Örebroforskarna Anna-Karin Andershed och Henrik Andershed har utvecklat och testat Ester, ett strukturerat bedömningsinstrument som kan användas av alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar – barnavårdscentralen, socialtjänsten, polisen, skolan och barn- och ungdomspsykiatrin. I en studie publicerad i European Journal of Social Work i dag visar de att bedömningarna blir mer relevanta när socialsekreterarna använder ett strukturerat bedömningsinstrument.

– Ju tidigare barn och ungdomar som har psykosociala problem kan få hjälp desto mindre är risken att problemen utvecklas vidare och får fäste över längre tid. Inom Socialtjänsten finns ett stort intresse för att hitta arbetsmetoder som gör kartläggning och uppföljning av risk- och skyddsfaktorer och insatser lättare och bättre, säger Anna-Karin Andershed.

I studien fick 30 socialsekreterare använda Ester för att göra en bedömning av situationen för en 14-årig pojke. 30 andra socialsekreterare fick samma uppgift men utan att få tillgång till Ester eller annat liknande strukturerat instrument som stöd. Alla använde dock Socialtjänstens generella stödsystem för utredning, Barns behov i centrum. I nästa steg fick oberoende forskare och beslutsfattare inom socialtjänsten titta på bedömningarna. De visste inte om socialsekreteraren använt Ester eller inte.

Med hjälp av Ester kunde socialsekreterarna identifiera fler så kallade risk- och skyddsfaktorer. 100 procent av de socialsekreterare som använde instrumentet fångade upp majoriteten av de faktorer som ökar risken för att ungdomen ska hamna snett. Färre än hälften av socialsekreterarna utan stöd av Ester uppnådde samma resultat.

Skillnaden var än större när det gällde skyddsfaktorer. Över 90 procent av de som inte använde Ester inte identifierade någon av de skyddsfaktorer som beskrevs. Jämfört med att över 70 procent av Ester-användarna identifierade minst en skyddsfaktor.

– Det är viktigt att identifiera risk- och skyddsfaktorer för att kunna minska riskerna och stärka skyddet för de barn och familjer som behöver det. Instrumentet bygger på forskning och när socialsekreterare använder det får de hjälp att fokusera på den information som vi vet från forskning kan bidra till bättre insatser och bättre resultat.

– Bedömningen blir också mer tillförlitlig eftersom socialsekreterarna inte riskerar att förbise central information i lika hög grad. Socialsekreterarna har utbildning och erfarenhet och det är självklart viktiga saker, men det är oerhört komplexa ärenden och mycket att hålla reda på. Ester blir ett stöd för minnet och hjälper dem att fokusera på risk- och skyddsfaktorer, avslutar Anna-Karin Andershed.

Studien är publicerad i European Journal of Social Work

Kontaktinformation
Anna-Karin Andershed, Örebro universitet, e-post: anna-karin.andershed@oru.se, telefon: 019-303896

– Det här är en grupp som vi aldrig pratar med, aldrig lyssnar på. Minuten efter beslutet om avvisning hamnar de i ett nytt tillstånd – deras livsutrymme blir mindre och mindre. Vi har analyserat vilka mönster och gemensamma trender som finns i deras erfarenheter, för att kunna föra diskussioner om vad som kan göras annorlunda och bättre, säger Daniela DeBono, projektledare för forskningsstudien.

I undersökningen ingår 25 flyktingars berättelser om upplevelserna av att söka asyl och få avslag, av tiden i förvar i Sverige, och i några fall om erfarenheterna av att återvända till landet de lämnat. Det handlar om hur deporteringsprocessen uppfattas av dem som möter den, och vad det innebär ur ett mänskliga rättigheter-perspektiv. I studien ingår också intervjuer med personer som arbetar med avvisningsfrågor.

I forskningsresultatet är det särskilt tre erfarenheter som sticker ut och försvårar migranternas situation:

I limbo
Flyktingarna befinner sig i limbo eftersom de inte kan påverka sin egen situation. De kan bara begränsat delta i samhällslivet och är ofta rädda för vad som väntar när de har återvänt. Känslan av att befinna sig i limbo har negativa psykosociala effekter på de intervjuade.

– Det är väntat att det inte går smärtfritt eftersom det finns en inbyggd friktion – de asylsökande vill stanna i Sverige, medan Sverige vill deportera dem så fort som möjligt. Samtidigt är viktigt att prata med människorna som ska deporteras för att höra hur systemet uppfattas, säger Karin Magnusson.

Studien visar att de asylsökande upplever att de blir behandlade som om de vore kriminella. Utvisningen uppfattas som ett straff, och det faktum att de blir inlåsta påverkar deras psykiska hälsa negativt.

Ett komplext system
Det sista problemet är att deporteringsprocessen upplevs som obegriplig, svår att förutsäga och diskriminerande.

– Systemet är så komplext att till och med vi som har jobbat med det här forskningsprojektet i 1,5 år har svårt att se hur det fungerar. För migranternas skull är det viktigt att öka transparensen, men också för rättssäkerheten, det behöver bli lättare att få insyn säger Sofia Rönnqvist.

FAKTA
Forskningsprojektet är delfinansierat av Europeiska Återvändandefonden. 

