I studien konstateras att ett trendskifte är på gång och att vi idag lägger allt större vikt vid begreppet ”värdetillväxt” när vi tar beslut om hur vi vill använda våra pengar.

– Det senaste året har vi sett att svenskarnas attityder till pengar har förändrats. Sedan finanskrisen har segmentet ”trygghet” alltid hamnat i topp när jag genomfört denna studie, men efter en stadig ökning de senaste åren har ”värdetillväxt” nu alltså gått om, säger Tony Apéria, forskare vid Stockholm Business School, Stockholms universitet.

Norrmännen likadana
– Jag har nu noterat den här utvecklingen i flera studier så förändringen är stabil. Samma trend kan även bekräftas i vårt grannland Norge. Det största behovssegmentet våren 2015 är alltså värdetillväxt som har ökat från 14 procent 2013 till dagens 26 procent. Trygghet är fortfarande viktigt och hamnar på en andraplats med 25 procent (38 procent 2013) följt av konsumtion på 21 procent.

– Att prioritera tillväxt syns extra tydligt i Stockholmsområdet där segmentet får 29 procent. Där kan man även se en extrem ökning på sparande i bostadsrätter och villor. Troligen sammankopplat till den förväntade värdeökningen i just sådana investeringar, säger Tony Apéria.

Ökat intresse för optioner
Trendskiftet innebär att den svenska allmänheten tydligare än tidigare söker finansiella aktörer som hjälper dem att skapa just värdetillväxt. Detta speglas även i Tony Apérias Anseendebarometer samt Hållbarhetsindex som kartlägger våra attityder till de största varumärkena på den svenska marknaden.

Resultaten visar att traditionella finansiella företag, så som de svenska storbankerna, backar medan till exempel företaget Avanza, som representerar ”modern banking”, istället upplevs mer positivt och hållbart av svenska folket.

– Vi ser ett ökat intresse för mer avancerade tjänster som aktiehandel, rådgivning och optioner. Samtidigt ser vi att konsumenterna vill ta ett större eget ansvar för sina investeringar. Det räcker inte längre att enbart erbjuda lån, sparande och enklare finansiella tjänster, konstaterar Tony Apéria.

Om studien
Studien genomfördes våren 2015 i ett riksrepresentativt urval genom en onlinepanel. 6 016 intervjuer gjordes med personer i åldern 18-74 år. 80 av Sveriges största och mest synliga konsumentföretag kartlades och 15 av de största och mest synliga finansiella företagen granskades i detalj. I detta urval har bland annat frågor om svenskarnas attityder till pengar ställts. Studien ingår i Tony Apérias pågående forskning om sambanden mellan Varumärke, Anseende och Hållbarhet.

Kontaktinformation
Tony Aperia, Ekonomie doktor vid Stockholm Business School, Stockholms universitet, tfn 070-775 29 17, e-post tony.aperia@sbs.su.se Sofia Lagergren, pressekreterare vid Stockholms universitet, 0722-33 33 85, sofia.lagergren@su.se

– Det är stor skillnad på varför man köper fritidshus i Strömsund och Norrtälje, bara för att ta två skilda exempel, säger Andreas Back, doktorand i kulturgeografi vid Umeå universitet.

Fritidshustypen som dominerar i Strömsund utmärks av bland annat längre avstånd mellan ägarens bostad och fritidshuset, lägre fastighetsvärden och ökande mängd fritidshus. Fritidshustypen som dominerar i Norrtälje utmärks däremot av korta avstånd mellan ägare och fritidshus, höga fastighetsvärden, men också minskande antal fritidshus genom konkurrensen med den reguljära bostadsmarknaden. Genom att visa på dessa skillnader i landet kan vi också i förlängningen säga något om hur fritidshusen används, av vem och hur det kan tänkas påverka lokalsamhället.

Fyra fritidshuslandskap
Studien bygger på SCB-data från 1997-2012, för Sveriges samtliga fritidshus och deras ägare. De faktorer som studerats är bland annat fastighetsvärde, byggnadernas ålder och avståndet mellan ägarens bostad och fritidshuset. Studien delar upp Sverige i fyra typer av ”fritidshuslandskap”, det vill säga områden där fritidshusen har liknande egenskaper.

De två mest tydliga skillnaderna är de landskap, där fritidshusen ligger långt från ägarens bostad. Ett landskap kännetecknas av platser med glesbygd och befolkningsminskning, medan det andra innefattar flera av landets mest attraktiva semesterorter.

