– Det här är ett viktigt projekt som framför allt handlar om att hjälpa befolkningen i Sierra Leone att själva, i samklang med den egna kulturen och traditioner, utveckla metoder för att stoppa ebolasmitta och även komma förbi de hinder som i dag gör att familjerna själva tar hand om sina sjuka, istället för att söka kvalificerad vård, säger John Kinsman, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.

Även om ebolaepidemin i Sierra Leone har bromsat upp drabbas fortfarande ungefär tio personer per vecka i landet av sjukdomen. Behovet av information om hur man skyddar sig mot ebolasmitta och hur man bör agera om man exponeras för smitta, eller om man drabbas av symtom, är stort.

För att identifiera utmaningarna, hitta lösningar och vägar att sprida information har man i projektet som heter “Development of a social marketing strategy to promote Ebola treatment-seeking behaviour in Sierra Leone” genomfört intervjuer med innevånare i huvudstaden Freetown, befolkningen i ett landsbygdsområde, vårdgivare, samt med en grupp makthavare och högutbildade i landet. Man har även genomfört en stor workshop för att hitta genomförbara lösningar på smittspridningsproblematiken.

John Kinsman berättar om starka traditioner i Sierra Leone som är svåra att bryta, som i sig förstärker smittspridningen. Ett exempel är att många familjer inte söker vård när någon drabbas av sjukdom utan istället själva tar hand om sina sjuka och döende familjemedlemmar. Det finns också exempel på begravningstraditioner där sörjande tvättar av sina döda, och sedan blandar det använda vattnet med jord, som de sedan själva smörjer in sig med.

– Det här är traditioner som är djupt rotade i befolkningen och som dessvärre förstärker smittspridningen. Med tanke på de oerhört grymma erfarenheter från kolonialism som finns i den här delen av världen går det inte att komma som ”den vite mannen” och bestämma hur de ska göra för att lösa detta. Med det här projektet har vi nu gått en annan väg och försökt hjälpa befolkningen att själva analysera och genomföra acceptabla förändringar av traditionerna, samt hitta vägar att informera om detta för att förhindra smittspridning, säger John Kinsman.

Rapporten tar fasta på informationsinsatser till befolkningen inom följande områden för att stoppa spridningen av ebola:

Läs mer om projektet hos R2HC

FAKTA
Om forskningsprogrammet
Som svar på ebolautbrottet I Västafrika lanserade Research for Health in Humanitarian Crises (R2HC) Programme det så kallade emergency Ebola Health Research Call I augusti 2014. Syftet var att finansiera projekt som kan stärka insatser för att motverka detta och framtida utbrott av sjukdomen.

Forskningsprojektet har finansierats av R2HC, vilket leds av Enhancing Learning and Research for Humanitarian Assistance, ELRHA. R2HC syftar till att förbättra folkhälsan genom att stärka användningen av evidensbaserade metoder i samband med humanitära kriser.

Programmet R2HC finansieras till lika delar av Wellcome Trust och DFID, under överinseende av Enhancing Learning and Research for Humanitarian Assistance, ELRHA.

Besök www.elrha.org/work/r2hc för mer information.

Kontaktinformation
John Kinsman, docent vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Telefon: 090-786 91 76, 090-785 26 13, 076-842 64 64. E-post: john.kinsman@umu.se

141 forskare från tolv länder har bidragit med studier, som täcker olika områden av klimatforskningen. Boken visar bland annat att det pågår en uppvärmning i området som troligtvis kommer att fortsätta.

Varmare och surare hav
Det är sannolikt att en del av denna uppvärmning beror på mänskliga faktorer. Förändringar kan hittills ses i faktorer som är kopplade till temperatur, till exempel vad det gäller snö och is.

– Förändringar i nederbörd och floders tillrinning är svårare att upptäcka men dessa bör bli märkbara i framtiden. Klimatförändringen kommer ge många olika effekter på land och vattnets ekosystem. Eftersom ekosystemen är utsatta för påverkan från många olika faktorer behövs fördjupande studier för att klargöra orsakssammanhangen och risker för samverkande negativa faktorer, säger Anders Omstedt, professor i oceanografi.

Framtidsberäkningar tyder på att våra kuster kommer att bli varmare, surare och syrefattigare vilket kommer utgöra ökade hot för de marina ekosystemen.

– Internationellt finns visserligen redan studier om klimatet genom FN:s klimatpanel, IPCC, men förståelsen för klimatförändringarna behöver fördjupas på regional nivå där också många andra förändringar pågår. Genom denna bok kompletteras kunskapen om klimatförändringar för Kattegatt och Östersjöländernas del med regional forskning, säger Anders Omstedt.

Regionala studier behövs
Detta är den andra boken som det fristående forskarnätverket BACC II (Second Baltex Assessment of Climate Change for the Baltic Sea Basin) ger ut om det regionala klimatet i Kattegatt- Östersjöregionen. Det är en uppdatering av BACC I från 2008, men med flera helt nya studier och nya kapitel.

Boken belyser klimatförändringar sedan den senaste istiden för 12000 år sedan, men med ett fokus på de senaste 200 åren. Den innehåller även framtidsbedömningar, som tagits fram med regionala klimatmodeller, och beskriver hur klimatförändringarna kan påverka ekosystemen för mark, floder, sjöar och kusthav fram till 2100.

– Boken kommer att vara ett starkt stöd för forskare i frågor om atmosfär, land och hav i regionen. Den innehåller ett omfattande material som försöker ge en helhetsbild av klimatförändringarna i Östersjöregionen så att vi kan få perspektiv och bättre veta var vi står idag, säger Anders Omstedt.

Havsnivåhöjning och kusterosion
BACC II behandlar också havsnivåhöjning, kusterosion och effekterna på stadsområden. Ett antal nyskrivna kapitel behandlar möjliga orsaker till regionala klimatförändringar som samverkar med de globala effekterna av ökade växthusgaser.

