Vårt behov av rent vatten är livsavgörande och sötvatten av högkvalitet är en avSveriges störstanaturresurser. Den tvärvetenskapliga forskargruppen i teknisk yt- och kolloidkemi har specialiserat sig på att lösa problemrelaterade tillvattenkemioch teknik. Dehar bland annat utvecklatlovandeteknikerför att separera tungmetaller ur vatten. Teknikernakan användasinom mångaolika områden därmetallerär processtörande, farliga ellervärdefulla.

Under våren har forskargruppen beviljats experimenttid vid ISIS Science & Technology, Facilities Council, Rutherford Appleton Laboratory utanför Oxford i England som är ett världsledande forskningscenter inom naturvetenskap och life science.

– Vi är mycket glada över experimenttiden – ISIS är ett ledande forskningscenter där vi både får nya värdefulla kontakter och utvecklar vår forskning internationellt. Det ger oss ökad förståelse för de processer som sker under separation av tungmetaller och lyfter vår miljöteknikforskning ytterligare, säger Håkan Edlund, professor vid Mittuniversitet.

Under hösten 2014 genomförde forskargruppen studier vid NIST Center for Neutron Research i Washington DC. Studierna inriktades på att utreda tungmetallfångande tensiders aggregation på vätskeytor med neutronreflektion. Det var mycket lyckat och resultaten indikerade snabba strukturförändringar framförallt vid låga halter av tungmetaller och tensider. Den kunskapen kommer till stor nytta nu när forskningen tar nya steg framåt och fördjupade studier förbereds i England.

– Med utrustningen i England kommer vi kunna mäta dessa initiala förlopp i gränsskikt mellan vatten och luft, vilket gör att vi kan optimera avskiljningsprocesser för att separera tungmetaller ännu bättre, säger Magnus Norgren, professor vid Mittuniversitetet. Målsättningen med studierna är att få en bättre förståelse för de initiala och snabba förloppen.

– Forskningen kommer att vara en central del i universitetets planerade ansökan ”Miljöhorisont” till EU:s regionala fonder under våren. Därför är det mycket värdefullt att vi genomför studierna nu. Det ger viktiga resultat som vi kan använda i utvecklingen av forskningen och forskningsmiljön vid Mittuniversitet, fortsätter Magnus Norgren.

FAKTA
I forskargruppen ingår professor Magnus Norgren och professor Håkan Edlund. Dessutom deltar Ida Svanedal som är nydisputerad forskare inom gruppen.

Kontaktinformation
Magnus Norgren, professor i kemiteknik, 060-14 88 77, e-post magnus.norgren@miun.se, Håkan Edlund, professor i fysikalisk kemi, 060-14 87 06, e-post hakan.edlund@miun.se

Signalmolekylen retinoinsyra är en produkt av vitamin A som bidra till att styra hur olika typer av vävnader ska bildas i det växande embryot. I en ny studie från Niels-Bjarne Woods laboratorium har effekterna av retinoinsyra för första gången studerats i förhållande till hur blodceller utvecklas från mänskliga stamceller.

Forskarna har i laboratorieförsök exponerat stamcellerna för specifika signalmolekyler som därigenom utvecklas till blodproducerande celler.

Forskarna såg att förhöjda nivåer av retinoinsyra drastiskt minskade mängden blodceller som kunde tillverkas. En minskning av retinoinsyra ökade istället produktionen av blodceller med 300 procent. På grund av dessa resultat föreslår Niels-Bjarne Woods och hans kollegor en ny förklaringsmodell av hur retinoinsyra påverkar den embryonala utvecklingen av blod.

– Även om vitamin A behövs för en normal graviditetsutveckling, vet vi sedan länge att för mycket vitamin A kan vara skadligt för fostret med risk för fosterskador och missfall. Gravida har därför rekommenderats begränsad konsumtion av föda som innehåller rikliga mängder av vitamin A i form av retionoider, till exempel leverrätter.

Våra resultat visar att vitamin A i höga doser har en negativ påverkan för blodutvecklingen. Det betyder därmed att det finns ytterligare en anledning för gravida att undvika för stora mängder A-vitamin under graviditeten, säger Niels-Bjarne Woods.

Niels-Bjarne Woods forskning handlar i grunden om att finna vägar för att på konstgjord väg generera blodstamceller som kan användas för blodstamcellstransplantation till patienter med blod- och cancersjukdomar som inte har tillgång till en lämplig donator.

– De aktuella forskningsresultaten ökar förståelsen för hur komplex utvecklingsprocessen av blod är under fosterutvecklingen. Vi hoppas att detta, tillsammans med nya framtida upptäckter, kan leda till generering av blodstamceller i laboratoriet som i sin tur också kan användas för behandlingen av blodsjukdomar, säger Niels-Bjarne Woods.

FAKTA
Publikation: Retinoic Acid Regulates Hematopoietic Development from Human Pluripotent Stem Cells. Roger E. Rönn, Carolina Guibentif, Roksana Moraghebi, Patricia Chaves, Shobhit Saxena, Bradley Garcia, Niels-Bjarne Woods.

Stem Cell Reports, EPUB Feb 11 2014 http://www.cell.com/stem-cell-reports/abstract/S2213-6711%2815%2900030-2

Kontaktinformation
För mer information om studien:
Niels-Bjarne Woods, Ph.D., tel: 046 222 3762 , mobil 0722450098

Nationalekonomen Joakim Ruist har räknat samman den offentliga sektorns intäkter och kostnader som relaterar till människor som kommit till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Enligt resultaten nådde omfördelningen genom den offentliga sektorn från den övriga befolkningen till flyktinggruppen upp till motsvarande 1 procent av BNP år 2007, och beräknas komma att motsvara cirka 1,35 procent av BNP år 2015. Nettokostnaden för flyktinginvandringen är något större än den för det internationella biståndet. Huvudförklaringen till att det blir en nettokostnad är flyktingars låga sysselsättningsnivåer.

