Betyg framställs i den allmänna debatten ofta som ett objektivt mått på elevers kunskap. Enligt gymnasieskolans läroplan ska lärare redovisa grunderna för betygsättningen för eleverna, vilket många väljer att göra i enskilda betygssamtal.
Doktoranden Ilona Rinne har undersökt 149 videoinspelade individuella betygssamtal mellan gymnasielärare och elever. Majoriteten av lärarna i studien hade inte satt definitiva betyg vid tidpunkten för betygssamtalet.
– Lärarna förankrar inte elevers prestationer i betygskriterier under samtalen, utan uttrycker dem i vardagliga termer som ”jätteduktig”, ”ambitiös” och ”intresserad”, vilket visar hur svårt det är att definiera betygskriterierna. I samtalen har lärarna en välvillig inställning till sina elever och de försöker att sätta det betyg som eleven förväntar sig eller uttrycker önskemål om, säger Ilona Rinne.
Hennes resultat visar att utgångspunkten för betygsättning hos många lärare på högskoleförberedande program är det högsta betyget, vilket de förmodar att elever eftersträvar. Betygssamtal handlar därför mycket om ifall detta betyg kan sättas eller inte.
I sin strävan att tillgodose elevers förmodade önskemål kan lärare sätta betyg i uppmuntrande syfte inför kommande kurser och i sin betygsättning tar de hänsyn till elevers potentiella, förmodade förmågor. Att lärare och elever möts i ett enskilt samtal kan också påverka lärares betygsättning, eftersom det kan vara svårt för lärare att ge negativa besked.
Men ett enskilt samtal kan också förändra villkoren för betygsättning åt motsatt håll.
– Risken finns att elever som inte är kontaktsökande kan komma tillkorta eftersom lärare i deras fall baserar betyget på faktiska prestationer och inte påverkas av personliga omständigheter som kan ha inverkat på skolarbetet.
Utifrån ett internationellt perspektiv har de svenska lärarna en unik ställning vad gäller betygsättning, eftersom det här inte finns någon extern kontroll. De omrättningar av nationella prov som har genomförts av Skolinspektionen på senare tid visar att externa bedömare satte ett lägre betyg än undervisande lärare på hälften av proven. Enligt Skolinspektionen förefaller lärare göra skiftande tolkningar av betygskriterierna och använda dem på olika sätt.
– När undervisande lärare sätter betyg tar de hänsyn till fler aspekter än vad externa bedömare kan göra, men det är inte säkert att lärare alltid ens är medvetna om dem, säger Ilona Rinne.
FAKTA
Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
Ilona Rinne lägger fram sin avhandling Pedagogisk takt i betygssamtal vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet. Disputationen sker fredagen den 23 januari klockan 13.00 i sal BE 036, Pedagogen hus B, Läroverksgatan 15, Göteborg.
Läs avhandlingen
Kontaktinformation
Ilona Rinne, e-post: ilona.rinne@ped.gu.se eller ilona.rinne@educ.goteborg.se, tel. 0734-282141.
I den aktuella avhandlingen fick 197 personer med IBS-symtom ange vad de själva tror är orsaken bakom magsymtomen. Hela 84 procent hänvisade till födoämnesintolerans – oftast beskrevs överkänslighet mot fet mat, histaminfrisättande livsmedel (skaldjur, ägg), kost med konserveringsmedel (filmjölk, lingon) och livsmedel som är rika på biogena aminer (dessertost, vin).
Men framför allt rapporterades IBS-symtom vid förtäring av mat som innehåller särskilt svårsmälta kolhydrater. I denna livsmedelsgrupp, som populärt kallas FODMAPs (Fermentable, Oligo- ,Di-, Mono-saccharides And Polysols), ingår till exempel äpple, bönor och vete.
I studien lät forskarna IBS-patienter prova en ”low-FODMAPs-kost” under fyra veckor – med goda resultat.
– Dieten innebar att patienterna fick avstå en del livsmedel som innehåller svårsmälta kolhydrater och ersätta dem med andra livsmedel som mage och tarm tolererar bättre. Det kan till exempel handla om att byta äpple och blomkål mot apelsin och morot.
– Omkring hälften av patienterna förbättrades markant med low-FODMAPs-dieten, säger Lena Böhn, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Resultaten jämfördes med en annan grupp som fick följa de traditionella kostråd som ges vid IBS, och som generellt går ut på att äta lite och ofta, finfördela maten och tugga noggrant, undvika stekt, fet och starkt kryddad mat samt kaffe och alkohol.
Även i denna grupp förbättrades tillståndet för ungefär hälften av patienterna.
– De båda dieterna har alltså lika god effekt när det gäller att lindra symtomen. Framtida studier skulle därför kunna titta på nyttan av att kombinera dem båda för att optimera näringsintag och symtomlindring, säger Lena Böhn.
I studierna gjordes också försök där IBS-patienter fick äta ett särskilt enzym kallat a-galaktosidas, som man vet har förmåga att bryta ner vissa av de svårsmälta FODMAPs-kolhydraterna. Hypotesen var att enzymet skulle förenkla upptaget i tunntarmen och därmed minska den jäsning i tjocktarmen som ofta ligger bakom IBS-symtom.
– Dessvärre hjälpte det inte, och vi fann inga bevis för att tillskott av enzymet a-galaktosidas är gynnsamt vid IBS, säger Lena Böhn.
Trots att de flesta rapporterade om känslighet för vissa livsmedel så hade IBS-patienterna som grupp betraktat ändå ett tillräckligt bra näringsintag, visar avhandlingen.
