När dimensioner på komponenter minskas ner till mikroskala blir vanligtvis spröda material användbara för annars otänkbara strukturer så som flexibla membran. Även fysikens lagar beter sig annorlunda jämfört med vad vi förväntar oss i vår vardag eftersom ytors betydelse ökar med minskade dimensioner.
För mikrosystem som hanterar vätskor i små kanaler, även kallat mikrofluidik är detta fördelaktigt då det medför kortare transportvägar, mindre provvolymer och en enklare hantering av värme, för att nämna några exempel. Då många mikrosystem arbetar vid atmosfärstryck och rumstemperatur är de inte anpassade för krävande tillämpningar och miljöer så som höga tryck och höga temperaturer.
Genom att möjliggöra höga tryck och temperaturer i mikroskala öppnas dock möjligheter till nya analystekniker och att kunna använda lösningsmedel inom området grön kemi som annars inte är tillgängliga.
Fokus inom grön kemi är att ersätta konventionella lösningsmedel med mer harmlösa alternativ så som koldioxid och vatten. För att åstadkomma detta behöver en vätska eller gas värms och trycksätts förbi den kritiska punkten, där den övergår till att ha egenskaper emellan de två, även kallat det superkritiska tillståndet.
När tryck och temperatur ändras för ett flödande medium kommer dess egenskaper att ändras och därmed dess beteende. För att bibehålla kontroll även under förändrade förutsättningar i mikrofluidala system har Stefan Knaust i sin avhandling studerat dessa förändringar för koldioxid i sitt superkritiska tillstånd i kontakt med vatten.
För att kunna hantera höga tryck och höga temperaturer i mikroskala behövs även kompatibla komponenter för dessa miljöer. Grundläggande komponenter för att påverka flöden är ventiler, pumpar och flödesbegränsare, vilka i dagsläget saknas i hög grad för att kunna hantera höga tryck.
I avhandlingen presenteras mikroventiler som visats hålla tätt mot tryck över 20 MPa, samt den hittills starkaste membranbaserade mikropumpen som visats klara att pumpa mot ett tryck på 13 MPa vilket är 130 gånger atmosfärstrycket.
Avhandlingen
Microsystems for harsh environments
Kontaktinformation
Stefan Knaust, doktorand vid institutionen för teknikvetenskaper, mikrosystemteknik, tel: 070-3406853, e-post: Stefan.Knaust@angstrom.uu.se
Under evolutionens gång har organismer utvecklats på olika sätt beroende
på miljö och det som krävs för att vara bäst anpassade till sin
omgivning. Att ha en välutvecklad hjärna har inom forskningen länge
förknippats med stor energiomsättning. Det innebär att djur som
utvecklar avancerade nervsystem också kräver miljöer där detta är
möjligt. Det måste finnas god tillgång till näring, och varje
investering i ett organ görs på bekostnad av något annat organsystem som
inte behövs lika mycket i just den miljön. Hittills har det funnits få
konkreta mätningar på hur hög kostnaden för ett nervsystem är.
En grupp forskare vid Lunds universitet har nu gjort mätningar i ett ryggradsdjur och för första gången beräknat hur mycket det faktiskt kostar att ha en välutvecklad syn. Forskarna har studerat den mexikanska grottfisken som har tappat, det vill säga tillbakabildat, sina ögon.
Skillnaden är tydlig vid jämförelse av en ytlevande sort, en så kallad morf, av arten. Den ytlevande morfen har både stora ögon, men också mycket större tillgång till mat, något som den grottlevande morfen inte har. Grottfisken lever istället i en mycket mörk, näringsfattig miljö och har ingen användning av ögonen.
– Våra mätningar i den mexikanska grottfisken visar att synsystemet kräver mellan 5 procent och 15 procent av djurets totala energibudget, beroende på fiskens ålder. Detta är en svindlande hög kostnad! Denna morf har under evolutionen förlorat både ögon och synbark, utan tvekan på grund av den ohållbara energikostnaden som krävs för att upprätthålla ett sinnessystem som inte har någon som helst betydelse, säger Damian Moran, en av forskarna bakom studien.
– Djur med stora och välutvecklade ögon, nödvändiga för deras överlevnad, betalar dyrt för dem. Eftersom alla djur har en strängt begränsad energibudget, kommer en stor energiinvestering i synsystemet endast på bekostnad av andra organsystem, säger Eric Warrant, forskare i funktionell zoologi vid Lunds universitet.
Forskarna förvånades över att synsystemet i den mexikanska grottfisken kräver en så pass stor andel av fiskens totala energibudget, kostnaden var mycket större än förväntat. Studien öppnar därför även upp för fler möjligheter att förstå evolutionen och vad som är avgörande för en arts utveckling.
Studien har publicerats i Science Advances.
Kontaktinformation
Eric Warrant, professor Lunds universitet, Biologiska institutionen Tel: 046 222 93 41 Mobil: 070 496 49 27 eric.warrant@biol.lu.se
Hur påverkar kontorets miljöhur vi presterar på jobbet? Det har Aram Seddigh undersökt i sin avhandling ”Office types, performance and health”. Det är första gången en studie jämfört olika typer av kontor och samtidigt samlat in skattningar påproduktivitet och hälsa. Det visar sig att ju större ett kontorslandskap är, desto mer kognitiv stress och distraktioner upplever de anställda. Minst negativ påverkan upplever den som har ett eget rum.
Personligheten är oftast inte avgörande för hur anställda upplever störningar, men det finns ett personlighetsdrag som förvärrar situationen – den som är vänlig blir mer distraherad av att jobba i öppna kontorslandskap.
– Att vänliga personer störs mer skulle kunna förklaras av att det i stora kontorslandskap med mycket rörelse krävs att man står på sig, är tydlig med att uttrycka sina behov och ta hänsyn till sig själv, säger Aram Seddigh, nybliven doktor i psykologi och verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.
