Vår tarm koloniseras av mängder av bakterier vid födseln. Under de första levnadsåren utvecklas dessa till ett relativt stabilt ekosystem – vår normala tarmflora.

Genom att studera hur tarmfloran utvecklas hos nästan 100 barn som fötts vid Halmstads länssjukhus och jämföra med tarmfloran hos deras mammor har forskare vid Göteborgs universitet lyckats få en mer detaljerad bild av denna process.

Studien, som genomförts i samarbete med Halmstad länssjukhus och forskare i Kina, visar att barn som föds med kejsarsnitt ärver färre bakterier från sin mamma.

– Mer överraskande tycks avvänjningen från bröstmjölk ha stor påverkan av tarmflorans sammansättning, till och med större inverkan än introduktionen av fast föda, säger professorena Fredrik Bäckhed och Jovanna Dahlgren vid Sahlgrenska akademin:

– Vi ser att när man introducerar fast föda och barnet fortsätter delammas förändras tarmfloran i mindre utsträckning och på ett gynnsammare sätt än om barnet slutar amma helt.

Den aktuella studien har enligt forskarna vidgat förståelsen för hur vi samverkar med de miljontals bakterier våra kroppar hyser – bakterier som bland annat producerar aminosyror och vitaminer som kroppen behöver.

– Den aktuella studien lägger grunden för fortsatta studier om hur enskilda individs tarmflora kan förutsäga vem som har en förhöjd risk för vanliga folksjukdomar, säger Fredrik Bäckhed.

FAKTA
Artikeln Dynamics and stabilization of the human gut microbiome during the first year of life publiceras i Cell Host & Microbe den 13 maj. Studien har finansierats av Knut och Alice Wallenberg Stiftelse och Vetenskapsrådet.

Länk till tidskriften: http://www.cell.com/

Kontaktinformation
Fredrik Bäckhed, professor vid Sahlgrenska akademin och föreståndare för Wallenberglaboratoriet, Göteborgs universitet, 031-342 7833, 070-2182355, fredrik.backhed@wlab.gu.se. Jovanna Dahlgren, professor och enhetschef för Centrum för Tillväxtforskning på barn, Göteborgs universitet, jovanna.dahlgren@gu.se

Under våren märkte Örjan Johansson, doktorand vid SLU:s institution för ekologi, den 20:e snöleoparden med GPS-halsband i Snow Leopard Trusts långtidsstudie, förlagd till Tostbergen i södra Mongoliet. Studien i Tost har bidragit till mycket ny kunskap om arten; ingen annan studie har fångat fler än fem snöleoparder. Arbetet är både tidskrävande och strapatsrikt – under den senaste fältresan drabbades Mongoliet av en kraftig snöstorm som stängde alla vägar till huvudstaden Ulan Bator. Örjans hemresa försenades med en vecka och därigenom passerade han 1000 dygn i fält i Tostbergen.

Snöleoparderna i Mongoliet är hotade och konflikten med herdarna är en av de viktigaste orsakerna. Genom att följa de märkta snöleoparderna har forskarna lärt sig mer om vad de äter.

– Tack vare GPS-data kunde vi se när och var snöleoparderna hade dödat ett djur, berättar Örjan Johansson.

Genom att besöka platser där de GPS-märkta snöleoparderna hade stannat i några dagar hittade de rester såsom ben, hår, maginnehåll, blod och horn från 250 bytesdjur som snöleoparderna lämnat efter sig. Ungefär 70 procent av deras föda består av vilda stenbockar och argalifår och 30 procent av tamboskap. Detta trots att det finns mycket mer tamdjur än vilda bytesdjur i landskapet. Det är väldigt tydligt att de föredrar vilda byten.

Ibland angriper snöleoparderna boskap nattetid vid herdarnas läger, och eftersom herdarna saknar ordentliga nattfållor kan förlusterna bli omfattande. Det vanligaste är dock att djuren attackeras på betesmarken, och ofta handlar det då om eftersläntrare. Vintertid flyttar herdarna in i bergen för att söka skydd från de iskalla vindarna på slätten, och när de vallar sin boskap i brant och bruten terräng är det lätt att herden tappar uppsikt över något djur som då kan bli kvar ute i bergen.

– Många av tamdjuren dödades på natten när resten av djuren var hemma i fållan.

Studien visar bland annat att ett sätt att undvika att tamdjuren blir tagna är att inte låta dem beta i de oländigaste områdena. Det skulle tillsammans med bättre nattfållor kunna minska förlusterna av tamdjur betydligt.

Om snöleoparderna ska överleva krävs att lokalbefolkningen tolererar dem. Att minska risken för att tamdjur blir tagna är ett steg i den riktningen, men några djur kommer alltid att bli uppätna av rovdjur. Därför behövs det också andra åtgärder. Snow Leopard Trust arbetar till exempel med försäkringar som ersätter förluster av djur och med bevarandeprogram där snöleopardens värde för turism tas tillvara.

Artikeln: 
Örjan Johansson, Tom McCarthy, Gustaf Samelius, Henrik Andrén, Lkhagvasumberel Tumursukh & Charudutt Mishra. Snow leopard predation in a livestock dominated landscape in Mongolia. Biological Conservation, 184, April 2015.

Kontaktinformation
Örjan Johansson, doktorand, Grimsö forskningsstation, inst. för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet 070-229 28 81, orjan.johansson@slu.se

Om det skulle visa sig vara möjligt att utnyttja energin som uppstår vid fusionsreaktioner till att producera elektricitet skulle fusionsenergi kunna bli ett värdefullt bidrag till världens elproduktion. För att lyckas med detta måste fusionsbränslet upphettas till mycket höga temperaturer. Vid flera olika fusionsexperiment runt om i världen kan man idag skapa och upprätthålla temperaturer på 10-100 miljoner grader, varmare än i solens centrum.

En utmaning inom fusionsforskningen är att utveckla mätmetoder som kan ge information om tillståndet inne i reaktorn. Detta kan vara väldigt problematiskt eftersom de höga temperaturerna gör det omöjligt att placera mätinstrument inuti själva reaktorn. Många mättekniker har utvecklats för att få information om olika aspekter av det som händer i fusionsreaktorn under ett experiment. En möjlighet är att studera neutronflödet från reaktorn. Neutronerna bildas i fusionsreaktionerna, vilket innebär att antalet neutroner kan ge information om bränslets densitet, och neutronernas energi kan ge information om energierna hos atomkärnorna i bränslet.

I sin avhandling bygger Jacob Eriksson, doktorand vid institutionen för fysik och astronomi, vidare på tidigare forskning om neutrondiagnostik för fusionsexperiment och fokuserar framför allt på metoder för att beräkna det förväntade neutronflödet från olika teoretiska modeller av fusionsprocessen, samt att använda resultatet av dessa beräkningar till att få information om bränslet.