Forskarnas slutsats är att kostråd är effektivt i behandlingen av IBS. Det är dock viktigt att bedöma näringsintaget på individnivå och undersöka vilka födoämnen som patienten anser orsaka symtom, för att kunna ge individuellt anpassade kostråd.
FAKTA
Avhandlingen Food-related gastrointestinal symptoms, nutrient intake and dietary interventions in patients with irritable bowel syndrome presenteras vid en disputation den 30 januari.
Kontaktinformation
Lena Böhn, leg. dietist och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 070-606 20 84, 031-342 81 07 lena@bohns.se
– Vi har tidigare vetat att gräsmarker har minskat men inte i den här omfattningen. Mycket av den unika och artrika floran är rester från ett tidigare landskap som är på väg att försvinna, vilket är viktiga resultat för att förstå hur hotat landskapets biologiska mångfald är, säger Sara Cousins som är professor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
Studien visar att den nutida markanvändningen är starkt kopplad till dagens växtmångfald på landskapsnivå. Kvarvarande naturbetesmarker, slåtterängar och lövskogar är viktiga för många unika och specialiserade arter men ett varierat landskap bidrar till mångfalden av vanliga och inte alltid så uppmärksammade arter.
– Eftersom många arter som är specialiserade att finnas på ogödslade hävdade naturbetesmarker har försvunnit då naturbetesmarkerna minskat i storlek, odlats upp, planterats med skog eller övergivits så har hela landskapets biologiska mångfald också minskat, säger Sara Cousins.
Det är välkänt att moderniseringen av jord- och skogsbruket under 1800- och 1900-talet har varit orsak till att många artrika landskapstyper har försvunnit. Tidigare studier har dock analyserat förändringarna i relativt små landskap. I den nya studien analyserade forskarna med hjälp av historiska kartor hur markanvändning har förändrats mellan 1901 och 2013 över ett 1 642 km2 stort område som sträcker sig genom Södermanland från Askö i Östersjön till söder om Strängnäs.
Digitalisering av historiska kartor, så kallade häradskartor, är oerhört tidskrävande och att göra den här typen av analys för ett så pass stort område är unikt i världen. För att analysera hur landskapsförändringarna har påverkat dagens biologisk mångfald har forskarna använt befintlig växtdata som mestadels har samlats in av kunniga amatörbotaniker.
Artikeln är en del av en specialutgåva av tidskriften Ambio som redovisar hur den svenska naturen utsätts för förändringar i både klimat och markanvändning. Länk till artikeln: http://link.springer.com/article/10.1007/s13280-014-0585-9
Det historiska kartmaterialet görs nu tillgängligt för andra forskare och för allmänheten för vidare studier. Det gamla kartmaterialet kan laddas ner på samma sida och utforskas i ett så kallad GIS-program, exempelvis QGIS. Länk till sidan: http://www.qgis.org/en/site/
Kontaktinformation
Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, tfn 08-16 47 67, mobil 0708-10 15 95, e-post sara.cousins@natgeo.su.se. Alistair Auffret, fil. dr. vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, tfn 08-674 75 68, mobil 0767-15 89 75, e-post alistair.auffret@natgeo.su.se. Jessica Lindgren, doktorand vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, tfn 08-674 78 71, e-post jessica.lindgren@natgeo.su.se
Forskare vid Högskolan Väst har genom datorsimulering sett att större porer, sammanbundna med sprickor ger ett ytskikt som är mer effektivt än de som används industriellt idag. Intresset från industrin är stort. Forskarna har genom datorsimulering undersökt sambandet mellan skiktets struktur och dess livslängd och värmeisolerande egenskaper. Resultaten visar att större porer, sammanbundna med sprickor ger ett ytskikt som håller betydligt längre och är effektivare än de som används industriellt idag.
Gasturbiner används vid elproduktion och i flygplansmotorer. För att öka livslängden på turbinerna sprutas en beläggning på ytskiktet. Beläggningen består av två skikt – ett av metall för att ge skydd mot oxidering och frätning och ett av keramik som verkar värmeisolerande. Beläggningens struktur varierar mycket och består av porer och sprickor i olika storlekar. Sprickorna och porerna bestämmer i stor utsträckning hur effektiv värmeisoleringen är och hur lång livslängden på turbinen blir.
Forskare vid Högskolan Väst har utvecklat metoder för att förbättra det här beläggningsskiktet. Genom datorsimulering har forskarna undersökt sambandet mellan beläggningens struktur och dess värmeisolerande egenskaper. Och genom att styra sprickornas storlek och omfattning i skiktet, har man fått fram ett mer effektivt skikt.
Forskarna har också undersökt sambandet mellan ytstrukturen på tillväxande oxidering och spänningarna som bildas mellan de två skikten på grund av oxideringen. Dessa samband har utnyttjats för att utforma ett skiktsysten med längre livslängd.
– Resultaten från datorsimuleringen har vi fått bekräftade även i experiment. Ett viktigt resultat var att större porer, som är sammanbundna med sprickor, kan ge beläggningsskikten betydligt bättre värmeisolering och även längre livslängd.
Detta säger Mohit Gupta som presenterat sin doktorsavhandling i ämnet. Han beskriver de modeller som han tagit fram, som studerar oxidationsspridningen. Med hjälp av dessa modeller kan spänningarna mellan skikten på grund av oxideringen beräknas. Resultaten visar att de utvecklade modellerna är ett kraftfullt verktyg för att designa nya beläggningar – med egenskaper som betydligt överträffar de som används industriellt idag.
FAKTA
Forskningen har skett i tätt samarbete med flygmotortillverkaren GKN Aerospace och Siemens Industrial Turbomachinery som gör gasturbiner. Båda företagen är intresserade av att använda sig av de nya beläggningarna.