Resultaten av de tre delstudierna var dock inte helt entydiga. När minnesförmågan mättes med ett kognitivt test visade sig anställda som satt i enskilda rum påverkas mer av störningar. Allra bäst gick det för personer som satt i små eller medelstora kontorslandskap. En förklaring till resultatet kan vara att personer i kontorslandskap har utvecklat strategier för att kunna koncentrera sig trots störningar.
– Utifrån de samlade resultaten skulle jag säga att det är viktigt att anpassa arbetsplatsen till vad arbetet kräver utifrån faktorer som koncentration eller kreativitet. Småkontorslandskap är att föredra framför stora och om man ska ha egna kontorsrum är det viktigt att använda dem på rätt sätt, till exempel att stänga av mobiltelefonen när man behöver vara koncentrerad, säger Aram Seddigh.
Avhandling
Office type, performance and well-being: A study of how personality and work tasks interact with contemporary office environments and ways of working
Kontaktinformation
Aram Seddigh, nybliven doktor i psykologi och verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet tfn: 0739 79 36 63 e-post: aram.seddigh@su.se
Hur föräldrar ser på barn och uppfostran antas bero bland annat på kulturella faktorer. En stor internationell undersökning jämför därför föräldraskap i nio olika länder. Ur undersökningens intervjumaterial har Sevtap Gurdal hämtat underlaget till sin avhandling i psykologi, som fokuserar på Sverige.
Tidigare forskning har visat att en varm och kärleksfull uppväxtmiljö påverkar barns skolresultat positivt. Men Sevtap Gurdals studie visar att det är i kombination med ytterligare faktorer som de förbättrade skolresultaten kommer fram.
– Det behövs också ett aktörskap; att barnen känner att de kan påverka såväl sin omgivning som hur de själva kan agera, säger Sevtap Gurdal.
För att få en bild av detta har hon bett barnen berätta hur de tror de skulle agera om en förälder, läraren eller kompis tagit ett beslut som de inte gillar. Liksom vad de tror i allmänhet om det som händer i livet; påverkas detta av en själv eller bara av yttre faktorer?
– Hur mycket barnen tror de kan påverka beror på omständigheterna, konstaterar Sevtap Gurdal.
Bland kompisar tycker de sig kunna påverka mer än i situationer med föräldrar och lärare.
– Barnen har mer respekt för vuxna. Bland kompisarna kan de stå på sig mer och vara mera ifrågasättande.
Det som mest förvånade Sevtap Gurdal i undersökningen var att mammor och pappor tänker ganska lika kring sitt föräldraskap. En vanlig uppfattning annars är att män och kvinnor ser väldigt olika på hur barn ska uppfostras. Sevtap Gurdal fann inte heller några stora könsmässiga skillnader. Föräldrar tänker lika kring uppfostran oavsett om barnet är en pojke eller flicka.
– Svaren föräldrarna gett om sin uppfostran skiljer sig inte åt beroende på om familjerna har en dotter eller son. Föräldrarna är alltså inte strängare, kärleksfullare eller varmare om barnet har ett visst kön. Och även i en jämförelse med hur föräldrar tänker kring uppfostran i Kenya, Colombia, Italien, Jordanien, Filippinerna, USA, Thailand och Kina är det mest slående att det inte finns särskilt stora skillnader.
– Det kan vara så att de kulturella aspekterna inte är så stora, trots allt, säger Sevtap Gurdal.
Undersökningen bygger på enkätsvar från ett hundratal familjer från vart och ett av de nio länderna.
Avhandlingen
Children and Parents; Attributions, Attitudes and Agency
Sevtap Gurdal, telefon 0520-223782, sevtap.gurdal@hv.se Mer om avhandlingen finns på:
Kontaktinformation
Sevtap Gurdal, telefon 0520-223782, sevtap.gurdal@hv.se
– Valen är en del av vår identitet – våra val är medel för att kommunicera något om vilka vi är eller vill vara – och medier har en stor betydelse för att forma och upprätthålla olika idéer om mat, säger Göran Eriksson, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.
Mat har alltid varit en viktig del av medierna men de senaste decennierna har det skett något av en ”matexplosion”, enligt forskarna. Mat och matlagning syns på bästa sändningstid i TV, i ett stort antal magasin och i det närmaste oöverskådligt antal bloggar. Matexplosionen är en del av en mer omfattande utveckling av livsstilsmedier som tog fart på 1980-talet. Forskarna ser den som en del av en mer omfattande samhällsutveckling mot en konsumtionskultur.
– I denna kultur blir konsumtionen central för människors identitetsskapande. Vi berättar om oss själva, vilka vi är och vill vara, genom vår konsumtion. Mat och matlagning förknippas med vissa värderingar och livsstilar. Veganmat eller slow food är uppenbara exempel på det, säger Göran Eriksson.
Även andra, till synes mindre iögonfallande val, har samma effekt. Nu florerar många olika perspektiv som inte sällan krockar. Ska vi äta mindre fett? Vilka grönsaker är nyttigast och hur ska de tillagas för att behålla sin näring? Hur ofta ska vi äta?
– Utvecklingen går hand i hand med en tilltagande globalisering av mat och matkultur. Därför kommer vi ha ett internationellt perspektiv på mat, berättar Göran Eriksson.
Med i projektet finns forskare från medie- och kommunikationsvetenskap samt måltidsvetenskap vid Örebro universitet och dessutom forskare från Storbritannien och Slovenien.
Kontaktinformation
Göran Eriksson E-post: goran.eriksson@oru.se Telefon: 019-303815, 0706590577
I Kvinnostudien har forskare vid Göteborgs universitet följt ett representativt urval av den medelålders kvinnliga befolkningen från 1968 till 2000 (när kvinnorna i studien var mellan 70 till 92 år gamla).
Forskarna har nu med hjälp av data från studien försökt kartlägga sambandet mellan intaget av olika typer av alkoholdrycker och förekomsten av hjärtinfarkt, stroke, diabetes och cancer. I den aktuella studien tillfrågades de 1500 kvinnorna om frekvensen på sitt alkoholintag av öl, vin eller sprit (från dagligen till ingenting de senaste 10 åren), samt om olika kroppsliga symtom.
