Elikana Kalumanga, doktorand på Institutionen för naturgeografi, har i sin avhandling kartlagt hur afrikanska elefanter rör sig i landskapet, vad de äter och hur de utnyttjar olika naturresurser. Sex elefanter från olika grupper i Ugalla i västra Tanzania sövdes och förseddes med GPS-kragar under två år, vilket gav en position för varje elefant fyra gånger om dagen.

Resultaten visar att elefanterna rör sig mer fritt omkring de områden där parkvakterna kör till och från naturskyddsområdet och att de undviker områden söderut där det finns större möjligheter för tjuvjägare att ta sig in. Samtidigt låter sig en del elefanter inte begränsas till naturskyddsområdena utan rör sig över stora delar av landskapen omkring Ugalla. Under torrperioden håller sig grupperna nära floderna medan de skingras över vidsträckta områden under regnperioden då stora delar är översvämmade och det finns gott om vatten i landskapet.

Elefanter anses vara generalister i sitt val av föda, men resultaten visar på att de kan vara selektiva i vad de äter. Elefanterna äter till exempel jord från vissa termitstackar för att få i sig mineraler och salt, vilket saknas i de växter de äter.

– Elefanterna är viktiga för den biologiska mångfalden och safariturismen och de har även ett stort symbolvärde. Trots detta vet vi idag väldigt lite om hur elefanterna rör sig i skogslandskapet och vilka resurser de utnyttjar, säger Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi och Elikana Kalumangas handledare.

Afrikas elefanter har minskat kraftigt under de senaste 200 åren. I början av 1800-talet fanns det cirka 24 miljoner elefanter. Trots stora insatser för att bevara elefanterna under 1900-talet finns det idag bara cirka 500 000 kvar. Antalet elefanter fortsätter att minska på grund av tjuvjakt och att de områden som finns att röra sig inom krymper.

Trots att Tanzania har avsatt 25 procent av sin landyta för olika naturskyddsområden är utrymmet för elefanter begränsat. Ugalla patrulleras av beväpnande vakter för att skydda djuren från tjuvjakt. Tjuvjakten har ökat i området på grund av en ökad mängd vapen, lättare att transportera ut tjuvgodset ur landet samt en stor efterfrågan på elfenben och elefanthår från Asien.

– För att skapa ett hållbart bevarande av biologisk mångfald krävs integrerade bevarandestrategier där olika ministerier och sektorer är inblandade. Det omfattar bevarandet av olika resurser som krävs för både djurliv, vegetation och den fattiga landsbygdsbefolkningen. Regelbundna samordnade patruller mot tjuvjakt bör införas över hela Ugalla och de omgivande områdena, säger Elikana Kalumanga, doktorand på Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, e-post sara.cousins@natgeo.su.se, tfn 08-16 47 67, mobil 0708-10 15 95.

Enligt den så kallade kosmetikaförordningen måste kosmetiska produkter (till exempel smink, hudkräm, schampoo, deodorant, tandkräm) idag ha en innehållsdeklaration, så att konsumenter ska kunna undvika de ämnen man inte tål.

Doftämnet linalylacetat är ett undantag: ämnet finns inte upptaget i kosmetikaförordningen och behöver heller inte redovisas i innehållsförteckningar.

Linalylacetat är i sig svagt allergiframkallande. Men studier vid Sahlgrenska akademin visar nu att ämnet kan reagera med syret i luften och bilda starkt allergiframkallande hydroperoxider.

Linalylacetat kan därmed vara en vanlig orsak till kontaktallergier.<br /><br />I studien testade forskarna 1 717 personer som var under utredning för eksem kopplat till kontaktallergi. Ungefär 2 procent av dem visade allergiska reaktioner mot linalylacetat.

– Det kan låta som en liten andel. Men det betyder att det är ungefär lika vanligt att vara kontaktallergisk mot linalylacetat som mot de andra doftämnen som listas i kosmetikaförordningen, säger Lina Hagvall, forskare vid Göteborgs universitet.

Personerna som reagerade mot oxiderad linalylacetat testades även mot andra doftämnen som ingår i dagens rutintester. Hela 57 procent visade då ingen allergisk reaktion.

– Försöken visar att det behövs en bred testpanel för att fånga kontaktallergier mot doftämnen. Majoriteten av de som har kontaktallergi mot oxiderad linalylacetat upptäcks alltså inte med dagens allergitester, säger Lina Hagvall:

– Eftersom ämnet heller inte deklareras på kosmetiska produkter har de som är allergiska svårt att undvika ämnet, vilket i värsta fall kan leda till att eksemen förvärras och blir kroniska.

Resultaten i studien bör enligt Göteborgsforskarna leda till att oxiderad linalylacetat inkluderas bland de doftämnen som används för diagnostisering av kontaktallergi. Ämnet bör dessutom redovisas i kosmetiska produkters innehållsförteckning, anser forskarna.