Kontaktinformation
Kontaktpersoner för forskargruppen: Daniela DeBono, 072-5466845 Karin Magnusson, 040-6657120 Sofia Rönnqvist, 040-6658613

– Vår studie har gett genetiska bevis för att den DNA-struktur vi européer bär på idag grundlades i början av bronsåldern. Då skedde en massiv invandring av herdefolk, yamnaya, från den kaukasiska stäppen i nuvarande södra Ryssland och Georgien till Central- och Nordeuropa, säger professor Kristian Kristiansen på Göteborgs universitet som initierade forskningsprojektet tillsammans med professor Eske Willerslev, Köpenhamns universitet.

Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, ger svar på en rad frågor om bronsåldersperioden för cirka 3000-5000 år sedan. Forskarna har gjort DNA-analyser av skelett från bronsåldersgravar i Europa och Centralasien.

– Förändringarna som invandringen ledde till var så omfattande och fick så stor betydelse för resten av vår historia att de kan jämföras med koloniseringen av Amerika, säger Kristian Kristiansen.

Forskarnas drivkraft har varit att förstå varför det under bronsåldern skedde stora ekonomiska och sociala omvälvningar i området som spänner över Uralbergen till Skandinavien. Då ersattes gamla neolitiska kulturer av en helt ny syn på familj och egendom.

– Yamnaya-kulturens herdefolk förde med sig många nya vanor som kom att bli dominerande. De levde i hushåll med kärnfamiljer, till skillnad från stenåldersfolkets kollektiva boendeformer. Herdefolkets gravhögar var för enskilda individer och kärnfamiljer och sådana gravhögar kom att bli vanliga i Sverige och Danmark. De åt kött och mjölkprodukter. De förde med sig ett helt nytt paket av social organisation, säger Kristian Kristiansen.

Forskargruppen menar att dessa folkvandringar också kan förklara ursprunget till de indoeuropeiska språk som vi talar än idag i Europa och Asien.

De nya rönen visar också att laktostolerans bland vuxna i Europa har utvecklats långt senare än man tidigare trott.

– En teori har varit att laktostolerans utvecklats på Balkan eller i Mellanöstern under stenåldern. Men nu kan vi se att mutationen som gett upphov till laktostolerans var sällsynt i Europa även i ett sent skede av bronsåldern. Vi tror att den kan ha kommit till Europa med Yamnayaherdar från Kaukasus men selektionen som har gjort de flesta européer laktostoleranta har skett långt senare, säger Martin Sikora på Centrum för GeoGenetics vid Köpenhamns universitet.

Detta är den första storskaliga befolkningsstudien på förhistoriska människors gener. DNA från 101 individer har analyserats.

Kontaktinformation
Kristian Kristiansen, Götebrgs universitet, tel: 0704-18 57 67, e-post: kristian.kristiansen@archaeology.gu.se, Monica Havström, kommunikatör Göteborgs universitet, tel 031-786 10 68, mobil 0766-18 10 68, e-post: monica.havstrom@hum.gu.se

Mohammad Ali Joudi har i sin avhandling ” Radiation properties of coil-coated steel in building envelope surfaces and the influence on building thermal performance” undersökt betydelsen av byggnadsytors strålningsegenskaper för att uppnå energibesparingar och bra inomhusklimat.

I de ishallar som ingick i studien påvisas betydligt lägre värmestrålningsflöde mellan innertaket och isen vid lägre termisk emittans vilket innebär lägre energiåtgång. I de teststugor som används i studien visas att värmereflekterande beläggningar kan användas för att förbättra det termiska inomhusklimatet och sänka temperaturen i nedre delen av en byggnad under sommaren.

Majoriteten av tidigare studier har rört de yttre byggnadsytorna medan effekterna av de inre ytornas strålningsegenskaper inte undersökts lika ingående. Ali har därför fokuserat sin studie på de inre ytornas termiska emittans och hur det kan undersökas med olika simuleringsmetoder.

Mohammad Ali Joudi disputerar den 12 juni vid Linköpings universitet.

Kontaktinformation
Mohammad Ali Joud, Högskolan Dalarna, e-post: maj@du.se

Vid en hjärtinfarkt, när delar av hjärtmuskeln drabbats av syrebrist, dör många celler i hjärtat. De ersätts av ärrvävnad och hjärtat fungerar sämre. Många forskare intresserar sig därför för möjligheten att stimulera återbildning av de förlorade hjärtmuskelcellerna. Men kan muskelcellerna i hjärtat nybildas? Det är en av de största frågorna inom regenerativ medicin och forskare har länge försökt besvara den, men utan att lyckas komma fram till ett samstämmigt svar.

För att studera nybildning av celler i hjärtat hos människa använde forskarna bakom den nya studien en kombination av metoder, bland annat mätning av den radioaktiva isotopen kol-14. Metoden utnyttjar det faktum att halterna av kol-14 steg kraftigt i atmosfären under 1950- och 60-talet, när många atombomber provsprängdes. Därefter har nivåerna av kol-14 sakta sjunkit. Celler som bildats på senare tid har därför lägre nivåer än de som bildades vid den tiden. Genom att mäta kol-14 i cellernas DNA kunde forskarna räkna ut hur gammal en enskild cell är.

– I den aktuella studien undersökte vi hjärtvävnad från 29 avlidna personer i olika åldrar. Vi fann att redan en månad efter födseln innehåller hjärtat det antal hjärtmuskelceller som finns i vuxen ålder, säger Olaf Bergmann vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Att hjärtat växer sig större under uppväxten beror enligt studien på att hjärtmuskelcellerna ökar i storlek, men de blir inte fler. Hjärtmuskelceller nybildas med andra ord i blygsam skala. Även under ett långt liv byts bara fyra av tio hjärtmuskelceller ut.