Resultaten visar att under den 32-åriga uppföljningsperioden utvecklade 185 kvinnor hjärtinfarkt, 162 drabbades av stroke, 160 utvecklade diabetes och 345 fick cancer. Studien redovisar ett statistiskt säkerställt samband mellan hög spritkonsumtion (definierad som oftare än någon gång per månad) och en nästan 50-procentig större risk att dö i cancer, jämfört med dem som dricker mindre ofta.
Studien visar också att kvinnor som rapporterade att de drack öl någon gång per vecka till någon gång per månad hade 30 procent lägre risk att utveckla hjärtinfarkt än de kvinnor som drack öl flera gånger per vecka/dagligen respektive aldrig drack öl.
En måttlig konsumtion av öl tycks alltså skydda kvinnor från hjärtinfarkt.
– Även tidigare forskning tyder på att alkohol i måttlig mängd kan ha viss skyddande effekt, men det råder fortfarande osäkerhet om det verkligen är så. Våra resultat har kontrollerats mot andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom vilket stärker fyndet. Samtidigt kunde vi inte bekräfta att måttlig vinkonsumtion har samma effekt, så även våra resultat behöver bekräftas i uppföljande studier, säger Dominique Hange, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Artikeln
A 32-year longitudinal study of alcohol consumption in Swedish women: Reduced risk of myocardial infarction but increased risk of cancer är publicerad online i vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Primary Health Care .
Fakta/studien
Kvinnoundersökningen i Göteborg inleddes i slutet av 1960-talet, då cirka 1500 medelålders kvinnor representativa för den kvinnliga befolkningen i Göteborg undersöktes och fick svara på frågor om bland annat sin hälsa och eventuella sjukdomar . Kvinnorna har följts kontinuerligt sedan dess, med regelbundna uppföljningar, från 1968-1969 till senaste undersökningen som pågår nu.
Kontaktinformation
Dominique Hange, medicine doktor och specialist i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0722 24 57 00 dominique.hange@vgregion.se
Forskningen är en kombination av studier på möss och människor och presenteras i tidskriften Gastroenterology.
Akut bukspottkörtelinflammation (akut pankreatit) drabbar årligen ungefär 2000 – 3000 personer i Sverige, och orsakas i de flesta fall av alkohol eller gallsten. Inom gastroforskningen är det väl känt att överaktivering av en typ av vita blodkroppar, neutrofiler, driver fram inflammation i bukspottkörteln. Men vad som styr aktiveringen av neutrofiler har hittills saknat tillfredsställande förklaringar.
Tre forskargrupper vid Lunds universitet har samverkat för att finna ett svar.
– I våra studier har vi kunnat belägga att neutrofilerna kan kasta ut nät av DNA och proteiner som är skadliga för bukspottkörteln. Näten är oftast bra – de är en av kroppens försvarsmekanismer mot infektioner, men vid bukspottkörtelinflammation aktiveras de av något som kan liknas vid ett falsklarm och startar istället nedbrytande processer, förklarar Henrik Thorlacius, professor vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus, som tillsammans med doktoranden Mohammed Merza utfört huvuddelen av forskningen.
Falsklarmet startas av särskilda larmmolekyler som varnar för bakterier och virus som kan leda till infektioner. Men akut bukspottkörtelinflammation är en så kallad steril inflammation och är till skillnad från många andra inflammationer inte en respons på infektion, som kroppen luras att tro. Forskningen kring näten, vars vetenskapliga beteckning passande nog är NETs (Neutrophil Extracellular Traps) har tagit fart de senaste 10-15 åren.
De sista åren har kunskapen om att de kan ha skadliga effekter utvecklats, förutom vid bukspottkörtelinflammation gäller det bland annat inflammatoriska sjukdomar i lever och lunga samt vid den reumatiska sjukdomen SLE.
I dagsläget saknas både läkemedel och behandling som är specifikt inriktad mot bukspottkörtelinflammation. Istället ges livsuppehållande stödbehandling för hjärta, lungor och andra organ som sviktar på grund av tillståndet.
Vården, som kan vara mycket krävande för patienten, leder till att de flesta tillfrisknar men en mindre andel avlider av sjukdomen. Henrik Thorlacius har länge forskat kring behandlingsmöjligheter av akut bukspottkörtelinflammation, och har tidigare identifierat flera viktiga signaleringssystem.
De nya rönen bedömer han som de mest lovande hittills. Han anser att fokus på näten och oskadliggörandet av dessa kan vara en vinnande strategi i sökandet efter nya behandlingar. De kan även göra det möjligt att identifiera tidiga sjukdomsmarkörer, menar han:
– Fyndet gör det möjligt att accelerera forskningen kring akut bukspottkörtelinflammation och jag tror att många forskare kommer att engagera sig i sökandet efter behandlingar. I mössen sprutades gallsyra in i bukspottkörteln och därefter studerades sjukdomsförloppet. I den kompletterande delen med patienter undersöktes NETs-nivåerna i blodprover från 10 patienter vid Skånes universitetssjukhus med bukspottkörtelinflammation samt en frisk kontrollgrupp.
Arbetet har underlättats av modern bildteknik med elektronmikroskop.
Artikel
Neutrophil Extracellular Traps Induce Trypsin Activation, Inflammation and Tissue Damage in Mice with Severe Acute Pancreatitis (Gastroenterology) Författare: Mohammed Merza, Hannes Hartman, Milladur Rahman, Rundk Hwaiz, Enming Zhang, Erik Renström, Lingtao Luo, Matthias Mörgelin, Sara Regnér och Henrik T Thorlacius.
