Att livnära sig som musiker idag är mycket mer än att vara kreativ. För att göra avtryck på nationell eller global nivå måste en musiker även ta i beräkning virala fenomen, sociala medier, reklam, spel, visuella uttryck och rörlig bild. Det är med andra ord inte fråga om att enbart vara en skicklig musiker eller producent – det krävs ett helt spann av verksamheter för att göra sig ett namn och kunna leva på sitt skapande. Få har möjlighet att vara sådana allkonstnärer. Det krävs nätverk med samarbetande parter.
Stärka nätverk
Music Innovation Network Inner Scandinavia, MINS, ska studera och arbeta för att stärka dessa nätverk regionalt – både i Värmland och i Hedmark, Norge – och har nu fått finansiering från Interreg och andra parter på cirka 14 miljoner kronor. Två tredjedelar av pengarna tilldelas Karlstads universitet som projektägare.
– Vår målsättning är att vi ska ge regionala musiker större möjligheter att nå en större och bredare publik, säger Linda Ryan Bengtsson, universitetslektor, medie- och kommunikationsvetenskap och projektledare för den svenska delen av projektet. Vi ska kartlägga hur musikinnovationssystemet fungerar, identifiera hinder och hitta sätt att ta sig förbi dem. Vi tittar specifikt på just musik, men det har relationer till andra kreativa näringar.
Gränsöverskridande på flera sätt
MINS är gränsöverskridande på flera sätt. Inom Karlstads universitet deltar Institutionen för geografi, medier och kommunikation, Centrum för Tjänsteforskning, CTF, samt Musikhögskolan Ingesund. På svenska sidan är även Studiefrämjandet deltagare i projektet. Högskolan i Hedmark deltar från norskt håll. Projektet bygger vidare på samarbetspartnernas tidigare erfarenheter på området.
Bland annat har Högskolan i Hedmark i samarbete med Studiefrämjandet genomfört flera projekt för att stärka och professionalisera det regionala musiknätverket i Hedmark och Studiefrämjandet har sedan länge ett stort nätverk och en insyn i det värmländska musiklivet som gör dem till en naturlig partner i projektet.
Nya konstellationer
– Vår ambition är att projektet ska ge ett utvecklat samarbete över gränsen när det gäller såväl forskning och utbildning som samarbete mellan aktörer i branschen, säger Lisbeth Martha Dahl Berglund, projektledare på Högskolan i Hedmark. Vi hoppas också att vi ska kunna skapa internationella kontakter som kan ingå i de regionala nätverk som vi ska studera, så att det finns en språngbräda till den internationella marknaden. För högskolans räkning vill vi också fördjupa samarbetet med Karlstads universitet.
– Det som gör det här projektet riktigt spännande är att evi nu samlar tjänsteinnovation, kreativa näringar, medieforskning och utbildning i en ny konstellation, fyller Linda Ryan Bengtsson i. Vi kommer alltså att ägna oss åt forskning, utbildning och näringslivsutveckling för att stärka de kulturella och kreativa näringarna, och vi har ett uttalat mål att göra nytta i samhället. Vi är ganska duktiga på musiknätverk i Sverige, och det finns ett internationellt intresse för oss. Samtidigt måste det gå att livnära sig på att skapa musik. Det är där vi ska göra skillnad.
Förutom Interreg bidrar Arvika kommun med finansiering till Musikhögskolan Ingesund, och Region Värmland finansierar Studiefrämjandets insatser.
Om Interreg
Interreg är ett EU-program med syfte att uppmuntra städer och regioner från olika medlemsstater att arbeta tillsammans och lära av varandra genom gemensamma program, projekt och nätverk. Det finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Kontaktinformation
För frågor om Music Innovation Network Inner Scandinavia, kontakta Linda Ryan Bengtsson på: linda.ryan-bengtsson@kau.se, 054-700 23 74
Inom EU-rätten används konceptet “tjänst av allmänt ekonomiskt intresse” (Services of General Economic Interest, SGEI). För SGEI gäller regler som ska balansera EU:s fria rörlighet och konkurrens med de allmänna intressen och fundamentala rättigheter som ligger till grund för regler om skola, vård och omsorg, men även områden som avfallshantering och eldistribution. I korthet innebär SGEI att konkurrensen kan begränsas om det behövs för att säkerställa att ett välfärdsuppdrag ska fullföljas.
– Tolkningen av EU-reglerna, och en granskning av hur de införlivas i medlemsstaternas lagstiftning, är utomordentligt viktigt i en tid då den offentliga sektorn, inte minst sociala tjänster som vård och utbildning, blir alltmer marknadsorienterade överallt i Europa, säger Caroline Wehlander.
I sin avhandling har Caroline Wehlander studerat om EU-regleringen begränsar medlemsstaternas frihet att liberalisera offentligt finansierade sociala tjänster, samt SGEI:s effekt på den lagstiftning som utgör grunden för de svenska valfrihetssystemen inom hemtjänst och skola.
Studien visar att både offentliga och privata producenter i svenska valfrihetssystem för hemtjänst och skola, faktiskt bedriver en ekonomisk verksamhet.Det är mycket tveksamt om de svenska regler som styr kommunernas ersättning till producenterna i dessa system är kompatibla med de EU-regler om statligt stöd som styr finansieringen av SGEI.
Avhandlingen visar också att en central utgångspunkt är om en välfärdsverksamhet kan betraktas som ekonomisk eller i teorin kan vara ekonomisk. Det räcker med det sistnämnda för att alla medlemsstater inom EU måste anpassa sin reglering inom området efter kravet på fri rörlighet. Det leder i sin tur till att liberaliseringar inom välfärdssektorn i vissa medlemsstater kan medföra krav på regeländringar och uppluckringar av motsvarande verksamheter i andra medlemsstater. En dominoeffekt som kan bli aktuell inom exempelvis skolverksamheten.
– En tänkbar effekt är att stora skolföretag i Sverige skulle kunna ifrågasätta att andra EU stater hindrar deras fria rörlighet genom att ha regler som innebär att de ersätter endast icke-vinstsyftande skolor, säger Caroline Wehlander.
Länk till avhandlingen: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A798102&dswid=8258
Kontaktinformation
Caroline Wehlander Telefon: 073-0218183 E-post: caroline.wehlander@jus.umu.se
– Ytterst handlar det om nyttan med IT, men för att nå nytta och skapa framgångsrika projekt måste de som är inblandade förstå att vägen kan vara ganska slingrig. Vill man uppmuntra deltagande från olika aktörer så medför det att tydliga strategier ofta saknas och att många beslut därför måste tas under resans gång. Att många samverkar reser naturligtvis frågor kring vem som har ansvaret och kontrollen, vems idéer som genomförs och vem som har inflytande.
nn-Sofie Hellberg menar att just processen, hur innehåll formas och omformas, är en del av kärnan.