Kontaktinformation
Mohit Gupta, e-post: mohit-kumar.gupta@hv.se, telefon:0520-22 32 82
Den omfattande satsningen sker inom EU:s och den europeiska läkemedelsindustrins gemensamma partnerorganisation Innovative Medicines Initiative (IMI) samt med stöd av EU:s ramprogram Horizon 2020.
I satsningen ingår totalt åtta forskningsprojekt som ska påskynda utvecklingen av ett ebolavaccin, med fokus på tillverkning, vaccinupptag och diagnostik. Projekten är i sin tur en del av ett bredare program kallat IMI Ebola+, som lanserats för att möta de stora utmaningar som den pågående ebola-epidemin innebär.
De åtta projekten har en total budget på 215 miljoner euro (ca 2 miljarder SEK) och samlar över 40 partners från läkemedels- och diagnostikindustrin, folkhälsoorganisationer, universitet och forskningsorganisationer, hjälporganisationer och bioteknikföretag i Europa, Afrika och USA.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, medverkar i ett forskningsprojekt som fokuserar på en vaccinkandidat som går under det vetenskapliga namnet vesikulär stomatit virusvektor Zaire Ebola vaccin, VSV-ZEBOV.
– Världshälsoorganisationen har identifierat VSV-ZEBOV som en av de tre mest lovande ebola- vaccinkandidaterna, och kliniska prövningar pågår redan i Europa och Afrika. Vårt projekt bygger på detta arbete och syftar till att ytterligare utveckla VSV-ZEBOV. Med EU och IMI:s investering kan vi utnyttja kraften i toppmodern forskningsteknologi och samla in unik information om vaccinets styrka, kvalitet och säkerhet, säger forskaren Ali Harandi, ansvarig för Göteborgs universitets medverkan i projektet.
Tillkännagivandet av miljardsatsningen görs inför World Economic Forum i Davos, där ebolasituationen står högt på dagordningen.
Förutom det projekt där Göteborgs universitet medverkar fokuserar ytterligare två forskningsprojekt på utveckling av vaccinkandidater. Ett fjärde projekt syftar till att etablera en plattform som snabbt kan producera tillräckliga mängder av vaccinet utan att äventyra de stränga kvalitets- och säkerhetskraven.
Ett femte projekt studerar vägar att öka människors acceptans och medvetenehet, med utgångspunkt i det stigma som omger ebola och den utbredda misstänksamhet mot vacciner som ofta är ett hinder i det förebyggande arbetet.
Övriga tre forskningsprojekt i satsningen fokuserar på att utveckla pålitliga diagnostikmetoder som snabbtkan visa om en person är smittad.
Ytterligare forskningsprojekt planeras tillkomma under de närmaste månaderna. Dessa projekt kan fokusera på vaccin som även ger skydd för besläktade virus, på utvecklingen av nya behandlingar för ebola, nya vacciner som inte kräver extrema temperaturer och generering av nya diagnostiska test.
Den nuvarande Ebola-epidemin saknar motstycke i sin omfattning och geografiska spridning. Den senaste rapporten från WHO den 11 januari räknar till fler än 21 000 bekräftade fall och över 8 000 dödsfall, de flesta av dem i Guinea, Liberia och Sierra Leone.
WHO:s faktablad om Ebola: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs103/en/
WHO statistik om det aktuella utbrottet: http://www.who.int/csr/disease/ebola/situation-reports/en/
Kommentarer till satsningen:
Irene Norstedt, verkställande direktör för IMI: “Lanseringen av dessa spännande nya projekt demonstrerar vår förmåga att snabbt svara på nödsituationer med ett program som kommer att ta itu med en rad utmaningar i den pågående ebolaforskningen, och som kompletterar andra organisationers arbete. Vår förhoppning är att dessa projekt kommer att bidra till att göra en skillnad i både nuvarande och framtida utbrott.
EU:s kommissionär för forskning, vetenskap och innovation Carlos Moedas: ”Eftersom det inte finns något vaccin eller behandling mot ebola ännu måste vi snarast öka våra forskningsansträngningar. Med denna finansiering från Horisont 2020 och våra industripartners påskyndar vi utvecklingen av ett ebolavaccin samt av snabba diagnostiska tester. För att en gång för alla besegra ebola är detta de verktyg vi behöver.”
Generaldirektör för European Federation of Pharmaceutcial Industries and Associations Richard Bergström: ”Diskussionerna som kommer äga rum i Davos understryker behovet av att utveckla nya sätt att hantera globala hälsokriser. IMI:s förmåga att mobilisera olika offentliga och privata partner erbjuder en lösning som ingen enskild organisation skulle klara ensam.”
Läs mer om ebolasamordningen: http://europa.eu/newsroom/highlights/special-coverage/ebola/index_en.htm
Faktablad om EU:s insatser kring ebola: http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-599_en.htm
Kontaktinformation
Ali Harandi, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-7866229 0733466967 ali.harandi @microbio.gu.se
Lättviktskompositer har flera fördelar jämfört med stål; fartyg kan bland annat göras lättare vilket minskar bränsleförbrukning och utsläpp och man slipper korrosion. På SP har man arbetat sedan 2004 i olika projekt, för att få fram metoder och information som gör att man kan godkänna brännbar fiberarmerad lättviktskomposit på fartyg.
Enligt Tommy Hertzberg, brandforskare på SP, har det hittills varit svårt att få godkännande eftersom att alla regelverk baseras på stål. SPs experter har varit inblandade i många svenska och internationella projekt som syftat till godkännanden med nya material men ingen flaggstat hade innan detta fullt ut accepterat lättviktslösningen. Nu har Panamas flaggmyndighet accepterat en ombyggnad med komposit, vilket är ett stort steg framåt.