Ett av huvudresultaten i avhandlingen är att det går att uppskatta kvoten mellan densiteterna av de två bränslejonslagen deuterium och tritium som finns i fusionsreaktorn, genom att studera fusionsneutronernas energispektrum. Bränslejonkvoten har stor inverkan på den producerade fusionseffekten och för att kunna driva en fusionsreaktor på ett optimalt sätt är det därför mycket viktigt att kunna mäta denna kvot. Dessa resultat utnyttjas för närvarande för att designa ett nytt neutronspektrometersystem för nästa generations fusionsexperiment, ITER, som håller på att byggas i Cadarache i södra Frankrike.

Experimenten som studeras i avhandlingen är alla utförda vid fusionsreaktorn Joint European Torus (JET) i England.

FAKTA
Avhandlingen “Neutron Emission Spectrometry for Fusion Reactor Diagnosis : Method Development and Data Analysis” kan laddas ner i fulltext.

Relaterade länkar:
https://www.euro-fusion.org/
https://www.euro-fusion.org/jet/
http://www.iter.org/

Kontaktinformation
Jacob Eriksson, doktorand vid institutionen för fysik och astronomi, tel: 018-471 3569 eller 0708- 47 13 18, e-post: jacob.eriksson@physics.uu.se

Diabetes är ett allvarligt hälsoproblem hos både hundar och människor. Vissa hundraser har en förhöjd risk att utveckla diabetes medan andra raser drabbas väldigt sällan. Diabetes kännetecknas av ett kroniskt överskott av glukos i blodet, dvs. förhöjt blodsocker. Ett sätt att diagnosticera och övervaka diabetes är att mäta halten fruktosamin i blodet, då detta ämne speglar blodglukoshalten under en längre tidsperiod. Forskarna bakom den nya studien har analyserat arvsmassan hos över 500 hundar för att se om det finns genetiska faktorer som påverkar fruktosaminhaltens naturliga variation bland friska djur.

– För att fånga denna variation på bästa möjliga sätt har vi samlat data från hundar av nio raser av olika typer, som undersöktes i fem europeiska länder, säger veterinär Katja Höglund, som är särskilt intresserad av genetisk bakgrund till fysiologisk variation hos hundar.

När de nio hundraserna analyserades tillsammans hittade forskarna inga samband mellan djurens blodvärden och deras arvsmassa. När raserna analyserades var för sig fann forskarna däremot att belgiska vallhundar hade variationer i ett område på kromosom 3 som kunde kopplas till djurens fruktosaminhalt. Inom och intill denna region finns intressanta gener som även i tidigare studier har kopplats till kroppens omsättning av glukos.

– För att bättre förstå varför den här kopplingen tycks vara rasspecifik, letade vi sedan efter områden i arvsmassan där belgiska vallhundar tydligt avviker från andra raser, säger SLU-doktoranden Simon Forsberg, vars forskning syftar till bättre förståelse av komplexa samspel mellan gener.

Under de fortsatta undersökningarna hittades ett område på kromosom 5 som samverkar med det tidigare identifierade området på kromosom 3. Denna koppling ger en möjlig förklaring till rasspecificiteten.

– I de samverkande områdena finns tre mycket intressanta gener, men exakt hur dessa samverkar återstår att fastställa. Den belgiska vallhunden löper liten risk att utveckla diabetes och det är tänkbart att vi har upptäckt en skyddsmekanism mot denna sjukdom. Nu försöker vi lära oss mer om detta fenomen, säger Dr Marcin Kierczak, vars forskning är inriktad på utveckling och tillämpning av statistiska metoder för analys av genetiska data.

Den hundras som det fokuseras på i studien är belgisk vallhund av typen Malinois. Belgisk vallhund är en hårt arbetande hundras och nära släkt med schäfer, som också sällan drabbas av diabetes.

– Hundar är beroende av god syretillgång och jämn blodsockernivå för att kunna arbeta hårt. Vår hypotes är att man under framavlingen av belgisk vallhund har valt ut hundar med god blodsockerkontroll och därmed skapat en ras med ett skyddande anlag mot att utveckla diabetes, säger Katja Höglund.

Vetenskaplig artikel: The Shepherds’ Tale: A Genome-Wide Study across 9 Dog Breeds Implicates Two Loci in the Regulation of Fructosamine Serum Concentration in Belgian Shepherds, Plos One.

Kontaktinformation
Docent Katja Höglund. Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, 018-67 21 18, Katja.Hoglund@slu.se. Dr Marcin Kierczak. Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Biomedicinskt centrum (BMC), Uppsala universitet, 018-471 45 02, marcin.kierczak@imbim.uu.se

Med hjälp av matematisk statistik kan både enskilda spelare och lag lära sig prioritera i spelsituationer och på så sätt förbättra sin effektivitet. De skulle kunna räkna ut hur de borde agera i varje given situation under match och därigenom förbättra sina resultat – oberoende av sina fysiska förutsättningar.

Det visar forskning gjord vid Chalmers och Göteborgs universitet. Onsdag kväll publicerades resultaten i artikeln ”Game Intelligence in Team Sports” i den vetenskapliga tidskriften PLoS One.

Författare Carl Lindberg, adjungerad professor vid Chalmers, och hans tidigare doktorand Jan Lennartsson studerade förre NHL-spelaren Nicklas Lidström noga under spel i ett försök att utveckla en matematisk teori om spelintelligens inom lagsporter – i det här fallet ishockey. Centralt för deras teori var tanken att varje spelsituation bör värderas utifrån sin potential – det vill säga sannolikheten för att det egna laget gör nästa mål, minus sannolikheten för att motståndarna gör nästa mål – och att motståndarnas bästa alternativ sen förhindras.

De hörde av sig till Lidström med sina resultat. Det visade sig att hans tankar om hur man bör spela stämde med deras teori.

Spelintelligens med hjälp av matematisk statistik
Lidström – kanske ishockeyvärldens bäste back någonsin – har länge varit känd för att ha ”det lilla extra” som får honom att sticka ut i jämförelse med andra. Utmärkta spelare får ofta beröm för hur väl de läser spelet. Men i sin artikel ”Game Intelligence in Team Sports”, försöker Lindberg och Lennartsson visa att det inte bara är gener som gjorde Lidström bra – utan statistik. Och den levande ishockeylegenden håller med.

Lidström bekräftar att han som aktiv spelare alltid försökte positionera sig så oddsen skulle vara till hans fördel. Han analyserade konsekvent situationer när de inträffade under match, och lärde sig när man ska göra dragningar, när man ska attackera och när man ska avvakta.

