Idag kan träffsäker diagnostik av Alzheimers sjukdom utföras med hjälp av ryggvätsketest eller PET-kamera. Flera framsteg har dock gjorts inom forskningen för att kunna påvisa sjukdomen med hjälp av biomarkörer i blodet.
Förändringar i proteinet tau som påverkar nervcellernas funktion och beta-amyloid, som bildar plack i hjärnan, är två viktiga markörer vid alzheimer.
I en internationell studie har nu de två metoderna för diagnostik jämförts. Blodprovet som mäter en viss variant av proteinet tau, se faktaruta, visade sig vara lika bra som ryggvätsketest.
– Mer specifikt såg vi att blodprovet var lika bra som ryggvätskeprov på att identifiera personer med amyloid i hjärnan, och faktiskt ännu bättre på att identifiera de som även har upplagring av tau. Det är ansamlingen av tau som är mest associerat med nervcellsdöd och symtom, så detta är viktigt, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
Blodprov hade hög träffsäkerhet
I studien, som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Washington-universitet, ingick över 1400 patienter från Sverige och drygt 300 från USA.
Hos patienter med minnessvårigheter hade blodprovet en träffsäkerhet på 90-95 procent när det kom till att förutsäga om en avvikande amyloid-upplagring kan påvisas i hjärnan med PET-kamera. Det var lika bra som de ryggvätskeprovtest som idag används globalt. Forskarna såg också att blodprovet var ännu bättre än ryggvätskeproven på att fastställa om tau var avvikande.
Blodprovtestet blir inom kort tillgängligt i USA.
– Vi hoppas på att liknande test kommer att kunna användas i sjukvården i Sverige innan årets slut, säger Oskar Hansson.
Snabbare diagnos
Med ett blodprov kan fler människor med kognitiva symtom få en korrekt diagnos snabbare, enklare och mer kostnadseffektivt, menar Oskar Hansson.
– Detta kommer framför allt vara viktigt i de länder där man kommer börja erbjuda personer med alzheimer sjukdomsbromsande immunterapier mot amyloid. Ett av dessa läkemedel, lecanemab, har redan godkänts i USA, Kina och Japan, och beslut väntas i EU innan sommaren, säger Oskar Hansson.
Mer om proteinet tau
Genom att mäta förhållandet mellan fosforylerad* och icke-fosforylerad tau217, kan eventuella förändringar relaterade till neurodegenerativa sjukdomar spåras. Ju högre förhållandet är, desto större kan indikationen vara att personer har amyloid och tau i hjärnan, det vill säga Alzheimers sjukdom.
*Fosforylering är en vanlig mekanism i cellerna för att reglera proteiners aktivitet och funktion. När ett protein blir fosforylerat kan dess struktur, aktivitet, interaktion med andra proteiner förändras. Vid Alzheimers sjukdom förändras proteinet tau. Det blir dels fosforylerat vilket gör att dess funktion förändras, dels börjar det klumpa ihop sig i aggregat.
Oskar Hansson, professor i neurologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, oskar.hansson@med.lu.se
Mat från vattenbruk, exempelvis odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att maten är näringsriktig och proteinrik och generellt mer hållbart producerad jämfört med protein från landlevande djur.
Fiskfodret är problematiskt
Men odling av fisk har också utmaningar. Fiskfodret, som idag oftast innehåller fiskmjöl och sojabönor, är mest problematiskt.
Den odlade laxens foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Dessutom är innehållet i fodret även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången på fiskmjöl och sojabönor i fiskfoder bidrar bland annat till en ökad livsmedelssäkerhet i världen.
Jäst och larver på menyn
I en ny avhandling från Göteborgs universitet föreslås larver samt odlad marin jäst som alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fiskfoder. Larverna ifråga kommer från tångflugan, som i vanliga fall lever längs havsstränder där tång ansamlas.
Tångflugans larver kan odlas på rester från algodlingar. Bild: Niklas Warwas.
Fluglarver och marin jäst har en stor andel högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.
Kan odlas på biprodukter
Båden jästen och fluglarverna kan, enligt avhandlingen, odlas på biprodukter som annars skulle slängas. Den marina jästen, till exempel, kan odlas i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet.
På liknande sätt kan tångflugor odlas på en restprodukt från odling av alger.
Marin jäst kan odlas i lakvatten från fiskkonservsindustrin. Bild: Ingrid Undeland.
En fördel är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan de kan användas som råvaror i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.
– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material, säger Niklas Warwas, doktorand vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Niklas Warwas föreslår att det skapas lokala cirkulära system där fiskfoder kan produceras i närheten av förädlingsfabriker – som i sin tur kan placeras nära fiskodlingar. Det skulle skapa en mer hållbar produktion av odlad fisk.
Fisken gillar käket
Han noterar också att hans föreslagna mat accepteras av fisken.
– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas.
Niklas Warwas, doktorand vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet niklas.warwas@bioenv.gu.se
I dag drivs omkring en femtedel av alla äldreboenden i Sverige i icke-kommunal regi. En studie visar nu att dessa aktörer är olika bra på att leverera hög vårdkvalitet till de äldre som bor där.
Forskarna bakom studien har jämfört fyra driftsformer för äldreboenden: Icke-vinstdrivande organisationer och stiftelser, privata bolag, börsnoterade bolag och riskkapitalbolag.
Om de olika driftsformerna
Privat bolag: Ett privatägt vinstdrivande företag där aktierna inte kan köpas och säljas på börsen.
Börsnoterat företag: Detta är också ett privatägt vinstdrivande företag, men företagets aktier kan köpas och säljas på börsen, alltså i stort sett av vem som helst.