– Vi har bidragit med vårt kunnande till den norska grupp och DNV-GL som tillsammans med det japanska varvet Oshima tagit fram en begåvad lättviktsdesign som löser många av de problem man har med lastluckor av stål säger han.
Fartyget, ett lastfartyg på 225 x 32 m, som nu godkänts för ombyggnad, ägs av det danska rederiet Nordic Bulk Carriers AS.
– Vi har stått för den brandanalys i enlighet med Solas Regel 17 som används för att visa hur man kan uppnå en brandsäkerhet som är ekvivalent med stålfallet, vilket har gjort godkännandet möjligt. Detta vill jag beskriva som ett genombrott, säger Tommy Hertzberg.
SP Fire Research deltar också mycket aktivt i den av Transportstyrelsen ledda internationella korrespondensgrupp inom IMO som ska ta fram guidelines för hantering av brandrisker vid användandet av komposit på SOLAS-fartyg. I februari redovisas resultatet vid IMOs konferens i London.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tommy Hertzberg, SP, tel 070-584 50 46, tommy.hertzberg@sp.se
Begreppet planetens hållbara gränser publicerades första gången 2009 och identifierar de miljöprocesser som styr jordens stabilitet. Det finns nio prioriterade miljöförändringar som drivs på av oss människor. Ny forskning som publiceras i vetenskapstidsskriften Science visar att fyra gränser nu är överskridna.
Att överskrida planetens gränser innebär stora risker för dagens och framtida samhällen. Exempelvis kan marina ekosystem förändras dramatiskt till följd av försurning och övergödning. Ett annat scenario är att temperaturer stiger så mycket att det hotar jordbruksproduktion, infrastruktur och människors hälsa. Ytterligare en konsekvens kan vara att fortsatt förlust av biologisk mångfald urholkar tillhandahållandet av de ekosystemtjänster som mänskliga samhällen är beroende av.
En av huvudförfattarna är professor Will Steffen verksam vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och Australian National University i Canberra.
– Att överskrida gränserna ökar risken att mänskliga aktiviteter oavsiktligt kan tvinga in hela jordsystemet i ett för mänskligheten mycket mindre fördelaktigt tillstånd. Detta skulle vara ett bakslag för ansträngningarna att minska fattigdom och istället leda till minskat välbefinnande i många delar av världen, även i rika länder. I den nya analysen av planetens hållbara gränser har vi förbättrat vår kvantifiering av var dessa risker finns, säger Will Steffen.
En konsekvens kan bli att hela jordsystemet, det vill säga de komplexa sambanden mellan mark, hav, atmosfär, inlandsisar, biologisk mångfald och oss människor, destabiliseras. Ytterst kan det driva jordsystemet in i ett nytt tillstånd.
– När vi väl har passerat en viss tröskel kommer det inte vara möjligt att vända eller ens sakta ner förändringarna i jordsystemet även om vi lyckas bromsa utsläpp av växthusgaser, förlusten av biologisk mångfald, eller förändrad markanvändning, till exempel. Detta får potentiellt katastrofala följder, säger Will Steffen.
– Under de senaste fyra åren har vetenskapen avancerat oerhört snabbt och bidragit till att stärka den nya analysen. Detta är viktigt. Vi har nu en än mer robust vetenskaplig grund till stöd för ett nytt ramverk för näringsliv och länder i världen för social och ekonomisk utveckling inom planetens säkra gränser, säger Johan Rockström.
– Världen har en fantastisk möjlighet i år att hantera globala risker, på ett rättvist sätt. I september kommer nationer världen över att anta FN:s globala hållbarhetsmål ”Sustainable Development Goals”. Med rätt ambitioner kan detta skapa förutsättningar för långsiktig mänsklig välfärd inom planetens gränser, säger Johan Rockström.
Fakta om planetens hållbara gränser (Planetary Boundaries)
Konceptet Planetens hållbara gränser som publicerades första gången 2009, identifierar nio globala processer relaterade till förändringar i miljön som drivs på av mänsklig aktivitet. Forskningen visar att dessa nio processer reglerar hela jordsystemets stabilitet och resiliens – de reglerar det samspel mellan mark, hav, atmosfär och biologisk mångfald som tillsammans skapar de förutsättningar på Jorden som våra samhällen är beroende av.
De nio planetära gränserna
1. Klimatförändring – Climate change
2. Förlust av biologisk mångfald – Biosphere integrity
3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären – Stratospheric ozone depletion
4. Havsförsurning – Ocean acidification
5. Biogeokemiska flöden – Biogeochemical flows (fosfor- och kvävecykler)
6. Förändrad markanvändning – Land-system change (t.ex. avskogning)
7. Färskvattenanvändning – Freshwater use
8. Aerosoler i atmosfären – Atmospheric aerosol loading (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer)
9. Nya kemiska substanser – Novel entities (t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster).
Fyra gränser bedöms ha överskridits: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning, förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor.
Forskarna kallar två av gränserna för ”core boundaries”: klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald – att betydligt ändra eller överskrida någon av dessa riskerar att driva jordsystemet in i ett nytt tillstånd.
FAKTA
Bakom de nya rönen står ett internationellt team bestående av 18
forskare från Sverige, Australien, Danmark, USA, England, Kanada,
Tyskland, Holland och Sydafrika. Forskargruppen kommer att presentera
sina resultat på sju seminarier vid World Economic Forum i Davos 21-24
januari.