Artikeln Air-oxidized linalyl acetate An emerging fragrance allergen? publiceras i den vetenskapliga tidskriften Contact Dermatitis.

Länk till artikel

FAKTA KONTAKTALLERGI

Kontaktallergi innebär att kroppen utvecklar ett immunologiskt minne mot kemikalier i omgivningen. Kontaktallergi visar sig vanligtvis genom att huden utvecklar eksem i det område där kontakten skett med det främmande ämnet. I detalj uppstår den allergiska reaktionen när ämnet binder till hudens proteiner och aktiverar immunförsvaret. Långvarig kontakt kan leda till kroniska, svårbehandlade eksem.

De vanligaste orsakerna till kontaktallergi är exponering för doftämnen, metaller och konserveringsmedel. I kosmetikaförordningens märkningskrav för kosmetiska produkter ingår 26 doftämnen och 2 naturliga doftämnesblandningar.

Kontaktinformation
Kontakt: Lina Hagvall, fil. dr., forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, lina.hagvall@gu.se

Förutom mjältens viktiga funktion i vårt immunförsvar, har den även förmågan att dra sig samman och tömma sitt förråd av röda blodkroppar vilket ger möjligheter till en ökad prestation. Det kan ge positiva effekter i samband med sporter som klättring på hög höjd, fridykning och troligen även underlätta vid vissa sjukdomar där syretillförseln är minskad som vid exempelvis KOL och sömnapné.

Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att klarlägga vad som startar mjältens sammandragning. Studierna i avhandlingen har lett till flera viktiga upptäckter.

Syrebrist är en viktig initierande faktor av mjältens sammandragning, och både syrebrist som uppkommer till följd av att hålla andan och från simulerad hög höjd startar sammandragningen. Men det sker en starkare sammandragning vid andhållning än vid höghöjdsexponering. En viktig skillnad mellan dessa situationer är att nivåerna av koldioxid är låga på hög höjd och höga vid andhållning, ökade nivåer av koldioxid förstärker antagligen sammandragningen i samband med andhållning.

Det finns fysiologiska funktioner som svarar med en ”allt-eller-inget” respons, avhandlingen har visat att mjälten inte tillhör dem. Mjälten drar sig istället samman gradvis, i förhållande till aktuellt stimulus. Det kan ge gynnsamma effekter i samband med arbete och prestation på hög höjd, samt minska belastningen på hjärtat i mindre ansträngande situationer när mjälten lagrar blodet igen.

Mjältens förmåga att dra sig samman har funnits bli förstärkt vid långvarig exponering för syrebrist och hårt arbete, vilket har visat sig i samband med en bestigning av Mt Everest. Det ger viktig information om att mjältens sammandragning möjligen är träningsbar och att den anpassas vid acklimatisering.

– Det viktigaste är att vi förstår hur denna respons fungerar och lär oss se vinsterna av den, oavsett om det handlar om idrottsprestationer eller hälsoaspekter, säger doktorand Angelica Lodin-Sundström.

Studierna har genomförts både på labb och i fält i Himalaya. Avhandlingen försvaras 2 juni vid Mittuniversitetet, Campus Östersund.

Mer information om avhandlingen ”Initiation of Spleen Contraction Resulting in Natural Blood Boosting in Humans” hittar du här.

Kontaktinformation
Angelica Lodin-Sundström, doktorand, 070-640 41 68, e-post: angelica.lodin-sundstrom@miun.se

För några år sedan visade Ola Andersson med kollegor i en klinisk studie omfattande 400 nyfödda att risken för järnbrist vid fyra månaders ålder var betydligt lägre hos de barn som avnavlats tre minuter efter födelsen än de som avnavlades inom tio sekunder. Barnen i studien var fullgångna och välnärda barn till friska mammor.

– Om man låter navelsträngen sitta kvar i tre minuter, fortsätter blodet att strömma in i barnets blodomlopp. Barnet får cirka en deciliter extra blod, vilket motsvarar två liter hos en vuxen, säger Ola Andersson, forskare vid Uppsala universitet och barnläkare i Halmstad.

I stora delar av världen avnavlas barn direkt efter födseln och går därmed miste om ett viktigt järntillskott via navelsträngsblodet. I fattigare länder kan detta vara av särskilt stor betydelse för barnets utveckling, enligt forskarna.

Den aktuella studien i JAMA Pediatrics är en fyraårsuppföljning av totalt 263 (69%) av barnen från den första studien. Man undersökte barnens utveckling, både via IQ-test, kognitiva tester och frågeformulär till föräldrarna.

Resultaten visar ingen skillnad i IQ eller allmän utveckling mellan tidigt eller sent avnavlade barn. Däremot kunde både test och frågeformulär visa att sent avnavlade barn hade något bättre finmotorik vid fyra års ålder. Skillnaden blev tydligare när forskarna tittade på könsskillnader. Det var framför allt hos pojkarna sen avnavling hade betydelse för finmotoriken.