Riskkapitalbolag: Vinstdrivande företag som skjuter till pengar till andra företag, i hopp om att dessa företag ska gå bra och efter investeringen värderas högre. Om företagen går bra kan riskkapitalbolaget kamma hem vinsten senare, ofta genom att sälja vidare sina aktier i företaget.
Icke-vinstdrivande organisation: Företag eller annan typ av organisation som inte har som syfte att gå med vinst. Exempel på sådana organisationer är ideella föreningar och företag som drivs av stiftelser. Pengarna i en stiftelse kan exempelvis komma från en förmögenhet som någon har testamenterat och där ett testamente eller gåvobrev förklarar hur pengarna ska användas.
I studien, som omfattar 2 639 icke-kommunala äldreboenden i Sverige, undersöktes personaltäthet, tillgång till sjuksköterskor, personalens utbildningsnivå, boendenöjdhet, samt hur väl boendena uppdaterat sina handlingsplaner.
Icke-vinstdrivande ägare i topp
Det visar sig i studien att icke-vinstdrivande organisationer överlag är bäst på äldreomsorg i Sverige. Dessa organisationer sysslar inte med vinstutdelning utan återinvesterar sitt ekonomiska överskott i verksamheten.
– Här ser vi högst personaltäthet, många sjuksköterskor, den till utbildning sett mest kompetenta omsorgspersonalen, och flest nöjda brukare, säger Rasmus Broms, statsvetare vid Göteborgs universitet.
Privata bolag kan också leverera
Ser man till de vinstdrivande vårdföretagen är kvaliteten bäst på äldreboenden som drivs av privata bolag.
Dessa boenden utmärks av hög personaltäthet och personalen är generellt sett mer välutbildad jämfört med boenden som drivs av företag som är börsnoterade eller ägs av riskkapitalbolag.
Variationerna är stora
Forskarna har i studien inte, på något ingående sätt, studerat kommunalt ägda äldreboenden. Dock tycker de sig se att kommunala äldreboenden kvalitetsmässigt hamnar någonstans mellan boenden drivna av icke-vinstdrivande organisationer och boenden som drivs av privata bolag.
– Våra analyser visar att icke-kommunala aktörer kan leverera välfärdstjänster av hög kvalitet men att det finns betydande variationer. Detta är värt att tänka på när man som kommun upphandlar driften av ett boende, säger Rasmus Broms.
Text: Göteborgs universitet och forskning.se
Så gjordes studien
Analyserna baseras på data från SCB:s allmänna företagsregister över 2 639 icke-kommunala äldreboenden. Kvalitetsindikatorerna är hämtade från Socialstyrelsens nationella enhets- och brukarundersökningar för särskilt boende för äldre. Undersökningsperioden omfattar sju år mellan 2012 och 2019.
Vildsvinen i Sverige har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Det har lett till skador på grödor och betesmarker. En stor studie vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt under vilka förhållanden skadorna sker. Detta för att minska påverkan på jordbruket.
Forskarna har tittat på data från nästan 100 vildsvin som fångats in och följts under många år i Mellansverige och Sydsverige. Djuren är utrustade med GPS-halsband som gör det möjligt att följa hur de rör sig och använder landskapet.
För att få en uppfattning om hur många vildsvin som finns inom ett visst område, det vill säga tätheten i stammen, har forskarna utgått från jaktstatistik.
Just tätheten har betydelse för hur mycket skador djuren orsakar, visar studien.
– Det intressantaste resultatet är att vildsvinen överutnyttjar åkermarken över en viss täthet, alltså att de vistas mer på åkrarna i förhållande till andra habitat i landskapet än förväntat. Vid låga tätheter är den tvärtom underanvänd, säger Evelina Augustsson som är doktorand vid SLU.
Lättåtkomlig mat innebär också fara
På åkrarna finns lättillgänglig och näringsrik föda. Men för vildsvinen är det också viktigt att äta i en säker miljö, och öppen jordbruksmark ökar risken att bli skjuten av jägare. Om många vildsvin finns i ett område kan det vara konkurrens om skydd som gör att fler måste söka sig till åkrarna, menar forskarna.
– Det här är ett viktigt resultat för förvaltningen av vildsvin. Om man vill halvera skadorna för jordbruket så behöver man inte halvera vildsvinsstammen, det kan räcka med att komma under gränsen för när de börjar överutnyttja åkrarna, säger Evelina Augustsson.
Exakt var den gränsen går inte att ge ett generellt svar på, enligt forskarna. Vildsvinens beteende varierar beroende på hur landskapet ser ut.
Åkrar lockar under sommar och höst
Studien bekräftar också att vildsvinen främst söker sig till åkrar under sommaren och tidig höst när det finns gott om grödor att äta.
Forskningen har också ökat kunskapen om vildsvinens hemområden, det vill säga det geografiska område där de mestadels vistas och rör sig. Till exempel har hanarna större hemområden, troligen för att de vill träffa honor från flera grupper. Suggorna är mer begränsande eftersom kultingarna inte orkar gå lika långt.
– Vi har också sett att ju högre tätheter desto mindre hemområden. Det avspeglar också att tätheten är högre i områden där det finns mer föda och där är det inte nödvändigt för vildsvinen att röra sig över lika stora områden, säger Evelina Augustsson.
Hemområden viktigt vid sjukdomsutbrott
Många av vildsvinen har fångats in i området runt Grimsö forskningsstation i Bergslagen. Det är ganska nära det område där vildsvin med svinpest hittades i höstas. Forskningen om hur stora hemområden vildsvin har i den här delen av Sverige blev därmed högaktuell.
– Forskning om vildsvinens hemområden kan komma till användning också vid framtida utbrott av olika sjukdomar, säger Evelina Augustsson.
