Ett utmärkt exempel på att människor och stora rovdjur kan dela samma landskap, enligt Guillaume Chapron vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som är huvudförfattare.

I början av 1900-talet var rovdjuren nästan utrotade i Europa, det fanns bara spillror kvar av de ursprungliga populationerna. Nu har vi ökande eller stabila populationer av varg, björn, lo och järv och de lever inte i en avlägsen vildmark utan i ett landskap som är präglat av människan.

Det är en stor skillnad mot strategin som används i andra delar av världen där rovdjur skyddas i stora nationalparker eller vildmarksområden, separerade från människan. Om Europa hade använt den modellen hade vi knappast haft några rovdjur eftersom vi inte har dessa stora vildmarksområden.

– Det är en framgångshistoria som bygger på en bra lagstiftning, politisk stabilitet, starka institutioner och att den allmänna opinionen är positiv, säger Guillaume Chapron, forskare vid Grimsö forskningsstation, institutionen för ekologi vid SLU. Dessutom är Europas skogar och populationer av vilda växtätare i bättre form i dag än för hundra år sedan.

Miljörörelsen på 1970- och 1980-talen banade väg för Europarådets Bernkonvention och EU:s art- och habitatdirektiv som har gett dessa arter möjlighet att återhämta sig.

– De stora rovdjuren är ett exempel på att arter har gynnats av den europeiska lagstiftningen och att habitatdirektivet fungerar, säger Guillaume Chapron.

Sammanlagt har 76 forskare bidragit till artikeln varav fem från SLU. De har sammanställt data och gjort utbredningskartor för rovdjuren för större delen av Europa.

Guillaume Chapron säger att Europa kan vara ett exempel för andra delar av världen.

Europa har dubbelt så många vargar som USA (utanför Alaska) trots att det är hälften så stort och mer än dubbelt så tätt befolkat. Forskarna visar att dessa arter har en otrolig förmåga att överleva en värld som domineras av människan.

I stort sett är människor i Europa positiva till rovdjur men de konflikter mellan människor och rovdjur som orsakade de historiska minskningarna finns kvar, till exempel attacker på tamdjur. Den största utmaningen för att bevara rovdjuren finns i länder där stora rovdjuren har varit helt borta. Där har kunskap om hur man kan anpassa sig efter sina vilda grannar gått förlorad. Rovdjur, särskilt vargen, har också på en del håll blivit symboler för politiska och sociala klyftor mellan stad och land.

Åtgärder som minskar skadorna på tamdjur som elektriska stängsel och vakthundar är ett sätt att lindra konflikterna. Det finns också ett behov av dialog mellan olika intressenter och samarbete mellan sektorer och länder. Dessa konflikter måste tas på allvar för att förhindra ett bakslag mot naturvården.

FAKTA
Brunbjörnen finns i 22 länder. Det är det vanligaste stora rovdjuret med 17 000 individer uppdelade på tio populationer. Alla populationer är stabila eller ökar något även om del är kritiskt små.

Varg är den näst vanligaste arten, 12 000 individer, tio populationer i 28 länder. De flesta ökar, men ett par verkar minska. En spansk population är nära utrotning.<

Lodjur finns i 23 länder, med 9 000 individer fördelade på elva populationer. De flesta är stabila men några minskar.

Järv finns bara i Sverige, Norge och Finland, i två populationer med totalt 1 250 individer. Båda populationerna ökar.

– En upptäckt vi har gjort är att många proteiner lyckas tränga förbi cellkärnans porer trots att de inte ska vara i cellkärnan, vilket rubbar viktiga funktioner i cellen. En annan upptäckt är att det finns ett fungerande kontrollsystem i cellkärnans inre membran som säkerställer en korrekt sammansättning av proteiner i cellkärnan, säger professor Per O. Ljungdahl vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Stockholms universitet.

Per O. Ljungdahl och hans forskarkollegor upptäckte proteinerna som är centrala för kvalitetskontrollen för drygt tio år sedan. Nu har Per O. Ljungdahl tillsammans med ett internationellt forskarteam från Frankrike, Tyskland och Kanada lyckats förstå hur nedbrytningen av proteiner som hamnat fel i cellkärnan går till.

– Dessa oväntade resultat ökar kunskapen om hur celler fungerar och öppnar förhoppningsvis upp för mer forskning på området, säger Per O. Ljungdahl.

Cellkärnan är omringad av två skilda membran som separerar cytoplasman från cellkärnan. Kärnporkomplex styr passagen mellan dessa två membraner. Det inre kärnmembranet fungerar som bärare av proteiner som krävs för olika funktioner i cellkärnan, exempelvis arvsmassans packning och avläsning. De flesta av proteiner som är ankrade i kärnmembranet har ingen känd funktion men omkring 30 olika sjukdomar har länkats till gener som kodar för proteiner som är ankrade i cellkärnmembranet.

– Just nu är det oklart om liknande kvalitetssystem finns i andra organismer, det vill säga utanför jäst som har studerats i denna studie. Men jag hoppas att andra forskare kommer att titta vidare på det här inom exempelvis växter och däggdjur. Baserat på de livsviktiga processerna i cellkärnan är det högst sannolikt att kvalitetskontroll är viktig i alla celler med cellkärnor. Nya genombrott som kan ha stor betydelse kan förväntas, säger Per O. Ljungdahl.

Artikeln “Protein quality control at the inner nuclear membrane” har idag publicerats i Nature.

