Mars månad. Solen och ljuset är tillbaka och många vänder sitt ansikte mot solen. Och det är väldigt sunt att göra det. Det är nämligen först i mars som kroppen kan bilda D-vitamin igen från solens strålar. Dennis Larsson, professor i biomedicin vid Högskolan i Skövde, har forskat inom området D-vitamin sedan 1994 och understryker vikten av att få i sig D-vitamin året om för att må bra och för att förebygga sjukdomar.
– Under vinterhalvåret kan inte vi som bor på nordligare breddgrader bilda vitamin D på ett naturligt sätt. Solen står nämligen så pass lågt under vinterhalvåret att UVB-ljuset inte når fram till oss under perioden oktober till mars, säger Dennis Larsson.
Det finns dock mycket man kan göra för att se till att man får i sig D-vitamin hela året. D-vitamin finns bland annat i fet fisk som lax, makrill och sill och i mejeriprodukter som berikats – t.ex. mellanmjölk och lättmjölk. Kosttillskott kan också vara ett bra alternativ mellan oktober och mars.
Varför är det så viktigt att få i sig D-vitamin?
– D-vitamin styr kroppens viktiga kalciumbalans och det är angeläget att få i sig mer D-vitamin under de mörkare månaderna för att förebygga sjukdomar som depression och benskörhet. Små barn och äldre som kan behöva lite hjälp på traven med detta. För små barn finns det D-droppar som man kan ta till och för äldre kan det vara bra att anpassa kosten under oktober till mars för att lägga till mat som är rik på just D-vitamin, säger Dennis Larsson.
Det är inte bara på nordligare breddgrader D-vitaminbrist uppstår. Även i städer med stora luftföroreningar uppstår ofta D-vitaminbrist, då det förorenade storstadsdiset hindrar UVB-ljuset att komma fram.
Dennis Larsson driver i dagsläget flera olika forskningsprojekt kopplade till D-vitamin och det är inte bara sambandet mellan D-vitamin och kalcium som är intressant. Det finns också en tydlig koppling mellan D-vitaminbrist och prostatacancer: Män med mörkare pigmentfärg som bor på det norra halvklotet löper en högre risk att drabbas av prostatacancer på grund av att nedsatt D-vitaminbildning, då perioden av sämre D-vitaminbildning blir längre för den gruppen män.
– Den viktigaste aspekten av den forskning jag arbetar med handlar om att hitta nya behandlingsformer för cancer, då det visat sig att just D-vitamin i olika former är effektiva i behandlingen av prostatacancer, bröstcancer och koloncancer. D-vitamin är ett väldigt intressant forskningsområde och det behövs mycket mer forskning för att förstå mer om hur D-vitamin egentligen fungerar och hur vi kan utnyttja effekterna bättre i nya mediciner, säger Dennis Larsson
Kan man få i sig för mycket D-vitamin?
– För att få i sig för mycket D-vitamin får man äta extremt mycket, så den risken är väldigt liten. Men det är som med allting annat; det finns ett fönster som är hälsosamt och när det gäller D-vitamin handlar det om någonstans mellan 50 och 100 nanomol per liter blod, säger Dennis Larsson.
Tips från professor Dennis Larsson för att få i sig D-vitamin året om:
- Fysisk aktivitet – gå gärna ut och promenera 30 minuter på dagen, runt lunchtid är bra, använd solskydd sommartid
- Var noga med dina råvaror i den mån det går och ät fet fisk regelbundet
- Ät kosttillskott under vinterhalvåret, mellan oktober och mars.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Dennis Larsson, Högskolan i Skövde, 0500-44 85 12, dennis.larsson@his.se Presskontakt: Cecilia Fransson Telefon: 0500-44 80 35 Epost: cecilia.fransson@his.se.
Varför tycks vissa länder utvecklas i rasande takt, medan andra knappt utvecklas alls? Denna fråga står i centrum i diskussioner om den så kallade fattigdomsfällan. Genom att använda matematik på stora tillgängliga datamaterial kan forskare nu presentera helt nya insikter och peka på vilka länder som kan förväntas utvecklas snabbare än andra. Studien publiceras idag i tidskriften Big Data.
Ekonomer har tidigare identifierat en rad potentiella orsaker till fattigdomsfällan, eller utvecklingsfällan, men sammanhangen är komplicerade. Vissa länder tycks fastna, inte bara i en ekonomisk fälla, utan även en politisk, med avsaknad av demokrati.
– Hittills saknas kunskap om hur dessa fällor relaterar till och interagerar med varandra, och eventuellt även förstärker varandra. I vår studie har vi utarbetat en ny metod för att analysera multipla fällor, säger professor David J.T. Sumpter vid matematiska institutionen, Uppsala universitet.
Forskarna utvecklade metoden och tillämpade den på data från organisationer som Världsbanken, FN, Freedom House, Human Rights Data Project, World Values Survey etc. De kunde identifiera två typer av politiska fällor, förutom den ekonomiska. En var institutionell, där länder med låg ekonomisk tillväxt och låg utbildningsnivå inte lyckades utveckla demokrati. Den andra relaterade till medborgarnas värderingar och normer, som förändrades långsammare i länder med låg livslängd och bristande demokrati.
– Vi visar att många utvecklingsländer som Indien, Egypten, Jordanien och Ukraina ligger nära gränsen till utvecklingsfällan. Vi kan också förutsäga hur lång tid det kommer att ta att förändras mot större demokrati och social välfärd, förklarar Shyam Ranganathan, doktorand och förstaförfattare.<br />Forskarna visar att denna tid kan variera stort, eftersom en liten investering inom rätt område vid rät tillfälle kan hjälpa länder att lämna fällan. Däremot behöver de länder som står längre från gränsen göra betydligt större investeringar under en längre tid.