– Flickor har redan från födseln allmänt ett bättre järnförråd, så pojkar har ökad risk för järnbrist. Vi hoppas att vår studie leder till nya rekommendationer runt om i världen.

Länk till artikeln i JAMA Pediatrics

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ola Andersson, tel: 0709-66 41 80, eller ola.andersson@kbh.uu.se

Eva Pettersson och Linda Mattsson heter de två BTH-forskare som har koordinerat arbetet med att ta fram stödmaterial för grund- och gymnasieskolorna, som regeringen efterfrågat.

Bakgrunden är att regeringen i höstas gav uppdrag åt Skolverket att stimulera och stödja grund- och gymnasieskolors arbete med särskilt begåvade elever genom att utarbeta ett särskilt stödmaterial. Materialet ska innehålla anvisningar om hur arbetet med särskilt begåvade elever kan organiseras samt ge exempel på undervisningsmetoder och arbetssätt utifrån rådande lagstiftning och aktuell forskning.

– Materialet är tänkt att användas som underlag vid kunskapsuppbyggnad, till handlingsplaner och som praktiska råd när skolor utvecklar arbetet med särskilt begåvade elever. Materialet består både av övergripande frågor om stöd för utvecklingen av särskilt begåvade elever och av exempel på hur särskild begåvning kan yttra sig i olika ämnen och hur lärare kan anpassa undervisningen. Detta material ger en introduktion till hur skolan kan arbeta med särskilt begåvade elevers utveckling. Vidare ger det inspiration för planering, genomförande och utveckling av undervisningen där syftet är att stimulera och utmana eleverna, berättar Eva Pettersson och Linda Mattsson vid BTH.

Fakta
Eva Pettersson och Linda Mattsson är båda disputerade inom området ”gifted education” i matematik och verksamma som lektor respektive adjunkt vid BTH. Sedan många år har de på olika sätt arbetat med särskilt begåvade elever, främst inom matematik. Arbetet inkluderar bland annat utveckling av och undervisning på högskolekurser; föreläsningar på konferenser och lärarfortbildningar och deltagande i internationella nätverk. Linda och Eva driver också webbsidan Mattetalanger vid Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Pettersson, via e-post: eva.pettersson@bth.se eller via telefon: 0455-38 54 25 eller Linda Mattsson, e-post: linda.mattsson@bth.se eller via telefon: 0455-38 54 56.

Kristoffer Milonas har i sin studie samlat in data om familjer med kontrollposter i svenska börsbolag. Genom att räkna antalet manliga och kvinnliga arvtagare fann han att företagen tar mer miljövänliga beslut när det finns fler kvinnor bland arvtagarna. Däremot såg han ingen effekt på vanliga mått när det gäller finansiella prestationer.

– En tolkning av resultaten är att döttrar påverkar sina föräldrar till att bry sig mer om miljön; värderingar som traditionellt sett är starkare hos kvinnor. Sådant inflytande från barn på föräldrar har setts i andra sammanhang tidigare, men detta är den första studien som kan påvisa det beträffande börsbolag, säger Kristoffer Milonas.Studien inkluderar både vuxna döttrar och minderåriga, där många av de vuxna döttrarna blev styrelseledamöter i företagen. Trots detta visar studien inga sammanhang mellan arvtagarnas könssammansättning och könsfördelningen i styrelsen, det tycktes tvärtom som att de vuxna döttrarna trängde ut andra kvinnliga potentiella styrelsemedlemmar.

Kontaktinformation
Kristoffer Milonas, PhD Student, Department of Finance, Handelshögskolan i Stockholm kristoffer.milonas@gmail.com Mobil: +44 747 833 99 45

Besvären är livslånga; händerna domnar bort, man får stickningar och fingertopparna blir vita och kalla. Känseln och motoriken försämras vilket även innebär stora problem i samband med många fritidsaktiviteter. Samhällskostnaderna uppskattas till sju miljarder årligen. Men det finns lösningar!

Två centrala typer av vibrationer är roterande respektive slående (translaterande) vibrationer. Swerea IVF har sedan tidigare visat på hur vibrationer från roterande maskiner, till exempel slipmaskiner, effektivt kan åtgärdas. Däremot har de slående maskiner fortsatt att vara ett problem. Ett mycket lovande koncept till åtgärd har tagits fram i ett nyligen avslutat projekt finansierat av AFA Försäkring. Båda lösningsmodellerna är användbara även för andra vibrationsfall än handhållna maskiner. Till exempel har det visat sig att tekniken kan användas för att minska vibrationerna även i flygplanspropellrar och CD-spelare.

Vinnova har nu anslagit 7,3 miljoner kronor till ett tvåårigt projekt, som påbörjas inom kort. Ett konsortium med bred representation har skapats bestående av alla aktuella samhällsaktörer.

– Det unika i projektet är att vi nu äntligen samlar alla intressenter i samhället kring problematiken för att skapa en efterfrågan på bättre maskiner. Alla har ju faktiskt något att vinna på att vibrationerna elimineras, säger Hans Lindell, som är leder konsortiet. Vi vill med projektet visa att det går, fortsätter Hans.