På rätt plats att göra rätt saker
I artikeln beskriver de sätt att räkna ut om visst agerande från spelare under en match kommer att bära frukt eller inte. Idén kom när Carl Lindberg började spela back i ett veteranhockeylag. Hur skulle han tänka för att bli en bättre spelare? Kunde han på något sätt kombinera kunskap om spelet med matematik och statistik för att förbättra sina chanser att lyckas på rinken? Ambitionen var att hitta vetenskapliga principer för hur man agerar bäst i varje givet läge – och inte bara ”kämpa för att vinna varje situation”.

Efter att ha studerat Lidströms spel blev det uppenbart för Lindberg att Lidström inte var särskilt stor, varken extremt stark eller radikalt snabbt. Men han utsågs ofta till ”bästa spelare” – eftersom han alltid var på rätt plats och gjorde rätt saker.

Statistik och spelteori i dynamiska spelsituationer
I artikeln påpekar Lidström att han använde en uppsättning principer när han analyserade hur bör spela i vissa spelsituationer. Han förlitade sig inte bara på sin expertis och sina färdigheter, utan också på insikten att om han försökte förhindra motståndarnas bästa alternativ skulle det statistiskt ge honom en fördel. Jämfört med andra spelare föredrog han oftare att avvakta istället för att vara först på pucken, han passade oftare pucken tidigt och undvek oftare att göra dragningar när han utgjorde sista försvarslinjen.

Dessutom försökte han oftare skapa mer utrymme åt sig själv i en-mot-en-situationer, som uppstötande back, och därmed förbättra sina chanser genom att sticka ut klubban mot sin attackerande forward. I två-mot-en-situationer förlitade han sig på en försvarsstrategi som skilde sig från de flesta andra spelares strategier; när de flesta backar beslutade sig för att släppa den icke puckförande för att gå på puckföraren släppte Lidström aldrig den andre motståndaren ur sikte, utifrån insikten att passningsalternativet statistiskt borde vara hans vassaste drag.

Eftersom den mesta sportstatistik tenderar att fokusera på hur saker och ting är nu, vid en viss tidpunkt, fokuserar ”Game Intelligence in Team Sports” på hur saker och ting kan förbättras i framtiden. Idén bakom artikeln är enkel – men resultaten är det inte. Studier av statistik och spelteori i dynamiska spelsituationer är ett helt nytt område – ett område som är lovande för utvecklingen inom lagsporter framåt.

Artikeln ”Game Intelligence in Team Sports” publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE, den 13 maj, kl 19 pm BST.
DOI: 10.1371/journal.pone.0125453

Kontaktinformation
Carl Lindberg, adjungerad professor i matematisk statistik och finans, Chalmers, Sverige, 0704-93 63 95, carl@teamsporttactics.com

Miljöövervakningen har under de senaste 30 åren observerat en ökning av den organiska kolhalten i många svenska sjöar. Denna ökning har konsekvenser för vattenkvalitet och akvatiska ekosystems funktion. Hypoteser för denna ökning av kol – som också benämns ”brunifiering” på grund av den rödbruna färgen vattnet får – inkluderar återhämtning från försurning, modern markanvändning och klimatförändringar. Dessa hypoteser avspeglar dock endast kortsiktiga processer och ger ingen inblick i långsiktiga förändringar.

En forskargrupp vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet visar i en ny studie publicerad i PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) att andra, historiska faktorer också spelar en roll. Studien visar att småskaligt men väldigt utbrett nyttjande av landskapet över hundratals år har haft en stor inverkan på kolhalten i sjöar och även trofiska förhållanden.

– Från analyser av sedimentkärnor från ett antal sjöar i Mellansverige har vi belägg för att kolhalten så långt bakåt i tiden som nästan 10 000 år sedan var lika hög som den man mäter i dag. I samband med utbredningen av framför allt skogsbete och särskilt med fäbodbruket som accelererade under 1400- och 1500-talet minskade kolhalten till hälften, säger doktorand Carsten Meyer-Jacob som lett studien.

Under fäbodväsendet utnyttjade man nästan hela landskapet, till exempel fick boskapen beta i skogen och myrar var betydelsefulla slåttermarker. Denna typ av landskapsutnyttjande var alltså ganska omfattande och ledde till en förändrad omsättning av kol i skogsmark och myrar och i sin tur minskande halter av kol i närliggande sjöar.

Med upphörandet av fäbodväsendet under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet började kolhalterna åter igen att öka.

– Klimatförändringar och förändringar i försurningsstatus är viktiga processer för dagens miljötillstånd, men långsiktiga förändringar i hur vi har använt landskapet under hundratals eller även tusentals år har också lämnat sina spår, säger professor Richard Bindler.

FAKTA
Originalartikel: Carsten Meyer-Jacob, Julie Tolu, Christian Bigler, Handong Yang, Richard Bindler:Early land use and centennial scale changes in lake-water organic carbon prior to contemporary monitoring. doi:10.1073/pnas.1501505112 . PNAS May 11, 2015

http://www.pnas.org/content/early/2015/05/06/1501505112.abstract

Kontaktinformation
Carsten Meyer-Jacob, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Telefon: 090-786 97 84. E-post: carsten.meyer-jacob@umu.se. Richard Bindler, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Telefon: 090-786 97 42. E-post: richard.bindler@umu.se

VINNOVA har identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige har goda förutsättningar för globalt konkurrenskraftiga lösningar: Informationssamhället 3.0, Hållbara attraktiva städer, Framtidens hälsa och sjukvård och Konkurrenskraftig produktion.

– Utmaningar är en viktig drivkraft för innovation. Jag ser stora möjligheter att de projekt vi stödjer kan utveckla hållbara lösningar som efterfrågas globalt och som kan skapa tillväxt och nya jobb i Sverige, samtidigt som vi tar oss an stora samhällsproblem, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA.

Finansiering ges till projekt i tre olika steg inom Utmaningsdriven innovation. VINNOVA investerar nu sammanlagt 73 miljoner kronor i nio projekt inom det andra steget inom programmet och 90 miljoner kronor i åtta projekt inom det tredje steget.

Framtidens hälsa och sjukvård

Noll vibrationsskador
Projektet ska arbeta med att få bort skadliga vibrationsskador i arbetsmiljöer. 22 parter under ledning av Hans Lindell och Swerea IVF (Steg 2).

Innovativ teknik för framtidens akutsjukvård
För att effektivisera akutsjukvården och samtidigt få patientsäkrare vård. 13 parter under ledning av Jimmy Johansson och Region Skåne (Steg 2).