Evelina Augustsson, Institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, evelina.augustsson@slu.se
Immunförsvaret är livsviktigt vid inflammationer, men kroppens immunsvar kan plötsligt spåra ur och leda till allvarliga komplikationer, som sepsis. Det är därför viktigt att få bättre kunskap om hur inflammation sprids i kroppen på molekylär nivå.
I en studie vid Lunds universitet har forskare undersökt vesiklarnas roll i inflammationsspridning. Deras upptäckt kan förklara varför behandling vid sepsis inte alltid fungerar.
– Resultaten förklarar hur inflammation kan spridas så snabbt och slå mot hela kroppens system som den gör vid sepsis. Kroppen har förmåga att skada sig själv mer än vad bakterierna i sig har, säger Heiko Herwald, professor i medicinsk mikrobiell patogenes vid Lunds universitet.
Vesiklar transporter ämnen mellan celler
Vesiklar är mycket små blåsor som finns utanpå våra celler, alltså extracellulära.
Vesiklarna knoppas av från cellerna och färdas vidare i våra blodådror, ungefär som paket som transporterar ämnen mellan olika celler. De bär med sig gods från en cell till en annan, vare sig det är bra eller dålig last. Vesiklarna kan föra vidare ämnen som reglerar kroppens immunsvar, men även infektionsämnen från bakterier, virus och toxiner.
För att en cell ska bli mottaglig för inflammation måste den först aktiveras. Här är många faktorer inblandade, till exempel signalsubstanser och receptorer i cellen.
Dockar med cell som infekteras
I en cellmodell kunde forskarna se att när vesikeln skickas från en infekterad värdcell och sammanfogas med en mottagarcell, blir den nya cellen inflammatorisk. Det här kan mätas genom att studera en välkänd och viktig inflammatorisk signal, NF-κB.
– Vi visar att denna signal och andra inflammatoriska ämnen utsöndras från mottagarcellen. Innan den extracellulära vesikeln dockade in i cellen var cellen inte mottaglig för inflammation. Analyserna visar också att aktiverade inflammationsreceptorerna från vesikeln sprids vidare in i mottagarcellen, säger Praveen Papareddy som är docent i infektionsmedicin vid Lunds universitet.
Antikroppsbehandling fungerar inte alltid
Enkelt uttryckt fungerar dessa vesiklar som ett skyddande transportmedel för inflammationen. Detta skulle kunna förklara varför tidigare försök att stoppa sepsis och svår inflammation i kroppen med antikroppar inte alltid fungerar, menar forskarna.
– Antikroppsbehandling var tänkt att stoppa de inflammatoriska signalämnena som utsöndras från en infekterad cell, genom att blockera dessa. De resultat vi ser i studien visar varför detta inte räcker. Det är vesiklarna man måste stoppa, säger Heiko Herwald, professor i medicinsk mikrobiell patogenes vid Lunds universitet.
Men finns det sätt att stoppa vesiklarnas från att fogas samman med celler som inte är infekterade? Enligt Heiko Herwald har forskarnas studier visat att läkemedlet heparin kan stoppa vesiklarna från att sammanfogas med andra celler.
– Heparin används kliniskt för att förhindra blödningsrubbningar. Därför är användningen av heparin intressant för att bromsa spridningen av infektionssjukdom, men det behöver undersökas vidare, säger Heiko Herwald.
Molekylära analyser spårar celler
Ökad kunskap om den biologiska logistiken kan ge ledtrådar för att motverka spridning av infektioner, men också cancer, diabetes, kardiovaskulära sjukdomar och autoimmuna sjukdomar.
Det kan också ha betydelse för diagnostik eftersom vesiklarna bär med sig signalämnen som visar varifrån de ursprungligen kommer från, till exempel lungan eller njuren.
– Molekylära analyser av deras innehåll skulle kunna spåra varifrån den ursprungliga cellen kommer. Det har betydelse vid behandling av exempelvis cancer, säger Praveen Papareddy.
Heiko Herwald, professor i medicinsk mikrobiell patogenes vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, heiko.herwald@med.lu.se
Praveen Papareddy, forskare och docent i infektionsmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, praveen.papareddy@med.lu.se
När fler började använda internet introducerade lokaltidningarna e-tidningar och nyhetssajter. Men även om lokaltidningarna i regel var snabba med att anpassa sig till webben har interaktiviteten och användarupplevelsen inte riktigt hängt med.
Det menar Torbjörn Svensson, doktorand i informationsteknologi, som utifrån arbetet med en doktorsavhandling har förslag till lokala nyhetsmedier som vill öka sitt läsarengagemang.
Mer fokus på läsaren
Förslagen handlar om att fokusera på läsarnas behov och intressen, till exempel genom att göra webbsidor mer lättnavigerade.
– Alla tidningsläsare är olika. I en papperstidning läser folk det de är intresserade av och bläddrar förbi resten. Men på webben och i en app finns inte samma möjlighet att snabbt sovra på det sättet, säger Torbjörn Svensson.
– När du sitter med nyhetsappen, till exempel, har du mindre koll på vad du väljer bort än papperstidningsläsaren har. Ur den synvinkeln är papperstidningen fortfarande överlägsen.
Bra sökfunktioner på webben och i nyhetsappar skulle också underlätta för nyhetskonsumenterna, säger Torbjörn Svensson.
– Efter över 20 år på internet har folk lärt sig att söka. När du vill leta efter en artikel du har läst kommer du kanske ihåg ämnet, vem som uttalar sig, och att det var på våren. Trots det är det inte säkert att du kan hitta artikeln via nyhetssajtens sökfunktion och du tvingas använda Google.
Netflix kan inspirera
Ett annat förslag är skapa bättre koppling mellan en tidnings webbsida och app.
