– Vi måste arbeta förebyggande både för människors bästa men också för att trycket på sjukvården inte ska bli för högt. Om vi förstår vad det är som gör att orienterarna mår så bra kan vi hjälpa andra, säger Ida Schoultz, forskare i medicin vid Örebro universitet som genomfört studien tillsammans med Lina Östlund-Lagerström.

De har följt en grupp veteranorienterare och jämfört dem med andra pensionärer. Resultaten visar att orienterarna mår bättre och har näst intill inga problem med magen eller depression.

– De motionerar mer än den generella befolkningen men det är inte bara det som gör att de mår bättre. Orientering uppfyller alla kriterier för ett hälsofullt åldrande, säger Ida Schoultz.

Samtidigt som orienterare rör på sig använder de sina kognitiva funktioner eftersom de letar kontroller med hjälp av karta och kompass. Det är en individuell sport utan prestationskrav från andra men ändå en social aktivitet. De fikar, samlas runt kartan och umgås över generationsgränserna.

– Detta är unikt för orientering. Genom att bryta ner de olika delarna hoppas vi kunna hitta modeller som passar alla. Det räcker inte att motivera äldre att röra på sig. Vi måste fundera över både kropp och själ, säger Lina Östlund-Lagerström.

Flera av orienterarna i studien berättar att de kan se på människor som har problem med magen och de trycker på vikten av en bra maghälsa. Orienterarna upplever sig själva som fysiskt starka.

– En mage i bra form är oerhört viktig för att vi ska må bra. Bland den vanliga gruppen pensionärer som vi följt har 42 procent problem med magen. Detta har självklart en stor inverkan på deras hälsa eftersom människor helt enkelt mår bättre om magen är i form, säger Lina Östlund-Lagerström.

– Men orienterarna håller inte på med sin sport för att hålla sig friska. Motiven för att orientera är glädje och passion. Det är viktigt att komma ihåg för det är det som driver dem, säger Ida Schoultz.

Kontaktinformation
Ida Schoultz E-post: ida.schoultz@oru.se Telefon: 019-303209, 019-302189

Neuropeptiderna galanin och NPY är signalämnen som i djurförsök visat sig ha antiepileptiska egenskaper genom att hämma det område i hjärnan där nervcellerna är överaktiva och därför orsakar epileptiska anfall. Men om de har liknande effekter på människors epileptiska vävnad har hittills inte varit känd.

Nu har en grupp forskare, under ledning av professor Merab Kokaia vid Lunds universitets Epilepsicentrum, utnyttjat möjligheten att studera levande epileptisk hjärnvävnad från människa. Resultaten har nyligen publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of Neuroscience.

– När vi testat effekterna av de två neuropeptiderna i den mänskliga vävnaden visar våra data att galanin inte hade någon väsentlig effekt, medan NPY var mycket effektiv. Resultaten tar vår forskning ett steg närmare klinisk tillämpning, säger Merab Kokaia.

Till skillnad mot andra neurologiska sjukdomar, till exempel Alzheimers eller Parkinsons sjukdom, kan epilepsi i vissa fall opereras. De levande cellerna i den aktuella studien kommer från utopererade hjärnvävnad av patienter med temporallobsepilepsi (tinninglobsepilepsi) och som lider av svår resistens mot läkemedel.

– Med korrekt hantering kan celler i utopererad vävnad hållas levande under flera timmar. Det ger forskarna en unik möjlighet att testa nya läkemedel eller behandlingsstrategier för att utvärdera effekterna i levande epileptisk vävnad, säger Johan Bengzon adjungerad professor vid Lunds universitet och neurokirurg vid Skånes universitetssjukhus.

– Arbetet vi gjort nu kommer att vägleda oss i vårt fortsatta translationella arbete med att få fram innovativa fynd i grundforskning som leder till kliniska prövningar och slutligen når patienter som lider av läkemedelsresistent epilepsi, säger Merab Kokaia.

Studien är gjord i samarbete mellan forskare vid Lunds och Köpenhamns universitet samt Skånes universitetssjukhus och Rigshospitalet i Köpenhamn. Den är ett resultat av ett nära samarbete mellan forskare inom såväl grundforskning som klinisk forskning och är en del av en bredare satsning inom ramen för Epilepsicentrum i Lund.

Artikeln i Journal of Neuroscience
Differential Effect of Neuropeptides on Excitatory Synaptic Transmission in Human Epileptic Hippocampus Marco Ledri, Andreas T. Sørensen, Marita G. Madsen, Søren H. Christiansen, Litsa Nikitidou Ledri, Alessandra Cifra, Johan Bengzon, Eva Lindberg, Lars H. Pinborg, Bo Jespersen, Casper R. Gøtzsche, David P. D. Woldbye, My Andersson och Merab Kokaia.

Kontaktinformation
Merab Kokaia, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet, tel 046-222 05 47, 070-6620899, e-post. Merab.Kokaia@med.lu.se Johan Bengzon, adjungerad professor i neurokirurgi vid Lunds universitet och specialistläkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus, tel: 046-171580, mobil: 070-5549500, e-post: Johan.Bengzon@med.lu.se

Petermannglaciären dränerar den nordvästra delen av den grönländska inlandsisen. Glaciären har fått stor uppmärksamhet då dess flytande shelfis förlorade en areal motsvarande närmare 30 procent av Ölands yta genom kalvning 2010 och 2012. Petermannglaciären har visat sig vara ihopkopplad med den grönländska inlandsisen genom ett uråldrigt kanalsystem som sträcker sig från Petermannfjorden och djupt in i inlandsisen.