Härjedalens kommun rymmer exempelvis båda dessa landskap, vilket ytterligare understryker att olika platser kan ha olika typer av fritidshus, även inom kommuner.

– De skillnader och komplexiteten i Sveriges fritidshuslandskap som studien visar på skulle kunna underlätta för kommunala beslutsfattare och planerare att diskutera strategier för att hantera olika typer av fritidshus, säger Andreas Back.

Påverkar kommunala tjänster
Den ”osynliga befolkningen” påverkar kommunala tjänster som vatten och hemtjänst, men kan också exempelvis innebära ett större kundunderlag för det lokala näringslivet. Eftersom fritidshuslandskapen är olika innebär det att samma recept inte kan användas överallt.

Studiens resultat är preliminära och görs som en del av ett avhandlingsprojekt i kulturgeografi finansierat av det statliga forskningsrådet Formas.

Fokus för projektet är hur fritidshusägare, i form av en ”osynlig befolkning”, påverkar landets kommuner. I projektets forskargrupp ingår även Roger Marjavaara, universitetslektor i kulturgeografi, samt Dieter Müller, professor i kulturgeografi, båda vid Umeå universitet.

Kontaktinformation
Andreas Back, doktorand i kulturgeografi, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet Telefon: 070-658 20 58 E-post: andreas.back@geography.umu.se

Risken för en skada hos en professionell fotbollsspelare är 1000 gånger högre än för arbetsskada hos en industriarbetare. Det innebär att fotbollsspelande kan räknas som ett högriskarbete. I sin avhandling har Karolina Kristenson undersökt de faktorer som gör fotbollsspelande till ett så skadefyllt yrke.

Hon har studerat skadorna bland manliga fotbollsspelare som spelar i lag i allsvenskan, den norska motsvarigheten, tippeligan, samt i Europeiska fotbollsförbundets turnering Champions League.

Hon jämför bland annat hur tid som professionell fotbollsspelare, spelunderlag och byte mellan underlag bidrar till olika typer av skador. Bland annat konstaterar hon i avhandlingen att lag som spelar på konstgräs har en ökad generell skaderisk.

De skador som är överrepresenterade bland lag som spelar på konstgräs är främst överbelastningsskador, speciellt i underben samt ljumsk- och höftregionen.

– Om man bara tittar på de akuta skadorna med plötslig debut, som man med säkerhet kan säga att inträffade på ett visst underlag, ser man ingen skillnad i skadenivåer. Men utfallet blir annorlunda på lång sikt och om man räknar in överbelastningsskadorna, säger Karolina Kristenson, doktorand i idrottsmedicin.

Genom sin avhandling passar den tidigare fotbollsspelaren också på att avliva några myter inom fotbollsvärlden.

– Det är en ”sanning” i fotbollsvärlden att när man byter mellan underlag blir man mer skadad. Men jag ser inget samband i min forskning mellan skaderisk och hur ofta man byter underlag, säger Karolina Kristenson.

Man brukar också säga att spelare som har naturgräs på sin hemmaplan blir mer skadade när de spelar match på konstgräs. Även denna myt avlivar Karolina Kristenson. Hennes studie visar att det är precis tvärtom, dessa spelare är mindre skadade.

Avhandlingen
Risk factors for injury in men’s professional football, Linköping University Medical Dissertations No 1445. Karolina Kristenson.

Kontaktinformation
arolina Kristenson, doktorand, 073 94 14 156, karolina.kristensson@liu.se

Stadsplanerare förespråkar gärna täta blandstäder som ett sätt att nå ett mer hållbart resande. När bostäder, service och arbetsplatser blandas och förtätas finns det man behöver inom räckhåll, vilket kan leda till ett minskat bilåkande. I praktiken blir inte effekten så stor som det är tänkt.

Allt fler kan välja bort det som finns inom nära räckhåll när möjligheten att överbrygga geografiska avstånd blir större genom bland annat tillgång till bil och distansarbetets snabba utbredning. Med denna möjlighet blir de egna preferenserna och önskemålen ofta viktigare än vad som finns inom en geografisk närhet. Det gäller till exempel hur man reser till arbetet, var man gör sina inköp och vart man åker på söndagsutflykt.

Studerat svenskars vardagsresande
– Om man menar allvar med att skapa ett hållbart resande så räcker det inte att bygga täta blandstäder, säger avhandlingens författare Erik Elldér.

