Det är KTH-forskarna Roberto Bresin, Ludvig Elblaus och Kjetil F. Hansen som i ett nybyggt motion capture-lab på KTH bjudit in förskolebarnen till lek och stoj framför IR-kamerorna. Med en skön sensorförsedd keps har barnen sedan busat runt.

– Genom att barnen rörde på sig triggades olika ljud som de hörde. Barnen kunde sedan påverka ljudet genom att förflytta sig i rummet. Tanken var bland annat att undersöka om ljuden kunde påverka sättet barnen rörde på sig på. Uppenbarligen var det så. Barnen for runt som små tättingar. Särskilt vid till exempel trummande tap tap tap-ljud, säger Roberto Bresin, professor i mediateknik vid KTH.

Som sagt så fanns det en koppling mellan barnens position i rummet och ljuden som lät. Till exempel ändrades klangfärgen, men ett besök på en sida av rummet kunde också ge mer högfrekventa ljud än att dansa runt i den andra änden.

– Vissa ljud genererade mjuka regelbundna rörelser hos barnen medan andra gav mer ryckiga manövrar, berättar Roberto Bresin.

Nästa steg både här och i andra kommande studier i KTH:s motion capture-labb är att analysera de stora mängder data som samlas in och ta fram kvalitativa beskrivningar över olika rörelsemönster. Att enbart med blotta ögat förstå det exakta förhållandet mellan ljud och rörelsemönster är förstås minst sagt klurigt.

Forskningsarbetet i motion capture-labbet befinner sig till större delen på grundläggande nivå. Samtidigt har Roberto Bresin och Ludvig Elblaus inga problem att föreställa sig framtida tänkbara applikationer och användningsområden.

– Om vi vet hur människor reagerar på ljud går det i nästa steg att påverka dem olika. Kunskaperna kan användas i ljudterapi och musikterapi. Det går till exempel att få människor att gå snabbare eller långsammare i offentliga miljöer med hjälp av speciella ljud. Det innebär att man kan byta ut golvet, underlaget, då olika material ger ifrån sig olika ljud. På ett liknande sätt kan musik och ljud i affärer påverka kundernas inköpsval, säger Ludvig Elblaus

Han tillägger att andra tänkbara framtida användningsområden skulle kunna vara att på olika sätt assistera rullstolsburna inom olika sportgrenar, till exempel rullstolsakrobatik.

– Kunskaperna om rörelse och ljud skulle också kunna kombineras med så kallad biofeedback-data, det vill säga sensorer som inhämtar information som hudkonduktans eller muskelaktivitet. Detta skulle till exempel kunna vara till hjälp för att undvika huvudvärk som uppstår som ett resultat av att vi är stressade och går runt och spänner oss. Musik eller ljud skulle sedan kunna få oss att koppla av mer, säger Ludvig Elblaus.

Det handlar alltså om att undvika problem genom att ha koll på olika aspekter av sin kropp som människan kanske normalt sett inte funderar så mycket över.

Långtidstemat i Roberto Bresin och de andra KTH-forskarnas arbete är alltså att studera hur ljud påverkar kroppsrörelser, men också mer specialiserade ämnesområden som haptik ingår i gruppens forskningsarbete. Det vill säga att kombinera och förena känsel och ljud. En del av arbetet är grundforskning som ska ge KTH-forskarna en etablerad egen grund att stå på.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Roberto Bresin på 08 – 790 78 76 / roberto@kth.se eller Ludvig Elblaus på elblaus@kth.se

– Vi har tagit fram ett program som bygger på att alla veckans timmar ska vara en del av behandlingen, säger Örebroforskaren Jürgen Degner som fått 400 000 från Statens institutionsstyrelse, SiS, för att sjösätta programmet.

Jürgen Degner, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, har tillsammans med sin kollega Lia Ahonen undersökt hur dagens behandling fungerar för ungdomar placerade intagna på SiS särskilda ungdomshem och hur behandlingen kan utvecklas ur ett dygnet-runt-perspektiv, 24/7.

Deras forskning visar att trots att institutionerna följer riktlinjer och har behandling i form av till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) eller Aggression Replacement Training (ART), så genomsyrar den inte resten av verksamheten utan är begränsad till ett fåtal timmar i veckan.