Professor Johan Rockström, medförfattare och chef för Stockholm
Resilience Centre, kommer att presentera de nya rönen vid World Economic
Forum, 21-24 januari.
Se intervju med Johan Rockström via TV4 Nyhetsmorgon (3,4 min)
Kontaktinformation
Fredrik Moberg, kommunikationsansvarig Stockholm Resilience Centre. fredrik.moberg@stockholmresilience.su.se. Tel: +46 (0)70 680 65 53. Ylva Rylander Press and Communications Advisor Stockholm Environment Institute ylva.rylander@sei-international.org Tel: +46 73 150 3384
I den nya studien har forskare vid Karolinska Institutet, Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och Stanford University, USA genomfört en storskalig analys av immunsystemet hos friska individer och tittat på över 200 olika typer av vita blodkroppar och proteiner i blodet.
– Trots att vi i dag vet väldigt mycket om de enskilda proteiner och vita blodkroppar som utgör människans immunsystem, förstår vi väldigt lite om hur dessa samverkar vid hälsa och sjukdom. För att kunna förstå det behöver vi använda ny teknik som gör det möjligt att ur ett och samma blodprov analysera alla dessa immunsystemets komponenter samtidigt. Bara då kan vi få en mer fullständig bild över hur immunsystemet är sammansatt och fungerar hos olika individer, både friska och sjuka, säger Petter Brodin vid SciLifeLab och institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, huvudförfattare av studien.
Genom att analysera blod från 210 friska tvillingar har forskarna visat att majoriteten av immunförsvarets olika komponenter varierar avsevärt mellan individer. Forskarna upptäckte också att den individuella variationen är en konsekvens av miljöfaktorer, snarare än de genetiska anlag som individerna ärvt. Forskarna bakom studien menar att det dominerande inflytande av miljön troligen innefattar den normala bakteriefloran, infektioner, vacciner, födoämnen och andra faktorer som immunförsvaret känner av och anpassar sig till. Miljöinflytandet ökar även med tiden. Genetiskt identiska enäggstvillingar blir mer och mer olika varandra ju äldre de blir.
– Studien innebär ett genombrott i vår övergripande förståelse för de faktorer som påverkar människans immunsystem. Resultaten innebär även att de senaste årens fokus på genetiska anlag och deras inflytande över immunförsvarets funktion och risken för sjukdom nu behöver kompletteras med fler studier av icke-ärftliga faktorers inflytande, säger Petter Brodin.
Vårt immunförsvar spelar en viktig roll vid allt från infektioner, cancer och allergier till kroniska inflammationssjukdomar som hjärtkärlsjukdom och reumatisk sjukdom. Dessutom verkar många nya läkemedelsbehandlingar via immunförsvarets processer. Artikelförfattarna hoppas att fynden på sikt kan ge bättre möjligheter att förutsäga vilka individer som löper förhöjd risk att drabbas av immunrelaterade sjukdomar. Upptäckten kan också bidra till utveckling av behandlingar som bättre anpassas till individens unika immunsystem.
FAKTA
Studien har finansierats med stöd från National Institutes of Health, Howard Hughes Medical Institute, Wenner-Gren Stiftelserna och Sverige-Amerika Stiftelsen.
Publikation: “Variation in the human immune system is largely driven by non-heritable influences”, Petter Brodin, Vladimir Jojic, Tianxiang Gao, Sanchita Bhattacharya, Cesar J Lopez Angel, David Furman, Shai Shen-Orr, Cornelia L Dekker, Gary E. Swan, Atul J Butte, Holden T Maecker, Mark M Davis, Cell online 15 January 2015.
Vetenskaplig abstract i tidskriften Cell
Läs om Petter Brodin
Kontaktinformation
Petter Brodin, läkare och forskare SciLifeLab, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Telefon: 08-524 813 96, e-post: petter.brodin@ki.se
– Trots det vet vi fortfarande mycket lite om bakteriernas säsongsmönster, rumsliga fördelning och känslighet för klimatförändringar, säger Markus Lindh, Linnéuniversitetet.
I sin avhandling undersöker han därför hur specifika populationers dynamik och ekosystemfunktion påverkas av naturliga eller klimatorsakade förändringar i havsmiljön.
Hans resultat visar att vissa nya bakteriepopulationer kan etablera sig och ersätta andra samtidigt som andra populationer anpassar sin livsstrategi och ekologi till förändringar i havsmiljön. Han visar också vikten av regionala effekter, det vill säga kolonisation och utdöende, för bakteriesamhällets struktur.
I ett experiment visar Markus Lindh att ökad temperatur tillsammans med tillsats av terrestert kol, det vill säga kol som kommer från land, gav en stor effekt på bakteriesamhällets struktur och ekosystem, och han menar att detta pekar på en potentiellt viktig påverkan av framtida nederbörd och avrinning från vattendrag till havet.
– Det är av stor betydelse att vi kopplar studier av ekologiska mekanismer till både rumsliga och temporala spridningsmönster hos bakterier och till populationers kapacitet att svara på och anpassa sig till förändringar i havsmiljön, säger Markus Lindh.
FAKTA
Avhandlingen Bacterioplankton population dynamics in a changing ocean försvaras vid en offentlig disputation fredagen den 16 januari, 2015, klockan 9.00, i sal Fullriggaren, på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är Pierre Galand, CNRS senior researcher från Observatoire Océanologique de Banyuls.
Avhandlingen kan beställas genom Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.
Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar
Markus Lindh, telefon 0709-651242
Christina Dahlgren, pressansvarig, 070-5722656
I studien som genomförs i samarbete med nio svenska och två danska centra, jämförs strålbehandling bestående av sju stora dagliga doser med en standardbehandling som innebär 39 små dagliga doser. Nyligen fick projektets ledning, i konkurrens med 143 andra sökanden, 13 miljoner kronor i Vetenskapsrådets utdelning till klinisk behandlingsforskning, för att klarlägga frågan om kort eller lång behandling vid prostatacancer som är begränsad till prostatakörteln.
Teorin är att en stor dos per dag (6.1 Gy under sju dagar) – en så kallad hypofraktionerad strålbehandling – ger en dubblerad verkningsgrad på cancercellerna vid lokal prostatacancer, i jämförelse med standardbehandling (2 Gy per dag under 39 dagar). Detta skulle vara en stor fördel för såväl patienter som för sjukvård, tack vare den ökning av effektiviteten som finns i varje strålfraktion och förkortningen av tiden i strålbehandlingsmaskinen. En förutsättning är dock att den friska vävnaden inte skadas mer.
Detta är den första och enda stora randomiserade studien i världen som ska klargöra om det är möjligt att sju behandlingar kan vara lika bra som 39.
– Man kan likna det vid att slå in en 7-tums spik i en planka, man kan ta den lilla hammaren och slå 39 slag, men man kan också ta släggan och slå in spiken med sju slag, säger Anders Widmark.
Studien som startade i Sverige och Danmark omfattar idag mer än 1 000 patienter. Tillsammans med forskare i England har man nu beslutat att utöka antalet till att totalt omfatta 1 984 patienter.
– Det krävs så många patienter för att kunna visa om de båda behandlingsmodellerna är lika bra och ger motsvarande biverkningar. Ett sådant resultat skulle räcka för att hela världen skulle kunna gå över till den korta behandlingen. Det kan dessutom vara så att den korta behandlingen är effektivare än den långa, säger Anders Widmark.
Två ytterligare studier planeras. En studie där det planeras en prostatabiopsi tre till fem år efter behandlingsslut i syfte att jämföra om det finns eventuella cancerceller kvar, och vilka egenskaper dessa celler har som gör att de kan överleva. Den andra är en genetisk studie för att se om det finns vissa gener och genetiska förändringar som kan förutsäga eventuella biverkningar och strålresistens.
Under 2015 kommer analyser att göras för att beskriva biverkningsmönstret hos 800 av de första patienterna.
Kontaktinformation
Anders Widmark, professor vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, samt överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Telefon: 070-584 43 30. E-post: anders.widmark@umu.se
Projektet Hållbara öppna lösningar för det smarta hemmet samlar 25 partners; kommuner, bostadsbolag och små och stora företag. Syftet är att skapa en öppen gemensam teknisk plattform för tjänster och gemensamma affärsmodeller.
Tidigare etapper av projektet har skapat och testat lösningar på enskilda lägenheter, nu är det dags att skala upp projektet. I mer än 100 lägenheter i Göteborg, Stockholm, Sundbyberg, Västerås och Skellefteå ska det “smarta hemmet” skapas på en gemensam plattform där tjänster inom omsorg, energianvändning och fastighetsautomation kommer att testas.
– Det här ska bli jättespännande. Vi kommer att bygga upp en öppen plattform med öppna data. I en snar framtid kommer vi människor också att kunna kommunicera med alla möjliga produkter och tjänster tack vare Internet of Things – och det vill vi också ta med i projektet, förklarar Claus.
I delprojektet om fastighetsautomation bygger man upp en Internet of Things-plattform från början, medan man i de andra delprojekten kommer att arbeta med migrationsscenarier. Man kommer också att visa hur tjänster från tredjepartsleverantörer kan läggas till. Säkerhets- och integritetsfrågor kommer också att adresseras.
Vinnova finansierar med 10 Mkr under två år, medan parterna bidrar med 15 Mkr. I sin motivering skriver Vinnova: ”Projektledningen har mycket god kompetens och konsortiet är mycket brett som fångar hela systemet av aktörer”.
Projektet sparkar officiellt igång den 16 januari i Kista med heldagsaktiviteter för alla partners, bland andra Bostadbolaget i Göteborg, Verisure, Skellefteå Kraft, Telia och Stockholms stad*
Under 2015 startar Swedish ICT även upp ett nytt affärs- och innovationsområde med fokus på just smarta hållbara hem och städer.
FAKTA
*) Samtliga parter i projektet:
Swedish ICT, Acreo Swedish ICT (koordinator), SICS Swedish ICT, Interactive Institute Swedish ICT, Alleato, Inteno, There Corporation, Mimer, Bostadsbolaget i Göteborg, Micasa, Riksbyggen, Skebo, Sundbybergs Stadsnätsaktiebolag, Förvaltaren, SABO, Telia, KTC, Weevio, Manodo, Clayster, Verisure, Mälarenergi Elnät, Skellefteå Kraft, Skellefteå kommun, Stockholms stad.
Acreo Swedish ICT har 135 anställda i Kista, Göteborg, Norrköping och Hudiksvall. Acreo är en del av Swedish ICT och RISE.
Kontaktinformation
Claus Popp Larsen, Projektledare Tel. 070-688 19 42 claus.popp.larsen@acreo.se
Det handlar om innovationsstöd riktat mot företag med upp till 250 anställda, som tidigare funnits i programmen Forska&Väx och VINN NU, som samlas i det nya programmet Innovationsprojekt i företag. Programmet har en budget på 150 miljoner kronor för 2015.
– Syftet med det nya programmet är att det ska bli enklare för företagen att hitta rätt och att vårt erbjudande ska bli tydligare och mer överskådligt, säger Kjell Håkan Närfelt, chefsstrateg på VINNOVA.
