Rökning, hög kolesterolhalt, högt blodtryck, diabetes, övervikt och en stillasittande livsstil anses idag vara vedertagna riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Men dessa faktorer förklarar inte hela risken.<br /><br />Senare forskning har därför studerat hur olika riskfaktorer samverkar när det gäller risken att bli sjuk.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar nu att exponering för luftföroreningar från trafiken ökar risken för hjärtinfarkt hos individer med särskilda genetiska variationer.
I studien, som inkluderar 618 patienter med hjärt-kärlsjukdom och 3 614 slumpmässigt utvalda kontrollpersoner, har Göteborgsforskarna fokuserat på variationer i en gengrupp kallad GST – en antioxidant som hjälper till att motverka de skadliga effekterna av föroreningar som vi andas in.
Studierna visar att det finns ett samband mellan olika varianter av GST-gener och luftföroreningar när det gäller risken för hjärtinfarkt. För en specifik genvariant tycks luftföroreningsexponering dubblera risken för hjärtinfarkt.
– Luftföroreningar från trafik har tidigare kopplas till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Våra studier antyder att individer med vissa genvarianter är mer känsliga för luftföroreningsexponering, men vilka mekanismer som ligger bakom detta samband återstår att utreda, säger doktoranden Anna Levinsson som redovisar resultaten i sin avhandling.
I studien fick deltagarna genomgå en medicinsk undersökning där bland annat blodtryck, längd och vikt mättes. De fick också fylla i frågeformulär med frågor om till exempel livsstil, eventuella mediciner, kostvanor, utbildningsgrad och rökvanor.
För att beräkna exponeringen för luftföroreningar kopplades individernas hemadresser samman med ett geografiskt informationssystem där föroreningshalten för varje adresspunkt beräknades.
Avhandlingen Interaction of genetic susceptibility and traffic-related air pollution in cardiovascular disease försvarades vid en disputation den 20 februari.
Kontaktinformation
Kontakt:
Anna Levinsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
070-241 8080,
031-786 3600,
anna.levinsson@amm.gu.se
Handledare docent Fredrik Nyberg, Sahlgrenska akademin, 070-261 9296, fredrik.nyberg@astrazeneca.com
Gravida kvinnor med fetma löper en ökad risk för flera komplikationer under graviditeten och för barnet. Andelen kvinnor som genomgått en fetmaoperation innan de föder barn har ökat kraftigt. I Sverige genomfördes år 2013 nästan 8 000 fetmaoperationer, varav åtta av tio operationer gjordes på kvinnor.
– Effekterna av fetmakirurgi på hälsan är mer välstuderade än hur det påverkar en kommande graviditet och det nyfödda barnet. Därför ville vi undersöka om fetmakirurgi påverkade riskerna för graviditetsdiabetes, för tidig födsel, dödföddhet, om barnet var lätt eller stort för tiden, medfödda missbildningar och död i nyföddhetsperioden, säger studiens förstaförfattare Kari Johansson, forskare vid Karolinska Institutets institution för medicin, Solna.
Forskarna använde data från svenska hälsoregister för att hitta 596 graviditeter till kvinnor som fött barn efter genomgången fetmakirurgi mellan åren 2006 och 2011. De jämfördes med 2 356 graviditeter till kvinnor som inte opererats, men som hade samma body mass index (BMI; vikten dividerat med längden i kvadrat), som de opererade kvinnorna haft före fetmakirurgin.
Det visade sig att de fetmaopererade kvinnorna löpte betydligt lägre risk att utveckla graviditetsdiabetes – 2 procent jämfört med 7 procent – och att föda ett barn som var stort för tiden. Bland de icke-opererade jämförelsekvinnorna fick drygt 22 procent ett barn som föddes stort för tiden, medan motsvarande andel bland de opererade var knappt 9 procent. Däremot hade de kvinnor som gjort en fetmaoperation dubbelt så hög risk att föda barn som var lätta för tiden och graviditetslängden var något kortare.
– Eftersom fetmakirurgi följt av graviditet både ger positiva och negativa effekter bör dessa kvinnor betraktas som riskgraviditeter när de väntar barn. De bör få särskild omsorg från mödravården, till exempel genom extra ultraljud för att kontrollera fostertillväxt, detaljerade kostråd som även inkluderar kontroll av intag av kosttillskott som är nödvändiga efter fetmakirurgi, säger Kari Johansson.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet, The Obesity Society, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Publikation: “Outcomes of Pregnancy in Women with Prior Bariatric Surgery”, Kari Johansson, Sven Cnattingius, Ingmar Näslund, Nathalie Roos, Ylva Trolle-Lagerros, Fredrik Granath, Olof Stephansson & Martin Neovius, New England Journal of Medicine online 26 February 2015.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Kari Johansson, postdoktor, Karolinska Institutet
Telefon: 070-695 49 26
E-post: kari.johansson@ki.se
Olof Stephansson, docent, överläkare inom gynekologi och obstetrik, Karolinska Universitetssjukhuset
Telefon: 070-00 11639
E-post: olof.stephansson@ki.se
Martin Neovius, docent, Karolinska Institutet
Tel: 073-903 3774
E-post: martin.neovius@ki.se
Bostadssegregation är ett fenomen som ofta beskrivs som ett problem för dagens svenska storstäder. I vardagsdiskussioner och i media har begreppet ofta kommit att associeras med ”invandrare” och miljonprogramsområdena byggda under 1960- och 70-talen, som under årens lopp fått allt sämre rykte. Även inom forskningen har det ofta varit vanligare att studera segregation i låginkomsttagarområden, ofta med en högre andel utlandsfödda.
– Trots att forskning har visat att resursstarkare befolkningsgrupper spelar en viktig roll för segregationsprocesser i svenska städer, har dessa grupper inte beaktats i särskilt hög utsträckning tidigare, säger Ann Rodenstedt vid institutet för bostadsforskning, Uppsala universitet.