Hjärtceller förnyar sig
I hjärtat finns också andra celltyper, så kallade endotelceller och celler i bindväven som med ett samlingsnamn kallas mesenkymala celler. Det visade sig att dessa cellpopulationer förändras mycket mer än hjärtmuskelcellerna. Endotelcellerna har snabbast livscykel. Hos vuxna byts alla endotelcellerna i hjärtat ut under en sexårsperiod. Också de mesenkymala cellerna byts ut, men långsammare, och forskarna bakom den nya studien beräknar att hos en vuxen människa byts dessa celler ut två gånger under livet.

– I studien visar vi att endotelceller, mesenkymala celler och hjärtmuskelceller förnyas i det mänskliga hjärtat under hela livet, även om det sker i olika utsträckning för olika celltyper. Fynden pekar på att det kan vara rationellt och realistiskt att utveckla nya behandlingsstrategier för att förstärka kroppens egen regenerativa förmåga för att behandla hjärtsjukdomar, säger Jonas Frisén vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, som har lett studien.

Studien har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden, Karolinska Institutet, Tobiasstiftelsen, StratRegen, Torsten Söderbergs Stiftelse och Knut och Alice Wallenberg Stiftelse.

FAKTA
Publikationen “Dynamics of cell generation and turnover in the human heart“, Olaf Bergmann, Sofia Zdunek, Anastasia Felker, Mehran Salehpour, Kanar Alkass, Samuel Bernard, Staffan Sjöström, Mirosława Szewczykowska, Teresa Jackowska, Cris dos Remedios, Torsten Malm, Michaela Andrä, Shira Perl, John Tisdale, Ramadan Jashari,Jens R. Nyengaard, Göran Possert, Stefan Jovinge, Henrik Druid, and Jonas Frisén, publishing in Cell June 18, 2015 issue, online first 11 June  2015.

Kontaktinformation
Jonas Frisén, professor, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, telefon: 08-52487562, e-post: Jonas.frisen@ki.se. Olaf Bergmann, forskare, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, telefon: 076-2404746, e-post: Olaf.Bergmann@ki.se

Alla proteiner tillverkas på en och samma plats i cellen men för sin funktion måste de allra flesta först sorteras och sedan transporteras inom och utanför cellen. För detta ändamål har proteinerna en signalsekvens kopplad till sig, som känns igen av andra proteiner som guidar dem till sina rätta slutstationer.

En av dessa proteintransportörer är den så kallade signaligenkännande partikeln (SRP). Forskare vid Umeå universitet visar i en ny detaljerad strukturstudie, publicerad i tidskriften Nature Communications, hur bindningen av signalsekvensen triggar en kaskad av strukturförändringar inom SRP-partikeln. Dessa förändringar möjliggör för proteinet att transporteras vidare genom cellmembranet.

Genom att studera och jämföra strukturen av fritt SRP med ett SRP bundet till en signalsekvens har man fått en detaljerad bild av bindningens inverkan. Forskargruppen har i flera tidigare studier baserade på röntgenkristallografiska metoder visat på grundstrukturen av SRP. Denna studie följer upp tidigare forskning och visar på ytterligare detaljer i strukturförändringarna mellan fritt och signalsekvensbundet SRP.

– Vi kan nu visa hur delar av SRP som normalt saknar struktur veckas ihop och bildar en bindningsficka som är perfekt anpassad till signalsekvensen, säger Elisabeth Sauer-Eriksson, professor vid kemiska institutionen.

Strukturen av SRP-signalsekvenskomplexet är bestämd med röntgenkristallografi. Med denna metod kan biologiska molekylers 3D-struktur bestämmas på nära atomär upplösning.

Forskarna arbetar nu vidare med att klargöra ytterligare detaljer i mekanismen. Signalsekvenser som binder till SRP varierar både i längd och i aminosyresammansättning. En fråga man vill ha svar på är vad som möjliggör för SRP att kunna binda till så många olika typer av signalsekvenser.

Fakta/SRP
SRP är ett ribonukleotidproteinkomplex som består av RNA samt flera proteinkomponenter. SRP är mycket konserverat i naturen och finns i alla levande organismer vilket pekar på dess fundamentala roll för cellens uppbyggnad och funktion.

Artikel:
Tobias Hainzl och Elisabeth Sauer-Eriksson: Signal-sequence induced conformational changes in the signal recognition particle. Nature Communications 6, Article number: 7163 doi:10.1038/ncomms8163.

Kontaktinformation
Tobias Hainzl, kemiska institutionen Telefon: 090-786 59 24 E-post: tobias.hainzl@umu.se Elisabeth Sauer-Eriksson, kemiska institutionen Telefon: 070-633 53 20 E-post: elisabeth.sauer-eriksson@umu.se

– Det sker en prioritering beroende på hur många vårdplatser som finns tillgängliga. Den patient som läggs in den ena dagen, skulle kanske inte lagts in nästa dag, säger Mathias Blom, läkare i Norrbottens läns landsting och doktorand vid Lunds universitet, som i sitt avhandlingsarbete studerat förhållandena på akutmottagningen i Helsingborg mellan åren 2011-2012.

En period då 118 668 patienter sökte akut vård.