Implementering av lösning för vård av kroniskt sjuka i hemmet
Ska bidra till en mer jämlik och kostnadseffektiv vård som samtidigt ökar livskvalitén för kroniskt sjuka. 21 parter under ledning av Per-Olof Sjöberg och SICS Swedish ICT (Steg 3).

Hållbara attraktiva städer
Attraktiva och hållbara lösningar för odling under tak i eller nära bostaden i miljonprogramområden
Ska bidra till nya arbetstillfällen, skapa nya mötesplatser och göra miljonprogramområden mer attraktiva. 9 parter under ledning av Ulrika Elveskog och Botkyrka kommun (Steg 2).

Delad energi är dubbel energi
Ska ge effektivare energiförsörjning i städer och dra nytta av restflöden. 12 parter under ledning av Ellen Corke och Malmö kommun (Steg 2).

C/O City
Handlar om att utveckla ekosystemet i staden för att gynna det attraktiva och hälsosamma livet. 11 parter under ledning av Christina Wikberger och Stockholms kommun (Steg 3).

Innovativa parkerings- och mobilitetslösningar i klimatsmarta städer
För att skapa städer där invånarna kan resa fritt utan att behöva egen bil. 10 parter under ledning av Pelle Envall och Trafikutredningsbyrån (Steg 3).

Sensation III
Ska utveckla lösningar för att ge tidiga varningssignaler vid avvikelser i dricksvattenkvaliteten och i processvatten för att kunna hindra stor spridning av hälsoskadliga organismer. 30 parter under ledning av Gert Andersson och Acreo Swedish ICT (Steg 3).

Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor
För att skapa stadsmiljöer där hårdgjorda ytor kan användas för tunga transporter, hantering av stora vattenmängder och skapa gröna, attraktiva ytor. 23 parter under ledning av Björn Schouenborg och CBI Betonginstitutet (Steg 3).

Informationssamhället 3.0
Ökad delaktighet för personer med kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar
Projektet ska arbeta med att möjliggöra för personer med kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar att kunna delta i viktiga samhällsfunktioner. 3 parter under ledning av Jan

Gulliksen och KTH (Steg 2)
GreenIoT: En energieffektiv IoT-plattform för öppen data och hållbar utveckling
System som möjliggör realtidsövervakning av stadens miljö och samtidigt ger tredjeparts leverantörer möjligheter att utveckla relaterade innovationer. 9 parter under ledning av Edith Ngai och Uppsala universitet (Steg 2).

Skola för alla, från första dagen i det nya landet
Ska bidra till att öka andelen elever med utländsk bakgrund som uppnår gymnasiebehörighet. 9 parter under ledning av Carl Hamilton och Komplementskolan (Steg 2).

Citizen Communication Platform
Ska stärka resurseffektiviteten, identiteten och ekonomin i lokalsamhällen. 15 parter under ledning av Hossein Shahrokni och Staden i mobilen (Steg 3).

Konkurrenskraftig produktion
Affärsmodellsinnovation för cirkulära möbelflöden
För att gå ifrån slit-och-släng till cirkulära modeller där produkter, såsom möbler, återanvänds flera gånger. 20 parter under ledning av Lars Tööj och Industrial Development Center West Sweden (Steg 2).

Förpackningssystem för minskat matsvinn
Ska minska matsvinnet och därigenom ge ökad lönsamhet och minskad miljöpåverkan. 15 parter under ledning av Kristina Wickholm och Innventia (Steg 2).

Hållbar produktion av alkosensorer
Ska bidra till att minska antalet alkoholrelaterade trafikolyckor globalt. 9 parter under ledning av Christer Olofsson och SenseAir (Steg 3).

Skogsmetanol
Projekt som ska arbeta med att ersätta fossilbaserade råvaror med gröna skogsråvaror i kemikalier och samtidigt ställa om två viktiga industrier. 10 parter under ledning av David Blomberg och SP Processum (Steg 3).

Kontaktinformation
Daniel Rencrantz, 08-473 31 84, Daniel.Rencrantz@VINNOVA.se

Fällande domar mot åtalade med distinkt arabiskt-klingande namn ökar markant när de tilldelats en sverigedemokratisk nämndeman, medan fällande domar där en kvinna är offret ökar om en av nämndemännen är vänsterpartist. 

Hittills har få studier gjorts på jurybeslut i verkliga domar och de som finns tar sin utgångspunkt i amerikanskt rättssystem. Den här studien använder nyinsamlat material från 950 verkliga fall prövade vid Göteborgs tingsrätt mellan åren 2009-2012 med slumpmässigt tilldelade nämndemän.

– Integriteten i alla rättssystem vilar på löftet om en rättvis rättegång där domen avgörs av bevisningens kvalitet och inte av juryns egenskaper, såsom etnicitet, ålder, kön eller politisk tillhörighet. Men vår studie visar att sådan särbehandling förekommer i nämndemannasystemet, åtminstone vad gäller politisk tillhörighet, säger Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi.

Studien visar att sannolikheten för en fällande dom ökar med 17 procentenheter för åtalade med distinkt arabiskt-klingande namn om det ingår en sverigedemokratisk nämndeman i juryn. Om det istället ingår en vänsterpartist i nämndemannatrion ökar de fällande domarna med 14 procentenheter då offret är en kvinna.

Forskarna försöker också förstå varför förekomsten av nämndemän från dessa partier påverkar utfallen. Är det för att deras röst blir direkt avgörande i fallet? Eller påverkar de röstningsbeteendet hos sina nämndemannakollegor på ett sätt som inverkar på domens utgång?

– Vårt resultat tyder på att det främst är den enskilda nämndemannens faktiska röst som påverkar utslaget. Men vi ser också starka belägg för så kallade ”peer effects”, det vill säga att nämndemän från Sverigedemokraterna respektive Vänsterpartiet påverkar röstningsbeteendet hos nämndemän från andra partier, säger Randi Hjalmarsson.

FAKTA
Länk till forskningsrapporten “Politics in the Courtroom: Political Ideology and Jury Decision Making” av Shamena Anwar, Patrick Bayer och Randi Hjalmarsson: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38863

Kontaktinformation
Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 0722-42 52 22 (mobil), 031-786 12 48 (arbete) randi.hjalmarsson@economics.gu.se. Randi Hjalmarsson föredrar att kommunicera på engelska. Marie Andersson, kommunikatör, institutionen för nationalekonomi med statistik, marie.andersson@economics.gu.se, 031-786 1349

En av de medicinskt ansvariga är Amir Khorram-Manesh, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.

Medan över 100 000 personer laddar för Göteborgsvarvets olika lopp är det hans uppdrag att från stabsrummet koordinera den medicinska krisberedskapen.