Kontaktinformation
Hans Lindell, Swerea. Tfn: 031-706 60 02 hans.lindell@swerea.se

Boken The Future Use of Nordic Forests – A Global Perspective lanserades igår på den internationella skogsforskningskonferensen IBFRA 2015 som hålls i Rovaniemi, Finland. Boken, som finansierats av forskningsprogrammet Future Forests, utforskar de problem som skogsintressenter i de nordiska länderna kan komma att möta i framtiden.

Den traditionella marknaden för svenska och nordiska skogsprodukter är präglad av stor osäkerhet; produktionen flyttar till länder i syd, efterfrågan på tryckpapper sjunker och de nordiska skogsbolagen är allt mindre beroende av skogarna i Norden. Den framväxande bioenergimarknaden är turbulent och osäker. Samtidigt är skogens miljövärden, inte minst den biologiska mångfalden under fortsatt press och klimatförändringarna ger en ny osäkerhet kring både produktion och användning av skogen.

Att bruka skogen hållbart under påverkan av alla dessa krafter ställer krav som dagens skogsförvaltning inte verkar klara av att leva upp till. I boken konstaterar forskarna att den svenska modellen för skogsbruk inte når de miljömål som samhället beslutat om.

– Den klarar inte heller att överbrygga klyftan mellan skogsindustri och miljöintressen, säger Erik Westholm, professor i landsbygdsutveckling vid SLU och en av bokens redaktörer.

Boken pekar också på en risk för ett globalt underskott på produktiv mark för jordbruks- och skogsbruksändamål omkring år 2050, vilket kan innebära svåra konflikter om mark i flera olika delar av världen.

– Vi skrev den här boken för att identifiera de viktigaste framtidsutmaningarna för de nordiska skogarna, säger Florian Kraxner, som är en av bokens redaktörer och forskningsledare vid det internationella institutet för systemanalys, IIASA, i Wien, Österrike.

Frågan om skogens roll i framtiden är omstridd. Det finns en skiljelinje mellan aktörer som tror att resursbristen kommer att kräva omfattande förändringar i konsumtions- och produktionsmönster, och mellan dem som tror att det ökade trycket på resurser går att möta med förbättrade produktionssystem och teknisk utveckling.

– Med en effektiv global och nationell styrning av hur skogs- och jordbruksmarken används går det troligen att möta framtidsutmaningarna – men det förutsätter ett kraftfullt politiskt agerande på både den internationella nivån och det nationella planet, säger forskaren Karin Beland Lindahl från forskningsprogrammet Future Forests, verksam vid avdelningen för statsvetenskap vid LTU och en av bokens redaktörer.

Kontaktinformation
Karin Beland Lindahl Luleå Tekniska Universitet (LTU), Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Telefon: 0920-49 32 93, 076-801 12 23 E-post: karin.beland.lindahl@ltu.se

I en avhandling från Linnéuniversitetet undersöker nationalekonomen Emma Neuman förklaringsfaktorer bakom skillnader mellan grupper på den svenska bostads- och arbetsmarknaden.

I två av avhandlingens delarbeten studeras mekanismer bakom och konsekvenser av etnisk boendesegregation i Sverige under 1990- och 2000-talet. Resultaten visar att inrikes födda tenderar att flytta ifrån eller undvika att flytta till bostadsområden när de når en viss brytpunkt i andelen icke-europeiska utrikes födda. Därmed framstår de inrikes föddas flyttbeteende som en viktig faktor bakom uppkomsten av etnisk boendesegregation i Sverige. Vidare visar Neuman att etnisk boendesegregation under uppväxten kan ha inverkan på ekonomiska utfall i vuxen ålder. Barn till inrikes födda som har växt upp i områden med en hög andel utrikes födda tenderar att ha sämre arbetsmarknadsutfall och är mindre benägna att påbörja högskole- eller universitetsutbildning. För barn till utrikes födda visar resultaten att de har lägre sannolikhet att vara arbetslösa eller socialbidragstagande om de under uppväxten bott i områden med hög andel utrikes födda med liknande etnisk bakgrund som deras föräldrar. Har de däremot växt upp i områden med hög andel utrikes födda med olika etnisk bakgrund tenderar de att ha sämre ekonomiska utfall.

Emma Neuman undersöker också hur kulturella normer bidrar till skillnader i arbetsmarknadsutfall mellan utrikes födda kvinnor och män i Sverige. Resultaten visar att bland de som invandrat från länder där kvinnors arbetskraftsdeltagande är betydligt lägre än mäns, är skillnaden mellan kvinnor och mäns arbetskraftsdeltagande också stor på den svenska arbetsmarknaden. Efter längre tid i Sverige, minskar gapet och närmar sig det för inrikes födda. En slutsats är därför att den kulturella inverkan avtar med tiden.