– Studierna visar att tillgången på vårdplatser på sjukhuset påverkade de medicinska bedömningar som gjordes på akutmottagningen. När sjukhuset var fullt lades färre patienter in. De här studierna är gjorda på Helsingborgs lasarett, men jag tror att effekten är densamma för akutmottagningar runtom i landet. Samtidigt visar studierna att de patienter som skickades hem från akutmottagningen då sjukhuset var fullt inte på nytt sökte vård på akutmottagningen – inom tre dygn – i större utsträckning än de som skickades hem annars.

Kan detta tolkas som att patienternas medicinska säkerhet inte äventyrades när de skickades hem?

– Detta kan vi inte säga med säkerhet eftersom vi inte kunnat se vilka som söker uppföljande vård på vårdcentralen eller vilka som avlider i hemmet. Detta kommer att undersökas närmare i fortsatta studier.

Mathias Bloms avhandling visar också att antalet patienter som sökte till akutmottagningen i Helsingborg när sjukhuset var fullt, inte nekades läkarbedömning på akutmottagningen och hänvisades till primärvården i större utsträckning än de som sökte annars.

– Tendensen var att man istället tog det säkra före det osäkra och bedömde de patienter som kommit till akutmottagningen. Tidigare forskningsstudier är överens om att trängselproblematik på akutmottagningarna främst orsakas av bristen på vårdplatser på sjukhuset, som reglerar utflödet från akutmottagningen.

– Många äldre patienter, som är en stor grupp som kommer till akuten och ofta blir inlagda, skulle istället kunna behandlas på sitt äldreboende. Det finns studier som visar att diagnoser som lunginflammation och KOL kan behandlas säkert på äldreboenden, säger Mathias Blom.

Äldre patienter som blir inlagda har också en tendens att ”fastna” på sjukhusen i flera dagar i väntan på att kommunen ordnar ett nytt boende eller utökad hjälp i hemmet.

– Här måste sjukvården och kommunerna bli bättre på att kommunicera för att snabbare hitta lösningar.

Mathias Blom efterlyser också en förstärkning av sjukhusens kapacitet för utskrivningar.

– De flesta patienter skrivs ut efter förmiddagsronden. Varför skrivs inte fler patienter ut tidigare på morgonen, kvällar och helger? Den största aktiviteten på sjukhusen är vardagar mellan åtta och fem, men människor blir sjuka och friska dygnet runt.

En sammanfattning av avhandlingen ”In-hospital bed occupancy and the emergency department – effects on decisions about the level of care”.

Kontaktinformation
Mathias Blom, mobil: 0708-816635 eller mathias.blom@med.lu.se

Forskaren Johan Uddling har tillsammans med svenska och utländska kollegor gjort en sammanställning av hur förhöjd koldioxidhalt påverkar växters tillväxt och kväveupptag.

Växtkvaliteten sänks av ökad koldioxidhalt
I studien undersöks olika typer av ekosystem: grödor, gräsmarker och skogar. Undersökningarna inkluderar storskaliga fältexperiment genomförda i åtta länder på fyra kontinenter.

– Resultatet av studien är entydigt. Kvävehalten i grödorna är sänkt i förhöjd koldioxidhalt i alla tre ekosystemtyperna. Dessutom ser vi att denna negativa effekt finns där oavsett om växternas tillväxt ökar eller ej, och även om gödsel tillförs. Detta är överraskande och nytt, säger Johan Uddling, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Betydelse för matkvalitet, biodiversitet och produktivitet
När koldioxidhalten i luften ökar kommer grödorna i framtiden att få sänkt kväve- och därmed proteinhalt. I studien konstaterades detta för de två globalt sett viktigaste grödorna: vete och ris. Studien visar också att effekten är olika stark hos olika gräsmarksarter, vilket kan komma att påverka dessa ekosystems artsammansättning.

– För alla typer av ekosystem visar resultaten att hög koldioxidhalt kan hämma växters kväveupptag, och att denna negativa effekt är en del av förklaringen till att förhöjd koldioxid har en liten eller obefintlig effekt på tillväxten i många ekosystem, säger Johan Uddling.

Gammal ”sanning” håller inte
Sänkt kvävehalt i förhöjd koldioxidhalt har tidigare förklarats som ett slags utspädningseffekt, där upptaget av kväve inte hinner med ökningen av växternas fotosyntes och tillväxt.

– Resultaten av den här studien visar att detta är en förenklad och delvis felaktig tolkning. Vi ser den sänkta kvävehalten även då tillväxten inte är påverkad. Dessutom finns effekten där i försök med kraftig gödsling, vilket pekar på att den inte verkar bero på begränsad tillgång på kväve i marken.

– Framtida studier får utvisa vad effekten beror på, men den verkar vara knuten till växters kapacitet att ta upp kväve snarare än till förändrad tillgänglighet i marken, säger Johan Uddling.

Studien har publicerats i tidsskriften Global Change Biology.

Kontaktinformation
Johan Uddling, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, 031-786 3757, 073-8267104, johan.uddling@bioenv.gu.se

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom i Sverige har minskat med 53 procent för män och 52 procent för kvinnor under perioden 1986 till 2002. Dödligheten fortsätter att minska i alla åldersgrupper.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en studie försökt kvantifiera vad minskningen beror på: primärprevention, som innebär förändade riskfaktorer hos den friska befolkningen, eller sekundärprevention som innebär behandling och förändrade riskfaktorer hos de konstaterat sjuka.

Resultaten visar att hela 75 procent av den minskade dödligheten kan förklaras med primärprevention hos ”friska personer” i befolkningen.

