– Personalen har en ambition att vara en ”god vårdgivare”, men det är inte helt enkelt som situationen ser ut på många kliniker. I förlängningen kan personalens frustration över att inte kunna möta patienters behov påverka vården negativt, anser Veikko Pelto-Piri.
Vårdpersonalen som deltagit i undersökningen har skrivit en så kallad etisk dagbok. I dagboken har de fått reflektera över etiska överväganden som de tvingas göra i det dagliga arbetet.
En av de saker som framkommit är att beslut som rör tvångsvård sällan är svåra i sig, eftersom det handlar om att patienten inte ska skada sig själv. Däremot visar Veikko Pelto-Piris forskning att många upplever tillvägagångssättet som konfliktfyllt.
– Hos många som jobbar finns ett ideal att respektera patientens integritet och rätt till medbestämmande. I praktiken är det dock svårt eftersom rutiner ofta styr arbetet. Då är det lätt att som vårdpersonal ”ta över” bestämmandet, mer än man egentligen önskar.
Att arbeta inom den psykiatriska slutenvården innebär generellt att man ofta hamnar i en situation där man slits mellan olika lojalitets- och intressekonflikter.
– Till exempel kan bristande ekonomiska resurser tvinga personal att skriva ut en patient som egentligen skulle behöva fortsatt vård. Det skapar en vanmakt hos personalen som ibland upplever att de skriver ut patienter, som inte längre kan vara kvar, till ”ingenting”.
Veikko Pelto-Piri menar att för personalen ska få det stöd de behöver kring etiska avväganden i vardagen, skulle avdelningschefer behöva mer tid till praktiskt värdegrundsarbete tillsammans med personalen.
– Det är den närmsta chefen som måste tala om hur etiska riktlinjer för vårdpersonal ska omsättas i praktiken. Genom att delta i och styra upp beslut skulle chefen bidra till att förankra värdegrunden i det dagliga arbetet.
Veikko Pelto-Piris synpunkter har stöd i annan forskning som behandlar hur man identifierar och hanterar intressekonflikter inom hälso- och sjukvården.
– För att yrkesrollen ska kunna förändras, både när det gäller hur personalen uppfattar den och vilken typ av vård man kan erbjuda, behövs ett utvecklingsarbete och troligen mer resurser till vården. Annars blir det svårt att gå från rutinbaserad vård, som bygger på att göra likadant i likartade situationer, mot en mer individbaserad vård som tar hänsyn till den enskilda patientens behov och förutsättningar.
– Skulle vi ha samma synsätt kring att rädda liv vid psykisk sjukdom som vi har vid fysisk, skulle situationen vara helt annorlunda. Det blir ännu mer tydligt om man ser det ur ett europeiskt perspektiv. Dödligheten i cancer har sänkts betydligt tack vare all forskning och vård. Samma sak går tyvärr inte att säga när det gäller psykiatriska sjukdomar, där risken att dö på grund av självmord inte har blivit mindre, avslutar Veikko Pelto-Piri.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Veikko Pelto-Piri 070 524 19 71
Ljuden från ett vindkraftverk kan orsaka störning och irritation hos närboende. Det är däremot inte klarlagt om sömnen störs, och inget tyder på att hörseln skadas. Utöver detta finns otillräckligt vetenskapligt underlag för att avgöra om vindkraftbuller orsakar andra sjukdomar.
Det visar en kanadensisk rapport framtagen av en internationell expertpanel med forskare från bland annat Sverige.
Council of Canadian Academies är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att förse beslutsfattare med oberoende och vetenskapligt baserade expertråd. På uppdrag av det kanadensiska hälsodepartementet (Minister of Health) har organisationen kartlagt om det finns ett vetenskaplig stöd för att vindkraftverksbuller påverkar hälsan.
Efter att en expertpanel under 18 månader granskat den vetenskapliga litteraturen presenterar organisationen nu sin rapport, vars viktigaste slutsatser kan sammanfattas i fyra punkter:
Det finns vetenskapligt evidens för att vindkraftverk orsakar störning. Med ”störning” avses enligt WHO:s definition en känsla av obehag och irritation som kan påverka hälsan, och som uppstår när ett buller inverkar på tankar, känslor eller aktiviteter inklusive sömn.
Det vetenskapliga stödet för att vindkraftsbuller kan ge sömnsvårigheter är begränsat.
Det finns ett otillräckligt vetenskapligt underlag för att vindkraftsbuller orsakar stress, hjärt- och kärlsjukdom, trötthet, illamående, yrsel eller diabetes.
Det finns övertygande vetenskapligt underlag att vindkraftsbuller inte orsakar hörselskada.
Stora kunskapsluckor
Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är en av de 10 experter som medverkar i rapporten:
– Vår granskning visar att den vetenskapliga litteraturen om orsakssambandet mellan vindkraftverksljud och hälsoproblem har stora kunskapsluckor. På grund av dessa luckor går det inte att göra en fullständig bedömning av vindkraftverkens hälsoeffekter, och det finns idag endast tillräcklig evidens för att vindkraftverk orsakar störning, säger hon.