Utgångspunkten i hennes avhandling är att segregation måste förstås som en process som involverar alla stadens områden, och syftet har varit att studera den ”andra änden” av segregation i Malmö. Det har blivit en allt vanligare trend i Sverige att bostadsområden byggs med särskilda koncept i åtanke, och som erbjuder de boende mer än bara tak över huvudet.
Ann Rodenstedt har dels undersökt två områden i Malmö; dels ett nyproducerat ”livsstilsboende”, Victoria Park, som i media beskrivits som Sveriges första ”gated community”, och dels ett äldre och exklusivt villaområde, Bellevue. Med hjälp av intervjuer, fokusgrupper, mentala kartor och deltagande observationer har hon undersökt varför invånarna valt att bosätta sig i dessa områden, deras syn på Malmö som stad och dess olika bostadsområden samt vilka områden de finner attraktiva respektive oattraktiva och otrygga.
Avhandlingen visar att det finns en mental klyfta som splittrar upp Malmö i vad som upplevs som olika och separata världar. Den övre medelklassen självsegregerar sig till den västra sidan av staden, samtidigt som de undviker att flytta till större delar av staden. Liksom de flesta andra urbana invånare lever de boende i Victoria Park och Bellevue ganska lokala liv, vilket gör att det finns en stor okunskap om flera av stadens områden.
– För att få en bild av det som sker i andra delar av staden spelar media en stor roll, och tillsammans med redan existerande segregationsmönster samt sociala, symboliska och fysiska gränser, som konserverar områdenas status, förstärks segregationen i Malmö. De som kan väljer att bo i vad som upplevs som den lugna och trygga delen av staden och kan på så vis köpa sig en egen trygghet, säger Ann Rodenstedt.
Läs avhandlingen: “Living in the calm and safe part of the city: The socio-spatial reproduction of upper-middle class neighbourhoods in Malmö”, på universitetets webbplats.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ann Rodenstedt, tel: 018-471 65 27, 070-887 72 53, ann.rodenstedt@ibf.uu.se
Ett forskarlag vid Linköpings universitet och Münchens tekniska universitet (TUM) har lyckats följa och modellera rörelsen av en enskild molekyl, fångad i en por i nanoformat. Genom att finjustera temperaturen och skifta molekylernas laddning har man bland annat kunnat koda bokstäver i alfabetet, vilket demonstrerar möjligheten att utläsa information från enstaka molekylers jämviktsbeteende. Arbetet publiceras nu i tidskriften Nature Communications.
De teoretiska beräkningarna har utförts vid Nationellt Superdatorcentrum i Linköping och koordinerats av Jonas Björk, postdoktor i teoretisk kemi vid LiU.
Molekylär termodynamik handlar om egenskaper över tid hos molekyler, som deras position och rörelse. I den makroskopiska, tredimensionella världen kan molekyler anta en näst intill oändlig mängd skepnader, vilket gör det till en enorm utmaning att analysera enskilda tillstånd. Men i München har experimentteamet skapat tunna nätverk med tvådimensionella porer på en yta av silver, där rörelsen hos enstaka molekyler kan följas i sveptunnelmikroskop vid olika temperaturer.
Med denna teknik, utvecklad under ledning av Florian Klappenberger och Johannes Barth, kan man undersöka termodynamisk jämvikt på atomnivå och söka önskade temperaturområden.
– Det var oerhört intressant att observera, både i mikroskopet och med en beräkningsmodell, hur en given molekyl ockuperar miljontals olika positioner till och med över en mycket begränsad yta, säger Carlos-Andres Palma, huvudförfattare till studien.
Parallellt med experimenten har forskarna arbetat med sofistikerade datormodeller för att beskriva den temperaturberoende dynamiken hos enstaka infångade molekyler.
– Vi har tillämpat de mest avancerade superdatorberäkningarna för att förstå de växelverkningar och energilandskap som bestämmer rörelsen hos molekylerna. Men det är en lång väg att gå innan termodynamiken för enskilda molekyler kan förvandlas till teknik, säger Jonas Björk.
Artikel: Visualization and thermodynamic encoding of single-molecule partition function projections, by Carlos-Andres Palma, Jonas Björk, Florian Klappenberger, Emmanuel Arras, Dirk Kühne, Sven Stafström and Johannes V. Barth, Nature Communications, 23 februari 2014, doi: 10.1038/ncomms7210
Forskningen finansierades av Europeiska vetenskapsrådet (ERC Advanced Grant MolArt) och svenska Vetenskapsrådet.
Av 2 525 inkomna ansökningar från hela Europa beviljades bidrag till 372. Av dessa 372 beviljade ansökningar kom nio från forskare knutna till svenska institutioner.
Vid Lunds universitet gick bidragen till följande tre projekt:
Intelligent robotseende
I sin forskning vill Cristian Sminchisescu, professor i tillämpad matematik vid LTH, lägga den matematiska grunden för ett mer människolikt robotseende. Målet är att skapa en matematisk modell som förmår bringa ordning i den enorma mängd signaler som når robotens ögon varje sekund. Därigenom kan roboten lära sig att förstå den visuella världen. Och inte bara det, modellen ska också se till att roboten kan dra slutsatser om vad som möjligtvis kan hända härnäst. För detta krävs förmåga att både lära sig av tidigare erfarenheter och anta vad som kan hända härnäst.
– I en framtida bil kanske en robot exempelvis kan varna föraren om att ett barn ser ut att vara på väg ut på körbanan. Eftersom roboten i det här fallet har snabbare observations- och slutledningsförmåga än dig som förare kan liv räddas, säger Cristian Sminchisescu.
Ett ett antal postdocs och doktorander kommer anställas i projektet som går under namnet “Seed – learning to see in a dynamic world”. Länk till bildgruppens hemsida och personlig hemsida.