– Det är viktigt att poängtera att flyktinginvandringen – liksom biståndet – är en humanitär insats som ska få kosta pengar. Men det är också viktigt att veta ungefär hur mycket pengar den kostar, eftersom pengarna i slutändan tas någon annan stans ifrån i landets offentliga finanser. Senaste halvåret har olika aktörer påstått alltifrån att flyktinginvandringen fullständigt ruinerar oss till att den är en vinstaffär. Båda påståendena är lika felaktiga, säger Joakim Ruist.

Medan flyktinginvandringen i Sverige för närvarande är ovanligt hög, är den är betydligt lägre i övriga Europa. Om övriga länder i Västeuropa hade haft lika hög flyktinginvandring per capita som Sverige de senaste tio åren hade regionens totala flyktinginvandring under perioden varit nästan 6 miljoner individider istället för cirka 740 000. Då hade dagens internationella flyktingpopulation i behov av skydd varit cirka 30 procent lägre än vad den nu är.

– Rädslan för de ekonomiska kostnaderna är ett av huvudskälen till att andra länder idag inte gör mer för att dela på flyktingmottagandet. Mina resultat visar att nettokostnaden för att hjälpa en avsevärd del av dem som behöver det förvisso skulle vara betydande, men samtidigt fullt möjlig att bära, säger Joakim Ruist.

FAKTA
Rapporten “Refugee immigration and public finances in Sweden” kan laddas ner här: http://hdl.handle.net/2077/38323

Kontaktinformation
Joakim Ruist, forskare, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, joakim.ruist@economics.gu.se , 031-786 2915 (kontor), 0703-96 77 31 (mobil)

Alla som skriver använder skiljetecken, och numera ingår också variation mellan stora och små bokstäver och normal, halvfet och kursiv stil i den grundläggande skriftkunnigheten. Ändå funderar de flesta sällan på vad denna variation är bra för, eller hur många olika funktioner skiljetecknen egentligen har. I doktorsavhandlingen I skriftens gränstrakter: Interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner, redovisar Alva Dahl, Uppsala universitet en kvalitativ undersökning av interpunktion, det vill säga skiljetecken och typografisk variation, i tre samtida svenska romaner: Monika Fagerholms DIVA (1998), Eva Adolfssons Förvandling (2005) och Fredrik Ekelunds Fadevår, tack för ljuset! (2010).

Interpunktionen anger i romanerna gränser och samband mellan skriftens strukturella enheter, till exempel ord, meningar och stycken. Därför är det med interpunktionens hjälp möjligt för oss att formulera varierande och komplexa konstruktioner i skrift. Dessutom hjälper interpunktionen skribenter och läsare att skilja mellan röster i skrift och att imitera tonfall och skriftbilder. I en roman växlar perspektivet ständigt. Romanfigurers olika röster varvas med citat ur olika slags texter och berättares skiftande tonfall visar hur de förhåller sig till sina egna yttranden. Denna komplexa mångstämmighet är möjlig att urskilja i skriften tack vare bland annat citattecken, talstreck, parenteser, styckebrytningar och kursiveringar.

– I alla tre romanerna är interpunktionen en integrerad del av gestaltning, stil och tematik, säger Alva Dahl.

Däremot går det inte att entydigt koppla de olika funktionerna till specifika skiljetecken. Tecknen kan användas på många olika sätt, och funktionen avgörs alltid i det konkreta textsammanhanget.
Resultaten har stor betydelse för framtida forskning, menar Alva Dahl.

– Interpunktionen har varit en blind fläck, men nu kan vi som analyserar texter inte längre bortse från den. Detta gäller inte bara skönlitteratur utan också vardagliga texter och facktexter.

– I förlängningen skulle också skolundervisningen om interpunktion kunna förbättras om vi som forskar och undervisar blev mer medvetna om skiljetecknens potential. De är inget tråkigt utanpåverk, utan ett oumbärligt redskap för kreativa skribenter.

FAKTA
Avhandlingen I skriftens gränstrakter: Interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner försvaras den 6 mars 2015. Avhandlingen kan laddas ner i fulltext.

Interpunktioner är exempelvis punkt, komma, semikolon, tankstreck, parentes.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Alva Dahl, Institutionen för nordiska språk, tel: 073-616 06 00, 018-471 34 04, e-post: alva.dahl@nordiska.uu.se

Partikelfysikens så kallade standardmodell beskriver framgångsrikt materiens minsta delar. Men modellen har sina begränsningar – den förklarar inte universums mörka materia. Chalmersforskaren Christoffer Petersson kan ha hittat en lösning. Hans teorier testas nu på partikelfysiklaboratoriet Cern.

Fysiker beskriver naturens minsta beståndsdelar – elementarpartiklar och krafter som verkar mellan dem – med hjälp av en uppsättning teorier som kallas standardmodellen. Modellen utvecklades på 1970-talet och har varit mycket framgångsrik, speciellt på att förutsäga existensen av oupptäckta partiklar.

Under de senaste årtiondena har partikelfysikerna upptäckt den ena efter den andra av standardmodellens förutsagda partiklar i sina partikelacceleratorer. Den sista i raden var Higgspartikeln som forskarna vid partikelacceleratorn Large Hadron Collider (LHC) på Cern kunde bekräfta existensen av år 2012. Därmed var standardmodellen fullbordad.