– Mycket som är självklart för andra aktörer finns inte i tidningsvärlden. Det du tittat på via Netflix registreras i både deras webbsida och app. Men tidningarnas appar känner inte av om du har läst en artikel på deras webb, säger Torbjörn Svensson.
Dataspel kan visa goda exempel
Torbjörn Svensson har i sin forskning tagit fram en modell som visar hur tidningar bland annat kan applicera principer från spelvärlden för att öka engagemanget hos läsarna.
I många spel finns till exempel funktioner där spelare enkelt kan kommunicera med varandra. I tidningsvärlden, däremot, sker kommunikationen kring en artikel ofta via ett kommentarsfält på sociala medier, där tonen ibland kan vara hård.
Gör en smiley
Torbjörn Svensson menar att tidningarna skulle gynnas av att lägga till ett ”socialt lager” i nyhetsapparna så att läsaren kan samverka med andra läsare eller med redaktionen.
– En sak skulle kunna vara att kunna visa vad man tycker om en nyhet med någon form av reaktionsfunktion, såsom tumme upp, stjärna eller smiley. En annan att kunna ge återkoppling till redaktionen att man vill se mer nyheter av den här typen, eller kunna framföra kritik mot hur nyheten presenteras. Man kanske har kunskap om något som tidningen verkar missa eller vill berätta hur man själv uppfattar situationen.
Inte lätt att tänka nytt
Men att vara innovativ är svårt. Det var inte de klassiska musikförlagen som skapade Spotify och det var inte de stora filmbolagen som skapade strömningstjänster för film, konstaterar Torbjörn Svensson.
– Så vi kan inte räkna med att det ska vara de stora tidningskoncernerna som skapar framtidens digitala lokala nyheter. Frågan är vem eller vilka som är galna nog att försöka göra det.
Torbjörn Svensson, Institutionen för informationsteknologi, Högskolan i Skövde torbjorn.svensson@his.se
Även om många skillnader finns mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes finns också likheter, till exempel inflammation av de insulinproducerande cellerna.
Forskare vid Lunds universitet har studerat ett protein med namnet C3, som spelar en central roll för kroppens immunförsvar. Proteinet utsöndras från celler och finns i stora mängder i blodet. Tidigare studier från forskargruppen har visat att C3 även finns inuti celler där de spelar en viktig roll.
Skyddar cellerna
Nu visar en ny studie, som gjorts på möss, att proteinet C3 skyddar insulinproducerande celler från att skadas och dö när det befinner sig inuti cellen.
– Mycket forskning om diabetes går ut på att försöka förstå vad som händer när de insulinproducerande cellerna förstörs. Vi har valt ett annat angreppssätt som går ut på att förstå vad som skyddar de insulinproducerande cellerna, säger Anna Blom, professor i proteinkemi vid Lunds universitet.
Det är redan känt att ett protein som heter IL-1B kan orsaka inflammation och skada de insulinproducerande cellerna. Den nya studien visar att C3-proteinet inuti dessa celler skyddar dem från att skadas av IL-1B.
Nya behandlingar är målet
På lång sikt kan kunskapen användas för att utveckla nya behandlingar som går ut på att skydda de insulinproducerande cellerna, till exempel stamcellsterapier som kan behandla typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
– En målsättning bland många diabetesforskare är att skapa behandlingar som innebär att stamceller tas från patienten och omvandlas till insulinproducerande celler, som transplanteras tillbaka till patienten. För att nå dit är det viktigt att förstå vad som krävs för att de insulinproducerande cellerna ska vara välfungerande, säger Ben King som är docent i inflammationsforskning vid Lunds universitet och fortsätter:
– Om vi kan öka produktionen av intracellulärt C3 i dessa celler kan det hjälpa cellerna att överleva längre så att behandlingen kan bli mer effektiv.
Banar väg för ny forskning
Forskare som studerar immunförsvaret är inte helt överens om att C3 spelar en viktig roll inuti våra celler.
Anna Blom hoppas att den nya studien kan bana väg för ny forskning som kan öka kunskapen om vilken betydelse C3 inuti cellerna har för utvecklingen av diabetes och andra sjukdomar.
– Det är känt sedan länge att C3 spelar en viktig roll för immunförsvaret i blodbanan där det hjälper vita blodkroppar att äta upp smittsamma mikroorganismer. Vår nya studie visar att proteinet spelar en annan roll när det befinner sig inuti cellen. Vi hoppas att få se liknande studier av andra forskargrupper som antingen bekräftar eller motsäger våra resultat, säger hon.
Ben King, docent i inflammationsforskning vid Lunds universitet, ben.king@med.lu.se
Utgångpunkten för den nya studien är att det råder något av en kris i forskningsvärlden. Det menar Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet.
– Det är många studier där forskningsfusk eller svårigheter att återskapa forskningsresultat har uppdagats. Trovärdigheten är ifrågasatt.
Alltid tala sanning
Tillsammans med forskarkollegor har Gustav Tinghög ställt frågor om god forskningssed till ett stort antal forskare i Sverige. Frågorna, som skickades ut i enkätform, utgick från Vetenskapsrådets definitioner av god forskningssed. Det handlar om sådant som att alltid tala sanning om den egna forskningen och att öppet redovisa förutsättningar, metoder och resultat vid en studie.
De två frågorna i enkäten löd: Hur bra tycker du att du håller dig till god forskningssed jämfört med kollegor inom samma forskningsfält? Och hur bra tycker du att just ditt forskningsfält håller sig till god forskningssed jämfört med andra forskningsfält?
Mer om enkäten
Enkäten gick ut till alla forskare och doktorander med anställning vid svenska lärosäten. Drygt 11 000 svar kom in. Svaren skulle anges på en sjugradig skala där en fyra motsvarade ”som genomsnittet”.