Individualiserade behandlingsstrategier för folksjukdomar
Ett tvärvetenskapligt projekt under ledning av Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi, har som målsättning att förstå vilka av de tillstånd som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar som är gemensamma, och vilka som skiljer mellan dessa sjukdomar. Projektet ska undersöka sambandet mellan den genetiska risken och faktiskt insjuknande i typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom och olika cancerformer hos 30 000 personer. En viktig del i projektet är en stor befolkningsstudie där forskarna för första gången ska studera hur bakterier i tarmen (mikrobiota) regleras av våra gener och samspelar med kosten vi äter och hur detta kan leda till sjukdomsutveckling.
– Med ökad kunskap om de grundläggande sjukdomsmekanismerna kan vi utveckla bättre sätt att förebygga sjukdom och behandla personer med hög risk att dö i hjärt-kärlsjukomar och cancer, säger Marju Orho-Melander.
Projektet: ”Linking Cardiometabolic Disease and Cancer in the Level of Genetics, Circulating Biomarkers, Microbiota and Environmental Risk Factors (BIOMENDELIAN)”. Länk till Marju Orho-Melanders hemsida
Kartläggning av gener som styr stamcellernas tillväxt
Jonas Larsson, docent i molekylär medicin, forskar om de blodstamceller som bildar nytt blod efter en benmärgstransplantation. Transplantation av benmärg räddar idag livet på många patienter med olika former av blodcancer (leukemi) och även vissa ärftliga blodsjukdomar. Alla behövande patienter kan dock inte få behandling då det inte alltid finns tillräckligt mycket stamceller och det är svårt att hitta lämpliga givare. Jonas Larssons forskargrupp försöker därför finna metoder för få stamcellerna att föröka sig inför en transplantation och studerar de gener som har betydelse för stamcellernas tillväxt.
Inom ramen för ERC-projektet ska forskarna använda ny metodologi, så kallad CRISPR-teknik (Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats), för att kartlägga nya gener som styr stamcellernas tillväxt.
– Baserat på dessa resultat kommer vi att utveckla nya odlingsbetingelser för att kunna föröka stamcellerna inför en transplantation. Målsättningen att utveckla nya och säkrare strategier för stamcellbehandling vid leukemi och ärftliga blodsjukdomar, säger Jonas Larsson.
Projektet: Uncovering Targets for Ex Vivo Expansion of Hematopoietic Stem Cells to Enhance Cell Therapies of Blood Disorders (UNEXPECTED). Länk till Jonas Larssons hemsida
Kontaktinformation
För mer information:Cristian Sminchisescu, tel 046-222 34 98, cristian.sminchisescu@math.lth.se, Marju Orho-Melander, tel 040-39 12 10, Mobil arbete: 040-39 12 21, marju.orho-melander@med.lu.seJonas Larsson, tel 046-222 05 80, Mobil arbete: 070-572 79 09, jonas.larsson@med.lu.se
Lokala helgonkulter uppstod under tidig medeltid i en region i Skandinavien som var uppdelad i de lundensiska och uppsaliensiska kyrkoprovinserna, vilket ungefär motsvarar dagens Danmark och Sverige. I båda provinserna etablerades biskopsdömen och andra institutioner under 1000- till 1200-talen och avhandlingen koncentreras till samma tidsperiod.
För första gången har en jämförande studie gjorts av samtliga 23 lokala helgon i båda kyrkoprovinserna. Det ger ett samlat skandinaviskt perspektiv som saknats i tidigare forskning om helgonkulter i Europa.
– Dessa tidiga helgonkulter tjänade flera olika syften. Förutom att firandet av lokala helgon stödde kristnandet var kulter ett sätt att bekräfta heliga platser. Ofta byggdes sedan en kyrka eller ett kloster där. Nya heliga platser kunde också användas för att stödja lokala maktpersoner eller för att skapa nya pilgrimsorter och underlätta vallfärden för de nya kristna, säger Sara Ellis Nilsson, som skrivit avhandlingen.
Helgonen var ofta personer som bott på platsen, till exempel Elin av Skövde, Botvid av Södermanland, Thøger av Vestervig och Margareta av Roskilde. De var viktiga förebilder för befolkningen i områden som nyligen kristnats. Alla ansågs ha utfört mirakel, vilka nedtecknades i berättelser. Vissa helgon var martyrer medan andra blev helgonförklarade för sina fromma gärningar. Elin av Skövde samlade till exempel in pengar för att bygga en kyrka.
Sara Ellis Nilsson visar bland annat att Danmark var intresserat av påvlig helgonförklaring mycket tidigare än Sverige, vilket tyder på starkare band till påvestolen.
– I Danmark behövde den heliga personen vara helgonförklarad av påven för att firas officiellt av kyrkan. Det behövdes inte i Sverige, säger hon.
Hennes forskning om lokala kulter har stundtals varit rena detektivarbetet för att hitta de källor som finns i rester av medeltida kyrkoböcker. Efter reformationen styckades dessa böcker och användes som nya omslag, ofta på 1600-talets räkenskapsböcker. För hundra år sedan påbörjades en katalogisering av fragmenten. Nu finns en digital katalog över de svenska fragmenten som gör att dessa värdefulla källor kan användas igen.
Sara Ellis Nilsson har undersökt pergamentfragment av kyrkoböcker och andra skrifter som är de tidigaste bevarade beläggen för dessa kulter.
– Det går att utläsa mycket i texterna. De lokala helgonen vördades, firades i kyrkan och hade egna dagar i kalendern. I stift där de ansågs viktiga var till exempel helgonets festdag avsedd för alla och inte bara för präster. Så var det med Elin som man fortsatte att vörda länge i Skara stift. Men de kvinnliga danska helgonen fick inte så långvarig status, troligen för att de saknade stöttning från rika familjer och kyrkan. De fick aldrig officiella festdagar.
