I flera studier har psykologen Frida Fröberg, som nu lagt fram sin doktorsavhandling vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, undersökt olika aspekter av spelproblem hos unga.

Spelproblem innebär att någon till följd av utbrett deltagande i spel där man kan förlora pengar, som nätpoker, trav eller tips, har fått problem med ekonomi, relationer eller hälsa. Allvarliga spelproblem är en psykiatrisk diagnos, som sedan nyligen kallas hasardspelsyndrom. I avhandlingen ingår både personer med allvarliga och mindre allvarliga problem.

I avhandlingen beskrivs hur stor andel av befolkningen som får spelproblem för första gången under ett år, den så kallade incidensen. I den studien ingår drygt 4 300 personer i åldrarna 16 till 44 år som vid två tillfällen har besvarat enkät och deltagit i en intervju om sitt spelande. I den vuxna befolkningen mellan 24 och 44 år fick 0,8 procent spelproblem under ett år. Hos unga i åldrarna 16 till 24 år var incidensen högre, där fick 2,3 procent spelproblem under ett år. När statistiken könsuppdelades visade den att 1,1 procent av de unga kvinnorna och 3,3 procent av de unga männen fick spelproblem under ett år.

– Att kartlägga incidensen av ett hälsoproblem är grundläggande för att kunna förstå och förebygga det. Nu vet vi att unga löper högre risk än vuxna att få spelproblem, trots att det framför allt är vuxna som spelar. En del av dem som ingår i studien har inte fyllt arton år och får egentligen inte ägna sig åt spel, men ändå har spelen varit tillgängliga för dem. Det finns en utbredd omedvetenhet kring unga och spelande i samhället, säger Frida Fröberg.

I andra studier har hon försökt få fram riskfaktorer för spelproblem genom att studera andra aspekter av studiedeltagarna, som till exempel skolbetyg, psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion. Riskfaktorerna visade sig se något olika ut för unga män och unga kvinnor. Hos unga kvinnor innebar ångest en ökad risk för spelproblem medan det hos unga män främst var en hög konsumtion av alkohol och att ha blivit utsatt för våld som gick att koppla till spelproblem. Ytterligare en studie undersöker de ungas skolresultat och den visar att lägre eller otillräckliga avgångsbetyg från grundskolan innebär en ökad risk för spelproblem för båda könen och den effekten satt i upp till åtta år.

– Det här är de första studierna som undersöker riskfaktorer för spelproblem hos unga, svenska individer. Det behövs mer kunskap om vilka vägar som leder de unga in i spelproblem innan vi förstår hur vi kan förebygga det. Vi behöver också ta reda på vad spelproblemen får för konsekvenser för de unga, som är på väg att skaffa boende och annat som försvåras om man har skuldsatt sig, säger Frida Fröberg.

FAKTA
Folkhälsomyndigheten har finansierat avhandlingsprojektet. De data som används i avhandlingen kommer från Swelogs, en studie som görs av Folkhälsomyndigheten för att kartlägga spelande och spelproblem i den svenska befolkningen, samt från Folkhälsomyndighetens årliga folkhälsoenkät. Frida Fröberg är också knuten till Centrum för psykiatriforskning, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Handledare har varit Johan Hallqvist, professor i preventivmedicin vid Uppsala universitet, Ingvar Rosendahl, forskare vid Karolinska Institutet samt Bitte Modin, docent i sociologi vid Stockholms universitet. Disputationen skedde den 8 maj 2015.

Doktorsavhandling: Problem gambling among young women and men in Sweden, Frida Fröberg, Karolinska Institutet (2014) ISBN 978-91-7549-451-7. Disputationen skedde den 8 maj 2015.


Kontaktinformation
Frida Fröberg, leg. psykolog, med. dr, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Tel: 0707-36 24 80. E-post: frida.froberg@ki.se

Forskning visar att en hög nivå av insyn kring hur beslut fattas också tenderar att skapa en hög nivå av tilltro hos allmänheten. I förlängningen innebär det att människor blir mer laglydiga. Detta framgår av en avhandling från Örebro universitet i vilken Anna-Maria Hambre, forskare i rättsvetenskap, har granskat olika länders lagar och regler rörande skattesekretess.

– Människor är mer benägna att följa skattereglerna om de förstår på vilka grunder beslut tas. Om vi upplever att lagen tillämpas rättvist får vi större förtroende för myndigheten som tagit beslutet. I sin tur ökar det vår vilja att själva följa lagen.

Anna-Maria Hambre har jämfört olika nationella regler om hur information om enskilda medborgares beskattning får lämnas ut och vilka konsekvenser det kan få för skattebetalares vilja att följa skattereglerna. Hon har också tittat på hur integritetsskyddet för skattebetalarna påverkas samt vilka administrativa kostnader för skatteförvaltningen olika regler medför. I sin avhandling har hon även gjort en jämförelse mellan Sverige och USA, som kan sägas ligga i varsin ände på en skala med hög nivå av insyn i den ena änden och starkt skydd av den personliga integriteten i den andra.

– I Sverige kan vem som helst, med stöd av offentlighetsprincipen, få ut information om vad grannen tjänar. I USA skyddas däremot, i större utsträckning, uppgifter som kan koppla ihop information om inkomst med en enskild individ.

Anna-Maria Hambre har själv varit handläggare på Skatteverket. Under en period arbetade hon på Skatteupplysningen.

– Jag satt i ett öppet kontorslandskap där det var lätt att höra kollegorna. Ibland kunde jag lyssna till hur sekretessbelagd information gavs ut per telefon.

Att det hände tror hon beror på att det ibland kan vara svårt att ta rätt beslut när man pratar med någon i telefon, men framförallt på bristande kunskap kring exakt vilken information som är offentlig och vilken som är belagd med sekretess, som till exempel uppgifter om inkomst från en specifik arbetsgivare.