Tre förändringar som räddat liv
– Merparten av den minskade dödligheten förklaras av tre förändrade riskfaktorer: den friska befolkningen har minskat rökningen, sänkt kolesterolhalten och sänkt blodtrycket, säger Lena Björck, forskare vid Sahlgrenska akademin.

I studien, som via olika register inkluderar hela Sveriges befolkning, har forskarna med hjälp av en statistisk modell räknat fram procentsatser för respektive förändrad riskfaktor:

Störst effekt på personer 55+
Enligt studierna kan den största effekten för både primär- och sekundärprevention ses hos personer över 55 år. Effekten är också mer uttalad hos män jämfört med kvinnor.

– Den viktiga slutsatsen är att hälsa måste ses som ett problem för hela befolkningen, snarare än för den enskilde individen. Detta är en stor utmaning för svensk hälso- och sjukvård, som av tradition fokuserar mest på behandling och förebyggande insatser för de redan sjuka, säger Lena Björck.

Artikeln Decline in Coronary Mortality in Sweden between 1986 and 2002: Comparing Contributions from Primary and Secondary Prevention publicerades i ansedda tidskriften Plos One den 5 maj.

Kontaktinformation
Lena Björck, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-343 67 52 031-786 60 85 0767-252016 lena.bjorck@gu.se

– Vi ser en mycket bra mix av industri- och akademipartner, vilket ligger helt i linje med PiiAs satsningar, säger Anders OE Johansson, programchef för PiiA. Gränsöverskridande samarbeten är en viktig förutsättning för framgångsrik innovation baserad på digitalisering.

Aktörerna inom de godkända projekten omfattar 17 processindustrier, 11 akademier och 32 leverantörer, de sistnämnda fördelade mellan närmare 2/3 SME-företag och resten större systemleverantörer. 60 enskilda projektpartner således, där ett antal större industrier och akademier deltar i fler än ett projekt. Med alla medverkande parter per projekt sammanräknade är det 82 aktörer.

– Allt detta tyder på ett högt projektengagemang vilket även finansieringen visar, säger Anders OE Johansson, där merparten av de 73 miljoner kronorna – 54 procent – kommer från svensk industri, såväl från större processindustri som dess leverantörer.

Bland projekten finns Human Center Remote Control som fokuserar på nya typer av utmaningar inom operatörsmiljöer för att förbättra effektivitet och ergonomi genom ökad interaktion framförallt vid fjärrstyrning. Ett annat projekt arbetar med att anpassa, utveckla och kombinera olika typer av ”förstärkt verklighet”, det vill säga Augmented Reality, en mix av verkliga och virtuella synintryck. Ytterligare ett projekt arbetar med övervakning av transportband; det byggs idag extremt långa sådana – upp till 5-10 mil – som kan ersätta lastbils- och andra transporter. Ett avslutande projektexempel hittar vi inom livsmedelstillverkning där de övervakar och kvalitetssäkrar koagulering av ostmassa, onekligen ett annorlunda område.

förbättrad verksamhetsnytta ökar, avslutar Anders OE Johansson. Att även se affärsutveckling som en integrerad del av projekten är oerhört positivt. Utlysningen, som stängde den 8 april, är PiiAs tredje sedan programmets operativa start i januari 2014. För tillfället är PiiAs fjärde utlysning öppen för förstudieprojekt, vilken beräknas omsluta 8 miljoner kronor av offentliga medel och stänger den 17 juni.

Kontaktinformation
Anders OE Johansson, programchef PiiA 070-562 52 50 anders.oe.johansson@sip-piia.se PiiA på Twitter: @sipPiiA

Kronisk smärta i hälsenan (akillessenan), så kallad Akilles tendinopati, som drabbar många elitidrottare och motionärer, orsakas ofta av hög belastning på muskulatur och senor runt fotleden, exempelvis vid hopp och intervallträning. Trots omfattande forskning är mekanismerna bakom problemen fortfarande relativt oklara och därmed finns det inte heller några riktigt bra behandlingsmetoder. Studier av patienter med kroniska smärtor i hälsenan har dock visat att många har en förtjockad plantarissena, som sitter i nära anslutning till akillessenan, vilket leder till att akillessenan påverkas.

Christoph Spang och hans kollegor har studerat drabbade plantarissenor och funnit att de har samma typ av degenerativa förändringar som finns hos akillessenor när de har drabbats av tendinopati. Med anledning av resultaten drar Christoph Spang slutsatsen att många patienter som har problem med hälsenan både har akillestendinopati och plantaristendinopati. Studierna visar också att bindväven mellan akilles- och plantarissenorna innehåller flera nervstrukturer och blodkärl, som kan vara inblandade vid dessa problem.

– Även om det ännu saknas fullt utvärderade behandlingsmetoder har kirurgisk behandling där man tar bort plantarissenan visat lovande resultat. I många fall har man lyckats förbättra hälsenestrukturen och åstadkomma minskade problem med smärta. Detta stärker vår uppfattning om att det vid hälseneproblem finns en störning mellan dessa båda senor, säger Christoph Spang.

Avhandlingen Plantarissenan i relation till akillessenan vid mittportions akilles tendinopathi – studier av morfologi, innervering och signalsubstanser

Christoph Spang är ursprungligen från Würzburg, Tyskland, och har en magisterexamen i biologi och idrottsvetenskap. Han kom till Umeå 2010 för att studera neuropeptider och fortsatte 2012 med sina doktorandstudier vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi.