Företagen kan söka medel för innovativa utvecklingsprojekt som har möjlighet att nå framgång internationellt. Projekten ska vara i tidiga utvecklingsskeden, där det är svårt för företagen att hitta privat finansiering.
– I tidiga utvecklingsskeden är det osäkert och riskfyllt att satsa på innovativa projekt. Det gör att marknaden underinvesterar i denna typ av utvecklingsprojekt, genom vårt stöd kan utvecklingsprojekt genomföras som annars inte hade kommit igång, säger Kjell Håkan Närfelt.
Programmet är indelat i två delar, där den ena delen riktar sig till nystartade företag som kan få full finansiering med upp till en halv miljon kronor. I den andra delen kan alla typer av företag få finansiering av halva projektkostnaden med upp till fem miljoner kronor.
Ansökningar görs i konkurrens och VINNOVA anlitar externa branschkunniga experter för att bedöma vilka projekt som har störst potential.
Den 14 januari öppnade den första utlysningsomgången och ansökan måste göras senast den 24 mars 2015. Fler utlysningsomgångar kommer under året.
Kontaktinformation
Kjell Håkan Närfelt, 08-473 30 47, KjellHakan.Narfelt@VINNOVA.se
I projektet ”Läsa mellan raderna” har läsforskarna Michael Tengberg och Christina Olin-Scheller arbetat tillsammans med lärare i årskurs nio om att undervisa elever i att läsa argumenterande texter. Det handlar om krönikor, bloggar, reklam, nätkampanjer och förstås insändare och debattinlägg. Områdena som valts ut har varit mer eller mindre kontroversiella, från bensinskatt till vargjakt.
– Det är ganska vanligt att elever får i uppgift att själva skriva till exempel en insändare. Men elever behöver också träna sig på att förhålla sig kritiskt och prövande till argumenterande texter som förekommer runtomkring dem, texter som vill få dem att tycka och tänka saker, och att köpa saker. Elever behöver lära sig att se vad som är tesen, vilka argumenten är och vilken typ av argument som används. Är argumenten relevanta och hållbara – och vilka ställningstaganden gör jag själv i frågan, berättar Michael Tengberg.
Handfast modell för läraren
Forskarna arbetade aktivt med lärarna och observerade vad som hände när diskussionen hettade till i klassrummet.
– Vi är mitt uppe i analysen av materialet, men vi ser att särskilt i vargfrågan finns mönster som har att göra med positionering, genus, platsskapande och regionalitet. Det är faktorer som är högst lämpliga att titta närmare på i ett län som Värmland. För läraren är det också viktigt att ha en handfast modell för kunna växla mellan engagemang och analys och ta diskussionen vidare till ett mer distanserat synsätt, säger Christina Olin-Scheller.
Stärker de svagaste läsarna
Trots dagens intensiva intresse och debatt kring läsutveckling och läsundervisning, saknas en vetenskapligt underbyggd modell för hur man undervisar om läsning av olika texter. Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg har tillsammans med flera kollegor under projektets gång utvecklat en modell som kombinerar särskilda lässtrategier med samtal om texterna och med utmanande skrivuppgifter – modellen kallar de för Dialogisk strategiundervisning.
– En strukturerad läsundervisning är oerhört viktigt, inte minst eftersom det finns tydliga tecken på att det gynnar de svagare eleverna. I delprojektet med argumenterande texter kunde vi se en tydlig förbättring i förmågan att analysera argumenterande texter, både när det gäller att undersöka själva argumenten och när det gäller att formulera egna ställningstaganden till en given argumentation, säger Michael Tengberg.
FAKTA
Projektet Läsa mellan raderna finansieras av Vetenskapsrådet och pågår mellan åren 2012 och 2015. I projektet har forskarna även undersökt hur Dialogisk strategiundervisning kan användas när elever tränas i att läsa noveller.
Kontaktinformation
Christina Olin-Scheller, professor i pedagogik, tfn 0703-15 12 91, e-post: christina.olin-scheller@kau.se eller Michael Tengberg, docent i pedagogik, tfn 0702-69 81 17, e-post: michael.tengberg@kau.se
– Snabbväxande poppel har en mycket stor utvecklingspotential i Sverige, inte minst som en framtida bioenergiresurs, säger Birger Hjelm, doktorand vid Institutionen för växtproduktionsekologi vid SLU.
Poppel är ett introducerat trädslag i Sverige som odlas främst för bioenergi och massavedsproduktion. Den är en av de trädarter som har störst tillväxt.
Med hjälp av produktionsmodellerna kan man skatta biomassa och volym i poppelplanteringar. Det finns modeller för poppel i andra länder/regioner och det finns modeller för andra trädslag i Sverige (till exempel gran, tall, björk asp etc). Det går att använda dem också men resultatet blir mer tillförlitligt med modeller som är anpassade till poppel i Sverige.
De utvecklade modellerna kan också användas för att skatta stubbar och rötter vilka har visat sig innehålla rikligt med biomassa. Men om man börjar använda den resursen i större skala måste de miljömässiga konsekvenserna utvärderas först.
Birger Hjelm, från Värnamo, arbetade som skogsarbetare men under en praktik på dåvarande Institutet för skogsförbättring i Svalöv, Skåne, (nuvarande Skogforsk) blev han intresserad av skoglig produktions- och fältforskning och bestämde sig för att söka till jägmästarlinjen.
– Jag har alltid gillat att vistas i naturen, och skog i alla dess former är en fantastisk miljö och resurs att utveckla och förvalta. Vad jag verkligen uppskattar i min forskning är att sammanställa och analysera fältresultat, utveckla modeller och se att de verkligen kommer till en praktisk nytta i slutänden, säger Birger Hjelm.
