Det hela handlar specifikt om en antioxidant som heter lutein och som finns i bland annat grönkål och spenat. Forskning har pekat på att lutein kan dämpa processer som kopplas till inflammation och att låggradig, kronisk, inflammation är en viktig faktor bakom hjärt-kärlsjukdom.
Grönkål. Bild: Pascal Scholl, Unsplash.
I en studie från Linköpings universitet har forskare undersökt hur lutein frigörs från färsk spenat. De har tidigare visat att tillagningsmetoder där spenaten hettas upp bryter ner en del av luteinet medan spenat som blandas i en smoothie innebär att mer lutein blir tillgängligt.
Vissa ämnen påverkar
Eftersom lutein är fettlösligt och inte löser sig bra i vatten behöver det hjälp av magsaften och ämnen i maten för att frigöras från växtmaterialet och tas upp av tarmarna. Forskarna misstänkte att vissa ämnen i maten, som fett, kolhydrater, proteiner och fibrer, kan påverka hur mycket lutein som blir tillgängligt för kroppen.
Drycker från matbutiken
För att ta reda på mer undersökte forskarna hur drycker, som kan köpas i mataffären, påverkar den mängd lutein som frigörs när dryckerna mixas med spenat. Dryckerna som forskarna använde i sina smoothies kom från både djur- och växtriket.
Forskar-smoothie på gång. Bild: Magnus Johansson, Linköpings universitet.
Spenaten blandades med de olika dryckerna och sedan tillsattes enzymer som bearbetar maginnehåll, i syfte att efterlikna matspjälkningen i mage och tarmar. Forskarna blandade också spenat med enbart vatten.
Till sist jämförde de hur mycket lutein som fanns tillgängligt för kroppen att ta upp i respektive smoothie.
Komjölk och kokosmjölk hjälpte
– Vi såg att bara fyra av de 14 undersökta produkterna ökade frisättningen av lutein från spenatbladen i smoothie, jämfört med vatten, säger Rosanna Chung vid Linköpings universitet och fortsätter:
– Komjölk med högre fetthalt och kokosmjölk hjälpte till att frigöra lutein. Däremot gav yoghurt, som brukar anses jämförbar med komjölk och ofta används på kaféer och liknande, inte så bra resultat.
Yoghurt och sojadryck sämre
Att yoghurt är sämre på att frigöra lutein kan till viss del bero på fermenteringsprocessen. Forskarnas studier visade också att växtbaserade drycker, som ofta görs av nötter, baljväxter eller havre, skilde sig mycket åt.
Till exempel tycks sojabaserad dryck vara sämre än vatten på att frigöra lutein i spenatsmoothies.
– Med andra ord hade sojabaserad dryck en negativ effekt på luteinfrisättningen i vår studie, säger doktoranden Jan Neelissen.
Bör drickas omgående
Övriga växtbaserade drycker i studien påverkade inte luteinfrisättningen jämfört med vatten. Det är också värt att känna till, för spenatsmoothie-makaren, att smoothien bör drickas omgående då lutein snabbt bryts ned.
Oklart vad som sker i kroppen
Forskarna betonar att studien indikerar mängden lutein som finns tillgängligt för kroppen att ta upp. Men det går inte att därifrån dra slutsatser om hur kroppen faktiskt tillgodogör sig luteinet. Forskarnas nästa steg är att göra en studie på människor och mäta hur mycket lutein som tas upp från smoothies gjorda med olika vätskor.
En elektronisk näsa består av ett antal sensorer, ett signalbehandlingssystem och ett analyssystem. Den kan identifiera ämnen med en metod som liknar människans luktsinne.
Tekniken med elektroniska näsor är inte ny, den har bland annat använts till att upptäcka sprängmedel och känna om en person insjuknat i en allvarlig sjukdom.
I ett samarbete mellan Kungliga tekniska högskolan och Högskolan i Gävle har forskare även tagit fram en modell som kan ta reda på om vatten är drickbart.
Mäter halten ättiksyra
Den nya varianten av elektronisk näsa är inriktad på vin – eller mer exakt halten av ättiksyra i rödvin.
Ättiksyra bildas när alkohol oxiderar och finns i låga halter i allt vin. Men koncentrationen av ättiksyra kan bli för hög under vinframställningen eller när vissa viner lagrats för länge. Det riskerar att göra vinet odrickbart.
Lite förenklat mäter den nya elektroniska näsan hur ättiksyrehalten förändras i ett vin över tid. Förutom förbättrad mjukvara har en ny komponent, som blåser in luft, tillförts vid sensorerna. Det här skiljer den åt jämfört med andra prototyper med liknande användningsområde.
– Vi fick ett bättre och mer tillförlitligt resultat med hjälp av syretillförsel, som gör att ämnen frigörs från vinet. Man kan jämföra med när en sommelier luftar vin före provsmakning, säger José Chilo, forskare inom elektroteknik vid Högskolan i Gävle.
Elektronisk näsa ger snabbt svar
Tillförlitligheten är hög men metodens största konkurrensfördel är snabbheten, menar forskarna. En annan fördel jämfört med traditionell vinprovning, det vill säga där vinkännare provar vinet, är att människor kan drabbas av sjukdom och få nedsatt luktsinne.
– Kanske kan kemisk analys ge ett ännu mer exakt resultat, men nackdelen är att det tar längre tid och kostar mer pengar. Den elektroniska näsan ger snabbare svar på frågan om vinets kvalitet, säger José Chilo.
Kan bli en elektronisk sommelier
Den nya elektroniska näsan är en prototyp som framför allt är tänkt att användas vid vinframställning, men den har också potential att bedöma kvaliteten på ett lagrat vin.
– Om vi utvecklar den här metoden ännu mer kan den identifiera väsentliga komponenter i ett vin. Potentialen ökar hela tiden med hjälp av AI, säger José Chilo.
Hans elektroniska näsa har utvecklats i samarbete med forskare från Spanien.
José Chilo, docent i elektroteknik vid Högskolan i Gävle, jose.chilo@hig.se
En grupp forskare från Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Karolinska institutet har undersökt hur lärare ställer sig till PAX i Skolan, en pedagogisk metod som delvis är utformad som ett spel.
Eleverna bestämmer tillsammans med läraren, enligt metoden, hur alla ska bete sig i klassrummet. De får sedan konkret öva sig på det under lekfulla former. Fokus är på självkontroll och på förmågan att koncentrera sig på skoluppgifterna.
Om metoden
PAX i Skolan är ett program baserat på inlärnings- och beteendepsykologi. Det syftar till att skapa ett lugnare och tryggare klassrum präglat av studiero, samtidigt som eleverna får öva på självreglering och problemlösning. Internationellt har programmet använts i alla årskurser, men i Sverige är det främst anpassat för lågstadiet. Programmet består av flera delar men är upplagt som ett spel som går ut på att eleverna tävlar för att nå gemensamt uppsatta mål.