– Vi har även funnit att det inte finns någon evidens för att hörseln kan påverkas, medan vi i övrigt vare sig kan bevisa eller motbevisa att exponering för vindkraftsljud leder till hälsoproblem. För det behöver vi göra långsiktiga studier.
Granskningen visar att det finns visst stöd för att sömnen kan påverkas, och eftersom sömnstörning i sig på sikt kan leda till hälsopåverkan är detta ett viktigt forskningsområde
– Vi kan dock slå fast att infraljud inte är ett problem, men att risken för lågfrekventa ljud inomhus och betydelsen av amplitudmodulationer behöver analyseras noggrannare, säger Kerstin Persson-Waye.
Enligt expertpanelen finns det tydliga svagheter i flera av de epidemiologiska studier som gjorts. Till exempel är studierna för små för att kunna dra slutsatser om annan hälsopåverkan än störning, eller har utformats på ett sätt som gör att felkällor och i vissa fall partiskhet i svaren inte kan uteslutas.
Expertpanelen pekar också på att de standardmetoder som används för att möta ljud från vindkraftverk inte fångar amplitudmodulationer eller lågfrekvent buller, vilket gör det högt prioriterat att utveckla nya mätmetoder – särskilt för mätningar inomhus.
Rapportens slutsats är att den framtida forskningen bör fokusera på vindkraftbullrets långsiktiga effekter på hälsan.
Den fullständiga rapporten kan läsas på Council of Canadian Academics hemsida: http://www.scienceadvice.ca/en/news.aspx?id=146
Kontaktinformation
Kerstin Persson Waye, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Tel: 031-7863604 (kopplar till mobil) mail: kerstin.persson.waye@amm.gu.se
Syftet är bland annat att lösa en del av de samhälleliga utmaningarna inom de olika områdena.
– Stockholms universitet är ett forskningsuniversitet i huvudstaden med bred verksamhet inom såväl humaniora och samhällsvetenskap som naturvetenskap. Med detta samarbetsavtal hoppas vi kunna bidra med kunskap och kompetens inom båda våra vetenskapsområden för att utveckla hela regionen, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.
– Som forsknings- och personallandstingsråd är jag stolt över att landstinget ingår ännu ett samarbetsavtal med ett ledande universitet, säger forsknings- och personallandstingsrådet Peter Carpelan (M).
Mer om avtalet
Avtalet gäller från 1 maj 2015 och rör forskning, utveckling, innovation och utbildning inom områdena hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. De olika områdena har olika målsättningar. Avtalet omfattar verksamhet vid alla institutioner vid Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information: Claes Wersäll, pressekreterare (M) Stockholms läns landsting: 0707-37 41 90 Linnea Bergnehr, pressekreterare Stockholms universitet: 0737-07 88 90
Publiceringen är ett led i universitetsbibliotekets strävan att göra alla tryckta avhandlingar, eller dissertationer, från Uppsala universitet fram till 1855 tillgängliga på nätet. Bilderna av textsidorna är sökbara som fulltext med vissa begränsningar i träffsäkerhet för det allra äldsta materialet. Uppsala universitet producerade under åren 1602-1855 nästan 14 000 tryckta avhandlingar, och de utgör en ovärderlig källa för forskare inom alla typer av historia, inklusive språk- person- och socialhistoria. I avhandlingarna finns också en hel del bilder, som ofta förfärdigats av lokala konstnärer eller studenten själv, och ett stort material av gratulationer på vers, en relativt okänd sida av svensk diktning i tidigmodern tid. Äldre tiders avhandlingar lånas flitigt på Uppsala universitetsbibliotek och det kommer också beställningar på kopior från andra länder.
En forskare som använt äldre dissertationer i forskning och undervisning är Maja Bondestam, lektor i idéhistoria vid Uppsala universitet.
– Dissertationer ger en inblick i 1600- och 1700-talens vardagsvetenskap, i undervisning och ämnesval, ja, vad man ägnade sig åt vid universiteten under dessa århundraden.
– Bland dissertationerna kan man hitta texter som få andra studerat och det är naturligtvis värdefullt. Historiska undersökningar välkomnar alltid underutnyttjade källor, och dissertationerna är ett bra komplement till andra materialkategorier.
Maja Bondestams eget forskningsområde är medicin- och genushistoria, i synnerhet kroppens historia. I dissertationer från sent 1600- och tidigt 1700-tal har hon hittat diskussioner i fysik, medicin och zoologi om bland annat fostrets utveckling, järtecken, gränserna för en naturlig kropp och hur man definierat ’monster’, extraordinära djur och andra avvikelser i naturens utkant. Även genushistoriskt intressanta perspektiv på den manliga symbolen skägg erbjuder detta material, då skägg var ett ämne som år 1703 faktiskt ägnades en helt egen dissertation.
Sverige var periodvis en av de ledande forskningsnationerna i världen, främst inom naturvetenskapen. Vi har därför en hel rad kända namn särskilt från 1700-talet som man intresserar sig för internationellt, och dessa berömdheter har oftast antingen skrivit en dissertation eller varit handledare för en här vid Uppsala universitet. Det händer också att dissertationerna är förarbeten till banbrytande verk som publicerats på annat sätt senare.