Problemet är att det finns flera saker som standardmodellen inte kan förklara, till exempel den mörka materia som utgör en stor del av universum. Därför arbetar många partikelfysiker på att ta fram nya, mer omfattande modeller.

En av dem är Christoffer Petersson, som forskar i teoretisk partikelfysik på Chalmers och Université Libre i Bryssel. Tillsammans med ett par forskarkollegor har han föreslagit en partikelmodell som bygger på så kallad supersymmetri.

Modellen innehåller fler elementarpartiklar än standardmodellen, bland annat mörk materia-partiklar. Dessutom ger modellen Higgspartikeln andra egenskaper än vad standardmodellen förutsäger. Enligt modellen kan Higgspartikeln nämligen sönderfalla till en ljuspartikel och mörk materia-partiklar. Fast egenskaperna är lite svåra att upptäcka – det krävs att man tittar efter dem specifikt för att ha chans att hitta dem.

Men Christoffer Petersson är lyckosam – hans modell har vunnit gehör på Cern. Nu håller två oberoende experimentstationer – Atlas respektive CMS – vid Large Hadron Collider på att leta efter just de egenskaperna hos Higgspartikeln som hans modell förutsäger. Finns egenskaperna där är det ett en tydlig indikation på att modellen stämmer.

– Det är som en dröm för en teoretiker i partikelfysik. Det är bara vid LHC som modellen går att testa. Att dessutom två oberoende experiment vill göra det är ännu roligare, säger Christoffer Petersson.

I de första studierna var datamängden dessvärre för liten för att varken kunna bekräfta eller förkasta Christoffer Peterssons modell.

– Men vi är redan i full gång med att utföra nya analyser där vi testar hans modell på andra sätt och med mer data. Vi gratulerar Christoffer Petersson till att ha gjort ett viktigt arbete, säger Zeynep Demiragli vid CMS-experimentet på Cern.

Efter att ha stått stilla för uppgradering ett tag kommer LHC att köra igång igen våren 2015. Med högre energier i acceleratorn kommer experimenten definitivt få ihop tillräckligt med data för att utvärdera Christoffer Peterssons modell ordentligt. Han väntar med spänning på resultatet.

– Om den skulle visa sig stämma skulle det förändra hela vår uppfattning om naturens fundamentala byggstenar. Om inte är det stort bara att de ville testa min modell på Cern, säger han.

FAKTALÄNKAR
Den vetenskapliga artikeln om den nya partikelmodellen av Christoffer Petersson m fl

Första studien av modellen från CMS-experimentet på Cern

Första studien av modellen från Atlas-experimentet på Cern

Om: Graphene Flagship, ett av EU-kommissionens första forskningsinitiativ inom Future Emerging Technologies, koordineras av Chalmers

Kontaktinformation
Christoffer Petersson, institutionen för fundamental fysik, Chalmers, christoffer.petersson@chalmers.se, tel: 031-7723231, mobil: 0704-133288

WoodenHaptics är en form av joystick som med hjälp av haptik i tre dimensioner kan användas för att känna på och modifiera virtuella objekt på en skärm. Innovationen, som ser ut som en robotarm, är i sig inte ny. Det nya är att du istället för att köpa en färdig lösning för 100 000 kronor kan få den 70 procent billigare.

– Allt som allt kostar WoodenHaptics 30 000 kronor inklusive elektronik, men jag jobbar på att pressa ner priset. Huvudpoängen är att man kan jobba direkt med tekniken utan att behöva en större förståelse för mekaniken, elektroniken och matematiken runt omkring, säger Jonas Forsslund, forskarstuderande inom ämnet människa-datorinteraktion vid KTH.

Han har själv en bakgrund inom mjukvaruutveckling och har tidigare varit tvungen att bråka med det faktum att tekniken mest av allt varit ”en svart låda” utan större chans till kreativt utforskande av möjligheter.

– Med WoodenHaptics skruvar du ihop allt och kan ägna dig åt att utforska hur den fungerar, och hur man kan förändra den. Man slipper att jobba ”från skratch”, säger Jonas Forsslund.

WoodenHaptics kan alltså användas i medicinska simulatorer. Ett exempel på tillämpning är att med hjälp av verktyget kunna undersöka en levertumörs position och form. Att formge och konstruera egna tillämpningar har tidigare varit få förunnat, det har i princip endast gjorts i väldigt specialiserade robotlabb.

– WoodenHaptics skulle kunna användas som ett intuitivt CAD-program där man skapar 3D-objekt med hjälp av handrörelser för att sedan skriva ut dem på en 3D-skrivare. eller till olika simuleringsmiljöer inom biologi för att exempelvis studera cellmembran närmare, säger Jonas Forsslund.

Han tillägger WoodenHaptics även skulle passa bra inom utbildning, till exempel för synskadade.

– I grundskolan skulle WoodenHaptics platsa. Synskadade kan exempelvis få en bättre förståelse för geometri genom att känna på räta och och trubbiga vinklar. Detta kan sedan vara ett diskussionsunderlag i undervisningen, berättar Jonas Forsslund.

Tekniken, som lyder under upphovsrättslicensen open source, skulle vidare även komma vara en viktig komponent inom robotkirurgi.

– Idag har man sällan tillgång till haptik då styr man en robotarm på distans. En kirurg använder sig ju vanligtvis av känsel när hon eller han utför en operation, säger Jonas Forsslund.

FAKTA
Jonas Forsslund presenterade precis WoodenHaptics på konferensen TEI på Stanford university och fick ta emot fina omdömen och positiv återkoppling. Arbetet har Jonas Forsslund gjort tillsammans med Michael Yip vid Stanford.

Här hittar du ritningar och övrigt information: woodenhaptics.org

Kontaktinformation
Jonas Forsslund, KTH på 076 – 014 44 64 eller jofo02@kth.se.