Fakta/Akut bukspottkörtelinflammation (akut pankreatit)
Bukspottkörteln bildar olika ämnen, enzymer och hormoner, som är nödvändiga för att bryta ner maten och för att sockerhalten ska vara på lagom nivå. Inflammationen kan vara både kronisk och akut, gemensamt är att ingen hittills kunnat förklara vilka förlopp i kroppen som startar sjukdomsprocessen. Högt alkoholintag och gallstenar är riskfaktorer.
Vid akut bukspottkörtelinflammation kan man få mycket ont i magen och smärtan kan också stråla ut mot ryggen. Feber, blekhet, kallsvettningar, svullen mage och kräkningar är andra symptom. Varje år drabbas uppskattningsvis 2000–3000 personer i Sverige av akut bukspottkörtelinflammation. I en mindre del av fallen blir inflammationen svårartad och sprider sig. Den totala mortaliteten i Sverige vid akut pankreatit är 1,3 per 100 000 invånare och år. (Källa: Lunds universitet, 1177.se och internetmedicin.se)
Kontaktinformation
Henrik Thorlacius, professor i kirurgi vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, 070-34 55 150, henrik.thorlacius@med.lu.se
– Vår studie visar att honorna lägger fler ägg och hanarna befruktar fler ägg när en individ har ett stort genom, säger forskningsledaren Göran Arnqvist, professor i zooekologi vid Uppsala universitet.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society of London. Genomet är summan av all arvsmassa, DNA, som finns i en cell. Genomets storlek varierar mycket mellan människor och olika växter, djur och andra organismer.
Hur mycket DNA en art har, hänger konstigt nog inte ihop med artens komplexitet. Väldigt enkla organismer kan ha ett stort genom. Komplicerade organismer kan ha ett väldigt litet. Till exempel har både granar och gräshoppor genom som är många gånger större än människans. Varför denna variation finns är lite av ett mysterium och vad den beror på är också oklart. Det finns två sorters biologiska förklaringar till dessa dramatiska skillnader.
Den första föreslår att variation i genomets storlek mest består av skräp-DNA som inte spelar någon roll för organismers funktion och att det är slumpmässiga processer som bestämmer hur stor genomet blir.
– En möjlig tolkning av våra resultat är att det inte är så enkelt, utan att skräp-DNA:t faktiskt kan fylla viktiga funktioner, säger Göran Arnqvist.
I studien har forskarna tittat på olika arter av skalbaggar. Det står klart att, åtminstone hos dessa skalbaggar, är mycket arvsmassa en bra fungerande arvsmassa. Mycket arvsmassa gör det lättare att fortplanta sig. Individer med mycket DNA kommer då att sprida sitt stora genom till nästa generation, vilket kan leda till en evolutionär utveckling mot allt större genom.
Artikel
Genome size correlates with reproductive fitness in seed beetles
Kontaktinformation
Göran Arnqvist, professor i zooekologi vid Uppsala universitet E-post: Goran.Arnqvist@ebc.uu.se Tel: 070-2935032
Grundämnet gadolinium, uppkallad efter uppsalakemisten Johan Gadolin, som upptäckte det första sällsynta jordartselementet yttrium under sent 1700-tal. Gadolinium, som tillhör samma klass, har unika magnetiska egenskaper som gör det särskilt intressant för magnetisk datalagring. Framför allt har ämnet det största magnetiska spinnmomentet av alla element, beroende på att det finns två olika magnetiska moment på varje atom. Dessa spinnmoment kopplar parallellt på sådant extremt starkt sätt att inget existerande magnetiskt fält på jorden skulle kunna upphäva kopplingen.
I ett internationellt samarbete har nu två fysiker från Uppsala universitet, Karel Carva och Peter Oppeneer, tillsammans med forskare från Berlins Fria universitet, och Konstanz universitet, Tyskland, demonstrerat att det är möjligt att bryta kopplingen mellan spinnmomenten. Forskare i Berlin använde ljuspulser som är kortare än pikosekunder för att excitera gadoliniummetall och sedan följa spinndynamiken hos både spinnmomenten med ultrakorta hög energetiska röntgenblixtar. Deras helt olika spinndynamik avslöjade att den starka kopplingen upphävdes inom pikosekunder (10-12 s) och förblev bruten under nära 100 pikosekunder.
Genom Uppsalaforskarnas teoretiska beräkningar kunde man sedan noggrant förklara hur den grundläggande magnetiska växelverkande kan sättas ur spel.
– För inte länge sedan blev det klart att koppling mellan spinnmomenten på olika atomer i ett material kan brytas. Nu har vi bevisat att även den starkare spinnmagnetiska kopplingen på en och samma atom kan övervinnas, vilket ger nya möjligheter för att manipulera magnetiskt material och öppnar nya vägar för framtidens datalagring, säger professor Peter Oppeneer.
Artikel
Disparate ultrafast dynamics of itinerant and localized magnetic moments in gadolinium metal, B. Frietsch, J. Bowlan, R. Carley, M. teichmann, S. Wienholdt, D. Hinzke, U. Nowak, K. Carva, P.M. Oppeneer & M. Weinelt.
Kontaktinformation
Prof. Peter Oppeneer, Institutionen för fysik och astronomi, på 018-471 3748, 070-960 40 16 eller peter.oppeneer@physics.uu.se
Chalmersforskarna har utvecklat en matematisk beräkningsplattform som gör det möjligt att förutsäga hur olika patienter kommer att svara på en förändrad diet, beroende på hur deras egen tarmflora är sammansatt. Arbetet har skett i samarbete med forskare på Göteborgs universitet samt med kollegor i Frankrike och flera andra länder.
– Med den här metoden kan vi nu börja kartlägga varje enskild bakterietyps ämnesomsättning och därmed få grepp om de grundläggande mekanismerna i den mänskliga metabolismen, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers och den som leder forskargruppen.
I människans tarmsystem kan det finnas upp till 1 000 olika slags bakterier och andra mikroorganismer, varav många på ett eller annat sätt deltar i ämnesomsättningen. Tarmflorans sammansättning varierar kraftigt mellan individer, av skäl som till stor del är okända. Dock har forskningen under de senaste åren kunnat visa att det finns ett samband mellan vissa sjukdomar och tarmflorans sammansättning.