I denna första publiceringsomgång ligger tyngdpunkten på perioden 1778-1855, en tid då en stor del av avhandlingarna skrevs på svenska. I tidigare perioder dominerar latinet som avhandlingsspråk. Avhandlingarna behandlar all världens ämnen, är pedagogiska och ofta trevlig läsning. Bland dem ser man många ämnen som är aktuella forsknings- och samhällsfrågor än idag.
De professorer som handledde och ofta också skrev dissertationerna står som författare, medan studentens namn kommer i andra rummet. Bland professorer som förestått många avhandlingar i den här perioden märks: (klicka på namnet för att se en avhandling digitalt)
Läs mer om projektet på universitetsbibliotekets webbplats, på svenska och engelska.
Kontaktinformation
Frågor om projektet och dissertationsmaterialet: Anna Fredriksson, bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek och fil. dr i latin, anna.fredriksson@ub.uu.se tel. 070-425 09 48. Om äldre avhandlingar i allmänhet: Peter Sjökvist, bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek och docent i latin. Peter.sjokvist@ub.uu.se tel. 070-425 06 95.
Avhandlingen visar hur olika synsätt på karriär både krockar, möts och omförhandlas. Betydelsen av karriär i arbetslivet har succesivt skiftat fokus från yttre belöningssystem i form av yrke, befordran, ökad status, ökad lön och nya mål till att betona människors inre belöningssystem, där människor förväntas vara nöjda med framgång på ett personligt plan. Den visar också hur olika målgrupper bildar olika föreställningar om betydelsen av karriär, beroende på den roll de har i arbetslivet.
Ingela Bergmo-Prvulovic har undersökt hur karriär uppfattas, dels av vuxna som påverkas av arbetslivets förändringar, dels av studie- och yrkesvägledare som arbetar med karriärrelaterade frågor. Hon har också undersökt hur karriär uttrycks i europeiska policydokument för vägledning.
I policydokumenten framgår att ekonomiska perspektiv på karriär utgår ifrån organisationers behov och intressen medan medarbetarna förväntar sig att deras arbetsinsatser och kontinuerliga lärande ingår i ett ömsesidigt utbyte med organisationen.
– Betoningen på människans inre belöningar är positivt, men har också skapat en obalans i utbytet mellan medarbetare och organisation, säger Ingela Bergmo-Prvulovic. Organisationen betonar numera alltmer de inre belöningssystemen, medan människor fortfarande efterfrågar och har behov av även yttre belöningar för sina insatser. Utmaningen för arbetsplatser ligger i att konkretisera hur de belönar och uppskattar den här formen av inre karriärutveckling hos sin personal, fortsätter hon.
Studien visar också att studie- och yrkesvägledare anser att karriär i vägledningspraktiken är något annat än den vanligt förekommande uppfattningen att karriär är lika med framgång som klättring uppåt. Vägledare ser snarare på karriär som personligt växande och livsutveckling.
– Både vägledare och organisationer anser att karriär främst handlar om de inre belöningssystemen, men utifrån helt olika fokus och behov. Och det är oklart vem som ansvarar för att tala om yttre belöningar, något som människor trots allt fortfarande efterfrågar, säger Ingela Bergmo-Prvulovic.
FAKTA
Ingela Bergmo-Prvulovic försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling i pedagogik ”Social Representations of Career and Career Guidance in the Changing World of Working Life” fredagen den 24 april 2015.
Kontaktinformation
Ingela Bergmo-Prvulovic, e-post: ingela.bergmo-prvulovic@hlk.hj.se, tel: 036-10 13 58, mobil: 070-55 166 41
– Vårt mål är att ge föreningar verktyg och praktiska exempel som de kan använda i vardagen, säger Susanna Geidne, forskare i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet.
– I Sverige når föreningar ut till många människor. Nästan tre miljoner barn och vuxna är medlemmar i en förening. Föreningarna står inte bara för fysisk aktivitet utan för andra värden som gemenskap och glädje, säger Susanna Geidne.
– Detta är ett samarbetsprojekt där praktiker och forskare arbetar tillsammans och vi har ett livstidsperspektiv. Det handlar alltså inte bara om barn och ungdomar utan även om vuxna. Hälsofrämjande idrott för alla så länge som möjligt.
Nio länder
Örebro universitet arbetar tillsammans med Riksidrottsförbundet och Örebro läns idrottsförbund i Sverige och i projektet ingår forskare och organisationer från nio länder – Finland, Danmark, Frankrike, Tyskland, Irland, Kroatien, Belgien och Tjeckien.
Förutsättningarna är olika i olika länder. I Sverige är det ofta föräldrar som arbetar i de ideella föreningarna. I Irland är det ofta kommunen och i England är det skolor. Projektet kommer att samla in goda exempel från idrottsvärlden men också kartlägga forskningen på området och undersöka vad som har gjorts tidigare i EU.
Sprida goda exempel
– Det handlar både om att samla in det som redan görs och att sprida både goda exempel och verktyg till fler föreningar, avslutar Susanna Geidne.