Arvid Erlandsson har fokuserat på tre olika psykologiska mekanismer som påverkar vår inställning till välgörenhet. Den allmänt vedertagna och mest kända anledningen till att vi hjälper mer är att vi känner medkänsla med offret (vi motiveras att hjälpa genom hjärtat). Den andra mekanismen som får oss att öppna plånboken mer är att vi känner att vi gör en skillnad, att vår insats verkligen gör nytta (vi motiveras genom hjärnan). Den tredje mekanismen är att vi ibland känner ett stort personligt ansvar och upplever att vi har en skyldighet att hjälpa (vi motiveras att hjälpa genom ”vår moraliska kompass”).

Arvid Erlandsson har i en rad studier undersökt i vilka situationer hjärtat, hjärnan och vår moraliska kompass framförallt kan förklara vårt hjälpande.

Tvärtemot vad många tror så är det inte alltid de känslomässiga reaktionerna gentemot de drabbade som bäst förklarar vår benägenhet att hjälpa. I många situationer är det snarare upplevelsen av att kunna göra nytta, eller att man upplever ett personligt ansvar som bättre förklarar hur mycket vi hjälper andra.

– Det räcker inte med att få potentiella hjälpare att tycka synd om offren – de måste även uppleva att deras insats kan göra en skillnad och känna att de har åtminstone en viss grad av personligt ansvar att hjälpa, säger Arvid Erlandsson.

– Till exempel, om problemet ser oöverstigligt ut, eller om vi tycker att ansvaret att ingripa ligger på andra, så är risken stor att vi väljer att inte göra något alls – trots att vi känner intensiva känslor gentemot de i nöd, fortsätter han.

Ett exempel på detta är när deltagarna genom fiktiva hjälpscenarier fick ta ställning till att hjälpa en stor del av en liten grupp, eller samma antal personer fast som en liten del av en stor grupp (56 av 60 behövande eller 56 av 560). Här var det tydligt att vi hellre hjälper till i det förstnämnda scenariot trots att det är samma antal människor som får hjälp, och orsaken till detta var att den upplevda nyttan var högre när man kunde hjälpa en stor proportion av de som var i nöd.

En annan studie var utformad mer ifrån ett marknadsföringsperspektiv där människor fick fördela medel (riktiga pengar) mellan två olika hjälpprojekt. Det ena projektet visade identifierade offer (namn och bild). Det andra beskrev situationen enbart med statistik.

– Även om projekt som innehåller ett identifierat offer nästan alltid väcker mer känslor så betyder det inte alltid att vi skänker mer pengar till de projekten. När man kunde jämföra de två projekten mot varandra så var det snarare så att det statistiska projektet föredrogs, säger Arvid Erlandsson.

Att vi hellre hjälper människor i vårt närområde än människor långt bort i fjärran länder kunde Arvid Erlandsson också belägga i sina studier. Det intressanta här var att det i första hand inte handlade om att vi kände mer empatiska känslor gentemot offer från vår egen grupp, utan snarare att vi upplevde ett större ansvar att hjälpa offer från vårt eget land än offer från ett annat land med motsvarande levnadsstandard.

Trots att hans avhandling visar att det finns andra relevanta aspekter som kan öka vårt givande till välgörenhet så betonar Arvid Erlandsson att känslor fortfarande spelar en stor roll. Empatiska känslor är troligtvis nödvändigt för att vi frivilligt ska öppna plånboken för andra, men ett alltför stort fokus på att skapa medkänsla hos potentiella givare, kan göra att man missar andra aspekter som är viktiga för välgörenhet.

– Projekten förväntas att i högsta grad bidra till den akademiska utvecklingen och fokuserar på avgörande frågor för svensk industri, säger KK-stiftelsen vd Madelene Sandström.

De fyra forskningsmiljöerna som ingår i stiftelsens så kallade SIDUS-program. Avsikten är att internationellt erkända forskningsmiljöer på lärosäten och forskningsinstitut ska få möjlighet att forska tillsammans.

– Dessa elitsamarbeten gör att de kan ta forskningsfrågorna till en helt ny nivå. Det innebär en kraftsamling för framtiden, säger KK-stiftelsens vd Madelene Sandström.

Följande projekt har beviljats medel (belopp inklusive OH):
Storskalig Dataanalys för Framtidens Samhälle, 29,5 miljoner kronor
SICS Swedish ICT AB, tillsammans med Högskolan i Halmstad och Högskolan i Skövde

Att utvinna information från data har fått allt större betydelse för att behålla försprånget hos svensk industri. Särskilt tydligt är det i de dataintensiva sektorer där Sverige har mycket av sin viktigaste industri; Telekom, media, process och transport.

Interaktion med autonoma system, 31 miljoner kronor
Högskolan i Skövde, tillsammans med Högskolan i Halmstad, Örebro universitet och Viktoria Swedish ICT AB

I dagens samhälle finns redan många typer av så kallade autonoma system, till exempel självgående gräsklippare, robotar som hjälper till i hemmet eller arbetar i industrin, och bilar som kan parkera på egen hand. Men hur går det egentligen till när autonoma system ska tolka oss människor och vi ska tolka deras beteende?

E-care @ home: effektiv vård och omsorg via semantisk interoperabilitet, 29,9 miljoner
Örebro universitet, tillsammans med SICS East Swedish ICT AB, SICS Swedish ICT AB och Mälardalens högskola

Under den senaste tiden har utvecklingen gått snabbt när det gäller tekniska lösningar som ger människor trygghet och självständighet i hemmet. Men det finns en lucka mellan teori och praktik som denna distribuerade forskarmiljö ska överbrygga.

ORION – Beslutsstöd för komponentbaserad mjukvaruutveckling för inbäddade system, 30,3 miljoner kronor
Blekinge tekniska högskola, samt Mälardalens högskola och SICS Swedish ICT AB

Fler och fler system är idag mjukvaruintensiva och företagen får det allt svårare att leverera lösningar med hög kvalitet och som uppfyller kundernas krav på kostnad och leveranstid. De metoder som idag används i mjukvaruutveckling är otillräckliga på det sätt att de inte ser till helheten.