Många ger sig själva höga poäng
De flesta, 55 procent, angav att de är lika bra som de flesta andra på att följa god forskningssed. 44 procent tyckte att de är bättre. Bara en enda procent tyckte att de är sämre än snittet.
På frågan om hur det egna forskningsfältet sköter sig svarade 63 procent att det egna fältet är lika bra som de flesta andra. 29 procent svarade att det egna forskningsfältet är bättre än genomsnittet och åtta procent svarade att de är sämre.
Nästan alla forskare anser sig alltså vara lika bra eller bättre än genomsnittet vad gäller god forskningssed. Det är en statistisk omöjlighet, säger Gustav Tinghög. Förmådde alla att se på sig själva objektivt vore en jämn fördelning kring mitten att vänta.
Störst överskattning inom medicin
Enligt Linköpingsforskarna visar resultatet på en generell överskattning av det egna etiska beteendet samt en överskattning av beteendet hos kollegor inom samma forskningsfält.
Alla forskningsfält uppvisade en likartad överskattning av den egna hederligheten. Effekten var dock störst för forskare inom medicinområdet.
Det går inte att helt utesluta att det är de mest forskningsetiskt ”duktiga” forskarna som har svarat på enkäten. Men det är enligt forskarna mindre sannolikt att en sådan faktor skulle påverka utfallet för hur forskare i Sverige värderar sina egna forskningsfält.
Forskare har brister som alla andra
Att avvika från god forskningssed handlar ytterst sällan om felaktigheter i skandalformat. Det handlar snarare om sådant som man gör i vardagen, till exempel hur man delar med sig av resultat och redovisar data, enligt forskarna.
I grunden, menar de, visar studien att forskare inte är immuna mot psykologiska processer som påverkar alla människor, det vill säga vår tendens att tro gott om oss själva och bortförklara det som talar emot vår självbild.
– Varje dag ställs forskare inför dilemmat: ska jag göra det som gynnar mig själv eller ska jag göra det som gynnar vetenskapen. I en sådan värld är det viktigt att ständigt titta sig själv i spegeln och kalibrera sin forskningsetiska kompass, säger Gustav Tinghög.
Förutom risken att bli blind för egna etiska brister kan övertygelsen om det egna forskningsfältets förträfflighet bidra till polarisering i forskarvärlden, enligt forskarna. Det riskerar att försvåra tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskningsfält.
Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. gustav.tinghog@liu.se
Under det senaste decenniet har stora framsteg gjorts med datorsimuleringar som kan beräkna hur galaxer bildats efter Big Bang för nästan 14 miljarder år sedan fram till idag. Men förutsägelserna från modeller påverkas av simuleringarnas upplösning och antaganden om en rad faktorer, till exempel exploderande stjärnor, galaktiska utflöden och stjärnrörelser.
Modellerna ska ge säkrare svar
För att minimera felkällorna och få fram säkrare simuleringar har 160 forskare från 60 lärosäten samarbetat. Nu presenterar de resultaten av sin första supersimulering.
– För att göra framsteg mot en teori om galaxbildning är det avgörande att jämföra resultat och koder från olika simuleringar. Detta har vi nu gjort genom att föra samman konkurrerande kodgrupper bakom världens bästa galaxsimulatorer i ett slags supersimulator, säger Santi Roca-Fábrega, forskare i astrofysik vid Lunds universitet.
Forskarna har analyserat bildandet av en galax med samma massa som Vintergatan. Simuleringen utgår från samma astrofysikaliska antaganden om ultraviolett bakgrundsstrålning, gasavkylning, uppvärmning och stjärnbildning.
Vintergatan bildades mycket tidigt
Med hjälp av de nya resultateten kan forskarna slå fast att skivgalaxer som Vintergatan har bildats mycket tidigt i universums historia, något som även stöds av observationer från James Webb-teleskopet.
De har också hittat en metod så att antalet satellitgalaxer – galaxer som kretsar kring större galaxer – överensstämmer med observationer.
Forskarlaget har även avslöjat hur gasen som omger galaxer är nyckeln bakom realistiska simuleringar, snarare än antal och fördelning av stjärnor som tidigare varit standard.
– Arbetet har pågått under de senaste åtta åren och inneburit körning av hundratals simuleringar och användning av hundra miljoner timmar på superdatoranläggningar, säger Santi Roca-Fábrega.
Startskott för säkrare simuleringar
Forskarna ska nu fortsätta att förfina simuleringarna kring galaxbildningen. För varje teknisk landvinning hoppas Santi Roca-Fáberga och hans kollegor kunna lägga nya pusselbitar till den svindlande frågan kring universums och galaxernas födelse och utveckling.
– Det här är startskottet för säkrare simuleringar av galaxbildning som i sin tur hjälper oss att bättre förstå vår hemgalax Vintergatan, säger Santi Roca-Fábrega.
I de flesta tjänstepensionsavtal finns möjligheten att vid 65-årsåldern göra ett aktivt val att ta ut tjänstepensionen under en begränsad tidsperiod på till exempel fem eller tio år.
Detta är tjänstepensionen
Tjänstepensionen betalas inte av staten utan är den del av pensionen som betalas av arbetsgivare. Ungefär 9 av 10 anställda har tjänstepension.
Lönen och hur länge man har arbetat som anställd påverkar storleken på tjänstepensionen.
Saknar man tjänstepension, till exempel för att ens arbetsgivare inte har det eller för att man är egenföretagare, är det en god idé att spara på egen hand. För att kompensera för utebliven tjänstepension kan man ha som riktmärke att spara mellan 4,5 till 6 procent av en månadslön före skatt.
I en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har forskare studerat hur människor som har fått ett allvarligt cancerbesked har valt att göra med sin tjänstepension – ta ut den snabbt eller ta ut den långsamt?