Fakta
Fredagen den 12 juni försvarar Christoph Spang, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB), sin avhandling med titeln: Plantarissenan i relation till akillessenan vid mittportions akilles tendinopathi – studier av morfologi, innervering och signalsubstanser. (Eng. titel: The plantaris tendon in relation to the Achilles tendon in midportion Achilles tendinopathy – Studies on morphology, innervation and signalling substances). Opponent: Karim Khan, professor, Department of family practice, University of British Columbia, Vancouver, Canada. Huvudhandledare: Sture Forsgren. Disputationen äger rum kl. 09.00 i BiA201, Biologihuset, Umeå universitet.

Kontaktinformation
Christoph Spang Telefon: 090-786 57 90, 072-572 56 41 E-post: christoph.spang@umu.se

I sin avhandling har Malin Mattson undersökt vilken roll olika ledarskapsbeteenden och aktiviteter har för säkerheten på arbetsplatser.

Det enskilt viktigaste för att förebygga olyckor visade sig vara att högsta ledningen och övriga chefer betonar vikten av säkerhet. Inställningen till säkerhet och hur värderingarna kommuniceras till de anställda påverkar hur medarbetarna beter sig.

– För att få en säker arbetsplats så är det inte är tillräckligt att vara en bra chef i allmänhet. Det krävs att chefen tydligt uttalar att säkerheten är viktig, att vissa typer av risktaganden inte är accepterade och att säkerheten alltid ska gå före kravet på produktion när de anställda tvingas prioritera, säger Malin Mattson,nybliven doktor i psykologi vid Stockholms universitet.

Det bästa är när vikten av säkerhet kommuniceras både genom information till de anställda, och genom feedback till enskilda medarbetare. I en delstudie som gjordes inom sjukvården visade det sig att när ledare använder sig av fler kommunikationssätt påverkas både hur medarbetarna följer säkerhetsföreskrifter och deras egna initiativ till förbättringar. Detta är tydligt kopplat till hur benägna medarbetare är att rapportera avvikelser och brister, vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten.

– Att anställda rapporterar brister och ”nästan-olyckor” anses som avgörande inom många verksamheter, eftersom det ger en möjlighet att lära mer om vilka beteenden, rutiner eller organisatoriska faktorer som innebär risker. Rätt förutsättningar för att uppmuntra rapportering kan förhindra att en olycka faktiskt inträffar i framtiden, säger Malin Mattson.

Även utformning av bonussystem har inverkan på säkerheten.

– Ett bonussystem med otydligt formulerade mål och fokus på produktion kan innebära ett ökat risktagande. På motsatt sätt kan säkerheten främjas om ett bonussystem används för att tydligt förmedla vikten av att prioritera säkerhet, säger Malin Mattson.

Avhandlinge Promoting safety in organizations. The role of leadership and managerial practices.

Kontaktinformation
Malin Mattson, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 20 14, 073-93 56 789, e-postmalin.mattson@mto.se

Nils-Olof Zethrin arbetar som idrottspolitisk expert på Sveriges kommuner och landsting, SKL, och ser sin avhandling i historia vid Örebro universitet som en möjlighet att lära av historien för att möta dagens utmaningar. Han lyfter vikten av att fråga sig vad man värnar om: framgång för den egna klubben eller idrottsrörelsens syften och mål.

– Under mellankrigstiden gick idrotten igenom en omvälvande utveckling och många olika intressen fick möjlighet att utnyttja idrotten för sina syften. Idrotten blev en nöjesaktivitet som kunde säljas och klubbar, förbund, resebolag, medieaktörer och varuproducenter såg sin chans, säger Nils-Olof Zethrin.

Han har undersökt fotbollsklubben AIK, som han tidigare suttit i styrelsen för, friidrottsklubben IK Göta och den svenska proffsboxningen under mellankrigstiden och hans forskning visar hur den kommersiella idrotten krockade med folkrörelseidrotten. Tävlandet ägde inte alltid rum på idrottsrörelsens villkor utan på marknadens. En deltagares kulturella och kommersiella värde blev ibland viktigare än de sportsliga värdena.

– Detta är tydligt inom proffsboxningen där det blev viktigt att ha en internationell motståndare även om han hade bristfälliga meriter. Dessutom var det nästan alltid hemmaboxaren som vann, säger Nils-Olof Zethrin.

Reglerna inom friidrotten sattes ur spel genom att till exempel låta löpare springa i lopp de inte var godkända för men stryka deras resultat. När utländska storstjärnor väl tävlade vid friidrottsgalorna fick de däremot gärna vinna sina lopp.

– Media var dessutom en partner som kunde ha ekonomiska relationer med utländska idrottare som inte var tillåtna för idrottsklubbar. Klubbar fick enligt förbundsregler inte betala för att locka storstjärnor.

Det blev en kamp om rätten att få arrangera tävlingar, om inkomster och i slutändan om makten över idrotten, och idrottsförbundens strävan krockade ibland med marknadens krav.

– IK Göta var en av spindlarna i nätet inom friidrotten och AIK blev en maktfaktor inom fotbollen när klubben började tjäna mycket pengar. Dessa fördelade man sedan ut inom idrotten efter marknadsmässiga principer. AIK delade ut så mycket stöd till den svenska idrotten att det att man vissa år under mellankrigstiden matchade det samlade statliga stödet till tävlingsidrotten och även fotbollsförbundet blev beroende av deras pengar.