– Detta är exceptionellt spännande och viktiga satsningar som syftar till att lösa avgörande problem både inom vetenskapen och samhället, säger Madelene Sandström. Därmed har KK-stiftelsen satsat över 180 miljoner kronor på drygt ett år på IT-forskning, vilket gör oss till en av de största finansiärerna.

Läs mer hos KK-stiftelsen

Vanliga solceller har en effektivitet vars övre gräns ligger på cirka 33 procent. Men nu ser forskarna möjlighet att lyfta den gränsen till över 40 procent, vilket därmed rejält förbättrar potentialen med denna energikälla.

Forskningsförsöken i den aktuella studien handlar om att tricksa på kvantnivå med både fotoner, det vill säga ljuspartiklar, och elektroner. Med kvantnivå menas den värld i mikrokosmos som enskilda atomer och deras byggstenar utgör. Och med tricksandet menas att forskarna utnyttjar det faktum att naturlagarna på kvantnivå fungerar lite annorlunda än vad vi är vana vid i vår egen värld.

– Att det hela funkade var faktiskt lite av en överraskning, säger Tönu Pullerits, professor i kemisk fysik vid Lunds universitet.

I forskningsstudien har Tönu Pullerits och hans kollegor undersökt solceller innehållande bollar av material i nanometerstorlek, vilka kallas kvantprickar. Dessa kvantprickar kan liknas vid enskilda konstgjorda atomer av halvledarmaterial. När solljuset träffar kvantprickarna kan man få ut två elektroner ur en foton, vilket är förklaringen till att solcellernas effektivitet kan höjas.

– Ja, genom detta kan man radikalt förbättra solcellerna, säger Tönu Pullerits.

Anledningen till att denna effekt uppstår är de kvantmekaniska lagar som styr i mikrokosmos. Fenomenet kallas kvantkoherens och kan medföra en typ av energiöverföring som ger ett nästan fulländat energiflöde utan bromsklossar. Koherensen innebär att energiflödet kan finna den kortaste vägen genom att ta alla möjliga vägar samtidigt och sedan välja den bästa. Man skulle lite långsökt kunna likna det vid att slippa välja kö till kassorna i matbutiken – istället kan man stå i alla köerna samtidigt och se vilken som går fortast. Fast i verkligheten handlar det om ett händelseförlopp som går extremt snabbt; det rör sig om miljarddelar av en miljarddels sekund i kvantvärlden. Det har diskuterat livligt bland forskare att fenomenet kanske används av vissa fotosyntetiska organismer som fångar in solens ljus.

Tönu Pullerits och hans kollegor har under de senaste åren bedrivit forskning kring att försöka förstå och kontrollera koherensfenomenet för att kunna utnyttja det i exempelvis effektivare solceller, men resultaten kan användas även i andra sammanhang där rörelsen och växelverkan av elektroner och fotoner är avgörande, exempelvis i framtidens supersnabba kvantelektronik.

FAKTA
Den aktuella studien är ett samarbete mellan Lundaforskare och kollegor i Oregon, USA. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Insulinresistens innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt. Det göratt cellerna inte kan tillgodogöra sig energin från näringsämnena i blodet efter en måltid. Många överviktiga utvecklar insulinresistens, men det är inte klarlagt varför. Alla överviktiga utvecklar inte heller typ 2 diabetes.

– En teori för varför vissa feta drabbas av insulinresistens är att deras fettväv inte är tillräckligt bra på att lagra fett, vilket leder till fettansamling på andra ställen, som i muskler och lever. Vi vet att fetma som innebär att man är tjock ”på mitten” av kroppen, innebär en större risk för typ 2 diabetes, säger Olga Göransson som lett studien som publicerats i Journal of Cell Science.

Lagrat fett bildas från fettsyror och socker som kommer från blodet. För att förstå vad som styr processen och varför det ibland går fel är det viktigt att reda ut vilka mekanismer i fettcellerna som styr fettlagringen.

Forskarnas hypotes var att SIK2 reglerade nivån av en så kallad glukostransportör, GLUT4 som hjälper cellen att ta upp glukos från blodet. Genom att minska mängden av SIK2 hos råttor och möss kunde de se att GLUT4-nivåerna sänktes.

– Vi tror därför att SIK2 krävs för att upprätthålla en normal blodsockerreglering och kanske också insulinkänslighet, säger Olga Göransson. Vi tror också att SIK2 kan ha en skyddande effekt i fettcellen. Brist på SIK2 skulle kunna vara ett led i uppkomsten av insulinresistens.

I studien har forskarna identifierat de molekylära målen och även börjat kartlägga mekanismerna för exakt hur SIK2 ökar glukosupptaget i fettcellerna.

Parallella studier på människor ger Olga Göransson och hennes forskarlag stöd för att mekanismerna kan vara desamma hos människor.

– Vissa feta får diabetes, andra inte. Det finns ett stort behov av att identifiera mekanismerna i fettcellerna som kan ligga bakom detta. Baserat på våra preliminära resultat i människor tror vi att SIK2 kan vara involverat i detta.

Länk till artikeln: SIK2 regulates CRTCs, HDAC4 and glucose uptake in adipocytes: http://jcs.biologists.org/content/early/2014/12/01/jcs.153932.full.pdf+html

– Vi vet sedan tidigare att ekonomiska resurser spelar stor roll för vår hälsa och dödlighet, och att sambandet ser olika ut för män och kvinnor. I vår studie har vi kunnat visa att relativ inkomst, eller det som vi kallar relativ deprivation, och upplevelsen av att ha mindre resurser än ändra i jämförbara grupper, påverkar vår hälsa negativt, säger Monica Åberg Yngwe, CHESS, Stockholms universitet.