Boken berör alla Kattegatt och Östersjöländers kuster. Den riktar sig i första hand till forskarsamhället och är tänkt att kunna användas i utbildningar och i forskningsansökningar. Genom nära samverkan med HELCOM (Baltic Marine Environment Protection Commission – Helsinki Commission) ligger nu BACC II resultaten också till grund för Östersjöländernas planering av kommande åtgärder.

– De forskare som medverkar i boken har deltagit utan finansiering och det finns ingen otillbörlig påverkan, boken har granskats av oberoende forskare och varje forskare är med av eget intresse. Det är ett material som till exempel kan användas i utbildningen på de marina och geovetenskapliga institutionerna på högskolor och universitet.

Du kan ladda ner boken här: http://www.springer.com/gp/book/9783319160054

Kontaktinformation
Anders Omstedt, professor vid institutionen för geovetenskaper, tel 031-786 2881, e-post anom@gvc.gu.se

– Resultaten visar att utvecklingen av fetma bör förklaras med andra faktorer än stress, säger Annika Rosengren, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Både forskare och samhällsaktörer har länge antagit att stress bidrar till utvecklingen av fetma, särskilt bukfetma. Påverkan antas ske genom en påverkan på kroppens stresshormoner.

Senare forskning har dock påvisat att det rör sig om komplicerade mekanismer, där även vår livsstil och av kulturen vi lever i har stor påverkan.

Forskare från ett stort antal länder har nu inom det internationella samarbetet Prospective Urban Rural Epidemiologic study (PURE) undersökt sambandet mellan stress och fetma hos 125 290 personer i 17 låg-, medel-, och höginkomstländer, varav omkring 4 000 personer från Göteborg och Skaraborg.

I studien registrerades deltagarnas vikt, längd, midje- och stussmått samt blodtryck. De fick sedan svara på frågor om bland annat utbildningsnivå, rökvanor, kost, fysisk aktivitet och tidigare sjukdomar. Genom en vetenskapligt beprövad enkät mättes också deltagarnas självrapporterade nivåer av stress och depression.

Resultaten visar att bland dem som inte upplevde sig stressade hade 16 procent ett BMI över 30 (vilket motsvarar kriterierna för fetma). Bland de som rapporterade en ständig stress var motsvarande andel 21 procent. Motsvarande proportioner för bukfetma var 49 procent hos de icke stressade och 54 procent hos de ständigt stressade.

Men sedan siffrorna justerats för skillnader i ålder, kön, fysisk aktivitet, utbildning och region kvarstod inga skillnader hos de båda grupperna, vare sig när det gäller fetma eller bukfetma.

Studien visade också att de som rapporterade depression bara hade en obetydligt ökad förekomst av fetma och/eller bukfetma.

– I detta stora underlag hade stress alltså en mycket måttlig effekt på generell fetma. Mellan stress och bukfetma såg vi inget orsakssamband. Med andra ord måste utvecklingen av fetma förklaras med andra faktorer än stress, säger Annika Rosengren.

Resultaten är enligt Annika Rosengren viktiga eftersom många vill förklara övervikt och fetma som en påverkan av stress. Stress anses också påverka kroppsfettets fördelning med en ansamling av fett i och på buken vid höga stressnivåer – en uppfattning som det enligt den aktuella studien alltså saknas belägg för.

Artikeln Psychosocial factors and obesity in 17 high-, middle- and low-income countries: The Prospective Urban Rural Epidemiologic (PURE) study publicerades online i vetenskapliga tidskriften International Journal of Obesity i april.

Länk till sammanfattning: http://www.nature.com/ijo/journal/vaop/naam/abs/ijo201548a.html

Läs mer om PURE: http://www.coheart.ca/projects/pure/

Kontaktinformation
Annika Rosengren, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 0709-603674, annika.rosengren@gu.se

Rökgaser från förbränningsanläggningar är en av de utmaningar som bioenergibranschen ställs inför. Konceptet att reducera utsläppen till luften redan under förbränningsprocessen benämns fuel engineering och bygger på att de hindra de kemiska reaktioner som orsakar bildning av dessa partiklar, som är så små att dom är osynliga för ögat (ca en tiotusendels millimeter).

Tidigare forskning har identifierat principerna för partikelbildning och för de flesta biobränslen sker det genom att olika kaliumföreningar förångas vid de höga temperaturer som råder vid förbränning och att de senare övergår till fast fas som små partiklar då rökgasen kyls. Det kritiska är således att förhindra förångningen av kaliumföreningarna, vilket kräver förståelse för den komplexa askkemin som sker vid termokemisk energiomvandling av biomassa. I praktiken genomförs fuel engineering genom att kombinera smart bränsledesign – sameldning eller additiv – och noggrann processkontroll genom att styra förbränningsförhållanden.

– Mina experiment visar att partikelutsläppen kan minska med upp till 90 procent. Denna reduktion är även viktig ur ett tekniskt perspektiv eftersom det förbättrar förbränningsanläggningens driftstillgänglighet och effektivitet, säger Jonathan Fagerström.

Det finns också ett ökande intresse för utvecklingen av matematiska modeller för att kunna förutsäga både tekniska askrelaterade problem och partikelutsläpp. Vissa grundläggande mekanismer kring ask- och partikelbildning är dock fortfarande okända. Jonathan Fagerström har därför studerat förbränningsförloppet för enstaka bränslepartiklar med fokus på att förstå hur kaliumföreningarna förångas under förbränningen. Resultaten tyder på att mekanismerna som vissa av dagens modeller bygger på delvis kan vara felaktiga, och de metoder som Jonathan Fagerström och andra forskare vid TEC-Lab vid Umeå universitet nu utvecklat kan ge nya möjligheter att studera detta i detalj.

Fuel engineering anses nu redo för uppskalning till pilotverksamhet men kommer att behöva kontinuerlig utveckling genom grundläggande forskning och praktisk testverksamhet, inte minst för att hantera introduktionen av morgondagens biobränslen.