– Behandlingsinsatsen måste prägla hela verksamheten om den ska ha effekt. All behandlande personal måste både samverka inom olika områden på institutionen och ta ansvar för det. Programmet 24/7 som vi har utvecklat fungerar som både organisatoriskt, ledarskapsmässigt och personalstöd på institutionen. Det underlättar för personalen att arbeta strukturerat och på ett likartat sätt, säger Jürgen Degner.

Fokus är på att ungdomarna på ungdomshemmen ska få utmaningar och möjlighet att utvecklas precis som alla andra ungdomar. Det gäller såväl skolarbete, fritidssysselsättningar, matlagning som social kompetens. Alla delar måste utvecklas för ungdomarna i framtiden ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden och få ett jobb. I dag gör alla ungdomar på ungdomshemmen ungefär samma saker, fast man samtidigt betonar att behandlingen ska vara individuell.

– Alla aktiviteter måste ha mål och mening. Genom att ta tillvara på utredningsarbetet som gjorts kring varje ungdom vad gäller till exempel risker och behov kan man utforma personliga mål och låta det genomsyra alla aktiviteter, säger Jürgen Degner.

– Detta är också en viktig del av projektet – att likt universitetets kursplaner träna avdelningspersonalen att sätta utvecklande behandlingsmål inom respektive utvecklingsområde och modul.

Det handlar om att institutionerna måste spegla samhället och utrusta ungdomarna för framtiden. De behöver känna att det förväntas något av dem och få återkoppling.

– Det ger ungdomarna en större möjlighet att utvecklas personligt. Hitta motivation, bli självständiga och sätta upp mål för sig själva och sina liv.

Parallellt med ungdomsvården fortsätter Jürgen Degner dessutom sitt arbete med att utveckla utredningsarbetet inom socialtjänsten på Utredningsenheten Vuxen.

– Jag implementerar en struktur för de utredningar som görs, samt bygger upp och formulerar mål som är realistiska och mätbara i de vårdplaner som socialtjänsten utformar. För att konkretisera detta så handleder jag personal och håller i seminarier.

Båda projekten handlar om att utveckla och implementera forskning i verksamheter.

Kontaktinformation
Jürgen Degner, E-post: jurgen.degner@oru.se, Telefon: 019-303440, Mobil:0706 6900578

– Det känns mycket glädjande att få detta anslag då utlysningen från programmet E2B2 ställer höga krav på vetenskaplig höjd, nytänkande och energirelevans, säger Thomas Olofsson, ledare av projektet och professor vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

I hans forskargrupp har man sedan en tid bedrivit forskning som syftat till att göra mer noggranna analyser av byggnaders energiprestanda med hjälp av termografering.

– Anslaget från energimyndigheten skapar möjligheten att gå vidare och intensifiera det arbetet.

Projektet ska bidra till att utveckla en ny metod för att mäta värmeflödet på byggnaders ytterhölje, det så kallat klimatskalet. Den nya metoden ska med hjälp av värmekamera skapa bilddata som översätts till mer exakta mätvärden och som kan tillämpas för en hel fasad eller byggnad. Att kunna mäta energiprestandan för en byggnads klimatskal skulle innebära en betydande kvalitetsförbättring och bidra till energieffektiviseringsåtgärder.

I dag används ofta teoretiskt beräknade värden, det vill säga simuleringar, som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Fältmätningar blir i praktiken oftast allt för tidsödande och kostsamma, samtidigt som noggrannheten ofta blir relativt dålig.

– Våra mer noggranna och enklare fältmätningar är avsedda i befintlig bebyggelse för att avgöra behovet av energieffektiviserande åtgärder och i nyproduktion för kvalitetssäkring innan överlämnandet, säger Thomas Olofsson.

Om utlysningen:
Programmet ”E2B2 – Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende” ska bidra till energieffektiviseringen och energisystemets omställning och drivs av IQS på uppdrag av Energimyndigheten. I utlysning 2 har 12 av 42 projektansökningar godkänts av Energimyndigheten. De tolv projekten delar på nära 30 miljoner kronor i finansiering.

