Med hjälp av enkätsvar från 36 000 patienter i Svenska Höftprotesregistret samt data från Statistiska Centralbyrån, Patientregistret och Läkemedelsregistret har forskare vid Sahlgrenska akademin kartlagt hur patienter som får en höftprotes själva skattar sin hälsorelaterade livskvalitet, smärta och tillfredsställelse med operationsresultatet.
Studien, som i detalj kartlagt de medverkandes kön, ålder, civilstånd, utbildningsgrad och samsjuklighet, visar att högutbildade har större chans att förbättras efter höftoperation. De patienter som vid operationen använder antidepressiva läkemedel samt de som har problem med båda höftlederna har sämre chans att förbättras.
Forskarna har också utvecklat en modell för beslutsstöd, som bland annat baseras på bedömningar som ortopeder vid Massachusetts General Hospital i Boston gjort av 300 patienter med höftbesvär. Modellen kan enligt forskarna användas för att avgöra vilka patienter som har störst nytta av en höftprotesoperation.
– Våra tester visar att beslutsstödet med hög säkerhet kan förutsäga om en patient kommer att rekommenderas höftprotesoperation eller inte, säger Meridith Greene.
Modellen ska nu vidareutvecklas och testas i praktiken, och ett liknande beslutsstöd kommer enligt Meridith Greene snart att utvecklas för svenska patienter.
– Avsikten är inte att avskräcka någon från att genomgå operationen. Men genom att fråga efter dessa patientrelaterade faktorer kan patienten och den behandlande läkaren fatta ett bättre gemensamt beslut om en höftoperation bör genomföras, och skapa rimliga förväntningar om resultatet, säger Meridith Greene, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
FAKTA
Avhandlingen Who should have total hip replacement? Use of patient-reported outcomes measures in identifying the indications for and assessment of total hip replacement försvaras vid en disputation den 22 maj.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/38458
Kontaktinformation
Meridith Greene, doktorand vid Sahlgrenska akademin och verksam vid Harvard University +1 617 726 4944 megreene@mgh.harvard.edu. Göran Garellick, adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0708 – 26 84 40 goran.garellick@registercentrum.se
Vid diabetes typ-2 sker framför allt två saker i kroppen. I ett första skede blir cellerna insulinresistenta, alltså okänsliga för insulin. I nästa skede dör de insulinproducerande betacellerna, som finns i de Langerhanska cellöarna i bukspottkörteln. Exakt hur sjukdomen utvecklas är inte känt, men nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med kollegor från bland annat Singapore och USA bidragit med ännu en pusselbit.
Forskarna på Karolinska Institutet upptäckte redan för drygt tio år sedan att proteinet apoCIII (apolipoprotein CIII) är förhöjt vid diabetes. Det leder till en överaktivering av specifika kalciumkanaler i betacellens vägg, något som i nästa led ger för höga kalciumnivåer inne i betacellerna. Det är giftigt och gör att betacellerna dör. Effekten av apoCIII kan dock förhindras genom att blockera kalciumkanalerna.
I den nu aktuella studien har forskarna använt sig av möss med insulinresistens och diabetes typ-2. Mössen hade som följd av sjukdomen förhöjda nivåer av apoCIII i blodet. Detta apoCIII hade tillverkats i levern på mössen.
Forskarna har sedan använt sig av en teknik de själva har utvecklat, där Langerhanska cellöar transplanteras till den främre ögonkammaren. Tekniken gör det möjligt att studera betacellernas utveckling i realtid. Till den ena ögat transplanterades normala Langerhanska cellöar som kunde producera apoCIII. Till det andra ögat transplanterades genetiskt förändrade öar som inte kunde producera apoCIII.
Forskarnas huvudfynd i den här studien är att betacellerna reagerade olika i dessa fall. Trots att öarna i båda ögonen exponerades för högt cirkulerande apoCIII i blodbanan uppvisade endast de öar som kunde producera apoCIII en inflammatorisk reaktion och därmed celldöd. I fallet med den genetiskt förändrade cellöarna som inte kunde producera apoCIII överlevde betacellerna.
− Det här visar att det är lokal produktion och lokalt förhöjda nivåer av apoCIII som har en skadlig påverkan på betacellerna. Fritt cirkulerande apoCIII gav inte en skadlig effekt, säger Lisa Juntti-Berggren, överläkare och professor vid Rolf Luft forskningscentrum för diabetes och endokrinologi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet.
Forskarna går nu vidare med djurstudier för att undersöka möjligheten att blockera produktionen av apoCIII lokalt i de Langerhanska cellöarna.
− Målet är att utveckla en behandling där man kan hindra utvecklingen av diabetes typ 2 hos individer med hög risk för sjukdomen, till exempel hos dem med insulinresistens, säger Per-Olof Berggren, professor vid Rolf Luft forskningscentrum för diabetes och endokrinologi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet.
FAKTA
Den aktuella studien är finansierad med medel från Diabetesförbundet, Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Skandia Försäkringsbolag, Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness, The Bert von Kantzow Foundation, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Svenska Diabetesstiftelsen, Lee Kong Chian School of Medicine, Nanyang Technological University Start-Up Grant, The Stichting af Jochnick Foundation och Diabetes Research Institute Foundation.
Publikation: ”Apolipoprotein CIII links islet insulin resistance to β-cell failure in diabetes”, Karin Åvall, Yusuf Ali, Ingo B. Leibiger, Barbara Leibiger, Tilo Moede, Meike Paschen, Andrea Dicker, Elisabetta Daré, Martin Köhler, Erwin Ilegems, Midhat H. Abdulreda, Mark Graham, Rosanne M. Crooke, Vanessa S. Y. Tay, Essam Refai, Stefan K. Nilsson, Stefan Jacob, Lars Selander, Per-Olof Berggren och Lisa Juntti-Berggren, PNAS, 4 May 2015, doi: 10.1073/pnas.1423849112.
Kontaktinformation
Lisa Juntti-Berggren, överläkare och professor vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet. Tel: 073-712 13 92. E-post: Lisa.Juntti-Berggren@ki.se. Per-Olof Berggren, professor vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet. Tel: 08-517 757 31 eller 070-729 57 31. E-post: Per-Olof-Berggren@ki.se
Svenska forskare är produktiva och citeras ofta av andra forskare, visar en ny rapport från Vetenskapsrådet. Vad gäller citeringar, det vill säga hur ofta andra forskare hänvisar till en vetenskaplig text, ligger svensk forskning på en sjundeplats internationellt.
– Vår rapport visar att svensk forskning är internationellt konkurrenskraftig, tvärtemot vad som ibland påstås i den forskningspolitiska debatten, säger Sven Stafström.