– Genom att dokumentera förändringar i den landfasta Petermannglaciären, dess flytande shelfis och havsförhållandena sedan slutet av den senaste istiden vill vi öka kunskapen om utloppet för det här stora systemet, säger Martin Jakobsson, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet, och en av expeditionens två forskningsledare.

Expeditionens övergripande frågeställningar är hur shelfisens utbredning påverkats av de naturliga klimatförändringarna sedan vår senaste istid och om isens förändringar är oberoende av, eller kopplade till, förändringar i den landfasta Petermannglaciären, havsvattentemperatur och den relativa havsnivån. Huvudfokus är även frågan om vilken betydelse klimatförändringarna haft för utbredningen av shelfisen under den tidiga istiden, den lilla istiden och perioden sedan 1800-talets slut.

– Vi kommer bland annat följa upp mätningarna som gjordes i samband med de stora ”kalvningarna” från Petermannglaciären 2010 och 2012 samt försöka få en bättre överblick över det längre tidsperspektivet. Genom återkommande mätningar, såväl i fjordarna som i is och sediment på land, kan vi bättre förstå dynamiken som ligger bakom smältningen av glaciären, vad som är naturligt återkommande och vad som är mänsklig påverkan vilket kan hjälpa oss förutse framtida smältning, säger Martin Jakobsson.

Ett femtiotal internationella forskare kommer inom denna svensk-amerikanska expedition arbeta med forskningsprojekt inom bland annat maringeologi och geofysik, oceanografi, och ekologi. Från Stockholms universitet deltar 6 forskare/tekniker och två forskningsprojekt inom expeditionen bedrivs vid universitetet:

Petermann 2015 är en internationell forskningsexpedition till området kring Petermannglaciären på nordvästra Grönland som genomförs 28 juli–31 augusti. Isbrytaren Oden kommer att fungera som plattform för den forskning som kommer att utföras i havet, på glaciären och på land. Forskningsledare för expeditionen är Alan Mix, Oregon State University, USA och Martin Jakobsson, Stockholms universitet.

Petermannexpeditionen är startskottet för det samarbetsavtal som tecknats mellan Polarforskningssekretariatet och amerikanska National Science Foundation (NSF). Avtalet ska stärka samarbetet inom Arktisforskningen mellan USA och Sverige och innebär även att en gemensam forskningsplan tas fram.

Mer information om Petermannexpeditionen på Polarforskningssekretariatet webb.

Polarforskningssekretariatets samarbete med Sjöfartsverket kring isbrytaren Oden är nyckeln till det framgångsrika nyttjandet av Oden för svensk och internationell forskning. De två myndigheterna har tillsammans byggt upp Oden till en unik forskningsplattform.

Mer information om isbrytaren oden på Sjöfartsverkets webb.

Kontaktinformation
Martin Jakobsson, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet, tfn 073- 619 14 09 (tom 27 juli), e-post martin.jakobsson@geo.su.se

Gammastrålning förmår inte tränga ner genom atmosfären och dessa teleskop mäter inte direkt själva gammastrålningen utan de blixtar av synligt ljus som den skapar i lufthavet genom Så kallad Tjerenkovstrålning. När gammastrålningen krockar med atomer i luften, skapas det partiklar som rör sig snabbare än ljusets hastighet i luft, varvid det uppstår ett slags chockvågor som sänder ut ljus.

Genom att bestämma riktningen för dessa skurar av ljus kan man också avgöra varifrån på himlen som gammastrålningen kommer. Det primära målet för gammaastronomin har varit att fastställa vilken typ av kosmiska objekt som kan accelerera partiklar i rymden. Gammastrålning avges av de mest kraftfulla objekten i universum – såsom supertunga svarta hål och supernovor.

Stora framsteg har gjorts inom detta område under det senaste årtiondet, dock har vissa nyckelfrågor förblivit obesvarade. CTA kommer att kunna studera kritiska aspekter hos de mekanismer som orsakar partikelacceleration i kosmiska objekt genom att inventera partikelaccelererande objekt i universum och utföra precisionsmätning av arketypiska objekt.

En annan av de hetaste frågorna inom den moderna fysiken som fortfarande är obesvarad är den om vad som utgör universums mörka materia. CTA kommer här att kunna bidra med en komplementär metod av indirekt observation, nämligen genom att identifiera mörk materia från bidraget den ger till det uppmätta gammaspektrumet.

Samarbetet inom CTA omfattar över 1000 forskare i 31 länder. Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Stockholms universitet är samtliga aktiva i olika delar av projektet. I dagarna togs beslutet om de två platser där CTA-observatoriet kommer att placeras. För att kunna observera hela himlavalvet, kommer det att finnas anläggningar på såväl norra som södra halvklotet.

Beslutet var det avgörande steget för att kunna starta uppförandet av observatoriet, något forskarna ivrigt väntat på. Platserna CTA-styrelsen beslutade om är dels inom Europeiska Sydobservatoriets (ESO) område kring berget Paranal i norra Chile och dels vid Kanarieöarnas astrofysiska institut på ön La Palma (där det sedan tidigare finns bland annat ett svenskt solteleskop som ett nordiskt teleskop för att studera natthimlen i synligt ljus).

Beslutet togs efter månader av förhandlingar och noggranna avvägningar. Platser i Namibia och Mexiko som också förekommit i diskussionerna och kommer att behållas som tänkbara framtida alternativ. För Sverige är det värdefullt att i framtiden kunna utnyttja data som observatoriet ger för extragalaktiska astronomi och mörk materia.