– Den här typen av spel är ovanliga i den svenska skolan och PAX i Skolan uppfattades i början som rätt kontroversiellt av lärarna, säger Elinor Schad, psykolog samt universitetslektor vid Lunds universitet.
– Lärare kan vara rädda för att elever ska bli utestängda socialt eller ledsna när de inte klarar av utmaningarna i spelet. Men metoden har tidigare visat sig ge positiva effekter och studien visar att även svenska lärare ser stora fördelar.
Lärare oroade för ökad belastning
Under det läsår som lärare, i studien, använde sig av metoden intervjuades de vid tre tillfällen.
– Vi vet att lärare kan vara tveksamma till metoden då de är oroliga för en ökad arbetsbelastning och då många redan känner sig stressade är detta något som måste tas på allvar, säger psykolog Ale Holmdahl som har genomfört intervjuerna.
Upplevdes som positivt
Forskarna ville också undersöka möjliga förändringar i relationerna mellan lärare och elever och elever, samt hur spelet fungerade för elever med särskilda behov.
Lärarna tyckte, enligt studien, att metoden och spelet var användbara. Klassrummen blev mindre stökiga och relationerna mellan lärare och elever upplevdes som mer positiva. Elever med särskilda behov upplevdes särskilt dra nytta av fokuset på positiv beteendeförstärkning. Många tyckte att klassrummet upplevdes som mer inkluderande.
Resultaten, menar forskarna, ger stöd för att metoden kan vara lämplig även för elever med särskilda behov, om den kombineras med ytterligare stöd.
– Ett intressant fynd var att även om de flesta lärare till en början kände oro över PAX-spelet försvann det efter att de hade börjat arbeta med det. Baserat på våra resultat tycker vi att programmet har en hög social validitet även i en svensk kontext, säger Elinor Schad.
Elinor Schad, psykolog och universitetslektor vid Lunds universitet
elinor.schad@psy.lu.se
Fakta om studien:
En grupp på sex lärare har använt metoden PAX i Skolan under ett läsår och under tiden har forskarna vid tre tillfällen djupintervjuat lärarna. En pågående randomiserad kontrollerad studie som fortfarande rekryterar nya skolor kommer att inkludera över 2000 elever. Forskarna bakom studien är Ale Holmdal, PTP-psykolog, Elinor Schad, specialistpsykolog i pedagogisk psykologi, lektor på institutionen för psykologi vid Lunds universitet, Gustav Nilsson, leg. psykolog, doktorand vid Linnéuniversitetet, Viktor Kaldo, leg. Psykolog, professor i klinisk psykologi vid Linnéuniversitetet samt docent vid Karolinska Institutet
Transistorer uppfanns för nästan hundra år sedan. De anses vara en lika viktig uppfinning för mänskligheten som telefonen, glödlampan eller cykeln. Idag är de en avgörande komponent i modern elektronik och tillverkas ner på nanoskala. En transistor reglerar bland annat strömmen som passerar genom den, och kan även fungera som strömbrytare.
Nu har forskare vid Linköpings universitet och Kungliga tekniska högskolan utvecklat världens första transistor för elektricitet gjord av trä.
– Vi har visat en princip som ingen annan tidigare gjort. Förvisso är trätransistorn långsam och klumpig, men den fungerar och utvecklingspotentialen är stor, säger forskaren Isak Engquist vid Linköpings universitet.
Transistor i balsaträ
Tidigare försök med transistorer gjorda i trä har bara kunnat reglera jontransport. Och när jonerna tar slut upphör transistorns funktion. Forskarnas nya transistor kan däremot fungera kontinuerligt och reglera elektricitet utan att försämras.
För att skapa transistorn utgick forskarna från balsaträ. Valet av balsaträ beror på att tekniken kräver ett träslag utan årsringar som har en jämn struktur genom hela volymen. Forskarna tog sedan bort ligninet och kvar blev endast långa cellulosafiber, med kanaler där ligninet tidigare varit.
Kanalerna i balsaträt fylldes med en ledande plast som kallas för PEDOT:PSS. Det resulterar i ett elektriskt ledande trämaterial.
Ström kan slås av och på
Av det ledande trämaterialet kunde forskarna sedan bygga trätransistorn och visa att den har förmågan att reglera elektrisk ström och fungera kontinuerligt vid en vald utsignalsnivå. Den kunde även slå på och av strömmen, om än ganska långsamt.
Forskningen har inte siktat på någon särskild tillämpning, men transistorn skulle till exempel kunna användas för reglering av elektroniska växter. En fördel med att transistorkanalen är så pass stor är att den skulle kunna tåla högre strömstyrkor än vanliga organiska transistorer. Det kan vara viktigt för vissa framtida tillämpningar.
– Vi har inte skapat trätransistorn med någon specifik tillämpning i sikte. Vi gjorde det för att vi kunde. Det är grundforskning som visar att det är möjligt och vi hoppas att det ska inspirera till vidare forskning som i sin tur kan leda till tillämpningar längre fram, säger Isak Engquist.
Isak Engquist, biträdande professor vid laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, isak.engquist@liu.se
Kartläggningen, utförd av över 30 forskargrupper, presenteras i en rad artiklar i tidskriften Science. Artiklarna ger information om hur däggdjurs arvsmassor fungerar och utvecklas, däribland människans.
Människans arvsmassa innehåller gener som utgör kod för att tillverka kroppens proteiner. Dessutom innehåller den instruktioner som talar om var, när och hur mycket av proteinerna som skall tillverkas. Den delen av arvsmassan kallas reglerande element.
Bevarats i 100 miljoner år
Den gemensamma hypotesen för forskarna har varit att om en position i arvsmassan bevarats under 100 miljoner år är det sannolikt att den har en funktion hos alla däggdjur.
Detta är en ”position” i arvsmassan
Arvsmassan, dna:t, består hos människan av tre miljarder så kallade positioner. I varje position kan det finnas någon av bokstäverna C, G, A eller T (kvävebaser). I genprojektet har forskarna studerat positionerna i arvsmassan och sett vilka specifika positioner som hos många arter innehåller en och samma bokstav.
Ser man att det hos många arter till exempel finns ett A vid exakt motsvarande position, alltså på samma ställe i dna:t, innebär det att den delen av arvsmassan förmodligen gör något – att det är funktionellt.
Om till ett A, eller en annan bokstav, fortsätter att finnas på exakt samma ställe i dna:t hos många däggdjur över miljontals år är det också ett tecken på att något viktigt sker där.
Källa: Kerstin Lindblad-Toh, Uppsala universitet
Via kartläggningen har forskarna kunnat testa det i stor skala. Genom att i detalj kartlägga arvsmassorna från 240 däggdjur och sedan systematiskt jämföra dem har forskarna fått information om vilka regioner i arvsmassan som är reglerande element och är viktiga för korrekt funktion av arvsmassan.