Enbart ca elva procent av de vetenskapliga artiklar som skrivs av svenska forskare, citeras inte. Bland de studerade länderna är det endast Danmark som har bättre siffror. Att publikationer inte citeras betyder naturligtvis inte att ingen tar del av dem. Orsakerna till att de inte citeras kan vara flera – till exempel på grund av att forskningsområdet är mycket litet eller på grund av att arbetet är publicerat på svenska och inte sprids på något av världsspråken.
Hög vetenskaplig produktion
Vad gäller produktion av vetenskapliga artiklar, står sig Sverige också mycket bra med en femteplats internationellt sett, räknat på folkmängd. I Sverige publiceras årligen 1500 vetenskapliga artiklar per miljoner invånare. Det är betydligt bättre än t.ex. USA där motsvarande siffra är 1000. I topp ligger Schweiz med 1900 artiklar.
Den analys som presenteras idag ingår i det kunskapsunderlag som Vetenskapsrådet sammanställer inför regeringens kommande forskningspolitiska proposition och för att underlätta prioriteringar inom den egna verksamheten såväl som inom övriga Forskningssverige.
Länk till rapporten Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv
Kontaktinformation
För övergripande policyfrågor: Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet, tel 08-546 44 161, e-post sven.stafstrom@vr.se. För detaljerad information om analysens innehåll: Andreas Augustsson, analytiker Vetenskapsrådet, tel 08-546 44 174, e-post andreas.augustsson@vr.se
– Det är ofta kallt för patienter som vårdas i ambulanser, framför allt vintertid och det är svårt för personalen att uppfylla patientens behov av värme. Att bli nedkyld är väldigt obehagligt och kan även leda till svikt av vitala funktioner om inte avkylningen stoppas. Därför är värmemadrasser på ambulansbårar något som bör finnas i alla ambulanser, säger Jonas Aléx, doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.
I sitt avhandlingsarbete har han bland annat genomfört intervjuer med patienter som har behandlats i ambulanssjukvården, gjort mätningar av upplevelser av så kallat termiskt obehag, psykisk belastning, med mera. Han har även mätt rygg-, finger- luft-, och kroppstemperaturer hos patienterna.
Resultaten från de fyra studierna i avhandlingen visar att personer som blivit liggande på kall mark upplevde att kylan underifrån snabbt spred sig i kroppen, de blev genomkalla och det upplevdes i sig ofta som mer allvarligt än själva skadan. Dessa patienter var i kraftigt behov av värme. Att få en kemisk värmeplatta på bröstkorgen upplevdes positivt och minskade lidandet.
Många patienter upplevde att de exponerades för kalla temperaturer inte bara medan de låg på marken utan även under färden i ambulansen från olycksplatsen till akutmottagningen. Jonas Aléx visar i sin avhandling att många patienter reagerade på köldstress med sänkta fingertemperaturer. Cirka 85 procent av patienterna hade en fingertemperatur under komforttemperaturen, 31ºC. Nära hälften av patienterna upplevde att ambulanshytten var kall. I en av studierna i avhandlingen låg madrasstemperaturerna mellan -22.3 ºC och +8.4 ºC innan lastning i ambulansen. Detta på grund av att galonmadrassen kyldes ner till temperaturen i omgivningen.
Deltagarna i experimentet med värmemadrasser skattade sig själva som mindre spända, att de hade det skönare och mer nöjda när de låg på den varma madrassen jämfört med när de låg på den vanliga båren utan värmemadrass. Värmemadrassen upplevdes som varm, behaglig och den förmedlade en känsla av säkerhet och gjorde det lättare att slappna av.
Avhandlingen visar också att den termiska komforten ökade för de patienter som låg på värmemadrass medan den minskade för patienterna som låg på en vanlig madrass under omhändertagandet. Fler patienter i kontrollgruppen, 57 procent, ansåg att båren var kall att lägga sig på, jämfört med 3 procent av patienterna i den grupp som fick ligga på en värmemadrass.
– I det kalla klimat som råder i Sverige, framför allt vintertid, finns behov av resurser för att bibehålla en normal kroppstemperatur hos patienterna. Det är viktigt att försöka undvika ytterligare lidande för sjuka och skadade, långt ut i vårdkedjan, säger Jonas Aléx.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Jonas Aléx kommer från Umeå. Han är ambulanssjuksköterska och doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.
Om disputationen: Fredagen den 22 maj försvarar Jonas Aléx, institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Termisk komfort och patienters exponering för kyla inom ambulanssjukvården. (Engelsk titel: Cold exposure and thermal comfort among patients in prehospital emergency care- innovation research in nursing). Opponent: Inggard Lereim, professor, Institutt for nevromedisin, Norges Teknisk Naturvitenskapelige Universitet. Huvudhandledare: Britt-Inger Saveman. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhuset, Aulan.
Kontaktinformation
Jonas Aléx, Umeå universitet. Telefon: 070-651 73 74. E-post: jonas.alex@umu.se
– Ökad kunskap om varför antibiotikaresistens är så vanligt bland tarmbakterier hos unga kalvar och hur bakterierna sprids inom och mellan besättningar, är viktig för att kunna minska förekomsten av resistens.
Avhandlingen visar också att vissa resistenta bakterier inte bara sprids inom, utan också mellan besättningar, möjligen genom förflyttning av djur.
Resistenta bakterier vanliga hos unga kalvar
Kolibakterier i tarmkanalen hos unga kalvar i mjölkbesättningar är ofta resistenta (motståndskraftiga) mot antibiotika. Bakterierna orsakar sällan sjukdom men kalvarna blir en reservoar för resistensanlag och resistenta bakterier som kan spridas till andra djur, till människor och i miljön. Detta leder till en ökad förekomst av resistens som på sikt urholkar vår möjlighet att använda antibiotika. Varför kalvar har så många resistenta kolibakterier i tarmarna samt hur bakterierna sprids har studerats i en avhandling av Anna Duse. Hon disputerar fredagen den 22 maj.
Anna Duse studerade bland annat resistens hos kolibakterier från 729 kalvar i 243 svenska mjölkkobesättningar. Viss typ av resistens hittades hos nästan alla kalvarna, medan andra typer var mindre vanliga.
– Kalvens ålder har en avgörande roll. Med ökande ålder byts resistenta tarmbakterier successivt ut mot känsliga bakterier. Detta tyder på att tarmkanalen är mer mottaglig för resistenta bakterier hos unga kalvar än hos äldre. Det skulle kunna bero på att äldre, till skillnad från unga kalvar, har ett mer utvecklat immunförsvar och en redan etablerad och därmed ”skyddande” tarmflora, säger Anna Duse.
Att behandla kalvar eller kor med bredspektrum-antibiotika, mediciner som verkar mot många olika sorters bakterier, leder till att kalvarna får fler resistenta kolibakterier i tarmkanalen. Att ge kalvar mjölk från antibiotikabehandlade kor ger också denna effekt. Utfodring med råmjölk från sintidsbehandlade kor påverkade däremot inte andelen resistenta bakterier. En enkätstudie bland 457 mjölkbönder visade att sådan råmjölk, eller mjölk, åtminstone ibland ges till kalvar av 89 procent, respektive 79 procent, av de tillfrågade bönderna.