Längre tid ger mindre pengar i månaden
Om man tar ut tjänstepensionen långsamt, vilket betyder att man får tjänstepension resten av livet oavsett hur länge man lever, blir summan lägre varje månad än om man väljer att ta ut pensionen på fem eller tio år.
Tror man att man kommer att dö inom några års tid kan det alltså vara en idé att bestämma sig för en snabbare utbetalning, eftersom man då hinner få en större del av sitt pensionskapital utbetalt innan man dör.
Bild: Pensionsmyndigheten.
Å andra sidan finns möjligheten att man trots sjukdomsbeskedet lever ett långt liv. Har man valt snabbare utbetalning blir den sammanlagda pensionen lägre efter att den snabbare betalningen upphört. Så kortare utbetalningstid blir ofta, men inte alltid, ett smart val.
Få väljer snabbare pension
Den nya rapporten visar följande: Av dem i 65-årsåldern som fick ett allvarligt cancerbesked strax före pensionsvalet valde hela sju av tio att ändå ta ut tjänstepension resten av livet – och alltså få en förhållandevis lägre summa per månad.
Forskarna menar att man hade kunna förvänta sig att fler skulle ha gjort valet ”snabbare utbetalning”, eftersom det för många sannolikt hade blivit mer ekonomiskt fördelaktigt.
Lätt att ”fastna” i det förvalda
En viktig förklaring, menar forskarna, är troligen att en så kallad livsvarig utbetalning är det förvalda alternativet när man går i pension.
– Många blir kvar i ett förvalt alternativ mer eller mindre omedvetet, säger Johannes Hagen, en av forskarna bakom rapporten.
– En annan förklaring till att så få gör ett aktiv val är naturligtvis att sjukdomen är en påfrestning som gör att pensionsvalet blir mindre viktigt, även om valet kan ha stor ekonomisk betydelse.
Text: IFAU och forskning.se
Mer om forskningen
I rapporten studeras samtliga tjänstemän i privat sektor som tog ut sin ITP 2-pension från Alecta 2008 till 2015. Genom att jämföra andelen livsvariga pensionsutbetalningar bland personer som fått en elakartad cancerdiagnos strax före pensionsåldern med en grupp som fått liknande diagnoser strax efter pensionen fångar rapportförfattarna hur förväntad livslängd påverkar val av utbetalningstid.
Johannes Hagen, docent i nationalekonomi vid Jönköping university johannes.hagen@ju.se
För nästan 40 år sedan exploderade en supernova i Stora magellanska molnet som ligger i närheten av Vintergatan. Det var första gången på 400 år som en supernova kunde ses med blotta ögat under flera månader.
Supernovan döptes till SN 1987A, men frågan om vad som hände efter explosionen har gäckat astronomerna. Blev det en kompakt neutronstjärna eller ett svart hål?
Förekomsten av neutriner, som produceras i supernovan, talade för att en superkompakt neutronstjärna borde ha bildats i mitten av supernovan. Men trots intensiva observationer med de bästa teleskopen har astronomerna inte hittat avgörande bevis för en sådan neutronstjärna – förrän nu.
Signaler från en neutronstjärna upptäcktes
Ett internationellt forskarlag har nämligen upptäckt signaler från en neutronstjärna från mitten av nebulosan* runt SN 1987A. Det gjordes med hjälp av James Webb-teleskopet, JWST.
– Tack vare den fantastiska upplösningen och de nya instrumenten på JWST har vi för första gången kunnat undersöka supernovans centrum och vad som skapades efter explosionen. Vi vet nu att det finns en kompakt källa för joniserande strålning där, som sannolikt är en neutronstjärna, säger Claes Fransson, astronomiprofessor vid Stockholms universitet.
* Nebulosor är enormt stora moln av gas och rymdstoft. Här bildas stjärnor.
Stjärnan i Stora magellanska molnet före explosionen den 23 februari 1987 (höger) och omedelbart efter explosionen (vänster). Bilden illustrerar den enorma ökningen av supernovans ljusstyrka. Bild: David Malin Anglo Australian Telescope.
James Webbteleskopet visade vägen
En anledning till att det tagit lång tid att hitta bevis för att SN 1987A är en neutronstjärna är den stora mängd stoft som bildades åren efter explosionen. Detta stoft kan blockera det mesta av det synliga ljuset från centrum, vilket döljer det kompakta objektet vid synliga våglängder.
Rymdteleskopet James Webb kan observera ljus med infraröda våglängder, som lättare kan färdas genom det stoft som blockerar synligt ljus.
Överraskande genombrott för astronomer
Med hjälp av James Webb-teleskopet kunde forskarna observera så kallade spektrallinjer från argon och svavel i mitten av supernovaresten. De har antingen skapats från den heta neutronstjärnan eller från en omgivande nebulosa.
– Detta är den senaste i raden av överraskningar som den här supernovan har bjudit på genom åren. Det var oväntat att det kompakta objektet till slut skulle detekteras genom en jättestark argonlinje, så det var lite kul att det var så här det gick till, säger Josefin Larsson, professor i fysik vid Kungliga tekniska högskolan.
Mer om supernovor
Supernovor är det spektakulära slutresultatet då stjärnor med en massa som är åtta till tio gånger större än solens kollapsar.
Förutom att supernovorna är de viktigaste källorna till kemiska grundämnen som kol, syre, kisel och järn – som bland annat är förutsättningarna för liv – kan de också skapa de mest extrema objekten i universum: neutronstjärnor och svarta hål.