– Idrottsrörelsen måste vara medveten om utmaningarna och vad dessa inneburit för idrottens utveckling.. Min avhandling kan bidra till idrottsrörelsens något yrvakna utvecklingsarbete som ibland präglas mer av ett försvar av en förment tro på existensen av en renodlad folkrörelse med enbart ideella syften än en medvetenhet om att idrotten i själva verket sedan länge befunnit sig mitt emellan masskonsumtion och folkrörelse.

Kontaktinformation
Nils-Olof Zethrin: Mobil: 0739804262 nozethrin@gmail.com

– Under merparten av 1900-talet har författare från Mexiko och USA framställt den papperslösa migranten som ett kollektiv av fattiga mexikanska bönder och arbetare. Den nutida litteraturen rymmer betydligt större variation. Migrationen till USA och det farofyllda korsandet av gränsen har inspirerat till en omfattande litterär produktion i Latinamerika under de senaste decennierna, säger Fredrik Olsson.

Han har undersökt hur den papperslösa migranten gestaltas i åtta romaner skrivna på spanska av författare från Mexiko, Peru, Colombia, El Salvador och Honduras. Avhandlingen är en av de första övergripande studier som gjorts om temat papperslös, eller irreguljär, migration i samtida latinamerikansk litteratur.Esperanzas dotter (1999), av mexikanska María Amparo Escandón, är den enda av de undersökta romanerna som finns i svensk översättning.

– Det verkar som författarna vill visa att den papperslösa kan vara nästan vem som helst. På så vis betonar romanerna att problematiken kring denna invandring angår oss alla. De använder också frågor om invandring för att utforska olika aspekter av kulturell identitet. Jag finner det något förvånande att kulturella skillnader ofta uttrycks genom stereotypa föreställningar om nationstillhörighet och könsroller, säger Fredrik Olsson.

Myten om USA som det förlovade landet lever kvar, liksom skildringen av migranternas vedermödor såväl under själva resan norrut som i det nya landet. Däremot är drömmen om återvändandet ofta nedtonad.

– Migranterna i dessa berättelser har i större utsträckning än tidigare kommit för att stanna och därigenom bidrar de till att skapa ett mer spansktalande USA, säger Fredrik Olsson.

Berättelserna lyfter fram en vanligtvis osynlig grupp människor och ger dem en röst. Idag finns omkring 11 miljoner papperslösa i USA, merparten är latinamerikaner. Romanförfattarna reflekterar genom texterna över den utsatta position som de papperslösa intar i mellanrummet mellan de nationella gemenskaperna. Många av karaktärerna hamnar i ett slags vakuum, längst ner i hierarkin.

– Trots skildringar av lidande och elände kan romanerna vara förvånansvärt underhållande, säger Fredrik Olsson.
Ett exempel är El Corrido de Dante (2006), av den peruanske författaren Eduardo González Viaña. Det är en parodi på Dante Alighieris Den gudomliga komedin, skriven med humor och värme.

– Min förhoppning är att fler kan få upp ögonen för denna litteratur och att det i sin tur kan leda till en bättre förståelse för de papperslösas situation. Litteraturen kan bidra med andra perspektiv på dessa svåra frågor än de som kommer fram i samhällsdebatten.

Mer information:

Avhandlingens titel: ”Me voy pal Norte”. La configuración del sujeto migrante indocumentado en ocho novelas hispanoamericanas actuales (1992-2009)
Avhandlingen försvarades den 5 juni och kan beställas från fredrik.olsson@sprak.gu.se
Sammanfattning av avhandlingen.

Kontaktinformation
Fredrik Olsson, tel: 0703-950456, e-post: fredrik.olsson@sprak.gu.se

– Sverige har redan uppnått Världshälsoorganisationens mål att minska den förtida dödligheten av orsaker som inte är knutna till infektioner. Samtidigt ökar problematiken i många andra länder och eftersom det inte finns några universella strategier som fungerar i alla situationer i alla länder, behöver varje land ta fram nationella mål och kostnadseffektiva åtgärder för stoppa den alarmerande utvecklingen, säger Ailiana Santosa, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som har skrivit avhandlingen.

Tre fjärdedelar av de vuxna svenskar – i åldrarna 30 till 70 år – som dör i förtid, dör av hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes eller kroniska luftvägssjukdomar. Data från det internationella nätverket INDEPTH, som omfattar befolkningar låg- och medelinkomstländer, visar att dödligheten före 65 års ålder på grund av dessa orsaker är mycket lägre i dessa länder än de är i Sverige. Skillnaderna beror delvis på att Sverige har nått en nivå när det gäller sjukdomskontroll där andra möjliga dödsorsaker är relativt väl kontrollerade.

25×25-målet uppnått
För att stoppa utvecklingen där icke smittsamma sjukdomar ökar bland arbetande vuxna över hela världen gjorde Världshälsoförsamlingens, för några år sedan ett upprop för att minska förekomsten av förtida dödsfall från dessa sjukdomar med 25 procent under perioden 2010-2025, det så kallade 25×25-målet.

Ailiana Santosa visar i sitt avhandlingsarbete att Sverige lyckades uppnå 25×25-målet redan under perioden 1991-2006. Detta kan enligt Ailiana Santosa vara uppmuntrande för andra länder som för närvarande arbetar mot detta mål.