Utsläpp av rökgaspartiklar från förbränningsanläggningar ska begränsas enligt nya EU-direktiv för att ge renare luft och främja hälsa och välmående hos unionens medborgare. Det långsiktiga målet med Jonathan Fagerströms studie har varit att kunna bidra till skapandet av modeller som kan användas för att utveckla morgondagens mer effektiva och miljövänliga bioenergisystem.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Bio4Energy: Jonathan Fagerström har utfört studien inom Bio4Energy, en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk.
http://www.bio4energy.se

Om disputationen: Måndagen den 25 maj försvarar Jonathan Fagerström, institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Fine particle emissions and slag formation in fixed-bed biomass combustion – aspects of fuel engineering. Svensk titel: Partikelemissioner och slagbildning vid rosterförbränning av biomassa – aspekter av bränsledesign. Disputationen äger rum kl 13.00 i sal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är docent Bengt-Johan Skrifvars, Åbo Akademi, Finland.

Jonathan Fagerström har en civilingenjörsexamen med inriktning mot energiteknik från Umeå universitet. Han är född och uppväxt i Korsholm utanför Vasa, Finland, där han nu återigen bor med sin familj.

Kontaktinformation
Jonathan Fagerström, forskargrupp Thermochemical Energy Conversion Laboratory (TEC-Lab), institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet. Telefon: 072 – 202 34 48. E-post: jonathan.fagerstrom@umu.se

För att producera livsmedel behövs stödjande ekosystemtjänster, som till exempel reglering av mängden vatten i marken och kontroll av skadedjur. Mängden stödjande ekosystemtjänster i åkermarken minskar kontinuerligt till följd av alltmer intensiv jordbruksproduktion. Detta är problematiskt eftersom ekosystemtjänsterna är grunden för markens bördighet.

– Vår studie visar att skördarna ökar och behovet av konstgödsel minskar om ekosystemtjänsterna i åkermarken bevaras, säger Mark Brady, naturresursekonom på AgriFood och Sveriges lantbruksuniversitet och en av forskarna bakom studien. Arbetet har utförts i samarbete med Centrum för miljö- och klimatforskning och biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Att bevara ekosystemtjänsterna har därför ekonomiska effekter. Om en fortsatt minskning av ekosystemtjänsterna kan motverkas kan jordbrukaren öka markens värde med upp till 1900 kronor per hektar, enligt studien. Värdeökningen beror på att markens bördighet och förmåga att producera livsmedel ökar om ekosystemtjänsterna bevaras. För samhället som helhet är ekosystemtjänsterna värda ännu mer, eftersom de är viktiga för framtida generationers livsmedelsförsörjning.

– Ekosystemtjänsterna förändras långsamt, men även små minskningar har stor betydelse. Än har vi inte sett de fulla konsekvenserna av minskningen, men om jordbrukssektorn och samhället agerar nu kan vi minska risken för fallande bördighet och försämrade förutsättningar för livsmedelsproduktionen och miljön i framtiden, säger Mark Brady.

Exempel på åtgärder som lantbrukare kan vidta är minskad jordbearbetning, vall i växtföljden och nedbrukning av skörderester.

FAKTA
Rapporten
Sammanfattning på svenska
Mark Brady, Cecilia Carlsson, Helena Johansson & Katarina Hedlund. Tjänster från ekosystem – till nytta för både jordbruk och samhälle. Agrifood economics centre, Policy Brief, Nr 2015:2.
http://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=1812

Vetenskaplig artikel
Mark V. Brady, Katarina Hedlund, Rong-Gang Cong, Lia Hemerik, Stefan Hotes, Stephen Machado, Lennart Mattsson, Elke Schulz & Ingrid K. Thomsen. Valuing Supporting Soil Ecosystem Services in Agriculture: a Natural Capital Approach. Agronomy Journal, doi:10.2134/agronj14.0597.
http://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=1813

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Se www.agrifood.se

Kontaktinformation
Mark Brady, utredare AgriFood Economics Centre och institutionen för ekonomi vid SLU mark.brady@slu.se, 046-222 07 84

Nu fortsatter forskarna i Gävle att studera fenomenet och undersöka om man kan få likande effekter på mental prestation i ett mer tillämpat sammanhang – till exempel på uppgifter som är vanliga i kontorslandskap.

Enkelt att förstärka den mentala kapaciteten
Det  har länge varit känt, inom medicinen, att förväntningar kan få dramatiska följder som t.ex. att man tillfrisknar när man i själva verket inte har ätit medicin utan man har ätit sockerpiller, den så kallade placeboeffekten.

Men kan det också (bland alla tänkbara saker) även finnas miljövänliga produkter som ger upphov till liknande placeboeffekter? Och kan de få andra följder, som till exempel förstärkt mental kapacitet?

Experimentet
Experimentet i Gävle utfördes så att deltagarna fick i uppgift att placera olikfärgade brickor så att de bildade en färgskala, ett test som  vanligen används för att mäta färgseende.

De placerades vid ett skrivbord under en helt vanlig kontorslampa, men lampan kallades antingen ”vanlig” eller ”miljövänlig”. Lampan var alltså i själva verket identisk.

Det visade sig att när testet gjordes under lampan som kallades ”miljövänlig (trots att den vara likadan som lampan som kallades vanlig”) så presterade deltagarna mycket bättre.

Hur mycket bättre?
– Det var faktiskt slående mycket, de gjorde bara hälften så många fel. De tyckte också att den ”miljövänliga” lampan var behagligare att arbeta under.

Effekten var som starkast för dem som oroade sig för miljöförstöring, de presterade markant bättre när de trodde att lampan var miljövänlig.

Det är förväntningarna som styr
Det  är förväntningarna på produkten (till exempel medicinen eller lampan) som är det avgörande och gör att man beter sig därefter. Och har du inte de förväntningarna så får du inte heller denna placeboeffekt.