Det finns många goda exempel på föreningar som arbetar med såväl alkohol- och drogpolicys som demokrati- och inkluderingsfrågor. Men det finns delar som exempelvis, är alla välkomna, toppning och utslagning som föreningar kan behöva arbeta med för att vara en hälsofrämjande miljö.
– Elitsatsningar måste så klart få sin plats men det finns många andra viktiga värden att jobba med ur ett folkhälsoperspektiv så att idrottsföreningarna kan vara till för alla så länge som möjligt, säger Susanna Geidne.
Kontaktinformation
Susanna Geidne. E-post: susanna.geidne@oru.se. Telefon: 019-302176
– Mina resultat visar att samarbete lönar sig. Det är viktigt att kvinnor prioriterar systerskap före annat som till exempel partiideologiska meningsskiljaktigheter. Att samarbeta innanför och utanför den parlamentariska arenan är också viktigt, säger statsvetaren Ulrika Thomsson Myrvang, verksam vid Stockholms universitet.
I sin licentiatavhandling undersöker Ulrika Thomsson Myrvang hur kvinnor har organiserat sig i tre politiska frågor: våldtäkt, sex timmars arbetsdag och varannan damernas. Hennes undersökning visar att kvinnors organisering haft betydelse i alla de tre frågorna Organiseringen har inte alltid lett fram till en konkret åtgärd, som till exempel en lagändring. Men en feministisk och kvinnopolitisk politisering av en fråga ökar ändå kvinnors handlingsutrymme.
Ulrika Thomsson Myrvang menar att kvinnoorganisationerna har bidragit med en annan problemformulering som skiljer sig från det etablerade politiska samtalet, med andra typer av begrepp, argument och idéer.
– Det är viktigt att fler röster blir hörda och att det demokratiska samtalet inte blir så strömlinjeformat, vilket är ett problem idag i svensk politik och politisk debatt. Ett sådant samtal riskerar att missgynna feministiska krav, säger Ulrika Thomsson Myrvang.
FAKTA
Licentiatavhandlingens namn är Systerskapets strategier. Om kvinnopolitiska praktiker i svensk demokrati. I centrum av avhandlingen står kvinnors organisering runt tre statliga offentliga utredningar från mitten av 1970-talet, slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. De tre utredningarna är Sexuella övergrepp (1976:9), Varannan damernas (1987:19) och Arbetstid och välfärd (1989:53).
Kontaktinformation
Ulrika Thomsson Myrvang, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn: 0766-102354, e-post: ulrika.thomsson@gmail.com
Att överleva en hjärtinfarkt innebär inte att automatiskt återvända till livet. För många väntar en vardag präglad av varierande grad av trötthet och som i vissa fall är så stark att den kan förlama hela vardagen.
Vetenskapliga studier har visat att fatigue, som är trötthetens vetenskapliga term, är det mest bekymmersamma symtom som upplevs efter en hjärtinfarkt och att det kan orsaka fysiska, psykiska och känslomässiga begränsningar. Trots detta uppmärksammas inte symtomet trötthet under rehabiliteringen, och det saknas idag strategier för att förebygga eller minska symtomen.
Doktoranden Ulla Fredriksson-Larsson har i sin avhandling intervjuat 18 personer efter deras hjärtinfarkt samt genomfört enkätstudier i större grupper. Resultaten visar att graden av trötthet direkt påverkas av andra samtidiga symtom.
– Mina studier visar att symtom på stress eller andfåddhet i högre grad leder till trötthet. På samma sätt försvåras återhämtningen hos patienter som isolerar sig eller fastnar i grubbel och oro, säger Ulla Fredriksson-Larsson, som arbetar på Närhälsan i Färgelanda och har en doktorandtjänst vid Högskolan Väst.
I studierna beskriver hjärtinfarktpatienter konsekvenserna av trötthet som att inte längre känna igen sig själv. Personerna upplever en ”motkraft” som hindrar ambitionen och kapaciteten att göra saker och beskriver känslan som ”att köra med handbromsen på”.
Ytterligare konsekvenser benämns i studien som att ”självklarheter ersätts med frågetecken” och ”att bara vara är tillräckligt” vilket för många leder till en minskad fysisk och mental aktivitet, och en försämrad förmåga att hantera det dagliga livet.
– Många är dåligt informerade om vad fatigue innebär då rekommendationer för behandling saknas. Strategierna som personerna använt för att hantera sin trötthet är inte alltid framgångsrika. Vår slutsats är att ett personcentrerat stöd, där vården utgår från personens upplevelse, skulle kunna hjälpa många, säger Ulla Fredriksson-Larsson.
FAKTA
Avhandlingen Fatigue och återhämtning efter hjärtinfarkt försvaras den 17 april. Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38004
Kontaktinformation
Ulla Fredriksson-Larsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0706 630 639 ulla.fredriksson-larsson@hv.se. Handledare Eva Brink, 0708922210, eva.brink@hv.se
– Sverige beskrivs ofta som ett exceptionellt sekulariserat samhälle. Men Sveriges religiösa landskap är mer komplext än så. Min studie bidrar till att synliggöra och nyansera hur människor som varken ser sig som särskilt religiösa eller som ointresserade förhåller sig till religion, säger Ann af Burén.
