webben – www.skogforsk.se/skogsbrand
Mer om föryngring efter skogsbrand
Eldens påverkan på ekosystemet är stor. En stor del av den befintliga biomassan på marken brinner upp och försvinner. En effekt blir att näringskonkurrensen mellan växter helt upphävs och nya pionjärarter vandrar in. Med tunnare humustäcke och svart färg blir marken dessutom varmare vilket skapar nya förutsättningar för olika organismer. Föryngring efter brand bör inte följa samma mönster som vid nyetablering efter en föryngringsavverkning. Behovet av maskinell markberedning är ofta mindre, och trycket från skadegörare större. Nysatta plantor kan vara det enda ätbara för insekter och vilt i den annars döda miljön. Rekommendationer bygger dels på gamla erfarenheter från 1960-talet efter hyggesbränning men framförallt på resultat från början av 2000-talet där forskarna studerade plantering och sådd efter hygges- och naturvårdsbränningar i Bergslagen. De resultaten har nu omtolkats för att bättre passa läget efter bränder som den i Västmanland 2014.
Kontaktinformation
Jan Weslien Forskare Natur & Miljö jan-olov.weslien@skogforsk.se 018-18 85 05 070-698 59 29
SELMA-studien bedrivs vid Karlstads universitet i samarbete med Landstinget i Värmland och en rad nationella och internationella forskargrupper inom området miljö och hälsa. Studien följer mer än 2000 mor-barn-par från tidig graviditet (vecka 10), över förlossning och upp i skolåldern för barnet
– Med data från hälsundersökningarna kommer vi att kunna undersöka den övergripande frågeställningen i SELMA-studien, det vill säga om exponeringen för hormonstörande ämnen under tidig graviditet kan påverka barnets och mammans naturliga hormonsystem och därmed störa barnets utveckling i olika avseenden.
Studien har redan visat att exponering under graviditet för kemikalier från mjuk plast (ftalater som har visat sig vara hormonstörande) kunde kopplas till påverkad könsutveckling hos en grupp pojkar när de var 21 månader gamla. Just nu pågår analyser om eventuella kopplingar mellan exponering för ftalater och språkutveckling hos förskolebarn, tidiga hudproblem, samt om exponering för så kallade perfluorerade ämnen kan kopplas till barnets tillväxt under tidig barndom.
Redan publicerade fynd
SELMA-studien är unik i världen och redan publicerade fynd har rönt stort internationellt intresse.
– Men det blir först i och med de hälsoundersökningar som nu startar som vi kommer att kunna studera eventuella konsekvenser av miljöexponeringarna på ett vetenskapligt bra sätt, säger Carl-Gustaf Bornehag.
I SELMA-studiens första fas som startade 2007 rekryterades mer än 2 000 gravida kvinnor inom mödrahälsovården i Värmland.
– Vi sparade blod och urin från kvinnor och barn och har sedan analyserat sådana prover för innehåll av ett tjugotal hormonstörande ämnen, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap och projektledare för SELMA-studien.
Familjerna har också svarat på flera enkäter som belyser barnets och familjens hälsa, livsstilar, bostadens utformning, tobaksbruk, matvanor, med mera.
Tvåtusen sjuåringar bjuds in för hälsoundersökningar
Nu när SELMA-studien går nu in i en andra fas, kommer mer än 2 000 barn att bjudas in för omfattande hälsoundersökningar.
Denna undersökning genomförs när barnet är drygt sju år och det kommer att ta två år att innefatta alla barnen. Barnen kommer att undersökas för deras känslomässiga utveckling, förmåga till kunskapsinhämtning, könsutveckling, effekter på ämnesomsättning och tillväxt, astma och allergi med mera.
Genomförandet av hälsundersökningarna har blivit möjligt till följd av ett stort anslag från EU inom ramen för forskningsprogrammet Horizon 2020.
– Detta innebär att vi nu kan analysera ytterligare ett trettiotal hormonstörande ämnen hos mamman och barnet vilket gör SELMA-studien till en av världens största studier inom området, säger Carl-Gustaf Bornehag.
Anslaget har också inneburit att vi har kunnat anställa ett tiotal personer, inklusive fyra sjuksköterskor och fyra psykologer för att arbeta med hälsoundersökningarna.
Kontaktinformation
Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap och projektledare för SELMA-studien, tel 070-586 65 65
Reproducerbarhet, att upprepade studier ger samma resultat, är en av hörnstenarna i den vetenskapliga metoden. Att forskningsresultat ändå kan vara svåra att reproducera är en fråga som uppmärksammats av forskare inom vitt skilda ämnesområden.
Vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, och Karolinska Institutet (KIND) finns forskning kring hur man kan öka forskningens transparens och reproducerbarhet.
Det kan finnas flera förklaringar till att det kan vara svårt att upprepa studier med samma resultat, men till stor del handlar om hur forskare delar med sig av sina forskningsmetoder, menar Pär Nyström, forskare vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
– När det blir otydligt hur någon har gjort studien blir det svårt att reproducera forskningen och idag är analysprocedurerna ofta svarta lådor inom psykologisk forskning, säger han.
I slutet av augusti publicerades en artikel i den ansedda tidskriften Science där slutsatsen var att mindre än hälften av de undersökta studierna i psykologi fick samma resultat vid upprepning. Bara några veckor tidigare publicerades deras egen studie i Behavior Research Methods.
– Den kom strax före, och man kan säga att där Science-artikeln slutar tar vår studie frågan ett steg vidare och pekade på en möjlig lösning, säger Pär Nyström.
Idag har många vetenskapliga tidskrifter ett krav på att forskningsdata ska finnas tillgängligt men kravet gäller inte analysalgoritmerna eller analysflödet. Detta utgör ett uppenbart hinder för andra att göra liknande studier och reproducera de ursprungliga fynden. Forskning visar också att får forskningen större genomslagskraft och citeras oftare när hela analysflödet finns tillgängligt.
Pär Nyström och hans kollegor har utvecklat ett nytt arbetsflödessystem, ett så kallat scientific work flow system, kallat ”the TimeStudio Project”, som gör det lätt att följa hela analysprocessen. I systemet kan forskare organisera hela flöden av analyser, vilket automatiskt förbereder allt nödvändigt material för reproduktion och gör det lätt att dela till sina nätverk. Möjligheten att använda denna typ av teknikstöd används sällan. Troligen för att det finns ett teknikmotstånd, tror Pär Nyström.
– Därför har vi utvecklat vårt system med ett fokus på beteende- och neurovetenskaperna, som gör det lätt både för oss själva och andra inom dessa områden att förstå terminologi och arbetskoncept. Vi har gjort det så lätt som möjligt att använda, säger han.
Artikel
Nyström, P., Falck-Ytter, T., & Gredebäck, G. (2015). The TimeStudio Project: An open source scientific workflow system for the behavioral and brain sciences, Behavior Research Methods, 1-11.
Läs Artikeln i Sciencemagasin där den bristande reproducerbarheten uppmärksammades
Läs kommentaren om Science-studien i Dagens Nyheter.
Mer information om TimeStudio.
Kontaktinformation
Pär Nyström, forskare vid barn- och babylabb, institutionen för psykologi, Uppsala universitet, tel: 070-748 18 18, e-post, par.nystrom@psyk.uu.se