I avhandlingen studeras också hur mäns kognitiva och icke-kognitiva förmågor påverkar deras benägenhet att bli egenföretagare. Resultaten visar att de som är mer jämna i sina olika förmågor har en ökad sannolikhet att bli egenförtagare och tjänar mer på sitt företag. Däremot är inkomster bland löntagare inte högre för de som har mer jämna förmågor. Detta indikerar att egenförtagare gynnas av att vara bra på många olika saker, till skillnad från löntagare som snarare tjänar på att vara specialister.

FAKTA
Emma Neuman kommer ursprungligen från Härnösand. Sedan 2010 är hon doktorand vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet.

Avhandlingen “Essays on Segregation, Gender Economics, and Self-employment” behandlas vid ett offentligt försvar fredagen den 5 juni 2015, klockan 10:00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Hus K, Linnéuniversitetet i Växjö. Fakultetsopponent är professor Mahmood Arai, Stockholms universitet.

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se.

Kontaktinformation
Emma Neuman, Linnéuniversitetet, telefon: 0470- 70 87 59 eller epost: emma.neuman@lnu.se.

– Förhöjd sänka (SR) bland tonåringar kan också kopplas til ökad tarmcancerrisk, säger forskaren Katja Fall vid Örebro universitet.Att fetma och inflammation hos vuxna ökar risken för tarmcancer är känt sedan tidigare, men nu visar en ny stor studie att kraftig övervikt hos tonåringar också spelar roll för risken att utveckla sjukdomen senare i livet. Resultaten publiceras i den internationella tidskriften Gut (en internationell forskningstidskrift inom gastroenterologi*).

Forskarna har följt 240 000 svenska män som genomgick hälsokontroller i samband med sin mönstring mellan 1969 och 1976. Vid mönstringen inhämtades information om männens hälsa inklusive vikt, längd och sänka. Via länkning till cancerregistret kunde forskarna sedan identifiera de män som drabbades av tarmcancer senare i livet.

Under den cirka 35 år långa uppföljningstiden diagnosticerades 885 män med tarmcancer, varav 384 med ändtarmscancer.

Förebyggande åtgärder
– Våra resultat visar att de män som var kraftigt överviktiga vid mönstringen hade en fördubblad risk att senare drabbas av tarmcancer i jämförelse med normalviktiga. Dessutom hade de män vars blodprov visade tecken på inflammation vid mönstringen också en ökad risk för tarmcancer, säger Katja Fall.

Resultaten tyder på att ett högt BMI (Body Mass Index) och förekomst av inflammation i tonåren kan ha inverkan på risken för tarmcancer. De båda faktorerna var oberoende av varandra vilket tyder på att övervikt skulle kunna påverka risken för tarmcancer via en annan mekanism än inflammation.

– Det behövs fler studier för att vi helt ska förstå vilken roll kroppsvikt och inflammation tidigt i livet spelar för risken att drabbas. Fördjupad kunskap på området skulle kunna öppna möjligheter för tidigt förebyggande av insjuknande i tarmcancer, säger Katja Fall.

(* Gastroenterologi är en medicinsk specialitet som sorterar under invärtesmedicin. Disciplinen rör sjukdomar i mag- och tarmkanalen, samt hepatologin – gallvägar, lever och bukspottkörtel.)


Kontaktinformation
Katja Fall, docent och läkare, Örebro universitet, katja.fall@oru.se

– En unik anläggning, det finns ingen motsvarande i världen än så länge,
säger Dag Hanstorp, professor i fysik vid Göteborgs universitet.

Desiree är en anläggning med två lagringsringar för joner. Vad som är speciellt med den nya anläggningen är att man kan studera processer som sker i det interstellära mediet, alltså gasmolnen mellan stjärnor, som kan dra ihop sig och bli till nya stjärnor.

Studerar hur stjärnor bildas
Anläggningen består av en stor nedkyld låda (-260 grader Celsius). I den finns två parallella elliptiska banor där varje bana har en omkrets på cirka nio meter. Jonerna åker i två banor, där en laddas med positiva joner och en med negativa.

I anläggningen kan forskarna studera atomer och molekyler i gasfas i vakuum vid mycket låga temperaturer. Jonerna flyger fritt i vakuumkammaren i form av en stråle. Att de är laddade innebär att man kan accelerera och styra dem.

Forskarna gör studier av joner lagrade i ringen där positiva och negativa joner flyger parallellt längs en av raksträckorna i ovalen. Elektronöverföringen mellan jonerna kan studeras vid de låga temperaturer och låga kollisionsenergier som anläggningen möjliggör.

– Det här motsvarar processer som sker i interstellära medier. När vi studerar det här förloppet kan vi bättre förstå hur stjärnor blir till, säger Dag Hanstorp.

Forskare från flera universitet och högskolor samarbetar
I atomer sker processer oerhört snabbt, ofta på miljondels av en sekund. Men i anläggningen Desiree kan man studera mycket långsammare fenomen. I en första studie undersöktes hur exciterade negativa svaveljoner sönderfaller. Jonerna lagrades i över en timma, och man mätte upp en halveringstid på är 503 sekunder.