– I Sverige kan folk ha skolavslutning i kyrkan och göra yoga utan att uppleva sig som religiösa. Många säger sig tro ”på något mellan himmel och jord” och samtidigt vara ateister. Jag har fokuserat på denna ofta komplexa ”både och”-attityd och försöker förklara vad den innebär.
Ann af Burén menar att det finns svenskar som varken kan klassificeras som entydigt religiösa eller sekulariserade. Hon kallar dem semisekulariserade. Det utmärkande draget i dessa personers tal om religion är deras ”både och”-inställning. De sovrar i den religiösa mångfalden istället för att definitivt välja mellan det ena och det andra.
– När vi tänker på och beskriver händelser i livet har vi tillgång till flera olika tolkningar samtidigt. Omständigheterna vi befinner oss i styr vilken tolkning vi väljer att uttrycka. Detta får stora konsekvenser för studiet av religiositet och sekularitet, säger Ann af Burén.
Hennes intervjupersoner är semisekulariserade svenskar som bor på Södermalm i Stockholm, utvalda genom dörrknackning. De är inte aktiva i något religiöst samfund men inte heller ointresserade av religion. I studien gör hon en analys av de svar som 28 personer har gett på en rad frågor, exempelvis kring vad religion betyder i deras liv.
– De kan beskriva sig själva som till viss del buddist, kristen, ateist eller något annat samtidigt. När de berättar om ovanliga händelser har de både rationella förklaringar och uppfattningen att det som inträffade var något bortom det begripliga.
Ann af Burén visar på det problematiska med de kriterier som används i gängse sätt att studera religiositet.
– Trots att delar av den svenska befolkningen uppvisar semisekulära drag syns inte denna grupp i religionsdiskussioner och forskningsstudier. Forskningen misslyckas i att nyanserat fånga upp dessa människors sätt att vara eller inte vara religiösa.
En slutsats är att nya mät- och analysmetoder, som tar hänsyn till ett mer komplext sätt att förhålla sig till religion, behöver konstrueras.
FAKTA
Ann af Buréns avhandling ingår i ett större forskningsprojekt om religiositet och attityder till religion som Södertörns högskola i Stockholm bedriver tillsammans med Göteborgs universitet. I projektet ingår också boken ”Det gudlösa folket” av David Thurfjell, professor i religionsvetenskap på Södertörns högskola. (Molin & Sorgenfrei Förlag).
Avhandlingen försvarades den 23 april. Fakultetsopponent: Lois Lee, School of Public Policy, UCL.
Avhandlingen: Living Simultaneity: On religion among semi-secular Swedes, finns digitalt publicerad: http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:800530/FULLTEXT01.pdf
Kontaktinformation
Ann af Burén, telefon: 0739-16 46 92, e-post: ann.af.buren@sh.se. Monica Havström, kommunikatör, tel 031-786 10 68, mobil 0766-18 10 68, e-post: monica.havstrom@hum.gu.se
När kraven på högre datahastighet ökar och nya applikationer tas fram så blir bristen på radiospektrum uppenbar. En lösning är kognitiva radionätverk – en teknisk lösning där man öppnar radiospektrumet till alla, även till icke betalande abonnenter. På så sätt kan radiospektrumet utnyttjas effektivare.
De kognitiva radionätverken kräver dock kunskap om miljön runtomkring för att kunna anpassa överföringen så att inte de betalande användarna får försämrad prestanda.
Thi My Chinh Chu och Charles Kabiri har i sina avhandlingar inom ämnet telekommunikationssystem tittat på hur de kognitiva radionätverken kan bli bättre. Resultaten i avhandlingen visar att med hjälp av avancerad radioöverföringsteknik kan de kognitiva radionätverken bli både tillförlitliga och få ökad datahastighet.
FAKTA
Disputationerna är öppna för allmänheten. Onsdagen den 29 april samt fredagen den 8 maj Kl 13:15 vid båda tillfällena. Sal J1640 vid båda tillfällena, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona Vänligen observera att det inte går att komma in i salen efter att disputationen startat.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta forskarna Thi My Chinh Chu via e-post thi.my.chinh.chu@bth.seeller Charles Kabiri via e-post:charles.kabiri@bth.se
Tvåhundra miljoner människor insjuknar i malaria varje år. Men även djur drabbas. Malariaparasiten är en uråldrig organism som infekterar allt från apor och gnagare till reptiler och fåglar. Liksom hos människan infekterar malariaparasiten sin djurvärd med hjälp av myggor.
– Fåglar är väldigt intressanta att studera ur malariasynpunkt. Hur evolutionen har format fåglarnas försvar mot malaria ger oss viktig kunskap som kan bidra till utvecklingen av mediciner till människor, säger Elin Videvall vid Lunds universitet, en av forskarna bakom den nya studien.