– Även om vi identifierade samband mellan demokrati, ekonomi och hälsofaktorer ska vi inte glömma att det återstår flera osäkerheter. Politiska händelser, konflikter och annat kan leda till plötsliga förändringar i endera riktningen, säger Stamatios C Nicolis, postdoktor vid at Uppsala universitet.
Så även om demokrati och ekonomisk förändring kan förväntas i många länder på 50-100 års sikt, kan utvecklingen fördröjas eller få tillfälliga bakslag.<br />- Dessa fällor kan upplevas frustrerande från vårt nutida perspektiv, men våra modeller visar att vi har god anledning att förvänta oss att de flesta länder kommer att kunna lämna dem bakom sig och frodas ekonomiskt och politiskt i framtiden. Dessutom kan satsningar inom vissa nyckelområden, exempelvis utbildning, förkorta tiden ut ur fattigdomen för dessa länder, säger Viktoria Spaiser, postdoktor i samma forskargrupp.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta förstaförfattare Shyam Ranganathan tel: 070-765 59 01 shyam.ranganathan@math.uu.se), alt. Stam Nicolis, tel: 072 -233 90 22; alt Viktoria Spaiser (+46 76 264 0214, viktoria.spaiser@math.uu.se eller professor David Sumpter, mobile: 070-425 0337, david.sumpter@math.uu.se . David talar svenska, övriga engelska.
Det konstaterar Magnus Zingmark i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet, den 23 mars.
– Avhandlingen visar betydelsen av att äldre får möjlighet att delta i fokuserade diskussioner när det gäller aktivitet och hur man kan förbli aktiv trots åldersrelaterade aktivitetsbegränsningar. Avhandlingen visar även hur viktigt det är att äldre som söker hjälp från hemtjänst i sin vardag i första hand erbjuds insatser som stärker deras egen förmåga att klara av aktiviteter istället för att direkt beviljas hemtjänst, säger Magnus Zingmark, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
I avhandlingen redovisar Magnus Zingmark bland annat resultaten från en nyligen genomförd studie där äldre personer i Umeå erbjöds aktivitetsfokuserade insatser under ledning av arbetsterapeuter. Träffarna, som genomfördes i grupp eller enskilt, fokuserade på aktiviteters betydelse för den egna hälsan och hur deltagarna kunde hantera olika svårigheter som riskerade att begränsa deras möjligheter att vara aktiva.
Resultaten från studien visar att de arbetsterapeutiska insatserna gav positiva effekter när det gäller aktivitetsengagemang och självskattad hälsa i relation till en kontrollgrupp som inte fick aktivitetsfokuserade insatser. Studien gav även visst stöd för att insatserna minskade kostnaderna för hälso- och sjukvård i den grupp som fick aktivitetsfokuserade insatser.
En annan studie i avhandlingen visar att äldre personer som sökte hemtjänst för hjälp med dusch i stor omfattning kunde återerövra sin självständighet genom arbetsterapeutiska insatser. I den grupp där de äldre träffade en arbetsterapeut och fick möjligheten att träna upp sin förmåga eller att hitta nya sätt att hantera besvärliga duschmoment var en väsentligt högre andel av personerna oberoende av hemtjänst jämfört med den grupp som inte erhållit arbetsterapeutiska insatser. Det visade sig även att den arbetsterapeutiska insatsen har potential att ge långsiktigt positiva hälsoeffekter för individen och bidra till minskade kostnader för vård och omsorg.
Sammantaget visar avhandlingen att arbetsterapeutiska insatser kan stödja aktivitetsengagemang och oberoende av hemtjänst hos äldre, samtidigt som insatserna även tycks minska behovet av hälso- och sjukvård.
– Resultaten stärker vår uppfattning att de arbetsterapeutiska insatserna är kostnadseffektiva och har potential att bidra till en win-win situation för individen och samhället. Med den ökande andelen äldre i samhället är det viktigt att utveckla nya metoder som främjar äldres möjligheter att vara aktiva och på så sätt kunna påverka hälsa och välmående. För kommuner och landsting innebär den nya kunskapen att det finns anledning att erbjuda äldre personer som är i riskzonen för aktivitetsbegränsningar arbetsterapeutiska insatser, säger Magnus Zingmark.
Fakta om studierna
I de första studierna i avhandlingen ingick 177 personer som slumpmässigt lottades till 3 grupper där deltagarna deltog i olika aktivitetsfokuserade program eller en kontrollgrupp. Samtliga program fokuserade på betydelsen av vardagsaktiviteter för hälsa och välmående, samt hur olika hinder för att förbli aktiv kunde hanteras. Deltagarnas fritidsengagemang, förmåga att klara av vardagsaktiviteter, självskattad hälsa och deras hälso- och sjukvårdskontakter mättes vid studiens början, efter tre och 12 månader.
Två andra studier fokuserade på personer som sökte hjälp från hemtjänst för att duscha. Utvecklingen för äldre personer från två kommuner jämfördes; i den ena kommunen erbjöds deltagarna arbetsterapeutiska insatser i den andra kommunen beviljades hemtjänst. Deltagarnas förmåga att klara av duschaktiviteten, deras upplevda hälsa och beviljad hemtjänst mättes vid studiens början och efter 15 veckor. Den långsiktiga kostnadseffektiviteten uppskattades med hjälp av en teoretisk modell.
Om disputationen
Måndagen den 23 mars försvarar Magnus Zingmark, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling med titeln: Aktivitetsfokuserade och aktivitetsbaserade interventioner för äldre boende i ordinärt boende: Interventionseffekter i relation till aktivtetsengagemang och kostnadseffektivitet.(Eng titel: Occupation-focused and occupation-based interventions för community-dwelling older people).