Resultaten från Birger Hjelms avhandling finns i två Fakta Skog och har också presenterats på seminarier och konferenser.
Avhandlingens titel:Empirical Models for Estimates of Volume and Biomass of Poplars on Farmland in Sweden.
Kontaktinformation
Birger.Hjelm@slu.se, tel 018-67 26 54, 076-227 00 58
Forskningsprogrammet handlar om att koppla samman resultat från epidemiologiska studier i befolkningen med experimentella undersökningar i cell- och djurmodeller och sedan använda sådan ny kunskap för att utveckla metoder för riskvärdering av kemikalier. Forskningen handlar delvis om den stora frågan om hur man ska riskbedöma komplicerade blandningar av olika kemikalier, den så kallade cocktaileffekten. Fokus är på barn och kopplingen till en rad kroniska sjukdomar såsom könsutveckling, metabolism och tillväxt, astma och allergi, neurokognition och beteende med mera. Projektet, som ska pågå i fyra år, knyter samman forskare från flera olika områden: epidemiologer, toxikologer, molekylärbiologer och experter inom riskbedömning.
– För Karlstads universitet innebär detta nästan 20 miljoner till vår epidemiologiska forskning i SELMA-studien – där vi följer 2000 mor-barn-par från tidig graviditet och uppåt i livet – och till experimentella undersökningar i cellmodeller vid biomedicinsk vetenskap. Vi är mycket stolta över att vi har beviljats dessa medel, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap och forskningsledare inom epidemiologi. Med detta samarbete mellan framstående forskare inom olika området har vi stora möjligheter att åstadkomma en mer kemikaliesäker värld.
– Det är mycket glädjande att vår forskning uppskattas på den europeiska arenan där konkurrensen är stenhård. Men också för att den bärande idén i projektet är en uppskalning av det vi har gjort vid Karlstads universitet de senaste åren där fynd i epidemiologiska studier inom SELMA studeras i cell-modeller, säger Eewa Nånberg, professor i biomedicin. Stödet innebär att vi kan utveckla vår forskning tillsammans med ledande universitet i Sverige, Europa och USA och förhoppningsvis komma med resultat som förbättrar riskvärderingen av hormonstörande ämnen, ett mycket hett och viktigt område globalt idag.
Swetox är ett center för tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom toxikologi och relaterade vetenskaper. Centret är ett samarbete mellan elva svenska universitet, där Karlstads universitet är ett av de deltagande universiteten. Läs mer på Swetox.se
Kontaktinformation
För mera information kontakta Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, tel 070-586 65 65.
– Det finns i huvudsak finns tre övergripande berättelser med olika förståelser av vad kriminalitet och andra problem relaterade till ungdomsgäng beror på, säger avhandlingens författare Susanne Liljeholm Hansson, f d socialsekreterare som arbetat med ungdomar.
I sitt avhandlingsarbete har hon gjort fältobservationer och intervjuat personer i ungdomsgäng i Göteborgs förorter, liksom folk runtomkring ungdomarna för att undersöka deras olika berättelser.
Berättelserna utgår från olika idéer om orsaker till kriminalitet. Vissa framhåller dålig karaktär hos ungdomarna själva, brist på uppfostran, grupptryck eller bostadsområdet i sig självt som grunder för att kriminalitet och andra problem uppstår. I en annan betonas istället ojämlika levnadsförhållanden och orättvis fördelning av makt och resurser i samhället som de bakomliggande orsakerna, något som ofta kommer fram hos ungdomar, men också bland en del vuxna boende och bland dem som jobbar direkt med ungdomar i områdena. En tredje förklaringsgrund till kriminalitet är de vinster den kan medföra: gott om pengar, status, spänning, underhållning. Den här förklaringen hörs främst bland ungdomar som själva har varit med i ett gäng och begått brott.
Slående för Susanne Liljeholm Hansson var vilken undanskymd och stereotyp roll tonårstjejer gavs i berättelserna.
– De finns hela tiden med som någon i relation till killarna. De berättas om som flickvänner, hejarklack, vårdande mödrar, räddande änglar, rena systrar, men beskrivs sällan som självständiga aktörer och tilldelas så gott som aldrig positionen som berättelsernas ”huvudrollsinnehavare”.
Att hon skulle träffa på just de tre olika berättelserna för att förklara ungdomskriminalitet var inte överraskande för Susanne Liljeholm Hansson.
– Däremot hade jag inte väntat mig att de skulle vara så tydligt uttalade, att det skulle finnas så få variationer utanför dessa tre och framförallt hur hårt fastmurade de var hos de intervjuade.
Detta tolkar Susanne Liljeholm Hansson som ett grundläggande hinder för att kunna komma vidare med en mer konstruktiv diskussion om problem relaterade till ungdomsgäng.
– De olika aktörerna måste inse att det i den här typen av sammanhang inte går att identifiera några odiskutabla fakta utanför själva berättelserna. Och för att få till stånd en djupare diskussion som kan öppna upp de fastlåsta positionerna och få igång en process framåt så krävs istället ett reflexivt lyssnande och att man vågar utsätta de egna ”sanningarna” för andra aktörers granskande blick, säger Susanne Liljeholm Hansson.
FAKTA
Avhandlingen Berättelser om ungdomsgäng i förorten. Genus, makt och moral kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/37234
Kontaktinformation
Susanne Liljeholm Hansson, institutionen för socialt arbete, telefon: 031-786 6385, mejl: susanne.liljeholm-hansson@socwork.gu.se. Lars-Olof Karlsson, kommunikatör. Tel: 031-786 4841, 0766-184841. E-post: lars-olof.karlsson@gu.se