Kan förklara schizofreni och astma
Kartläggningens resultat kan även hjälpa forskarna att förstå hur sjukdomar uppstår genom att man kopplar de evolutionärt konserverade positionerna i arvsmassan till kända sjukdomstillstånd. Det kan göras för alla arter och kommer också kunna användas för mänskliga sjukdomar.
– Våra analyser gör att vi bättre förstår vilka regleringssignaler som finns i arvsmassan. Detta är mycket viktigt för att förstå vilka mutationer som leder till sjukdomar, till exempel schizofreni och astma, säger forskaren Jennifer Meadows.
Lättare att förstå vad som går snett
För att förstå vilka mutationer som leder till sjukdom jämförs arvsmassan hos friska och sjuka människor. Man får då en bild av vilken region i arvsmassan som kan vara viktig, men man kan inte veta exakt vilken mutation som är orsaken till sjukdomen.
– En stor del av de mutationer som leder till vanliga sjukdomar ligger utanför generna och har med genregleringen att göra. Våra studier gör det lättare att identifiera de mutationer som leder till sjukdomen samt förstå vad som går fel, säger Kerstin Lindblad-Toh.
Genetiska förklaringar till gott luktsinne
Forskarna kunde också se vad som tycks leda till olika egenskaper hos olika däggdjur. De 240 olika däggdjuren i studien har många olika egenskaper, bland annat olika känsligt luktsinne eller olika storlek på hjärnan.
Forskarna kunde hitta regioner i arvsmassan som leder till att vissa arter har extra bra luktsinne – eller att ett flertal arter går i dvala på vintern.
Däggdjur särskilde sig före dino-döden
En av studierna visar att redan innan jorden träffades av den asteroid som dödade dinosaurierna, för cirka 65 miljoner år sedan, hade däggdjuren börjat förändras och särskilja sig från varandra.
– Våra resultat kan också ge viktig information om däggdjur är i riskzonen för att utrotas, beroende på hur mycket variation de har i sin arvsmassa. Det är information som kan lägga grunden till att förstå hur en art skall förvaltas för att överleva, säger Kerstin Lindblad-Toh.
Elakartad hjärntumör hos barn
Forskarna studerade även cancertypen medulloblastom, som är den vanligaste typen av elakartad hjärntumör hos barn. Trots att moderna behandlingsformer förbättrat prognosen kan inte alla barn botas. Dessutom får de som överlever ofta livslånga biverkningar av den aggressiva behandlingen.
– Hos patienter med medulloblastom hittade vi många nya mutationer i evolutionärt konserverade positioner. Med dessa som utgångspunkt hoppas vi kunna utveckla ny diagnostisk och behandling, något som det finns ett stort behov av, säger Karin Forsberg-Nilsson, professor i stamcellsforskning vid Uppsala universitet.
Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet samt SciLifeLab, kersli@broadinstitute.org
Våtmarker tillhandahåller ett stort antal ekosystemtjänster som är till nytta för människor, men är framför allt viktiga livsmiljöer för många arter av fåglar, groddjur och fiskar.
Våtmarkerna hotas dock av mänsklig aktivitet, till exempel förändrad markanvändning och föroreningar. Det har lett till en minskning av den biologiska mångfalden i vatten.
För att motverka denna negativa trend har skapandet av våtmarker blivit ett sätt att återställa eller förbättra livsmiljöer.
Anlagda våtmarker
Att skapa en våtmark handlar vanligtvis om att gräva en sänka och fylla den med vatten – i vissa fall ansluts andra vattensamlingar via diken. Ibland skapas öar eller liknande i våtmarken.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu studerat 52 anlagda våtmarker för att se hur arterna förekommer tillsammans. Det har nämligen betydelse för hur våtmarkerna fungerar som livsmiljö. De räknade fåglar och använde dna-rester i vatten för att bedöma förekomsten av groddjur och fiskar.
– Resultaten tyder på att fåglar och groddjur var positivt associerade, medan sambanden mellan fåglar och fiskar verkade vara negativa. Det innebär att det kan krävas separata våtmarker med olika mål för att gynna antingen fåglar eller fiskar, säger forskaren Ineta Kačergytė vid SLU.
Ett positivt samband betyder att arter finns tillsammans oftare än vad man skulle kunna förvänta sig. Det kan vara så att arterna gynnar varandra, en fågel kan till exempel använda en annan fågel som signal på en bra livsmiljö. Negativa samband innebär att arterna förkommer mindre ofta tillsammans än förväntat. Det kan bero på konkurrens, risk att bli byte eller att de undviker platser där den andra arten är närvarande.
Dalkarlkärret i närheten av Uppsala är en anlagd våtmark. Bild: Ineta Kačergytė
Kan gynna flera grupper samtidigt
De positiva sambanden mellan fåglar och groddjur tyder på att skapandet av våtmarker kan gynna flera grupper samtidigt. Det är goda nyheter för det övergripande bevarandet av den biologiska mångfalden i våtmarker, menar Ineta Kačergytė.
– Vår studie visar att anläggning av våtmarker är ett viktigt bevarandeverktyg som kan bidra till att återställa och förbättra livsmiljöer för ett stort antal arter. Potentiella konflikter mellan olika arter kan dock behöva beaktas noggrant när man planerar nya våtmarker, säger hon.
Sothöna med ungar tycks trivas i svensk våtmark. Arten är rödlistad i Europa. Bild: Ineta Kačergytė
Men mer kunskap behövs, menar forskarna. De har inte undersökt hur närvaron av fåglar påverkade groddjurens förmåga att föröka sig och sannolikheten för att grodyngel når vuxen ålder. Det är också okänt om det finns liknande positiva samband för andra grupper i våtmarker, till exempel insekter och växter. Det är mycket viktig information för att lyckas nå det nationella miljömålet Myllrande våtmarker.
Olika våtmarker kan vara en lösning
För att lösa detta kan det vara nödvändigt att skapa en blandning av olika våtmarkstyper för att gynna specifika artgrupper. Det kan också handla om att skapa specifika våtmarker som klarar av att hålla flera arter samtidigt, så kallade hotspots för biologisk mångfald.
– Genom att ta hänsyn till hur olika grupper av djur och växter interagerar kan vi därför utforma en effektivare och mer målinriktad bevarandestrategi som långsiktigt gynnar flera arter. Valet av fågel, fisk eller groddjur beror därför hur vi utformar våtmarker och våtmarksnätverk i landskap, säger Ineta Kačergytė.
Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har följt älgar som lever i närheten av Junsele i Ångermanland.
Det började med en pilotstudie på tre älgar under tre års tid, men 2022 utvidgades forskningen med flera älgar. Forskarna ville bland annat studera hur älgarna navigerar i ett landskap med inslag av kanadensisk contortatall.
Totalt finns nu 24 forskningsälgar som kan följas i Junseleområdet, samt två som forskarna tappat kontakten med.