Forskarna Naoki Kondo och Monica Yngwe Åberg kunde visa att det finns ett signifikant samband mellan den relativa inkomsten och dödligheten. De kunde också visa att dödligheten sjönk mer bland män med mycket höga inkomster än bland de med låga inkomster. Bland kvinnor med låga inkomster ökade till och med dödligheten sedan 1990-talet för de med lägst inkomster, trots att andra gruppers dödlighet under den här perioden sjunkit.

– Slutsatsen är att inkomstrelaterad ojämlikhet bland män och kvinnor i arbetsför ålder i Sverige har ökat sedan 1990-talet, säger Monica Åberg Yngwe.

Allra sämst tycks det alltså vara för kvinnor med låga inkomster som halkar efter mer än alla andra. De här sambanden gäller också för unga människor där upplevelsen av att inte ha råd att köpa det som man tror att andra har, har ett samband med hälsobesvär för ungdomar av båda könen.

FAKTA
Docenten i folkhälsovetenskap Monica Åberg Yngwe, CHESS, Stockholms
universitet, har nyligen slutrapporterat projektet Könsskillnader i ekonomiska
resurser, hälsa och dödlighet – betydelsen av sociala jämförelser, preferenser och relativ deprivation. Projektet är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

I framtiden vill Monica Åberg Yngwe fördjupa studierna och gå vidare med att bättre förklara exakt hur den sociala jämförelseprocesserna påverkar hälsan och till och med dödligheten.

Läs mer om projektet här

– Tidigare rön, och även min studie, visar att rökning är kopplat till vilken inkomst och utbildning en person har. Jag har dock funnit att det är en rad faktorer som samverkar både på personlig och strukturell nivå. Inte minst finns det skillnader mellan könen i varför man börjar och slutar röka, säger författaren till studien Tove Sohlber vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Analyserna visar på skillnader mellan män och kvinnor i anledningarna både till att börja och sluta röka. Män uppger oftare att de röker enbart av sociala skäl medan rökningen för kvinnor fyller flera funktioner, både sociala och psykologiska. Kvinnor uppger bland annat att rökningen ger möjlighet till rast eller att stressa ned och är en typ av ritual.

Även när det gäller att sluta röka finns det skillnader mellan könen. Kvinnor planerar sina rökstopp och tar oftare professionell hjälp medan flera män använder sig av snus för att sluta röka. Främsta skälet för män att sluta röka är för att förbättra sin egen fysik. Kvinnor slutar i högre grad än män för att omgivningen ställer krav på rökstopp. Andra skäl som kvinnor uppger är för att känna sig fräscha, undvika rynkor och förbättra tandhälsan.

– Det läggs ner stora resurser för att minska rökningen. Men för att det ska lyckas måste vi bli mer medvetna om vad som spelar in när individer börjar eller slutar röka. Det finns exempelvis skillnaderna mellan könen men även skillnader kopplade till utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar, säger Tove Sohlberg.

Rökforskningen har tidigare till största delen funnits inom folkhälsoområdet, med fokus på förebyggande och sambandet mellan rökning och ohälsa, eller inom det medicinska området där fokus ligger mer på tobaksrelaterade sjukdomar och effekten av behandlingar. Utöver det finns även en hel del forskning om policyåtgärder och effekten av dessa som exempelvis effekterna av höjda priser eller rökfria miljöer. Få studier har dock haft sin utgångspunkt i en samhällsvetenskaplig kontext, och ännu färre har analyserat varför individer börjar röka, slutar eller hur och varför rökmönstren på en övergripande nivå förändrar sig över tid och mellan olika grupper i befolkningen.

– Min forskning visar att rökslutarprocessen är komplex. Flera faktorer samverkar som kön, utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar. Dessa påvisade skillnader i klass och genus pekar på att strukturella och socialpolitiska förändringar, som exempelvis förbättrade anställnings- och arbetsförhållanden, en arbetsmiljö med större inflytande över den egna arbetssituationen och inflytande över den enskildes ekonomiska situation kan behövas för att minska antalet rökare ytterligare, säger Tove Sohlberg.

Avhandlingen heter: Smoking cessation in Sweden – gender, pathways and identity

Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet.

I projektet har forskarna samlat in kunskap om dagens tillvägagångssätt vid vägarbeten på eller nära cykelvägar och hur detta kan påverka cyklisternas framkomlighet, komfort och säkerhet. För åren 2007–2012 finns 288 registrerade cykelolyckor som kan relateras till vägarbeten.

– I olycksdatabasen som vi använt registreras inte alla cykelolyckor, särskilt inte de som inträffat i parker och liknande. Därför är det svårt att få en uppfattning om hur stort säkerhetsproblemet är, antalet kan var mycket högre än 288, säger Anna Niska, forskare på VTI.

Majoriteten av de registrerade olyckorna, 90 procent, har inträffat i tätort och de vanligaste orsakerna är att cyklisten cyklat omkull på kablar, slangar, rör etc. Därefter kommer orsaker som löst grus, stenar eller smuts från vägarbetet samt höga och/eller omarkerade kanter och större gropar, hål, diken eller andra ojämnheter.

Omledningar bör undvikas
Cyklisternas restid och hastighet påverkas negativt av alla typer av hinder som ett vägarbete kan utgöra, framförallt av om- och förbiledningar.

– I dagsläget fungerar omledningar ofta dåligt med långa omvägar utan tillräcklig förvarning. Eftersom cyklister är mycket känsliga för omvägar och i princip alltid väljer den snabbaste vägen, så är risken stor att de väljer mindre lämpliga alternativ om informationen är otillräcklig och omvägen för lång, menar Anna Niska.