Flera studier har visat på en koppling mellan lärande och hälsa. Denna koppling bekräftas i en studie från Högskolan Väst och Linnéuniversitetet som visar att lärares hälsa påverkas av hur mycket de själva lär sig på arbetsplatsen. 229 lärare vid 20 skolor i Västra Götaland fick svara på en enkät som innehöll vetenskapligt prövade frågor om hälsa, kvalitet och arbetsintegrerat lärande. Resultaten visade på en tydlig koppling mellan dessa tre faktorer. Det betyder att för att behålla sin hälsa, behöver lärare inte bara undervisa – de måste också lära och utveckla sig själva.

Ett optimalt tillstånd av lärande karaktäriseras av en känsla av “flow” eller flyt. Detta tillstånd har beskrivits av forskare som ett tillstånd där man fullständigt hänger sig åt en aktivitet på ett sätt som är maximalt effektivt, samtidigt som uppgiften upplevs som mycket stimulerande. I studien prövade forskarna även förhållandet mellan en känsla av flow och den upplevda hälsan hos lärarna och återigen kunde de se ett starkt samband mellan att ofta ”ha flyt” i sitt arbete och att uppleva god hälsa.

Enligt Yvonne Lagrosen som är docent i kvalitetsutveckling vid Högskolan Väst innebär en känsla av flow också att arbetsbelastningen upplevs som lägre:

– Om man får göra något intressant så ger det positiv stimulans och då upplevs arbetsbelastningen inte som så hög. Samtidigt får utmaningen inte vara för stor, det måste finnas en balans mellan krav och egen kontroll av arbetssituationen.

– Vad den här forskningen visar är att för att behålla vår hälsa, behöver vi ständigt lära och utvecklas, både i vårt yrke och som människor. Om vi trivs på vårt arbete i så hög grad att vi blir totalt uppslukade av det, på samma sätt som i ett tillstånd av flow, då har vi de bästa förutsättningarna för ett hälsosamt inflytande från vårt arbete. Så hitta ett jobb som du verkligen gillar och se till att du lär dig och utvecklas i det!

FAKTA
Studien har gjorts av Yvonne Lagrosen och hennes man Stefan Lagrosen, tidigare Högskolan Väst, nu professor i företagsekonomi på Linnéuniversitetet. Ursprunglig text: Stefan Lagrosen. Översättning: Karin Nobis

Kontaktinformation
Karin Nobis, forskningskommunikatör Högskolan Väst, karin.nobis@hv.se, 0520-22 30 74 0721-60 01 52

Viruset BRSV (Bovint respiratoriskt syncytialt virus) är en vanlig orsak till luftvägssjukdomar hos nötboskap i hela världen. Trots att viruset identifierades för mer än 40 år sedan saknas ännu vacciner som ger kalvar ett långvarigt skydd. Ett annat problem med de vaccin som finns på marknaden är att immunologiska diagnostiska tester inte kan skilja på smittade djur och djur som har vaccinerats.

BRSV drabbar nötboskap i alla åldrar, men allvarlig luftrörsinfektion och lunginflammation ses oftast hos unga kalvar. Om kalvarna får tillräckligt med råmjölk av god kvalitet kan de få ett tillfälligt skydd mot infektion. Den passiva immunitet som kalven får av antikroppar i råmjölken gör dock att vaccinering med konventionella vacciner under de första livsmånaderna inte sätter igång kalvens eget immunförsvar.

Krister Blodörn från SLU har arbetat med en ny generation av BRSV-vacciner, som inte består av hela virus. I sin doktorsavhandling beskriver han fyra nya vaccinkandidater med olika verkningssätt, varav tre gav kalvar med passiv immunitet ett gott eller mycket gott skydd mot infektion.

Ett av dessa vacciner består av ett levande virus, som modifierats så att ett virusprotein saknas, för att ge immunitet utan sjukdom eller spridning av virus vid vaccinering. De andra vaccinerna innehåller substanser som stimulerar immunförsvaret samt några virusproteiner som är viktiga för ett effektivt immunsvar. Samtidigt saknas andra virusprotein som därmed kan ligga till grund för en immunologisk diagnostik som identifierar djur med ”riktig” smitta. I avhandlingen beskriver Krister Blodörn också hur dessa vaccinkandidater verkar, genom delvis olika mekanismer.

– Nästa steg är att utforska hur långvarigt skydd dessa nya vacciner ger, samt om effekten kan förbättras ytterligare, exempelvis genom kombinerad vaccination, säger Krister Blodörn. Dessutom måste vi kontrollera att infekterade djur, som är smittsamma eller har varit smittsamma, verkligen kan urskiljas bland djur som har skyddats av dessa vacciner. Då kan vi följa upp vaccinernas effekt och säkerhet på ett helt nytt sätt.

Vaccinforskningen leder till nya kunskaper om hur BRSV och immunförsvaret hos kalvar fungerar. Denna kunskap är intressant även för humanmedicinen, då det finns ett liknande RS-virus som är en betydande orsak till luftrörskatarr och lunginflammation hos små barn.

FAKTA
Projektet har varit ett samarbete mellan SLU, franska INRA och brittiska Pirbright Institute.