Sprids troligen mellan besättningar
Av speciellt intresse var resistens mot kinolonantibiotika, som är viktiga vid behandling av flera typer av infektioner hos människor. På gårdar där kalvarna bar på många kinolonresistenta bakterier i tarmen hittades sådana bakterier också i kalvarnas närmaste miljö, speciellt i foder-, vatten- och mjölktråg, samt i kalvningsboxen. Däremot var de resistenta bakterierna lika vanliga i miljön hos de äldre nötkreaturen, oberoende av hur vanliga de var hos kalvarna. Bland annat dålig hygien i stallmiljön, att låta kor kalva i grupp samt att köpa in djur från andra gårdar, eller dela djurtransport med andra gårdar, ledde till att det fanns fler kinolonresistenta bakterier på gården.
– Vi tittade även på släktskap mellan bakterier från olika miljöer och olika gårdar. Resultatet tyder på att resistenta bakterier sprids både inom och mellan besättningar, säger Anna Duse. En möjlig ”smittväg” är inköp av nötkreatur från andra gårdar.
FAKTA
Anna Duse disputerar fredag den 22 maj med start kl 09:15, i sal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, SLU Uppsala. Avhandlingens titel är ”Antimicrobial resistant Escherichia coli in faeces from preweaned dairy calves. Prevalence, risk factors and spread”.
Länk till avhandlingen
Kontaktinformation
Doktorand Anna Duse, SVA och SLU, tel. 018-67 44 58, e-post: anna.duse@sva.se
Arter med varierande färgteckning är generellt sett mer talrika och fluktuerar mindre i antal från år till år. Resultaten publicerades nyligen i den internationellt ansedda tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Nattfjärilar är en artrik grupp av insekter som förekommer i olika naturtyper. Vuxna nattfjärilar lägger sina ägg på växter som larverna livnär sig av under sin uppväxt. Både larverna och de fullbildade nattfjärilarna utgör en viktig födoresurs för fåglar och fladdermöss. Vissa arter orsakar stora skador på grödor och träd i jord- och skogsbruket. Det är sedan länge känt att förekomsten av en del nattfjärilsarter varierar mycket mellan olika år, men varför somliga arter fluktuerar och andra är stabila har varit höljt i dunkel.
En forskargrupp under ledning av professor Anders Forsman vid Linnéuniversitetet har belyst frågan genom att under en period av 11 år samla in nattfjärilar på en plats i södra Sverige med hjälp av en ljusfälla. Individerna representerade 246 olika arter av nattfjärilar. Forskarna räknade hur många fjärilar av varje art de fångat de olika åren. Därefter delades arterna in i tre olika grupper beroende på hur mycket färgteckningen varierar mellan individer inom respektive art.
– Generellt sett fångades fler individer av de arter som varierade mycket i färgteckning, jämfört med arter där individerna var mer lik varandra. Dessutom förändrades individantalet mellan olika år mer för arter som hade liten eller ingen färgvariation, berättar Markus Franzén som ansvarat för fältarbetet.
Sambandet mellan färgvariation och stabilitet berodde inte på att arter som uppvisade stor variation i färgteckning var aktiva under en kortare del av året eller utnyttjade ett snävare spektrum av värdväxter som födoresurs.
– Vi är därför ganska säkra på att det är variationen i färgteckningen som sådan som påverkar dynamiken, fortsätter Markus.
Årssvängningarna i individantal var inte synkroniserade mellan de olika arterna. Det tyder på att förändringarna orsakades av biologiska processer och inte berodde på skillnader i exempelvis väderförhållanden.
– Våra resultat kan delvis förklaras av att en variationsrik färgteckning bidrar till att rovdjur som jagar med hjälp av synen blir mindre effektiva, säger Anders Forsman.
– Att individuella olikheter bidrar till en ökad stabilitet hos nattfjärilar styrker också vår slutsats från tidigare studier av grodor, ödlor och ormar att färgvariation är en nyckel till framgång i naturen, fortsätter han.
Resultaten kan få praktisk betydelse. Information om djurs färgteckningar kan exempelvis användas inom bevarandebiologin för att identifiera vilka arter som är särskilt hotade och i behov av skyddsåtgärder. Kanske kan vår upptäckt också hjälpa till att förutspå vilka arter som riskerar att kraftigt öka sin numerär och orsaka skador på jord- och skogsbruket, avslutar Per-Eric Betzholtz som också arbetat med studien.
För mer information Läs hela artikeln som i publicerats i tidskriften Proceedings of the Royal Society B. Länk till artikeln: http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/282/1808/20142922
FAKTA
Anders Forsman ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems, EEMiS. Här kan du läsa mer om gruppen: Här kan du läsa mer om gruppen: http://lnu.se/lnuc/eemis
Länk till Anders Forsmans personalhemsida: http://lnu.se/personal/anders.forsman
Artikeln Forsman, A., Betzholtz, P-E., and Franzén, M. 2015. Variable coloration is associated with dampened population fluctuations in noctuid moths. Proceedings of the Royal Society B 282: 20142922. http://dx.doi.org/10.1098/rspb.2014.2922
Kontaktinformation
Anders Forsman, professor, 0480-44 61 73, 0706-27 27 38, Anders.Forsman@lnu.se. Per-Eric Betzholtz, docent, 0480-44 62 49, 0725-29 65 90, Per-Eric.Betzholtz@lnu.se. Jonas Tenje, pressansvarig 070 -308 40 75, jonas.tenje@lnu.se
Karin Hedströms forskning, som publiceras i Transforming Government, visar att varken sjuksköterskor eller lärare vill använda samma ID för hem och jobb.
– Elektronisk eID och bank-ID är samma teknik. E-tjänstekortet har införts i sjukvården för att möta de lagkrav som finns, säger Karin Hedström, forskare i informatik vid Örebro universitet.
Kortet behövs för att komma in i olika journalsystem men ledningen ser fler möjligheter än de som har med informationssäkerhet att göra. De har föreslagit att personalen ska kunna använda kortet för att till exempel betala för luncher, kaffe och parkering.
– De tycker det kan vara ett kort som skyddar patientinformation men att det också skulle kunna användas för personliga bankärenden eller internetköp. Men personalen är skeptisk och få vill använda sitt kort till något annat än arbete, säger Karin Hedström.
Flera system inom skolan
Inom skolan är det däremot ännu bara föräldrar som loggar in med sitt bank-ID för att få skolinformation medan såväl ledning som lärare i många fall gör motstånd. I nuläget används flera olika IT-system av skolorna och de hanterar i samma system information om allt från sekretessbelagda uppgifter som individuella utvecklingsplaner till information om utflykter och skridskoåkning.