Det finns ett starkt engagemang från forskargrupperna vid de tre svenska universiteten i CTA-projektet, både vad gäller tekniska aspekter och fundamental fysik och astronomi säger Yvonne Becherini, lektor i astrofysik vid Linnéuniversitetet och svensk representant i CTA-styrelsen.

Svenska forskare har varit ledande medlemmar i arbetsgruppen för den mörka materien. På hårdvarusidan har Linnéuniversitetet åtagit sig att bygga ett testcenter för moduler och grupper av teleskopkameror. Testcentrets uppgift är att utvärdera olika lösningsförslag för moduler och kameror till de olika typerna av CTA-teleskop och kontrollera om de följer CTA:s krav.

Stockholms universitet kommer att leverera den gemensamma ljuskällan för detta och andra testcenter. Stockholms universitet har även åtagit sig att bidra till utvecklingen av ett system för att med stjärnljus att rikta in de stora teleskopen, ett viktigt bidrag för att säkerställa systemets noggrannhet.

Lunds universitet har engagerat sig och leder arbetet för att koppla ihop olika teleskop till en interferometer för att kunna erhålla bilder i även synligt ljus.

Kontaktinformation
Yvonne Becherini, Linnéuniversitetet, e-post: yvonne.becherini@lnu.se, telefon: 0470-708591 Dainis Dravins, Lunds universitet, e-post: dainis@astro.lu.se Jan Conrad, Stockholms universitet, e-post: conrad@fysik.su.se, telefon: 08-55378769 Robert Wagner, Stockholms universitet, e-post: robert.wagner@fysik.su.se

De flesta har någon gång lämnat personuppgifter när de köpt en vara eller anmält sig till en tjänst på internet. Vi deltar i sociala medier och berättar om oss själva på webben, ofta utan att reflektera över hur informationen om oss används. Hittills har det varit svårt att ändra eller ens se den information företag har om en.

Molntjänster gör det möjligt för en organisation att lägga ut delar av sin verksamhet, som till exempel informationslagring och analys, hos en tredje part. Det gäller även känslig information. Till exempel uppdagades det nyligen att Ehälsomyndighetens nya tjänst ”Hälsa för mig” kommer att lagra svenskars hälsodata på Microsofts servrar i andra länder, som kanske inte har lika god informationssäkerhet.

Ökad transparens och bättre skydd
A4Cloud är ett multinationellt forskningsprojekt som syftar till att öka transparensen hos molntjänsterna och bland annat göra det enklare för privatpersoner att se, redigera och radera sina personuppgifter. På det viset hoppas man också kunna öka förtroendet för molntjänster på webben. Den kommande dataskyddsförordningen som EU förväntas fatta beslut om 2015, innehåller bland annat krav på större rättigheter och bättre skydd för privatpersoner, något som verktygen som utvecklas i A4Cloud ska hjälpa till med.

Karlstads universitet är en av partnerna i projektet, och här pågår just nu utvecklingen av en programvara som ska göra det möjligt för användare att få överblick över sin information och vart den har tagit vägen.

Demokratiska rättigheter
– Verktyget, som heter GenomSynlig, är tänkt att stärka privatpersoners rättigheter att kontrollera vilka organisationer som har ens information, vilken den informationen är och även redigera den, säger Simone Fischer-Hübner, professor i datavetenskap och projektledare. I slutändan handlar det om att stärka våra demokratiska rättigheter. I fel händer kan den information som vi idag inte kan se eller göra något åt användas för många olika syften. GenomSynlig är ett sätt att ändra på det.

Vad forskarteamet på Datavetenskapen hoppas är att göra en större transparens och öppenhet till en konkurrensfördel. Företag som vill vara trovärdiga på nätet måste lämna ut delar av den information de äger och öppna möjligheten att redigera den. Det finns ett visst motstånd mot detta, eftersom företag med rätta oroar sig för att lämna ut affärshemligheter. Det är därför viktigt att nå en bra balans som skyddar både företag och privatpersoner.

Kan bli lika vanligt som internetbanken
– En del företag är öppnare än andra, säger Tobias Pulls, doktor i datavetenskap. Till exempel är Google och Facebook relativt transparenta. Men alla tjänster ser olika ut, och det finns inga standarder, så det är mycket jobb att hitta sätt att få ut data så att den kan presenteras för användaren.

– GenomSynlig är en slags kontrollpanel för privatpersoner, säger Julio Angulo, doktor i informatik. Han arbetar tillsammans med Simone Fischer-Hübner med att skapa gränssnittet för programvaran. Bland annat kommer man kunna se vilken information en tjänst har om en och läsa varningar för olika händelser som rör din information. Vi kan tänka oss att i framtiden blir GenomSynlig ett verktyg som man kommer att använda lika ofta som vi idag använder vår internetbank.

Kontaktinformation
Simone Fischer-Hübner, projektledare, 070-297 13 38, simone.fischer-hubner@kau.se Julio Angulo, visualisering och presentation, 054-700 11 60, julio.angulo@kau.se Tobias Pulls, datainsamling, 070-601 53 18, tobias.pulls@kau.se

Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften Cell Metabolism. Alla röda och vita blodkroppar utvecklas från stamceller i benmärgen. Forskningsvärlden har dock länge varit oense om benmärgsceller även kan utvecklas till andra celltyper.

I den aktuella studien ville forskarna veta om celler från benmärgen skulle kunna bli fettceller. Problemet är att det inte finns någon experimentell metod med vilken man kan bestämma ursprunget till en människas fettceller.

Forskarna drog då nytta av att det på Karolinska Universitetssjukhuset finns patienter som genomgått benmärgstransplantation. Det är nämligen möjligt att se skillnad på de celler som transplanterats och patientens egna celler.