Kontaktinformation
För mer information om avhandlingen, kontakta gärna: Magnus ZingmarkTelefon: 070-321 11 87 E-post: magnus.zingmark@umu.se
Språket som används i de ”strömbrytare” som slår på och stänger av gener har förblivit oförändrat under miljontals år av evolution, enligt en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet. Fynden, som publiceras i tidskriften eLife, tyder på att skillnaderna mellan olika djur ligger i innehållet och längden på de instruktioner som är skrivna med detta välbevarade genetiska språk.
Små bananflugor skiljer sig mycket från människor, men båda har utvecklats från en gemensam förfader som existerade för över 600 miljoner år sedan. Skillnader mellan djurarter beror ofta på att samma eller liknande gener slås på eller av vid olika tidpunkter och i olika vävnader i de olika djurslagen. Varje gen har en reglerande region som innehåller de instruktioner som kontrollerar när och var genen uttrycks.
Instruktionerna är skrivna med något som ofta benämns ”den genreglerande koden”. Denna kod läses av proteiner, så kallade transkriptionsfaktorer, som binder till specifika ”DNA-ord’’, och antingen ökar eller minskar uttrycket av den aktuella genen. De genreglerande regionerna skiljer sig åt mellan olika arter. Men fram tills nu har det varit oklart om instruktionerna i dessa regioner är skrivna med samma genreglerande kod, eller om transkriptionsfaktorerna i olika djur känner igen olika DNA-ord.
I den nu aktuella studien använde forskarna metoder med hög kapacitetför att identifiera de DNA-ord som känns igen av mer än 240 transkriptionsfaktorer från bananfluga. Sedan utvecklade de beräkningsmetoder för att kunna jämföra dem med DNA-orden hos människa.
– Vi observerade att nästan alla kända DNA-ord hos människa och mus kunde läsas av bananflugans transkriptionsfaktorer, trots mer än 600 miljoner års evolution, säger Kazuhiro Nitta vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet, studiens försteförfattare.
Forskarna kunde också se att både bananfluga och människa har ett fåtal transkriptionsfaktorer som känner igen unika DNA-ord och påverkar egenskaper som är typiska för varje djurslag, till exempel vingen hos bananflugan. På motsvarande sätt agerar transkriptionsfaktorer som bara finns i människa i celltyper som inte existerar i bananflugan.
Fynden tyder på att transkriptionsfaktorernas specificitet bidrar till utvecklingen av nya celltyper. Grundforskning om genreglering är viktigt inom medicinen, eftersom felaktig genreglering har kopplats till många vanliga sjukdomar, bland annat cancer, diabetes och hjärtåkommor. Den aktuella studien finansierades med anslag från bland andra Centrum för innovativ medicin (CIMED) vid Karolinska Institutet och Göran Gustafssons stiftelse. Forskningsledare har varit Jussi Taipale, professor i medicinsk systembiologi vid Karolinska Institutet. Även forskare i Finland, Tyskland och Schweiz har deltagit i arbetet.
Publikation: ”Conservation of transcription factor binding specificities across 600 million years of bilateria evolution”, Kazuhiro Nitta, Arttu Jolma, Yimeng Yin, Ekaterina Morgunova, Teemu Kivioja, Junaid Akthar, Komeel Hens, Jarkko Toivonen, Bart Deplancke, Eleen Furlong, Jussi Taipale, eLife, online 17 March 2015, doi: org/10.7554/eLife.04837
Kontaktinformation
Jussi Taipale, professor, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, tel: 072 282 4847, e-post: jussi.taipale@ki.se. Kazuhiro Nitta, forskare, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, tel: 08-58586895, e-post: kazuhiro.nitta@ki.se
Den pågående svenska studien LAPPRO involverar totalt över 4 000 prostatacancerpatienter. I en delstudie med 2 625 patienter har forskarna nu jämfört resultaten hos män som genomgått robotassisterad titthålsteknik med män som genomgått traditionell, öppen operation.
Studien visar att det ett år efter operationen inte går att se någon säkerställd skillnad i andelen män som lider av urinläckage i de två grupperna. Andelen män vars sexuella hälsa påverkades negativt var cirka 5 procent lägre hos de som genomgick robotassisterad laparoskopisk teknik. Men eftersom hela 70 procent i gruppen ändå hade en tydlig försämrad sexuell funktion måste denna förbättring bedömas som måttlig, menar Göteborgsforskarna.
I en tidigare rapport från samma studie jämfördes operationsteknikerna fram till cirka 12 veckor efter operationen. Där fann forskarna att robotassisterad teknik hade fördelar avseende blödningsmängd under operationen, vårdtid och behov av förnyad operation, men inte någon skillnad vad det gällde återinläggning på sjukhus.
– Vår studie ger alltså ett visst stöd för att använda robotassisterad teknik, även om operationstiden med den metoden är signifikant längre. En viktig faktor för vår slutliga bedömning blir den kommande hälsoekonomiska analysen som ska göras i studien, säger forskaren Eva Haglind vid Sahlgrenska akademin, som leder LAPPRO-studien.
I nästa steg kommer forskarna göra utvärdera om det finns skillnader mellan metoderna på längre sikt, fram till 10 år efter operation.
FAKTA
Artikeln Urinary Incontinence and Erectile Dysfunction after Robotic versus Open Radical Prostatectomy: A Prospective, Controlled, Non-Randomized Trial (LAPPRO) publicerades online i European Urology den 12 mars.
Länk till artikel: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0302283815001943
Om studien
I LAPPRO-studien medverkar forskare från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Sahlgenska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Patienter har dessutom inkluderats från Carlanderska sjukhemmet, Göteborg NU-sjukvården/Uddevalla, Alingsås lasarett, Capio Lundby sjukhus, Göteborg, Kungsbacka sjukhus, Varbergs sjukhus, Helsingborgs sjukhus och Södersjukhuset, St Görans sjukhus och UroClinic i Stockholm.