Enligt forskarna bör cykeltrafiken därför endast ledas om då det är absolut nödvändigt och då ska den alternativa vägen vara tydligt utmärkt, gärna med temporära linjer i vägytan. Förutom att färgmarkeringar kan vara enklare att förstå, riskerar man inte heller att cyklister cyklar omkull på utplacerat utmärkningsmaterial. Cyklisterna bör också informeras om den extra restid som den alternativa vägen innebär.

Behov av ökad förståelse
Studierna i projektet visar på ett behov av bättre kunskap och medvetenhet om hur cyklister ska hanteras vid vägarbeten.

– Trafik- och gatukontoren frågar sig hur de kan förbättra sitt arbetssätt för att ha säkra och framkomliga cykelvägar även i byggskeden. Hos byggentreprenörerna däremot är frågeställningen snarare vilken prioritet frågan har jämfört med alla andra krav i samband med vägarbeten, säger Anna.

De riktlinjer som finns i dagsläget är i viss mån otillräckliga och otydliga. Det saknas tydliga exempel på hur cyklisterna ska hanteras i praktiken. Riktlinjerna tar inte heller hänsyn till cykeltrafikens omfattning och typ av infrastruktur. Det finns också ett behov av att anpassa utmärknings- och avspärrningsmaterial för användning på cykelvägar, exempelvis bör varningslampor användas i större utsträckning. Ett annat sätt att ta hänsyn till cyklister vid vägarbeten är att minska behovet av att gräva i cykelvägar genom att undvika att lägga rör och ledningar under dem.

Dialog, skärpta krav och vite
Det behövs också skärpta krav gällande andra typer av arbeten som påverkar cykeltrafiken, exempelvis vid uppställning av kranar, liftar och byggställningar. Dessutom bör ansvaret ses över för att riktlinjerna följs vid arbeten som utgör hinder på gång- och cykelbanor. Utbildning och dialog är troligtvis de bästa verktygen för att nå en god efterlevnad av riktlinjerna, men det kan också vara nödvändigt att använda viten som extra påtryckning.

– Förutom att använda externa kontrollanter är det väl värt att uppmana cyklister att anmäla brister de ser. Det kan vara ett sätt att få hjälp med uppföljningen men också ge kunskap om omfattningen av problemen och en ökad förståelse för vad som krävs för att förbättra cyklisternas situation vid arbeten på och invid cykelvägar, säger Anna Niska.

FAKTA
Projektet är finansierat av Trafikverket via branschprogrammet BVFF, Bana väg för framtiden. Studien har genomförts via intervjuer, litteraturstudier och olycksanalyser i samarbete mellan VTI och Koucky & Partner.

VTI rapport 838





Upp till 20 procent av bränsleförbrukningen hos tunga fordon kan sparas med hjälp av samverkande intelligenta transportsystem som nyttjar ny kommunikationsteknik baserad på trådlös kommunikation. I projektet RelCommH (Reliable Communication for Heavy vehicles) har tekniken använts för att köra tunga fordon i tågformation med ner till 10 meters avstånd mellan fordonen. Detta förutsätter dock att en robust trådlös kommunikationslänk kan upprättas mellan fordonen, vilket har studerats och demonstrerats i projektet. Resultat från projektet kommer att bidra i framtida standardisering av fordonståg.


Projektet har studerat trådlös kommunikation direkt mellan fordon enligt den nya ETSI-standarden ITS-G5. Denna standard stödjer även informationsutbyte mellan fordon och väginfrastruktur och informationen kan användas till att göra fordonen och därmed trafiken intelligentare med hjälp av så kallade kooperativa funktioner. Funktioner som kan bidra till minskad bränsleförbrukning, säkrare transporter samt ett effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Projektet har fokuserat på den kooperativa funktionen fordonståg som genom korta avstånd mellan fordonen minskar bränsleförbrukningen. Frågeställningar har bland annat varit vilken information som behöver utbytas mellan fordonen för att kunna hålla korta avstånd med hög säkerhet.

Det frekvensband standarden har fått sig tilldelat ligger vid 5.9 GHz, vilket är en hög bärvågsfrekvens för att vara kommunikation som använder sig av flervägsutbredning mellan sändare och mottagare. Det har fått till följd att kommunikationen är känslig för bland annat skuggning och om det saknas visuell kontakt mellan sändar- och mottagar-antenn kan information gå förlorad på grund av dålig signalkvalitet. Placeringen av antennerna har därmed stor betydelse för överföringens kvalitet och speciellt viktigt är detta på de stora, tunga, fordonen. Projektet har visat hur man kan öka kvaliteten på överföringen genom att placera antenner i lastbilarnas backspeglar samt genom användning av multipla antenner i kombination med specialanpassade radios och smarta sändscheman.

I projektet har pålitligheten hos den trådlösa kommunikationen studerats i scenarier med tunga fordon i fordonståg, dels enligt den standard som föreslagits av ETSI, och dels enligt en reviderad variant av standarden som tagits fram i projektet och innehåller en rad förbättringar. För att uppfylla framtida funktionssäkerhetskrav är det viktigt att den trådlösa kommunikationen är pålitlig om standarden ska kunna införas brett och säkrare, effektivare och bränslesnålare transporter ska vara möjliga att uppnå.