– Ofta handlar det om att eldsjälar drivs av en fråga och vill presentera en lösning. Människor från olika områden samlas kring en gemensam idé och försöker hitta sätt att genomföra den på.
Ett konkret exempel är tävlingen Öppna Örebro län, ett initiativ som drivs i samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Ann-Sofie Hellberg var en av initiativtagarna till projektet.
– De människor som samverkar där fick inte i uppdrag att skapa en tävling utan det var ett område som passade in i deltagarnas ordinarie verksamheter och som också engagerar dem.
Tävlingen är en del av ett projekt som handlar om att driva på arbetet med att göra offentlig information (öppna data) mer tillgänglig för återanvändning, vilket är ett uttalat mål i regeringens digitala agenda. På så sätt kan nya idéer och tjänster utvecklas.
– Ett resultat av projektet är en webbtjänst som håller på att tas fram som visar hur snöröjningen fortskrider inom kommunen. Det är en tjänst som kommer att kunna användas direkt av invånarna i Örebro.
I sin forskning har Ann-Sofie Hellberg utgått från två projekt, det ena är det som handlar om myndigheters och kommuners öppna data. Det andra handlar om sammanhållen journalföring, vilket innebär att innehållet i patientjournaler ska kunna överföras mellan olika landsting eller mellan kommun och landsting, förutsatt att patienten ger sitt medgivande. Båda projekten har haft sina utmaningar.
– Förändring innebär osäkerhet och tar tid att ta till sig. Men genom att det skapas utrymme för människor som tänker annorlunda i samband med e-förvaltningsprojekt kan acceptansen för förändringen öka och göra det som idag är omöjligt möjligt, avslutar Ann-Sofie Hellberg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ann-Sofie Hellberg 0707-985 385, 019-30 14 98
Statistik över mopedförsäljning visar att allt färre mopeder säljs i Sverige. Störst är nedgången för moped klass I. Nedgången avspeglar sig i olycksutvecklingen där antalet skadade och dödade mopedister minskar över tid.
– Det är bra att olyckorna och skadorna minskar men vi ser fortfarande ett stort problem, framför allt bland 15-åringar. Under åren 2004 till 2012 omkom cirka 100 mopedister och många blir allvarligt skadade varje år med stora konsekvenser för de inblandade och samhället, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
VTI har nyligen avslutat två studier rörande unga mopedisters säkerhet och beteende i trafiken. I den ena studien beskriver forskarna orsaker till mopedolyckor och en mängd faktorer som påverkar mopedisters beteende i trafiken (VTI rapport 856). Socioekonomisk bakgrund, attityden till beteendet och den norm som råder är några aspekter som påverkar vilka beslut förarna tar inför och under färd.
Den andra studien (VTI rapport 857) har gjorts för att öka kunskapen om föräldrars betydelse för unga mopedisters beteende i trafiken och hur man kan nyttja föräldrar som en resurs för ökad säkerhet. Resultaten visar att föräldrar spelar en viktig roll för ungas attityder, normer och beteenden i samband med mopedkörning. Föräldrarnas värderingar och beteende i trafiken påverkar barnens körstil och föräldrars engagemang i barnens utbildning har en positiv inverkan.
– Föräldrar kan på olika sätt hjälpa till att förbättra ungdomarnas kunskap och beteende i trafiken, men behöver stöd för att kunna ta kontroll. Ungdomar som får tydliga restriktioner är mindre benägna att ha ett riskfyllt körbeteende jämfört med de som inte har sådana restriktioner, säger Sonja Forward.
De huvudsakliga resultaten från enkätstudien visar att föräldrar har en stor tilltro till sin tonåring då det gäller kunskaper och uppträdande i trafiken, men de samtalar inte speciellt mycket om mopedkörning med sina barn. Vissa har infört restriktioner och då handlar det oftast om alkohol och hjälmanvändning. Studien visar också att synen på pojkar och flickor skiljer sig åt. Föräldrarna anser att flickorna är säkrare i trafiken, samtidigt som de har fler restriktioner än pojkarna.
Rapporten om föräldrars betydelse för unga mopedisters säkerhet avslutas med en rad rekommendationer med fokus på hur man kan öka föräldrars ansvar och engagemang i trafiksäkerhetsarbetet, exempelvis via internetforum, nätverk, utbildning och så kallad berättande körning.
Studien består av tre delar; litteraturgenomgång, enkätstudie och intervjustudie. I enkätstudien deltog 440 vårdnadshavare till tonåringar som godkänts på kunskapsprovet (AM) för moped klass I och i intervjustudien intervjuades tio föräldrar.
VTI rapport 856 Unga mopedisters olycksinblandning – Orsaker och konsekvenser
VTI rapport 857 Mopedungdomars trafiksäkerhet – Föräldrars ansvar och engagemang
Mer information: Sonja Forward
Kontaktinformation
Presskontakt:
Andreas Schander
Telefon:
013–20 42 08
Mobil:
0709–21 82 86
Epost:
andreas.schander@vti.se
Presskontakt:
Helena Sederström
Telefon:
013-20 42 09
Mobil:
0708-832711
Epost:
helena.sederstrom@vti.se
Plattformskemikalier är en uppsättning baskemikalier som på grund av sin mångsidighet kan användas för att i sin tur tillverka plast, färgtillsatser, textilier, hygienartiklar, läkemedel och andra produkter som samhället behöver.
Nu tror och hoppas många forskare att förnybar råvara från växtriket kan göra jobbet istället. Ett sätt att omvandla växter, skogs- och jordbruksavfall till användbara kemikalier är att hälla i hungriga mikroorganismer. Utmaningen är att hitta bakterier som ger högt utbyte.
Mjölksyrabakterierna hade rätt egenskaper, visade det sig. Det var både hungriga och seglivade. Utbytet ökade från några procent till nästan hundra! berättade Ramin Sabet Azad, doktorand i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola.
Det fanns dock ett aber. Mjölksyrabakterien var dyra att odla. Därför flyttade Ramin Sabet Azad över de gener som bidrog till de gynnsamma egenskaperna till bakterien Escherichia coli, en ofarlig variant av sin magsjukealstrande släkting. Den är nämligen billigare att odla och växer snabbare än mjölksyrabakterien. Inte heller ger den ifrån sig oönskade biprodukter på det sätt som mjölksyrebakterierna gjorde. Överföringen visade sig fungera utmärkt.