Under Göteborgsvarvet 2013 fick 70 personer hämtas med ambulans. Det var långt fler än vad Amir Khorram-Manesh och hans forskarkollegor hade förutsett.

– När vi granskade de 70 ambulanshämtningarna som gjordes 2013 såg vi att dessa i stor utsträckning sker klumpvis, vid vissa avsnitt av banan. Det ledde oss till att fundera kring vad som skiljer ut dessa avsnitt. Är banans lutning starkare, temperaturen högre, underlaget svårare, trängseln större? säger han.

Varje år arrangeras omkring 90 större event i Västra Götaland. Göteborgsvarvet är ett av 30 som bedöms vara särskilt riskfyllda.

Med hjälp av erfarenheterna från bland annat Göteborgsvarvet har Amir Khorram-Manesh och Eric Carlströms utvecklat ett helt nytt standardverktyg för katastrofmedicin, som på ett vetenskapligt sätt kan beräkna och förutse den medicinska beredskapsinsatsen och på så sätt föra olika parters bedömningar närmare varandra

– Det finns validerade verktyg för speciella event, till exempel arenaidrott. Men dessa är utformade för en enda organisation, exempelvis räddningstjänsten. Det instrument vi har utvecklat kan användas vid olika typer av events av både arrangörer och av polis, räddningstjänst och sjukvården i samverkan, säger Eric Carlström.

Forskarna vill på sikt utöka forskningen kring Göteborgsvarvet, och har redan sökt stöd för ett antal studier.

– Vi tror att det finns något generellt viktigt att lära sig här när det gäller riskfaktorer och medicinsk krisberedskap, säger Amir Khorram-Manesh-

Artikeln Street:Swedish Tool for Risk /Resource Estimation at EvenTs. Part one, risk assessment – face validity and inter-rater reliability publicerades i två delar i vetenskapliga tidskriften Journal of Acute Disease i januari 2015.

Länk till del 1: http://jadweb.org/pdf/JAD.Vol4.No1.pdf/8.pdf

Länk till del 2: http://jadweb.org/pdf/JAD.Vol4.No2.pdf/6.pdf

FAKTA

Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, PKMC, är Västra Götalandsregionens enhet för kris- och katastrofberedskap. Härifrån leds det strategiska, medicinska insatserna vid katastrofer och allvarliga händelser, dels genom förebyggande insatser, dels under det akuta förloppet, dels genom efterföljande analyser.

PKMC bildades i efterdyningarna av diskoteksbranden på Backaplan 1998, där 63 personer dog och fler än 200 skadades – majoriteten av dem ungdomar. Centrumet är nu ett av Sveriges fem utbildningscentra i katastrofmedicin och samlar både studenter, forskare, läkare och sjuksköterskor.

Vid PKMC pågår också forskning och utveckling inom katastrofmedicin, med fokus på till exempel traumakirurgi, infektionssjukdomar, triage och sjukhusevakuering.

Kontaktinformation
Amir Khorram-Manesh, forskare vid Göteborgs universitet och Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum vid Västra Götalandsregionen 0707 722 741 010 441 18 01 amir.khorram-manesh@surgery.gu.se Eric Carlström, forskare vid Göteborgs universitet och Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum vid Västra Götalandsregionen 070 273 8126 eric.carlstrom@gu.se

Gäddan är en av våra vanligaste rovfiskar och den spelar en viktig ekologisk roll i sjöar och vattendrag. Många sportfiskare och semesterfirare drömmer om att fånga en riktig storgädda. Gäddan hjälper också till att besvara frågor om evolution och biologisk mångfald. En forskargrupp vid Linnéuniversitetet rapporterar nu att gäddor i skärgården växer olika fort och blir olika stora beroende på i vilket vattendrag ynglen tillbringar sina första veckor.

Gäddan kan bli 20 år gammal, 130 cm lång och väga upp till 25 kilo. Den finns i sjöar, rinnande vatten och i Östersjöns brackvatten. Gäddor i Östersjön använder två olika lekstrategier. Vissa tillbringar hela sitt liv i havet. Andra uppvisar ett vandringsbeteende som påminner om laxens. På våren simmar dessa vandringsgäddor upp i åar och våtmarker för att leka. Ynglen stannar kvar några veckor i sötvatten innan de simmar ut i havet för att äta och växa sig stora. Efter tre till fyra år återvänder de för att fortplanta sig i samma vattendrag där de föddes.

Storleken varierar mellan lekområden
En forskargrupp under ledning av professorerna Anders Forsman och Per Larsson fångade och mätte över 4000 vandringsgäddor från fem vattendrag i Kalmarsundsområdet. Resultaten visade att gäddor från olika lekområden var olika stora. Studier av ’årsringar’ i skelettdelar visade att gäddor från olika bestånd hade vuxit olika fort. Sedan födde forskarna upp gäddor i laboratoriet för att ta reda på om skillnaderna var ärftliga och inte ett resultat av att exempelvis födotillgången skiljde sig mellan lekområden. Olikheterna i tillväxt och storlek syntes även bland gäddor som delat en gemensam akvariemiljö. Slutligen använde forskarna neutrala genetiska markörer för att ta reda på om den ärftliga variationen i storlek mellan bestånd i olika lekområden kunde förklaras av slumpmässiga processer.

– Våra resultat visar att skillnaderna i tillväxt och kroppsstorlek mellan bestånd av gäddor som leker i olika vattendrag representerar lokala anpassningar som har uppkommit genom naturligt urval, säger Petter Tibblin som arbetat med studien i sin forskarutbildning.

Man har tidigare trott att det är de individer som växer snabbast när de är unga som senare också blir riktiga stora. Forskarna upptäckte istället att gäddor som växte långsamt i början av livet blev ovanligt stora som vuxna.

– Det här är ett lite överraskande resultat av intresse för fiskenäringen och något som bör beaktas när man väljer ut vilka individer som ska användas som avelsfiskar, fortsätter Petter Tibblin.

Det finns många exempel på att växt- och djurarter utvecklar speciella egenskaper därför att de lever på helt olika platser.

– Det intressanta med vår studie är att vi hittat lokala anpassningar trots att individerna samexisterar i en gemensam miljö under merparten av livet och bara utnyttjar olika områden under en väldigt kort period i början av livet, förklarar Anders Forsman.

Kunskapen att olika delpopulationer har unika egenskaper kan tillämpas inom arbetet med att förstärka och bevara bestånden av gädda i Östersjöns kustområden. Det kan bland annat vara förödande att blanda individer från olika bestånd.

– De här resultaten visar också hur viktigt det är att fortsätta arbetet med att restaurera vattendrag och våtmarker där fisken kan vandra upp för att leka, avslutar Per Larsson.

Petter Tibblin, Anders Forsman och Per Larsson ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems, EEMiS. Här kan du läsa mer om gruppen.