– Detta är tydligt när det gäller exempelvis typ 2-diabetes, åderförkalkning och fetma. Det finns också indikationer på att detsamma skulle kunna gälla för depression och för kroppens förmåga att svara på olika cancerbehandlingar, säger Jens Nielsen. Exakt hur mikroorganismerna samverkar med födan, med individen och inte minst med varandra är oerhört komplext.
Fram tills nu har det varit mycket svårt att få fram kunskap om hur orsakssambanden ser ut. Men i en studie som nu nyligen publicerades i tidskriften Cell Metabolism bevisar forskarna genom kliniska försök att den matematiska modellering de utvecklat faktiskt fungerar. Utgångspunkten är ett dietexperiment som utförts vid en klinik i Frankrike. En grupp patienter med övervikt fick först sin tarmflora karaktäriserad och sattes sedan på bantningsdiet. Alla gick ned i vikt, vilket var förväntat. Men hos patienter med en artfattig tarmflora minskade dessutom halterna i blodet och i avföringen av flera ämnen som brukar indikera hälsorisker.
Detta till skillnad från de patienter som hade en tarmflora med större ”biologisk mångfald”. Deras hälsoläge påverkades inte lika mycket. Det riktigt intressanta är dock att systembiologerna från Chalmers med sina modelleringsverktyg till stor del kunnat förklara varför de båda patientgrupperna reagerat som de gjort på dieten.
– Vi har bland annat kunnat påvisa att tarmen hos dem som har en artfattig tarmflora producerar mindre aminosyror när de äter den här dieten. Det är en förklaring till de förbättrade blodvärdena. På kort sikt kan den här forskningen enligt Jens Nielsen göra det lättare för läkare att identifiera de överviktiga patienter som verkligen skulle göra en stor hälsovinst genom att lägga om sin kost och minska i vikt. Ganska snart bör det även bli möjligt att utforma dietrekommendationer som tar hänsyn till den enskilda patientens tarmflora.
Jens Nielsens franska forskarkollegor funderar redan i sådana banor.
– På längre sikt kan vi kanske tillföra tarmbakterier till patienter vars ämnesomsättning inte fungerar så bra, förklarar han. Så kallad probiotika används redan idag
– olika yoghurtkulturer är ett exempel – men dessa bakteriers uppgift är främst att stabilisera tarmen och skapa en gynnsam miljö.
– Med nästa generation probiotika handlar det mer om att tillföra bakterier som direkt interagerar med den existerande tarmfloran och varaktigt förändrar dess sammansättning, säger Jens Nielsen.
Företaget Metabogen har startats utifrån samarbetet mellan Chalmers och Göteborgs universitet och inom detta ska man nu försöka utveckla sådana läkemedel.
Läs den vetenskapliga artikeln Quantifying Diet-Induced Metabolic Changes of the Human Gut Microbiome.
Tarmfloran
I människans matsmältningskanal finns mellan ett och två kilo mikroorganismer, deras antal är tio gånger större än cellerna i kroppen. Tarmfloran består normalt av mellan 300 och 1 000 arter. Ett 40-tal bakteriesorter utgör dock 99 procent av innehållet. Variationen mellan människor när det gäller tarmflorans sammansättning anses ha flera förklaringar: Genetiska faktorer, överföring från modern vid födseln, kosthållning, långvarig medicinering. En individs tarmflora är relativt stabil. En antibiotikakur innebär visserligen en kraftig störning, men den går normalt över. Upprepad användning av antibiotika tros dock kunna leda till permanenta förändringar.
Studien 45 överviktiga personer ingick i studien, indelade i två grupper beroende på om deras tarmflora var artrik eller artfattig. De sattes på en kalorisnål diet under sex veckor. Därefter mättes halterna i deras blod och avföring av ämnen som är kända markörer för sjukdom och ohälsa. Resultatet blev att den artfattiga gruppen, som hade ett sämre hälsoläge från början, fick kraftigt förbättrade värden. De med en artrik tarmflora påverkades inte så mycket. Chalmersforskarna valde ut fem av de vanligast förekommande tarmbakterierna och kunde genom att matematiskt modellera deras ämnesomsättning och deras interaktion med varandra förklara studiens resultat.
Kontaktinformation
Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers, 0702-436 618, nielsenj@chalmers.se
Samhällets insatser till föräldrar med missbruksproblem är idag oftast riktat till den person som har problemet med missbruk medan barnens behov och föräldraskapet kommer i skymundan. Nu presenteras resultat från en intervjustudie med 21 föräldrar och 30 barn i åldrarna 6–19 år, som visar att både barn och föräldrar vill att missbruket upptäcks tidigt och att alla i familjen får hjälp.
– Samhällets insatser måste riktas både till föräldrar med missbruksproblem och deras barn, utifrån deras olika behov men de behöver också bli sedda som familj. Dels för att underlätta situationen här och nu, men också för att förebygga att barnen drabbas av problem senare i livet, säger Karin Alexanderson, forskare sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Utan stöd från samhället eller från egna nätverk har barnen en ökad risk att inte klara skolgången och att själva utveckla psykisk och fysisk ohälsa, eller eget missbruk, senare i livet. De medverkande har berättat hur de upplever det att leva i en familj med missbruk, vilken hjälp de olika familjemedlemmarna har fått och vilken hjälp de tycker att de borde ha fått. Resultaten visar att just barnen kan stå för den påtryckning eller utgöra den motivation som behövs för att den vuxne ska göra något åt sitt missbruk.
Att ta upp föräldraskapet i behandlingen av de vuxna är av värde för alla i familjen. Resultaten visar också tydligt att barnen inte skyddas fullt ut från konsekvenserna av en förälders missbruksproblem även om de bor hos den andra föräldern och den är nykter och drogfri.