Lite mer exakt tuggar den genetiskt modifierade bakterien i sig glycerol som den utsöndrar till plattformskemikalien 3-hydroxypropionsyra. Glycerol är en vanlig och ganska billig biprodukt från omvandlingen av vegetabiliska oljor till biodiesel. Ramin Sabet Azad utnyttjar alltså avfallet från den processen som substrat.
Området är glödhett, och många forskargrupper runt om I världen forskar inom samma område.
Den här metoden ger snudd på maximalt utbyte av 3-hydroxypropionsyra från dess substrat och möjliggör en enkel upprening av produkten. Metoden kan också tillämpas för att producera bioplasten poly (3-hydroxypropionat) som är ett substitut till plaster som vi idag får från olja, berättar Ramin Sabet Azad.
Forskningsresultaten visar att den nya metoden är applicerbar i ett industriellt sammanhang, dock med behov av förbättringar avseeende mängden 3-hydroxypropionsyra.
Genom att förbättra tillverkningsprocessen hoppas vi att nå högre koncentrationer av produkten och göra det ekonomiskt försvarbart att nyttja vår process för en storskalig produktion av 3-hydroxypropionsyra.
Forskningen har finansierats av Vinnova och har bedrivits i ett samarbetsprojekt mellan Lunds Universitet som akademisk part och ett antal företag som industriella parter.
Läs avhandlingen här http://www.lu.se/lup/publication/5265772
Kontaktinformation
Ramin Sabet Azad, doktorand, Lunds Tekniska Högskola, 046-222 34 26 ramin.sabet_azad@biotek.lu.se eller hans handledare Rajni Hatti-Kaul, professor bioteknik, 046-222 48 40, 070-874 85 40 rajni.hatti-kaul@biotek.lu.se
Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.
– Vi kan inte bortse från en smartphone-effekt, säger Anders Raustorp vid Göteborgs universitet.
Undersökningar som mäter ungas idrottsvanor finns det gott om, men den aktuella studien har mätt total daglig fysisk aktivitet hos de unga.
En grupp forskare har under ledning av docent Anders Raustorp under ett antal skoldagar undersökt den fysiska aktiviteten hos mellan 40 och 100 barn i årskurs 2 och årskurs 5 på fem skolor vid tre tillfällen under perioden 2000-2013. Aktiviteten har noterats under skoltid och fritid genom stegräknare, plus att vikt, längd och BMI, body mass index, mätts.
För flickor i årskurs 2 ökade aktiviteten mellan år 2000 och 2006 för att stabiliseras 2013. Pojkar i årskurs 2 och flickor i årskurs 5 hade en stabil nivå 2000-2013. För pojkarna i årskurs 5 uppmättes dock en genomsnittlig minskning på 24 procent, från 16670 steg per dag till 12704 steg. Endast 20 procent av pojkarna når rekommenderade 15000 steg.
– Det är bekymmersamma resultat. Regelbunden fysisk aktivitet medför betydande hälsovinster för barn. Vi vet dessutom från tidigare studier att de barn som bedöms som otillräckligt aktiva i tolvårsåldern i hög grad behåller sitt aktivitetsmönster upp i vuxen ålder, säger Anders Raustorp.
Ökad fetma
En följd av den minskade rörligheten är att andelen barn med övervikt/fetma ökade i tre av de fyra undersökta grupperna under undersökningsperioden. Undantaget är flickorna i årskurs 5 där andelen med övervikt/fetma sjönk.Vid tidigare mätningar på dessa skolor har barnen haft internationellt sett höga värden och det har de alltså alltjämt i årskurs 2 och bland flickor i årskurs 5
En trolig förklaring till den sjunkande fysiska aktiviteten hos pojkar i årskurs 5 är enligt forskargruppen tillgången till smarta mobiler.
– Vi sökte något som påverkat aktivitetsnivån efter 2006-2008 i årskurs 5 men inte i årskurs 2 och som påverkat pojkar mer än flickor. Vid strukturerade observationer 2013 noterades elevernas rastaktiviteter. Samtliga pojkar i årskurs 5 i studien hade 2013 fått tillgång till smartphones och under skolrasterna var det främst pojkarna som var absorberade av dem, säger Anders Raustorp.
Resultatet stärks av siffror från Statens Medieråd som för 2013 anger att det i gruppen 11-12-åringar var 22 procent av pojkarna och fyra procent av flickorna som tillbringade mer än tre timmar om dagen på nätet.
Läs artikeln i Acta Paediatrica: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.13027/abstract
Fakta: Den av 14 forskare från bland annat USA, Australien, Canada, Frankrike samt Sverige angivna stegrekommendationen rekommenderar 12000 steg/dag för flickor, 15000 steg/dag för pojkar. Det motsvarar 60 minuter måttlig till intensiv fysisk aktivitet för både flickor och pojkar i årskurs 5. I undersökningen sjönk andelen barn som uppnådde rekommendationen under de 13 åren, från 71 till 61 procent bland flickorna och från 76 till 20 procent bland pojkarna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Raustorp, docent i fysioterapi vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet:Telefon: 0708-118706, e-post: anders.raustorp@gu.se
Fibromyalgi karaktäriseras av långvarig smärta, trötthet, oro, nedstämdhet och nedsatt fysisk kapacitet. I många fall gör symtomen det svårt att klara sitt arbete: enligt internationella rapporter arbetar bara mellan 34 och 77 procent av alla kvinnor med fibromyalgi.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att de som arbetar rapporterar både en bättre hälsa och mindre besvär med smärta, trötthet och stelhet än de kvinnor med fibromyalgi som inte arbetar.
Den ensidigt viktigaste faktorn för att arbeta är smärta, där mindre upplevd smärta ökar sannolikheten för att vara i arbete.
Doktoranden Annie Palstam har intervjuat kvinnor med fibromyalgi om vilka faktorer som är viktigast för att kunna arbeta. Enligt intervjuerna var arbetets betydelse, vilka strategier de använder för att hantera sin arbetsdag och sitt arbetsliv, en god arbetsmiljö och ett bra socialt stöd utanför arbetet viktiga faktorer för att kunna fortsätta arbeta på lång sikt.