Artikeln: Tibblin, P., Forsman, A., Koch-Schmidt, P., Nordahl, O., Johannessen, P., Nilsson, J. and Larsson, P. 2015. Evolutionary divergence of adult body size and juvenile growth in sympatric subpopulations of a top predator in aquatic ecosystems. The American Naturalist 186:

DOI: http://dx.doi.org/10.1086/681597

Länk till artikeln: http://www.jstor.org/stable/info/10.1086/681597

Kontaktinformation
Petter Tibblin, doktorand, 0480-44 67 45, 0705-52 99 37, petter.tibblin@lnu.se Anders Forsman, professor, 0480-44 61 73, 0706-27 27 38, anders.forsman@lnu.se Per Larsson, professor, 0480-44 73 11, 0706-22 37 79, per.larsson@lnu.se Christina Dahlgren, pressansvarig, 0470-70 85 51, 070-572 26 56

Detta visar en forskargrupp i klinisk genetik vid Lunds universitet i en artikel i Nature Genetics. De extra kromosomerna finns bara i själva cancercellerna. Just i dessa celler har fördubblingar uppstått som gett cellerna 8-10 kromosomer för mycket.

Forskarna har studerat leukemiceller från 51 barn med hjälp av bland annat tekniken ”Next Generation Sequencing”, där alla cellernas gener kan undersökas på samma gång. Studien visade att samtliga patienter hade för många kromosomer, medan antalet mutationer av andra slag var litet.

– Det fanns till och med de som inte hade några andra mutationer alls. Detta visar att ”vanliga” mutationer inte behöver spela in för uppkomsten av ALL hos barn, säger docent Kajsa Paulsson som är försteförfattare till studien.

Hon tror att senare tillkommande mutationer eller epigenetiska förändringar kan bidra till sjukdomens utveckling, men att det är de extra kromosomerna som utgör dess första steg. Detta stämmer med andra studier som tytt på att extra kromosomer finns redan på fosterstadiet hos barn med ALL.

Lundastudien visar också att mutationerna i patienternas celler är av den spontana typen, dvs. inte beror på miljöfaktorer som gifter eller strålning.

– Föräldrar frågar oss ofta om deras barns sjukdom beror på något fel de själva gjort. Här kan vi alltså med säkerhet svara nej. Det är bara slump och otur som ligger bakom sjukdomens uppkomst, säger professorn i klinisk genetik Bertil Johansson.

Omkring 100 fall av akut lymfatisk leukemi inträffar varje år i Sverige. Sjukdomen kan drabba även vuxna, men förekommer oftare hos barn, där det är den vanligaste tumörsjukdomen. De flesta klarar sig, men ett fåtal av barnen får återfall och då är prognosen dålig.

För de barn som får återfall skulle lundaforskarnas fynd kunna innebära nya möjligheter, tror Bertil Johansson och Kajsa Paulsson. De genmutationer man hittat i patienternas celler förekommer nämligen även vid andra cancerformer. Därför håller flera läkemedelsföretag på att utveckla läkemedel som ska blockera effekterna av dessa mutationer.

En annan forskargrupp vid Klinisk genetik deltog tidigare i år i en annan Nature Genetics-publikation om ALL. Den studien inriktade sig på leukemi hos spädbarn. Denna form av ALL som kännetecknas av andra typer av mutationer, och har mycket sällan några extra kromosomer.

FAKTA
Publikationen ”The genomic landscape of high hyperdiploid childhood acute lymphoblastic leukemia” av Kajsa Paulsson, Henrik Lilljebjörn, Andrea Biloglav, Linda Olsson, Marianne Rissler, Anders Castor, Gisela Barbany, Linda Fogelstrand, Ann Nordgren, Helene Sjögren, Thoas Fioretos, Bertil Johansson. Nature Genetics, online 11 maj 2015

Kontaktinformation
Kajsa Paulsson, docent, institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet: mobil 0702-15 09 12, tel 046-2226995, kajsa.paulsson@med.lu.se. Bertil Johansson, professor, instutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet: tel 046-2228256, bertil.johansson@med.lu.se

– Det här är ett viktigt projekt som framför allt handlar om att hjälpa befolkningen i Sierra Leone att själva, i samklang med den egna kulturen och traditioner, utveckla metoder för att stoppa ebolasmitta och även komma förbi de hinder som i dag gör att familjerna själva tar hand om sina sjuka, istället för att söka kvalificerad vård, säger John Kinsman, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.

Även om ebolaepidemin i Sierra Leone har bromsat upp drabbas fortfarande ungefär tio personer per vecka i landet av sjukdomen. Behovet av information om hur man skyddar sig mot ebolasmitta och hur man bör agera om man exponeras för smitta, eller om man drabbas av symtom, är stort.

För att identifiera utmaningarna, hitta lösningar och vägar att sprida information har man i projektet som heter “Development of a social marketing strategy to promote Ebola treatment-seeking behaviour in Sierra Leone” genomfört intervjuer med innevånare i huvudstaden Freetown, befolkningen i ett landsbygdsområde, vårdgivare, samt med en grupp makthavare och högutbildade i landet. Man har även genomfört en stor workshop för att hitta genomförbara lösningar på smittspridningsproblematiken.

John Kinsman berättar om starka traditioner i Sierra Leone som är svåra att bryta, som i sig förstärker smittspridningen. Ett exempel är att många familjer inte söker vård när någon drabbas av sjukdom utan istället själva tar hand om sina sjuka och döende familjemedlemmar. Det finns också exempel på begravningstraditioner där sörjande tvättar av sina döda, och sedan blandar det använda vattnet med jord, som de sedan själva smörjer in sig med.

– Det här är traditioner som är djupt rotade i befolkningen och som dessvärre förstärker smittspridningen. Med tanke på de oerhört grymma erfarenheter från kolonialism som finns i den här delen av världen går det inte att komma som ”den vite mannen” och bestämma hur de ska göra för att lösa detta. Med det här projektet har vi nu gått en annan väg och försökt hjälpa befolkningen att själva analysera och genomföra acceptabla förändringar av traditionerna, samt hitta vägar att informera om detta för att förhindra smittspridning, säger John Kinsman.

Rapporten tar fasta på informationsinsatser till befolkningen inom följande områden för att stoppa spridningen av ebola:

Läs mer om projektet hos R2HC

FAKTA
Om forskningsprogrammet
Som svar på ebolautbrottet I Västafrika lanserade Research for Health in Humanitarian Crises (R2HC) Programme det så kallade emergency Ebola Health Research Call I augusti 2014. Syftet var att finansiera projekt som kan stärka insatser för att motverka detta och framtida utbrott av sjukdomen.