– Det gör att de som ska använda systemen inte får tillit till dem och i många fall inte heller använder dem, säger Karin Hedström.
Lärarna loggar in som användare med ett lösenord och föräldrar i vissa fall med sitt bank-ID. Men kommuner undersöker om eID ska användas även av lärare för att möta de lagkrav på kommunikation mellan skolan och hemmet.
Mycket mer än teknik
– Flera lärare såg sitt eID som ett värdefullt dokument i linje med till exempel passet. De menade att det är ok att logga in med ett lärar-eID men inte med det personliga, säger Karin Hedström.
Människors inställning till tekniken och hur de använder den påverkar dels hur säker den är men också hur lätt den går att implementera.
– Vår studie visar att användandet av eID handlar om så mycket mer än teknik. Till exempel är eID-inloggningen helt säker men eftersom sjuksköterskorna ibland lämnar kortet i datorn när de hade kortare ärenden någon annanstans påverkas säkerheten. De beskriver det som tidskrävande att alltid ta med sig kortet och logga ut, säger Karin Hedström.
Kontaktinformation
Karin Hedström, Örebro universitet. E-post: karin.hedstrom@oru.se, telefon: 019-301241
Första flygeskadern, E1, även kallad ÖB:s klubba, var under kalla kriget en av de viktigaste funktionerna i Sveriges ambition att förhindra ett angrepp från främmande makt. Eskadern samlade det svenska toppmoderna attackflyget som hade som primär uppgift att tidigt slå ut en annalkande invasionsflotta. I händelse av konflikt leddes attackflyget från ledningsplats Björn, belägen 13 kilometer söder om Skara.
– Kalla kriget har studerats av många akademiker genom åren. Som arkeologer är vi särskilt intresserade av de materiella lämningarna och spåren, säger forskaren Tony Axelsson som leder utgrävningarna tillsammans med kollegan Maria Persson, bägge från Göteborgs universitet.
Det kalla kriget påverkade både landskap och människor under lång tid, även i Sverige, och dessa avtryck kan studeras arkeologiskt. Platsen som nu undersöks har en spännande historia med många tidsskikt. De materiella lämningarna från militär aktivitet går tillbaka till andra världskriget, då det hemliga Fält 7 var lokaliserat dit. 1959 byggdes baracker och byggnader om till en för tiden modern ledningsanläggning för det svenska attackflyget.
− Anläggningen var topphemlig men avslöjades av spionen Stig Wennerström i början av sextiotalet, säger Maria Persson. Efter avslöjandet kom anläggningen att användas som utbildnings- och övningsplats fram till att Eskadern avvecklades 1995.
Forskarna är också intresserade av hur minnesprocesser och kulturarv skapas. Vad visste de som bodde i närheten av anläggningen? Vilka berättelser cirkulerar i trakten?
− Kalla kriget var en spännande och viktig period i svensk historia då det investerades stora summor i försvaret. De materiella lämningarna från den här tiden försvinner i allt snabbare takt och en annan fråga inom projektet är varför museer och myndigheter har svårt att fånga upp det stora intresse som finns för kalla kriget, säger Tony Axelsson.
– Våra studenter håller nu på med kartering och arkeologisk undersökning, säger Maria Persson. Vi har bland annat påträffat två tidigare okända skyddsrum från andra världskriget.
Media är välkommen att besöka undersökningsplatsen på en pressvisning tisdagen den 19 maj kl. 13. Då berättar forskarna mer om de senaste rönen och utgrävningarna.
Kontaktinformation
Tony Axelsson, Göteborgs universitet, 070-585 4494, tony.axelsson@gu.se
John-Olof Nilsson är en av KTH-forskarna bakom skodatorn som nu går segertåg världen över.
Succén tog sin början med John-Olof Nilssons täta forskningsresor till Indien. Där fick han kontakt med företaget GT Silicon i Kanpur som snart började tillverka och sälja skodatorn. Numera används den över hela världen.
– Jag hade väl trott att skodatorn först och främst skulle hitta användare inom akademin. Men det är industrin som köper, framför allt mindre och medelstora teknikföretag, för att tillskansa sig skodatorns tekniska förmåga. För test, utveckling och för att lära sig mer om tekniken, säger John-Olof Nilsson.
Exemplen är många. Senast häromdagen hörde ett finskt företag av sig för att ta reda på mer om hur skodatorn kan användas för inomhuspositionering och som ett komplement till företagets egen teknik.
Unik kombination
Det är unika med skodatorn är kombinationen mjuk- och hårdvara, enligt John-Olof Nilsson. Forskarkollegan Peter Händel, professor i signalbehandling på KTH, tar det hela lite längre.
– Vi har satt en standard, och denna lilla ”puck” är det bästa som finns på marknaden. Även om programvaran inuti är anpassad för mänsklig gång så kan den användas efter modifiering i alla möjliga sammanhang, säger han.
Tekniken i sig kan användas till andra saker än som skodator. Hästar till exempel. Innehållet i skodatorn har testats i dressyrsammanhang. Det är inte alls ovanligt att domarnas utlåtanden skiljer sig åt. Med skodatorn på hästens hovar blir bedömningen exakt, på centimetern när.
Ja, skodatortekniken har många användningsområden. Taktiska tillämpningar som tidigare, där poliser, väktare och brandmän har nytta av möjligheten till inomhuspositionering, är ett exempel. Tekniken kan dock användas till allt från att hjälpa konsumenter att hitta i köpcentrum till sportmedicin och vid löpträning.
– Visst kan du använda skodatorn om du dra på dig skador när du löptränar och därför vill ändra på din löpstil. Skodatorn ger dig kvantitativa mått över hur du springer, och detaljrikedomen är bra mycket större än den du får från sportskotillverkare som Nike och Adidas. Deras teknik ger grundläggande värden på steget, men inte en komplett bild, säger John-Olof Nilsson.
Även när det gäller renodlade medicinska tillämpningar kan skodatorn komma till användning. John-Olof Nilsson och hans forskarkollegor tittar nu på hur skodatorn ska kunna användas till rörelse-EKG i medicinska sammanhang.
– Man kan utvinna hälsoinformation ur rörelseanalys. Till exempel kan man se de balansproblem som människor med Parkinsons sjukdom har, och man har ett särskilt intresse av hur fötterna rör sig här. Idag använder man kamera för att studera detta, ungefär som de löplabb där man kan prova ut löparskor. De här kamerasystemen i labben är emellertid väldigt dyra och begränsade till ett litet område. Man kan inte flytta hem kamerorna till människor, säger John-Olof Nilsson.
Med skodatorn kan man utvinna motsvarande information, fast på ett billigare sätt. Fånga in rörelser ur det verkliga livet.