Kontaktinformation
Eva Haglind, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031 343 4190 070 534 9088 eva.haglind@vgregion.se. Presskontakt Krister Svahn Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 0766-18 38 69 031-786 3869 krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
– Vi har lyckats få enskilda brunfettceller att dela på sig och växa till i plastskålar. Från en enstaka cell har vi fått tusentals nya. Det här öppnar för nya perspektiv både vetenskapligt och medicinskt. Med tiden hoppas vi kunna utnyttja cellernas funktion för att hjälpa personer som har en benägenhet att utveckla fetma, säger professor Jan Nedergaard som tillsammans med sin doktorand Ineke Luijten, båda vid Stockholms universitet, publicerat de nya rönen i samarbete med forskargrupper i USA.
Människor och andra däggdjur har två sorters fettvävnad – den vita och den bruna fettvävnaden. Den vita fettvävnaden är den som allmänt brukar avses som ”fett”, den som många tycker de har för mycket av. Den bruna däremot är en fettvävnad som har till uppgift att bränna fett, så att energin omvandlas till värme eller för att balansera ett för stort energiintag. Forskning visar att människor har olika omfattning av brunfettvävnad. Mängden brunfettvävnad verkar sammanfalla med hur stor benägenhet för fetma man har: desto mer brunfett, desto mindre fetma.
– Man kan tänka sig att man tar ut enstaka celler från personer som visar tendens att bli feta, låter cellerna bli till många miljoner och sedan återplacerar dem i de personer de kom från. Om vi nu aktiverar cellerna på passande sätt kan de förhoppningsvis hålla fetman i schack och därmed sänka risken för diabetes och många andra följdsjukdomar. Det har varit en lång väg hit. Vi har jobbat med hur brunfettcellerna fungerar som fettförbrännande celler sedan mer än 40 år tillbaka men först nyligen har vi kunnat visa att de även finns hos människor. Jag hoppas att detta kan bli ett fascinerande exempel på hur nyfikenhetsdriven grundforskning kan bli till nytta för oss alla, säger Jan Nedergaard.
Kontaktinformation
Professor Jan Nedergaard: jan.nedergaard@su.se ; mobil 070 4948955
Många av de val som vi ställs inför i vardagen har med moral att göra, antingen det handlar om att ge pengar till tiggare eller att sortera vårt sopavfall. Den här studien visar att våra moraliska beslut kan påverkas av vad vi tittar på när vi måste fatta ett beslut. Genom en nyutvecklad experimentell metod följde forskarna ögats rörelser med en ögonrörelsemätare och begärde ett svar när ögat vilade på det svar, som tidigare slumpmässigt valts ut.
Forskarna från Avdelningen för kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, University College i London (UCL), och University of California, Merced i USA har alltså i realtid undersökt hur människor överlägger med sig själva i svåra moraliska dilemman. Försökspersonen hade ingen aning om att forskarna noga studerade hur blicken rörde sig för att kräva ett svar i rätt ögonblick. Resultaten visade att svaren systematiskt påverkades av vad ögat såg i svarsögonblicket.
– I den här studien ser vi att tajming kraftigt påverkar de moraliska val vi gör. Processerna som leder till ett moraliskt beslut reflekteras i människors blick. Men vad blicken vilar på när beslutet tas påverkar också valet, förklarar Philip Pärnamets, kognitionsvetare och en av författarna till studien.
Studien är den första som visar sambandet mellan blick och moraliska val, men den bygger på tidigare studier som har visat att när det gäller enklare val, till exempel att välja mellan två maträtter på en meny, så kan ögonrörelserna berätta vad du kommer att välja till middag innan du verkligen har bestämt dig.
– Det som är nytt är att vi kan visa att om du följer ögonrörelserna – ögonblick för ögonblick – så kan du också följa personens beslutsprocess och påverka den i en förutbestämd riktning, säger Petter Johansson, docent i kognitionsvetenskap.
Tankeprocessen som behövs för att komma fram till en moralisk ståndpunkt flätas på så sätt samman med processen att se på världen.
– Idag byggs alla möjliga sensorer in i mobiltelefoner, säger Daniel Richardson, föreståndare för ögonrörelsegruppen vi University College London, och de kan till och med följa dina ögonrörelser. Genom att dokumentera små förändringar i vårt beteende, kan till exempel mobilen hjälpa oss att komma fram till ett beslut, på ett sätt som inte varit möjligt tidigare.
FAKTA
Artikeln har publicerats i PNAS, Proceedings of the National Academy of the Sciences.
Länk till artikel Länk till LUCS: http://www.lucs.lu.se/choice-blindness-group/
Kontaktinformation
Philip Pärnamets, doktorand i kognitionsvetenskap, Lunds universitet. Mobil 0733948969. Mejl: philip.parnamets@lucs.lu.se
– Avhandlingen visar hur viktigt det är att ge vårdpersonal möjligheter att följa och uttrycka vad deras samvete säger för att mildra effekterna av samvetsstress på arbetsplatsen. Det är även viktigt att äldreomsorgen organiseras på ett sådant sätt att sjuksköterskor och chefer har möjlighet att vara tillgängliga i det dagliga arbetet för den övriga vårdpersonalen så att man kan lösa olika former av arbetsrelaterade problem och göra bra prioriteringar i den dagliga omvårdnaden, säger Johan Åhlin, doktorand vid Institutionen för omvårdnad.