Studien är unik eftersom både barn och föräldrar som lever i familjer där minst en förälder har ett missbruksproblem har intervjuats. I andra studier är det vanligare att vuxna tillfrågas om sina minnen av att ha vuxit upp i en familj med missbruk. Studien ingår i projektet Barn i missbruksmiljöer som Uppsala universitet och Regionförbundet Uppsala län driver med stöd från Folkhälsomyndigheten. Projektet är en del i Folkhälsomyndighetens utvecklingsarbete som pågått sedan 2011 för att öka kunskapen om det stöd som ges till barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld.
Arbetet sker i samverkan med Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Studiens resultat presenteras på en konferens anordnad av Regionsförbundet i Uppsala län, Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet och länsstyrelsen i Uppsala län.
En skrift publiceras under oktober månad 2015. Journalister som önskar vara med på konferensen kontaktar Elisabeth Näsman eller Karin Alexandersson.
Se programmet här.
Tid: 17 september klockan 09:00–16.30 Plats: Universitetshuset sal X, Biskopsgatan 3, Uppsala
Kontaktinformation
Elisabet Näsman, professor vid sociologiska institutionen, 018-471 62 29 Elisabet.Nasman@soc.uu.se Karin Alexanderson, fil.dr. socialt arbete 018–471 10 39, mobil: 073 80 26 197, Karin.Alexanderson@soc.uu.se
Det ökade intresset för biobränslen och andra förnyelsebara energikällor märks tydligt. Idag står förnyelsebara energikällor för cirka 50 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Det är en ökning på 33 procent jämfört med 1990.
– Det är här en mycket positiv utveckling, säger Therese Zetterberg, men ett intensivare skogsbruk leder också till ett ökat tryck på skogen. Till exempel kan uttag av så kallat grot (grenar, toppar och barr), leda till försurning av mark och vatten. Orsaken är att trädens gröna delar innehåller mer näring och ämnen som buffrar mot försurning än stamved. Om groten istället hade fått ligga kvar i skogen skulle den ha fyllt på markens förråd av näringsämnen och neutraliserat den syra som uppstått under trädens tillväxt.
Genom att den skördas försvinner denna möjlighet. I sitt doktorsarbete har Therese Zetterberg undersökt långsiktiga effekter av grotuttag på olika platser runtom i Sverige. Fältmätningar visade att markens förråd av kalcium, ett viktigt makronäringsämne, har minskat med upp till 50 procent på endast 20 år.
– Störst minskning fann vi på en granlokal i norra Sverige, där markens förråd av kalcium från början var stort, säger Therese Zetterberg.
Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har det extra uttaget av grot inte ökat surhetstillståndet i marken. På den norra lokalen har marktillståndet till och med förbättrats under de 20 åren.
– När kollegor till mig analyserade barr i uppväxande skog visade det sig också att markförråden verkar vara mer än tillräckliga för att täcka trädens behov, säger Therese Zetterberg.
Inte heller tycktes trädens tillväxt vara påverkad. Det beror på att det är först och främst kväve som begränsar tillväxten i våra svenska skogar. På samma lokaler undersökte Therese Zetterberg också marklösningen, 27–30 år efter avverkning. Jämfört med traditionell skogsavverkning var marklösningen något surare efter grotuttag. Återigen var skillnaden störst på den norra lokalen, men där var bufferkapaciteten ändå så pass god att den ekologiska betydelsen för vattenlevande organismer bedömdes som väldigt liten.
På de två södra lokalerna var skillnaden väsentligt mindre och inte heller tillräckligt stor för att motverka återhämtningen från försurning. Några år senare var skillnaderna mellan traditionell skogsavverkning och sådan där även grot skördades helt borta. Therese Zetterberg har även testat att rekonstruera de uppmätta förändringarna i mark och marklösning med hjälp av en modell. Modellresultat används för att beskriva helträdsuttagets påverkan på längre sikt än vad vi har data för. Därför är det viktigt att veta hur pass väl de beskriver verkligheten.
– Modellresultaten överensstämde med de minskade trender vi sett i marken, men överdrev hur stora förlusterna var, säger Therese Zetterberg.
Modellen var också väldigt känslig för vilka antaganden som gjordes om till exempel trädens upptag av kalcium. Man måste även vara medveten om att modellerna inte tar hänsyn till att träden kan anpassa sig till förändringar på växtplatsen, så kallade biologisk återkoppling, vilket i framtiden skulle kunna minska trädens försurande påverkan.
– Man ska alltså vara väldigt försiktig med att tolka framtiden baserat på resultaten från olika modeller, säger Therese Zetterberg. Resultaten är unika i sitt slag. Det finns väldigt få platser i världen där det går att mäta och modellera de långsiktiga effekterna av avverkning med grotuttag. Resultaten tyder på att vi kan ta ut avverkningsrester på många platser i Sverige utan att riskera försurning. Det kan dock finnas andra miljörisker som sätter begränsningar för uttaget storlek och omfattning, exempelvis mängden död ved i skogen.
Therese Zetterberg har varit industridoktorand i ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet.
MSc Therese Zetterberg, institutionen för vatten och miljö, försvarar sin doktorsavhandling Measured and Modelled Long-Term Effects of Whole-Tree Harvest. Impact on Soil and Surface Water Acid-Base Status in Boreal Forests vid SLU i Uppsala.
Tid: Fredagen den 11 september 2015, kl 09:00 Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala Opponent: Professor Leena Finér, Naturresursinstitutet (Luke), Joensuu, Finland
Kontaktinformation
Therese Zetterberg Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet och IVL Svenska Miljöinstitutet 031-725 62 28, therese.zetterberg@slu.se
– De störningar man upplever kan förklaras både utifrån själva ljudet och utifrån psykologiska faktorer, säger Penny Bergman, forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och den som leder det ena projektet.
De psykologiska faktorer som kan ha betydelse för ljudupplevelsen är sådant som ljudkänslighet, upplevd egenkontroll och upplevd närvaro av vindkraftverken.