– Om handläggare på skattemyndigheter alltid måste göra en skadeprövning innan de lämnar ut upplysningar om beskattning och liknande, skulle vi ha möjlighet att uppnå två saker. Dels att i onödan lägga sekretess på information och dels att i onödan – eller av misstag – skada personers integritet.

Anna-Maria Hambres forskning skulle kunna bidra med nya insikter till skattelagstiftare på både nationell och internationell nivå.

– I slutänden borde det ligga i de flesta skattemyndigheters intresse att få medborgarna att vilja följa lagen. Då får man in skattepengar till lägsta möjliga kostnad. Det gagnar inte bara staten, utan även samhället i stort.


Kontaktinformation
För mer information kontakta: Anna-Maria Hambre 019-30 12 34, 0760-09 06 67

Detta visar en delstudie i världens största forskningsprojekt om prostatacancer. Nu ska metoden testas på 40 000 män i Göteborg.

Prostatacancer är den tredje vanligaste manliga cancerformen i Europa och orsakade under 2012 fler än 92 000 dödsfall.

I Sverige och i många andra länder testas män med så kallat PSA-prov för att upptäcka cancerformen. Men PSA-provet är ständigt ifrågasatt, både för att det ibland missar cancer och för att det ger falska positiva svar som leder till onödiga utredningar och behandlingar.

Detta är också anledningen till att Sverige idag inte har någon allmän rekommendation för screening med PSA i den manliga befolkningen.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu inom ett stort europeiskt forskningsprojekt testat en metod där PSA-provet kombineras med magnetkameraundersökning (MR). Studien, som genomförts på 384 svenska män och som redovisas i en ny avhandling, visar att metoden kan öka möjligheten att hitta den mer aggressiva formen av prostata cancer.

– Resultaten måste bekräftas i fortsatta studier, men vår pilotstudie visar att en kombination av PSA-test och MR leder till att färre behöver biopseras. Beroende på vilken PSA-gräns som används kan vi öka upptäckten av potentiellt aggressiv cancer, samtidigt som vi minskar upptäckten av lågrisktumörer vilka i de flesta fall inte har någon klinisk betydelse, säger doktoranden Anna Grenabo-Bergdahl vid Sahlgrenska akademin som tillsammans med professor Jonas Hugosson lett studien.

En annan fördel med MR är enligt forskarna att den underlättar att hitta det misstänkta området, så att en eventuell bekräftande biopsi kan göras med betydligt större precision.

– Detta minskar stressen för patienten och minskar risken att vi missar allvarliga cancertumörer, säger Anna Grenabo-Bergdahl.

Den svenska pilotstudien presenterades i slutet av mars vid European Association of Urologys konferens i Madrid, där den vann pris för bästa abstract.

Göteborgsforskarna förbereder nu en studie som ska involvera 40 000 patienter i Göteborgsområdet.
– Om vi ​​kan upprepa de goda resultaten från pilotstudien kan det leda till ett paradigmskifte för prostatascreening och i grunden förändra hur vi hanterar tidig upptäckt av prostatacancer, säger Anna Grenabo-Bergdahl.
Enligt Göteborgsforskarna finns det idag inte tillräcklig kunskap om huruvida MR är en kostnadseffektiv metod att använda vid rutinmässig screening.

– Det måste i så fall ställas i relation till kostnaderna för dagens överdiagnostik. Många äldre män som med diagnostiseras med prostatacancer efter PSA-prov bär på obetydliga tumörer, som aldrig kommer att utgöra något hot under mannens livstid. Denna överdiagnostik kostar samhället stora pengar och påverkar livskvaliteten för individen. Om MR kan bidra till att färre små och obetydliga tumörer upptäcks samtidigt som fler potentiellt aggressiva tumörer hittas, är mycket vunnet.

Avhandlingen Characteristics of screen-failures in prostate cancer screening försvarades den 17 april.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38003

Kontaktinformation
Anna Grenabo-Bergdahl, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 0731 425 899, anna.grenabo@vgregion.se

Resultaten av tio års forskning publiceras nu i Science Advances.

Om fem-tio år kan den finnas i kliniskt bruk, den lilla jonpumpen som pumpar in kroppens egen smärtlindring i exakt rätt dos och på exakt det ställe där smärtsignalen når ryggmärgen för vidare befordran upp till hjärnan. Jonpumpen ger i första hand hopp för de sju procent av världens befolkning som lider av nervsmärtor och för vilka man hittills inte hittat någon annan bot. Men jonpumpen skulle även kunna användas för att tillföra terapeutiska substanser, förutom i ryggmärgen även i hjärnan och andra delar av kroppen.

– Jonpumpen kan liknas vid en pacemaker, fast för smärtlindring, säger professor Magnus Berggren, ansvarig för forskningen som bedrivits av forskaren Daniel Simon och doktoranden Amanda Jonsson, vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, Campus Norrköping, i samarbete med dr Zhiyang Song vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, där professor Bengt Linderoth är ansvarig för projektet.

Medan en pacemaker skickar ut elektriska impulser till hjärtat skickar jonpumpen ut kroppens egen smärtlindring, laddade molekyler av en så kallad neurotransmittor, exakt till den plats där de skadade nerverna får kontakt med ryggmärgen. Det innebär att smärtimpulsen aldrig når hjärnan. I det här fallet handlar det om neurotransmittorn gamma-amino-smörsyra, GABA, vars naturliga huvuduppgift är att hämma retningar i vårt centrala nervsystem.