FAKTA
RelCommH är ett tvåårigt och forskningsprojekt som finansieras av VINNOVA i FFI-programmet fordonsutveckling. Deltagare är SP, Volvokoncernen, Scania, Kapsch TrafficCom samt Qamcom Research & Technology. Projektet avslutades på den högteknologiska testbanan AstaZero i Borås.

http://www.sp.se/sv/index/research/relcommh/sidor/…

https://www.youtube.com/watch?v=rtfC3Fj068o&featur…


Vågkraftverk har hittills varit för stora och dyra i förhållande till den mängd el de genererat, vilket hindrat vågkraft från att bli en storskalig energikälla. Mängden stål och betong som behövts för varje producerad megawattimme har helt enkelt varit för stor för att göra det till en lönsam affär. Kraften i vågorna ger dessutom stora utmaningar i att konstruera ett tillförlitligt vågkraftverk, och den stora variationen från våg till våg i både höjd och tid gör det svårt att bygga ett verk som fungerar effektivt över hela spektrat av vågor.

Detta är Corpower Ocean på god väg att ändra på. Deras nya vågkraftverk kan leverera fem gånger mer energi per ton utrustning, och förväntas kosta mindre än en tredjedel så mycket som existerande tekniker.

– Vågkraftverket, som består av en boj som absorberar energi från vågorna och en unik drivlina som omvandlar bojens rörelse till el, är relativt kompakt och lätt samt kan tillverkas till låg kostnad. En boj med 8 meter i diameter kan producera 250-300 kilowatt i en typisk Atlantmiljö. En vågkraftspark med 100 bojar kan generera 25 till 30 megawatt. Med många små bojar möjliggörs effektiv massproduktion och hantering till sjöss, vilket sänker kostnaden per kilowatt, säger Patrik Möller, vd på Corpower Ocean.

Arbetar i takt med vågorna
Han fortsätter med att berätta hur företagets vågkraftverk kan vara så kompakta och effektiva i jämförelse med annan vågkraftteknik.

– Det första vi gör som är annorlunda mot andra vågkraftverk är att vi med hjälp av drivlinan aktivt styr tajmingen mellan boj och inkommande våg. På så sätt kan vi se till att det hela tiden arbetar i takt med vågorna, vilket kraftigt förstärker bojens rörelse och nyttjar hela vägen mellan vågtopp och vågdal och tillbaka på ett optimalt sätt, oavsett hur långa eller höga vågorna är, säger Patrik Möller.

Detta är förstås viktigt eftersom varje havsvåg är unik. Tekniken som Corpower Ocean använder sig av är även den unik, och ger alltså fem gånger mer energi per 1 000 kilo vågkraftverk än konkurrenternas teknik. Energiuttaget är 3 till 4 gånger högre än ett traditionellt vågkraftverk med passiv linjär kontroll. Att konstruktionen resonerar (pendlar i takt) med inkommande vågor, oavsett våghöjd och frekvens, ger en hög och jämn energiproduktion genom hela vågcykeln. Eftersom låga vågor förstärks mer än höga minskar skillnaderna i levererad el till nätet jämfört med ett passivt verk.

– Vi kan göra en enkel liknelse mellan vår vågkraftteknik samt en radiosändare och -mottagare som sänder och tar emot på samma våglängd. I havet är det dock ett helt spektrum av vågor som ska tas emot effektiv, inte en enskild frekvens. Att vi kan hantera hela spektrat så effektiv gör vår teknik unik, säger Patrik Möller.

Förutom sättet att hantera vågorna så har vågkraftverket också en speciell växellåda, kallad kaskadväxel, som på ett robust och effektivt sätt kan omvandla linjär rörelse till rotation.

– Kaskadväxeln är utvecklad i nära samarbete med Institutionen för maskinkonstruktion på KTH, bland annat tillsammans med kuggexperten Stefan Björklund. Samarbetet med KTH kring växelteknik har varit avgörande för den snabba utveckling som skett under de senaste två åren, och vi hoppas fördjupa samarbetet med mer forskning kring kuggteknik och smörjfilmer på KTH, säger Patrik Möller.

Tekniken kan liknas vid planetväxlar som används för att omvandla roterande rörelse med stora moment, till exempel i bilar och vindkraftverk, med skillnaden att kaskadväxeln omvandlar linjär-till-roterande rörelse. Ett antal små pinjon-hjul delar på den stora ingående lasten från bojen, vilket ger kompakta växellådor med lång livslängd vilket passar väl för den utmanande miljö med tuffa driftsfall där vågkraftverken kontinuerligt utsätts för höga påfrestningar.

När kan då tekniken börja användas på bred front?

– Nästa generations vågkraftverk i skala 1:2 kommer att ställas ut i Atlanten i november 2015 tillsammans med den europeiska energijätten Iberdrola. Pilotinstallationen kommer att bli antingen utanför Skottlands eller Spaniens kust, beslutet där emellan tas innan mars, säger Patrik Möller.

Corpower Ocean fick precis ta emot MIT Building Global Innovators-priset om drygt 930 000 kronor.

– Ja, det är kul. Det är en tävling som arrangeras av MIT. Vi vann i kategorin ”Ocean Energy” och uppmärksamheten i denna tävling har redan givit mer exponering både i Europa och USA. Flera potentiella investerare har hört av sig, säger Patrik Möller.

Corpower Oceans vågkraftverk baseras på hjärtläkaren Stig Lundbäcks uppfinningar, varav några inspirerats av hans forskning kring hjärtats pump- och styrfunktioner från 1980-talen. Metoder för att få kompakta vågbojar att svänga i resonans med havsvågor, så kallad faskontroll, har studerats av forskare i Trondheim sedan 1970-talen, och Corpower-projektet har ett nära samarbete med forskare från NTNU. Vågkraftverket har under 2013 och 2014 testats i så väl i Portugal som Frankrike, och en drivlina i skala 1:3 har nyligen installerats i en stor testuppställning vid Institutionen för maskinkonstruktion på KTH.