Nu fortsatter forskarna i Gävle att studera fenomenet och kommer att undersöka om man  kan få likande effekter på mental prestation i ett mer tillämpat  sammanhang – till exempel på uppgifter som är vanliga i kontorslandskap.

Mycket att fundera kring här
Det  finns mycket att fundera kring här, just det att det är förväntningarna som styr. Att det är föreställningarna om de miljövänliga produkterna som leder till en positivare upplevelse och bättre prestation. Till exempel när det gäller att skapa en hållbar arbetsplats.

– Detta säger mycket om hur vi människor fungerar och det finns många aspekter att ta hänsyn till här, inte minst fysiologiska.

Text: Douglas Öhrbom

FAKTA
Studien är nyligen publicerad Journal of Environmental Psychology. Och den har också rönt stor uppmärksamhet i media i USA och i Australien.

Washington Post
Sidney Morning Herald

Det  är inte första gången miljöpsykologerna i Gävle under ledning av Patrik  Sörqvist visar att ”gröna” egenskaper har placebo-liknande effekter på  vårt psyke – något som visar att vi bär på föreställningar om ”gröna”  produkter som kan påverka både hur vi upplever produkterna, miljön runt  dem och hur vi beter oss.

2013 publicerades  forskningsresultat som visade att när man smakar från två koppar som  innehåller identiskt kaffe, så föredrogs smaken av kaffet i koppen märkt  ”ekologiskt.”

Vem behöver grädde och socker när kaffet är miljömärkt?

Kontaktinformation
Andreas Haga, doktorand i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle E-post: andreas.haga@hig.se

– Jag vill stimulera användandet av biobaserade material, säger doktoranden Fatimat Bakare. Förutom att det är miljövänligt ger det också billigare produktionsprocesser, eftersom råmaterialen redan är tillgängliga. Den här produkten har en hållbarhet som redan nu absolut kan jämföras med en del vanliga, syntetiska kompositmaterial, i alla fall när det gäller inomhusbruk.

Kompositmaterial kan förenklat förklaras som konstgjort sammansatta material. De används i bilkomponenter, sportartiklar, behållare och som implantat i kroppen. Fatimat Bakare ingår i en forskargrupp på Högskolan i Borås som ägnar sig åt att utveckla nya kompositmaterial. Hon har byggt vidare på tidigare forskning om hur kompositmaterial kan skapas av mjölksyra och tyg, och har nått fram till material som till 90 procent är biobaserade.

– Det tror jag inte har gjorts någonstans tidigare, säger hon. Jag har sökt, men inte hittat, rapporter om sådana resultat. Men det finns andra kompositmaterial som till viss del är biobaserade, bland annat ett som används av bilmärket Corvette.

Återanvändning av befintliga material
I korthet skapas kompositmaterialen genom att tygstycken impregneras med en lösning med bland annat mjölksyra i lager efter lager, varefter alltihop snabbt härdas i en press med högt tryck och hög temperatur. Problemet med tidigare försök med mjölksyra var att lösningen var för tjock för att tränga in i textilmaterialet på ett bra sätt. Fatimat Bakare har provat sig fram med många olika varianter av lösningar, där hon har försökt få så stor andel som möjligt av biobaserade ingredienser, som mjölksyra. Lösningarna har förångats och blandats med ämnen som ska göra dem mer lättflytande. Dessa lösningar har sedan testats på olika typer av biobaserade textilmaterial, som lin och viskos i olika vävnadssätt och stickningar.

– Nu har jag tre varianter på lösningar och textilier som fungerar bra, säger hon. De färdiga kompositmaterialens hållbarhet har testats på olika sätt, så att jag är säker på att de är tillräckligt starka. Den variant jag är mest nöjd med består till 90 procent av biobaserade råvaror. Den är också den som var mest komplicerad att få att fungera.

Materialen kan alltså användas i bilar och flygplan. Men det finns även andra användningsområden, som i byggnader eller båtar. Fatimat Bakare kommer från Nigeria och har ett stort intresse av återanvändning av redan befintliga material och att arbeta miljövänligt.

– Många av våra vardagsföremål är gjorda av polymerer, alltså kompositmaterial, och jag vill hjälpa till att hitta nya och mer miljövänliga material och produkter. De råvaror jag har använt finns även i mitt hemland och jag hoppas kunna bidra till mer ekologiska levnadssätt.

FAKTA
Avhandlingen Development of biocomposites from lactic acid thermoset resins and cellulose fibre reinforcements är gjord av doktoranden Fatimat Bakare vid Högskolan i Borås. Huvudhandledare: professor Mikael Skrifvars, Högskolan i Borås. Disputationen sker den 13 maj 2015, kl 10, rum E310, Högskolan i Borås, Allégatan 1.

Kontaktinformation
Fatimat Bakare, e-post: fatimat.bakare@hb.se, tfn: 0764 43 91 04

Drygt hälften av alla företag har idag anställda som i större eller mindre utsträckning använder sig av hemmet som arbetsplats. Det är en mångdubbling under de senaste tio åren. Lundaforskarna Mikael Ottosson och Calle Rosengren vid Center for Work, Technology and Social change, (WTS) har i sitt projekt ”Ska du gå hem redan?” studerat arbetsmiljö och psykosociala arbetsvillkor i sektorer som kräver specialistkompetens. Särskild fokus har lagts på arbetstider och arbetsmiljö utanför den ordinarie arbetsplatsen. Syftet med projektet är att studera hur man tar fram gemensamma spelregler och hur dessa upprätthålls och kommuniceras i en miljö som präglas av otydlighet och gränslöshet.