Enligt Socialstyrelsen bodde 87 600 äldre över 65 års ålder på äldreboenden år 2012. Eftersom den åldrande befolkningen blir allt större, bör äldreomsorgen organiseras på ett sådant sätt att vårdpersonal kan bibehålla sin hälsa och orkar arbeta kvar på sina arbetsplatser. Tidigare studier har visat att höga nivåer av samvetsstress och utbrändhet kan relateras till försämrad vårdkvalitet och hälsoproblem bland vårdpersonal och är därför viktiga faktorer att studera.
Avhandlingen visar att vårdare som i självskattningar uppgav höga nivåer av samvetsstress skattade även höga nivåer av utbrändhet, de uppfattade sitt samvete som en börda, samt uppgav att de ofta bevittnade störande konflikter mellan medarbetare. Vårdare som skattade låga nivåer av samvetsstress skattade samtidigt låga nivåer av utbrändhet, de uppfattade sitt samvete som en tillgång, samt uppgav att de ofta fick stöd av sina närmaste chefer. Kvinnor skattade högre nivåer av samvetsstress och att de fick mindre socialt stöd från arbetskamrater, jämfört med män.
Vårdpersonalen beskrev även hur arbete i enlighet med riktlinjer kunde ge dem dåligt samvete när dessa riktlinjer uppfattades sakna praktisk nytta, tog tid från de boende och gjorde omvårdnadsarbetet mer komplicerat.
– En annan aspekt som visas i avhandlingen är att vårdpersonal ofta fick dåligt samvete när de upplevde att arbetsförhållandena försämrade vårdkvaliteten under tider av nedskärningar och omorganisation. Det sänder ett viktigt budskap till arbetsgivare på vårdområdet om betydelsen av att planera omorganisationer på ett sådant sätt så att personalen får förutsättningar att utföra ett bra arbete, säger Johan Åhlin.
Avhandlingen är publicerad digitalt.
FAKTA
Johan Åhlin är sjuksköterska och doktorand vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Han är uppvuxen i Norsjö och har tidigare arbetat som vårdbiträde inom äldreomsorgen i Norsjö, som undersköterska på medicinavdelning, samt som sjuksköterska inom psykiatrin i Piteå.
Fredagen den 20 mars försvarar Johan Åhlin, Institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Samvetsstress och utbrändhet bland vårdpersonal som arbetar på äldreboenden. (Engelsk titel: Stress of conscience and burnout among healthcare personnel working in residential care of older people). Opponent: Anna-Karin Edberg, professor i omvårdnad, sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Kristianstad. Huvudhandledare: Gunilla Strandberg. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhuset, Aulan.
Kontaktinformation
Johan Åhlin, telefon: 070-576 72 56, e-post: johan.ahlin@umu.se
I sin avhandling ”Exkludering, assimilering eller utrotning? Tattarfrågan i svensk politik 1880-1950” vill historikern Martin Ericsson undersöka svenska samhällets åtgärder i ”tattarfrågan” för att belysa hur främlingsfientlighet och utanförskap växer fram. Forskningen har bland annat tagit honom tillbaka till hans barndomsstad Jönköping 1948.
– Det är skrämmande att läsa om kravallerna i min hemstad. En upphetsad folkmassa attackerade i princip alla som tillhörde resandefolket. Under fem sommardagar åkte beväpnade jönköpingsbor runt och misshandlade andra jönköpingsbor som ansågs vara tattare. De sökte upp dem i deras bostäder, slog och vandaliserade. I pressen lovade ”de vitas ledare”, en lastbilschaufför och en skrothandlare, att inte ge upp jakten på ”tattarna” förrän de gett sig av. Även polisen var mer på anfallarnas sida.
Resandefolkets historia under slutet av 1800-talet och första halvan av 1900-talet är kantad av diskriminering och våld. Barn i familjer som har ansetts vara tattare har tvångsomhändertagits. Det finns även en obruten tradition av att registrera resandefolket. Polisens romregister 2013 är bara det sista exemplet bland många. Resandefolket var också överrepresenterade bland de människor som tvångssteriliserades. Ständigt bortkörda har de flyttat från kommun till kommun.
– Jag har sett hur långt vissa landsbygdskommuner var beredda att gå för att bli av med dem. Det finns exempel på hus som har jämnats med marken för de inte ska kunna flytta in. Och böter har delats ut till de som har haft sociala kontakter med de som kommungubbarna har ansett vara tattare.
Resandefolket har stämplats som ”arbetsovilliga” och lata trots att de bevisligen har ägnat sig åt en mängd olika yrken, från gårdfarihandlare, djurdoktorer, kopparslagare, musiker och hantverkare. I ett Sverige där majoriteten av medborgarna var bofasta jordbrukare sågs kringresande som ett hot. Under början av 1900-talet försöker statliga myndigheter definiera ”tattarna” som en egen ras, bland annat med hjälp av skallmätningar. 1943 görs en rasbiologisk undersökning. Den blir ett fiasko och inga objektiva bevis hittas för att skilja ut gruppen som ras. Efter det är tattarfrågan inte längre ett politiskt projekt, det går inte driva politik mot en särskild grupp när man inte kan definiera vem som ingår i gruppen. Istället börjar zigenarfrågan drivas, eftersom den gruppen är mindre och mer lättdefinierad.
– Den diskriminering som förekom i tattarfrågan hänvisades inte alltid till ras, vilket förvånade mig. De mest långtgående förslagen, som till exempel att tvångsplacera ”tattarbarn” hos ”hederliga bönder”, byggde mer på uppfattningen att resandefolket var dåligt uppfostrade än att de var en sämre ras. Om barnen fick bo hos ”hederliga svenska bönder” trodde man att de skulle ”lära sig att uppföra sig”.
Martin Ericsson drar paralleller till EU-migranternas svåra situation idag. Han menar att den politiska linjen att få iväg människor som kan bli kostsamma för kommunen lever kvar. Till exempel runt Stockholm tvingas EU-migranterna idag att flytta från kommun till kommun.