– Både den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön är viktig för att kvinnor med fibromyalgi ska kunna fortsätta arbeta. I stor utsträckning är det chefen, arbetskamraterna och organisationen som skapar förutsättningarna för en hållbar arbetssituation, säger Annie Palstam:
– Gemensamt för de kvinnor som orkar arbeta är att de använder både egna inre och yttre resurser för att hantera balansgången mellan en sund arbetssituation och risken för fysisk och mental överbelastning.
En bidragande orsak till nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivning vid fibromyalgi är nedsatt fysisk kapacitet i förhållande till arbetets krav. I avhandlingen utvärderas ett personcentrerat styrketräningsprogram, som genom succesivt ökad belastning visade sig förbättra muskelstyrka, hälsostatus, smärtintensitet och smärthantering och därmed öka deltagandet i vardagsaktiviteter.
– Träning inriktad på att förbättra fysisk kapacitet är förknippad med svårigheter på grund av aktivitetsutlöst smärta. När vi testade vårt styrketräningsprogram fick vi bara enstaka rapporter om negativa effekter och mycket få avhopp relaterade till ökad smärta, vilket tyder på att detta träningsprogram fungerar bra, säger Annie Palstam.
– Detta är ett särskilt viktigt resultat för de kvinnor som har ett fysiskt belastande arbete, där vi ser att handstyrkan har stor betydelse för deras upplevda ansträngning i arbetet.
En annan av avhandlingens slutsatser är att arbetsförmågan hos kvinnor med fibromyalgi kan ökas genom att arbetssituationen anpassas till individen, till exempel genom förändrade arbetsuppgifter och arbetstider.
Avhandlingen Aspects of work and health in women with fibromyalgia försvarades vid en disputation den 31 mars.
Länk till avhandling:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37533
Kontaktinformation
Annie Palstam, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Göteborgs Centrum för personcentrerad vård (GPCC) 031 342 47 22 0701 421 361 annie.palstam@gu.se
– Svenska Palliativregistret som ligger till grund för mitt avhandlingsarbete är en världsunik databas och en viktig kunskapskälla som gör det möjligt för forskare och vården att identifiera utmaningar på olika områden i vården av döende patienter. Den kan också vara till stöd vid förändringar av rutiner så att vården av dessa patienter successivt kan förbättras, säger Lisa Martinsson, som är doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet.
Lisa Martinsson har undersökt data om vården i livets slutskede hos drygt 30 000 personer som avlidit i Sverige under 2007-2010. Samtliga uppgifter i registret har rapporterats in från sjukvården. Viktiga områden i registret berör information från läkare, behandling av smärta och andra plågsamma symtom, förebyggande av trycksår, uppfyllelse av patientens önskan om vårdplats, exempelvis sjukhus eller eget hem, mänsklig närvaro vid dödsögonblicket och stöd till närstående efter ett dödsfall.
Utöver att fler patienter i livets slutskede fick god vård efter införandet av Svenska Palliativregistret visar avhandlingen att en halvdagsutbildning för läkare och sjuksköterskor som arbetar inom sjukhus och äldreboenden hade effekten att patienter oftare informerades om att de bedömde vara i livets slutskede. Vidare visade den att patienter med obotlig cancer som behandlas med cellgifter upplever att de lever med en dödsdom, att deras tillvaro är beroende av cellgifter, och att de lever med en osäkerhet kring framtida behandling och behandlingsplanering.
I avhandlingen ingår även en undersökning av giltigheten av den enkät som används för att samla in uppgifter till Palliativregistret. Undersökningen visade att frågorna i enkäten hade varierande överrensstämmelse med uppgifter från samma patienters journaler. En förnyad undersökning av giltigheten visar preliminärt en förbättring efter det att enkäten omarbetats, vilket innebär att uppgifterna som samlas in med den omarbetade enkäten blivit mer tillförlitliga än tidigare.
Det finns många patienter med olika typer av obotlig cancer som behandlas med cellgifter och det är en patientgrupp som förväntas bli större framöver i och med att utvecklingen av nya cancerbehandlingar går framåt.
– Ett intressant fynd i avhandlingen är att de undersökta svenska patienterna oftare verkade ha vetskap om sin obotliga sjukdom jämfört med patienter i flera internationella studier. De svenska patienterna upplevde dock fortfarande en osäkerhet om behandling och sjukdom. Sjukvården skulle sannolikt kunna hjälpa denna patientgrupp att känna mindre osäkerhet genom att ge tydligare information, säger Lisa Martinsson.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Lisa Martinsson är uppvuxen i Vänersborg och har bott i Umeå sedan 2006. Hon arbetar som AT-läkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och är doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet. Avhandlingen har finansierats av Västerbottens läns landsting och Svenska Palliativregistret.
Om disputationen: Fredagen den 22 maj försvarar Lisa Martinsson, institutionen för strålningsvetenskaper, försvarar sin avhandling med titeln: Kvalitetsförbättringsarbete inom palliativ vård – rollen för ett nationellt kvalitetsregister och uppfattningar om information given i samband med palliativ cytostatika. (Engelsk titel: Quality improvement in palliative care – the role of a national quality register and perceptions of information during palliative chemotherapy). Opponent: Kerstin Sandelin, professor, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Huvudhandledare: Bertil Axelsson. Disputationen äger rum kl. 13.00, Norrlands universitetssjukhus, Sal 135, byggnad 9a.
Kontaktinformation
Lisa Martinsson, Umeå universitet. Telefon: 070-293 80 74. E-post: lisa.martinsson@onkologi.umu.se
Fyndet har gjorts av cancerforskaren Lao Saal och hans medarbetare och bygger på så kallat cellfritt, cirkulerande DNA – små bitar av arvsmassa från olika celler, som cirkulerar i blodet. Att ha mindre mängder av sådant DNA i blodet är normalt, men vid sjukdomar som till exempel cancer kan mängderna bli större.
Lao Saal och hans medarbetare har använt sig av ett redan insamlat material från en bröstcancerstudie som pågått i Lund sedan 2002. Materialet innehöll både prov från den bortopererade tumören och blodprov som tagits med jämna mellanrum under de år kvinnorna följts upp.
Tumörproverna innehöll många genförändringar, som utgjorde ett ”fingeravtryck” specifikt för varje tumör. Man letade sedan i blodproverna efter cirkulerande tumör-DNA (ctDNA) med samma fingeravtryck. Studien är ganska liten – den bygger på material från bara 20 kvinnor – men resultatet är slående.
– För 19 av de 20 kvinnorna i vår studie kunde ctDNA i blodproverna mycket tydligt visa hur det skulle gå. De kvinnor som inte hade något ctDNA i blodet klarade sig från återfall, medan höga nivåer av ctDNA visade att metastaser höll på att bildas, säger Lao Saal.