Älgarna ger sig ut på tur
Forskarnas spaningar visar att tre av älgarna gjorde långa vandringar (se faktaruta längre ner) men alla älgar har inte så långt mellan sina vinter- och sommarområden. Enstaka stannar i samma område året runt. Den älg som vandrade kortast förra året flyttade sig drygt 1,6 mil.
Bland de vandrande älgarna gick de flesta norrut, men några bröt mönstret och gick söderut. Medelvandringen för samtliga Junseleälgar 2022 var dryga sex mil.
Just den här älgen vandrar inte i Junseleskogarna.
Listan över de spänstigaste älgarna
Några älgar begav sig iväg på långa turer under 2022. Här är långvandrarna:
1. Längsta vandringen gjordes av älgtjur med nummer 9946 på sitt halsband. Han vandrade från Junsele till Borgafjäll, en vandring på nära 19 mil. Han sköts under jakten i oktober.
2. På andra plats kommer älgko 3324, som uppmärksamma tittare känner igen från SVT:s serie Den stora älgvandringen. Publiken gav henne namnet Rut, eftersom hon var första forskningsälgen att dyka upp i rutan. Hennes vandring var den näst längsta av alla forskningsälgarna i området, hon vandrade långt in i Jämtland för att komma till sitt sommarområde, en vandring på 14,3 mil. Hon fick ingen kalv.
3. På tredje plats återfinns älgko 4971 som vandrade 11,6 mil till sitt sommar- och höstområde där hon födde två kalvar.
Så följs älgarnas liv
För att kunna följa älgarna utrustas de med ett halsband av forskningsingenjör Fredrik Stenbacka vid SLU. Han följer dem sedan via databassystemet WRAM, som också är öppet för allmänheten, men med två veckors fördröjning av djuretiska skäl.
Genom att studera älgarnas rörelser nästan i realtid kan han till exempel se när det är dags för en älgko att kalva. Då ändras rörelsemönster från normalt sökande efter mat och hon rör sig in i mindre kluster. När detta sker besöker Fredrik Stenbacka platsen för att bekräfta födseln och räkna kalvarna.
Magiska ögonblick
Den här arbetsuppgiften kan ge upplevelser som lever kvar länge, säger Fredrik Stenbacka.
Ett minne är när han en sen försommarkväll i juni förra året smyger fram till en älgko för att få en glimt av henne och kalven. Klockan närmar sig midnatt och halsbandet, som är inställt på att sluta skicka signal klockan 23 för att spara batteri, hade slutat sända. Han blir därför tvungen att smyga från den senaste positionen i närheten av Stor-Tallberget.
När han kommer fram ser han älgkon ligga och sova tungt med kalven intill sig.
– Kalven lyssnade och tittade mot sin mor, men hon bara sov som en däckad småbarnsmorsa. Såna här detaljer kan ett halsband aldrig fånga upp, och dylika upplevelser får jag vara med om…magiskt!
Bland Junseleälgarna kalvade alla älgkor utom två förra året. Samtliga kalvningar skedde mellan den 18 och 28 maj.
– Två kor hade dubbelkalv när jag observerade dem, men fler kan ha haft det vid födseln. Någon kan ha haft en svag eller dödfödd kalv, det vet vi inte, säger Fredrik Stenbacka.
Tappert försvar mot björnar
Två av förra årets kalvar föll dock offer för björn i juni månad. Även björnarnas kalvjakt syns på älgarnas rörelsemönster.
– Älgkon börjar springa rakt ut från platsen ibland flera kilometer. Sedan springer hon tillbaka och tittar om kalven är okej. Spåren på plats visar att vissa kor tappert försöker försvara kalven. Hon kommer besöka platsen där hon senast hade kontakt med kalven/kalvarna flera gånger för att kolla om någon överlevt, säger Fredrik Stenbacka.
Flera älgar dog under året. Fem älgar sköts under jakten och en älgko blev tagen av björn.
Totalt 15 älgar som fick halsband under 2022 finns kvar i området, som också utökades med nio nya älgar under mars i år.
Kontakt:
Fredrik Stenbacka, forskningsingenjör vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, fredrik.stenbacka@slu.se
Att omställningen till ett samhälle utan fossila bränslen ska ske ”rättvist” har lyfts fram i flera år. Det betonas också av Klimatpolitiska rådet i dess senaste rapport, där tidigare och nuvarande regering kritiseras för att omställningen går för långsamt.
– Samtidigt visar vår studie att diskussionen om en rättvis omställning domineras av infrastrukturfrågor, där rätten till bilburen mobilitet för den enskilda lyfts fram, säger Anke Fischer, professor vid SLU.
Stad ställs mot land
Partierna, enligt forskarnas studie, kopplar i riksdagsdebatter ofta transportfrågan till landsbygden och till landsbygdsbors rätt till att köra bil.
Bild: Anne Nygård, Unsplash.
Argumenten kan handla om att den enskilda inte ska behöva ändra sitt sätt att leva för att möjliggöra en omställning. Debatterna utvecklas ofta så att politiker lyfter fram enskilda exempel på människor som skulle drabbas av exempelvis en höjd bränsleskatt, eller reduktionsplikt på drivmedel.
Frågan om en rättvis omställning knyts därmed till en etablerad konfliktyta mellan stad och land, menar Anke Fischer.
– Det är fullt förståeligt att man månar om sina väljare och deras vardag. Men vi menar att en rättvis omställning måste betraktas ur ett långsiktigt och mer övergripande perspektiv som väger in de effekter omställningen kommer innebära längre fram och för framtida generationer.
Föga konstruktiv debatt
I debatter reduceras alltså diskussionen ofta till att handla om hur man ska kunna behålla det rådande läget för enskilda väljargrupper, som då ställs emot varandra. Debatten om en rättvis omställning blir ett slags retorisk dragkamp om olika grupper, menar forskarna – istället för att handla om vilka strukturella förändringar som kan gynna fler, på sikt.
Den aktuella studien baseras på riksdagsdebatter från förra mandatperioden, men Anke Fischer menar att forskningsresultaten är minst lika relevanta nu.
– När rättvisa reduceras till att handla om att skydda den enskildes intressen så går den moraliska tyngd begreppet har – som en generell princip som gäller för alla – förlorad. Dessutom riskerar en debatt som handlar främst om detaljer kring enskilda förslag att vända uppmärksamheten från de stora samhällsförändringar som vi står inför.
Anke Fischer, professor vid Institutionen för stad och land, SLU anke.fischer@slu.se
Doktoranden och läkaren Malin Huber har i sin doktorsavhandling vid Umeå universitet studerat sambandet mellan besvär i bäckenbotten, graden av förlossningsbristning och hur besvären påverkar livskvaliteten.
En studie i avhandlingen visar också att nära fyra av tio förstföderskor, 38 procent, upplever smärta vid samlag mer än ett år efter förlossningen. Detta är oavsett om kvinnorna fått en förlossningsskada eller inte och oavsett om de fött vaginalt eller med kejsarsnitt. 424 förstföderskor ingick i den studien.