För att förändra resvanor måste stadsplanering kombineras med andra insatser som är kopplade till individen, till exempel informationskampanjer, billigare kollektivtrafik eller trängselskatt. I avhandlingen har Erik Elldér studerat människors vardagsresande i Sverige, det vill säga resor till arbete, servicefunktioner och fritidsaktiviteter (ej semesterresor) och hur dessa påverkas av den stadsstruktur (arbetsplatser, bostäder, service, butiker, skolor, infrastruktur med mera) som finns.

Underlaget utgörs bland annat av statistik från SCB och de nationella resvaneundersökningarna.

Avhandlingen ”The changing role and importance of the built environment for daily travel in Sweden” presenterades den 12 juni 2015. Institutionen för ekonomi och samhälle, avdelningen för kulturgeografi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Erik Elldér, fil dr Tel 031-786 1386, 0737-241645 erik.ellder@geography.gu.se Maria Norrström, kommunikationsansvarig, Handelshögskolan Tel 031-786 1247, 0709-226689 maria.norrstrom@handels.gu.se

Ricin framställs av bönor från ricinplantan, som finns i Sverige som prydnadsväxt men framförallt växer i tropiska länder. Bönorna innehåller proteiner som är mycket giftiga. Ricin är lätt att få tag på, eftersom stora mängder odlas för att framställa ricinolja som används i exempelvis smörjmedel, parfymer och målarfärger.

Det mest kända mordfallet med ricin inblandad är det så kallade Paraplymordet, där en bulgarisk avhoppare 1978 dödades av KGB-agenter i London. Men 2013 fick USA:s president Barack Obama flera pulverbrev med ricin och i Sverige dömdes en man 2014 för framställning av ricin i hemmet.

Svårt att spåra
Att dödlig ricin är så lätt att framställa gör att det är svårt att spåra tillverkningen. FOI och DHSvårt S har länge samarbetat för att skapa metoder som kan kartlägga vilken tillverkningsmetod som använts, som en del i bevisföringen mot tillverkaren.

– Att tillverka ricinolja är lagligt, men att påbörja uppreningen av giftet är ett brott i nästan hela världen. Vi har metoder för att i ett misstänkt ricinprov undersöka om en gärningsman har renat fram giftet och vilken metod som då har använts, berättar Crister Åstot, projektledare för DHS-projektet vid FOI.

Nu har FOI och Nationellt Forensiskt Center i ny forskning skapat metoder för att beräkna resultatvärdet när bevis ska läggas fram i en svensk rättegång. Men stöd av ett 50-tal uppmätta markörer kan forskarna ge en så säker bild av tillverkningsmetoden att bevisen kan räknas in i högsta klassen i polisens niogradiga bevisskala.

Femtiotal markörer
FOI:s arbete har väckt stor uppmärksamhet i forensiska kretsar.

– Framförallt för att vi har utvecklat metoder för att använda så många markörer som ett femtiotal. Tidigare har man fått arbetat med ett fåtal markörer, säger Susanne Wiklund Lindström, projektledare för det aktuella resultatvärderingsprojektet vid FOI.

FOI, med de enda svenska laboratorier som får jobba med ämnen som klassas som kemiska stridsmedel, vill fortsätta arbetet bland annat genom att förbättra valideringen och vidareutveckla metoderna för att matcha prover mot varandra för att koppla ihop brott.

Kontaktinformation
Maria Hugosson Bygge Pressansvarig 073-4447755 maria.hugosson@foi.se

Forskare har i 100 år letat efter denna saknade tidsålder i Sveriges berglager. De nya fynden visar att tidsåldern devon faktiskt finns bevarad i Skåne. De fossila sporerna hittades i sandsten man trott var äldre, från havsbottnar avsatta under tidsåldern silur. Sandstenen är en känd, rödfärgad byggnadssten som bland annat Öveds kloster är byggt med.

– En av Sveriges populäraste byggnadsstenar gömmer bevis för expansionen av de första egentliga landväxterna, säger professor Vivi Vajda vid Naturhistoriska riksmuseet som gjort upptäckten tillsammans med doktoranden Kristina Mehlqvist.

Reste sig ur havet
I tidsåldern devon hade Sveriges kontinent just rest sig ur havet. Det skedde när kontinenter kolliderade med varandra och bergskedjan Kaledoniderna bildades, (resterna av denna finner vi i vår svenska fjällkedja). Ett stenigt, ödsligt och kargt landskap med höga berg. Men enstaka mossor längs vattenbryn ersattes snart av landlevande växter som förökade sig med sporer och grönskan bredde ut sig.