Veterinär Krister Blodörn, institutionen för kliniska vetenskaper, försvarar sin doktorsavhandling Development and evaluation of new generation vaccines against bovine respiratory syncytial virus vid SLU i Uppsala. Tid: Torsdagen den 26 februari 2015, kl 09:15. Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: Professor Gilles Meyer, National Veterinary School of Toulouse, Frankrike

Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/11756/

Information om sjukdomen hos Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) http://www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Notkreatur/Endemiska-sjukdomar/Luftvagsinfektioner-hos-kalvar-och-ungdjur/RS-virus-hos-kalv/

Kontaktinformation
Krister Blodörn, 018-67 46 28, krister.blodorn@slu.se

I syfte att förstå vad som är angeläget för lärare och elever i skolans inre arbete har Gabriella Höstfält undersökt utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner i årskurserna 7-9 i två skolor. Detta material har hon satt i relation till hur läroplanen är utformad och hur lärare och elever arbetar med innehållet i dem.

– Det framkom tydligt att lärare och elever arbetar gemensamt för att forma en elev som hela tiden förbättrar sig själv. Detta oavsett om eleven redan har det högsta betyget eller inte. Betecknande för den individualisering som framträder i utvecklingssamtalen är att det inte finns någon övre gräns för elevens utveckling, konstaterar Gabriella Höstfält, Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.

Låsning till betygsstegen
Läroplanens resultatinriktning medför också att skolor har möjlighet att använda utvecklingssamtalen för att vägleda eleverna i en utvecklingsprocess som riskerar att låsa dem vid betygsstegen, menar Gabriella Höstfält.

– Lärare och elever talar om att komma överens om en utveckling och att själva skolarbetet ska leda till fördjupad förståelse. Förutsättningen är dock att eleven visar sina förmågor. Om eleven inte har den förmåga som krävs för ett visst betyg, eller om den inte synliggörs, kan risken bli att eleven fortsätter att arbeta på en viss nivå och fastnar där. Ansvaret och initiativet är elevens och eleven förväntas hela tiden aktivt utveckla sig mot en ökad självständighet i arbetet.

Pratar ”läroplanska”
Läroplanens fokus på resultat och på att utveckla förmågor hos varje elev har bidragit till att lärare och elever utvecklat ett gemensamt professionellt språk som de använder vid utvecklingssamtalen.

– Jag kallar det för att lärare och elev pratar ”läroplanska” när de formulerar mål och strategier med hjälp av den terminologi som finns i kurs- och läroplaner. Terminologin gör att utomstående, som till exempel föräldrar, inte självklart kan förstå och följa de resonemang som förs. Språket ger situationen en seriös prägel som vid exempelvis en anställningsintervju där den arbetssökande ska marknadsföra sig själv, säger Gabriella Höstfält.

Koppling till arbetsmarknaden
Den inriktning som läroplanen har mot ständigt förbättrade resultat uppvisar även andra likheter med arbetslivet, som den förhärskande synen på flexibilitet, kompetensutveckling och individualisering, menar hon.

– Alla kan inte få samma resultat, men här konstruerar vi ett system där alla elever hela tiden ska vara beredda på att förbättra sina resultat. Alla kan inte bli bäst, men vi skapar ett system som gör gällande att det är möjligt. Vad gör detta med elever och med lärarprofessionen?

FAKTA
Gabriella Höstfält disputerade den 20 februari med avhandlingen ”Resultatinriktad individualisering i skolans inre arbete”.

Läs avhandlingen här.

Kontaktinformation
Gabriella Höstfält: 070-680 77 48, gabriella.hostfalt@specped.su.se

– Om man liknar hjärnan vid en fruktsallad, kan man säga att tidigare metoder är som att köra frukten i en mixer och sedan se vilken färg saften får om man tar fruktsallad från olika delar av hjärnan. Men under senare år har vi utvecklat mycket känsligare analysmetoder, där man kan se vilka gener som är aktiva i enskilda celler. Det kan liknas vid att ta bitarna ur fruktsalladen, undersöka dem en och en och sedan sortera i olika högar för att se hur många olika typer av frukt som finns, vad de består av och hur de förhåller sig till varandra, säger Sten Linnarsson, forskningsledare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Kunskapen om att alla levande organismer är uppbyggda av celler har snart 200 år på nacken. Sedan upptäckten gjordes av en grupp tyska forskare i mitten av 1800-talet har man också lärt sig att skillnaden mellan kroppens vävnader beror på att cellerna är olika, vilket i sin tur hör ihop med att olika gener i DNA är aktiva i olika typer av celler. Men fortfarande vet forskarna inte så mycket om hur detta går till i detalj. Särskilt när det gäller hjärnan, kroppens mest komplexa organ, finns det fortfarande många obesvarade frågor.

I den nu aktuella studien i Science har forskarna alltså med hjälp av storskalig enkelcellsanalys försökt besvara några av dessa frågor. De har undersökt drygt tretusen celler från hjärnbarken hos möss, en i taget och i detalj. Genom att jämföra vilka av cellens tjugotusen gener som är aktiva i varje enskild cell kunde de sortera cellerna i virtuella högar. Det blev totalt 47 olika typer av celler, varav de flesta var olika typer av specialiserade nervceller, men även kärlceller och så kallade gliaceller som tar hand om avfallsprodukter, skyddar mot infektion, och ger nervcellerna näring.

Med hjälp av denna detaljerade hjärnkarta kunde forskarna bland annat identifiera helt nya celltyper, exempelvis en tidigare okänd nervcell i hjärnbarkens ytligaste lager och sex olika typer av så kallade oligodendrocyter, vilket är celler som skapar en elektrisk isolering – myelin – runt nervcellerna. Denna nya kunskap kan bidra till fördjupad förståelse av sjukdomar som påverkar myelinet, såsom multipel skleros (MS).