Bild: Omar Lopez/Unsplash
– De kan ha allt från lite smärta till mycket smärta, säger Malin Huber och fortsätter:
– Det här är värt att uppmärksamma, för att ta det vidare. Det finns för lite forskning på sexuell funktion hos kvinnor, både efter barnafödande och i samband med och efter klimakteriet.
Skada vid ändtarmen påverkar mycket
Sex av tio av dem som fått en sfinkterskada vid förlossningen, en skada i ändtarmens ringmuskel, anger i Malin Hubers forskning att de har smärta vid samlag när ett år gått från förlossningen.
Enligt avhandlingen finns också ett samband mellan ultraljudsdefekt på sfinktern tre månader efter en förlossning och senare samlagssmärta och smärta i underlivet.
En sfinkterskada kan ha stor påverkan på livskvaliteten även på andra sätt. Risken ökar bland annat för livmoderframfall och ansträngningsinkontinens.
Besvär förklaras som ”normala”
Kvinnor som haft en sfinkterskada berättar också i en intervjustudie om lidande och påverkan på relationer. De vittnade också om en utbredd tendens från vården att normalisera de svårigheter och kroppsliga besvär som uppstått.
Låg tillförlitlighet
Analt ultraljud används ibland direkt efter en födsel för att diagnosticera sfinkterskador. Men en slutsats i avhandlingen är att analt ultraljud inte alltid fungerar så bra i det läget. Detta på grund av svårigheter med bildkvalitet orsakat av förlossningspersonalens ovana att hantera utrustningen samt problem med blödning, svullnad och rörelsestörningar. Analt ultraljud kan ha högre tillförlitlighet vid uppföljningar efter förlossningen, menar Malin Huber.
Hon tillägger:
– En glad nyhet är att vi också fick ta del av vittnesmål om en otrolig läkningsförmåga hos kvinnor som drabbats av stora bristningar. Kroppen har en fantastisk förmåga att återhämta sig om man ser till att ge den lite hjälp på traven och tar besvären på allvar.
Malin Huber, doktorand vid Umeå universitet samt överläkare inom förlossningsvård malin.huber@umu.se
När stora mängder växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, samlas vid vattenytan uppstår algblomning. Det försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren.
Övergödning och global uppvärmning ligger bakom ökningen av cyanobakterier, som ofta anses vara en bidragande orsak till att beståndet av fisk minskar i Östersjön. Men hur de bidrar till näringsväven, alltså alla Östersjöns sammanlänkade näringskedjor, har varit svårt att mäta.
Viktig mat för djurplankton
En ny studie som tar hjälp av genetiska markörer visar nu att cyanobakterier utgör upp till 70 procent av djurplanktonens föda – och att de är viktiga för fiskbeståndet i Östersjön.
– Senaste årens forskning har nyanserat bilden av cyanobakterier som enbart dåliga. Tidigare har vi trott att djurplankton inte kan äta cyanobakterier, men vår studie visar att djurplankton har många sätt att anpassa sig för att ta vara på den föda som finns tillgänglig. Därmed bidrar cyanobakterierna till produktionen av både djurplankton och fisk i Östersjön, säger forskaren Andreas Novotny vid Stockholms universitet.
Blir del av näringsväven
Att cyanobakterier är den dominerande födan för djurplankton beror också på tajming. Den kraftiga algblomningen på våren består av pansarflagellater och kiselalger, inte cyanobakterier, och inträffar så tidigt på året att djurplankton ännu inte hunnit växa till sig.
– Medan vårens blomning i stor utsträckning faller ned till botten, är det bara en liten del av sommarens cyanobakterier som bidrar till sedimentet på botten. Sommarens cyanobakterier äts i stället av djurplankton och blir på så sätt del av näringsväven i det öppna vattnet, säger forskaren Monika Winder vid Stockholms universitet.
Med hjälp av ny dna-teknik har forskare undersökt maginnehållet hos mikroskopiska djurplankton. De upptäckte att upp till 70 procent av deras föda består av cyanobakterier. På bilden ses en hinnkräfta. Bild: Andreas Novotny
Driver på försämringar för fiskar
Men att cyanobakterierna är viktiga som föda innebär inte nödvändigtvis att kraftigare blomningar skulle ge större fiskebestånd. Cyanobakterier binder och omformar det kväve som finns i atmosfären så att växter kan ta upp det, vilket leder till att effekterna av övergödning förvärras.
Tillväxten ökar också mängden av organiskt material som faller ner till botten, både döda plankton men också avföring från djurplankton och fisk. Detta leder i sin tur till utbredningen av syrefria bottnar, något som påverkar bottenlevande djur och fiskar negativt.
– Cyanobakterier gynnas av högre temperaturer och kommer att spela en ännu större roll i framtidens varmare klimat. Därför är det viktig att vi förestår deras roll i näringsväven och hur de påverkar våra fiskebestånd, säger Andreas Novotny.
Cyanobakterier producerar gifter
Cyanobakterier saknar många av de näringsämnen som är viktig för djurs tillväxt och kan dessutom producera gifter. Detta har gjort att cyanobakterier ofta ansetts minska både reproduktion och tillväxt hos djurplankton och fiskar.
Forskare har tidigare inte haft möjlighet att studera i detalj hur mikroskopiska djurplankton väljer föda. Därför har man antagit att djurplankton undviker cyanobakterier om de har möjlighet, men det har den nya studien nu alltså motbevisat.
– Metodutvecklingen på dna-området har givit oss ekologer nya verktyg att studera livet i havet på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Genom att jämföra det dna från växtplankton som finns i magen på djurplankton med det dna som finns tillgängligt i vattnet kan vi få en uppfattning om olika djurplanktons födoval. Det är en pusselbit som oftast saknats i ekologiska näringsvävsmodeller, säger Monika Winder.
Monika Winder, Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. monika.winder@su.se
Andreas Novotny, I nstitute for the Oceans and Fisheries, University of British Columbia. andreas.novotny@ubc.ca
Crohns sjukdom och ulcerös kolit innebär en kronisk inflammation i tarmen. Tillståndet kallas också inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.
En studie visar nu att IBD kan öka risken att utveckla lymfkörtelcancer, lymfom, som är en cancerform som drabbar immunsystemet.
– Tidigare studier av lymfomrisk vid IBD har varit för små för att dra säkra slutsatser. Studierna har inte tagit hänsyn till viktiga systematiska fel och har inte varit representativa för dagens IBD-patienter, säger forskaren Ola Olén vid Karolinska institutet.
I den nya studien ingick nästan 170 000 IBD-patienter från svenska och danska medicinska register mellan 1969 och 2019. För att räkna ut risken att utveckla lymfom jämfördes patienterna med personer utan inflammatorisk tarmsjukdomar.