– Man vet sedan tidigare att uppfattningen av ljud också kan påverkas av om man är delägare i vindkraftverket, säger Anna Rydberg, sektionschef på JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, som också deltar i SP:s projekt.
För att få en helhetsbild av vad som orsakar upplevda störningar, ska forskarna kartlägga hur de olika aspekterna inverkar på graden av störning och förhållandet mellan dem. Energimyndigheten vill med satsningen få möjlighet att prioritera mellan olika åtgärder för att kunna avhjälpa störningsproblem, och därmed underlätta etableringen av nya vindkraftsparker.
Liknande studier av upplevd störning från vindkraftverk har genomförts tidigare, men vindkraftverken som byggs i dag är ofta både kraftigare och större jämfört med för bara fem år sedan.
– Vindkraftverken har inte bara blivit större, utan är också ofta placerade i kuperad terräng och låter annorlunda än de verk som har studerats tidigare, säger Penny Bergman.
Forskarna ska studera stora vindkraftverk med en navhöjd om minst 95 meter och en rotordiameter på minst 90 meter och jämföra resultaten med tidigare forskning på mindre vindkraftverk. Man ska också undersöka hur placeringen höjdmässigt i landskapet och hur väderförhållanden påverkar det upplevda ljudet från vindkraftverken.
Det andra vindkraftsprojektet som Energimyndigheten nu satsar på via forskningsprogrammet Vindval leds av Uppsala universitet. De båda projekten ska samverka och slutrapportera sina resultat i juni 2017.
Kontaktinformation
Penny Bergman, forskare sektion Ljud&vibration, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 010-516 57 40, penny.bergman@sp.se Dag Glebe, gruppchef Innovation, sektion Ljud&vibration, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 010-516 57 31, dag.glebe@sp.se Anna Rydberg, sektionschef jordbruk JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, 010-516 69 55, anna.rydberg@jti.se Carina Johansson, presskontakt JTI, 010-516 69 28, carina.johansson@jti.se
Den organiska elektroniken har mängder av fördelar, den är billig, flexibel, transparant och lätt. När det gäller tillämpningar är det bara fantasin som sätter gränserna. Det har också skett en snabb utveckling av polymererna sedan fenomenet med ledande och halvledande plaster upptäcktes och sedan belönades med Nobelpris år 2000.
Svagheten är fortfarande snabbheten, plast transporterar laddning långsamt jämfört med exempelvis kisel. En polymer består av långa kolvätekedjor där andra grundämnen binds som sedan ger den enskilda plasten dess egenskaper.
Forskning pågår och kemiindustrins forskare och utvecklare har fått fram nya polymerer som leder allt bättre.
– Laddningen färdas två till tre gånger snabbare i den senaste generationens polymerer, berättar Simone Fabiano, forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, campus Norrköping.
Han är också huvudförfattare till artikeln i amerikanska Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.
Hittills har man strävat efter att få polymerkedjorna i materialet att ligga så väl ordnade som möjligt.Tanken är att det ska vara lätt för laddningen att hoppa mellan kedjorna om de ligger ordnade i rader. Simone Fabiano liknar polymerkedjorna vid spagettistrån som man försökt få att ligga intill varandra och inte i en enda röra som när man häller dem ur kastrullen.
Forskarna har dock till sin förvåning konstaterat i experiment att laddningen verkar färdas lika snabbt i en oordnad polymer som i en ordnad, kristallin.
Simone Fabiano, har tillsammans med kolleger såväl vid Laboratoriet för organisk elektronik i Norrköping som i Stanford, USA, hittat förklaringen. De har kunnat visa att kristalliniteten, eller den ökade ordningen, faktiskt inte spelar någon roll för hur snabbt polymeren leder.
– Vi ser att den nya generationen polymerer har så små defekter att laddningen färdas utmed kedjan istället för att hoppa mellan kedjorna. Det är mindre energikrävande för laddningsbäraren att färdas utmed kedjan än att hoppa till den intilliggande, alltså leder polymeren snabbare, förklarar Simone Fabiano.
Det ideala verkar istället vara att polymeren har en viss oordning och att polymerkedjorna då och då aggregerar, det vill säga korsar varandra för att underlätta övergången. För att öka ledningsförmågan ytterligare i de ledande och halvledande polymererna och för få fram allt snabbare elektroniska komponenter ställer Simone Fabiano nu sitt hopp till kemisterna.
– Det handlar om design på molekylnivå. Att de kan fortsätta minska defekterna och fokusera på att polymerkedjorna kan få kontakt med varandra, snarare än att de formar stora kristallina strukturer, svarar Simone Fabiano.
Publikationen
Experimental evidence that short-range intermolecular aggregation is sufficient for Efficient charge transport in conjugated polymers, Simone Fabiano, Suhao Wang, Skomantas Puzinas, Xavier Crispin och Magnus Berggren, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet samt Scott Himmelberger och Alberto Salleo, Departement of Materials Science and Engineering, Stanford University. PNAS augusti 2015, vol 112. DOI 10.1073/pnas
Kontaktinformation
Simone Fabiano, simone.fabiano@liu.se, +46 (0) 11 36 36 33
Avhandlingen undersöker terrorism riktat mot spårbunden trafik och analyserar hur offentliga och privata aktörer organiserar sin krisberedskap för att hantera ett terroristattentat mot tåg eller tunnelbanetrafik. Avhandlingen baseras på studier av hur attacker internationellt har förändrats över tid och hur länder som Japan, Spanien, Storbritannien och Indien har hanterat storskaliga attacker. Resultaten visar att masskadeattacker mot tåg är ett relativt sent fenomen.
Nästan hälften av de 20 största attackerna har skett sedan 2001, dödligheten har ökat och framförallt har antalet skadade per attack femdubblats vid en jämförelse mellan 20- årsperioden 1970-1980 och perioden 1990-2010.