– De hot och det våld som EU-immigranter utsätts för är mycket allvarligt. Men det är ett våld som inte är nytt, utan som har stora likheter med det våld som riktats mot kringresande grupper tidigare under 1900-talet.
Men för resandefolket i Sverige ser han också positiva tecken, då det finns representanter som med stolthet har börjat visa upp sin kultur, sin musik och sitt språk.
FAKTA
Martin Ericsson disputerade den 13 mars 2015 vid Historiska institutionen, Lunds universitet.
Mer info: http://www.lu.se/lucat/user/012aba1a1aa7f8b5bb147ff5d7874d0e
Kontaktinformation
Martin Ericsson: mobil 0704-590287. Martin.ericsson@hist.lu.se
Varje check är värd 100 000 kronor och kan användas av företagen för att köpa in kunskap från forskningsinstitut, universitet, högskolor eller privata aktörer. Det kan till exempel handla om utveckling av innovativa affärsmodeller, produkter, tjänster och processer. De kan också användas för att ta fram en strategi för hantering av immateriella tillgångar.
Syftet är att etablerade små och medelstora företag ska kunna pröva en idé som de annars inte skulle vidareutveckla.
VINNOVA har efter en utlysning beslutat att ge i uppdrag till ALMI, Coompanion och IUC att förmedla checkarna under perioden 2015-2017. Dessa aktörer har även tidigare haft uppdraget. De tre förmedlarna har valts ut eftersom de tillsammans täcker hela Sverige och alla branscher och har nätverk av innovationscoacher kopplade till sig. Patent- och registreringsverket (PRV) bidrar med utbildning och information för coacherna inom immaterialrätt.
Budgeten omfattar upp till 90 miljoner kronor, 30 miljoner per år. Det täcker både innovationscheckar och ersättning till förmedlare. Checkarna kommer att finnas tillgängliga från och med april.
Kontaktinformation
Lena Nyberg, handläggare på VINNOVA, 08-473 31 13, Lena.Nyberg@VINNOVA.se
Erik Modig är doktor och forskare vid Center for Consumer Marketing vid Handelshögskolan i Stockholm. Han fokuserar sin forskning på hur kommunikation påverkar beslut. I boken Kontroll – effektiv kommunikation och kampen om våra tankar, ger han läsaren en förståelse för hur effektiv kommunikation skapas och hur den kan kontrollera beteenden, attityder och varumärken.
− Genom att koppla min forskning om reklamkreativitet och effektiv kommunikation till aktuell hjärnforskning vill jag förklara de underliggande mekanismer som gör att kommunikation påverkar oss och sprids vidare. Boken är en sammanställning av det jag har forskat på under mina år på Handelshögskolan och beskriver hur vi måste förhålla oss till kommunikation i en tid då vi varje dag översköljs av extrema mängder information, säger Erik Modig.
Forskningen sammanfattas i boken genom en holistisk modell, som bygger på en helhetssyn och en förståelse för de kommunikationsrecept och strategier som har verklig förmåga att påverka.
− Boken tar avstamp i idén om att skapa en metamodell för effektiv kommunikation. Istället för att lansera nya buzzwords eller teorier inleds boken med en sammanställning av 3 000 års kommunikationshistoria: allt från retorik och propaganda till PR och reklam. Slutsatsen blir en modell som fungerar för alla kommunikationsdiscipliner.
Erik Modig har tidigare gett ut boken Värdet av konst, om hur företag och samhället kan använda sig av konst för att utvecklas, samt doktorsavhandlingen Understanding advertising Creativity. Hans tredje bok Kontroll – effektiv kommunikation och kampen om våra tankar släpps den 24 mars.
Kontaktinformation
För mer information eller recensionsexemplar, kontakta: Erik Modig, erik.modig@hhs.se eller 0702-78 55 89.
– Vi är oerhört nöjda med vår senaste avknoppning – ett konkret bidrag som visar att vår forskningsexcellens bygger framtidens svenska industrier, säger Interactive Institute Swedish ICT:s vd Anette Novak.
Visualiseringsverktyget Inside Explorer – sprungen ur samarbetet mellan Interactive Institute Swedish ICT, CMIV och Visualiseringscenter C i Norrköping – gör det idag möjligt för forskare och besökare på museer, science centers och andra utbildningsmiljöer att virtuellt utforska objekt som 3D-scannats med hjälp av röntgen och andra teknologier.
Inside Explorer har redan nått ut i världen. Bland kunderna finns internationellt erkända institutioner som British Museum, Natural History Museum i London, The Field Museum i Chicago och Singapore Science Center. Projektet har skapat stor uppmärksamhet i internationell media
Marknaden för 3D-digitaliseringstjänster är på stark tillväxt, så det nya, Norrköpingsbaserade, avknoppningsföretaget räknar med expansion. Nya, bättre och billigare scanningsteknologier, visualiseringsteknologi och 3D-skrivare skapar stora möjligheter för en mängd branscher, allt från traditionell industri till utbildning, forskning och digitalt kulturarv:
– Den senaste tidens utveckling inom 3D-digitalisering har skapat ett enormt intresse från världens museer, de ser stora möjligheter att göra sina samlingar tillgängliga digitalt. Här tror vi att Interspectral kan spela en betydande roll, säger Thomas Rydell, vd för bolaget
– Just nu ligger vårt fokus på museer och utbildningsmiljöer, men vi kommer inom kort att introducera nya produkter som är anpassade för andra marknader som också visar starkt intresse, fortsätter Thomas Rydell.
För Interactive Institute Swedish ICT och Visualiseringscenter C är avknoppningen ett konkret bevis på att den gemensamma satsningen på visualisering i Norrköping är framgångsrik.