Forskningsprojektet har finansierats av R2HC, vilket leds av Enhancing Learning and Research for Humanitarian Assistance, ELRHA. R2HC syftar till att förbättra folkhälsan genom att stärka användningen av evidensbaserade metoder i samband med humanitära kriser.

Programmet R2HC finansieras till lika delar av Wellcome Trust och DFID, under överinseende av Enhancing Learning and Research for Humanitarian Assistance, ELRHA.

Besök www.elrha.org/work/r2hc för mer information.

Kontaktinformation
John Kinsman, docent vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Telefon: 090-786 91 76, 090-785 26 13, 076-842 64 64. E-post: john.kinsman@umu.se

141 forskare från tolv länder har bidragit med studier, som täcker olika områden av klimatforskningen. Boken visar bland annat att det pågår en uppvärmning i området som troligtvis kommer att fortsätta.

Varmare och surare hav
Det är sannolikt att en del av denna uppvärmning beror på mänskliga faktorer. Förändringar kan hittills ses i faktorer som är kopplade till temperatur, till exempel vad det gäller snö och is.

– Förändringar i nederbörd och floders tillrinning är svårare att upptäcka men dessa bör bli märkbara i framtiden. Klimatförändringen kommer ge många olika effekter på land och vattnets ekosystem. Eftersom ekosystemen är utsatta för påverkan från många olika faktorer behövs fördjupande studier för att klargöra orsakssammanhangen och risker för samverkande negativa faktorer, säger Anders Omstedt, professor i oceanografi.

Framtidsberäkningar tyder på att våra kuster kommer att bli varmare, surare och syrefattigare vilket kommer utgöra ökade hot för de marina ekosystemen.

– Internationellt finns visserligen redan studier om klimatet genom FN:s klimatpanel, IPCC, men förståelsen för klimatförändringarna behöver fördjupas på regional nivå där också många andra förändringar pågår. Genom denna bok kompletteras kunskapen om klimatförändringar för Kattegatt och Östersjöländernas del med regional forskning, säger Anders Omstedt.

Regionala studier behövs
Detta är den andra boken som det fristående forskarnätverket BACC II (Second Baltex Assessment of Climate Change for the Baltic Sea Basin) ger ut om det regionala klimatet i Kattegatt- Östersjöregionen. Det är en uppdatering av BACC I från 2008, men med flera helt nya studier och nya kapitel.

Boken belyser klimatförändringar sedan den senaste istiden för 12000 år sedan, men med ett fokus på de senaste 200 åren. Den innehåller även framtidsbedömningar, som tagits fram med regionala klimatmodeller, och beskriver hur klimatförändringarna kan påverka ekosystemen för mark, floder, sjöar och kusthav fram till 2100.

– Boken kommer att vara ett starkt stöd för forskare i frågor om atmosfär, land och hav i regionen. Den innehåller ett omfattande material som försöker ge en helhetsbild av klimatförändringarna i Östersjöregionen så att vi kan få perspektiv och bättre veta var vi står idag, säger Anders Omstedt.

Havsnivåhöjning och kusterosion
BACC II behandlar också havsnivåhöjning, kusterosion och effekterna på stadsområden. Ett antal nyskrivna kapitel behandlar möjliga orsaker till regionala klimatförändringar som samverkar med de globala effekterna av ökade växthusgaser.

Boken berör alla Kattegatt och Östersjöländers kuster. Den riktar sig i första hand till forskarsamhället och är tänkt att kunna användas i utbildningar och i forskningsansökningar. Genom nära samverkan med HELCOM (Baltic Marine Environment Protection Commission – Helsinki Commission) ligger nu BACC II resultaten också till grund för Östersjöländernas planering av kommande åtgärder.

– De forskare som medverkar i boken har deltagit utan finansiering och det finns ingen otillbörlig påverkan, boken har granskats av oberoende forskare och varje forskare är med av eget intresse. Det är ett material som till exempel kan användas i utbildningen på de marina och geovetenskapliga institutionerna på högskolor och universitet.

Du kan ladda ner boken här: http://www.springer.com/gp/book/9783319160054

Kontaktinformation
Anders Omstedt, professor vid institutionen för geovetenskaper, tel 031-786 2881, e-post anom@gvc.gu.se

– Resultaten visar att utvecklingen av fetma bör förklaras med andra faktorer än stress, säger Annika Rosengren, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Både forskare och samhällsaktörer har länge antagit att stress bidrar till utvecklingen av fetma, särskilt bukfetma. Påverkan antas ske genom en påverkan på kroppens stresshormoner.

Senare forskning har dock påvisat att det rör sig om komplicerade mekanismer, där även vår livsstil och av kulturen vi lever i har stor påverkan.

Forskare från ett stort antal länder har nu inom det internationella samarbetet Prospective Urban Rural Epidemiologic study (PURE) undersökt sambandet mellan stress och fetma hos 125 290 personer i 17 låg-, medel-, och höginkomstländer, varav omkring 4 000 personer från Göteborg och Skaraborg.

I studien registrerades deltagarnas vikt, längd, midje- och stussmått samt blodtryck. De fick sedan svara på frågor om bland annat utbildningsnivå, rökvanor, kost, fysisk aktivitet och tidigare sjukdomar. Genom en vetenskapligt beprövad enkät mättes också deltagarnas självrapporterade nivåer av stress och depression.

Resultaten visar att bland dem som inte upplevde sig stressade hade 16 procent ett BMI över 30 (vilket motsvarar kriterierna för fetma). Bland de som rapporterade en ständig stress var motsvarande andel 21 procent. Motsvarande proportioner för bukfetma var 49 procent hos de icke stressade och 54 procent hos de ständigt stressade.

Men sedan siffrorna justerats för skillnader i ålder, kön, fysisk aktivitet, utbildning och region kvarstod inga skillnader hos de båda grupperna, vare sig när det gäller fetma eller bukfetma.

Studien visade också att de som rapporterade depression bara hade en obetydligt ökad förekomst av fetma och/eller bukfetma.

– I detta stora underlag hade stress alltså en mycket måttlig effekt på generell fetma. Mellan stress och bukfetma såg vi inget orsakssamband. Med andra ord måste utvecklingen av fetma förklaras med andra faktorer än stress, säger Annika Rosengren.

Resultaten är enligt Annika Rosengren viktiga eftersom många vill förklara övervikt och fetma som en påverkan av stress. Stress anses också påverka kroppsfettets fördelning med en ansamling av fett i och på buken vid höga stressnivåer – en uppfattning som det enligt den aktuella studien alltså saknas belägg för.