– Vi kunde också bekräfta tidigare kunskap, som till exempel att hjärnbarkens pyramidalceller är funktionellt organiserade i lager. Men framförallt har vi skapat en mycket mer detaljerad bild av hjärnans celler, där varje celltyp är beskriven i detalj och vi kan se exakt vilka gener som är aktiva. Det här ger forskningen nya verktyg att nu studera dessa celltyper i sjukdomsmodeller, och kommer att bidra till ökad förståelse för hur hjärnans olika celler reagerar vid sjukdom och skada, säger Jens Hjerling-Leffler, som lett studien tillsammans med Sten Linnarsson.

Totalt räknar man med att det finns 100 miljoner celler i en mushjärna och 65 miljarder i en mänsklig hjärna. Nervceller är cirka 20 mikrometer i diameter, medan gliaceller är något mindre, runt 10 mikrometer. En mikrometer är en tusendels millimeter.

Studien har genomförts av Sten Linnarssons och Jens Hjerling-Lefflers båda forskargrupper vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, i synnerhet av Amit Zeisel och Ana Muños Manchado. Dessutom har forskare från institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet respektive Uppsala universitet deltagit i arbetet. Studien har finansierats med anslag från bland annat det europeiska vetenskapsrådet ERC, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, EU:s sjunde ramprogram, Svenska Läkaresällskapet, Hjärnfonden, Karolinska Institutets strategiska program för neurovetenskap (StratNeuro), Human Frontier Science Program, Åke Wibergs Stiftelse samt Clas Groschinskys Minnesfond.

Publikation: “Cell types in the mouse cortex and hippocampus revealed by single-cell RNA-seq”, Amit Zeisel, Ana B. Muñoz Manchado, Simone Codeluppi, Peter Lönnerberg, Gioele La Manno, Anna Juréus, Sueli Marques, Hermany Munguba, Liqun He, Christer Betsholtz, Charlotte Rolny, Gonçalo Castelo-Branco, Jens Hjerling-Leffler, and Sten Linnarsson, Science online 19 February 2015.

Kontaktinformation
Sten Linnarsson, Tel: 070-399 32 06, E-post: sten.linnarsson@ki.se; Jens Hjerling-Leffler, Tel: 08-524 869 74 eller 070-778 62 01, E-post: jens.hjerling-leffler@ki.se

Fostret har hälften av sin arvsmassa från fadern och uppfattas därför som en inkräktare i moderns kropp. För att förhindra en avstötning får immuncellerna i livmodern en anti-inflammatorisk eller immundämpande karaktär. Tidigare har man trott att mammans immunsystem själv reglerar denna omställning. Nu visar en studie från Linköpings universitet att moderkakan – som utvecklas från fostret och därmed utgör ett främmande organ – har en viktig roll i processen.

Studien som genomfördes av en forskargrupp ledd av doktoranden Judit Svensson-Arvelund och professor Jan Ernerudh publiceras i det nya numret av den ansedda tidskriften Journal of Immunology.

Forskargruppens intresse är att förstå hur mammans immunförsvar regleras för att leda till en lyckad graviditet och vilka faktorer som kan leda till graviditetskomplikationer. Gruppen har tidigare visat att speciella immunceller, regulatoriska T-celler och makrofager, är viktiga för att skapa tolerans och förhindra överdriven inflammation i livmodern. Däremot har mekanismerna bakom utvecklingen av dessa celler varit okända.

Den nya studien visar att faktorer från moderkakan kan styrautvecklingen av regulatoriska T-celler och makrofager med anti-inflammatoriska egenskaper och även hindra en allmän aktivering av immunförsvaret. Forskarna identifierade ett antal sådana nyckelmolekyler, däribland interleukin-10 och tillväxtfaktorn M-CSF.

Moderkakan, även kallad placentan, har alltså en unik inbyggd förmåga att skapa immunologisk tolerans och på så vis säkra fostrets utveckling.

Ett viktigt nästa stegär att analysera om de identifierade substanserna kan användas som biomarkörer för tidig upptäckt av graviditetskomplikationer som missfall, havandeskapsförgiftning och prematuritet. Gruppen planerar att använda blodprover från en graviditetsbiobank som startades på Kvinnohälsan i Linköping och där över 4 500 kvinnor redan inkluderats. Biobanken är ett samarbete mellan forskare vid LiU och Kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset.

– På sikt hoppas vi att resultaten kan ge bättre möjlighet att förutsäga komplikationer och ge förebyggande behandling. Kunskapen ger också ledtrådar till hur en effektiv reglering av immunsystemet ska ske, en kunskap som också kan användas vid behandling av sjukdomar med kronisk inflammation, till exempel multipel skleros (MS), säger Jan Ernerudh.

Den aktuella artikeln har lyfts fram som en av de sju mest intressanta i tidskriftens februarinummer.

Artikel: The human fetal placenta promotes tolerance against the semiallogeneic fetus by inducing regulatory T cells and homeostatic M2 macrophages [Ref 1]av J. Svensson-Arvelund, R. B. Mehta, R. Lindau, E. Mirrasekhian, H. Rodriguez-Martinez, G. Berg, G. E. Lash, M. C. Jenmalm och J. Ernerudh. J Immunol 194, 15 februari 2015. doi: 10.4049/jimmunol.1401536

Kontaktinformation
Kontakt: Judit Svensson-Arvelund, 0735-723515, judit.svensson@liu.se och Jan Ernerudh 0708-748466, jan.ernerudh@liu.se(angående studien) Göran Berg, 0705-775540, goran.berg@liu.se (angående biobank)

Förlagan kommer från Storbritannien och fyra författare, däribland Sir Iain Chalmers, grundaren av det internationella forskarnätverket Cochrane Collaboration.

Sajten kan hjälpa patienter, närstående och andra intresserade att bedöma om det finns något vetenskapligt stöd för olika påståenden som sprids, till exempel på nätet, om nytta och risker med olika behandlingar och levnadsvanor.