Miljontals år senare hade bergskedjan smulats sönder av väder och vind. Denna erosion trodde man hade utplånat alla spår från tidsperioden devon och därför har detta fynd av fossila devon-växter en stor geologisk betydelse. Övedssandstenen liknar bergarten Orsasandsten som använts till flera byggnader i Stockholm.

Förmodligen är även Orsasandstenen av samma ålder som Övedssandstenen men det återstår för forskarna att bevisa.

Resultaten publiceras i tidskriften Review of Palynology and Palaeobotany, som är ägnad åt fossila växter.

Kontaktinformation
Vivi Vajda, Professor vid Naturhistoriska riksmuseet Telefon 0733 861195 Epost vivi.vajda@nrm.se

Claes-Fredrik Helgesson, professor i Teknik och social förändring på Linköpings universitet, intresserar sig för det som äger rum i gränssnittet mellan medicin, vetenskap och ekonomi.

Han menar att den forskning som ofta betraktas som objektiv och evidensbaserad är formad av förhandlingar där forskare, industri med flera försöker ta reda på vad som är värt att veta.

– Man hävdar ofta att medicinsk forskning är objektiv och därmed värderingsfri. Vi menar tvärtemot att det är centralt att förstå de värderingar aktörer alltid måste göra för att kunna producera kunskap, säger Claes-Fredrik Helgesson.

I ett pågående projekt tillsammans med Francis Lee jämförs arbetet att utforma olika typer av medicinska experiment, så som traditionella randomised controlled trials, RCT, och nyare former av experiment som bland annat inkluderar biomarkörer, vilket är biologiska tecken på sjukdom i kroppen.

– Det är tydligt hur olika former av medicinska experiment involverar olika typer av värderingar avseende sådant som patientsäkerhet, bias, randomisering, och ekonomi, säger Francis Lee. I de nyare formerna av kliniska prövningar uppvärderas snabba slutsatser. Till exempel har man övergett principen att inte påverka studien medan den pågår. Man ändrar doseringar och tar bort patientgrupper som inte omedelbart svarar på försöken.

Betydelsen av vad som ses som ett “värdefullt experiment” skiftar alltså. Som en del av projektet utges boken Value Practices in the Life Sciences and Medicine (Oxford University Press). Där är Helgesson och Lee redaktörer tillsammans med Isabelle Dussage. Boken samlar ett flertal studier inom medicin och livsvetenskap där flera olika värden står på spel.

Projektet Prövningar av värde: Om värderingspraktiken vid utformningen av medicinska experiment ska fortgå fram till 2016.

Kontaktinformation
Jenny Björkman Telefon: 08 506 26 433 Mobil: 08 506 26 400 Epost: jenny.bjorkman@rj.se

– Om vi blickar bakåt till en farlig miljö med rovdjur och krigiska stammar kan några decibels förbättring av uppfattningsförmågan ha gjort stor skillnad. De individer eller familjer som saknade förmågan att gå i takt kan bokstavligt talat ha klampat sig ur den genetiska poolen, om de inte uppfattade faran i tid, säger Matz Larsson forskare vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro.

En grupp frivilliga människor genomgick ett experiment vid Audiologiskt forskningscentrum vid Universitetssjukhuset i Örebro. De fick lyssna på en berättelse av Selma Lagerlöf, samtidigt som ett störande ljud i form av steg på en grusgång spelades upp.

Halva tiden hörde de steg från två personer, som promenerade i otakt och halva tiden steg från två personer som promenerade i takt och försökspersonerna fick reglera ljudnivån på sagan så att de precis kunde följa berättelsen. Det var samma ljudstyrka på fotstegsljuden när de var i takt respektive i otakt.

– Det visade sig att de hörde sagan bättre när stegen var i takt. Skillnaden var 2,7 decibel. De fick alltså skruva upp volymen på sagan nästan 3 decibel när de stördes av ljudet av två personer som gick i otakt för att uppfatta berättelsen lika bra som när fotstegen var i takt.

Experimentet pågick i en kvart, men människor tar i genomsnitt 10 000 steg per dygn och inte sällan i sällskap.

– Att uppfatta ljud i omgivningen var viktigt för att klara sig men egenskaper kopplade till rytmisk förmåga förstärks också. Det är till och med troligt att människans rytmiska gång på plan mark banade väg för evolutionen av dans och musik, avslutar Matz Larsson.

Kontaktinformation
Matz Larsson 019-6025596, 073-809 02 28