Det är mycket vanligt att fåglar får malaria. Även i Sverige finns det malariaparasiter som infekterar just fåglar. Många av fåglarna lever med malaria större delen av livet. Deras immunförsvar måste kunna hantera sjukdomen; annars kan de inte fortplanta sig och sprida sina gener vidare. En del fåglar blir mycket sjuka och dör av malaria, medan andra verkar helt resistenta.
– Den stora variationen i respons är av stort intresse för forskningen, vi vet ännu inte vad det beror på. Men med den här studien börjar vi få en bild av vad som faktiskt händer i fåglarna när de blir sjuka, säger Elin Videvall.
Forskarna har använt sig av en metod där man analyserar alla gener som är aktiva i fåglarnas kromosomer. På det viset kan man undersöka vilka gener som reagerar på malaria, och i vilken utsträckning. För några år sedan var detta överhuvudtaget inte möjligt, men den nya sekvenseringstekniken gör att forskarna nu kan se vad som händer med alla generna i fåglar efter att de har insjuknat.
– Det gör att vi får en övergripande helhetsbild över hur fåglarna reagerar på malaria, men det tillåter oss också att lokalisera okända gener som har viktiga roller i exempelvis immunförsvaret, säger Elin Videvall.
Flera hittills okända gener visar sig ha stor betydelse i fåglarnas respons på malaria. Nu hoppas forskarna att det kommer fler liknande studier i framtiden så att man kan jämföra malariaresponsen hos olika arter.
Den aktuella studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Molecular Biology and Evolution.
Kontaktinformation
Elin Videvall, doktorand. Biologiska institutionen, Lunds universitet. Tel 046-222 88 52 elin.videvall@biol.lu.se. Olof Hellgren, forskareBiologiska institutionen, Lunds universitet. Tel 046-222 17 83olof.hellgren@biol.lu.se.
I sin forskning har Daniel Carlberg, medicine doktor i medicinsk vetenskap och post doc inom genetik och bioinformatik vid Högskolan Kristianstad, bland annat tittat på alla tidigare publicerade resultat inom sitt fält och försökt upprepa dessa i olika populationer. Resultaten visar att det är väldigt få av de tidigare resultaten som går att upprepa, vilket tyder på att slumpen är en stark spelare vid associationsstudier, i synnerhet i en komplex sjukdomssituation.
Studien bedrevs vid Karolinska Institutet och har nyligen resulterat i avhandlingen Genetic association studies in allergic rhinitis, en avhandling som karakteriserar och validerar genetiska riskfaktorer för allergi.
Publication bias
I avhandlingen presenteras så kallade negativa resultat, det vill säga resultat som motsäger tidigare positivt rapporterade resultat. I regel är det mycket intressantare att läsa om nya gener som är associerade med sjukdom och därför rapporteras mest positiva fynd.
– Detta brukar kallas ”publication bias” och är ett stort problem inom associationsanalyser. Negativa resultat tas emot med en kylig hand och säljer inga lösnummer, vilket är väldigt synd eftersom dessa resultat är oerhört viktiga för att kunna utreda huruvida utpekade riskfaktorer faktiskt har något att göra med den sjukdom som studeras, eller om det är slumpen som spelar oss ett spratt, säger Daniel Carlberg.
Genetic association studies in allergic rhinitis
Kontaktinformation
Daniel Carlberg, medicine doktor i medicinsk vetenskap och post doc inom genetik och bioinformatik, daniel.carlberg@hkr.se, 044-20 34 86. Fabian Rimfors, pr- och forskningskommunikatör, fabian.rimfors@hkr.se, 0768-23 88 42.
En ansenlig mängd data från djurförsök har visat att man kan upptäcka neuroanatomiska och biokemiska förändringar hos vuxna och i ”äldre” råttors hjärnor, samt förbättrade kognitiva funktioner, genom att berika miljön eller underlätta för fysisk träning. Forskning som bedrivs vid Linnéuniversitetet och Harvard Medical School studerar frågan om huruvida fysisk träning, kognitiv stimulering och träning i mindfulness kan orsaka förändringar i neuronala strukturer och kognitiva funktioner hos människor i åldrarna 65-85 år.
Ett neurofysiologiskt mått på neuroplasticitet, känt som långtidspotentiering (LTP) har påvisats i experiment med djur och människor. LTP har upptäckts i hjärnvävnad hos djur och antagits leda till förstärkning av synapser samt tjäna som en mekanism som stödjer inlärning, minne och andra kognitiva funktioner. LTP-liknande fenomen har också identifierats hos unga vuxna personer som fått tetanisk visuell stimulering (TVS) vilket innebär, korta perioder av högfrekvent stimulering av hjärnan. För att uppnå detta genomförs snabba repetitiva presentationer av en visuell stimulus och i forskargruppens studie har man använt sig av ett svart-vit schackbräde som blinkat med 9 Hz under två minuter samtidigt som man mätt hjärnaktiviteten.