1500 slumpmässigt utvalda personer har fått svara på en webbenkät med frågor om hur deras arbetsmiljö ser ut och hur den påverkas av digitaliseringen. Materialet håller fortfarande på att bearbetas och därför är forskarna försiktiga med alltför starka tolkningar, men de har redan nu fått fram en del intressanta siffror:

Ett ytterligare led i detta projekt är en nystartad utbildning som Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet tagit fram. http://amh.lu.se/amh-medverkar-i-ny-utbildning-for-partsradet/


Kontaktinformation
Calle Rosengren, calle.rosengren@wts.lu.se 046-222 39 11. Mikael Ottosson, mikael.ottosson@wts.lu.se, 046-222 36 41

Forskarna hoppas att upptäckten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften ‘Oncogene’, ska få betydelse för utveckling av nya läkemedel.

Den främsta orsaken till att människor dör i cancer är att cancerceller sprider sig och bildar dottertumörer, så kallade metastaser, i livsviktiga organ som lungor och lever. Hur detta går till i detalj och varför det sker är fortfarande relativt okänt. Men det man vet är att spridningen vanligen sker genom att cancerceller letar sig in i lymfsystemet och väl där vandrar till närliggande lymfknutor, som då svullnar, och vidare via blodet till andra organ.

– Huruvida det finns signaler som styr detta, eller om det sker mer slumpmässigt har varit oklart. På senare år har dock en rad uppmärksammade forskningsresultat påvisat hur inflammation kan bidra till att cancerceller sprider sig och att anti-inflammatoriska läkemedel kan ha en viss hämmande effekt på spridning av cancer, säger Jonas Fuxe, cancerforskare och docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet och forskningsledare för den aktuella studien.

Arbetet bygger på ett interdisciplinärt samarbete mellan cancerforskare och immunologer, vilket enligt forskarna bidragit till de nya och spännande resultaten. Det forskarna upptäckte var att en inflammatorisk faktor som kallas TGF-beta (eng. transforming growth factor beta) kan göra så att cancercellerna får egenskaper som immunceller har, nämligen förse cellytan på cancercellen med en receptor som normalt bara finns på de immunceller som vandrar via lymfsystemet.

Försedda med receptorn får cancercellerna kapacitet att känna igen och vandra mot en gradient av ett ämne som utsöndras från lymfkärlen och binder till den aktuella receptorn. På så sätt kan cancercellerna på ett närmast målinriktat sätt vandra mot lymfatiska kärl och vidare till lymfknutor på samma sätt som immunceller. Enligt forskarna kopplar resultaten ihop inflammation och cancer på ett nytt sätt och skapar förutsättningar för att hitta nya typer av behandlingar.

– Med den här upptäckten i bagaget vill vi nu gå vidare och försöka bena ut vilka ytterligare immuncellsegenskaper cancerceller har och studera hur dessa påverkar spridningsprocessen. Möjligheten att förhindra eller bromsa spridning av cancerceller via lymfsystemet är attraktiv då det skulle kunna minska risken för metastasering även till andra organ, säger Jonas Fuxe.

Ansvarig för den immunologiska delen av studien har varit Mikael Karlsson, docent och gruppledare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet. Utöver forskare vid Karolinska Institutet har forskare från Umeå universitet, Louisiana State University Health Sciences Center respektive Princeton University i USA samt Nihon University School of Medicine i Tokyo, Japan deltagit i arbetet med studien. Den aktuella forskningen har finansierats av Svenska Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Svenska Sällskapet för medicinsk forskning (SSMF), Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram inom cancer (StratCan), samt Nordic Cancer Union.

Publikation: ”TGF-β1-induced EMT promotes targeted migration of breast cancer cells through the lymphatic system by activation of CCR7/CCL21-mediated chemotaxis”, Mei-Fong Pang, Anna-Maria Georgoudaki, Laura Lambut, Joel Johansson, Vedrana Tabor, Kazuhiro Hagikura, Yi Jin, Malin Jansson, Jonathan S. Alexander, Celeste M. Nelson, Lars Jakobsson, Christer Betsholtz, Malin Sund, Mikael C. I. Karlsson & Jonas Fuxe, Oncogene, online 11 May 2015.

Kontaktinformation
Jonas Fuxe, docent i cellbiolog, Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet. Tel: 08-52487275 eller 070-798006. E-post: Jonas.Fuxe@ki.se

– Det här instrumentet är banbrytande för rymdforskningen, säger Fredrik Bruhn, projektledare och adjungerad professor inom avionik och robotik vid MDH.  

Forskningsprojektet Gimme Space pågår under ett år fram till årsskiftet 2015/2016. Det finansieras av svenska Rymdstyrelsen och företaget Bruhnspace, och delaktiga förutom MDH är KTH i Stockholm och Institutet för rymdfysik i Uppsala. Syftet är att ta fram ett instrument som kan analysera stora mängder data på plats i rymden. Det nya instrumentet kommer sedan testas skarpt i en satellit som byggs av Interamerican University under överinseende av Nasa Marshall Spaceflight Center, ett av Nasas tio rymdcenter.

Instrumentet kan bland annat användas för att analysera de radiovågor som bildades vid universums uppkomst för 13,7 miljarder år sedan, och därmed ge forskarna en mer exakt bild av hur det gick till.

– Instrumentet skulle kunna användas för att läsa av de svaga signaler som finns kvar från när universum skapades. Men för att göra det behöver vi lägga oss bakom månen där det är tillräckligt tyst, och så långt kommer vi inte åka inom just det här projektet, säger Fredrik Bruhn.

Han menar att det idag inte finns något liknande instrument inom rymdforskningen.

– När vi ska analysera radiovågor idag måste vi ta ned data till jorden och bearbeta den här. Det går alldeles för långsamt och är inte praktiskt genomförbart när vi vill titta på större företeelser. Vi behöver kunna analysera 16 gigabit i sekunden, vilket motsvarar att lyssna igenom drygt två CD-skivor på en sekund, uppe i rymden. Dessutom ska instrumentet kunna arbeta autonomt, alltså kunna fatta beslut på egen hand, utan att styras av en mänsklig operatör.