Studien gjordes på 65 vuxna som transplanterades för upp till 31 år sedan.

– Det är en unikt lång uppföljningsperiod och kan därför ge oss mycket mer information än de relativt korta studier som tidigare gjorts på möss, säger Mikael Rydén, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet.

Resultaten av studien som just publicerats i tidskriften Cell Metabolism visar att under en livstid består cirka tio procent av transplantationsmottagarnas underhudsfett av donerade benmärgsceller. Detta är oberoende av patientens kön och ålder. Däremot spelade patientens BMI en stor roll.

De överviktiga personerna i studien hade upp till 2,5 gånger fler fettceller av benmärgsursprung jämfört med de som var smala. Enligt forskarna talar resultaten för att det är möjligt för benmärgsceller att utvecklas till olika celltyper och att egenskaper hos mottagaren, så som fetma, kan påverka denna process.

– I nästa steg vill vi ta reda på vilka specifika benmärgsstamceller som kan bli fettceller. De här studierna gjordes på människor som fått benmärgstransplantat på grund av att de haft leukemi och det återstår att se om resultaten även gäller för människor som inte genomgått transplantation.

I så fall skulle det kunna leda till nya behandlingsmetoder för patienter med metabola sjukdomar, där just fettceller spelar en stor roll, säger Mikael Rydén.

Forskningen finansierades av Svenska Diabetesförbundet, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, EFSD Lilly European Diabetes Research Programme, CIMED, Europeiska Forskningsrådet och Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram i diabetes.

Publikation
Transplanted Bone Marrow-Derived Cells Contribute to Human Adipogenesis. Mikael Rydén, Mehmet Uzunel, Joanna L. Hård, Erik Borgström, Jeff E. Mold, Erik Arner, Niklas Mejhert, Daniel P. Andersson, Yvonne Widlund, Moustapha Hassan, Christina V. Jones, Kirsty L. Spalding, Britt-Marie Svahn, Afshin Ahmadian, Jonas Frisén, Samuel Bernard, Jonas Mattsson, Peter Arner, Cell Metabolism, online 16 July 2015.

Kontaktinformation
Mikael Rydén, överläkare, professor Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet Telefon: 08-585 827 75 eller 073-699 52 15 E-post: mikael.ryden@ki.se

I branschen finns sedan länge en medvetenhet kring detta, men några entydliga vetenskapliga resultat har hittills inte publicerats. Tillsammans med docent Hanne Løvlie vid Linköpings universitet visar hon att beteenden som ofta beskrivs som uttryck för oro, stress eller nervositet har en negativ koppling till mjölkproduktion. Det innebär att individider som uppvisar mer nervösa beteenden också producerar mindre mängd mjölk.

Studien är gjord på 56 mjölkkor av raserna Holstein och Svensk röd och vit boskap (SRB) på Vreta Naturbruksgymnasium utanför Linköping. Forskarna registrerade nervösa beteenden hos korna under mjölkning och vid separation från gruppen, men också då korna presenterades för föremål de inte tidigare sett.

– Det finns en generell uppfattning hos många svenska mjölkproducenter att kor som är mindre nervösa producerar mer och bättre mjölk. Det är roligt att kunna visa på att det finns belägg för det påståendet, säger Louise Hedlund. Personlighet hos djur definieras vetenskapligt som beteenden som är relativt stabilda över tid och/eller sammanhang. Trots att intresset för den här typen av forskning har ökat kraftigt de senaste tio åren finns bara begränsad kunskap kring varför djur uppvisar olika personlighetstyper och på vilket sätt personlighet är kopplad till olika aspekter av djurens liv.

– Det har varit jätteroligt att kunna undersöka hur även personlighet och produktion kan hänga samman, säger Hanne Løvlie som främst forskar kring personlighet hos djungelhöns. Mjölkkor lever längre och hanteras mer än alla andra typer av produktionsdjur. Kornas personlighet påverkar i hög grad arbetsmiljön och tidsåtgången för djurskötarna och därmed också den ekonomiska situationen för producenten.

– Det är viktigt att förstå hur kons personlighet hänger samman med hennes mjölkproduktion för att kunna lägga upp aveln och djurhanteringen så att vi i framtiden får så effektiva och lätthanterliga produktionsdjur som möjligt, säger Louise Hedlund.

Kontaktinformation
Hanne Løvlie +46 (0) 73 639 44 97, e-post: hanne.lovlie@liu.se. Louise Hedlund +46 (0) 73 769 31 50, e-post: louisehedlund@live.se

Zeoliter är porösa kristallina aluminumsilikater vars hålrum är lika stora som små molekyler. Befintliga zeoliter används i stor utsträckning i industriella processer som involverar separation av gas och katalytisk omvandling, som att till exempel avskilja kväve och koldioxid från luft för att generera syre i sjukhus och flygplan.

– För att kunna förstå funktionen och utveckla nya zeoliter måste man veta hur dessa strukturer är uppbyggda. Det är fortfarande ett lågt antal zeoliter som används kommersiellt. Ett av syftena med att söka efter nya strukturer är för att öka det kommersiella användandet, säger professor Xiaodong Zou vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet som, tillsammans med ett internationellt forskarlag från Sydkorea, Sverige och Storbritannien, skapat de nya zeoliterna.

Ny familj av zeolitföreningar
Studien presenterar inte bara strukturlösning av mycket komplicerade kemiska föreningar. Forskarna har också förutspått en familj av nya komplicerade zeolitföreningar med väldefinierade egenskaper och lyckats framställa dessa.