– Det är inte alls ovanligt att symptom uteblir just när människor är på sjukhuseten för test, till exempel vid Parkinsons sjukdom. Då blir det problematiskt att göra mätningar. Hjärnan skärper sig på något sätt i främmande miljöer, men väl hemma i trygg miljö uppträder symptomen igen, säger John-Olof Nilsson.
GPS:en kommer på tal. John-Olof Nilsson berättar att när denna teknik var ny så fanns det inte så många tjänster som byggde på GPS-information. Idag flödar marknaden över av dem. Det är samma sak med skodatorn. Användningsområdena kommer att bli fler hela tiden.
– Det ska dessutom tilläggas att människor spenderar 80 procent av sin vakna tid inomhus, så positioneringstekniken är relevant i många sammanhang. GPS fungerar som sagt inte så där jättebra när man inte är utomhus, säger John-Olof Nilsson.
Den så kallade modulariseringen, skodatorns mångsidighet, är också dess styrka. John-Olof Nilsson berättar att tekniken är den enda i sitt slag som finns på marknaden, vilket han samtidigt finner lite besynnerligt.
– Många andra liknande tekniker går inte att använda utan att komplexiteten sprider sig i systemet, säger han.
Appar kring tekniken
– Företagen som köper skodatorn håller på mycket med Location-based services, LBS. Framför allt för personpositionering och olika civila konsumenttillämpningar där man till exempel bygger appar kring tekniken. Ett annat exempel är ett australiensiskt företag som håller på med taktisk positionering, en tjänst som vänder sig till polis och väktare, säger John-Olof Nilsson.
Så vad händer då med brandmännen. Det var ju med dem som skodatorn mer eller mindre föddes som tillämpning, så att säga.
– Vi jobbar vidare med dem! Vi har gjort en del tester i KTH:s gamla reaktorhall R1 under jord. Nästa steg är att åka ut till rökdykares testanläggningar och fortsätta där, säger John-Olof Nilsson.
FAKTA
Den första versionen av skodatorn hade kablar mellan sko och den enhet som visade upp den inhämtade informationen på. Till storleken var datorn cirka 40 x 30 x 30 cm, vägde 45 gram och komponentkostnaden uppgick till 800 dollar styck.
Några år senare, det vill säga 2014, mäter samma skodator 31 x 23 x 14 mm. Prislappen är nu en åttondel av den 2012, det vill säga 100 dollar. Vikten? 10 gram. Kablar? Näe, kommunikation över bluetooth, så klart.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta John-Olof Nilsson på 073 – 720 18 27, jnil02@kth.se eller Peter Händel på 070 – 288 75 95, peter.handel@ee.kth.se
Vår tarm koloniseras av mängder av bakterier vid födseln. Under de första levnadsåren utvecklas dessa till ett relativt stabilt ekosystem – vår normala tarmflora.
Genom att studera hur tarmfloran utvecklas hos nästan 100 barn som fötts vid Halmstads länssjukhus och jämföra med tarmfloran hos deras mammor har forskare vid Göteborgs universitet lyckats få en mer detaljerad bild av denna process.
Studien, som genomförts i samarbete med Halmstad länssjukhus och forskare i Kina, visar att barn som föds med kejsarsnitt ärver färre bakterier från sin mamma.
– Mer överraskande tycks avvänjningen från bröstmjölk ha stor påverkan av tarmflorans sammansättning, till och med större inverkan än introduktionen av fast föda, säger professorena Fredrik Bäckhed och Jovanna Dahlgren vid Sahlgrenska akademin:
– Vi ser att när man introducerar fast föda och barnet fortsätter delammas förändras tarmfloran i mindre utsträckning och på ett gynnsammare sätt än om barnet slutar amma helt.
Den aktuella studien har enligt forskarna vidgat förståelsen för hur vi samverkar med de miljontals bakterier våra kroppar hyser – bakterier som bland annat producerar aminosyror och vitaminer som kroppen behöver.
– Den aktuella studien lägger grunden för fortsatta studier om hur enskilda individs tarmflora kan förutsäga vem som har en förhöjd risk för vanliga folksjukdomar, säger Fredrik Bäckhed.
FAKTA
Artikeln Dynamics and stabilization of the human gut microbiome during the first year of life publiceras i Cell Host & Microbe den 13 maj. Studien har finansierats av Knut och Alice Wallenberg Stiftelse och Vetenskapsrådet.
Länk till tidskriften: http://www.cell.com/
Kontaktinformation
Fredrik Bäckhed, professor vid Sahlgrenska akademin och föreståndare för Wallenberglaboratoriet, Göteborgs universitet, 031-342 7833, 070-2182355, fredrik.backhed@wlab.gu.se. Jovanna Dahlgren, professor och enhetschef för Centrum för Tillväxtforskning på barn, Göteborgs universitet, jovanna.dahlgren@gu.se
Under våren märkte Örjan Johansson, doktorand vid SLU:s institution för ekologi, den 20:e snöleoparden med GPS-halsband i Snow Leopard Trusts långtidsstudie, förlagd till Tostbergen i södra Mongoliet. Studien i Tost har bidragit till mycket ny kunskap om arten; ingen annan studie har fångat fler än fem snöleoparder. Arbetet är både tidskrävande och strapatsrikt – under den senaste fältresan drabbades Mongoliet av en kraftig snöstorm som stängde alla vägar till huvudstaden Ulan Bator. Örjans hemresa försenades med en vecka och därigenom passerade han 1000 dygn i fält i Tostbergen.
Snöleoparderna i Mongoliet är hotade och konflikten med herdarna är en av de viktigaste orsakerna. Genom att följa de märkta snöleoparderna har forskarna lärt sig mer om vad de äter.
– Tack vare GPS-data kunde vi se när och var snöleoparderna hade dödat ett djur, berättar Örjan Johansson.
Genom att besöka platser där de GPS-märkta snöleoparderna hade stannat i några dagar hittade de rester såsom ben, hår, maginnehåll, blod och horn från 250 bytesdjur som snöleoparderna lämnat efter sig. Ungefär 70 procent av deras föda består av vilda stenbockar och argalifår och 30 procent av tamboskap. Detta trots att det finns mycket mer tamdjur än vilda bytesdjur i landskapet. Det är väldigt tydligt att de föredrar vilda byten.
Ibland angriper snöleoparderna boskap nattetid vid herdarnas läger, och eftersom herdarna saknar ordentliga nattfållor kan förlusterna bli omfattande. Det vanligaste är dock att djuren attackeras på betesmarken, och ofta handlar det då om eftersläntrare. Vintertid flyttar herdarna in i bergen för att söka skydd från de iskalla vindarna på slätten, och när de vallar sin boskap i brant och bruten terräng är det lätt att herden tappar uppsikt över något djur som då kan bli kvar ute i bergen.