Kontaktinformation
Thomas Olofsson, Telefon: 070-340 64 21, E-post: thomas.olofsson@umu.se

Mycket av innovationspolitiken på såväl nationell som EU-nivå är inriktad på att främja samarbete mellan företag och leverantörer, kunder, konkurrenter, universitet och forskningsinstitut.

– Det är mot denna bakgrund mycket uppseendeväckande att vi i vår empiriska forskning finner mycket få belägg för att företagssamarbete med andra aktörer främjar innovationer, säger Charlie Karlsson, professor i industriell ekonomi vid BTH.

Charlie Karlsson hävdar att forskningsresultaten pekar i riktning mot att innovationspolitiken måste läggas om både på nationell och EU-nivå.

– Det offentliga bör inte söka främja innovationer genom stöd till olika mer eller mindre fantasifulla samarbetsprojekt. Våra resultat visar att innovationspolitiken bör fokusera på att främja att företagen bedriver intern forskning, att företagen är uthålliga i sin forskning, att det utbildas tillräcklig med rätt sorts av arbetskraft på universitet och högskolor samt att företagen är aktiva importörer och exportörer. Detta är faktorer som i synnerhet understödjer innovationsstrategier som innefattar produktinnovation, säger Charlie Karlsson.

Han har tillsammans med doktor Sam Tavassoli på BTH analyserat 15 olika innovationsstrategier med hjälp av data från EU:s ”Community Innovations Survey” för perioden 2002–2012 och bara funnit få, och i de flesta fall, svaga samband mellan samarbete och innovationer.

– Beträffande samarbete med universitet och högskolor finner vi inget samband med innovation och för samarbete med forskningsinstitut finner vi två samband och de är båda negativa. Samarbete främjar uppenbarligen inte innovationer, säger Charlie Karlsson.

Resultaten går stick i stäv med mycket av vad man kan läsa i den internationella vetenskapliga innovationslitteraturen. Där betonas starkt vikten av samarbete, inte minst med leverantörer och kunder, för innovationsverksamheten. Charlie Karlsson menar att en orsak till de motstridiga resultaten i studien kan vara att man i den internationella litteraturen i hög grad bygger sina slutsatser på fallstudier medan den här aktuella studien bygger på data från mer än 9 000 svenska företag.

Kontaktinformation
Charlie Karlsson via telefon 070-582 06 77 eller via e-post: charlie.karlsson@bth.se

Andreas Henriksson, forskare i sociologi vid Karlstads universitet, har undersökt singelaktiviteterna närmare. Nätdejting är idag ett väletablerat sätt att träffa en ny partner. Men det finns fler sätt att träffa nya människor. I sin avhandling undersöker Andreas Henriksson singelaktiviteter som konferenser, kryssningar, nätdejting och singelföreningar. Vilka motiv har människor för att delta? Hur ser de på begreppet singel och vilka regler gäller på de olika arenorna?

– Arrangörerna bakom de olika aktiviteterna och mötesplatserna har ofta ett uttalat syfte: ”Här träffar du din livspartner”. Men för medlemmarna handlar det minst lika ofta om att leva ett aktivt socialt liv, träffa nya människor och hitta en gemenskap som ersätter en familj i traditionell mening. Det är inte alls säkert att man vill ge upp sitt singelliv.

Även om naturligtvis många går med för att hitta sin livskamrat, händer det ofta att deltagarna vill fortsätta att vara medlemmar även sedan de hittat en partner. Det kan finnas en stark gemenskap i föreningen som man inte vill släppa. Det kan även handla om att man vill behålla sin identitet som singel.

Att vara singel – vad är det?
Andreas Henriksson menar att begreppet singel är ganska oklart. Vad är det egentligen att ha en relation och när slutar man att vara singel? Denna oklarhet visar sig också i hur olika singelaktiviteter bestämmer vilka som får delta.

– De olika singelaktiviteterna ställer olika krav för deltagande. Några är öppna för människor som ingår i relationer, så länge som de bor på egen hand – andra har en snävare definition av singelskapet, säger han.