Metastaserna avspeglade sig också tidigt i blodproverna. Där kunde man hitta tecken på de nya tumörerna flera månader innan sjukhusundersökningarna visat att patienterna fått återfall.
– Tumör-DNA-värdena i blodproverna avspeglade metastaserna i genomsnitt 11 månader innan läkarna kunde se dem. I några fall var skillnaden nästan tre år. Kan man hitta de nya tumörerna så mycket tidigare, så kanske de går bättre att behandla, hoppas Lao Saal.
Studien måste följas av undersökningar med fler deltagare, så att man kan vara säker på att resultaten är hållbara. Om de är det, så skulle ctDNA-undersökningar kunna bli ett sätt att upptäcka metastaser av bröstcancer tidigare än idag.
Förutom möjligheten att behandla de kvinnor som håller på att få metastaser, så kan den nya metoden också tänkas visa vilka kvinnor som inte behöver behandlas så kraftigt. Om man vet att de kvinnor som inte har något ctDNA i blodet kommer att klara sig från återfall, så skulle det för deras del kunna räcka med mindre aggressiv behandling. Idag blir de flesta bröstcancerpatienter inte bara opererade utan får också strålning, hormonterapi eller cellgifter för säkerhets skull.
– Man vet att många kvinnor överbehandlas, vilket innebär både onödigt lidande och onödiga kostnader. Men så länge man inte vet säkert vilka som kan klara sig utan tilläggsbehandlingarna, så vågar man inte låta bli dem. Undersökningar av ctDNA kanske kunde bidra till att ge svaret på den frågan, menar Lao Saal.
Han tror att undersökningarna kan behöva göras med jämna mellanrum efter bröstcanceroperationen, så att eventuella metastaser snabbt kan fångas upp. Lundaforskarna har redan startat två nya studier, där man ska följa ett större antal kvinnor från bröstcancerdiagnosen och framåt.
FAKTA
Studien Serial monitoring of circulating tumor DNA in patients with primary breast cancer for detection of occult metastatic disease Eleonor Olsson, Christof Winter, Anthony George, Yilun Chen, Jillian Howlin, Man-Hung Eric Tang, Malin Dahlgren, Ralph Schulz, Dorthe Grabau, Danielle van Westen, Mårten Fernö, Christian Ingvar, Carsten Rose, Pär-Ola Bendahl, Lisa Rydén, Åke Borg, Sofia K Gruvberger-Saal, Helena Jernström och Lao H Saal EMBO Molecular Medicine online 18 maj 2015
Studien har finansierars av bl.a. Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Gunnar Nilssons Cancerstiftelse, Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen och fru Berta Kamprads Stiftelse.
Kontaktinformation
Lao Saal, Lunds universitet nås på tel 046-222 03 65 och 070 888 5261, eller lao.saal@med.lu.se
Två miljoner euro satsas på det femåriga programmet EU-PolarNet, som samlar 22 av EU:s internationellt respekterade tvärvetenskapliga forskningsinstitutioner. Målet är att utarbeta och leverera ett integrerat europeiskt polarforskningsprogram med tillgång till förstklassig operativ polarinfrastruktur. EU-PolarNet kommer från starten att involvera intressenter med uppgift att ta fram en uppsättning förslag på den vetenskapliga inriktningen, som ska ha direkt relevans och nytta för det europeiska samhället och dess ekonomi.
Polarfrågorna har tagit allt större plats på den politiska dagordningen i hela Europa under det senaste årtiondet. De investeringar som nu görs av Europas regeringar är ett tydligt tecken på hur viktig polarforskningen är för att forma politiken, till exempel när det gäller klimatförändringar, energisäkerhet, global livsmedelsförsörjning, innovation och ekonomisk tillväxt.
Genom att etablera en kontinuerlig dialog mellan beslutsfattare, näringsliv, lokalsamhällen och forskare vill EU-PolarNet skapa ett integrerat europeiskt forskningsprogram för Arktis och Antarktis. Forskningsprogrammet kommer i framtiden att förvaltas av European Polar Board (EPB), vars medlemmar är involverade i projektet.
En nyckelroll för EU-PolarNet är att nära samarbeta med Europeiska kommissionen för att erbjuda stöd och råd i alla frågor som rör polartrakterna.
Dr Andrea Tilche, chef för Climate Action and Earth Observation Unit inom Europeiska kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation, kommenterar:
– Europeiska kommissionen välkomnar den här samordningsåtgärden som sammanför polarforskningssamfundet med andra intressenter. Det skapar ett nytt ”hem”, där polarforskning och innovation kan diskuteras till nytta för vår planet och våra samhällen.
EU-PolarNet ska samordnas av tyska Alfred-Wegener-Institut (AWI). Professor Karin Lochte, direktör för AWI, säger:
– EU-PolarNet är en fantastisk utmaning för de nationella polarforskningsprogrammen. Vår ambition är att ytterligare förstärka samarbetet och samordningen som redan finns i Europa och resten av världen. Vårt nätverk har ett idealiskt läge att kunna spela en ledande internationell roll i skapandet av nya samarbeten mellan forskning, näringsliv och beslutsfattande. Den kunskap och de upptäckter vi gör i polarområdena har inverkan på våra dagliga liv. Det är en mycket spännande tid för polarforskningen.
FAKTA
EU-PolarNet är en samordningsåtgärd som finansieras av Horisont 2020. Fullständig information om programmet och dess deltagare finns på www.eu-polarnet.eu.
Kontaktinformation
Jan-Ola Olofsson, kommunikatör Polarforskningssekretariatet. E-post: jan-ola.olofsson@polar.se, tel 08-450 25 19, 070-570 18 88
– Vi upptäckte att nervceller gör detta på två sätt, antingen genom att agera barriärer och hindra nervcellskroppar att flytta sig längre bort än de behöver, eller genom att agera som guider och öppna en korridor som cellkropparna kan färdas genom, säger hon.
Nervsystemet kan liknas vid en biologisk ”dator” där olika nervceller bildar kopplingar som kontinuerligt skickar information genom ryggmärgen, hjärnan, kroppen och tillbaka igen. Varje nervcell har en slags ”GPS-koordinat” och det är viktigt var de fysiskt befinner sig för att de ska hänga ihop på rätt sätt med andra nervceller.
När nervceller hamnar fel kan inte nervinformation överföras ordentligt och det kan resultera i dysfunktion och neuroutvecklingssjukdomar som lissencefali, Kallmans syndrom och periventrikulär heterotopi. Felplacering av nervceller kan också ske vid dyslexi och autismspektrumstörningar, även om det inte är helt klart vilken roll felplaceringen spelar i dessa fall.