Kan användas inom klimatforskningen
Det nya instrumentet har många olika användningsområden. Bland annat kan det användas för att analysera rymdväder och studera rymdstormarnas inverkan på jordens atmosfär, mäta skapandet av ozon på olika platser och förutsäga jordbävningar genom att analysera de elektromagnetiska vågor som skapas när jorden börjar röra på sig.

– Det blir som ett rymdeko av jordens rörelser, och vår plattform kan ta in de signalerna och läsa av dem. Det handlar inte om några längre förutsägelser, men man skulle kunna varna några minuter i förväg så att folk hinner förflytta sig från byggnader och ta skydd, säger Fredrik Bruhn.

Han menar dock att man behöver titta på användningsområdena var för sig i ytterligare forskningsprojekt.

– I det här projektet tar vi fram tekniken, sedan får man titta på olika användningsområden efter det. Men det är på tiden att vi börjar jobba modernt och med intelligenta instrument även i rymden. 

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Fredrik Bruhn, fredrik.bruhn@mdh.se, 0707833215. Anna Ulriksson Biderman, anna.ulriksson.biderman@mdh.se, 021-151720

Sedan några år tillbaka beviljar KK-stiftelsen forskningsmedel till personer som har varit akademiskt aktiva högst tre år efter disputationen. Programmet Prospekt ger även lärosätena en möjlighet att rekrytera lovande unga forskare. Forskningen ska utgå från en väl definierad och avgränsad forskningsfråga och vara av god vetenskaplig kvalitet. Dessutom ska näringslivet aktivt medverka i projektet till ett värde motsvarande minst samma belopp som KK-stiftelsen beviljar. – På detta sätt vill vi skapa förutsättningar för akademin att bygga upp profilerade forskningsmiljöer till nytta både för akademin och näringslivet, och för lärosätesledningar att förverkliga sin strategi, säger Madelene Sandström.

Följande projekt har beviljats medel (inklusive sk OH):

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulf Hall, kommunikationschef KK-stiftelsen: ulf.hall@kks.se, 08-566 481 33

– Med hjälp av en ny modell för destinationers varumärken där gästens upplevelse integrerats kan destinationer förstå den unika upplevelsen för olika målgrupper, förbättra sin marknadsförings- och varumärkesstrategi och utveckla destinationens utbud av produkter så att det leder till en önskad upplevelse av destinationen bland besökarna, säger Tatiana Chekalina, doktorand.

Upplevelsen kan variera kraftigt bland gäster som besöker samma destination, en gäst kan hitta avkoppling och lugn, där en annan upplever spänning. Det är möjligt att locka olika målgrupper samtidigt även om de upplevda erfarenheterna skiljer sig åt bland målgrupperna. En utmaning är därför att hitta varumärkesbudskap som både visar de upplevelser som efterfrågas på destinationen och som når de olika målgrupperna.

– Utvärdering av marknadsföring och varumärkesstrategier är särskilt viktiga för turismdestinationer, som alltmer liknar företag och investerar stora belopp i marknadsförings- och varumärkesarbete, säger Tatiana Chekalina.

Modellen mäter inte bara en destinations varumärke och utvärderar marknadsföringen utan integrerar också förståelse om gästen och dess relation till destinationens varumärke genom insamlad data från besökarna.

Destination Åre har agerat testort under utvecklingen av modellen. Särskilt intressant var det varierade utbudet på destinationen under sommaren och de olika målgruppernas upplevelse av varumärket. Till exempel är naturen den viktigaste resursen i vandrarnas upplevelse medan deras upplevelse av Åre by med andra aktiviteter utgör en kompletterande resurs. För terrängcyklisterna är däremot naturen och byn en helhet, som tillsammans utgör en viktig resurs kopplat till terrängcykling.

Vilken typ av värde som gästen upplever kan också skilja sig mellan målgrupperna. Exempelvis söker sig både vandrare och cyklister bort från det vardagliga medan vandringsturister upplever avkoppling och cyklister värderar känsla av frihet, lycka, att ha roligt och action.

FAKTA
Avhandlingen “A Value Co-Creation Perspective on Customer-Based Brand Equity Modelling for Tourism Destinations – A case from Sweden” försvaras den 13 maj kl. 13.15 vid Mittuniversitetet, Campus Östersund.

Här hittar du hela avhandlingen.

Kontaktinformation
Tatiana Chekalina, doktorand, 063 19 58 07, 076 260 59 81, e-post: tatiana.chekalina@miun.se

I flera studier har psykologen Frida Fröberg, som nu lagt fram sin doktorsavhandling vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, undersökt olika aspekter av spelproblem hos unga.

Spelproblem innebär att någon till följd av utbrett deltagande i spel där man kan förlora pengar, som nätpoker, trav eller tips, har fått problem med ekonomi, relationer eller hälsa. Allvarliga spelproblem är en psykiatrisk diagnos, som sedan nyligen kallas hasardspelsyndrom. I avhandlingen ingår både personer med allvarliga och mindre allvarliga problem.

I avhandlingen beskrivs hur stor andel av befolkningen som får spelproblem för första gången under ett år, den så kallade incidensen. I den studien ingår drygt 4 300 personer i åldrarna 16 till 44 år som vid två tillfällen har besvarat enkät och deltagit i en intervju om sitt spelande. I den vuxna befolkningen mellan 24 och 44 år fick 0,8 procent spelproblem under ett år. Hos unga i åldrarna 16 till 24 år var incidensen högre, där fick 2,3 procent spelproblem under ett år. När statistiken könsuppdelades visade den att 1,1 procent av de unga kvinnorna och 3,3 procent av de unga männen fick spelproblem under ett år.

– Att kartlägga incidensen av ett hälsoproblem är grundläggande för att kunna förstå och förebygga det. Nu vet vi att unga löper högre risk än vuxna att få spelproblem, trots att det framför allt är vuxna som spelar. En del av dem som ingår i studien har inte fyllt arton år och får egentligen inte ägna sig åt spel, men ändå har spelen varit tillgängliga för dem. Det finns en utbredd omedvetenhet kring unga och spelande i samhället, säger Frida Fröberg.