Claes Fransson, professor vid institutionen för astronomi, Stockholms universitet, och Oskar Klein Centre, claes@astro.su.se
Josefin Larsson, professor vid fysikinstitutionen, KTH, och Oskar Klein Centre, josla@kth.se
Molnen på himlen har stor betydelse för klimatet eftersom de släpper ifrån sig nederbörd och skuggar solen. Men moln fungerar också som stora reflektorer som hindrar utstrålningen av värme från jorden. Det här bidrar till växthuseffekten.
Men forskare behöver veta mer om molnen för att kunna förbättra klimatmodeller.
– Trots att man har studerat moln länge, så är de en av de största osäkerheterna i klimatmodeller. Det beror på att det är så många faktorer som bestämmer hur molnen påverkar solstrålningen. Och turbulensen i atmosfären gör att allt är i ständig rörelse. Det gör det ännu svårare att räkna på, säger Bernhard Mehlig som är professor i komplexa system vid Göteborgs universitet.
Droppar krymper och växer
Forskare har nu tagit fram en ny statistisk modell som beskriver hur antalet vattendroppar, deras storlekar och vattenångan vid den turbulenta molnkanten samspelar.
Fördelningen av vattendropparna är viktig eftersom den påverkar hur molnen reflekterar strålning och även hur molnet utvecklar sig när luften blandas om.
– Modellen beskriver hur dropparna krymper och växer i molnkanten när turbulensen blandar in torrare luft, säger forskaren Johan Fries vid Göteborgs universitet.
Modellen stämmer väl överens med datorsimuleringar som gjorts tidigare.
– Men vi är långtifrån i mål. Vår modell kan beskriva vad som händer i en kubikmeter av molnet i dagsläget. För cirka femton år sedan var det en kubikcentimeter, så det går framåt, säger Bernhard Mehlig.
Molnens egenskaper viktiga i klimatmodeller
När beslutsfattare diskuterar klimatförändringarna läggs stor vikt vid FN:s klimatpanel IPCC:s klimatmodeller. Och enligt IPCC är de mikrofysiska egenskaperna hos moln bland de minst förstådda inom klimatvetenskapen.
– Dessutom är avdunstningen av droppar en viktig process, inte bara i samband med atmosfäriska moln, utan också inom infektionsmedicinen. Små droppar som uppstår när vi nyser kan innehålla viruspartiklar. Om dropparna avdunstar, kan viruspartiklarna stanna kvar i luften och smitta andra människor, säger Bernhard Mehlig.
Han har även deltagit i en annan studie som beskriver hur fasta partiklar, som exempelvis iskristaller, rör sig i molnen.
– Iskristallerna och vattendropparna påverkar varandra. Men hur vet vi inte än, säger Bernhard Mehlig.
Den tidigare läraren Mimmi Norgren Hansson har i en avhandling studerat relationer och omsorg mellan barn i skolan. Hon menar att det är viktigt se på skolan som just en relationell plats.
– Att synliggöra relationernas betydelse är en betydelsefull del i att förebygga mobbing och skapa ett positivt och stärkande skolklimat, säger Mimmi Norgren Hansson.
Det spelar roll vem som bryr sig
En viktig slutsats i forskningen är att elever menar att det spelar roll vem som visar omsorg och varför. Genom relationerna tolkas handlingar som genuina eller inte.
– Enkelt kan man säga att vänskapsrelationerna avgör hur eleverna förstår omsorgshandlingar. Om eleverna inte har en bra relation sedan tidigare är det svårare att visa att man bryr sig om varandra när någon till exempel blir ledsen.
Genuina vänskapsrelationer viktiga
Mimmi Norgren Hansson menar vidare att detta kan vara viktigt att tänka på när man arbetar med skolans värdegrundsuppdrag.
– Det är genuina vänskapsrelationer som är betydelsefulla för eleverna, inte handlingarna i sig. Det spelar i sin tur roll för hur man arbetar i skolan. Vad ska man göra för att alla barn ska få ingå i genuina vänskapsrelationer?
Omsorgen är en motkraft
I forskningen framkommer också att omsorg ofta uppstår i förhållande till sådant som är svårt i skolan. När eleverna är ledsna, arga eller har gjort sig illa visar andra omsorg genom att försöka förbättra deras situation.
– Det är intressant att det är just omsorg som motkraft till det negativa som framkommer i intervjuerna, man skulle kunna tänka sig omsorg som en förstärkande handling. Som att bekräfta någon annans framgång, men det kommer inte fram sådana exempel.
Att det förhåller sig så här är en viktig insikt för att kunna förbättra hur man i skolan arbetar med värdegrunden, menar Mimmi Norgren Hansson. Genom att hjälpa elever att bekräfta även positiva känsloupplevelser går det att främja ett bättre skolklimat.
Tävlingsfokus kan försvåra
Orsaken till att eleverna beskriver omsorg som en motkraft till jobbiga saker kan hänga ihop med skolans organisering.
– Det är inget jag skriver om i avhandlingen men om man tillåter sig spekulera kan man tänka sig att det prestations- och tävlingsfokus som finns i skolan kan begränsa elevernas förmåga att förstärka varandras framgångar, säger Mimmi Norgren Hansson.
Hon beskriver också i avhandlingen hur både krävande och givande det är att ingå i nära relationer med andra människor. Slutsatsen är att detta är något som man behöver ta hänsyn till när skolan ska förstås och organiseras.
Mimmi Norgren Hansson, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet mimmi.norgren@umu.se
Det är känt att dålig fysisk form i ung ålder kopplas till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom långt senare i livet. Men hur mekanismen ser ut bakom detta samband är inte klarlagt.
Åderförfettning, som också kallas åderförkalkning, är dock en viktig riskfaktor för framtida hjärt-kärlsjukdom.