Låg risk att drabbas av lymfom
Forskarna upptäckte att patienter med både Crohns sjukdom och ulcerös kolit hade en förhöjd risk att drabbas av lymfom, men risken var högst hos patienter med Crohns sjukdom. Det var främst T-cellslymfom och aggressiva B-cellslymfom som drev riskökningen.
– Vi fann en ökad relativ risk för olika typer av lymfom vid både Crohns sjukdom och ulcerös kolit, men det är viktigt att poängtera att den absoluta risken för lymfom är mycket låg, säger forskaren Jonas Ludvigsson vid Karolinska institutet.
– Riskökningen motsvarar endast ett extra fall av lymfom bland 1000 personer med IBD som följs i tio års tid.
Ökning kan bero på behandlingen
Risken för lymfom har ökat hos patienter med Crohns sjukdom under de senaste två decennierna. Det här sammanfaller med den ökade användningen av immunmodulerande läkemedel, som påverkar immunförsvaret och dämpar inflammationen, vid behandling av IBD.
Den högsta risken att utveckla cancersjukdomen observerades hos patienter som fått dessa läkemedel, men forskarna upptäckte i studien att även patienter som inte fått sådana läkemedel hade en ökad risk för lymfom.
– Det tyder på att både sjukdomens inflammation och dess behandling spelar roll, säger Ola Olén och fortsätter:
– Eftersom det pratas mycket om lymfomrisk vid användning av immunomodulerande behandling är det viktigt att klargöra att även sjukdomen och inflammationen i sig verkar driva lymfomutveckling. Man måste ta hänsyn till och diskutera detta när man sätter in moderna behandlingar där det kanske finns en oro för att behandlingarna ska öka risken för lymfom.
Nästa steg för forskarna är att titta på mer detaljerade data för att besvara frågan om vad som spelar mest roll för lymfomrisken – själva sjukdomen eller behandlingen av den.
Ola Olén, överläkare och docent vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, ola.olen@ki.se
Lampans led-teknik framhålls ofta för sina fördelar – att den är energisnål, att den håller länge och att tekniken går att styra på olika sätt. Men att led-lampan kan ge upphov till flimmer nämns inte lika ofta.
Kan ge huvudvärk och migrän
När ljuset varierar över tid uppstår effekter som vi kan se med blotta ögat – och sådana vi inte kan se. I värsta fall kan dessa ljusvariationer över tid påverka hälsan negativt, framför allt genom att orsaka huvudvärk eller migrän.
Det är något som forskare vid Lunds universitet fokuserar på. I faktarutan nedan förklarar en av dem, Johannes Lindén, hur man kan märka att en led-lampa flimrar.
Få koll på lampflimmer – forskaren tipsar
Ett enkelt sätt att få en indikation på om en lampa orsakar flimmer är att rikta en mobilkamera mot led-ljuskällan. Om du på skärmen ser ett slags randmönster kan det vara ett tecken på att lampan ger upphov till flimmer.
Mobilkameran ska hållas så nära ljuskällan som möjligt, men även om man gör det är det inte säkert att randmönstren uppstår, trots att lampan kan orsaka flimmer.
Ett annat sätt är att vifta med en penna i ljuset från lampan. Om det då ser ut som flera pennor kan det vara en indikation på att lampan ger upphov till flimmer.
Bild: Lunds universitet.
Med hjälp av QR-koden på lampans förpackning kan man utläsa de tillåtna gränsvärdena enligt de nya EU-reglerna. Värdet för ”flimmermått” får inte överskrida 1,0, och värdet för ”stroboskopiska effekter” får inte bli högre än 0,9.
Under 2024 skärps reglerna ytterligare och gränsvärdet för de stroboskopiska effekterna får då inte vara högre än 0,4.
Se också upp med dimmers. Det är vanligt att flimmer uppstår först när man dimrar, även om man har en så kallad led-kompatibel dimmer eller universaldimmer. Ställ krav på att ditt ljus ska vara flimmerfritt även i dimrat läge.
Är du extra känslig? Om du mår dåligt i en viss lokal kan det bero på ljuset. Läs mer i texten nedan.
Forskarna konstaterar att det fortfarande saknas kunskap om hur flimmer ska mätas på bästa sätt. EU slog visserligen 2021 fast gränsvärden för hur mycket flimmer och så kallade stroboskopiska effekter som ska tillåtas från en led-lampa. Men – kraven är svåra för belysningsindustrin att leva upp till, bland annat för att standarderna är otydliga, menar forskarna.
Nya upplysande rapporter
För att öka kunskapen om flimmer och dess påverkan på människan har forskarna nu, i ett projekt, publicerat en serie rapporter om led-teknik och flimmermått.
– I projektet synliggör vi flera oklarheter och missförstånd när det gäller flimmer och vilka mått och termer som ska användas, och i rapporterna försöker vi förklara så att informationen ska bli begriplig för både belysningsbranschen och konsumenterna. För det är rätt krångligt för alla, säger Johannes Lindén, fysiker och ljusforskare.
”Överväg att lämna tillbaka lampan”
I faktarutan ovan beskrivs hur man kan se tecken på att en lampa flimrar, via ränder som syns när en mobilkamera riktas mot lampan.
Det finns ingen absolut koppling mellan ränder i mobilen och att lampan flimrar, säger forskaren Johannes Linden. Ränderna innebär dock att det är mycket sannolikt, säger han, att ljuset från lampan varierar i intensitet och kan ge upphov till flimmer eller så kallade stroboskopiska effekter.
Om man då får ränder när man håller kameran mot en lampa hemma, vad gör man som vanlig konsument med den informationen?
Är det en ny lampa och du har kvittot kvar, överväg att lämna tillbaka lampan till butiken, säger Johannes Lindén.
– Jag skulle gå tillbaka med lampan. En led-lampa räknas ju faktiskt inte som förbrukningsvara, som glödlampor gör.
Mer sparsam användning
Ett annat alternativ är att använda en flimrande lampa sparsamt, fortsätter Johannes Lindén.
– Du kanske inte ska använda lampan om den är tänkt att användas långa stunder och som enda ljuskälla i rummet. Du kanske kan använda lampan i garaget eller i en trappa istället. Men om du tror att du är känslig för ljusvariationer och misstänker att flimmer kan ge dig huvudvärk skulle jag tipsa om att kassera lampan.
Går inte alltid att lita på siffrorna
Man kan också skanna koden på lampans förpackning, se faktarutan ovan. Då kommer man till en databas där det framgår huruvida lampan ligger under gränsvärdena eller inte.
Kruxet, säger Johannes Lindén, är att databasen inte är 100 procent tillförlitlig. Ibland står till exempel värdet ”noll” i databasen vad gäller flimmer eller så kallade stroboskopiska effekter. Och då är något inte helt rätt.
Hur är det med lampor där man faktiskt ser ett svagt flimmer med blotta ögat? Bör de användas?
– Om du misstänker att du är en känslig person, byt ut lampan. Du kanske är känslig för starkt ljus eller andra starka ljusstimuli och lätt får huvudvärk. Då är det troligt att du är känslig för flimmer också.