I andra studier har hon försökt få fram riskfaktorer för spelproblem genom att studera andra aspekter av studiedeltagarna, som till exempel skolbetyg, psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion. Riskfaktorerna visade sig se något olika ut för unga män och unga kvinnor. Hos unga kvinnor innebar ångest en ökad risk för spelproblem medan det hos unga män främst var en hög konsumtion av alkohol och att ha blivit utsatt för våld som gick att koppla till spelproblem. Ytterligare en studie undersöker de ungas skolresultat och den visar att lägre eller otillräckliga avgångsbetyg från grundskolan innebär en ökad risk för spelproblem för båda könen och den effekten satt i upp till åtta år.

– Det här är de första studierna som undersöker riskfaktorer för spelproblem hos unga, svenska individer. Det behövs mer kunskap om vilka vägar som leder de unga in i spelproblem innan vi förstår hur vi kan förebygga det. Vi behöver också ta reda på vad spelproblemen får för konsekvenser för de unga, som är på väg att skaffa boende och annat som försvåras om man har skuldsatt sig, säger Frida Fröberg.

FAKTA
Folkhälsomyndigheten har finansierat avhandlingsprojektet. De data som används i avhandlingen kommer från Swelogs, en studie som görs av Folkhälsomyndigheten för att kartlägga spelande och spelproblem i den svenska befolkningen, samt från Folkhälsomyndighetens årliga folkhälsoenkät. Frida Fröberg är också knuten till Centrum för psykiatriforskning, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Handledare har varit Johan Hallqvist, professor i preventivmedicin vid Uppsala universitet, Ingvar Rosendahl, forskare vid Karolinska Institutet samt Bitte Modin, docent i sociologi vid Stockholms universitet. Disputationen skedde den 8 maj 2015.

Doktorsavhandling: Problem gambling among young women and men in Sweden, Frida Fröberg, Karolinska Institutet (2014) ISBN 978-91-7549-451-7. Disputationen skedde den 8 maj 2015.


Kontaktinformation
Frida Fröberg, leg. psykolog, med. dr, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Tel: 0707-36 24 80. E-post: frida.froberg@ki.se

Forskning visar att en hög nivå av insyn kring hur beslut fattas också tenderar att skapa en hög nivå av tilltro hos allmänheten. I förlängningen innebär det att människor blir mer laglydiga. Detta framgår av en avhandling från Örebro universitet i vilken Anna-Maria Hambre, forskare i rättsvetenskap, har granskat olika länders lagar och regler rörande skattesekretess.

– Människor är mer benägna att följa skattereglerna om de förstår på vilka grunder beslut tas. Om vi upplever att lagen tillämpas rättvist får vi större förtroende för myndigheten som tagit beslutet. I sin tur ökar det vår vilja att själva följa lagen.

Anna-Maria Hambre har jämfört olika nationella regler om hur information om enskilda medborgares beskattning får lämnas ut och vilka konsekvenser det kan få för skattebetalares vilja att följa skattereglerna. Hon har också tittat på hur integritetsskyddet för skattebetalarna påverkas samt vilka administrativa kostnader för skatteförvaltningen olika regler medför. I sin avhandling har hon även gjort en jämförelse mellan Sverige och USA, som kan sägas ligga i varsin ände på en skala med hög nivå av insyn i den ena änden och starkt skydd av den personliga integriteten i den andra.

– I Sverige kan vem som helst, med stöd av offentlighetsprincipen, få ut information om vad grannen tjänar. I USA skyddas däremot, i större utsträckning, uppgifter som kan koppla ihop information om inkomst med en enskild individ.

Anna-Maria Hambre har själv varit handläggare på Skatteverket. Under en period arbetade hon på Skatteupplysningen.

– Jag satt i ett öppet kontorslandskap där det var lätt att höra kollegorna. Ibland kunde jag lyssna till hur sekretessbelagd information gavs ut per telefon.

Att det hände tror hon beror på att det ibland kan vara svårt att ta rätt beslut när man pratar med någon i telefon, men framförallt på bristande kunskap kring exakt vilken information som är offentlig och vilken som är belagd med sekretess, som till exempel uppgifter om inkomst från en specifik arbetsgivare.

– Om handläggare på skattemyndigheter alltid måste göra en skadeprövning innan de lämnar ut upplysningar om beskattning och liknande, skulle vi ha möjlighet att uppnå två saker. Dels att i onödan lägga sekretess på information och dels att i onödan – eller av misstag – skada personers integritet.

Anna-Maria Hambres forskning skulle kunna bidra med nya insikter till skattelagstiftare på både nationell och internationell nivå.

– I slutänden borde det ligga i de flesta skattemyndigheters intresse att få medborgarna att vilja följa lagen. Då får man in skattepengar till lägsta möjliga kostnad. Det gagnar inte bara staten, utan även samhället i stort.


Kontaktinformation
För mer information kontakta: Anna-Maria Hambre 019-30 12 34, 0760-09 06 67

Detta visar en delstudie i världens största forskningsprojekt om prostatacancer. Nu ska metoden testas på 40 000 män i Göteborg.

Prostatacancer är den tredje vanligaste manliga cancerformen i Europa och orsakade under 2012 fler än 92 000 dödsfall.

I Sverige och i många andra länder testas män med så kallat PSA-prov för att upptäcka cancerformen. Men PSA-provet är ständigt ifrågasatt, både för att det ibland missar cancer och för att det ger falska positiva svar som leder till onödiga utredningar och behandlingar.

Detta är också anledningen till att Sverige idag inte har någon allmän rekommendation för screening med PSA i den manliga befolkningen.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu inom ett stort europeiskt forskningsprojekt testat en metod där PSA-provet kombineras med magnetkameraundersökning (MR). Studien, som genomförts på 384 svenska män och som redovisas i en ny avhandling, visar att metoden kan öka möjligheten att hitta den mer aggressiva formen av prostata cancer.