Strängnäs, Uppsala och Växjö är exempel på heliga platser vars legitimitet stärktes med ett helgon.
– Erik den heliges dödsplats legitimerade till exempel flytten av biskopssätet från Gamla Uppsala till nutidens Uppsala i Östra Aros, säger Sara Ellis Nilsson.
FAKTA
Avhandlingens titel: Creating Holy People and Places on the Periphery. A Study of the Emergence of Cults of Native Saints in the Ecclesiastical Provinces of Lund and Uppsala from the Eleventh to the Thirteenth Centuries
(Att skapa heliga personer och platser i periferin: en studie om uppkomsten av inhemska helgonkulter i de lundensiska och uppsaliensiska kyrkoprovinserna, ca 1000-1300).
Avhandlingen är försvarad och kan beställas genom att kontakta Sara Ellis Nilsson seenilsson@gmail.com. Den finns digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/37695
Kontaktinformation
Sara Ellis Nilsson, e-post: sara.nilsson@history.gu.se
I den aktuella studien ingick alla svenska medborgare över 50 år som drabbades av en höftfraktur åren 2006-2012. I studiematerialet som omfattar 3,3 miljoner människor, som följdes i snitt under 9 år, drabbades 116 111 personer av en höftfraktur. Genomsnittsåldern bland dessa var 82,2 år. Av dessa individer avled 5 863 personer under sjukhusvistelsen och ytterligare 6 337 personer avled inom 30 dagar efter utskrivning från sjukhuset.
Under den aktuella sjuårsperioden minskade vårdtiderna på sjukhus för patientgruppen från i genomsnitt 14,2 dagar år 2006 till 11,6 dagar 2012.
Studien visar att patienter som fick en vårdtid som var längre än 11 dagar efter höftfrakturen inte hade någon ökad risk att avlida under uppföljningsperioden. Däremot hos patienter som var inlagda på sjukhus kortare tid än 11 dagar på grund av sitt benbrott år 2006 ökade risken att avlida inom 30 dagar med 8 procent för varje dag som vårdtiden kortades. År 2012 hade denna siffra ökat till 16 procent för varje dags kortad vårdtid. Man analyserade i studien även vilka patienter som löpte störst risk att avlida om vårdtiden var kort. Dessa innefattade framförallt äldre sköra män med sjukdomar i hjärta, njurar och lungor.
– Sjukhusvård är en väldigt kostsam verksamhet och därför försöker vårdgivare både i Sverige och internationellt att driva fram en allt effektivare vård med kortare vårdtider. Att korta vårdtider ger en så tydligt ökad risk att avlida inom en månad efter utskrivning i denna patientgrupp och att problemet ökar i omfattning är allvarligt och något som vården måste ta till sig, säger Peter Nordström, professor vid enheten för Geriatrik, som står bakom studien.
– Det är även tydligt att det är dom allra sköraste individerna som drabbas hårdast av dessa förändringar. En orsak till detta skulle kunna vara att man skrivs ut från sjukhus tidigt till korttidsboenden eller sjukhem där man inte har tillräckligt med personal och utbildning för att upptäcka och behandla komplikationer hos denna sköra patientgrupp.
FAKTA
Studien: Length of hospital stay after hip fracture and short term risk of death
after discharge: a total cohort study in Sweden, BMJ 2015;350:h696
Läs studien i British Medical Journal
Kontaktinformation
Peter Nordström, telefon: 070-785 87 53, e-post: peter.nordstrom@germed.umu.se
När Sverige 1992 genomförde den så kallade Ädelreformen infördes bland annat en gemensam utskrivningsrutin för när patienter flyttas mellan vårdgivare.
Rutinen innehåller tre avgörande steg: först görs en anmälan till kommun och primärvård att patienten är inlagd på sjukhuset, därefter görs en gemensam vårdplanering och till sist skickas ett meddelande när patienten är färdigvårdad och kan skrivas ut.
Studier visar dock att planeringen ofta brister, vilket riskerar leda till att patienten får stanna fler dagar på sjukhus, har en ökad risk för återinläggning och får en otillräcklig hjälpinsats i hemmet.
Genom ett personcentrerat synsätt, där patienter och anhöriga involveras i utskrivningsplaneringen och patienten betraktas som en partner i vårdteamet, kan vårdtiden förkortas med flera dagar. Det visar studier som forskare vid Sahlgrenska akademin genomfört vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra i Göteborg.
I studien ingick totalt 248 hjärtsviktspatienter. Patienterna delades in i två grupper, där den ena involverades i ett personcentrerat arbetssätt och den andra gruppen fick traditionell vård.
I den personcentrerade gruppen förbättrades utskrivningsrutinen i samtliga tre steg, vilket ledde till att medelvårdtiden på sjukhus stannade på strax under sju dagar. I gruppen som fick vanlig vård var patienterna i genomsnitt inlagda på sjukhus i nio dagar.
– Försöken visar att ett personcentrerat synsätt även underlättar för vårdpersonalen, som får lättare att identifiera och använda sig av patientens resurser i rehabiliteringen, säger Kerstin Ulin, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Arbetssättet är infört på på Östra sjukhuset sedan 2012.
FAKTA
Artikeln Person-centred care – An approach that improves the discharge process publicerades online i tidskriften European Journal of Cardiovascular Nursing den 3 februari. Länk till artikeln
Kontaktinformation
Kerstin Ulin, leg sjuksköterska, Med dr och universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031 786 2313 0766 182 313 kerstin.ulin@gu.se
– De har alltid varit sammankopplade och det har handlat om en rörlighet som ska användas på ”rätt” sätt av ”rätt” medborgare. Debatten har blivit intensivare det senaste decenniet. Det politiska klimatet har förändrats med en starkare högerextremism och dessutom provocerar fattigdomen som blivit synlig på våra gator, säger Meriam Chatty, som disputerar vid Örebro universitet den 27 februari.