– Många av tamdjuren dödades på natten när resten av djuren var hemma i fållan.
Studien visar bland annat att ett sätt att undvika att tamdjuren blir tagna är att inte låta dem beta i de oländigaste områdena. Det skulle tillsammans med bättre nattfållor kunna minska förlusterna av tamdjur betydligt.
Om snöleoparderna ska överleva krävs att lokalbefolkningen tolererar dem. Att minska risken för att tamdjur blir tagna är ett steg i den riktningen, men några djur kommer alltid att bli uppätna av rovdjur. Därför behövs det också andra åtgärder. Snow Leopard Trust arbetar till exempel med försäkringar som ersätter förluster av djur och med bevarandeprogram där snöleopardens värde för turism tas tillvara.
FAKTA
Resultaten publicerades i aprilnumret av den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation.
Artikeln
Örjan Johansson, Tom McCarthy, Gustaf Samelius, Henrik Andrén, Lkhagvasumberel Tumursukh & Charudutt Mishra. Snow leopard predation in a livestock dominated landscape in Mongolia. Biological Conservation, 184, April 2015, 251–258. doi:10.1016/j.biocon.2015.02.003
http://dx.doi.org/10.1016/j.biocon.2015.02.003
Övrigt om snöleopardsforskning vid SLU
Blogginlägg av Örjan Johansson (Snow Leopard Trust)
Jens hjälpte herdar i Gobiöknen (Reportage i SLU:s personaltidning Resurs om andra SLU-forskare i projektet, september 2014)
Vild snöleopardsunge upptäckt i sin lya (Pressmeddelande från SLU 130712)
Kontaktinformation
Örjan Johansson, doktorand, Grimsö forskningsstation, inst. för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet 070-229 28 81, orjan.johansson@slu.se
Om det skulle visa sig vara möjligt att utnyttja energin som uppstår vid fusionsreaktioner till att producera elektricitet skulle fusionsenergi kunna bli ett värdefullt bidrag till världens elproduktion. För att lyckas med detta måste fusionsbränslet upphettas till mycket höga temperaturer. Vid flera olika fusionsexperiment runt om i världen kan man idag skapa och upprätthålla temperaturer på 10-100 miljoner grader, varmare än i solens centrum.
En utmaning inom fusionsforskningen är att utveckla mätmetoder som kan ge information om tillståndet inne i reaktorn. Detta kan vara väldigt problematiskt eftersom de höga temperaturerna gör det omöjligt att placera mätinstrument inuti själva reaktorn. Många mättekniker har utvecklats för att få information om olika aspekter av det som händer i fusionsreaktorn under ett experiment. En möjlighet är att studera neutronflödet från reaktorn. Neutronerna bildas i fusionsreaktionerna, vilket innebär att antalet neutroner kan ge information om bränslets densitet, och neutronernas energi kan ge information om energierna hos atomkärnorna i bränslet.
I sin avhandling bygger Jacob Eriksson, doktorand vid institutionen för fysik och astronomi, vidare på tidigare forskning om neutrondiagnostik för fusionsexperiment och fokuserar framför allt på metoder för att beräkna det förväntade neutronflödet från olika teoretiska modeller av fusionsprocessen, samt att använda resultatet av dessa beräkningar till att få information om bränslet.
Ett av huvudresultaten i avhandlingen är att det går att uppskatta kvoten mellan densiteterna av de två bränslejonslagen deuterium och tritium som finns i fusionsreaktorn, genom att studera fusionsneutronernas energispektrum. Bränslejonkvoten har stor inverkan på den producerade fusionseffekten och för att kunna driva en fusionsreaktor på ett optimalt sätt är det därför mycket viktigt att kunna mäta denna kvot. Dessa resultat utnyttjas för närvarande för att designa ett nytt neutronspektrometersystem för nästa generations fusionsexperiment, ITER, som håller på att byggas i Cadarache i södra Frankrike.
Experimenten som studeras i avhandlingen är alla utförda vid fusionsreaktorn Joint European Torus (JET) i England.
FAKTA
Avhandlingen “Neutron Emission Spectrometry for Fusion Reactor Diagnosis : Method Development and Data Analysis” kan laddas ner i fulltext.
Relaterade länkar:
https://www.euro-fusion.org/
https://www.euro-fusion.org/jet/
http://www.iter.org/
Kontaktinformation
Jacob Eriksson, doktorand vid institutionen för fysik och astronomi, tel: 018-471 3569 eller 0708- 47 13 18, e-post: jacob.eriksson@physics.uu.se
Diabetes är ett allvarligt hälsoproblem hos både hundar och människor. Vissa hundraser har en förhöjd risk att utveckla diabetes medan andra raser drabbas väldigt sällan. Diabetes kännetecknas av ett kroniskt överskott av glukos i blodet, dvs. förhöjt blodsocker. Ett sätt att diagnosticera och övervaka diabetes är att mäta halten fruktosamin i blodet, då detta ämne speglar blodglukoshalten under en längre tidsperiod. Forskarna bakom den nya studien har analyserat arvsmassan hos över 500 hundar för att se om det finns genetiska faktorer som påverkar fruktosaminhaltens naturliga variation bland friska djur.
– För att fånga denna variation på bästa möjliga sätt har vi samlat data från hundar av nio raser av olika typer, som undersöktes i fem europeiska länder, säger veterinär Katja Höglund, som är särskilt intresserad av genetisk bakgrund till fysiologisk variation hos hundar.
När de nio hundraserna analyserades tillsammans hittade forskarna inga samband mellan djurens blodvärden och deras arvsmassa. När raserna analyserades var för sig fann forskarna däremot att belgiska vallhundar hade variationer i ett område på kromosom 3 som kunde kopplas till djurens fruktosaminhalt. Inom och intill denna region finns intressanta gener som även i tidigare studier har kopplats till kroppens omsättning av glukos.
– För att bättre förstå varför den här kopplingen tycks vara rasspecifik, letade vi sedan efter områden i arvsmassan där belgiska vallhundar tydligt avviker från andra raser, säger SLU-doktoranden Simon Forsberg, vars forskning syftar till bättre förståelse av komplexa samspel mellan gener.
Under de fortsatta undersökningarna hittades ett område på kromosom 5 som samverkar med det tidigare identifierade området på kromosom 3. Denna koppling ger en möjlig förklaring till rasspecificiteten.
– I de samverkande områdena finns tre mycket intressanta gener, men exakt hur dessa samverkar återstår att fastställa. Den belgiska vallhunden löper liten risk att utveckla diabetes och det är tänkbart att vi har upptäckt en skyddsmekanism mot denna sjukdom. Nu försöker vi lära oss mer om detta fenomen, säger Dr Marcin Kierczak, vars forskning är inriktad på utveckling och tillämpning av statistiska metoder för analys av genetiska data.