– Eftersom nervcellers position är så viktigt för att nervsystemet ska fungera normalt vill vi ta reda på hur nervceller positionerar sig över huvud taget. Den här studien avslöjar en spännande ny mekanism för hur detta går till, säger Sara Wilson.
Nervceller består av mittdel, cellkroppen, och en väldigt lång tråd, axon, som ansluter till och skickar information till andra nervceller. Det är viktigt att båda dessa delar är på rätt plats för att nervsystemet ska fungera korrekt.
Axonerna brukar gruppera sig och forma strukturer som liknar korridorer vända i en bestämd riktning. Genom att göra genetiska förändringar i musembryon störde forskarna dessa axonkorridorer så att de pekade åt ett annat håll. Forskargruppen vid Umeå centrum för molekylär medicin, numera vid institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, upptäckte då att nervcellers cellkroppar då också hamnar på fel ställe.
– Det betyder att axoner från vissa nervceller påverkar positionen hos cellkropparna hos andra nervceller, vilket innebär att nervceller skapar ”kartor” så att andra nervceller hittar rätt, säger Sara Wilson.
– Det här är första gången det visats att axoner agerar som barriärer och detta kan ha betydelse för förståelsen av hur nervsystemet bildas i alla djur, inklusive människor, sammanfattar Sara Wilson.
Denna studie och andra arbeten forskargruppen gjort fokuserar på att förstå mekanismerna (genetiska, cellulära och molekylära) för hur den exakta ”anatomin” hos nervsystemet bildas och hur det påverkar neuronal funktion och dysfunktion. Denna grundforskning har viktiga medicinska implikationer för att förstå orsaken till vissa neuroutvecklingssjukdomar. Till exempel: Kontrollerar gener som associeras med sådana sjukdomar hur nervcellskroppar vägleds och är det detta som leder till dysfunktion?
– Det kan också ge ledtrådar till hur man göra för att odla axoner för att reparera skador eller sjukdomar i nervsystemet. Kan vi tvinga nervceller som återbildas att ansluta till varandra på rätt sätt? I framtiden planerar vi att fortsätta denna grundforskning och hitta medicinska forskargrupper att samarbeta med för att se om våra fynd kan vara av nytta i medicinska sammanhang, säger Sara Wilson.
FAKTA
Om studien: Laumonnerie, C. Tong, Y.G., Alstermark, H. and Wilson S.I. Commissural axonal corridors instruct neuronal migration in the mouse spinal cord. Nature Communications. 2015, 6:7028, doi: 10.1038/ncomms8028.
Kontaktinformation
Sara Wilson, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet. Telefon: 090-785 25 23, 076-8481068. E-post: sara.wilson@umu.se
Internationella och nationella fredsbyggare har under många år utgått från att länder som haft väpnade konflikter, allvarliga institutionella kriser samt länder som varit auktoritära regimer får en skjuts i demokratiseringsprocessen om vanliga medborgare tillåts delta i utvecklingen av landets författning.
I forskaren Abrak Saatis avhandling jämför och analyserar hon i ett första steg tjugo länder i Sydamerika, Afrika, Asien och Europa, där medborgarna till olika grad har tillåtits ha en framträdande roll när författningen skrivits.
I ett andra steg jämförs dessa stater med stater där författningen enbart skapats av politiska eliter och jurister. Demokratin i de enskilda länderna har sedan jämförts genom att studera hur den utvecklats från tiden innan författningen skrevs till tiden efter. Resultaten visar att medborgarnas deltagande när författningar skrevs inte haft någon betydelse för demokratins utveckling.
– I exempelvis Kosovo och Östtimor, där medborgarna knappt utövat något inflytande, har demokratin istället ökat. Samma sak gäller för majoriteten av länder där författningen endast inkluderade det politiska etablissemanget. Samtidigt har demokratin minskat i länder där medborgarna tillåtits påverka författningen till en högre grad. Det är också intressant att notera att länder som varit väldigt lika varandra när det gäller hur stort inflytande medborgarna har tillåtits under författningsskrivandet, exempelvis Kenya och Zimbabwe, visar vilt skilda resultat när det gäller demokratins utveckling efter processen avslutats, säger Abrak Saati.
Politikers roll viktig faktor
I avhandlingen lyfter Abrak Saati fram att det snarare finns anledning att betona politikers roll och deras förmåga att samarbeta med varandra som avgörande för en ökad demokratisering i dessa länder. För att förstå varför demokratin ökar i vissa länder men inte i andra, trots att länderna haft lika mycket medborgardeltagande i skrivandet av sina författningar studeras Kenya och Zimbabwe närmare.
I Kenya har politikerna sedan länge etablerat sätt för att samarbeta med varandra över partigränser. Nya politiska partier och nya partikonstellationer bildas ständigt vilket också resulterat i att många politiker varit kollegor vid ett eller annat tillfälle. Historien har lärt politikerna och deras efterträdare om vilka tillfällen och i vilka frågor som samarbeten fungerar och när det inte gör det.
– Detta har varit en starkt bidragande orsak till att landets demokrati ökat, säger Abrak Saati. I Zimbabwe däremot finns ingen historia av samarbete mellan politiker från olika partier. Snarare tvärtom. Det regerande partiet ZANU-PF har sedan självständigheten hållit landet i ett järngrepp och bemöter oppositionen med övervåld och trakasserier. Det finns ingen historia eller kultur av samarbete vilket i sin tur har påverkar demokratin negativt i landet.
FAKTA
Läs hela eller delar av avhandlingen på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-102719
Länder som ingått i studien: Albanien, Afghanistan, Bolivia, Brasilien, Colombia, Öst Timor, Eritrea, Etiopien, Fiji, Guatemala, Irak, Kenya, Kosovo, Nicaragua, Nigeria, Rwanda, Sydafrika, Thailand, Uganda, Zimbabwe, Angola, Azerbaijan, Bosnien-Herzegovina, Burkina Faso, Kamerun, Kambodja, Comoros, Kroatien, Demokratiska Republiken Kongo,Georgien, Ghana, Guinea, Ungern, Laos, Libanon, Makedonien, Moldavien, Mozambique, Namibia, Niger, Panama, Paraguay, Rumänien, Serbien, Suriname, Togo, Trinidad & Tobago, Venezuela.