– Detta innebär mer komplicerade räddningsinsatser och framförallt erfarenheterna från Londonbombningarna illustrerar hur effektiv krishantering vid händelser mot denna del av transportsektorn kräver systematisk övning, ständig kunskapsuppbyggnad och samarbete mellan krishanteringsaktörer och tågaktörer, säger Veronica Strandh.
Brist på systematik och tydlighet
Offentliga och privata aktörer i Sverige har idag en större riskmedvetenhet om terrorism. Trots det präglas beredskapen av stora variationer och en betydande osäkerhet.
– Framförallt finns en osäkerhet om vilken beredskap som behövs. Kombinationen av att Sverige varit förskonat från attacker med stora masskadesituationer som följd och att många aktörer har begränsade resurser för krisberedskap, leder till att det upplevs svårt att investera tid och resurser i beredskap för sällanhändelser. Det finns även stora variationer i hur aktörer övar.
– En del menar att exempelvis ambulans, polis och räddningstjänst bör öva specifikt på att hantera terrorism för att kunna agera säkert och effektivt, medan andra anser att ett terroristattentat inte skiljer sig från andra typer av allvarliga händelser. Avhandlingen visar även att aktörerna efterlyser större tydlighet. För tåg- och krishanteringsaktörer som opererar i en allt mer splittrad miljö med allt fler aktörer råder en osäkerhet kring vilken myndighet som har övergripande ansvar för att utveckla beredskap.
– Vetskapen om att attackerna blir mer omfattande och att tåg ses som ett attraktivt mål för terrorister, vilket den nyliga attacken mot ett snabbtåg på väg till Paris är ett exempel på, understryker vikten av att det finns en beredskap. Idag saknas en tydlighet och en systematik kring hur vi stärker Sveriges förmåga att hantera tågattacker.
Splittrad bild på omfattande attacker
Ett intressant resultat av studien är att terroristattentat ställer krav på omfattande resurser, men det finns ingen gemensam syn på hur man hanterar en kris med 100 döda och mer än 300 skadade.
– Medan vissa aktörer anser det möjligt att hantera en sådan kris, menar de som är vana att arbeta operativt, exempelvis räddningstjänst, att en omfattande attack skulle kräva svåra prioriteringar och innebära nya säkerhetsrisker för räddningspersonal och sjukvård som de inte är vana att hantera, säger Veronica Strandh.
Avhandlingen innehåller en fallstudie av Sverige som inkluderar intervjuer med nyckelaktörer inom svensk krishantering som exempelvis polis, räddningstjänst, sjukvård, kommun, länsstyrelse, landsting, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SOS Alarm och samverkansrådet mot terrorism.
Studien inkluderar även intervjuer med aktörer inom spårbunden trafik som Trafikverket, Transportstyrelsen, SJ, Arlanda Express, Green Cargo, MTR Stockholm och Jernhusen. Avhandlingen inkluderar också en analys av 1200 attacker registrerade i Global Terrorism Database, analys av Säpos årsrapporter 2001-2013, analys av myndigheters risk och sårbarhetsanalyser och centrala dokument om kontraterrorism och krishantering samt 26 intervjuer.
Avhandlingen heter Responding to Terrorist Attacks on Rail Bound Traffic: Challenges for Inter-organizational Collaboration och finns publicerad i Diva.
Kontaktinformation
Veronica Strandh, statsvetenskapliga institutionen E-post: veronica.strandh@umu.se Telefon: 0735641892
– Det finns naturligtvis en rad hälsorisker med rökning, men för personer som drabbats av en så allvarlig sjukdom som MS är det särskilt viktigt att fimpa omedelbart, säger Jan Hillert, läkare och professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.
Multipel skleros är en kronisk sjukdom i hjärna och ryggmärg som leder till förlust av myelin, en fettrik substans som normalt ligger som ett skyddande lager runt nervcellernas axon eller utskott. Ofta är det unga personer som drabbas och allvarlighetsgraden varierar mycket mellan olika MS-patienter.
De allra flesta som drabbas har till en början en sjukdom som kännetecknas av skov, alltså perioder med försämring som följs av perioder med förbättring. Med åren utvecklar dock många MS-patienter en sjukdomsbild av gradvis försämring, så kallad progressiv MS, vilket ofta leder till betydande funktionshinder.
Det har sedan flera år varit känt att rökning fördubblar risken att insjukna i MS. Det har dock varit okänt om fortsatt rökning efter att patienten fått sin diagnos spelar någon roll för hur sjukdomsförloppet sedan blir.
I ett projekt där patienter i Svenska MS-registret inbjudits att fylla i en enkät om livsstil, bland annat rökvanor har forskarna därför identifierat 728 patienter med MS som rökte vid insjuknandet. Forskarna har sedan jämfört förloppet hos de som slutade röka i samband med diagnosen och de som fortsatte att röka.
Resultaten visar att för varje år man fortsätter att röka så ökar risken för progressiv MS med 4,7 procent. Genomsnittsåldern bland de rökande MS-patienter som utvecklade progressiv MS var 48 år, medan motsvarande siffra för de som slutade röka var 56 år.
– Det är viktigt att hälso- och sjukvården från och med nu råder personer som drabbats av MS att sluta röka och att patienter vid behov också får adekvat hjälp att följa rådet, säger Jan Hillert.
Forskningen har finansierats med anslag från Neuroförbundet, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Hjärnfonden, Margareta af Ugglas Stiftelse, AFA Foundation, EU:s sjunde ramprogram, Karolinska Institutets forskningsfond samt Bibby and Nils Jensen Foundation.
Publikation: Effect of Smoking Cessation on Multiple Sclerosis Prognosis, Ryan Ramanujam, Anna-Karin Hedström, Ali Manouchehrinia, Lars Alfredsson, Tomas Olsson, Matteo Bottai, Jan Hillert, JAMA Neurology, doi:10.1001/jamaneurol.2015.1788, online September 8, 2015.
Kontaktinformation
Jan Hillert, läkare, professor i neurologi Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Tel: 070-585 10 21 E-post: Jan.Hillert@ki.se