Den hundras som det fokuseras på i studien är belgisk vallhund av typen Malinois. Belgisk vallhund är en hårt arbetande hundras och nära släkt med schäfer, som också sällan drabbas av diabetes.
– Hundar är beroende av god syretillgång och jämn blodsockernivå för att kunna arbeta hårt. Vår hypotes är att man under framavlingen av belgisk vallhund har valt ut hundar med god blodsockerkontroll och därmed skapat en ras med ett skyddande anlag mot att utveckla diabetes, säger Katja Höglund.
FAKTA
Resultaten publicerades den 13 Maj i tidskriften PLoS ONE. Studien har letts av docent Katja Höglund (SLU) i nära samarbete med Dr. Marcin Kierczak och professor Kerstin Lindblad-Toh (UU).
http://hunddna.slu.se/
http://hunddna.slu.se/?page_id=135
Kontaktinformation
Docent Katja Höglund. Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, 018-67 21 18, Katja.Hoglund@slu.se. Dr Marcin Kierczak. Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Biomedicinskt centrum (BMC), Uppsala universitet, 018-471 45 02, marcin.kierczak@imbim.uu.se
Med hjälp av matematisk statistik kan både enskilda spelare och lag lära sig prioritera i spelsituationer och på så sätt förbättra sin effektivitet. De skulle kunna räkna ut hur de borde agera i varje given situation under match och därigenom förbättra sina resultat – oberoende av sina fysiska förutsättningar.
Det visar forskning gjord vid Chalmers och Göteborgs universitet. Onsdag kväll publicerades resultaten i artikeln ”Game Intelligence in Team Sports” i den vetenskapliga tidskriften PLoS One.
Författare Carl Lindberg, adjungerad professor vid Chalmers, och hans tidigare doktorand Jan Lennartsson studerade förre NHL-spelaren Nicklas Lidström noga under spel i ett försök att utveckla en matematisk teori om spelintelligens inom lagsporter – i det här fallet ishockey. Centralt för deras teori var tanken att varje spelsituation bör värderas utifrån sin potential – det vill säga sannolikheten för att det egna laget gör nästa mål, minus sannolikheten för att motståndarna gör nästa mål – och att motståndarnas bästa alternativ sen förhindras.
De hörde av sig till Lidström med sina resultat. Det visade sig att hans tankar om hur man bör spela stämde med deras teori.
Spelintelligens med hjälp av matematisk statistik
Lidström – kanske ishockeyvärldens bäste back någonsin – har länge varit känd för att ha ”det lilla extra” som får honom att sticka ut i jämförelse med andra. Utmärkta spelare får ofta beröm för hur väl de läser spelet. Men i sin artikel ”Game Intelligence in Team Sports”, försöker Lindberg och Lennartsson visa att det inte bara är gener som gjorde Lidström bra – utan statistik. Och den levande ishockeylegenden håller med.
Lidström bekräftar att han som aktiv spelare alltid försökte positionera sig så oddsen skulle vara till hans fördel. Han analyserade konsekvent situationer när de inträffade under match, och lärde sig när man ska göra dragningar, när man ska attackera och när man ska avvakta.
På rätt plats att göra rätt saker
I artikeln beskriver de sätt att räkna ut om visst agerande från spelare under en match kommer att bära frukt eller inte. Idén kom när Carl Lindberg började spela back i ett veteranhockeylag. Hur skulle han tänka för att bli en bättre spelare? Kunde han på något sätt kombinera kunskap om spelet med matematik och statistik för att förbättra sina chanser att lyckas på rinken? Ambitionen var att hitta vetenskapliga principer för hur man agerar bäst i varje givet läge – och inte bara ”kämpa för att vinna varje situation”.
Efter att ha studerat Lidströms spel blev det uppenbart för Lindberg att Lidström inte var särskilt stor, varken extremt stark eller radikalt snabbt. Men han utsågs ofta till ”bästa spelare” – eftersom han alltid var på rätt plats och gjorde rätt saker.
Statistik och spelteori i dynamiska spelsituationer
I artikeln påpekar Lidström att han använde en uppsättning principer när han analyserade hur bör spela i vissa spelsituationer. Han förlitade sig inte bara på sin expertis och sina färdigheter, utan också på insikten att om han försökte förhindra motståndarnas bästa alternativ skulle det statistiskt ge honom en fördel. Jämfört med andra spelare föredrog han oftare att avvakta istället för att vara först på pucken, han passade oftare pucken tidigt och undvek oftare att göra dragningar när han utgjorde sista försvarslinjen.
Dessutom försökte han oftare skapa mer utrymme åt sig själv i en-mot-en-situationer, som uppstötande back, och därmed förbättra sina chanser genom att sticka ut klubban mot sin attackerande forward. I två-mot-en-situationer förlitade han sig på en försvarsstrategi som skilde sig från de flesta andra spelares strategier; när de flesta backar beslutade sig för att släppa den icke puckförande för att gå på puckföraren släppte Lidström aldrig den andre motståndaren ur sikte, utifrån insikten att passningsalternativet statistiskt borde vara hans vassaste drag.
Eftersom den mesta sportstatistik tenderar att fokusera på hur saker och ting är nu, vid en viss tidpunkt, fokuserar ”Game Intelligence in Team Sports” på hur saker och ting kan förbättras i framtiden. Idén bakom artikeln är enkel – men resultaten är det inte. Studier av statistik och spelteori i dynamiska spelsituationer är ett helt nytt område – ett område som är lovande för utvecklingen inom lagsporter framåt.
Artikeln ”Game Intelligence in Team Sports” publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE, den 13 maj, kl 19 pm BST.
DOI: 10.1371/journal.pone.0125453
Kontaktinformation
Carl Lindberg, adjungerad professor i matematisk statistik och finans, Chalmers, Sverige, 0704-93 63 95, carl@teamsporttactics.com
Miljöövervakningen har under de senaste 30 åren observerat en ökning av den organiska kolhalten i många svenska sjöar. Denna ökning har konsekvenser för vattenkvalitet och akvatiska ekosystems funktion. Hypoteser för denna ökning av kol – som också benämns ”brunifiering” på grund av den rödbruna färgen vattnet får – inkluderar återhämtning från försurning, modern markanvändning och klimatförändringar. Dessa hypoteser avspeglar dock endast kortsiktiga processer och ger ingen inblick i långsiktiga förändringar.
En forskargrupp vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet visar i en ny studie publicerad i PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) att andra, historiska faktorer också spelar en roll. Studien visar att småskaligt men väldigt utbrett nyttjande av landskapet över hundratals år har haft en stor inverkan på kolhalten i sjöar och även trofiska förhållanden.