”Lömskt” flimmer
Ett problem med EU:s gränsvärden, menar forskarna, är att dagens riktlinjer bara omfattar synbara effekter.
– Riktlinjerna missar därför i praktiken de neurologiska besvär som uppstår till följd av icke-synbara effekter av ljusvariationer – som huvudvärk och koncentrationssvårigheter, säger Johannes Lindén.
Han menar att det finns indikationer på att en del människor påverkas mer än andra av osynliga ljusvariationer.
– Just de osynliga variationerna är lömska. De kan leda till att en del människor mår dåligt i vissa miljöer utan att de förstår att ljuset är orsaken.
Vill ha mer kontakt med ljusindustrin
Johannes Lindén och forskarkollegor hoppas att medvetenheten om flimmer och andra konsekvenser av ljusvariatoner ska öka och att kommunikationen mellan industri och forskning ökar.
– Under 1980- och 90-talen gav lysrören upphov till flimmerproblem. Nu är det led-baserad belysningsteknik som behöver uppmärksammas. Genom en ökad dialog mellan belysningsbranschen och akademin kan den fortsatta forskningen om flimmer fokusera på de delar som vi behöver veta mer om, säger Johannes Lindén.
Lästips: Här kan du läsa om forskning kring flimmer (temporal ljusmodulation) och olika typer av hälsobesvär:
Stora förhoppningar finns att kvantdatorer kan ge revolutionerande nya möjligheter att simulera kemiska processer. Det skulle kunna få en stor påverkan på allt från utvecklingen av nya läkemedel till nya material.
Nu har forskare på Chalmers tekniska högskola för första gången i Sverige använt en kvantdator för att räkna på ett verkligt problem inom kemi.
− Kvantdatorer skulle i princip kunna hantera fall där elektroner och atomkärnor rör sig på mer komplicerade sätt. Om vi kan utnyttja den potentialen till fullo borde vi kunna flytta gränsen för vad som är möjligt att beräkna och förstå många steg framåt, säger forskaren Martin Rahm vid Chalmers tekniska högskola.
Ökar förståelse av egenskaper i nya material
Inom fältet kvantkemi använder man kvantmekanikens lagar för att förstå vilka kemiska reaktioner som är möjliga, vilka strukturer och material som går att utveckla och vad de har för egenskaper.
Sådana studier sker vanligtvis med hjälp av beräkningar på superdatorer, byggda med konventionella logiska kretsar. Det finns dock en gräns för vilka beräkningar traditionella datorer klarar.
Eftersom kvantmekanikens lagar beskriver naturen på skalor som är mindre än atomer, tror många forskare att en kvantdator borde vara bättre lämpad att räkna på molekyler än en vanlig dator.
− Det mesta är kemi i grund och botten. Till exempel våra energibärare, inom biologi såväl som i gamla och nya bilar, är elektroner och atomkärnor arrangerade på olika sätt i molekyler och material. Problemen vi löser i fältet kvantkemi handlar bland annat om att räkna ut vilka av dessa arrangemang som är mer troliga eller fördelaktiga, samt deras egenskaper, säger Martin Rahm.
Viktigt steg framåt
Det är en bit kvar tills kvantdatorerna kan uppnå det forskarna strävar mot. Forskningsfältet är fortfarande ungt, med förhållandevis små modellberäkningar som kompliceras av brus från kvantdatorns omgivning.
Men forskarna på Chalmers har nu hittat en metod som de ser som ett viktigt steg framåt. Metoden kallas Reference-State Error Mitigation , REM, och går ut på att korrigera för felen som uppstår på grund av brus. Det sker genom att använda beräkningar på både en kvantdator och en konventionell dator.
− Studien är ett test på konceptet att vår metod förbättrar kvaliteten på kvantkemiska beräkningar. Den är ett användbart verktyg som vi kommer använda för att förbättra våra beräkningar på kvantdatorer framöver, säger Martin Rahm.
Ny metod rättar till fel
Principen för metoden är att först undersöka ett så kallat referenstillstånd. Det görs genom att beskriva och lösa samma problem både på en konventionell dator och på en kvantdator.
Detta referenstillstånd motsvarar en mer ungefärlig beskrivning av en molekyl än det ursprungliga problem man vill att kvantdatorn ska lösa, och är sådant att en konventionell dator kan lösa det snabbt.
Genom att även mäta lösningen för referenstillståndet på kvantdatorn får man en precis uppskattning av hur mycket fel som orsakas av brus. Skillnaden mellan de två datorernas lösningar kan sedan användas för att korrigera lösningen till det ursprungliga svårare problemet när det körs på kvantprocessorn.
Beräkning av mindre molekyler
Genom att kombinera den nya metoden med data från Chalmers kvantdator Särimner har forskarna nu lyckats räkna ut den inneboende energin i små exempelmolekyler som vätgas och litiumhydrid. Motsvarande beräkningar kan idag utföras snabbare med en konventionell dator, men den nya metoden representerar en viktig utveckling och är den första demonstrationen av kvantkemiska beräkningar på en kvantdator i Sverige.
− Vi ser goda möjligheter att utveckla metoden vidare för att göra beräkningar på större, mer komplexa molekyler när nästa generation kvantdatorer står redo, säger Martin Rahm.
Kvantdatorn Särimner
Särimner är namnet på en kvantprocessor med fem qubits, eller kvantbitar, byggd på Chalmers. Namnet kommer från den fornnordiska mytologin, där grisen Särimner slaktades och åts upp varje dag, för att sedan återuppstå.
Särimner har nu ersatts av en större dator med 25 qubits, och målet är att bygga en kvantdator med 100 qubits som kan lösa problem långt bortom kapaciteten för dagens bästa konventionella superdatorer.
Martin Rahm, docent i teoretisk kemi vid institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, martin.rahm@chalmers.se
Pandemin förde med sig personalbrist och ändrade arbetsrutiner i hälso- och sjukvården. Den aktuella studien har undersökt sådant som jobbtillfredsställelse och självuppskattad stress och utmattning hos medicinsk och administrativ personal inom svensk kvinno- och nyföddhetsvård. De 957 enkätsvar som studien bygger på samlades in 2021.
Nästan en femtedel utmattade
Runt 80 procent av de svarande medarbetarna angav under pandemin att de upplevde en hög arbetsbelastning. Ungefär hälften av de svarande angav också att deras arbetsbelastning hade ökat.
18 procent, alltså knappt en femtedel, visade sig ligga över det kliniska gränsvärdet för utmattning, ett tidigt tecken på utbrändhet.
”Varningsklockor”
I hela gruppen låg fyra procent av medarbetarna så högt på skattningsskalorna att de överskred det kliniska gränsvärdet för utbrändhet.