Den fria rörlighetens syfte är att gynna den inre marknaden. EU behöver arbetskraft men den ska inte vara kostsam. Med andra ord ska det inte innebära en kostnad för värdlandet att ta emot människor från andra länder. Frågan om vad som är ”rätt” sätt har varit omtvistad mellan medlemsstaterna och domstolen, men att det ska finnas olika kategorier av medborgare har alla varit överens om.
Färre rättigheter
– Den fria rörligheten har alltid gett olika medborgare olika rättigheter. Det skiljer sig mellan arbetare, studenter, pensionärer och så kallade icke-ekonomiskt aktiva. I vissa fall har EU-medborgare färre rättigheter än de som lever som papperslösa i Sverige, säger Meriam Chatty.
– De som hamnar i gruppen icke-ekonomiskt aktiva, ofta fattiga människor som rör på sig för att få en bättre livssituation, uppfattas inte som medborgare utan som migranter. Det som ses som negativt med den fria rörligheten blir en migrationsfråga istället. Men problemen har funnits med från början.
Meriam Chattys forskning visar hur viktig EU:s koloniala historia är för att förstå dagens situation. Storbritannien, som i dag är kritiska till den fria rörligheten, mötte motstånd på 1970-talet, när de ville bli en del av EU. Det var då öppet för koloniala medborgare att komma till Storbritannien och tvistefrågan blev om de skulle omfattas av den fria rörligheten.
Vår svenska historia
– Lösningen blev att man gjorde två grupper. De som hade rätt att utnyttja den fria rörligheten och de övriga. Detsamma kan vi se när det gäller andra grupper som till exempel franska medborgare från Algeriet eller holländska medborgare från Surinam. Detta trots att dessa grupper omfattades av andra delar av Romfördraget och EU:s riktlinjer.
– Ser vi till vår svenska historia så var det inte förrän på 1960-talet som romer fick rätt till skolgång och boende. Fattigdomen vi ser på våra gator provocerar människor och i dag ses invandring som ett stort problem och då även den fria rörligheten för vissa EU-medborgare.
– Men samtidigt som tiggare på våra gator har blivit ett hett samtalsämne så finns det andra sidor av den fria rörligheten som man inte pratar om. Ett exempel är det underskott av läkare som Rumänien har. De utbildar läkare, som sedan flyttar utomlands, säger Meriam Chatty.
– Jag hoppas att min forskning kan bidra till att vi bättre kan förstå såväl EU-medborgarskapets historia som politiska implikationer.
Kontaktinformation
Meriam Chatty, mobil: 0736523057, e-post: meriam.chatty@oru.se
– Det här är en viktig dokumentation för att synliggöra romerna och de
platser de bott på i Sverige, säger Ingrid Martins Holmberg vid
Göteborgs universitet som är redaktör för boken.
Boken handlar om romers kulturarv i Sverige och är en sammanställning av olika studier inom forskningsprojektet Rörligare kulturarv.
Flera projekt om romers kulturarv
Under de senaste tio åren har den svenska offentliga kulturarvssektorn genomfört ett tiotal riktade kunskapsprojekt kring romers kulturarv, projekt som oftast har inbegripit platser.
– Svensk historia är mångfacetterad och långt ifrån homogen. Romerna har levt här och efterlämnat spår i det svenska landskapet, säger Ingrid Martins Holmberg, forskare vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
Boken Vägskälens kulturarv- kulturarv vid vägskäl visar att kulturarvssektorns arbete med ett romskt landskapsbaserat kulturarv är en nyckelverksamhet.
– Det är intressanta spjutspetsprojekt som beskrivs i boken. Kulturarv är idag en viktig politisk fråga men vi får inte glömma att kulturarv är något som hela tiden förhandlas och måste vara under förhandling, säger Ingrid Martins Holmberg.
Har lämnat spår i kulturlandskapet
I boken framgår vilka slags platser som romerna bott på och forskarna har studerat vilka lämningar som finns. Bland annat beskrivs fjorton olika boplatser i Göteborg som svenska romer har använt. Men forskarna har också studerat berättelser som finns om romer och analyserat hur det rent konkret har arbetats med den historiska kunskapen, och i vilken mån romer och resande har varit involverade i sin egen historia.
Inom forskningsprojektet Rörligare kulturarv har olika kulturarvssektorsprojekt undersökt vad ett svenskt romskt landskapsbaserat kulturarv kan vara.
– Romer har funnit i Sverige i 500 år och är en officiellt erkänd minoritetsgrupp men var de har varit under den tid de levt i Sverige är det ingen som riktigt vet. Därför är den här dokumentationen viktig, säger Ingrid Martins Holmberg.
FAKTA
Forskningsprojektet Rörligare kulturarv har förutom rapporten Vägskälens kulturarv- kulturarv vid vägskäl publicerat flera internationella forskningsartiklar och producerat underlag till bland annat Göteborgs Stadsmuseums utställning Rom san – är du rom?
Kontaktinformation
Ingrid Martins Holmberg, universitetslektor Institutionen för kulturvård Tel: 031-786 4716, ingrid.holmberg@conservation.gu.se
Den sedan länge eftersökta Higgsbosonen har upptäckts vid CERNs LHC-experiment och belönade Peter Higgs och Francois Englert med Nobelpriset i fysik 2013. Det kvarstår nu att undersöka denna Higgsbosons egenskaper i detalj. LHC-experimentet fortsätter senare i vår, efter en tids avstängning för uppgraderingar.
Standardmodellen är den enklaste modellen som ger elementarpartiklar massa. I sin avhandling har Glenn Wouda studerat några modeller vars struktur är rikare än partikelfysikens standardmodell. Till exempel förutsäger dessa modeller att fler än en slags Higgsboson existerar. En modell visar att några av dessa har helt nya, tidigare okända, egenskaper.