Det tekniska genombrott artikeln i Science Advances beskriver är att forskarna konstruerat den lilla jonpumpen i organisk elektronik och att den har använts för att blockera smärtimpulser på levande och fritt rörliga råttor. Med jonpumpens hjälp kan positivt laddade joner doseras på fyra olika ställen, avpassade efter avståndet mellan de platser där nervändarna når ryggmärgen. En elektrisk ström genom jonpumpen är allt som behövs för att neurotransmittorn GABA ska spridas som ett tunt moln in i ryggmärgens bakre delar. Smärtlindringen har hittills inte haft några negativa bieffekter.

– Det unika här är att vi använder organisk elektronik för att skicka kroppsegna kemiska signaler. Där organiska materialen accepteras lätt av kroppen eftersom de kommunicerar på samma vis – med laddade joner, säger Daniel Simon, som också var den som presenterade de första resultaten där en jonpump i plastelektronik kunde styra cellfunktioner hos levade djur, publicerat i Nature Materials 2009.

Djurförsök är strikt reglerade och har här utförts av forskare vid Karolinska Institutet. Regelverket för den här typen av medicinska framsteg innebär att djurförsök ännu så länge är ett måste om tekniken i framtiden ska kunna testas på människor.

– Att vi skulle visa positiva effekter på en levande varelse var ett av målen för OBOE när vi startade för snart tio år sedan, säger Magnus Berggren.

FAKTA
Forskningen kring jonpumpen är en del av OBOE centrum för organisk bioelektronik där tio forskargrupper från Linkäpings universitet, Karolinska Institutet och Acreo Swedish ICT samarbetar sedan 2006. OBOE finansierades tidigare av SSF och numera av VINNOVA.

I Science Advances, en ny systertidskrift till ansedda Science, publiceras alla artiklar med öppen access.


Kontaktinformation
Daniel Simon, daniel.simon@liu.se +46 11 36 34 76. Amanda Jonsson, amanda.jonsson@liu.se +46 11 36 30 69. Magnus Berggren magnus.berggren@liu.se, +46 11 36 36 37. Bengt Linderoth, bengt.linderoth@ki.se +46 707 324 999

– Honorna med större hjärna klarade sig bättre än de med små hjärnor. Det kan bero på att de med större hjärnor har bättre kognitiva förmågor. De är smartare helt enkelt. Resultaten tyder på att det finns viktiga fördelar med att utveckla en större hjärna. Risken att bli dödad och uppäten kan vara en viktig faktor som påverkat djur med stora hjärnor, till exempel tidiga människor, som levde i en miljö full av rovdjur, säger Niclas Kolm, forskare vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet och en av dem som varit med och gjort studien.

Niclas Kolm och hans kollegor genomförde studien på närmare 5000 guppyfiskar med känd hjärnstorlek från deras tidigare selektionsexperiment på hjärnstorlek hos dessa guppys. Forskarna födde upp fiskar med olika storlek på hjärnan och märkte alla individer med en speciell tatueringsteknik för att skilja på fiskar med stora och små hjärnor. Fiskarna fick sedan bo i ett enormt akvarium på Konrad Lorenz institutet i Wien. Akvariet inreddes för att likna sex stycken mindre bäckar på Trinidad som är en naturlig miljö för guppys. Förutom guppys släppte man även in gäddciklider, en fisk som i vilt tillstånd äter guppys. En gång i veckan fiskade sedan forskarna upp alla guppys och räknade dem. Efter fem månader hade honor med stora hjärnor > 13 % högre överlevnad än honor med små hjärnor. Däremot fann forskarna inte någon skillnad bland hannarna.

– Resultatet visar att det helt klart är en fördel för honor att ha större hjärna om man ser till hot från predatorer. Vad gäller hannarna kunde vi inte se samma fördel. De blev uppätna ungefär lika mycket oavsett hjärnstorlek. Detta kan ha sin förklaring i att hannar med stora hjärnor hos dessa selektionslinjer också har mer färgstarka mönster, vilket kan minska eventuella kognitiva fördelar då de syns bättre för en predator som gäddcikliden. Nästa steg är att identifiera mekanismerna som har genererat dessa skillnader. Är honor med stora hjärnor bättre på att upptäcka predatorer eller har de en bättre arsenal av beteenden när de upptäckt predatorn? säger Niclas Kolm.

Kontaktinformation
Niclas Kolm, zoologiska institutionen,Stockholms universitet: tel: 08-164050 alt Niclas.Kolm@zoologi.su.se

De nya rönen publiceras i senaste numret av Nature Communications.

Blottläggandet kan leda till bättre och billigare katalysatorer, vilka idag är mycket dyra. Forskarna bakom publikationen har även fångat ögonblicket på film.

– Det är riktigt häftigt! Vi har kunnat se hur ett koldioxidmoln växer fram efterhand som den giftiga kolmonoxiden reagerar med syret. I början går omvandlingen väldigt långsamt men vid 165 grader tog förvandlingen raketfart, då sa det helt enkelt ”poff”, berättare Johan Zetterberg, forskare i förbränningsfysik vid Lunds universitet och huvudförfattare.

Andra ämnen som katalyseras i avgasreningen är oförbränt bränsle och kväveoxider, eller NOx som de ofta kallas, som ger upphov till både försurning och smog, men som med hjälp av katalysatorn omvandlas till ofarlig kväv- och syrgas.

Eftersom man inte närmare vetat hur katalysen har gått till, har katalysator-tillverkarna historiskt sett provat sig fram i ett slags ”trial och error”-process för att hitta bästa ytan. Det är nämligen på ytan det händer. Själva katalysen sker när gaserna når ytan som ofta består av palladium, platina, rodium och andra dyra material som det finns begränsat av på jordklotet.

– Nu kan man laborera med billigare material som gör att kostnaden kan sjunka avsevärt. Det blir lättare att slöjda rätt ytstruktur nu när vi börjar få en mer komplett bild. Effektivare rening kan bli en annan effekt, säger Johan Zetterberg.