Corpower Ocean är ett svenskt företag som växt fram genom stöd av den europeiska forskningssatsningen KIC InnoEnergy, ett innovationsfrämjande samarbete mellan akademi och industri inom ramen för förnybar energi där KTH ingår som viktig partner. Svenska energimyndigheten är en delfinansiär.

I januari 2015 påbörjas en utbyggnad av Innventias pilotanläggning FEX med nya enheter för att tillverka högdeformerbara papper. Enheterna kommer att vara modulära och användas separat eller tillsammans med pilotpappersmaskinen FEX. Utbyggnaden är starten på ett nytt projekt kallat PhD-papper som syftar till att etablera en fullskalig testbädd för processer att tillverka högdeformerbara papper. Dessa processer kommer att dels bredda designfönstret för skogsråvarubaserade fiber-material och dels skapa verifieringsmöjligheter för nya användningsområden och marknader.

Med hjälp av ett industrikonsortium och Innventias samlade kunskapsbas och maskinpark kommer nya teknologier som är industriellt gångbara att göras tillgängliga för verifiering av nya produktkoncept. Under projektet kommer värdekedjor för såväl nya som existerande produkter med breddade egenskaper att identifieras. En tänkbar applikation är 3D-förpackningar. Traditionellt har papper endast använts för att tillverka förpackningar med plana ytor. Det som begränsat användningen av papper till 3D-förpackningar, d v s med krökta ytor, är avsaknaden av industriella processer för att producera pappersmaterial med hög töjbarhet i tvärriktningen.

– Syftet med investeringen är att möjliggöra verifiering av nya energieffektiva tillverkningskoncept för papper som till exempel gör det möjligt att ersätta en del av dagens 3D-förpackningar i plast och därmed minska mängden icke bionedbrytbara plastavfall, säger projektledaren Mikael Magnusson.

FAKTA
PhD-papper är ett tvåårigt projekt med en total budget på 8.1 miljoner kronor varav VINNOVA, står för 2.75 miljoner. I projektet medverkar Innventia, Gruppo X di X Gruppo, BillerudKorsnäs, Stora Enso och Tetra Pak.

Butiker har en tendens att låsa in ”finsaker” precis som privatpersoner ställer vinglas i vitrinskåp. Men den som tror att det enbart är för att minska stöldrisken har fel. Vissa människor har större behov än andra av att kunna ta på saker. Dessa personer ser inlåsta produkter som en restriktion och försöker bryta den.

– Så fort möjligheten uppstår att ta på saker överkompenserar dessa människor med att ta på fler produkter än de tänkt, och det gör att de handlar mer, säger Anders Gustafsson, professor i företagsekonomi vid CTF, Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet.

Dofter påverkar humöret
Musik och dofter är två andra metoder. Musik stör ut människors kognition och tankemönster. När musik spelas används den mentala kapaciteten till att lyssna på musik i stället för att fokusera på uppgiften, som är att handla. Det gör konsumenter mer mottagliga för spontanköp eftersom den mentala kapaciteten är begränsad. Metoden fungerar oavsett om människor gillar musiken som spelas eller inte. Dofter påverkar istället humöret vilket gör att människor trivs bättre, blir mer aktiva och därför handlar mer.

– Doft behöver till skillnad från musik stämma överens med butikens utbud för att konsumenterna ska uppfatta kvalitén som bättre. Är doften riktigt väl komponerad indikerar den dessutom vad som ska köpas.

Människor påverkar människor
Många kunder i en butik signalerar att den har något av intresse. Har många människor samlats måste där finnas något åtråvärt. Men det finns en gräns. Om lokalen blir överfull riskerar människor att stöta till varandra och det får negativa konsekvenser för inköpen.

– Det är svårt att kompensera för en knuff. Den gör människor spända och mer fokuserade på uppgiften, vilket innebär att de löser den snabbare. Inköpen blir färre i trånga lokaler, samtidigt som en ödslig lokal signalerar att den inte har något av intresse.

Till och med butikspersonalens utseende påverkar konsumenters val. En nyligen gjord studie vid CTF visar att restaurangkunder väljer ett nyttigare alternativ från menyn om serveringspersonalen ser hälsosam ut.

Generellt blir människor påverkade av andra människor och gör mer socialt accepterade val när någon ser dem. Det är ett socialt spel där ingen vill tappa ansiktet. Därför gör människor ett hälsosammare val om personen som serverar dem ser hälsosam ut.

Anders Gustafsson har forskat i flera år om kundupplevelse. Hans forskning sker ute på fältet, i butikerna. 2011-2019 bedrivs forskningen med stöd av KK-stiftelsen, Karlstads universitet och ett antal partnerföretag.

Arbetet med att kartlägga och förstå säldöden fortsätter. I går skickade Havs- och vattenmyndigheten, som SVA samarbetar med, ut ett pressmeddelande om att man satsar mer medel på att få in fler sälprover.

– Det är fågelinfluensa som är den bakomliggande orsaken till den ökade säldöden. Viruset har cirkulerat under närmare fem månaders tid och att det är så många som drabbats visar att sälarna måste ha smittat varandra, säger forskare Siamak Zohari, SVA.

De först insjuknade sälarna smittades troligen genom direkt eller indirekt kontakt med infekterade vilda fåglar, eller deras avföring. Det skriver tidningen SVAvet nr 4/2014, som utges av SVA och skildrar aktuell verksamhet vid den veterinärmedicinska expertmyndigheten. Det aktuella numret utkommer denna vecka.

– Det är oroväckande när fågelinfluensavirus sprids och anpassar sig till däggdjur. Vi har inte tidigare sett denna typ av virus, H10, hos säl någonstans i världen. Med hjälp av molekylärbiologiska analyser visade vi att detta virus är genetiskt nära besläktad med influensavirus som cirkulerar bland vilda och tama fåglar i Europa, säger Siamak Zohari.