De extra Higgsbosonerna i dessa studerade modeller kan ofta sönderfalla till bland annat den upptäckta Higgsbosonen. Ett viktigt tema i avhandlingen har därför varit hur man kan använda kännedomen om den upptäckta Higgsbosonen till att hitta ännu fler. Särskilt studeras ett fall där en laddad Higgsboson procuderas tillsammans med en topp-kvark, där den laddade Higgsbosonen i sin tur sönderfaller till den upptäckta Higgsbosonen och en W-boson.
– Detta fall visar sig vara ganska hopplöst att observera inom några av de supersymmetriska utvidgningarna av Standardmodellen, men kan ge möjligheter inom andra, mer allmänna, modeller, säger Glenn Wouda.
Den nyligen upptäckta Higgsbosonens egenskaper stämmer bra överens med vad som förväntas enligt standardmodellen. Det finns dock gott om utrymme för att den upptäckta Higgsbosonen är kompatibel med vad som förutsägs i andra modeller, menar Glenn Wouda. En viktig del i avhandlingen har varit att studera hur några modeller passar in med det man nu känner till om Higgsbosonen. Genom att studera de möjliga värdena för modellparametrarna som är kompatibla med Higgsupptäckten så har förutsägelser för de övriga Higgsbosonernas egenskaper tagits fram.
– Avhandlingen demonsterar att det finns mycket goda chanser att kunna upptäcka fler Higgsbosoner, både tyngre och lättare sådana än den upptäckta Higgsbosonen, säger Glenn Wouda.
FAKTA
I samband med disputationen hålls ett symposium om Higgsbosoner, med internationella deltagare, på Ångströmlaboratoriet den 26 februari. Disputationen äger rum 27 februari kl.13.15 i sal Å2001 på Ångströmlaboratoriet.
Avhandlingen: Phenomenology of Higgs Bosons Beyond the Standard Model.
Kontaktinformation
Glenn Wouda, tel: 073-968 03 52, glenn.wouda@physics.uu.se
– I nuläget måste vi utgå från ett vävnadsprov från själva tumören, vilket kräver besvärlig provtagning och ibland även operation. Ett syfte med studien är att via ett enkelt blodprov snabbare hitta mutationer i blodet och därmed kunna erbjuda de nya, effektivare läkemedlen, så kallade EGFR- och ALK-inhibitorer, till rätt patienter. Tidig upptäckt är viktigt både för att snabbt välja rätt åtgärd/behandling, men också för att undvika att tumören sprider sig, säger Elisabeth Ståhle, professor och överläkare i thoraxkirurgi, som leder studien.
Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Av cirka 3 700 personer som insjuknar varje år avlider 2 500 av sjukdomen. Endast 15 procent av patienterna som upptäcks tidigt, innan tumören spridit sig utanför lungan, kan erbjudas operation och chans till bot.
Bland de lungcancerpatienter som inte kan opereras är femårsöverlevnaden under fem procent, men på senare år har det utkristalliserats en grupp patienter med tumörer i avancerade skeden som svarar på de nya målinriktade läkemedlen och har bättre överlevnad än övriga.
– I dag får mellan fem och tio procent av lungcancerpatienterna någon form av nyare målinriktad biologisk behandling. Andelen skulle kunna öka med en enklare och snabbare identifiering av rätt patienter, framhåller Elisabeth Ståhle.
FAKTA
Forskningsstudien sker i samarbete mellan forskare vid de thoraxkirurgiska och onkologiska klinikerna på Akademiska sjukhuset och SciLifeLab vid BMC, Uppsala universitet. Forskarna utgår från redan insamlade vävnadsprover och blodprover från patienter som opererats för lungcancer vid thoraxkliniken på Akademiska. Förutom snabbare diagnos vill man också hitta sätt att effektivare diagnosticera resistensutveckling mot de nya biologiska läkemedlen. Ett annat mål är att identifiera andra liknande mekanismer som kan fungera som mål för andra mer målinriktade behandlingar vid lungcancer. I takt med en snabb molekylärbiologisk utveckling parallellt med en aktiv läkemedelsutveckling förväntas antalet målriktade terapier mångdubblas inom en snar framtid.
Kontaktinformation
Elisabeth Ståhle, professor och överläkare i thoraxkirurgi, e-post: elisabeth.stahle@akademiska.se, tfn 018-611 40 53 Elisabeth Tysk, presschef, tfn 070-622 24 21
Moringaträdet brukar kallas ”mirakelträd” eftersom det går att utvinna både mat och olja ur det. Frön från trädet kan också användas för att rena vatten. De särskilda egenskaperna hos proteinet i fröna har studerats av en grupp forskare vid Uppsala universitet i samarbete med the Polytechnic of Namibia, Windhoek och Institut Laue-Langevin (ILL) i Grenoble, Frankrike. Forskningen har resulterat i flera publiceringar (se under FAKTA).
De allra senaste resultaten från forskargruppen visar att moringafrön inte bara kan användas för att ta bort orenheter men också för att separera olika material. Separationsprocesser är mycket viktigt i till exempel gruvindustrin för att sortera ut värdefullt material från skräpet. Detta ytterligare användningsområde för en naturprodukt skulle kunna minska behovet av dyra, syntetiska kemikalier.
Processen går till så att protein från krossade moringafrön binder till partiklar i vatten och får dem att klumpa ihop sig. De kan sedan lätt tas bort. Genom att välja rätt mängd undviker man att lämna onödigt protein i det renade vattnet. Mängden som mättar ytan är avsevärt mindre för aluminiumoxid än för kiseldioxid.
– Resultaten från denna studie kan hjälpa oss att hitta den optimala mängden moringafrön för att rena vatten, säger Maja Hellsing, forskare i materialfysik.