– Att koncentrera spetskompetens och kreativa krafter på en plats är en viktig ingrediens bakom lyckade innovationer. Jag är övertygad om att Norrköpingsklustret kommer att leverera fler framgångssagor framöver, säger Anette Novak.
För mer information, besök Interspectrals websida: www.interspectral.com.
Kontaktinformation
Thomas Rydell, VD, Interspectral AB, thomas.rydell@interspectral.com, Telefon: +46 707 731 709. Anette Novak, VD, Interactive Institute Swedish ICT AB, anette.novak@tii.s, Telefon: +46 70 384 91 90
Allt fler i befolkningen blir allt äldre och behovet av äldreboenden ökar trots stora insatser för att äldre i det längsta ska kunna bo kvar hemma. En stor del av fastighetsbeståndet där dagens äldreboende finns är i behov av renovering.
– Att ta full hänsyn till internationella och nationella energi- och miljömål är svårare vid renovering än vid nybyggen. Det beror dels på de tekniska begränsningar man har i redan befintliga byggnader, dels på att det är många aktörer i olika roller, och som därmed har olika krav, som använder de redan befintliga byggnaderna, säger Patrik Rohdin, som forskar kring energisystem vid LiU.
Energimyndigheten har beviljat 75 procent av medlen för ett forskningsprojekt där man konkret ska försöka finna vägar till att göra avvägningar mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet när ett äldreboende i Linköping ska renoveras.
Projektledaren Kajsa Ellegård är professor vid Linköpings universitet:
– Den återstående finansieringen kommer från Riksbyggen och privatägda Hemsö, företag som bland annat förvaltar och utvecklar fastigheter där det offentliga är hyresgäster samt från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid LiU. Var och en av dessa står för en tredjedel av resterande finansiering.
Dessa parter deltar också, tillsammans med andra experter och forskarna, i referensgruppen kring projektet.
– Vi ser det som en stor förmån att kunna utveckla ny kunskap om den komplicerade samverkan vid renovering av äldreboende genom att utgå både från parternas kunskaper och praktiska erfarenheter och tidigare forskning, säger Kajsa Ellegård.
Riksbyggen äger fastigheten i Linköping som kommer att användas som pilotprojekt.
– Jag är mycket glad för att det här samarbetet nu kommit igång och att vi är med i något som påverkar samhällsutvecklingen i positiv riktning, säger Riksbyggens Roland Thérus som är drift- och förvaltningsansvarig för ett stort antal hyreslägenheter runt om i Sverige.
I och med att den mesta forskningen kring inomhusmiljö har haft kontor och operationssalar som utgångspunkt kommer även Hemsö att ha mycket att bidra med för att skapa ny kunskap.
– Vi äger över 100 äldreboenden och har genomfört en del uppmärksammade renoveringar, till exempel av ett demensboende i Härnösand, berättar Hemsös Fredrik Hermansson.
Kontaktinformation
Kajsa Ellegård, Professor, Linköpings universitet, 013-28 58 36, kajsa.ellegard@liu.se. Fredrik Hermansson, Projektchef, Hemsö Fastighets AB, 08-501 170 18, fredrik.hermansson@hemso.se. Roland Thérus, Drift- och förvaltningsansvarig, Riksbyggen Hem, 019-192406, roland.therus@riksbyggen.se
Eleonor Palm har särskilt studerat samspelet mellan bakterien och de celler som bygger upp tandköttet och som kallas fibroblaster. Vid parodontit bildas djupa fickor i tandköttet där bakterier samlas och orsakar inflammation. Inflammationen bryter ned de vävnader som stödjer tanden, som så småningom lossnar.
– Att öka kunskaperna om den här processen är viktigt för att kunna utveckla olika sätt att ställa diagnos och behandla parodontiten, säger Eleonor Palm. Det handlar inte enbart om att hejda själva tandlossningen. Forskning visar att det också finns ett samband mellan parodontit och andra inflammatoriska sjukdomar som reumatism och hjärt- och kärlsjukdomar.
God munhälsa skyddar
Parodontit kan behandlas, framförallt genom att man gör rent tandfickorna ordenligt, men de skador som uppstår är kroniska.
– Det bästa skyddet är att sköta munhälsan ordentligt genom att hålla rent med tandborstning och annat som gör att utvecklingen av parodontit aldrig kommer igång. En god munhälsa minskar också risken för andra inflammatoriska sjukdomar.
Avhandlingen har det långa namnet Inflammatory responses of gingival fibroblasts in the interaction with the periodontal pathogen Porphyromonas gingivalis. Eleonor Palm har visat att celltypen fibroblaster, som är den vanligaste i tandköttet, i motsats till vad man tidigare trott, kan känna igen bakterien Porphyromonas gingivalis och starta en inflammation. Inflammationen är ju ett sätt för kroppen att försvara sig mot bakterien, men avhandlingen visar att P. gingivalis också stör signalerna mellan fibroblastercellerna när de ska skydda sig.
Störda signaler
– Jag har undersökt hur fibroblasten känner igen P. gingivalis och vad som då händer inne i cellen, vilka vägar signalerna mellan cellerna tar för att få igång den inflammatoriska processen och hur P. gingivalis manipulerar dessa signaler för att förstärka sin egen tillväxt och överlevnad.
Vid en inflammation, producerar kroppens immunförsvar olika enzymer, som ska skydda mot bakterier och andra främmande ämnen. Men de kan ibland bli så kraftfulla att de i stället bidrar till att också frisk vävnad bryts ned.
– Min forskning visade att fibroblaster producerar ett ämne, SLPI (secretory leukocyte protease inhibitor), som dämpar dessa enzymer och därmed skyddar vävnaden mot dessa skador. Nu har jag upptäckt att bakterien P. gingivalis hämmar och bryter ned SLPI, vilket leder till att de skadliga enzymerna inte dämpas utan i stället bidrar till de skador i vävnaden som är typiska för parodontit.