– Från analyser av sedimentkärnor från ett antal sjöar i Mellansverige har vi belägg för att kolhalten så långt bakåt i tiden som nästan 10 000 år sedan var lika hög som den man mäter i dag. I samband med utbredningen av framför allt skogsbete och särskilt med fäbodbruket som accelererade under 1400- och 1500-talet minskade kolhalten till hälften, säger doktorand Carsten Meyer-Jacob som lett studien.
Under fäbodväsendet utnyttjade man nästan hela landskapet, till exempel fick boskapen beta i skogen och myrar var betydelsefulla slåttermarker. Denna typ av landskapsutnyttjande var alltså ganska omfattande och ledde till en förändrad omsättning av kol i skogsmark och myrar och i sin tur minskande halter av kol i närliggande sjöar.
Med upphörandet av fäbodväsendet under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet började kolhalterna åter igen att öka.
– Klimatförändringar och förändringar i försurningsstatus är viktiga processer för dagens miljötillstånd, men långsiktiga förändringar i hur vi har använt landskapet under hundratals eller även tusentals år har också lämnat sina spår, säger professor Richard Bindler.
FAKTA
Originalartikel: Carsten Meyer-Jacob, Julie Tolu, Christian Bigler, Handong Yang, Richard Bindler:Early land use and centennial scale changes in lake-water organic carbon prior to contemporary monitoring. doi:10.1073/pnas.1501505112 . PNAS May 11, 2015
http://www.pnas.org/content/early/2015/05/06/1501505112.abstract
Kontaktinformation
Carsten Meyer-Jacob, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Telefon: 090-786 97 84. E-post: carsten.meyer-jacob@umu.se. Richard Bindler, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Telefon: 090-786 97 42. E-post: richard.bindler@umu.se
VINNOVA har identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige har goda förutsättningar för globalt konkurrenskraftiga lösningar: Informationssamhället 3.0, Hållbara attraktiva städer, Framtidens hälsa och sjukvård och Konkurrenskraftig produktion.
– Utmaningar är en viktig drivkraft för innovation. Jag ser stora möjligheter att de projekt vi stödjer kan utveckla hållbara lösningar som efterfrågas globalt och som kan skapa tillväxt och nya jobb i Sverige, samtidigt som vi tar oss an stora samhällsproblem, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA.
Finansiering ges till projekt i tre olika steg inom Utmaningsdriven innovation. VINNOVA investerar nu sammanlagt 73 miljoner kronor i nio projekt inom det andra steget inom programmet och 90 miljoner kronor i åtta projekt inom det tredje steget.
Framtidens hälsa och sjukvård
Noll vibrationsskador
Projektet ska arbeta med att få bort skadliga vibrationsskador i arbetsmiljöer. 22 parter under ledning av Hans Lindell och Swerea IVF (Steg 2).
Innovativ teknik för framtidens akutsjukvård
För att effektivisera akutsjukvården och samtidigt få patientsäkrare vård. 13 parter under ledning av Jimmy Johansson och Region Skåne (Steg 2).
Implementering av lösning för vård av kroniskt sjuka i hemmet
Ska bidra till en mer jämlik och kostnadseffektiv vård som samtidigt ökar livskvalitén för kroniskt sjuka. 21 parter under ledning av Per-Olof Sjöberg och SICS Swedish ICT (Steg 3).
Hållbara attraktiva städer
Attraktiva och hållbara lösningar för odling under tak i eller nära bostaden i miljonprogramområden
Ska bidra till nya arbetstillfällen, skapa nya mötesplatser och göra miljonprogramområden mer attraktiva. 9 parter under ledning av Ulrika Elveskog och Botkyrka kommun (Steg 2).
Delad energi är dubbel energi
Ska ge effektivare energiförsörjning i städer och dra nytta av restflöden. 12 parter under ledning av Ellen Corke och Malmö kommun (Steg 2).
C/O City
Handlar om att utveckla ekosystemet i staden för att gynna det attraktiva och hälsosamma livet. 11 parter under ledning av Christina Wikberger och Stockholms kommun (Steg 3).
Innovativa parkerings- och mobilitetslösningar i klimatsmarta städer
För att skapa städer där invånarna kan resa fritt utan att behöva egen bil. 10 parter under ledning av Pelle Envall och Trafikutredningsbyrån (Steg 3).
Sensation III
Ska utveckla lösningar för att ge tidiga varningssignaler vid avvikelser i dricksvattenkvaliteten och i processvatten för att kunna hindra stor spridning av hälsoskadliga organismer. 30 parter under ledning av Gert Andersson och Acreo Swedish ICT (Steg 3).
Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor
För att skapa stadsmiljöer där hårdgjorda ytor kan användas för tunga transporter, hantering av stora vattenmängder och skapa gröna, attraktiva ytor. 23 parter under ledning av Björn Schouenborg och CBI Betonginstitutet (Steg 3).
Informationssamhället 3.0
Ökad delaktighet för personer med kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar
Projektet ska arbeta med att möjliggöra för personer med kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar att kunna delta i viktiga samhällsfunktioner. 3 parter under ledning av Jan
Gulliksen och KTH (Steg 2)
GreenIoT: En energieffektiv IoT-plattform för öppen data och hållbar utveckling
System som möjliggör realtidsövervakning av stadens miljö och samtidigt ger tredjeparts leverantörer möjligheter att utveckla relaterade innovationer. 9 parter under ledning av Edith Ngai och Uppsala universitet (Steg 2).
Skola för alla, från första dagen i det nya landet
Ska bidra till att öka andelen elever med utländsk bakgrund som uppnår gymnasiebehörighet. 9 parter under ledning av Carl Hamilton och Komplementskolan (Steg 2).
Citizen Communication Platform
Ska stärka resurseffektiviteten, identiteten och ekonomin i lokalsamhällen. 15 parter under ledning av Hossein Shahrokni och Staden i mobilen (Steg 3).
Konkurrenskraftig produktion
Affärsmodellsinnovation för cirkulära möbelflöden
För att gå ifrån slit-och-släng till cirkulära modeller där produkter, såsom möbler, återanvänds flera gånger. 20 parter under ledning av Lars Tööj och Industrial Development Center West Sweden (Steg 2).
Förpackningssystem för minskat matsvinn
Ska minska matsvinnet och därigenom ge ökad lönsamhet och minskad miljöpåverkan. 15 parter under ledning av Kristina Wickholm och Innventia (Steg 2).
Hållbar produktion av alkosensorer
Ska bidra till att minska antalet alkoholrelaterade trafikolyckor globalt. 9 parter under ledning av Christer Olofsson och SenseAir (Steg 3).
Skogsmetanol
Projekt som ska arbeta med att ersätta fossilbaserade råvaror med gröna skogsråvaror i kemikalier och samtidigt ställa om två viktiga industrier. 10 parter under ledning av David Blomberg och SP Processum (Steg 3).
Kontaktinformation
Daniel Rencrantz, 08-473 31 84, Daniel.Rencrantz@VINNOVA.se