Tensider är det aktiva materialet i tvättmedel. Experiment där tensider tillsatts till det bundna proteinet visar att det beter sig olika beroende på vilket ytor det är. En tensid som är vanligt förekommande som desinfektionsmedel får proteinet att lossna från ytan hos aluminiumoxid. Denna upptäckt gör att koagulationen kan kontrolleras och öppnar upp för möjligheten att separera olika material.
– Genom att kombinera proteinet från moringafröna med tensider öppnas nya möjligheter att använda detta naturmaterial i gruvindustrin som är viktig i många av de länder där moringaträdet växer bra, säger Adrian Rennie, professor i neutronspridning vid Uppsala universitet som lett studien.
FAKTA
Adrian R. Rennie, Habauka M. Kwaambwa (2015) Interaction of Moringa oleifera seed protein with a mineral surface and the influence of surfactants, Journal of Colloid and Interface Science. Artikeln tillgänglig via open access: http://dx.doi.org/10.1016/j.jcis.2015.02.033
Se tidigare pressmeddelanden:
Moringaträdets frön mycket effektiva för vattenrening 2013-12-05
Frön från Moringaträdet kan rena vatten 2010-02-18
Kontaktinformation
Adrian Rennie, tel: 018-471 3596, 070-4250914, e-post: adrian.rennie@fysik.uu.se
De som är med i studien ska spotta helst två milliliter saliv i en burk så att forskarna kan analysera deras DNA. Förutom salivprovet får seniorerna som deltar i studien fylla i ett frågeformulär om sin livsstil.
– Vi menar att varje person i studien har lyckats matcha sin genuppsättning till sitt leverne på ett framgångsrikt sätt, eftersom de har lyckats bli 70-95 år och är friska. De är ett facit, säger Fredrik Ståhl, genetikprofessor vid Högskolan i Borås.
Hittar svar med grupperingar
Forskarna ska gruppera deltagarna utifrån deras livsstil. Exempelvis grupp A: personer som har dansat mycket och aldrig druckit alkohol eller grupp B: en grupp med storrökare som aldrig motionerat. De hoppas kunna se att de olika grupperna har olika genuppsättningar när man jämför dem med varandra.
– Om man har ett hum om vilka sjukdomar man har i släkten eller vad ens släktingar har dött av, alltså vilka gener man har, då skulle våra resultat kunna fungera som ett facit på vilken livsstil man bör ha för att bli gammal och frisk, säger Fredrik Ståhl.
– Men om det visar sig att alla grupperingar har likadana genvariationer. Då är svaret att generna inte spelar någon roll. Innan året är slut kommer vi att ha någon form av resultat, fortsätter han.
Undersökningen är indelad i två faser. Efter att forskarna grupperat deltagarna och jämfört grupperna mot deras gener, kommer de att slumpvis välja ut personer för djupintervjuer, för att få en ännu bättre och mer detaljerad bild av hur de har levt sina liv.
Nytänkande forskning
Fredrik Ståhl och hans kollegor är inte de första forskarna att leta efter nyckeln till ett långt liv. Kostråd och tips om fysisk aktivitet, framtagna av forskare för att vi ska leva längre, finns det gott om. Dessa undersökningar vilar vanligen på stora grupper och ger statistiskt säkerställda resultat som normalt stämmer för flertalet människor, men behöver inte stämma för den enskilda individen.
En annan typ av forskning studerar istället enskilda individer och deras åldrande. Särskilt har man studerat så kallade centenarianer – personer som är 100 år eller äldre. Varför blir just de så gamla och friska? Dessa personer ger råd som att äta choklad, använda olivolja både invärtes och utvärtes, inte blanda sig i andras angelägenheter eller vara snäll mot andra människor.
– Men deras råd är inte värda något. De har helt enkelt bra gener. Precis som vissa människor har väldigt dåliga genetiska förutsättningar, säger Fredrik Ståhl.
Vill veta hur det har gått till
Forskarna i projektet tror att var och en av deltagarna i projektet, genom sin livsstil, har matchat sina individuella genetiska förutsättningar så lyckosamt att de blivit både gamla och friska.
– Det verkligt intressanta är inte vad de enastående 100-åringarna gör och vilka genvarianter de har, utan snarare hur alla vi andra, som har en mindre extrem blandning gener, ska göra för att hålla oss friska långt upp i åren, fortsätter Fredrik Ståhl.
FAKTA
Studien som nu är igång ingår i ett projekt vid högskolorna i Borås och Skövde. Efter två möten som anordnats tillsammans med Aktiva seniorer i Skövde har forskarna hittills fått in prover från 150 personer. Helst vill de få ihop 800 prover. En ny träff med föredrag och datainsamling görs i Skövde 3:e mars och snart kommer det att arrangera träffar även i Borås.
En längre artikel om ämnet finns på Högskolan i Borås webb
Mer om forskningssamarbetet mellan Skövde och Borås
Kontaktinformation
Fredrik Ståhl, professor Högskolan i Borås, fredrik.stahl@hb.se, telefon: 033-435 4749, mobil: 0703-83 51 88. Sandra Karlsson, lektor Högskolan i Skövde, sandra.karlsson@his.se, telefon 0500-448644, mobil 073-150 40 64
De flesta träd lever i symbios med svampar i marken. Detta samarbete kallas för mykorrhiza och innebär att svamparna hjälper träden att ta upp näring ur marken genom att leverera dessa näringsämnen, kväve och fosfater, rakt in i trädens rötter. I utbyte får svamparna energi i form av kolhydrater som träden producerat i sina blad.
– Mykorrhizan har varit av central betydelse för livets utveckling på jorden. Utan den hade inte de första växterna kunnat etablera sig på land, säger Anders Tunlid, professor vid Lunds universitet.