– Nu har vi lyckats genomföra de första studierna och visat att anläggningen fungerar. Det hela är mycket spännande, säger Dag Hanstorp.

Anläggningen Desirée, som ligger i Stockholm, har byggts upp under tio års tid och nu står den färdig. Projektet leds av professor Henrik Cederquist från Stockholms universitet i samarbete med andra forskare på Stockholms universitet och forskare vid Göteborgs universitet och Malmö högskola.

Länk till artikel http://physics.aps.org/articles/v8/31

Kontaktinformation
Dag Hanstorp, professor vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet Tel: 031-786 9141, E-post: dag.hanstorp@physics.gu.se

Utan internet hade jag aldrig sålt sex
/Natalie, 17 år

Linda Jonsson har undersökt svenska ungdomars sexvanor på internet. Hennes avhandling bygger på ett antal delstudier, bland annat har hon studerat hon hur kontakt mellan ungdomar och sexköpare etableras. Det är genom denna delstudie hon träffar 17-åriga Natalie, en av de 15 unga kvinnor som sålt sex via nätet.

Natalies och de andra ungdomarnas berättelser visar att den första kontakten kan ske via sajter som inte har med sex att göra, som till exempel Bilddagboken, Kik, Facebook eller via onlinespel. Med andra ord handlade det för en del av ungdomarna inte om att sälja sex när de var ute på internet.

– De blev kontaktade av vuxna som gav dem komplimanger eller på annat sätt etablerade en kontakt. Det var en transportsträcka för att introducera dem för sex som kan liknas vid en groomingprocess, säger Linda Jonsson.

För 14 av de 15 unga i Linda Jonssons delstudie gick kontakten med de vuxna vidare till att de sålde sex för pengar, alkohol eller annan ersättning, mer än en gång. Internet verkar vara en självklar kontaktarena mellan köpare och säljare och som sannolikt även gjort det svårare för de unga att sluta.Ofta vet ingen i barnets närhet om att det blivit uppsökt av en vuxen eller att det har sålt sex.

Studien bekräftar också vad man tidigare anat – att denna grupp inte annonserar ut sina sexuella tjänster. Det kan bero på att barnen är rädda för att bli upptäckta, exempelvis av familj och vänner. En annan orsak kan vara att de faktiskt inte behöver annonsera för att sälja sina tjänster eftersom de blir uppsökta ändå.

– Detta är viktig kunskap för de som arbetar professionellt med unga. Inte minst är det viktigt kunskap för exempelvis polisen som arbetar uppsökande. Även andra yrkesgrupper måste fråga unga vad de gör online, både generellt och vad gäller sexuellt beteende. Vi måste öppna upp för barn att berätta om det här, säger Linda Jonsson.

FAKTA
Delstudien ”Without the internet I would never had sold sex”: Young women selling sex online har publicerats i Journal of Psychosocial Research on Cyberspace, Cyberpsychology. Medförfattare var Carl Göran Svedin och Margareta Hydén. Studien ingår också i Linda Jonssons avhandling Online Sexual Behaviours Among Swedish Youth. Characteristics, Associations and Consequences.

Kontaktinformation
Linda Jonsson, Linköpings universitet, 070- 552 27 19, linda.s.jonsson@liu.se

Lignocellulosa i växter är en rik källa av organiska polymerer som kan ersätta fossila resurser för industriell produktion av bränsle, kemikalier och andra material.

Biokemisk omvandling är det mest lätthanterliga sättet att utnyttja komponenterna i biomassa – cellulosa, hemicellulosa och lignin- på ett effektivt sätt. Det handlar huvudsakligen om hydrolys av (hemi)cellulosa till enkla sockerarter och deras jäsning till exempelvis etanol. Det finns dock många utmaningar som måste övervinnas för att man ska kunna använda biomassa i ett industriellt sammanhang.

På grund av växtcellsväggars styva och kompakta struktur har frigörandet av jäsbara sockerarter blivit en flaskhals. I dag används vanligen en syrakatalyserad termokemisk förbehandling för att ”mjuka upp” råmaterialet och underlätta nästa steg i processen. Användning av enzymer anses vara det mest lovande sättet för påföljande hydrolys av polysackarider.

– Mina studier visar att vedartade substrat från exempelvis gran och tall är mer svårbearbetade än annan slags biomassa. Bark däremot uppförde sig annorlunda. Utan någon förbehandling, bröts barken lätt ned av enzymer och det erhållna sockret fermenterades till etanol, säger Venkata Prabhakar Soudham.

Han har också utfört jämförande experiment med genetiskt modifierade växter. Med samma förbehandling och enzymatisk hydrolys erhölls större sockerproduktion med genmodifierade växter jämfört med vildtypen av respektive växt.