Innehållet i singelaktiviteterna varierar också. Kryssningar, till exempel, har ett tydligt fokus på parrelationer. Sådana aktiviteter syftar till att sätta de vardagliga reglerna ur spel, så att vi tillåter oss andra saker. Deltagarna förhandlar ibland om hur långt avstegen från de vanliga reglerna ska gå. Är det okej att dricka mycket, ha sex och sedan gå vidare eller ska det också påverka vardagslivet efter resan? Andra aktiviteter är mer vardagsnära och handlar ofta om vänskap.

Det som är nytt idag, inte minst i Sverige, är alla nya sätt att träffas på. Förutom viss forskning om nätdejting är området inte särskilt uppmärksammat inom forskningen.

– Det finns inom sociologin ett stort intresse för intimitet, val av partner och även teknologins möjligheter som ett nytt och spännande område. Men singelaktiviteter ur ett bredare perspektiv är lite mer komplicerat än ett matchningsverktyg på nätet. Att vara singel innebär idag att jobba med sitt kontaktnät, olika relationer och sin egen självbild, menar Andreas Henriksson.

Läs avhandlingen ”Organising Intimacy – Exploring heterosexual singledoms at Swedish singles actvitities”.

Kontaktinformation
Andreas Henriksson,forskare i sociologi vid Karlstads universitet, tfn: 054-700 23 88 eller 073- 647 10 92,e-post: andreas.henriksson@kau.se

– Den svenska välfärdsmodellen genomgår förändringar som är större och mer genomgripande än man kan tro. Men ofta sker dessa förändringar gradvis och närmast omärkligt, berättar ekonomhistoriken John Lapidus, Handelshögskolan Göteborgs universitet, som har studerat välfärdsmodellens utveckling sedan 1980.

Det handlar till exempel om att man bygger på befintliga välfärdssystem med nya alternativ. I detta finns både ett utbud, som privata vårdgivare och försäkringsbolag, och en efterfrågan där människor vill kunna köpa privata sjukvårdsförsäkringar eller utnyttja RUT-avdragen. Här skapas nya aktörer med nya intressen – som ofta bejakar förändringarna.

– Dessutom kan vissa reformer leda till andra förändringar på ett sätt som inte är direkt uppenbart. Ett exempel är privatiseringen av driften inom sjukvård, äldreomsorg och skola. Här kan man tänka sig att det finns en koppling mellan drift och finansiering – att privatiserad drift också skapar ett tryck mot privatiserad finansiering. Utan den omfattande driftsprivatiseringen hade inte försäkringsbolagen haft någonstans att skicka alla dem som i dag köper en privat sjukvårdsförsäkring, menar John Lapidus.

De nya möjligheterna med RUT-avdrag och privata sjukvårdsförsäkringar kan ses som ett avsteg från grundtanken med de universella välfärdstjänsterna, som tillkom för att man ville bli av med behovsprövade bidrag för de fattiga: 

– I dag är det i allt större utsträckning de välbeställda som får sin välfärd ”behovsprövad” med hjälp av statliga subventioner. Här finns också en ironi som sällan uppmärksammas i debatten: för att öka den privata finansieringen av välfärdstjänster har det ofta krävts allt större statliga subventioner, menar John Lapidus.

I avhandlingen studeras också socialdemokratins och LO:s syn på, och bidrag till, förändringarna inom välfärden. Ett exempel handlar om fackförbundet Kommunal och synen på individuell lönesättning:

– Jag visar att Kommunals argument för individuell lönesättning inte är hållbara. Kommunal menar att medlemmarna själva vill ha individuell lönesättning, men det går inte att entydigt utläsa i de medlemsundersökningar som förbundet låtit göra. Vidare hänvisar Kommunal till forskning om att ökad lönespridning leder till ökad produktivitet, vilket i sin tur kan skapa ett större löneutrymme. Både den teoretiska och empiriska forskningen kring detta är djupt splittrad och det har inte Kommunal beaktat, säger John Lapidus.

FAKTA
Avhandlingen ”Social Democracy and the Swedish welfare model. Ideational analyses of attitudes towards competition, individualization, privatization” presenterades den 30 januari 2015 vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Läs mer om avhandlingen

Kontaktinformation
John Lapidus, ek.dr..lapidus@econhist.gu.se, tel: 031-786 4093, 0702-044857. Daniel Karlsson, kommunikatör, tel. 031-786 54 77, 0733-687520, daniel.karlsson@handels.gu.se