– Förutom att vara de mest komplexa zeoliter som är kända idag, med utsökta strukturer, har de också egenskaper som snabbt och selektivt absorberar koldioxid vilket är det första steget i separation av koldioxid från gasblandningar, säger Xiaodong Zou.

Teoretiskt har man föreslagit många miljoner nya hypotetiska zeolitstrukturer. Problemet är att det inte finns tillräckligt stor kunskap om hur dessa strukturer ska kunna framställas i verkligheten. Hittills har nya material upptäckts oförutsägbart som mikrokristallina pulver. Dessutom är det mycket tidskrävande att lösa deras strukturer, oftast genom icke rutinmässiga metoder.

Elektronkristallografiska metoder
– Vårt första steg var att lösa strukturen av en zeolit som framställdes för decennier sedan, men vars komplexitet har trotsat alla tidigare försök att lösa strukturen. Det andra, och lika viktiga steget, var att den nya metoden visade sig kunna förutspå existensen av en ny familj av närbesläktade zeoliter.

Nyckeln till denna framgång har varit de elektronkristallografiska metoder vi utvecklat för att knäcka koden till denna familj, säger Xiaodong Zou.

Artikel i Nature
A zeolite family with expanding structural complexity and embedded isoreticular structures

Om studien
Studien stöds av Vetenskapsrådet och VINNOVA genom projektbidraget ”Berzelii Center EXSELENT på porösa material” samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse genom projektbidraget ”3DEM-NATUR” och Röntgen-Ångström Cluster genom projektbidraget ”MATsynCELL”.

Kontaktinformation
Xiaodong Zou, professor i oorganisk kemi och strukturkemi vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet, tfn 0762-16 88 20, e-post

Cheryl Sjöström har studerat olika biståndsprojekt i bland annat Malawi där närmare 85 procent av befolkningen är småjordbrukare. Ett av dessa är AGRA (Alliansen för en grön revolution i Afrika) som tidigare leddes av Kofi Annan, och ”Millenniebyar” som drivs av ekonomen och biståndsgurun Jeffrey Sachs. Dessutom har hon studerat Världsbankens och andra finansiella aktörers råd till afrikanska länder kring hur deras jordbruk ska effektiviseras med hjälp av modern teknik.

– Det råder ingen tvekan om att afrikanskt jordbruk behöver moderniseras, säger Cheryl Sjöström. Men man tar alldeles för lite hänsyn till att ett jordbruk baserat på ny teknik, konstgödsel och industriellt utsäde skapar många nya problem.

Färre jobb
En effektivisering leder till att färre kan jobba inom jordbruket och det i sin tur leder till att alltfler flyttar in i städerna där det i dagsläget finns ännu sämre möjligheter till försörjning.

Ett annat problem med det moderna jordbruket har visat sig vara att det är svårt att upprätthålla effektiviteten när biståndet upphör. De intervjuer som Cheryl Sjöström har gjort med småbönder i en millennieby i Malawi visar att många bönder överger det effektiva industriella utsädet när det inte längre får ekonomiskt stöd för att köpa det.

Sett ur ett globalt perspektiv är inte heller övergången till afrikanskt storjordbruk helt problemfri; det slukar mycket vatten och konstgödsel är energikrävande att framställa.

Krävs konsekvensanalys
– Debatten kring bistånd är mycket komplex. Det blir en ideologisk fråga om man ska satsa på tekniska, storskaliga lösningar eller lokalanpassade lösningar, säger Cheryl Sjöström som själv tror att det behövs såväl stora övergripande satsningar som stöd till små organisationer som både arbetar med att stärka småjordbrukarnas möjlighet att påverka sin egen situation.

– Man behöver också en tydligare konsekvensanalys av vilken utveckling man får beroende på vilket sätt man väljer att bruka jorden.

Cheryl Sjöström har disputerat avhandlingen Food for Naught: The politics of food in agricultural modernization for African smallholder food security 

Kontaktinformation
Cheryl Sjöström, 0703-633 002 eller cheryl.sjostrom@lucsus.lu.se

Budget för projektet är 40 miljoner kronor.

– Syftet med projektet är att öka människors upplevda trygghet. Tanken är att appen ska föreslå säkra vägar och på sikt fungera i alla europeiska städer, säger Marie Torstensson Levander, professor och prefekt för Institutionen för kriminologi vid Malmö högskola.

Analys av brottskoncentration
Forskarna vid Malmö högskola kommer att ta fram ett kunskapsunderlag som grundar sig på det senaste inom forskningen när det gäller brott i städer.

– Vi kommer att analysera brottskoncentrationen kopplad till olika typer av platser, men också stadens struktur och befolkningens sammansättning, säger Torstensson Levander.

Det handlar framför allt om gatubrottslighet som till exempel rån och fickstölder.

Tre pilotstäder
Tre pilotstäder är först ut i forskningsprojektet.

– Till att börja med kommer vi att arbeta med tre pilotstäder, Rom, Sofia och en stadsdel i London, berättar Alexander Engström, forskningsassistent.

För att få appen att fungera i hela Europa måste forskningen anpassas.

– Det handlar om att finna generella tendenser som inte är specifika för en viss stad, säger Marie Torstensson Levander

Lång erfarenhet av trygghetsstudier
Kriminologiforskarna vid Malmö högskola har lång och omfattande erfarenhet av trygghetsstudier, bland annat har man de senaste åren gjort trygghetsstudier i Malmö.

– Det finns mycket forskning när det gäller trygghet och säkerhet. Det är väldigt kul när forskning kommer till användning och tillämpas praktiskt, säger Torstensson Levander.