Om disputationen: Fredagen den 29 maj försvarar Abrak Saati, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Participation Myth: Outcomes of participatory constitution building processes on democracy (svensk titel: Myten om Deltagande: Folkligt deltagande i konstitutionsbyggnadsprocesser och dess utfall avseende demokrati). Disputationen äger rum klockan 13.15 i Hörsal D, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Isabell Schierenbeck, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Abrak Saati, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet. E-post: Abrak.Saati@umu.se. Telefon: 090-7866174, 070-2080234
Detta konstaterar Helena Schock i en avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet. Cancer i äggstockarna, ovarialcancer, är den sjunde vanligaste cancerformen bland kvinnor, men är även den gynekologiska cancerform som orsakar flest dödsfall, ungefär 150 000 per år, i hela världen.
Den vanligaste formen av ovarialcancer är den som drabbar epitelcellerna i äggstockarnas slemhinna. Kroppsegna hormoner antas vara inblandade i utvecklingen av denna cancerform, samtidigt som faktorer som antal födda barn och användning av p-piller anses minska risken.
Helena Schock har i sitt avhandlingsarbete, ”Hormonnivåer under graviditet och senare risk för epitelial ovarialcancer hos modern”, undersökt kopplingen mellan halter av könshormoner, tillväxtfaktorer, tillväxtfaktorer för moderkakan, Anti-müllerskt hormon, med mera, i blodet under graviditet, med risken för modern att utveckla epitelial ovarialcancer senare i livet. Hon har också undersökt dessa faktorers association med olika typer av epitelial cancer, samt tumörernas förmåga att växa invasivt/sprida sig.
En fallkontrollstudie, som Helena Schock har genomfört med hjälp av registerdata och blodprov tagna under graviditet, omfattar 1 052 kvinnor som har utvecklat ovarialcancer och 2 695 matchande kvinnor i en kontrollgrupp, som inte har drabbats av sjukdomen.
Studien visar att höga koncentrationer av manliga könshormoner kunde kopplas till en generellt ökad risk för epitelial ovarialcancer, medan risken för en undergrupp av tumörer som liknar livmoderkroppens slemhinna, ökade med höga halter av östrogen. Höga halter av tillväxtfaktorn IGF-I kunde kopplas till en icke signifikant minskad risk för invasiva tumörer och livmoderkropps-slemhinne liknande tumörer.
Sambandet mellan låga halter av IGF-I och ökad risk för invasiv epitelial ovarialcancer var starkare bland kvinnor som var yngre än 55 år när de fick sin diagnos.
Helena Schock fann ingen koppling mellan övriga undersökta hormonnivåer när det gäller den aktuella cancerrisken, tumörernas förmåga att infiltrera eller vävnadstyp.
– Eftersom olika riskfaktorer ger olika effekt när det gäller risk för utveckling av olika former av ovarialcancer stödjer resultaten uppfattningen att ovarialcancer inte bör betraktas som en sjukdom utan som en samling av olika avgränsade sjukdomar, som drabbar samma vävnad, säger Helena Schock.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Helena Schock kommer från Tyskland. Hon har en examen i biomedicin och epidemiologi, och är doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet.
Om disputationen: Fredagen den 22 maj försvarar Helena Schock, Institutionen för medicinsk biovetenskap, sin avhandling med titeln; Hormonnivåer under graviditet och senare risk för epitelial ovarial cancer hos modern. (Engelsk titel: Hormone Concentrations During Pregnancy and Maternal Risk of Epithelial Ovarian Cancer). Opponent: Associate professor Shelley Tworoger, Institutionen för epidemiologi, T.H Chan School of Public Health Harvard Medical School, Harvard, USA. Huvudhandledare: Eva Lundin. Disputationen äger rum kl. 09.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Hörsal E04, byggnad 6E.
Kontaktinformation
Helena Schock, Umeå universitet. Telefon: +49 176 982 794 10. E-post: helena.schock@umu.se
Arbetet har koordinerats av “International Baltic Eath Secretariat” vid Helmholtz-Zentrum Geesthacht i Tyskland och är andra rapporten om ämnet.
Karaktären av vegetationen på land har olika effekter på klimatet, beroende på om det är huvudsakligen träd eller låga växter och beroende på var dessa växer på jorden. Vi vet att effekterna är mycket komplexa och kan leda till ett varmare eller kallare, fuktigare eller torrare klimat. Förändringar av vegetationen orsakad av människan, kan leda till effekter som skiljer sig från de effekter den naturliga vegetationen hade haft. Vegetationen på jorden har starkt påverkats av människan sedan millenier tillbaka (via avskogning, odling och bete) och fortfarande gör det. I Östersjöområdet har de största mänskliga förändringar av landytan skett för cirka 3000 år sedan, 1000 år sedan och från och med 1500 talet. Påverkan har varit särskilt stor i södra delen av regionen, inklusive Danmark och Sveriges sydligaste provinser, särskilt Skåne. Vi vet att den samlade biogeofysiska effekten (effekter på utbyte av värme mellan land och atmosfär) av avskogningen över dessa millenier kan ha orsakat ökningar eller sänkningar av temperaturen på upp till 1 grad beroende på regionen, samt varierande förändringar i nederbörd. Vad vi fortfarande inte vet är den totala summan av de biogeofysiska och biogeokemiska effekterna (t.ex. effekter på kolbalansen) på klimatet. Det finns inga tecken på att den stora landskapsförvandling som skedde i södra delen av området, från slutet på 1800-talet fram till idag, då agrarlandskapet ersattes i många regioner med skogsplantering, spelade en avgörande roll i den observerade uppvärmningen efter 1850 talet.
Boken redovisar i de övriga kapitlen bevisningen för att uppvärmningen fortsätter i Östersjöområdet. Klimatmodellerna visar att lufttemperaturen i området kan öka, jämfört med dagens temperaturer, med 4 till 8 grader under vintern och med 1.5 till 4 grader under sommaren i slutet på nuvarande sekel. De visar också att nederbörden kan öka under vintern, men minska under sommaren längs kusterna i Söder. Vattennivån i Östersjön är beroende av den globala havsnivån och enligt vissa modellsimuleringar kan vattennivån i Östersjön komma att öka med 30 till 80 cm i slutet av nuvarande sekel. Boken redovisar också om hur vatten- och landekosystem har påverkats av klimatförändringarna hittills, men också hur de kommer att påverkas framtiden. Boken har presenterats vid den internationella konferensen ”European Climate Change Adaptation Conference” (ECCA 2015) den 14e maj 2015 i Köpenhamn där en panel av forskare och avnämnare diskuterade resultaten.