Ett stort antal forskare från Europa och USA har nu kartlagt arvsmassan hos 18 olika svamparter. Studien visar att mykorrhiza har uppkommit flera gånger under evolutionen genom att frilevande svampar har utvecklat mekanismer för att tränga igenom växternas naturliga försvarsmekanismer. Detta har skett på många olika sätt.
– Varför det är så vet vi inte. Men förmodligen återspeglar detta att evolutionen har utgått från olika arter av frilevande svampar och att symbiosen har utvecklats i samspel med specifika värdväxter under lång tid, säger Anders Tunlid.
Den aktuella studien visar också att mykorrhizasvamparna under evolutionens gång har förlorat många av de gener som finns hos frilevande släktingar. Det rör sig om gener som används för att bryta ner dött organiskt material i marken, en arbetsinsats som mykorrhizasvamparna inte längre behöver utföra eftersom de blir serverade sina kolhydrater av träden. Men förlusten av dessa gener innebär samtidigt att svamparna har blivit beroende av det socker som kommer från träden.
– Utan energin från träden kan förmodligen inte mykorrhizasvampar överleva i naturen, säger Anders Tunlid.
Forskningsprojektet har stöttats av det amerikanska energidepartementet. Ett av skälen till denna satsning är de tillämpningar som projektet kan leda till. Med större kunskaper om genernas och enzymernas roll i symbiosen kanske man kan få fram träd som tar upp näring effektivare och ger större avkastning i biomassa, menar Anders Tunlid.
Dessutom är mykorrhizasvamparna av stor betydelse för kolbalansen på vår planet. De håller stora mängder kol bundet i marken, och kolbalansen har sin tur avgörande betydelse för växthuseffekten. Därför är forskningen på svamparna av intresse även ur klimatsynpunkt.
– Kanske kommer framtiden att bjuda på biotekniska metoder där organismer i marken kan binda stora mängder kol och därmed bromsa jordens uppvärmning, säger Anders Tunlid.
Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.
Kontaktinformation
Anders Tunlid, professor Biologiska institutionen, Lunds universitet Tel 046 – 222 37 57, 070 – 314 00 67 Anders.Tunlid@biol.lu.se
Sorkfeber är en så kallad blödarfeber, som förutom allmänna infektionssymtom även ger en övergående njursvikt. Infektionen är vanlig i norra Sverige och det orsakande viruset sprids från sorkar till människa genom inandning. Johan Rasmuson har i sitt avhandlingsarbete upptäckt att infektionen vid sorkfeber, utöver att drabba njurarna, även påverkar hjärta och lungor med varierande svårighetsgrad, från mild till allvarlig påverkan, som kan bli livshotande.
– När vi studerade patienterna närmare visade det sig att påverkan av hjärt- och lungfunktion var vanligt förekommande, nästan alla drabbades, och besvären var dessutom ofta långvariga. Hälften av patienterna var inte helt återställda vid uppföljning tre månader efter insjuknandet. Sannolikt är den nedsatta lungfunktionen en viktig förklaring till den långvariga trötthet som många patienter upplever i efterförloppet av sorkfeber, säger Johan Rasmuson.
Vid studier av lungfunktionen hos drabbade patienter visade det sig att nästan alla hade ett nedsatt gasutbyte i lungorna. Det nedsatta gasutbytet orsakade en otillräcklig syresättning av blodet, vilket gjorde patienterna andfådda och många behövde även syrgasbehandling under vårdtiden på sjukhus.
Vid undersökning av patienternas lungor med hjälp av högupplöst skiktröntgen såg Johan Rasmuson att vätska lämnar blodbanan till lungvävnaden, vilket sannolikt är den huvudsakliga orsaken till den nedsatta lungfunktionen. Andra bidragande orsaker kan vara en inflammatorisk reaktion i luftvägarna, vilket återfanns vid undersökning av luftvägssköljningar och vävnadsprover utförda genom bronkoskopi.
Enligt Johan Rasmuson verkar läckaget av vätska från blodbanan vid sorkfeber bero på en störd blodkärlsfunktion. Den orsakas i sin tur sannolikt av en kombination av virusinfektion i blodkärlsväggens celler, vilket forskningen har påvisat i vävnadsprover från hjärtat och lungorna, samt av inflammationen som orsakas av immunförsvarsreaktionen i samband med kroppens försök att göra sig kvitt infektionen.
Johan Rasmuson konstaterar att hjärtfunktionen påverkas på flera sätt vid sorkfeber. De viktigaste fynden var att många patienter drabbades av ett ansträngt hjärtarbete på grund av ett ökat motstånd i det så kallade lungkretsloppet, när blodet pumpas genom lungorna, samt att sorkfeber kan leda till hjärtrytmrubbningar och andra mer godartade EKG-förändringar.
– Ytterligare ett intressant fynd i avhandlingen är att nästan alla infekterade patienter har produktion av virus i sina luftvägar. Det kan innebära en möjlighet för sjukdomen att smitta från person till person. Det är något som förekommer vid besläktade infektioner i Sydamerika, men hittills inte har kunnat visas vid sorkfeber. Om sorkfeber orsakar långsiktig eller permanent påverkan på hjärtats och lungornas funktion vet vi ännu inte. Det är något vi kommer att undersöka närmare i kommande studier, säger Johan Rasmuson.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Johan Rasmuson är uppvuxen i Boden. Han arbetar som infektionsläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och är doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet.
Om disputationen: Fredagen den 27 februari försvarar Johan Rasmuson, institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Studier av hjärt- och lungengagemang vid sorkfeber (Engelsk titel: Cardiopulmonary involvement in Puumala hantavirus infection). Opponent: Professor Gregory Mertz, Department of Internal Medicine, University of New Mexico, USA. Huvudhandledare: Clas Ahlm. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Norrlands universitetssjukhus, byggnad 6E, Sal E04.
Kontaktinformation
Johan Rasmuson. Telefon: 090-785 23 06, 070-335 12 25. E-post: johan.rasmuson@umu.se