Kontaktinformation
Marie Torstensson Levander, tfn: 0702 48 17 07, marie.torstensson.levander@mah.se Charlotte Löndahl Bechmann, kommunikatör Malmö högskola, charlotte.londahl.bechmann@mah.se, 040-665 78 79

Det gäller ett i blodet fritt cirkulerande hormonämne, enkephalin, med smärt- och ångestdämpande egenskaper. Enkephalin stärker också immunförsvaret genom direkt påverkan på immunceller.

– Det här är första gången enkephalinets roll vid bröstcancer studerats på människor, och resultaten var överraskande tydliga. Bland kvinnorna med lägst nivå av hormonet var risken för bröstcancer mer än tredubblad jämfört med de kvinnor som hade högst värden.

– Det är ett av de starkaste sambanden mellan cancerrisk och en fritt cirkulerande biomarkör som beskrivits, säger Olle Melander och Mattias Belting, båda professorer vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Fynden har möjliggjorts tack vare ett brett angreppssätt som kombinerar den främsta kunskapen inom cancer- och hjärt-kärlforskning vid Lunds universitet och studien bygger på blodprov från drygt 1 900 kvinnor i Malmö. Kvinnorna följdes upp avseende bröstcancer under i genomsnitt 15 år. Resultaten justerades med hänsyn till ålder, menopaus, hormonbehandling, rökning och andra faktorer som kan påverka risken för bröstcancer.

Den aktuella studien bekräftar ett statistiskt samband mellan låg enkephalin-koncentration i blodet och ökad bröstcancerrisk, och det återstår att konstatera ett så kallat orsakssamband som visar att en låg nivå av hormonet har direkta effekter på tumörutvecklingen.

Forskarna påpekar också att bland annat geografisk hemvist och ålder, trots justering i studien, kan ha betydelse. Medelåldern bland kvinnorna var 57 år. Å andra sidan stärks studiens resultat av en efterföljande kontrollstudie i en grupp om 1 500 kvinnor med marginellt högre medelålder. Där var kopplingen mellan lågt hormonvärde och bröstcancer ännu starkare. Även djurstudier från andra forskare talar i samma riktning. I dessa fastslås att enkephalin dels kan förstärka immunförsvarets aktivitet mot cancerceller, dels ha en direkt tumörhämmande effekt.

Forskarna vid Lunds universitet hoppas att resultaten efter fortsatta studier ska kunna underlätta förebyggande av bröstcancer samt tidigare upptäckt. För dem med ökad bröstcancerrisk finns tänkbara behandlingar som är förebyggande i form av livsstilsinsatser för minskad stress och nya läkemedel. Fynden passar väl in i utvecklingen mot individanpassad riskbedömning och behandling, utifrån den enskilda kvinnans behov.

– Närmast planerar vi att undersöka hur nivån av enkephalin kan påverkas hos friska individer. Det gör vi inledningsvis i en studie med ett mindre antal kvinnor. Vi är även intresserade av hormonets roll vid andra cancersjukdomar, säger Olle Melander och Mattias Belting.

Publikation
Stable peptide of the Endogenous Opioid Enkephalin Precursor and Breast Cancer Risk Journal of Clinical Oncology, publicerad online 13 july 2015.

Kontaktinformation
Olle Melander, professor i internmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och överläkare vid internmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, 070-454 68 20, 040-39 12 09, Olle.Melander@med.lu.se Mattias Belting, professor i onkologi vid institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet, och överläkare vid onkologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus, 073-350 74 73, 046-17 85 49, Mattias.Belting@med.lu.se

Ett internationellt team med forskare från universiteten i Göteborg, São Paulo (Brasilien) och Lausanne (Schweiz) har analyserat över 2000 fossiler vilket visar att ankomsten av kattdjur till Nordamerika från Asien hade en dödlig inverkan på mångfalden inom hundfamiljen. Detta bidrog till utrotning av så många som 40 arter, visar studien som nyligen publicerats i PNAS.

– Vanligtvis förväntar vi oss att klimatförändringar spelar en övervägande roll i utvecklingen av den biologiska mångfalden. Istället visar sig nu att konkurrens mellan olika rovdjursarter varit ännu viktigare för utvecklingen av hunddjur, säger huvudförfattaren Daniele Silvestro vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Hundfamiljen hade sitt ursprung i Nordamerika för cirka 40 miljoner år sedan och nådde en maximal mångfald runt 22 miljoner år sedan, när mer än 30 arter fanns på kontinenten. Idag finns endast 9 arter av hundfamiljen i Nordamerika.

De ökade progressivt i kroppsstorlek och specialiserade sig på att bli stora rovdjur. Några av dem överskred 30 kilo och var bland de största rovdjuren på den nordamerikanska kontinenten. Trots att flera stora rovdjur i dag står inför en högre utdöenderisk än mindre arter, fann författarna till studien inga belägg för ett liknande mönster hos forntida hundarter.

Kattdjuren effektivare rovdjur
Den evolutionära framgången hos köttätande djur var oundvikligen kopplat till deras förmåga att skaffa mat. En begränsad mängd bytesdjur medför stor konkurrens mellan rovdjur som delar samma geografiska område. Afrikanska rovdjur som till exempel vilda hundar, hyenor, lejon och andra kattdjur konkurrerar ständigt med varandra om tillgången på mat.

Nordamerikanska rovdjur i det förflutna kan ha följt liknande dynamik och en stor del av konkurrensen återfinns inom arter av hundfamiljen och från forntida kattdjur och hundar. Medan kattdjur tycks ha en stark negativ inverkan på överlevnaden hos forntida hundar är motsatsen inte sann.