– Dessa virus är milda och orsakar en lokal infektion i fåglarnas tarm, som utsöndras med avföringen i vattnet där de lever. Virus kan vid gynnsamma förhållanden överleva lång tid i vatten, och kan även förekomma i mycket stora mängder.

Det aktuella viruset har beteckningen H10N7. Men även inom denna specifika grupp av virus finns många variationer, som kan ta sig olika uttryck. Det är ett kännetecken för influensa att ständigt mutera och förändras.

I Tyskland, Nederländerna och Danmark har sammanlagt fler döda sälar än på Västkusten påträffats i år. De döda sälarna som hittats i Sverige utgör dock endast en mindre andel av dem som dött då inventeringar av populationens storlek, som årligen utförs av NRM, antyder att nära 3 000 sälar saknas.

I projektet samarbetar BTH, Blekinge Tekniska Högskola, med Mälardalens högskola och SICS. med Mälardalens högskola och SICS.

Fler och fler system är idag mjukvaruintensiva och företagen får det allt svårare att leverera lösningar med hög kvalitet och som uppfyller kundernas krav på kostnad och leveranstid.

KK-stiftelsen satsar därför drygt 30 MKr i ett projekt med målet att ge industrin ett beslutsstödsystem som hjälper företagen att förbättra konkurrenskraften att genomföra mjukvaruprojekt. Det finns ett behov av att kunna ta bättre beslut avseende till exempel när ett företag ska utveckla mjukvaran själv, använda öppen källkod eller köpa mjukvarukomponenter från andra.

– Målsättningen är att ta fram ett beslutsstödsystem som svarar på branschens behov och krav. Då krävs en helhetssyn och en förmåga att kunna balansera funktionalitet, kostnader, kvalitet och samtidigt hantera riskerna, säger professor Claes Wohlin, projektledare vid BTH.

FAKTA
I projektet samarbetar BTH med Mälardalens högskola och SICS. Tillsammans har de en unik kompetens inom området. Projektet heter ORION – Beslutsstöd för komponentbaserad mjukvaruutveckling för inbäddade system.

Det säger Louise Sund, som i sin doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet undersöker ett antal frågor i förhållande till en global etik i miljö- och hållbarhetsutbildningen. En sådan fråga är om miljö- och hållbarhetsutbildningen är förenlig med kraven på fri åsiktsbildning och värdepluralism som ställs på demokratisk utbildning. En annan fråga är om det finns universella värden som är oberoende av historiska och kulturella förhållandena och giltiga för alla i alla tider. En tredje fråga är hur lärare reflekterar kring och i sin praktik hanterar komplexa miljö- och hållbarhetsfrågor som ansvar för andra människor (social rättvisa).

Hennes avhandling – Om global etik i miljö- och hållbarhetsutbildningens policy och praktik – är skriven inom den Nationella forskarskolan i utbildning och hållbar utveckling (GRESD). Man kan säga att forskarskolan är ett resultat av att FN har utsett 2005-2014 till ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Målet med utbildning för hållbar utveckling, är enligt UNESCO som leder arbetet, en värld där vi lär oss de värderingar, beteenden och livsstilar som krävs för att ställa om samhället och hitta lösningar på världens ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar.

Samhällsperspektiv
– Min avhandling tar avstamp i detta som har kallats ett policyperspektiv inom miljö- och hållbarhetsutbildningen. Jag konstaterar att en sådan utbildning idag har ett tydligare samhälleligt perspektiv där tyngdpunkten flyttats från en renodlad naturvetenskaplig förståelse av miljöproblem till att betona mellanmänskliga relationer och människans förutsättningar för en hållbar framtid där olika uppfattningar om värden och ansvar ställs mot varandra. Ibland framhålls också från politiker att vi behöver enas om en global etik för att nå en vision om ett hållbart samhälle.

– Hållbar utveckling handlar för mig om globala etiska frågeställningar som innefattar både människans relationer till naturen och relationer människor emellan där olika uppfattningar om värden och ansvar ställs mot varandra. Det är också ett politiskt begrepp i den meningen att det är värdeladdat och inbegriper oliktänkande och motsättningar, skilda intressen och prioriteringar.

Etiska principer
Louise Sund pekar i avhandlingen på att även om det är en världsomspännande utmaning att nå ett hållbart samhälle, betyder det inte att vi måste låsa oss till etiska principer som är lika för alla människor om hur vi bör förhålla oss till varandra och naturen.

Avhandlingen undersöker problematiska aspekter med pedagogiska projekt som tar för givet att miljö- och hållbarhetsutbildning ska ha ett gemensamt allomfattande innehåll. Den bidrar till en diskussion om hur människor förhåller sig till moraliska frågor om livsstil och ansvar för andra människor som rymmer ekologiska, ekonomiska, kulturella och sociala intressen, då man tar utgångspunkt i konkreta händelser istället för i enbart teoretiska frågor.

Intervjustudier
Avhandlingen omfattar också två empiriska intervjustudier med lärare. I en av studierna analyseras hur lärare reflekterar över och praktiskt hanterar moraliska situationer under ett studiebesök i Centralamerika. I en annan studie undersöks hur lärare hanterar den pedagogiska utmaningen att medverka till solidaritet och ansvar för människor globalt i en undervisningspraktik. Resultatet av sådana analyser kan erbjuda möjligheter för lärare, skolledare och utbildningsansvariga att diskutera det som sker i mötet, vilka kunskaper det kan bidra till och även granska utbildningsverksamheten och vad den syftar till för lärande. På så sätt bidrar avhandlingen även med perspektiv och tankeredskap som kan vara användbara didaktiskt.