Ett internationellt forskarlag ville därför undersöka om fysisk form i tonåren är kopplat till åderförfettning långt senare i livet. Det skulle i så fall tyda på att det kan vara en mekanism bakom kopplingen till hjärt-kärlsjukdom.
Värnpliktiga män undersöktes
Forskarna har slagit samman information från det svenska mönstringsregistret och en stor befolkningsstudie om hjärt- och lunghälsa. För nästan 9 000 män som deltog i befolkningsstudien fanns också data från när de mönstrade för värnplikt under åren 1972 till 1987. De var då i 18-årsåldern.
I studien har forskarna undersökt hjärtats kranskärl, som förser hjärtmuskeln med blod, med avancerad datortomografi. De studerade även två olika typer av plack i kranskärlen. Plack med inlagring av kalcium är enkla att mäta.
– Vi mätte inte bara kalcifierade plack i kranskärlen utan även icke-kalcifierade plack, som anses vara mer problematiska. De kan vara mer benägna att brista, vilket kan orsaka hjärtinfarkt, och har en sämre prognos, säger forskaren Angel Herraiz-Adillo vid Linköpings universitet.
Forskarna undersökte också åderförfettning i de stora artärerna från hjärtat upp till hjärnan med ultraljud.
Bra kondition kopplas till lägre risk
Studien visade att både god kondition och god muskelstyrka i ungdomen är kopplat till lägre risk för åderförfettning i hjärtats kranskärl nästan 40 år senare.
– Våra resultat stärker bilden av att en god fysisk form är kopplat till hälsoutfall långt senare i livet, säger forskaren Pontus Henriksson vid Linköpings universitet.
Han tycker att studiens resultat är oroande eftersom det finns tydlig global trend att ungdomar har sämre kondition nu än när studiens deltagare var unga på 1970- och 1980-talen.
– Därför tror jag att de här fynden kan vara ännu viktigare för de som växer upp nu, säger Pontus Henriksson.
Eftersom endast män omfattades av värnplikten i Sverige vid den aktuella tiden har forskarna bara kunnat undersöka sambandet mellan fysisk form och åderförfettning hos män. Det går därför inte att dra slutsatser om hur sambandet ser ut hos kvinnor.
Mer om studien
Forskarna har utgått från befolkningsstudien SCAPIS, som rekryterar och utreder hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män mellan 50 och 64 år. Syftet är att kunna identifiera individuella risker för hjärtsjukdomar.
För nästan 9 000 män som deltagit i befolkningsstudien fanns data från mönstring under åren 1972 till 1987.
Männen i studien om fysisk form i unga år och senare åderförfettning har följts under i genomsnitt 38 år.
Pontus Henriksson, biträdande professor vid institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet, pontus.henriksson@liu.se
Angel Herraiz-Adillo, postdoktor vid institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, angel.herraiz-adillo@liu.se
Hyperbar syrgasbehandling, att ge patienter 100 procent syrgas i ett tryck motsvarande 10 till 20 meter under havets yta, har funnits i närmare 100 år. Men metoden saknar modern evidens ifrån kliniska studier, vilket också gjort att det saknas doseringskunskap. Alla patienter får samma dos.
– När jag började min forskning ville jag ta reda på hur behandlingen skulle doseras till olika patienter, säger Anders Kjellberg, ansvarig för Hyperbarenheten på Karolinska universitetssjukhuset.
Stor förbättring hos covid-patienter
Han har jobbat med dosförsök och hann göra två innan covidpandemin kom.
– Där hade vi patienter med syrebrist och en okontrollerad inflammation. De hade precis de besvär som hyperbar syrgasbehandling kan hjälpa mot, säger Anders Kjellberg.
Han har i sitt avhandlingsarbete testat behandlingen på 17 covid-patienter på tre sjukhus och jämfört med en lika stor kontrollgrupp.
– Hos de 20 patienter vi hade på Karolinska universitetssjukhuset såg vi jättestor skillnad mellan de som fick behandlingen och de som inte fick den. De kunde gå hem mycket tidigare och de förbättrades i sina vitalparametrar som puls, andningsfrekvens och syresättning, säger Anders Kjellberg.
Testas vid post-covid
Nu pågår en studie på 80 patienter med post-covid där förhoppningen är att de också ska ha nytta av behandlingen. Resultaten kommer senare under året.
Hypotesen är att behandlingen utsätter immuncellerna för en stress som gör att gamla och dåliga immunceller dör. Därigenom föryngras hela populationen av immunceller, som efteråt fungerar bättre.
Texten publicerades ursprungligen i Medicinsk Vetenskap, nr 1 2024.
Anders Kjellberg, biträdande överläkare och ansvarig för Hyperbarenheten på Karolinska universitetssjukhuset anders.kjellberg@ki.se
Det är känt sedan tidigare att storskaliga solenergiparker i Saharas öken kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet. Det beror på att solpanelerna är mörkare än den omgivande ljusa sanden och därför absorberar extra mycket energi, där en stor del avges som värme.
Enligt nya simuleringar kan de stora solparkerna i Sahara även påverka klimat och produktion av solenergi globalt.
– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger forskaren Zhengyao Lu vid Lunds universitet.
Förändringar i atmosfären
Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA.
Enligt forskarna beror detta på förändringar i ytans albedo, som är ett mått på ljus som reflekteras av en belyst yta och som hör ihop med de mörka solpanelerna. Solparkerna kan också påverka atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.
Men de här förändringarna kan också gynna vissa områden och leda till ökad produktion av solenergi.
Färre moln gynnar vissa länder
Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Det beror till exempel på att molntäcket minskar. Färre moln ger mer sol och kan därför gynna produktion av solenergi.
– Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.
Mer kunskap behövs
Studien utgår från ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker. Då skulle solenergiproduktionen påverkas med plus eller minus fem procent.
– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.