Detta tyder på att kattdjur måste ha varit effektivare rovdjur än de flesta av de utdöda arterna inom hundfamiljen.

Publikationen
Silvestro D, Antonelli A, Salamin N, Quental T B: The role of clade competition in the diversification of North American canids. Proceedings of the National Academy of Science USA (2015).

Kontaktinformation
Dr. Daniele Silvestro, tel. +41 764 909931, e-mail: daniele.silvestro@unil.ch Göteborgs universitet & University of Lausanne, Switzerland. Prof. Tiago B. Quental, phone +55 11 3091-0967, e-mail: tbquental@usp.br University of São Paulo, Brazil. Foto: Michele Silvestro

När människor sover överförs minnen från korttids- till långtidsminnet. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att deras testpersoner var bra på att minnas saker – även när de fått bara en halv natts sömn. Men studien visade också att minnesförmågan hos testpersonerna som sovit lite påverkades mycket negativt när de dessutom utsattes för stress.

I studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften SLEEP avsåg sömnforskarna Jonathan Cedernaes och Christian Benedict att utforska vilken betydelse som längden sömn har för överföringen av minnen, samt i vilken grad som långtidsminnen som har befästs av sömn förblir tillgängliga efter akut psykisk stress.

De 15 deltagarna i studien deltog i två sessioner där de på kvällen fick genomföra ett inlärningsmoment (var 15 olika kortpar befann sig på en datorskärm). Därefter fick deltagarna antingen sova en halv natt (4 timmar) eller en hel natt (8 timmar). Morgonen därpå skulle deltagarna försöka minnas platsen på så många kortpar som möjligt, före och efter att de utsattes för akut psykisk stress.

Forskarna fann att en halv natts sömn var lika bra som en hel natts sömn för att bilda långtidsminnen för vad kortparen fanns på skärmen. Men studien visade också att stress påverkade testpersonernas förmåga att minnas det de hade lärt sig kvällen innan. Männen stressades i 30 minuter efter den förkortade eller åtta timmar långa möjligheten att sova, exempelvis genom att få försöka minnas en stor mängd ord som de nyss lärt sig medan de samtidigt utsattes för ett störande bakgrundsljud.

Då deltagarna bara hade sovit en halv natt och utsattes för detta stressmoment, kunde de inte längre återkalla platsen för kortparen lika väl. Deras förmåga att komma ihåg detta hade minskat med ungefär 10 procent. Hos deltagarna som haft möjlighet att sova en hel natt sågs ingen stressorsakad nedsättning av förmågan att komma ihåg kortens platser.

Forskarna ser att det finns åtgärder samhället skulle kunna ta för att maximera minnesförmågan hos personer med sömnbrist.

– Även om en enda natt med förkortad sömn kanske inte försämrar minnesförmågan under vissa grundtillstånd, så kan förmågan försämras om man efter sömnbrist utsätts för akut stress. Detta kan sannolikt få betydelse i våra vardagsliv. Vi ser att samhällsåtgärder som ger individer som lider av sömnbrist större möjligheter att nå sitt sömnbehov skulle kunna vara av värde. Dessa skulle kunna inkludera senare start av skoldagen eller utökad användning av flexibla arbetstider. Sådana åtgärder skulle göra det möjligt för individer som lider av sömnbrist att till fullo utnyttja sina minnesförmågor i stressfyllda situationer och därmed kanske också förbättra sina resultat i skolan eller på arbetet, säger Christian Benedict forskare och docent vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

– Ett viktigt nästa steg är att undersöka hur kronisk sömnbrist och/eller mer kronisk stress kan interagera för att försämra förmågan att minnas fakta och andra förmågor som sömnen har till uppgift att befästa, säger Christian Benedict

Kontaktinformation
Christian Benedict, forskare och docent vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Mobilnummer: +1-312-866-0125, e-post: christain.benedict@neuro.uu.se Cecilia Yates, informationsansvarig vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, Mobilnummer: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

Elektroniska system skapar i dag stora mängder värme, framför allt på grund av den ständigt ökande efterfrågan på mer funktionalitet. För att behålla livslängden på systemen är det viktigt att kunna avlägsna värme effektivt. Bättre kylning av elektronik kan dessutom spara mycket stora mängder energi. Enligt en amerikansk undersökning går ungefär hälften av den totala el som används för att köra dataservrar till att kyla systemen.

För några år sedan visade ett forskarlag, lett av Johan Liu som är professor i elektronikproduktion på Chalmers, för första gången att grafen har en kylande effekt på kiselbaserad elektronik. Sedan dess har även ändra forskare arbetat med grafen för kylning av kiselbaserad elektronik.

– Men med de metoder som har funnits hittills kan man inte få bort så stora mängder värme eftersom det bara är några få atomlager som kan leda bort värmen, säger Johan Liu. När man försöker med många lager av grafen dyker det upp problem med vidhäftningen mellan grafenet och underlaget eftersom de bara hålls ihop med svaga van der Waals-bindningar.

– Vi har löst det här problemet genom att skapa starka kovalenta bindningar mellan grafenfilmen och underlaget, som är en elektronikkomponent av kisel.

De starka bindningarna är resultatet av så kallad funktionalisering av grafenet, det vill säga en tillsats av en molekyl som ger skiktet nya egenskaper. Efter att ha testat många olika tillsatser kom chalmersforskarna fram till att molekylen (3-Aminopropyl) trietoxysilan (APTES) är den som fungerar bäst. Vid uppvärmning och hydrolys skapar den en så kallad silanbindning mellan grafenet och elektronikkomponenten (se bild).