Sammanstrålningen av två olika forskningsdiscipliner, dels synkrotonljusfysik som står för en grundvetenskaplig förståelse av katalys på atomär nivå, dels förbränningsfysik som står för kunskapen att använda lasertekniker för att undersöka gaser, är något som är näst intill unikt, menar forskarna.

– Oftast har man det ena eller det andra, i Lund är vi världsledande inom båda områdena och har utrustning som många bara drömmer om och därutöver närheten till MAX IV, säger Johan Zetterberg.

Forskningen har nyligen fått 15 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Efter att resultaten presenterats på internationella konferenser så har många diskussioner och förfrågningar om samarbeten inkommit både nationellt och internationellt, berättar Johan Zetterberg.

Det går även att mäta väldigt många andra ämnen som är intressanta för andra katalytiska reaktioner, inte minst för att reducera utsläppen av kväveoxider. Likaså är det möjligt att mäta ämnen som är väldigt kortlivade och som inte finns normalt sett, men som kan bildas nära ytan vid vissa katalytiska reaktioner.

Läs artikeln
Spatially and temporally resolved gas distributions around heterogeneous catalysts using infrared planar laser-induced fluorescence; http://www.nature.com/ncomms/2015/150508/ncomms8076/full/ncomms8076.htm

Artikeln har författats av Johan Zetterberg, Sara Blomberg, Johan Gustafson, Jonas Evertsson, Jianfeng Zhou, Marcus Aldén och Edvin Lundgren, samtliga Lunds universitet, samt Emma C. Adams och P.A Carlsson, Chalmers.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johan Zetterberg, förbränningsfysik, forskare vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet, +46 46 222 77 28 johan.zetterberg@forbrf.lth.se eller Sara Blomberg, doktorand synkrotonljusfysik, Lunds universitet, +46 46 222 87 21, sara.blomberg@sljus.lu.se .

I avhandlingen studerar Ann-Charlotte Norman hur olika villkor inverkar på hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete. Forskningsintresset handlar om hur personalens lärande påverkas av rådande villkor när de möts för att diskutera hur de kan förbättra sitt arbetssätt så att det skapar mervärde för patienten.

– Mina studier visar att när man sätter pengar på kvalitetsmål talar personalen i första hand om pengar och i andra hand om vad som skapar mervärde för patienten, säger Ann-Charlotte Norman. Kortsiktiga ekonomiska vinster tenderar därmed att överskugga mer fördjupad kunskapsutveckling om hur vårdprocesser kan förbättras.

Vidare visar studierna att sammansättningen av den grupp som diskuterar förbättringar har betydelse för hur lätt det är att bryta gamla invanda vanor och beteenden. När förbättringar diskuteras i nätverk, där deltagarna kommer från olika vårdenheter och bidrar med olika erfarenheter, skapas en öppen och kritisk dialog där gamla vanor värderas mot nya initiativ. I arbetsgrupper där deltagarna känner varandra väl och vardagligen arbetar ihop tas rutiner däremot för givet varför en öppen värdering om nya arbetssätt är svårt att åstadkomma.

Ann-Charlotte Normans studier kan också visa att rådande villkor influerar på hur förbättringscoacher stödjer lärande.

– Antingen stödjer coacherna en lärande organisation med inriktning mot handling och snabba resultat, eller så premieras en förståelseinriktad organisation där personal och patienter bemyndigas att driva vad som är mest meningsfullt att åstadkomma i ett långsiktigt och hållbart perspektiv, säger Ann-Charlotte Norman.

Ann-Charlotte Norman är ursprungligen sjukgymnast, men har jobbat som chef och med ledning och styrning av hälso- och sjukvård. Ann-Charlotte undervisar på masterutbildningen Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd på Jönköping Academy, Hälsohögskolan i Jönköping.

Avhandlingen “Towards the creation of learning improvement practices: Studies of pedagogical conditions when change is negotiated in contemporary healthcare practices” försvaras onsdagen den 13 maj, kl. 13.15 i sal Myrdal, Hus K, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är professor Bill Lucas, University of Winchester, Storbritannien.

Avhandlingen finns tillgänglig i fulltext i publiceringsdatabasen DiVA (lnu.diva-portal.org) eller från lupress@lnu.se.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ann-Charlotte Norman, telefon: 070-3996707, e-post: ann-charlott.norman@lnu.se

Andreas Ivarsson, som disputerar vid Högskolan i Halmstad idag den 8 maj, hoppas att hans forskningsresultat leder till att fler idrottare systematiskt börjar arbeta med stresshantering och på så sätt slipper skador.

– I vår forskning har vi funnit att upplevd stress är en psykologisk faktor som ökar risken för en idrottsskada. Mer specifikt innebär det att idrottare som upplever mycket stress i vardagen utsätts för en större skaderisk, säger Andreas Ivarsson som doktorerar inom psykologi och är knuten till både Högskolan i Halmstad och Linnéuniversitetet.

Skaderisken minskar vid psykologisk träning
Andreas Ivarsson och hans forskarkollegor har undersökt om en psykologisk intervention, baserad på mindfulness och acceptance-träning, kan minska risken att råka ut för en idrottsskada. Bland annat har forskarna följt och studerat en grupp av 41 fotbollsgymnasieelever. Resultaten visar att den grupp som fick psykologisk träning hade färre skador än kontrollgruppen som inte deltog i interventionen.