I en annan delstudie testade Venkata Prabhakar Soudham olika jonvätskor (så kallade ILs) som alternativ till traditionella kemiska lösningsmedel vid förbehandlingen av biomassamaterial. Jonvätskorna var mycket effektivare än traditionella lösningsmedel.

– Med jonvätska som lösningsmedel erhöll vi efter enzymatisk hydrolys en sockermängd på 94 procent. Detta kan jämföras med endast 34 procents ”skörd” vid syrabehandlade biomassasubstrat.

Ett förbehandlingssteg är nödvändig för att göra cellulosa mer tillgängligt för hydrolys, men då bildas också en mängd mer eller mindre giftiga biprodukter. Dessa föreningar är starkt hämmande för den enzymatiska hydrolysen och mikrobiella jäsningsprocesser.Venkata Prabhakar Soudham har arbetat med att ta fram ett antal kemiska detoxifieringsmetoder bland annat med hjälp av vattenreningsteknik, och har använt sig av FeSO4 and H2O2. Avgiftning av hydrolysater i granbiomassa, till exempel, resulterade i över 50 procent förbättring av hydrolyseffektiviteten.

– Att kunna använda så kallad grön teknik för biokemisk omvandling av biomassa är en fascinerande väg att gå.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Om disputationen: Tisdagen den 28 maj försvarar Venkata Prabhakar Soudham, kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln “Biochemical conversion of biomass to biofuels”. På svenska: Biokemisk omvandling av biomassa till bränsle. Disputationen äger rum i KB, Chalmers Göteborg klockan 13:30. Fakultetsopponent är Tom Granström, St1 Biofuels Finland.
Venkata Prabhakar Soudham kommer från Indien. Han har utfört sina doktorsstudier vid kemiska institutionen, Umeå universitet, sedan 2010.


Kontaktinformation
Venkata Prabhakar Soudham, kemiska institutionen, Umeå universitet. Telefon: 0730-43 25 54. E-post: venkata.soudham@chem.umu.se

Implantat är fundamentet som tandläkaren bygger en ny tand på. När ett implantat placeras i benvävnad reagerar benet på traumat och den främmande kroppen genom läkning och inkapsling av implantatet.

– Att det är ben och inte mjukvävnad i direkt anslutning till implantatet är en förutsättning för bra resultat, säger Anders Halldin, som lägger fram sin avhandling Biomechanical approach of analyzing implant stability and load bearing capability of a dental implant vid Malmö högskola den 28 maj.

Viktiga första veckor
För att läkningen och resultatet ska bli bra måste det sitta bra under hela läkningsprocessen. Anders Halldin har undersökt förutsättningarna för detta: hur gör man implantatet stabilt under de första veckorna? Stabiliteten är alltså avgörande för att ben ska bildas runt implantatet och därmed avgörande för hur starka krafter implantatet kan bära – det vill säga hur hårt man kan tugga. Men frågan är hur den biologiska responsen blir vid installation av implantat.

– Hur man preparerar hålet och designen av implantatet är viktigt för att få en bra stabilitet. Jag har också sett att måttligt tryck på benet från implantatet ger ett positivt tillskott till stabiliteten, utan att negativt påverka den biologiska responsen säger Anders Halldin.

Den optimala ytan
Anders Halldin har också tagit fram en teoretisk metod för att beräkna olika ytors teoretiska förmåga att bära last.

– För att utveckla den optimala ytan behövs mer forskning men den teoretiska modellen kan användas för att utvärdera och jämföra ytors lastbäringsförmåga innan djurförsök startas. Detta kan förhoppningsvis leda till färre djurförsök. Vad hoppas du att dina resultat ska leda till?

– Färre implantatförluster i det tidiga läkningsskedet, säger Anders Halldin.

Kontaktinformation
Anders Halldin, Odonotologiska fakulteten,Malmö högskola, 070 225 56 71, anders.halldin@mah.se

– Det nya är att patienterna på sikt ska registrera sina symtom och hur de mår från hemmet och att uppföljningen ska ske med tätare intervaller än tidigare. Bättre kunskap om motorik och eventuella biverkningar gör att vårdpersonalen snabbare kan fånga upp signaler på förbättring eller försämring och vid behov anpassa läkemedelsdosen. Detta kan få stor betydelse för patientens hälsa och livskvalitet, men även bidra till att göra vården mer effektiv, säger Dag Nyholm, läkare på neurologkliniken, Akademiska sjukhuset, som ansvarar för pilotstudien.

Från och med 25 maj engageras patienter i en testgrupp där man prövar ut tekniken på Akademiska sjukhuset, bland annat en App för smartphone där patienterna själva senare ska registrera sin hälsostatus från hemmet. Frågorna handlar till exempel om stelhet, överrörlighet/okontrollerade rörelser och muskelspänningar.

En av deltagarna är Terje Helland, som tycker att det är bra att patienterna involveras i utvecklingen av ny teknik:

– Sjukvården står inför ett paradigmskifte, med alltmer satsningar på E-vård. När ny teknik införs måste den vara lätt att använda. Att som patient själv rapportera in hur man mår kan göra läkarbesök mer effektiva, men också innebära att patienten slipper ta sig till sjukhuset, framhåller han.