– Vi ser starka varningsklockor för att betydligt fler riskerar att drabbas av utbrändhet om arbetsbelastningen inte regleras, säger Karolina Lindén, barnmorska och docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Fler stressade kvinnor
Kvinnor rapporterade signifikant högre nivåer av stress och utmattning än män. Även yngre studiedeltagare rapporterade högre nivåer av stress och utmattning. Yngres arbetstillfredsställelse var dessutom lägre, jämfört de mer erfarnas.
– Personalen som arbetar med kvinno- och nyföddhetsvård var högt belastade redan innan pandemin och de som fick en ännu högre arbetsbelastning under pandemin var extra utsatta, säger Magnus Åkerström, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Studien har utformats för att undersöka arbetsmiljön och hälsan under pandemin för de anställda, och fortsätta följa dem upp till fem år.
Karolina Lindén, barnmorska, docent och universitetslektor, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet karolina.linden@gu.se
År 2016 drabbades 15 000 hektar veteodling i Bangladesh av en förödande svampsjukdom, wheat blast. Utbrottet halverade skördarna och därmed också tillgången på vete i landet.
Wheat blast hade tidigare bara noterats i Sydamerika, och när odlingen i Bangladesh drabbades etablerades ett globalt konsortium under International Maize and Wheat Improvement Center för att snabbt hitta lösningar.
Internationella forskare, bland annat från Sveriges lantbruksuniversitet, har därefter både studerat växtsjukdomen i Bangladesh och spridit kunskap.
– Nyligen ordnade vi till exempel en workshop i Bangladesh där ett trettiotal forskare från olika länder deltog. Bland dessa fanns studenter som fick lära sig allt kring sjukdomen och den metodik vi använder, säger forskaren Aakash Chawade vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Motståndskraftigt vete togs fram
Men forskningssamarbetet har också lett till flera praktiska åtgärder. I en stor plattform i fält studeras nu tusentals genotyper av vete, såväl från Bangladesh som från andra länder, och utvärderas för att hitta resistens mot wheat blast.
Det har lett till att Bangladesh nu utvecklar resistenta sorter som räddar skörden för tusentals bönder och bidrar till en säkrare tillgång på mat i landet.
Tusentals genetiska varianter av vete från flera länder utvärderas nu i Bangladesh för att hitta fler källor till resistens mot svampsjukdomen wheat blast. Bild: Aakash Chawade
Odlingarna har ökat
Tack vare nya sorter som kan stå emot svampangrepp kan nu vete odlas med framgång i Bangladesh. Veteodlingen har dessutom ökat med 3 000 hektar jämfört med året innan.
Hittills har tolv resistenta sorter utvecklats i fyra länder med hjälp av plattformen som byggdes i Bangladesh.
– Detta är ett enastående exempel på hur forskning om sjukdomsresistens och växtförädling kan åstadkomma stor förändring både för odlare och konsumenter. Vårt arbete påverkar livsmedelssäkerheten på allvar, säger Aakash Chawade.
Nytt projekt i Zambia
Han lyfter även fram vikten av globala samarbeten för att relativt snabbt kunna leverera forskningsresultat.
– Genom samlade krafter inom ramen för ett internationellt konsortium kunde vi bidra till forskning som effektivt mildrade effekterna av wheat blast.
Ytterligare ett internationellt samarbetsprojekt ska nu studera sjukdomens biologi samt utveckla och sprida sorter som är resistenta mot wheat blast, denna gång i Zambia.
Mer om svampsjukdomen Wheat blast
Wheat blast orsakas av svampen Magnaporthe oryzae pathotype triticum. Den sprids genom infekterade frön och överlever även på skörderester. Den sprids också genom sporer som kan färdas långa sträckor genom luften. De olika underarterna kan infektera olika gräsarter som korn, ris och vete.
Magnaporthe oryzae trivs i varmt och fuktigt klimat och underarterna är spridda i de tropiska delarna av både Sydamerika och Sydasien. Det första angreppet av wheat blast upptäcktes 1985 i Brasilien och sjukdomen är nu utbredd i Sydamerika.
Aakash Chawade, universitetslektor vid institutionen för växtförädling
Sveriges lantbruksuniversitet, aakash.chawade@slu.se
Under några decennier har förekomsten av förmaksflimmer i ung ålder ökat något, men det sker från låga nivåer. En studie har nu undersökt sambandet mellan för tidig födsel, fostertillväxt och risken att utveckla förmaksflimmer upp till medelålder.
– Förmaksflimmer i ung ålder kan innebära en tung socioekonomisk börda för individen, och det behövs mer kunskap om de bakomliggande orsakerna till sjukdomen. Våra fynd kan synliggöra behovet av att övervaka och förebygga sjukdomen hos fler grupper med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, säger forskaren Fen Yang vid Karolinska institutet.
Något förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar
Enligt Socialstyrelsen är cirka fem procent av barn som föds i Sverige prematura, alltså födda innan graviditetsvecka 37. Det är känt sedan tidigare att för tidigt födda barn, men också bebisar som är ovanligt små respektive stora vid födseln, har en något förhöjd risk att drabbas av hjärtsjukdomar som till exempel stroke och hjärtsvikt senare i livet.
Hittills har dock kunskapen om risken för förmaksflimmer* i de här grupperna varit begränsad.
* Förmaksflimmer ökar risken för bland annat stroke och är den vanligaste formen av hjärtarytmi, det vill säga störningar i hjärtats rytm. Främst drabbas medelålders och äldre. Bland unga är förekomsten låg och uppskattas till 0,12–0,16 procent.
Risken för förmaksflimmer ökar
I den nya studien såg forskarna en något förhöjd risk att drabbas av förmaksflimmer upp i medelåldern för barn som fötts för tidigt. De såg också en ökad risk för barn som var stora i förhållande till den tid som en graviditet har pågått, så kallad gestationsålder.
– För barn som föds små för gestationsålder finns en förhöjd risk för förmaksflimmer upp till 18 års ålder men inte senare i vuxenlivet, säger docent Krisztina László vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet.
Riskökningen var 30 procent för prematura barn, 55 procent för barn som var stora i förhållande till graviditetslängd, gestationsålder, och 71 procent för barn som både var prematura och stora vid födseln.
I ett nästa steg vill forskarna studera sambandet mellan för tidig födsel, fostertillväxt och risken för förmaksflimmer bland äldre.
Åtta miljoner födslar ingick i studie
Resultaten bygger på statistiska analyser av drygt åtta miljoner födslar från danska (under åren 1978-2016), finska (1987-2014) och svenska (1973-2014) medicinska födelseregister. Födslarna matchades mot förekomsten av förmaksflimmer i de nationella patient- och dödsorsaksregistren fram till 2021. Resultaten har jämförts med syskon i samma familjer. Eftersom det är en observationsstudie kan inte några orsakssamband fastställas.
Forskningen är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet, Uppsala universitet, Aarhus universitet i Danmark, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Institutet för hälsa och välfärd i Finland och Fudanuniversitetet i Kina.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