– Skador inom idrotten är ett stort problem och det är viktigt att skaffa sig kunskap för att kunna förebygga dem. Genom forskning där man både definierar riskfaktorer och testar interventionskoncept kan antalet idrottsskador förhoppningsvis minska, säger Andreas Ivarsson

Fakta om mindfulness och acceptance-träning

Mindfulness, det vill säga medveten närvaro, är en meditativ stresshanteringsmetod. Syftet är att bygga upp förmågan av att vara närvarande i nuet och släppa alla möjliga bekymmer och andra orsaker till stress. Acceptance-träning, som är en metod närbesläktad med mindfulness, handlar om att acceptera att tankar alltid kommer att finnas men att man själv kan välja vilka man reagerar på.

Kontaktinformation
Andreas Ivarsson E-post: andreas.ivarsson@hh.se Mobilnummer: 070-545 21 72

Walid Taha, professor i datalogi vid Högskolan i Halmstad, leder forskning med målet att utveckla simuleringsmetoder som kan hantera en variation av, eller osäkerhet om, de olika faktorerna i det scenario som ska simuleras.

Om två fordon är på väg att krocka kan ett automatiskt sensorsystem bromsa ett av fordonen för att undvika en kollision. Systemet måste fungera felfritt, annars kan konsekvenserna bli ödesdigra. Vid simulering av ett sådant system tillåts vissa faktorer påverka resultatet, medan andra inte gör det. Till exempel spelar det ingen roll om däcken blir varma av inbromsningen eller i vilken riktning vinden blåser. Det är heller inte viktigt att simulera bilens exakta position efter inbromsningen – det enda väsentliga är att krocken undviks. 

Detta videoklipp visar en Acumen-simulering där en lastbil, genom ett automatiskt bromssystem, undviker att krocka med en bil. Det unika med Acumen, som är ett hybridmodelleringsspråk, är att det kan hantera osäkerheter och variationer, vilket leder till mer realistiska simuleringar än de metoder som används idag. Simulering: Adam Duracz, doktorand vid Högskolan i Halmstad.

Realistiska simuleringar
– Problemet med dagens simuleringstekniker är att de antar en perfekt omgivning – men verkligheten är aldrig perfekt. Ett sådant antagande ger svaga simuleringar som ibland är helt missvisande. Vi utvecklar därför ett nytt programmeringsspråk, ”hybrid modelling language” eller hybridmodelleringsspråk, som kan hantera osäkerheter och variationer i simuleringens ingående parametrar. Detta resulterar i realistiska simuleringar – som exemplet med den bromsande bilen där fokus är att undvika en olycka, säger Walid Taha,

HyMLs leder till snabba och säkra simuleringar och modeller som är lätthanterliga. Eftersom de imiterar verkligheten effektivt, blir HyML-simuleringar mycket användbara vid utveckling av ny teknik, till exempel ”cyberfysiska system” som robotar, självkörande fordon och andra system med inbäddad mjukvara.

– Vårt mål är att tillhandahålla en säker och intelligent design av cyberfysiska system som kan bli en användbar del av vår vardag, säger Walid Taha.

FAKTA
Den 7–8 maj leder Walid Taha ett möte där världens experter träffas i Houston för att snabba på utvecklingen av framtidens intelligenta språk. HyML-mötet är ett forum för att presentera spjutspetsforskning inom området ”hybrid systems modelling and simulation”.

Kontaktinformation
Walid Taha, walid.taha@hh.se. Mobilnummer i USA, 7–10 maj: +1 (832) 564 5111. Mobilnummer i Sverige, från den 11 maj: +46 76 060 7253


Det är tidigare känt att flödet av växthusgasen metan till atmosfären begränsas av att den konsumeras av mikroorganismer under syrefria förhållanden. Processen där metan förbrukas i kontakt med ett ytligare sulfatrikt vatten i marina sediment, har beskrivits världen över, men beskrivningarna om hur det fungerar i andra miljöer är få. Kunskaperna om liknande processer i den djupa berggrundens biosfär är begränsade, vilket till stor del beror på svårigheter och kostnader att göra undersökningar i denna extrema, men vanligt förekommande miljö.

Genom detaljerade undersökningar av mineral som bildats i sprickor i det svenska urberget har Henrik Drake med kollegor kunnat belägga metankonsumtion på flera hundra meters djup i berggrunden, vilket är av stor betydelse.

– Speciellt intressant är att metan verkar bildas av mikroorganismer relativt ytligt, men har konsumerats på flera hundra meters djup i kontakt med ett djupt salt- och sulfatrikt vatten, säger Henrik Drake. Denna process är helt omvänd mot vad som belagts i de otaliga sedimentära miljöer där metankonsumtion undersökts. Eftersom granitisk berggrund med djupt liggande saltvatten liknande det vi undersökt i Laxemar, Oskarshamn, förekommer inom stora områden på olika kontinenter, kan processen vi upptäckt vara vanligt förekommande och därmed betydande för cirkulationen av metan i jordskorpan.

I likhet med i andra miljöer har de mikrobiella processerna belagts med hjälp av isotopsignaturer, speciellt 13C jämfört med 12C (skrivs δ13C), men även 34S jämfört med 32S (δ34S), eftersom processerna ger upphov till mineral anrikade på den lätta isotopen.

-Våra upptäckter visar att mikrobiell aktivitet i den djupa berggrunden, där födoämnen är begränsade, ger upphov till isotopvariationer, som man tidigare inte trott varit möjliga, säger Henrik Drake. I ingen annan miljö har mineral med så extrema isotopsignaturer beskrivits. Då har ändå de här klassiska stabila isotoperna använts i mer än ett halvt sekel, i tusentals studier, från de flesta miljöer. Värdena ligger helt enkelt utanför graferna i läroböcker i ämnet.

FAKTA
Resultaten presenteras i artikeln ”Extreme 13C-depletion of carbonates formed during oxidation of biogenic methane in fractured granite” i Nature Communications och är öppna för allmänheten.