Bättre behandling ger stöd för att tänka kritiskt om sådana påståenden. Den beskriver hur man kan hitta och fråga efter bra forskningsstudier. Den ger också exempel på hur viktigt det är att ifrågasätta vetenskapliga studier av tvivelaktig kvalitet, ogrundade larm och reklambudskap.

Detta ligger i linje med Sveriges nya patientlag (SFS 2014:821) som började gälla den 1 januari 2015. Lagen betonar patientens ställning, rätt till självbestämmande och delaktighet. För att kunna delta i vårdbeslut måste patienten ha tillförlitlig information om olika metoder som finns för undersökning, vård och behandling och om betydelsefulla risker för biverkningar.

Bättre behandling kan vara ett stöd för bättre samtal mellan patienter, närstående och sjukvårdspersonal genom att ta upp frågor som:

• Hur kan forskning visa om en viss behandlingsmetod är bättre än en annan?

• Vilka vetenskapliga bevis behövs – och vilka forskningsresultat kan man lita på?

• Varför räcker det sällan med en enda vetenskaplig studie?

• Om det saknas tillförlitliga bevis, vad kan man själv göra för att påverka forskningen?

Läs mer på SBU:s webbplats http://sbu.se/sv/Publicerat/Battre-behandling/ där boken kan laddas ner kostnadsfritt eller beställas i tryck.

Kontaktinformation
http://sbu.se/sv/Kontakt/

Prostatacancer är den näst vanligaste cancerformen i världen. Ändå har väldigt lite forskning gjorts på kopplingen mellan prostatacancer och HPV (humant papillomvirus). De exakta mekanismerna för utvecklingen av cancer i prostatakörteln är inte väldokumenterade i dagsläget, men Neha Singh, forskare vid Högskolan i Skövde, presenterar nu en banbrytande studie som kopplar prostatacancer till HPV.

– Den kliniska delen av min forskning genomfördes i Indien och visar att 41 procent av män med prostatacancer också är smittade med HPV, förmodligen fick de viruset redan när de var unga och sexuellt aktiva. Viruset drabbar sedan vävnaden och prostatacancer utvecklas 15-20 år senare, på ett liknande sätt som livmoderhalscancer utvecklas hos kvinnor, säger Neha Singh.

Neha Singh har lång forskningsbakgrund inom livmoderhalscancer och dess koppling till HPV. Och även om resultatet i denna studie pekar i en riktning så finns det andra studier som hävdar det motsatta, så mer forskning behövs för att klargöra resultaten. Därför planerar Neha Singh nu att utöka sin kliniska forskning till svenska män.

– Jag är väldigt intresseread av att genomföra en ny studie, denna gång med fokus på svenska män, eftersom prostatacancer är en sjukdom som ökar i Sverige. Jag är mitt uppe i diskussioner om ett samarbete mellan Högskolan i Skövde och Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att fortsätta forskningen, säger Neha Singh.

Om resultaten av Neha Singhs forskning fortsätter att koppla HPV till prostatacancer, finns det hopp om att män faktiskt kan vaccineras med HPV-vaccin i tidiga år på samma sätt som unga flickor idag vaccineras för att förebygga livmoderhalscancer.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Neha Singh, Institutionen för Biovetenskap, E-mail neha.singh@his.se, Tfn 0500-44 86 66

– Detta betyder dock inte att miljögifterna utgör ett mindre hot! Ökande mängder organiska föreningar kan på sikt leda till att det uppstår andra ekosystem med mikroorganismer som i huvudsak livnär sig på de lösta organiska föreningarna. På så sätt kan miljögifterna gå in i näringsväven och orsaka mer problem hos högre stående djur, såsom fisk, säger Matyas Ripszam, umeå universitet.

Förmågan hos lösta organiska föreningar att adsorbera olika organiska miljögifter har visat sig skilja sig åt i olika delar av Östersjön. Matyas Ripszam har i sin avhandling utvecklat en metod för att mäta i vilken utsträckning föroreningar binder specifikt till löst organiskt kol.

Den nya metoden har han sedan tillämpat på prover tagna längs hela Östersjökusten. De flesta av de studerade föroreningarna visade sjunkande partikelbindning från norr till söder i Östersjön. Vissa föroreningar, med specifika strukturella egenskaper, visade inga rumsliga skillnader vad gäller bindningsförmåga till löst organiskt kol.

Matyas Ripszam har också granskat effekterna av högre temperatur och olika koncentrationer av organiskt kol på miljögifters förmåga till partikelbindning. Dessa experiment utfördes i mesokosmanläggningen vid Umeå marina centrum, UMF. Mesokosmer är experimentella slutna modellekosystem där förhållandena efterliknar de som förväntas i naturliga ekosystem. Det system som användes i denna studie står utomhus i dagsljus och består av stora tankar med vatten där temperatur kan detaljstyras.

Försök med enbart högre temperaturer ledde till lägre koncentrationer av miljögifter i alla avdelningar i modellekosystemet. Det beror enligt Matyas Ripszam troligen på ökad förångning och ökad biologisk nedbrytning av föroreningarna. Högre halter av löst organiskt kol, däremot, gjorde att mer föroreningar sedimenterade.

– Den kombinerade effekten av båda parametrarna visade inget klart mönster eftersom vissa miljögifters vattenkoncentration var mer känsligt för förändringar i temperatur och andra var mer känsliga för ökad halt av organiskt kol.