Kontaktinformation
Eleonor Palm, 019-30 21 93, eleonor.palm@oru.se
Johan Sandahl, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik, har i fem delstudier intervjuat lärare och gymnasieelever och undersökt kursplaner och ämnesdidaktisk diskurs i syfte att beskriva och förstå vilken roll ämnena samhällskunskap och historia har för elevernas liv som samhällsmedlemmar.
En av studierna diskuterar det didaktiska dilemma som uppstår i att både utveckla elevernas analysförmåga och kritiska tänkande samtidigt som undervisningen inte ska ge upphov till en världsbild där individen har väldigt lite att säga till om.
– Gymnasieelever kan vara starkt politiskt engagerade. Men att släppa taget om sina egna åsikter och utsätta dem för granskning blev nödvändigt, enligt eleverna själva. De såg svårigheter i att påverka, till exempel globaliseringsfrågor, men insåg samtidigt att deras engagemang måste vila mer på ämneskunnande snarare än svartvita åsikter.
– Det kan vara en jobbig process för eleverna att möta motstånd i undervisningen. Jag har en bakgrund som lärare och har sett det förut, men mina studier bekräftar att det finns många kloka ungdomar som är duktiga att tänka kring både politik och vårt förflutna.
Ett viktigt resultat i avhandlingen är de teoretiska begrepp i samhällskunskaps- och historiedidaktik som Johan Sandahl utvecklat och som kan användas i praktisk undervisning för att stärka och utveckla medborgarbildning. Utifrån lärarnas tankar om sin undervisning beskrivs i avhandlingen sex tankeredskap för att analysera, kritiskt granska och organisera samhällsfrågor i undervisningen, såsom orsaker och konsekvenser, belägg och slutsatser samt perspektivtagande.
– Att kunna ett ämne är betydligt mer än att bara kunna rabbla fakta. Det finns ett starkt förhållande mellan att ha faktakunskaper och samtidigt kunna använda dem för att analysera, reflektera, tolka och kritiskt granska samhälleliga frågor. Tankebegreppen kan hjälpa lärare och elever att anlägga olika perspektiv för att synliggöra vad man gör i undervisningen, konstaterar Johan Sandahl.
FAKTA
Johan Sandahl disputerade den 13 mars med avhandlingen ”Medborgarbildning i gymnasiet: Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning”.
Kontaktinformation
Johan Sandahl: 070-992 83 53, johan.sandahl@cehum.su.se
I början av 2000-talet öppnades nya möjligheter att sprida sin musik via Internet. Det var också då det så kallade ”tjejbandet” Sahara Hotnights slog igenom. I en ny avhandling i musikvetenskap granskar Linus Johansson begreppet ”tjejband” och hur begreppet används i medierna.
Linus Johansson har gjort två musikaliska fallstudier, av soloartisten Le Bombe och rockbandet Sahara Hotnights, med fokus på deras förekomst i och användning av medier, inte minst Internet, under åren efter millennieskiftet.
– Det var en turbulent tid, då Internet fortfarande var nytt och okänt och framför allt fildelning debatterades och utmålades som ett hot mot musiklivets framtid. Men mitt i denna turbulens fanns också en positivt laddad teknikdeterminism, som framför allt framhöll stilmässigt alternativa och kommersiellt oberoende artister som den nya tidens stora vinnare, säger Linus Johansson
På webbsidor som Mp3.com kunde helt okända artister sprida sin musik och till och med få en andel av reklamintäkterna. Detta medium användes bland annat av soloartisten Le Bombe, en ung manlig sociologistudent vid Lunds universitet, som bodde på Möllevången i Malmö. Han musicerade till stor del på sitt studentrum, där han använde relativt enkla instrument, såsom sin röst, en akustisk samt en elförstärkt gitarr, synthesizer, trummaskin, digitala effekter och inspelningsutrustning för hemstudiobruk.
– Musiken tog form utan slaviskt beaktande av mainstreamkulturens estetiska ideal, och textmässigt var låtarna genomsyrade av ideologiska ställningstaganden mot den patriarkala kapitalismens exploatering av musiklivet. Musikens högsta syfte enligt Le Bombe var att tjäna all form av medmänsklighet, genom att sprida och främja kärlek och spirituell medvetenhet, säger Linus Johansson.
Den andra fallstudien fokuserar på ett rockband som redan befinner sig i mainstreamkulturen, nämligen det så kallade ”tjejbandet” Sahara Hotnights. Bandet slog igenom under de första åren av det nya årtusendet. Det är just åren vid deras först nationella och sedan internationella genombrott, som ligger till grund för fallstudien.
Linus Johansson gör i avhandlingen en kritisk analys av begreppet ”tjejband”. Han visar hur användningen av begreppet i media ger upphov till en ohållbar kategori där band i första hand jämförs och associeras med varandra på grund av könstillhörighet, och endast i andra hand med avseende på musikstil.
– Analysens syfte är problematisera tjejbandsdiskursen, vars ohållbarhet även blottas i det faktum att de stilmässigt inte kan inrymmas i en ’kvinnlig tradition’. Någon sådan tradition finns inte, trots att kvinnliga artister ofta presenteras som om kategorin var en självklarhet. Tvärtom visar analysen att de stilmässiga relationerna mellan Sahara Hotnights och andra rockbands musik är principiellt blinda för enkla könskategoriseringar, säger Linus Johansson.
Kontaktinformation
Presskontakt: Linda Koffmar Telefon: 018-471 1959 För mer information om avhandlingen, kontakta Linus Johansson vid institutionen för musikvetenskap, tel: 018-471 78 91, 070-429 25 21, e-post: Linus.Johansson@musik.uu.se