Kontaktinformation
Henrik Drake, telefon 0703-642 672. Christina Dahlgren, pressansvarig, telefon 070-572 26 56

Detta visar en studie på Akademiska sjukhuset där patienter följts upp ett till två år efter operation. Enligt forskarna bör alla överviktspatienter som drabbas av blodsockerfall efter sådana ingrepp rekommenderas anpassad kost och vid behov läkemedelsbehandling.

– Det är känt att personer som genomgått överviktskirurgi trots minskad total dödlighet har en ökad risk att avlida i olyckor vilket kan ha koppling till episoder med lågt blodsocker, så kallad hypoglykemi. Vår slutsats är att man efter operation bör rekommendera anpassad kost och vid behov behandling med nya inkretinpreparat, läkemedel som ökar nivåerna av vissa tarmhormoner efter måltid, till patienter som drabbats av blodsockerfall, framhåller Niclas Abrahamsson, diabetesläkare och ansvarig för patientstudien.

I Sverige genomgår cirka 8 000 personer operation för sin övervikt varje år. Majoriteten opereras med metoden gastric bypass. Akademiska sjukhuset startade med överviktoperationer 1996 och i fjol opererades cirka 240 patienter, vilket är på samma nivå som tidigare år.

I den aktuella studien undersöktes patienter ett till två år efter överviktsoperation på Akademiska sjukhuset. Hälften av dem som opererats med metoden gastric bypass och 78 procent av dem som opererats med metoden duodenal switch hade episoder med lågt blodsocker, uppmätta med kontinuerlig glukosmätning under tre dygn.

Patienter som genomgår gastric bypass-operation har ett BMI på över 35. Lite förenklat innebär ingreppet att man krymper magsäcken och kopplar bort tolvfingertarmen. För extremt överviktiga, med ett BMI över 50, finns även en annan metod kallad duodenal switch som innebär att man både krymper magsäcken och kraftigt kortar tunntarmen.

FAKTA
Den kliniska studien (AMBOX) publicerades i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Endocrinology den 21 april 2015.

Kontaktinformation
Niclas Abrahamsson, diabetesläkare på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, 018-611 43 97 eller 0709-389354. Magnus Sundbom, överläkare och ansvarig för överviktskirurgi, 018-611 46 16 eller 070-543 29 8. Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

Projektet går ut på att omvandla masugnsgas till en värdefull produkt, ett högvärdigt bränsle bestående av vätgas och kvävgas. I samma process infångas och avskiljs koldioxiden, både från masugnsgasen och från omvandlingsprocessen.

− Den blandning av vätgas och kvävgas som genereras från processen är ett högvärdigt flexibelt bränsle som inte skapar några koldioxidutsläpp när man använder den, säger Magnus Lundqvist, projektledare. Den är värdefull både internt för stålverken och externt för t.ex. kraftproduktion. Infångningen av koldioxid med den här processen blir också mer effektiv än med etablerade processer.

En förutsättning för projektet är den pilotanläggning som kommer att byggas på Swerea MEFOS i Luleå där ett antal försök kommer att genomföras under projektets gång. Till försöksanläggningen ska gas från SSAB:s masugn levereras via en ny gasledning.

− Projektet är viktigt för stålindustrin och SSAB. Om allt faller på plats och dessutom kan kombineras med lagring av den koldioxid som avskiljs kan det ge betydande minskningar av koldioxidutsläppen från SSAB säger Jonas Larsson, Miljöchef på SSAB.

Swerea MEFOS del av projektet är på 7,6 miljoner euro, och uppbyggnaden av både utrustning och
kompetens ger naturligtvis positiva effekter för företaget även på längre sikt.

− Stepwise är ett kvitto på att Swerea MEFOS är en internationellt erkänd partner för aktiv och
miljöinriktad forskning för stålindustrin, säger Mats Sundgren, vd på Swerea MEFOS. Projektet ger också ringar på vattnet och öppnar för fler miljörelaterade stora projekt. Området är hett och många idéer och projekt diskuteras med olika intressenter runt om i världen. Vår infrastruktur och vårt kunnande för att genomföra storskaliga pilotförsök är efterfrågade.

Stepwise‐projektet har potential att minska de globala koldioxidutsläppen med 2,1 Gton/år baserat på nuvarande utsläppsnivåer. Projektet pågår i fyra år med start i maj 2015. Det koordineras av ECN (NL), och övriga partners är Universitatea Babes‐Bolyai, Johnson Matthey PLC., SSAB, Swerea MEFOS, Politecnico di Milano, Kisuma Chemicals B.V., Foster Wheeler Italiana Srl och Tata Steel Consulting.

FAKTA
Projektet går ut på att omvandla masugnsgas till högvärdigt bränsle,
och i samma process fånga in CO2.

Reaktionen kan mycket förenklat beskrivas:
Masugnsgas + vattenånga → koldioxid + vätgas + kvävgas
(CO + CO2 + N2) + H2O → CO2 + H2 + N2
Koldioxiden fångas in, och vätgas/kvävgas används som bränsle.

Bildtext: Masugnsgas ska bil högvärdigt bränsle.

Kontaktinformation
Magnus Lundqvist, 0920-20 19 35

– Det finns många exempel på lyckade privata projekt där många människor samarbetar. Wikipedia är ett sådant. Men open governments initiativ kommer uppifrån och har svårt att locka människor i lika stor utsträckning, säger Iryna Susha.

Hon har undersökt hur offentlig data i Sverige görs tillgänglig för att användas av företagare. Hon har också studerat vilka möjligheter det europeiska medborgarinitiativet, har gett människor att delta i och påverka politiska beslut. Det ska vara en direktkanal för människor att föra fram sina åsikter till EU.