Studien ingår i forskningsprojektet Musyq som syftar till att utveckla ny, avancerad mätteknik för uppföljning av hälsan hos patienter med Parkinson. Förutom Akademiska sjukhuset medverkar Sahlgrenska universitetssjukhuset, Uppsala universitet, Högskolan i Dalarna samt företagen Cenvigo och Sensidose. Projektet finansieras av Vinnova med tre miljoner kronor under två år inom ramen för programmet ”Innovationer för framtidens hälsa”.

Förutom en sensorplattform för objektiv utvärdering av sjukdomssymtom ska aktörerna tillsammans utveckla en ny process för inställning och dosjustering av läkemedel. Det övergripande målet är att patienterna ska få optimal medicinering.

– Målgruppen är patienter med Parkinson som får individuellt anpassad läkemedelsbehandling. Vår roll blir att samla in och analysera data om olika läkemedelsdoser, men även att utvärdera objektiva mätmetoder, avrundar Dag Nyholm.

Kontaktinformation
Mer information om pilotstudien: Dag Nyholm, läkare i neurologi och docent, 018-611 50 38. Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

Med tanke på att det genom kemisk- eller mekanisk massaframställning årligen produceras 35000 ton råterpentin i världen så finns här en betydande resurs. Spåret är hett både inom industri- och forskarvärlden där man har förstått att terpentinet kan förädlas och användas för att göra högvärdiga kemikalier för användning inom läkemedels- och kemiindustrin, samt för att tillverka biobaserade plaster, förnybar diesel, eller till och med flygplansbränsle. Användningen av denna sidoström från förnybar råvara skulle kunna vara ett steg i att minska användningen av kemikalier framställda ur fossil råvara och dess mer betydande negativa miljöpåverkan.

– Inom industrin har man insett att det ger lönsamhet att ta vara på terpenfraktionerna. Med vår artikel ger vi dem ett verktyg för att identifiera vilka kemikalier man kan sikta på, säger Jyri-Pekka Mikkola, professor i teknisk kemi vid Umeå universitet.

Den 29 sidor långa artikeln ger en heltäckande översikt av forskningsfronten när det gäller att förädla en rad så kallade monoterpena isomerer som kan extraheras från råterpentinet, till exempel α-pinene, β-pinene, 3-carene and camphene.

– De här fraktionerna optimeras inte i dag. Uppskattningsvis hälften av dem går förlorade i massaprocessen och separering har inte varit viktigt. Resten eldas upp eller säljs, men inte till maximalt värde. En liten del går till parfymeriindustrin eller säljs som bulkkemikalier som används i lim eller förnybar diesel. Det vi säger är att man kan göra ännu dyrare grejer, säger Jyri-Pekka Mikkola.

– Lyckas man till exempel göra molekyler så kunde de användas inom läkemedelsindustrin, för att göra biobaserade plaster eller finkemikalier.

Skulle sådana produkter kunna konkurrera i kostnadseffektivitet med liknande kemikalier gjorda på fossil väg?

– Med dagens oljepriser går det inte. Det behövs politiska incitament, medger Jyri-Pekka Mikkola.

Denna slutsats drar även författare till slutrapporten från det svenska projektet Skogskemisom nyligen släpptes. Projektet har syftat till att utreda förutsättningarna för plasttillverkande kemikalieindustri i Stenungssund att byta ut en fjärdedel av sin fossila råvarubas mot förnybar råvara från skogen. Ett samarbete har således pågått under flera år mellan kemi- och skogsindustri samt forskare från bland annat SP Processum i Örnsköldsvik och Bio4Energy i Umeå och Luleå. I slutrapporten rekommenderar att man från statligt håll subventionerar framställningen av så kallade gröna kemikalier, på likande sätt som redan görs med vissa biodrivmedel.

– Man kan även tänka sig att helt enkelt fatta beslut om att man ska använda förnybara material för att värna om miljön och människorna, tillägger Jyri-Pekka Mikkola.

Text: Anna Strom, Bio4Energy

FAKTA
De tre Bio4Energy-forskarna bakom översiktsartikeln arbetar vid Umeå universitet och Åbo Akademi i Finland.

Om Bio4Energy: Bio4Energy är en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk. http://www.bio4energy.se

Originalartikel: Mikhail Golets, Samikannu Ajaikumar, and Jyri-Pekka Mikkola: Catalytic Upgrading of Extractives to Chemicals: Monoterpenes to ”EXICALS”.Chem. Rev., 2015, 115 (9), pp 3141–3169. DOI: 10.1021/cr500407m. http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/cr500407m

Kontaktinformation
Jyri-Pekka Mikkola, kemiska institutionen vid Umeå universitet Telefon: 070-620 03 71. E-post: jyri-pekka.mikkola@umu.se