FAKTA
Boken är en regional variant av den internationella rapporten publicerad av ”Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC)”. Skillnaden är att arbetet inte beställts av regeringar, utan är ett fritt initiativ från forskarna. Det är en syntes som tagits fram av 141 forskare (meteorologer, hydrologer, oceanografer, biologer och paleoekologer) från tolv länder. Marie-José Gaillard är paleoekolog och har tillsammans med åtta medförfattare skrivit ett kapitel om människans påverkan på klimatet genom markanvändning, med titeln ”Causes of Regional Change – Land Cover”.
Länk till det kompletta pressmeddelandet på engelska: http://www.hzg.de/public_relations_media/news/index.php.en
Mer information: www.ecca2015.eu
www.baltic-earth.eu/BACC2 (BACC1 publicerades 2008)
Bokens titel: Second Assessment of Climate Change for the Baltic Sea Basin. The BACC II Author Team, Springer 2015,
More information and download as Open Access: www.springer.com/gp/book/9783319160054
Kontaktinformation
Marie-José Gaillard, Linnéuniversitetet, e-pot: marie-jose.gaillard-lemdahl@lnu.se; 0730-292663 (lämna meddelande om inget svar). Jonas Tenje, pressansvarig, 070 308 40 75, jonas.tenje@lnu.se
Studien använder sig av data från Statistiska Centralbyrån bestående av 11 924 barn till lantbrukare och fiskare under 2012. Inkomsterna är samlade arbets- och förvärvsinkomster från lantbruket, fisket och övriga näringar.
– Vi finner att lantbrukarsöner som väljer att bli lantbrukare har nästan 30 procent lägre inkomst än sina bröder som valt en annan karriär. För fiskarsöner och lantbrukardöttrar är motsvarande skillnad ca 20 till 25 procent, säger Martin Nordin, nationalekonom på AgriFood och en av författarna bakom studien.
– För att kunna jämföra individers inkomster är det nödvändigt att inkomsterna inte beror på att individerna skiljer sig åt i andra avseenden än valet av yrke. Att jämföra syskon som växt upp inom samma lantbrukar- eller fiskarfamilj och därför har samma förutsättningar är därför idealiskt, fortsätter Staffan Waldo, nationalekonom och medförfattaren till studien.
Flera saker styr valet att bli lantbrukare och fiskare.
– Möjligheten till ett fritt jobb, låga levnadsomkostnader för att bo på landsbygden och förmåner som egen skog med jakträtt m.m. är positiva faktorer som spelar in. Men om de låga inkomsterna innebär att driftiga individer väljer bort näringarna kan detta bli ett problem på sikt, avslutar Martin Nordin.
FAKTA
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Sammanfattning på svenska
Martin Nordin, Johan Blomquist och Staffan Waldo. I pappas fotspår – vad tjänar barn till jordbrukare och fiskare? Agrifood economics centre, Policy Brief, Nr 2015:3.
http://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=1815
Vetenskaplig artikel
Blomquist, J., Nordin, M., Waldo, S. (2015) Estimating the return to farming and fishing using a sibling approach. AgriFood Economics Centre Working Paper 2015:2.
http://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=1816
Kontaktinformation
Jordbruksfrågor: Martin Nordin, docent i nationalekonomi på AgriFood Economics Centre, vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. 046-222 07 90, martin.nordin@nek.lu.se. Fiskefrågor:Staffan Waldo, nationalekonom på AgriFood Economics Centre, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 046-222 07 92, staffan.waldo@slu.se
Inom området ”Hållbara attraktiva städer” ska Acreo Swedish ICT leda ett stort dricksvattenprojekt kallat Sensation III. Inom området ”Framtidens hälsa och sjukvård” ska SICS Swedish ICT ta fram nya ICT-lösningar för vård av kroniskt sjuka i hemmet. Båda projekten har bedrivits i 3 år och går nu in i implementering. Även inom övriga områden – Informationssamhället 3.0 och Konkurrenskraftig produktion – återfinns RISE-projekt.
Vinnova har identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige har goda förutsättningar för globalt konkurrenskraftiga lösningar. Inom området ”Hållbara attraktiva städer” ska Acreo Swedish ICT leda ett stort dricksvattenprojekt kallat Sensation III. Inom området ”Framtidens hälsa och sjukvård” ska SICS Swedish ICT ta fram nya ICT-lösningar för vård av kroniskt sjuka i hemmet. Båda projekten har bedrivits i 3 år och går nu in i implementering. Även inom övriga områden – Informationssamhället 3.0 och Konkurrenskraftig produktion – återfinns RISE-projekt.
– Utmaningar är en viktig drivkraft för innovation. Jag ser stora möjligheter att de projekt vi stödjer kan utveckla hållbara lösningar som efterfrågas globalt och som kan skapa tillväxt och nya jobb i Sverige, samtidigt som vi tar oss an stora samhällsproblem, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova.
Projektet ”Sensation III” ska ta fram, och implementera, nya mätmetoder för förbättrad vattenkvalitet. Fokus ligger på att utveckla lösningar för att ge tidiga varningssignaler vid avvikelser – i såväl dricks- som processvatten – för att kunna hindra större spridningar av hälsoskadliga organismer. 30 parter ingår i Sensation III och projektledare är Gert Andersson, Acreo Swedish ICT.
Projektet ”Implementering av lösning för vård av kroniskt sjuka i hemmet” ska bidra till en mer jämlik och kostnadseffektiv vård som samtidigt ökar livskvalitén för kroniskt sjuka. 21 parter ingår under ledning av Per-Olof Sjöberg, SICS Swedish ICT och affärsområdesansvarig för eHälsa på Swedish ICT.
Båda UDI-projekten har bedrivits med framgång under 3 år och går nu in i en implementeringsfas (C-projekt).
Viktoria Swedish ICT är dessutom en stor partner i UDI-projektet om cirkulära affärsmodeller, ”Affärsmodellsinnovation för cirkulära möbelflöden”, vilket leds av Industrial Development Center, West Sweden.
Sammanlagt 17 utmaningsdrivna innovationsprojekt beviljades 160 MSEK av Vinnova.
Läs Vinnovas pressmeddelande
Läs mer:
SENSATION: Online sensor system for resource-effective water management
eHealth – Business and Innovation Area at Swedish ICT
COPD – Home Treatment of Patients with Chronic Respiratory Insufficiency
Sustainable Business at Viktoria Swedish ICT
Kontaktinformation
Jenny Sperens Director of Communication Swedish ICT. Tel: 0734 43 10 07, e-post: jenny.sperens@swedishict.se