Utöver de starka bindningarna leder också funktionaliseringen till en fördubbling av hela systemets värmespridningsförmåga. Forskarna har visat att värmeledningsförmågan i filmens plan, där den har en tjocklek på 20 mikrometer, kan nå ett värmeledningstal på 1600 W/mK. Det är över fyra gånger bättre än värmeledningstalet för koppar.

– Filmens förbättrade förmåga att leda bort värme ger möjligheter till många tillämpningar, säger Johan Liu. Till exempel integrering av filmen för kylning i mikroelektroniska enheter och system, såsom lysdioder (LED) med hög effekt, lasrar och radiofrekvenskomponenter. Den grafenbaserade filmen skulle också kunna bana väg för snabbare, mindre, energisnålare och mer hållbar högeffektselektronik.

Fakta om forskningen
Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Advanced Functional Materials:
Improved Heat Spreading Performance of Functionalized Graphene in Microelectronic Device Application

Arbetet har utförts i ett samarbete mellan Chalmers och SHT Smart High Tech i Sverige, Shanghai University i Kina, samt Ecole Centrale Paris och EM2C – CNRS i Frankrike.

Kontaktinformation
Johan Liu, professor i bionanosystem, Chalmers, 031-772 30 67, 070-569 38 21, jliu@chalmers.se

Enligt Svenska Intensivvårdsregistret sker ungefär 40 000 intensivvårdstillfällen per år i Sverige, med en genomsnittlig vårdtid på 2,7 dygn.

För att patienter och närstående skulle få bättre inblick i och större förståelse för vad som skett under vårdtiden lät forskare vid Sahlgrenska akademin vårdpersonal, men även anhöriga och vänner skriva i en dagbok för patienter som vårdades på en sydsvensk intensivvårdsavdelning. I dagboken noterades till exempel undersökningar och behandlingar, patientens sömn och oro, hälsningar och händelser i omvärlden samt även foton tagna under vården.

Post-traumatisk stress
Två månader efter utskrivning fick ”dagbokspatienterna” svara på frågor om minnen från tiden före, under och efter IVA-vården, och hur de upplevde själva dagboken. De fick också medverka i en screening för post-traumatisk stress. Samma frågor ställdes till en grupp som inte fått dagbok.

Uppföljningen fann endast få skillnader i olika minnen mellan de som fått och läst sin dagbok och de som inte fått någon dagbok. Tolv procent av patienterna visade tecken på posttraumatisk stress, och hade oftare minnen av andningsmask, tub i näsan, mörker, oro/rädsla, förvirring och panik. Några patienter beskrev hela situationen som svår att uthärda och att det var svårt att beskriva vad minnena bestod av.

Även om det inte sågs någon skillnad i post-traumatisk stress mellan de båda grupperna ansåg de som fick dagboken att den var värdefull för förståelsen av vad de varit med om.

– Dagbokens betydelse handlar om att förstå vad som hänt. Den blev ett bevis på den omsorg patienten var föremål för, och kunde komplettera patientens egna minnen och det som berättades för dem av nära och kära. Dagboken kan också vara ett användbart underlag för samtal om vårdtiden på IVA, säger Cecilia Glimelius Petersson , forskare vid Sahlgrenska akademin.

Sammanfattningsvis verkar dagboken vara till nytta för patienten för att få veta vad som hänt snarare än en hjälp att minnas vad man varit med om.

Studien Diaries and memories following an ICU stay: a 2-month follow-up study publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nursing in Critical Care.

Kontaktinformation
Cecilia Glimelius Petersson, verksam som intensivvådssjuksköterska i Kristianstad. 0702664407 cecilia.glimelius@gmail.com. Pressansvarig: Krister Svahn Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 0766-18 38 69 031-786 3869 krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

I augusti inleder forskarna sina tester en i kontrollerad våtmarksanläggning utanför Halmstad. Varje prov har fem dagars uppehållstid, vilket innebär att det förorenade vattnet sakta rinner genom våtmarken under fem dygn. Det är den naturliga nedbrytningen av fem olika läkemedelssubstanser som ska studeras: en antibiotika, en epilepsimedicin och fyra smärtstillande.

Läkemedelsrester som når våra vattendrag via avloppsvattnet påverkar de vattenlevande djuren negativt och kan därmed rubba känsliga ekosystem. Det är därför viktigt att ta fram effektiva metoder för rening av avloppsvatten.

– Vår förhoppning är att fler reningsverk runt om i Europa kan börja använda våtmarker som ett sista steg i reningen där vattnet ”poleras”. Om vår studie visar att våtmarker är lika effektiva att bryta ner läkemedelsrester som vi förutspår, så kan vattnet renas utan tillförsel av onödiga kemikalier, säger Per-Magnus Ehde, universitetslektor i kemi vid Högskolan i Halmstad, och en av projektets ansvariga forskare.

Växter bryter ner läkemedelssubstanser
Forskningsprojektet genomförs i samarbete mellan forskare på Våtmarkscentrum vid Högskolan i Halmstad och forskare vid Högskolan Kristianstad. Provtiden är mellan augusti och oktober, och resultaten beräknas vara klara i januari 2016.

Nedbrytningen av läkemedel i en våtmark sker på flera olika sätt, till exempel via biofilm (det som bildas på den delen av växten som är under ytan och på sedimentet), av solljus och av själva växten som tar upp och bryter ner läkemedlet.

Läs mer om forskningsprojektet.

Kontaktinformation
Per-Magnus Ehde Telefon: 076-824 86 97 E-post: per_magnus.ehde@hh.se