En outreddfråga har varit huruvida TVS-inducerade neuroplastiska förändringar fortsätter in i ålderdomen. Forskare från LNU och HMS har nu studerat om TVS-inducerade neuroplastiska förändringar sker hos kognitivt normala äldre personer. I det senaste numret av Brain Research Bulletin har forskare för första gången presenterat en fullständig rapport som visar neuroplastiska förändringar hos äldre som använder TVS. Tekniken som använts anses vara ett lovande, icke-invasivt verktyg (ett sätt att påverka hjärnan, men utan ingrepp) för att mäta neuroplasticitet och studera hjärnans åldrandeprocess.
Studien är en del av forskningsprojektet ”Framgångsrikt åldrande efter 65”, finansierat av Familjen Kamprad Stiftelsen, lett av professor Abdul K.H. Mohammed vid LNU and professor Kirk R. Daffner vid HMS. Övriga involverade forskare i studien var huvudförfattaren dr Fabio Henrique de Gobbi Porto och docent Farzaneh Sorond vid HMS.
Länk till artikel
Brain_Research_Bulletin_2015
Kontaktinformation
Abdul H. Mohammed, phone +46 73 6316316, e-mail abdul.mohammed@lnu.se. Kirk R. Daffner, phone +1 617 732 8060, e-mail kdaffner@partners.org. Fabio Porto, e-mail portofhg@gmail.com
Frågor om miljö och hållbar utveckling inkluderar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter; det kan handla om samband i naturen, hur tillverkning och transport av varor påverkar natur och människor samt människors levnadsförhållanden i olika delar av världen. Lärande i dessa frågor betonar bland annat förståelse av relationer mellan dessa aspekter samt kritiskt tänkande och elevers aktiva deltagande.
I sitt avhandlingsarbete visar Annika Manni hur yngre skolelever, 10-12 år, erfar, lär och skapar mening i de komplexa frågor som miljö- och hållbar utveckling utgör. Genom två delstudier, en enkät- och en fallstudie, har hon undersökt hur skolelever i Sverige uppfattar och förstår miljöfrågornas innehåll, men också hur elevernas processer av lärande kan beskrivas.
Resultatet av Annika Mannis studier visar att eleverna kan beskriva ekologiska samband, sätta ekonomiska aspekter i relation både till ekologiska och sociala aspekter, samt är medvetna om sociala skillnader globalt sett.
– Utöver detta visar resultaten att de elever som i högre grad gav uttryck för en sambandsförståelse mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter av hållbar utveckling, samtidigt gav uttryck för känslomässigt engagemang i frågorna och i högre grad värderingsmässigt tog ställning, säger Annika Manni.
Vad gäller elevernas lärande i miljöfrågor, sett som en process över tid, visar Annika Manni att även i processen är känsla, värdering och förståelse integrerade. Det visar sig i elevernas uttryck av tidigare personliga erfarenheter, i praktiska aktiviteter där eleverna lär genom konkreta upplevelser och handlingar i närmiljön (t.ex. genom att undersöka vattenlevande smådjur), i social interaktion (t.ex. samarbete och problemlösning i grupp) samt i situationer där eleverna får ansvar, förtroende och får agera självständigt.
I de skolaktiviteter som Annika Manni observerade bidrog dels konkreta och praktiska aktiviteter i utemiljöer till elevernas lärande, framför allt om lokala miljöfrågor. Dessutom bidrog användandet av datorer och information via internet till insikt i mer globala frågor kopplade till miljö och hållbarhet. I båda fallen var elevernas möjlighet att diskutera och samarbeta också viktigt för deras lärande och skapande av värderingar i miljöfrågor. Elevernas positiva erfarenheter av utevistelse visade sig också relatera med att de värdesätter naturen.
Utifrån den samhälleliga betydelsen av att miljö- och hållbarhetsfrågor uppmärksammas pekar avhandlingens resultat på vikten av undervisningsformer som tar hänsyn till elevers känslor och värderingar samt ämnesövergripande frågeställningar.
– Det finns ett påtagligt behov av att barn och unga ges möjlighet att själva skapa mening och kunskap i miljö- och hållbarhetsfrågor, eftersom studien visar att frågorna engagerar och att kunskapen är sammanvävd av känsla, förståelse och värdering, säger Annika Manni.
FAKTA
Annika Manni har genomfört sin forskarutbildning vid institutionen för naturvetenskapens och matematikens didaktik, Umeå universitet. Hon har deltagit i den nationella forskarskolan Lärande och hållbar utveckling, GRESD, och Lärarhögskolans Forskarskola inom utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Annika Manni försvarar sina resultat vid Umeå universitet den 8 maj.
Kontaktinformation
Annika Manni, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Telefon: 090-786 80 51, e-post: annika.manni@umu.se
Den nya anläggningen är en viktig pelare i institutets innovationsinfrastruktur för kemisk process- och farmaceutisk utveckling, som utgörs av tvärvetenskaplig expertis, avancerade laboratoriemiljöer och nu verifieringsmöjligheter.
– Anläggningen erbjuder unika möjligheter för forskning och utveckling samt koncepttester av nya processer, nya material och nya läkemedel, säger Magnus Larsson, VD för SP Process Development.