– Resultaten måste bekräftas i fortsatta studier, men vår pilotstudie visar att en kombination av PSA-test och MR leder till att färre behöver biopseras. Beroende på vilken PSA-gräns som används kan vi öka upptäckten av potentiellt aggressiv cancer, samtidigt som vi minskar upptäckten av lågrisktumörer vilka i de flesta fall inte har någon klinisk betydelse, säger doktoranden Anna Grenabo-Bergdahl vid Sahlgrenska akademin som tillsammans med professor Jonas Hugosson lett studien.

En annan fördel med MR är enligt forskarna att den underlättar att hitta det misstänkta området, så att en eventuell bekräftande biopsi kan göras med betydligt större precision.

– Detta minskar stressen för patienten och minskar risken att vi missar allvarliga cancertumörer, säger Anna Grenabo-Bergdahl.

Den svenska pilotstudien presenterades i slutet av mars vid European Association of Urologys konferens i Madrid, där den vann pris för bästa abstract.

Göteborgsforskarna förbereder nu en studie som ska involvera 40 000 patienter i Göteborgsområdet.
– Om vi ​​kan upprepa de goda resultaten från pilotstudien kan det leda till ett paradigmskifte för prostatascreening och i grunden förändra hur vi hanterar tidig upptäckt av prostatacancer, säger Anna Grenabo-Bergdahl.
Enligt Göteborgsforskarna finns det idag inte tillräcklig kunskap om huruvida MR är en kostnadseffektiv metod att använda vid rutinmässig screening.

– Det måste i så fall ställas i relation till kostnaderna för dagens överdiagnostik. Många äldre män som med diagnostiseras med prostatacancer efter PSA-prov bär på obetydliga tumörer, som aldrig kommer att utgöra något hot under mannens livstid. Denna överdiagnostik kostar samhället stora pengar och påverkar livskvaliteten för individen. Om MR kan bidra till att färre små och obetydliga tumörer upptäcks samtidigt som fler potentiellt aggressiva tumörer hittas, är mycket vunnet.

Avhandlingen Characteristics of screen-failures in prostate cancer screening försvarades den 17 april.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38003

Kontaktinformation
Anna Grenabo-Bergdahl, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 0731 425 899, anna.grenabo@vgregion.se

Resultaten av tio års forskning publiceras nu i Science Advances.

Om fem-tio år kan den finnas i kliniskt bruk, den lilla jonpumpen som pumpar in kroppens egen smärtlindring i exakt rätt dos och på exakt det ställe där smärtsignalen når ryggmärgen för vidare befordran upp till hjärnan. Jonpumpen ger i första hand hopp för de sju procent av världens befolkning som lider av nervsmärtor och för vilka man hittills inte hittat någon annan bot. Men jonpumpen skulle även kunna användas för att tillföra terapeutiska substanser, förutom i ryggmärgen även i hjärnan och andra delar av kroppen.

– Jonpumpen kan liknas vid en pacemaker, fast för smärtlindring, säger professor Magnus Berggren, ansvarig för forskningen som bedrivits av forskaren Daniel Simon och doktoranden Amanda Jonsson, vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, Campus Norrköping, i samarbete med dr Zhiyang Song vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, där professor Bengt Linderoth är ansvarig för projektet.

Medan en pacemaker skickar ut elektriska impulser till hjärtat skickar jonpumpen ut kroppens egen smärtlindring, laddade molekyler av en så kallad neurotransmittor, exakt till den plats där de skadade nerverna får kontakt med ryggmärgen. Det innebär att smärtimpulsen aldrig når hjärnan. I det här fallet handlar det om neurotransmittorn gamma-amino-smörsyra, GABA, vars naturliga huvuduppgift är att hämma retningar i vårt centrala nervsystem.

Det tekniska genombrott artikeln i Science Advances beskriver är att forskarna konstruerat den lilla jonpumpen i organisk elektronik och att den har använts för att blockera smärtimpulser på levande och fritt rörliga råttor. Med jonpumpens hjälp kan positivt laddade joner doseras på fyra olika ställen, avpassade efter avståndet mellan de platser där nervändarna når ryggmärgen. En elektrisk ström genom jonpumpen är allt som behövs för att neurotransmittorn GABA ska spridas som ett tunt moln in i ryggmärgens bakre delar. Smärtlindringen har hittills inte haft några negativa bieffekter.

– Det unika här är att vi använder organisk elektronik för att skicka kroppsegna kemiska signaler. Där organiska materialen accepteras lätt av kroppen eftersom de kommunicerar på samma vis – med laddade joner, säger Daniel Simon, som också var den som presenterade de första resultaten där en jonpump i plastelektronik kunde styra cellfunktioner hos levade djur, publicerat i Nature Materials 2009.

Djurförsök är strikt reglerade och har här utförts av forskare vid Karolinska Institutet. Regelverket för den här typen av medicinska framsteg innebär att djurförsök ännu så länge är ett måste om tekniken i framtiden ska kunna testas på människor.

– Att vi skulle visa positiva effekter på en levande varelse var ett av målen för OBOE när vi startade för snart tio år sedan, säger Magnus Berggren.

FAKTA
Forskningen kring jonpumpen är en del av OBOE centrum för organisk bioelektronik där tio forskargrupper från Linkäpings universitet, Karolinska Institutet och Acreo Swedish ICT samarbetar sedan 2006. OBOE finansierades tidigare av SSF och numera av VINNOVA.

I Science Advances, en ny systertidskrift till ansedda Science, publiceras alla artiklar med öppen access.


Kontaktinformation
Daniel Simon, daniel.simon@liu.se +46 11 36 34 76. Amanda Jonsson, amanda.jonsson@liu.se +46 11 36 30 69. Magnus Berggren magnus.berggren@liu.se, +46 11 36 36 37. Bengt Linderoth, bengt.linderoth@ki.se +46 707 324 999