– Medborgarinitiativet ger människor möjligheten att lägga fram politiska förslag genom att samla in underskrifter. Det startade 2012 men fram till nu har endast tre förslag nått hela vägen fram, säger Iryna Susha.

För att nå hela vägen krävs att man engagerar människor från flera länder och samlar in minst en miljon underskrifter. Det krävs ett nätverk, IT-system och pengar.

– Det är lättare för organiserade intressen att använda sig av detta. För en privatperson blir tröskeln för hög, säger Iryna Susha.

För att engagera fler människor måste tröskeln sänkas men det krävs också mer information. Detsamma gäller för att fler ska använda öppna data för innovationer och företag. Iryna Susha föreslår utbildning för intresserad allmänhet, events som hackaton för att locka fler och informationsträffar.

– För även om data finns tillgängligt är det svårt att ta till sig informationen. Det krävs kunskap och många entreprenörer är ännu bara på experimentstadiet när det gäller öppen data, säger Iryna Susha.

Det krävs kunskap inte bara för att tolka informationen utan också kring hur man samlar in den och hanterar till exempel känsliga data.

– Det är baksidan med öppna data. Ett exempel är data som rör brott. När många register går att samköra kan det vara möjligt att identifiera personer trots att de olika registren är sammanslagna och avpersonifierade, säger Iryna Susha.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Iryna Susha; Örebro universitet, tel +31 6 572 488 61. E-post: iryna.susha@oru.se. Kommuniktör Lars Westberg, örebro universitet. Telefon: 0705-693818. Epost: lars.westberg@oru.se

Vid horisonten kan vi se en ny generation av mobiltelefoner, 5G. Och framåt  förväntar vi oss också mycket mer. Detta kommer att kräva ännu mer utrymme för trådlös kommunikation och forskarna söker nu sätt att göra detta möjligt.

Internet of Things
En ny teknologi kallad ”Internet of Things”, där allt är anslutet till allt, kommer också att vara verkligheten inom en nära framtid.

Det handlar här om ett nätverk av fysiska objekt eller ”saker” inbäddade med elektronik, sensorer och anslutningar som gör det möjligt att uppnå högre service.

Det kommer till exempel att bli standard att gå till Internet och kontrollera värmesystemet i din lägenhet, sköta din tvätt, handla och mycket mer.

– Allt kommer att anslutas till allt, säger Mohamed Hamid.

Krav på ännu mer utrymme
Systemet som vi använder för att transportera information idag är hårt reglerat  och man får betala mycket för att använda frekvenserna. Och här kommer  Mohamed Hamids forskning in.

– Vi har en så stor efterfrågan, vi efterfrågar mera utrymme än det som finns tillgängligt. Och ja, vi behöver mer resurser, men vi använder idag inte de resurser vi har på det mest effektiva sättet.

Man har t ex sin egen frekvens för sin mobiltelefon, men 99% av tiden använder man den inte.

– Låt oss, innan vi letar efter nya resurser, använda dem vi har på ett effektivare sätt.

När ägaren är tillbaka
Det handlar om en teknik som kallas Dymanic Spectrum access networks, och  där använder man frekvensen mera effektivt genom att, när man själv inte  använder sin frekvens, så kan någon annan använda den.

– Systemet känner omedelbart av om det är ”ledigt” och när du vill använda den frekvens du betalar för så blir den omedelbart din igen.

– Min forskning handlar om att optimera systemet att känna av när ”ägaren” är tillbaka.

Vi behöver inte lysa upp ett helt stadion
Han  har också forskat på nästa generations basstationer för mobiltelefoni, 5G. Det kommer inte att vara dessa stora stationer som finns idag utan mycket mindre och mera energieffektiva.

Forskningen har även här rört hur man ska frigöra frekvenser för dessa små sändare.

– De kommer att vara små, finnas inne i byggnaderna, och de kommer att vara mycket mer energieffektiva. Studier har visat att 80% av vårt användande av  Internet sker inomhus.

– Det är som med belysning, du behöver inte lysa upp en plats helt när alla använder ficklampor.

Framåt
– Det är mycket prat nu om att vi håller på att få slut på radiofrekvenser och vi har varit framgångsrika när det gäller att få våra rön rörande detta viktiga område publicerade i respekterade vetenskapliga journaler.

I framtiden finns många utmaningar för trådlös kommunikation. Mohamed skulle vilja vara med om att visa ”hela bilden” av detta komplexa problem.

– Nu har jag sysslat med ett specifikt problem samtidigt som andra forskare sysslar med andra. Jag skulle vilja vara med om att sammanföra dessa rön.

Text: Douglas Öhrbom

FAKTA
Mohamed Hamid kommer från Sudan och gjorde sin master vid Blekinge Tekniska Högskola och fick så doktorandtjänsten vid Högskolan i Gävle i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan.
Avhandlingen heter: ”On Spectrum Sensing for Secondary Operation in Licensed Spectrum”.

Kontaktinformation
Mohamed Hamid, doktorand i elektronik vid Högskolan i Gävl. Telefon: 026-64 50 79, 073-270 73 95. E-post: mohamed.hamid@hig.se

– Det intressanta med denna kroppsegna steroid, allopregnanolon, som vi har studerat, är att förhöjda nivåer har uppmätts både hos män och kvinnor som lider av fetma. Allopregnanolon har också kopplats till övervikt och vissa ätstörningar, vilket gör studier av steroiden extra viktiga för att förstå mekanismerna bakom utveckling av övervikt, fetma och andra kostrelaterade problem, säger Ellinor Holmberg, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.