Artikeln Psychosocial factors and obesity in 17 high-, middle- and low-income countries: The Prospective Urban Rural Epidemiologic (PURE) study publicerades online i vetenskapliga tidskriften International Journal of Obesity i april.

Länk till sammanfattning: http://www.nature.com/ijo/journal/vaop/naam/abs/ijo201548a.html

Läs mer om PURE: http://www.coheart.ca/projects/pure/

Kontaktinformation
Annika Rosengren, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 0709-603674, annika.rosengren@gu.se

Rökgaser från förbränningsanläggningar är en av de utmaningar som bioenergibranschen ställs inför. Konceptet att reducera utsläppen till luften redan under förbränningsprocessen benämns fuel engineering och bygger på att de hindra de kemiska reaktioner som orsakar bildning av dessa partiklar, som är så små att dom är osynliga för ögat (ca en tiotusendels millimeter).

Tidigare forskning har identifierat principerna för partikelbildning och för de flesta biobränslen sker det genom att olika kaliumföreningar förångas vid de höga temperaturer som råder vid förbränning och att de senare övergår till fast fas som små partiklar då rökgasen kyls. Det kritiska är således att förhindra förångningen av kaliumföreningarna, vilket kräver förståelse för den komplexa askkemin som sker vid termokemisk energiomvandling av biomassa. I praktiken genomförs fuel engineering genom att kombinera smart bränsledesign – sameldning eller additiv – och noggrann processkontroll genom att styra förbränningsförhållanden.

– Mina experiment visar att partikelutsläppen kan minska med upp till 90 procent. Denna reduktion är även viktig ur ett tekniskt perspektiv eftersom det förbättrar förbränningsanläggningens driftstillgänglighet och effektivitet, säger Jonathan Fagerström.

Det finns också ett ökande intresse för utvecklingen av matematiska modeller för att kunna förutsäga både tekniska askrelaterade problem och partikelutsläpp. Vissa grundläggande mekanismer kring ask- och partikelbildning är dock fortfarande okända. Jonathan Fagerström har därför studerat förbränningsförloppet för enstaka bränslepartiklar med fokus på att förstå hur kaliumföreningarna förångas under förbränningen. Resultaten tyder på att mekanismerna som vissa av dagens modeller bygger på delvis kan vara felaktiga, och de metoder som Jonathan Fagerström och andra forskare vid TEC-Lab vid Umeå universitet nu utvecklat kan ge nya möjligheter att studera detta i detalj.

Fuel engineering anses nu redo för uppskalning till pilotverksamhet men kommer att behöva kontinuerlig utveckling genom grundläggande forskning och praktisk testverksamhet, inte minst för att hantera introduktionen av morgondagens biobränslen.

Utsläpp av rökgaspartiklar från förbränningsanläggningar ska begränsas enligt nya EU-direktiv för att ge renare luft och främja hälsa och välmående hos unionens medborgare. Det långsiktiga målet med Jonathan Fagerströms studie har varit att kunna bidra till skapandet av modeller som kan användas för att utveckla morgondagens mer effektiva och miljövänliga bioenergisystem.

Avhandlingen är publicerad digitalt

FAKTA
Bio4Energy: Jonathan Fagerström har utfört studien inom Bio4Energy, en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk.
http://www.bio4energy.se

Om disputationen: Måndagen den 25 maj försvarar Jonathan Fagerström, institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Fine particle emissions and slag formation in fixed-bed biomass combustion – aspects of fuel engineering. Svensk titel: Partikelemissioner och slagbildning vid rosterförbränning av biomassa – aspekter av bränsledesign. Disputationen äger rum kl 13.00 i sal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är docent Bengt-Johan Skrifvars, Åbo Akademi, Finland.

Jonathan Fagerström har en civilingenjörsexamen med inriktning mot energiteknik från Umeå universitet. Han är född och uppväxt i Korsholm utanför Vasa, Finland, där han nu återigen bor med sin familj.

Kontaktinformation
Jonathan Fagerström, forskargrupp Thermochemical Energy Conversion Laboratory (TEC-Lab), institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet. Telefon: 072 – 202 34 48. E-post: jonathan.fagerstrom@umu.se

För att producera livsmedel behövs stödjande ekosystemtjänster, som till exempel reglering av mängden vatten i marken och kontroll av skadedjur. Mängden stödjande ekosystemtjänster i åkermarken minskar kontinuerligt till följd av alltmer intensiv jordbruksproduktion. Detta är problematiskt eftersom ekosystemtjänsterna är grunden för markens bördighet.

– Vår studie visar att skördarna ökar och behovet av konstgödsel minskar om ekosystemtjänsterna i åkermarken bevaras, säger Mark Brady, naturresursekonom på AgriFood och Sveriges lantbruksuniversitet och en av forskarna bakom studien. Arbetet har utförts i samarbete med Centrum för miljö- och klimatforskning och biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Att bevara ekosystemtjänsterna har därför ekonomiska effekter. Om en fortsatt minskning av ekosystemtjänsterna kan motverkas kan jordbrukaren öka markens värde med upp till 1900 kronor per hektar, enligt studien. Värdeökningen beror på att markens bördighet och förmåga att producera livsmedel ökar om ekosystemtjänsterna bevaras. För samhället som helhet är ekosystemtjänsterna värda ännu mer, eftersom de är viktiga för framtida generationers livsmedelsförsörjning.

– Ekosystemtjänsterna förändras långsamt, men även små minskningar har stor betydelse. Än har vi inte sett de fulla konsekvenserna av minskningen, men om jordbrukssektorn och samhället agerar nu kan vi minska risken för fallande bördighet och försämrade förutsättningar för livsmedelsproduktionen och miljön i framtiden, säger Mark Brady.

Exempel på åtgärder som lantbrukare kan vidta är minskad jordbearbetning, vall i växtföljden och nedbrukning av skörderester.

FAKTA
Rapporten
Sammanfattning på svenska
Mark Brady, Cecilia Carlsson, Helena Johansson & Katarina Hedlund. Tjänster från ekosystem – till nytta för både jordbruk och samhälle. Agrifood economics centre, Policy Brief, Nr 2015:2.
http://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=1812

Vetenskaplig artikel
Mark V. Brady, Katarina Hedlund, Rong-Gang Cong, Lia Hemerik, Stefan Hotes, Stephen Machado, Lennart Mattsson, Elke Schulz & Ingrid K. Thomsen. Valuing Supporting Soil Ecosystem Services in Agriculture: a Natural Capital Approach. Agronomy Journal, doi:10.2134/agronj14.0597.
http://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=1813

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Se www.agrifood.se

Kontaktinformation
Mark Brady, utredare AgriFood Economics Centre och institutionen för ekonomi vid SLU mark.brady@slu.se, 046-222 07 84