Dödsfall av icke smittsamma orsaker påverkas av nivåer och förändringar kopplat till beteende, exempelvis tobaksbruk, högt blodtryck, högt kolesterol, fysisk inaktivitet, övervikt och typ 2-diabetes. Undersökningar av kopplingen mellan riskfaktorer och dödsfall i Västerbottens län visar att även om Sverige har uppnått Världshälsoorganisationens mål så finns det ett fortsatt behov av att minska trycket från de icke smittsamma sjukdomarna och förhindra att människor dör i förtid.

Lämpliga budskap om hälsa
– För Sveriges del handlar det primärt om att fortsätta leverera lämpliga budskap om hälsobefrämjande åtgärder till befolkningen i allmänhet. Dessutom behöver man genomföra särskilda insatser som riktas mot individer med hög risk att insjukna i dessa kroniska sjukdomar, säger Ailiana Santosa.

Avhandlingen ”I vilken riktning förändras de globala sjukdomsmönstren? En utmaning för forskning om den epidemiologiska transitionen”.

Fakta
Ailiana Santosa kommer från Indonesien. Hon har en läkarexamen och är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Fredagen den 12 juni försvarar Ailiana Santosa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, sin avhandling med titeln: I vilken riktning förändras de globala sjukdomsmönstren? En utmaning för forskning om den epidemiologiska transitionen. (Engelsk titel: Where are the world’s disease patterns heading? The challenges of epidemiological transition). Opponent: Sarah Wild, Professor, Centre for Population Health Sciences, School of Molecular, Genetic and Population Health Sciences, University of Edinburgh, Storbritannien. Huvudhandledare: Peter Byass, Professor. Disputationen äger rum kl. 13.00 Sal 135, Målpunkt X, byggnad 9A, Allmänmedicin, Norrlands universitetssjukhus.

Kontaktinformation
Ailiana Santosa Telefon: 073-809 92 13 E-post: ailiana.santosa@umu.se

Sunil Kumar Ramamoorthy har utgått från kasserade sjukhustextilier, andra textila material och svensk trämassa. Han har dränkt in detta biologiska material med bioplaster, som gjorts av till exempel sojabönsolja. Med hjälp av hetta och tryck har ämnena bundits ihop till mycket hållfasta kompositmaterial.

– Detta är något som jag tror investerare och industrier letar efter, säger han. Styrkan överträffar till och med många befintliga kompositmaterial, men de här är förnyelsebara! Den kombinationen är inte så vanlig.

Han berättar att det inte är något nytt att göra kompositmaterial som är biologiskt nedbrytbara, det har funnits i decennier. Men de har inte alltid varit så bra.

Luktar mer plastigt
– Kvaliteten har varierat mycket och man har inte varit säker på att få samma hållfasthet ens när man använt samma material, säger Sunil Kumar Ramamoorthy. Det beror bland annat på att man inte har preciserat vilka delar av en växt som används, eller var den ska ha vuxit. Ett annat problem har varit att biokompositer, som materialen kallas, ofta gjorts av jute, hampa eller lin och de har luktat ungefär som hö. Det uppskattas inte av personer som köper en ny bil, för de vill att det ska lukta på ett speciellt och lite plastaktigt sätt i bilkupén. Definitivt inte hö!

Nu är dessa problem lösta. Genom att använda restprodukter från massaindustrin, men styra exakt vilka delar av träden man vill ha, går det att skapa biokompositer med förutsebara egenskaper och jämn kvalitet. Dessa råmaterial kräver inte heller några bekämpningsmedel. Dessutom blir doften från den slutliga kompositen inte alls hö-aktig, utan mer plastig, berättar Sunil Kumar Ramamoorthy.

En annan finess med hans arbete är att han har tagit vara på den möda som lagts ner på att placera textila fibrer i viss ordning, som i en vävd produkt. Ett tvätteri har levererat kasserade textilier från sjukhusmiljö, som lakan och filtar, till honom. Dessa har han också dränkt in i bioplaster och härdat med värme och tryck till avsevärd styrka och hållfasthet.

Använder material som redan finns
– Det är ju mycket bättre att använda material som finns i stället för att bara elda upp det när det kasseras.

Han är mycket nöjd med de produkter som doktorandarbetet har resulterat i, och han har belönats med stipendier, tidningsartiklar och förfrågningar om föreläsningar från flera olika håll.

– Jag försöker sprida information om detta så mycket som möjligt och berätta vad vi håller på med här på Högskolan i Borås, säger han. Bland annat har jag varit i USA, Finland och i mitt hemland Indien och föreläst.

Han berättar att intresset för den här typen av material, som bland annat kan användas inom byggsektorn och i bilar, är stort runt om i världen och att olika lokala råmaterial kan användas. Biokompositer kan exempelvis vara en ny nisch för den svenska massaindustrin.

Sunil Kumar Ramamoorthy har nu studerat i Sverige i sex år och han beskriver sig som väldigt nyfiken, vetgirig och intresserad av att ständigt lära sig mer.

– Jag är med mina 27 år en av de yngsta att doktorera vid Högskolan i Borås, säger han. Det gör att jag har gott om tid på mig att gå vidare och utvecklas och förkovra mig mycket mer.

Fakta
Avhandlingen: Properties and Performance of Regenerated Cellulose Thermoset BioComposites av doktoranden Sunil Kumar Ramamoorth vid Högskolan i Borås. Huvudhandledare: professor Mikael Skrifvars. Disputation: 12 juni 2015, kl 10, rum D207, Högskolan i Borås, Allégatan 1.

Kontaktinformation
SSunil Kumar Ramamoorthy, tfn: 0735-734515, e-post: sunil.kumar_ramamoorthy@hb.se