FAKTA
Avhandlingsarbetet är utfört inom forskningsprogrammet Ecochange.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Mer information om Ecochange

Om disputationen: Fredagen den 20 februari försvarar Matyas Ripszam, kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Bioavailability of Organic Contaminants in a Changing Climate. På svenska: Biotillgängligheten av organiska miljögifter i ett förändrat klimat. Disputationen äger rum klockan 10 i Stora hörsalen i KBC-huset.Fakultetsopponent är professor Roland Kallenborn, Environmental Technology, Norwegian University of Life Sciences.

Matyas Ripszam föddes och växte upp i Budapest i Ungern. Han har en masterexamen i kemi från Eötvös Lorand University in Budapest.


Kontaktinformation
Matyas Ripszam, kemiska institutionen. Telefon: 072-223 08 75. E-post: matyas.ripszam@umu.se

Sällskapen/Förbundet Sverige-Sovjetunionen framställde sig som ytterst opolitiska. Verksamheten gick officiellt ut på att sprida information om Sovjetunionen och dess kultur. Målet från Sovjetunionens sida var att utveckla sällskapen/Förbundet till en massorganisation och en politisk maktfaktor.

Sällskapens verksamhet utformades i nära samarbete med, och godkändes
av, den sovjetiska ambassaden i Stockholm. Men de avgörande besluten
togs i Moskva.

– Dessa skulle främja landets säkerhet och internationella politiska intressen. En svensk befolkning positivt inställd till Sovjetunionen ansågs kunna medverka till att svenska politiker lättare kunde stå emot påtryckningar från västmakterna och säkerställa Sveriges alliansfrihet, berättar Olov Wenell, som 20 februri lägger fram sin avhandling Sovjetunionen och svenska vänsällskap 1945-1958: Sällskapen Sverige-Sovjetunionen som medel i sovjetisk strategi.

Efter andra världskriget började sovjetiska representanter bearbeta Sveriges kommunistiska parti (SKP) för att ta större del i sällskapens verksamhet. Diskussioner om sällskapen fördes kontinuerligt mellan representanter från SKP och den sovjetiska ambassaden.

– Ambitionen var att styra sällskapen utan att detta skulle bli uppenbart för den svenska allmänheten. På sovjetiskt initiativ bildades ett nationellt förbund av de svenska lokala sällskapen 1950. Sällskapen/Förbundet stöddes ekonomiskt av Sovjetunionen.

Vilka som skulle inneha ledande positioner i sällskapen och den dagliga verksamheten förankrades i Moskva. Under 1950-talet började man från sovjetisk sida successivt att söka andra samarbetspartner vid sidan av organisationer med kopplingar till kommunism. Både de svenska folkparkerna och Arbetarnas bildningsförbund (ABF) blev uppvaktade av sovjetiska representanter i hopp om att öka landets påverkansmöjligheter.

I avhandlingen undersöks också den sovjetiska organisationen VOKS som var nyckelinstitutionen för den sovjetiska offentliga diplomatin som hade till uppgift att kommunicera landets kultur, ideologi och politik.

FAKTA
Disputationen äger rum fredag 20 februari kl. 10.00 – 12.00, Humanishuset, Hörsal F (105), Umeå universitet. Opponent är Håkan Blomqvist, docent i historia vid Södertörns högskola.

Avhandlingen Sovjetunionen och svenska vänsällskap 1945-1958: Sällskapen Sverige-Sovjetunionen som medel i sovjetisk strategi finns publicerad digitalt.

Kontaktinformation
Olov Wenell, umeå universitet, olov.wenell@umu.se, tel. 070-5331558

Dessutom styr dessa gener nivån av IgE i blodet, det protein som kan utlösa allergiska reaktioner.

– Vi fann också att regleringen av genernas aktivitet var koncentrerad till s.k. eosinofila blodkroppar som man ofta finner aktiverade i lungvävnad hos astmatiker. Flera av dessa gener kan bli föremål för helt nya behandlingsprinciper vid allergi och astma. I förlängningen kan man tänka sig att en mer individualiserad behandling kan ges till olika patienter beroende på vilka gener som är felreglerade hos den enskilda patienten, säger Lars Rönnblom, professor i reumatologi vid institutionen for medicinska vetenskaper, Uppsala universitet och läkare på Akademiska sjukhuset.

Forskarteamet har använt en ny teknik, s.k. epigenetisk helgenomassociationsanalys. Dessa påvisar genetiska förändringar, som inte är kopplade till DNA-sekvensen. Epigenetiska förändringar identifieras enklast genom att studera metylgruppers bindning till gener. Totalt undersöktes 27.000 områden i genomet hos individer i familjer med astma för att ta reda på om IgE-nivåerna kunde korreleras till det epigenetiska mönstret.

Resultatet jämfördes sedan med den epigenetiska bilden hos celler från friska blodgivare från Uppsala Biobank. Forskarna fann en stark koppling mellan metyleringsförändringar inom 36 regioner i 34 gener och serumnivån av IgE. Intressant var att dessa gener hade en särskilt stark effekt i eosinofila blodkroppar hos astmatiker, vilket visar på att riskgener för sjukdom ofta har sin effekt i celler som är direkt inblandade i sjukdomsprocessen.

– Studien visar också på styrkan med den epigenetiska metodologin, då tio gånger fler gener än tidigare visade sig vara inblandade i regleringen av IgE-nivåerna. Det betyder att det finns fler möjliga molekyler att rikta ett läkemedel mot, säger Lars Rönnblom.

Behandlingar som neutraliserar eosinofila blodkroppar finns redan, men de är dyra och fungerar bara vid visa former av astma. De nya fynden ger möjlighet att förutse om behandlingen kommer att ha effekt, innan den påbörjas.

Den svenska delen av studien, som idag publiceras på Natures hemsida, har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs fond och Combine.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Lars Rönnblom, 018-471 4546, 018-611 5398, eller Lars.ronnblom@medsci.uu.se