Det finns många orsaker till överätning och på sikt utveckling av övervikt och fetma. Ellinor Holmberg har i sin avhandling visat att allopregnanolon som bildas när könshormonet progesteron bryts ner i kroppen, får råttor att äta mer, speciellt av mer energirik mat. Dessutom ger allopregnanolon en ökad viktuppgång när råttorna fått tillgång till en diet med högt fettinnehåll i regelbundna måltider.

Allopregnanolon har sin effekt via så kallade GABAA-receptorer i hjärnan. GABA är den huvudsakliga hämmande signalsubstansen i hjärnan och flera studier har visat att just GABA och GABAA-receptorerna har en stor betydelse för regleringen av matintag. Det är därför mycket sannolikt att allopregnanolon påverkar hur mycket man äter genom att binda till GABAA-receptorer i hjärnan.

Ellinor Holmberg har bland annat visat att råttor ökar sin måltidsstorlek vid behandling med allopregnanolon. Detta kan vara av betydelse eftersom en ökad måltidsstorlek har kopplats till fetma. Råttor som fick allopregnanolon ökade sitt intag av den mest energirika/fettrika maten i en valsituation. Däremot sågs i en annan valsituation ingen påverkan på intag av en mer belönande sockerlösning. På sikt gav även upprepade allopregnanolon-behandlingar ökad kroppsvikt hos råttor som fick måltider med högt fettinnehåll. Viktuppgången var korrelerad till hur mycket de åt.

Råttorna klassificerades också efter deras benägenhet att bli feta. Både råttor som var motståndskraftiga mot fetma och råttor med en benägenhet för fetma gick upp mer i vikt när de fick behandling med allopregnanolon, jämfört med placebo, när de fick regelbundna måltider av en diet med högt fettinnehåll. Behandlingen med allopregnanolon hade även en tydligare effekt under råttornas aktiva period. Eftersom vissa födointagsreglerande neuron är mer aktiva under denna period kan detta betyda att effekten av allopregnanolon är beroende av dessa.

Ellinor Holmberg har också studerat effekterna av en möjlig blockerare av allopregnanolon på GABAA-receptor subtyper som är viktiga för födointagsreglering.

– Den blockerare vi undersökte visade sig vara effektiv för att blockera effekten av allopregnanolon på en viss typ av GABAA-receptorer, medan den inte blockerade den andra GABAA-receptorer typen. Det innebär att den aktuella substansen kan vara användbar för vidare undersökningar av vilken typ av GABAA-receptorer som är involverade i allopregnanolon-relaterade ökningar av födointaget, säger Ellinor Holmberg.

FAKTA
Avhandlingen är publicerad digitalt

Ellinor Holmberg kommer från Ydre i Östergötland. Hon är biomedicinsk analytiker, samt doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.

Om disputationen: Fredagen den 13 maj försvarar Ellinor Holmberg, Institutionen för klinisk vetenskap, sin avhandling med titeln: Effekter av allopregnanolone på födointag och viktuppgång. (Engelsk titel: Allopregnaolone effects on food intake and weight gain ). Opponent: Bo Söderpalm, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet. Huvudhandledare: Torbjörn Bäckström. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus.

Kontaktinformation
Ellinor Holmberg, Umeå universitet. Telefon: 073-030599. E-post: ellinor.holmberg@umu.se

Medeltidens bönder var direkt beroende av det järn som producerades vid hyttor och blästerugnar runt om i Sverige. Många och stora slaggvarp är kända från Riksantikvarieämbetets fornminnesinventeringar. De vittnar om en mycket omfattande produktion av järn, men hur såg det ut hos en typisk slutanvändare – hur mycket järn behövde en enskild bonde för sitt dagliga arbete? Den frågan försöker Catarina Karlsson besvara i en doktorsavhandling från SLU.

Avhandlingen redovisar den arkeologiska bakgrunden och sedan hur författaren väljer ett par årderbillar och liar ur Statens historiska museums samlingar för metallurgiska analyser. Moderna repliker av föremålen tillverkas sedan av en smed och doktorand vid Göteborgs universitet. Smidesförsöken visar hur viktiga smedens kunskaper om material och teknik var för att ge föremålen rätt egenskaper. Replikerna användes sedan vid faktiska experiment med ärjning (plöjning med årder) och lieslåtter. Försöken visade att förvånansvärt mycket järn försvann vid normal användning inom jordbruket.

Catarina Karlsson ger helt nya kunskaper och perspektiv på de medeltida människornas relation till järn. Fram ur avhandlingen träder det medeltida samhället – den avgörande betydelsen av väl fungerande jordbruksredskap, smedernas yrkesskicklighet, men också fakta om hur mycket av det tillverkade järnet som nöttes bort. Studien utmynnar i ett djärvt försök att uppskatta hur mycket järn som förbrukades enbart genom slitage under ett år i det medeltida Uppland och i Sverige. Den sätter faktiska siffror på hur mycket järn som måste produceras bara för att hålla det livsnödvändiga jordbruket igång. Det visade sig att en uppländsk bonde förbrukade drygt 1 kilo järn per år bara vid ärjningen av en normalstor gård. För hela landskapet motsvarar detta 8,4 ton järn per år.

FAKTA
Arkeolog Catarina Karlsson, institutionen för stad och land, försvarar sin doktorsavhandling Förlorat järn – det medeltida jordbrukets behov och förbrukning av järn och stål vid SLU i Uppsala.

Fredagen den 8 maj 2015, kl 10:00. Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: Fil dr Mats Mogren, Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen Skåne län, Malmö

Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/11435/

Avhandlingen ges även ut som bok, och kan beställas från Jernkontoret. Det är nr 49 i dess bergshistoriska skriftserie.http://www.jernkontoret.se/ladda_hem_och_bestall/publikationer/bergshistoria/skriftser

Kontaktinformation
Catarina Karlsson, SLU, 018-67 17 48, 070-331 11 99, catarina.karlsson@slu.se