Anläggningen ger möjlighet att testa och utveckla kontinuerliga processer, vilket omfattar hela processen från råvara till isolerad produkt. I direkt anslutning finns kemisk reaktorutrustning för uppskalning av processer i batch. Tillsammans ger detta möjligheter att exempelvis koncepttesta nya tillverkningsprocesser med den lämpligaste av teknologierna. Inom ramen för verksamheten finns dessutom breda möjligheter att karakterisera den substans som tillverkats, för att möjliggöra optimering av nästa steg i utvecklingen.
– Tillgången till ett democenter med access till både expertis och ny teknologi möjliggör grundliga utvärderingar av olika teknologier och processer innan dyrbara investeringar görs, säger Magnus Larsson.
En betydande funktion i anläggningen blir möjligheten att kunna tillverka prövningsläkemedel för kliniska studier, nu aktiva läkemedelssubstanser (API) och sedan även läkemedelsformulering (ansökan inskickad), enligt kvalitetskraven i GMP (Good Manufacturing Practice). Detta innebär att SP Process Development kommer att kunna driva fullständiga CMC (Chemistry Manufacturing Control)-projekt från preklinisk forskningsfas fram till tidig klinisk fas.
FAKTA
SP Process Development är ett tekniskt forskningsinstitut som bedriver processkemisk och farmaceutisk forskning och utveckling i samarbete med akademiska och industriella aktörer. SP Process Development är en del av SP-koncernen. Läs mer på www.sp.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magnus Larsson, VD SP Process Development, tel 070-344 65 14, magnus.larsson@sp.se eller Anna Minidis, vice sektionschef SP Process Development, tel 070-541 65 11, anna.minidis@sp.se
Studien är ledd av forskare från Naturhistoriska riksmuseet och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Inavel
Resultaten baseras en kartläggning av två mammutars fullständiga arvsmassa. Båda mammutarna levde i nordöstra Ryssland, där den ena dog för ca 45 000 år sedan och den andra för endast 4 300 år sedan. Den senare av dessa två mammutar hade en mycket lägre genetisk variation och dess arvsmassa bestod av långa sträckor av DNA utan någon variation överhuvudtaget. Ett sådant mönster är typiskt hos små populationer där närbesläktade individer oundvikligen parar sig med varandra.
– Våra analyser visar att mammuten var utsatt för inavel strax innan den dog ut, sannolikt på grund av att det bara fanns ett tusental mammutar kvar under de sista 5 000 åren av artens existens, sade Love Dalén, docent vid Naturhistoriska riksmuseet.
Mosaik av nedärvt DNA
Eftersom en individs arvsmassa är en mosaik av olika bitar av DNA som nedärvts från ett stort antal förfäder, så innehåller en enda arvsmassa en avsevärd mängd information om an arts historia. Forskarna utnyttjade denna information för att undersöka hur antalet mammutar varierat vid olika tidpunkter.
– Vi identifierade två historiska perioder när antalet mammutar minskade kraftigt, och den andra av dessa minskningar hämtade sig mammuten aldrig från, sade Eleftheria Palkopoulou som doktorerat i palaeogenetik vid Naturhistoriska riksmuseet.
Resultaten visade att antalet mammutar började minska för ungefär 300 000 år sedan, men att arten sedan återhämtade sig och var talrik under senaste istiden. Denna epok följdes dock av en kraftig minskning vid senaste istidens slut som ledde till att mammuten försvann från större delen av norra halvklotet. De sista mammutarna levde på Wrangels ö norr om den sibiriska kusten fram till ungefär 4 000 år sedan.
Gammalt DNA en utmaning
Den ullhåriga mammuten är det första av istidens utdöda djur som fått hela sin arvsmassa kartlagd. Men att göra detta har inte varit en enkel uppgift eftersom DNA med tiden bryts ned i små bitar. Dessutom är gamla kvarlevor ofta fulla med DNA från bakterier och andra organismer, vilket gör det både svårt och dyrt att ta fram det DNA man egentligen är intresserad av.
– De statistiska analyser vi gjort är bara möjliga om man har en DNA-sekvens av mycket hög kvalitet, och för att åstadkomma detta sekvenserade vi varje mammuts arvsmassa mer än tio gånger, sade Anders Götherström arkeogenetiker vid Stockholms universitet.
DNA vid utrotningens brant
Love Dalén och hans kollegor planerar nu att att kartlägga arvsmassan från många fler mammutar, genom att sekvensera DNA från olika individer som levde vid skilda tidpunkter under de senaste 50 000 åren. Syftet med dessa analyser är inte bara att skaffa sig en mer detaljerad bild av mammutens biologi och evolutionära historia, utan forskarna hoppas även att resultaten kommer ge en mer generell inblick i hur arters genetiska status förändras när de närmar sig utrotningens brant.
Kontaktinformation
Love Dalén, docent i evolutionsbiologi, Naturhistoriska riksmuseet. Telefon: 08 5195 4281, mobil: 070 777 27 94, e-post: love.dalen@nrm.se. Martin Testorf, vetenskapskommunikatör, Naturhistoriska riksmuseet, telefon: 08 5195 4037, mobil: 0709 42 90 11, e-post: martin.testorf@nrm.se
