Martin Hultman berättar att de skrivit boken för att vi lever i en tid då människoskapade utsläpp av klimatstörande växthusgaser förändrar våra livsbetingelser runt hela jorden. Hur denna insikt ska förstås och hur den ska hanteras är föremål för djupgående och nödvändiga politiska diskussioner i hela samhället.
– Debatten kan framstå som kaotisk och ostrukturerad för någon som är mitt i den. Vi såg ett behov av att förstå denna klimatdebatt när den var som hetast och olika aktörers ställningstagande i densamma, säger Martin Hultman.
Vad skulle du säga är kärnan i det ni kommit fram till efter att ha arbetat med boken?
– I klimatdebatten finns i huvudsak fyra olika positioner med ett helt paket med värderingar kopplade till sig. Den Industrifatalistiska positionen dominerar och den Gröna Keynesianska utgörs av den grupp av aktörer som också har stort inflytande.
– Båda dessa värderings- och åsiktskluster delar en gemensam uppfattning om att grön tillväxt är nödvändig. Kritik mot dessa kommer från en Eko-socialistisk diskurs som tar klimatvetenskapliga resultat på allvar och argumenterar för behovet av en omställning i form av resurslokalisering, decentralisering och småskalig förnybar energi.
– Kritik kommer också från en klimatskeptisk samling aktörer, nästan bara äldre män, som menar att människoskapade klimatförändringar inte sker.
Är det något som överraskat eller förvånat er när ni analyserat detta?
– Två viktiga resultat är dels att den apokalyptiska beskrivningen av klimatförändringarna bidrar positivt för att aktivera medborgare och politiker, dels att miljörörelsens engagemang i frågan lyfte in aspekter av miljörättvisa i klimatdebatten framför allt runt Köpenhamnsmötet 2009.
– Båda dessa resultat går i motsatt riktning i hur många andra forskare beskrivit klimatpolitiken senaste åren.
Vad önskar du skulle kunna få bli konsekvenserna av det ni skrivit om?
– Insikten om klimatfrågan som vår tids ödesfråga delades av alla politiska partier och alla organisationer i Sverige runt 2008. Att kartlägga och bevara en diskussion såsom vi har gjort ger möjlighet att gå tillbaka och utkräva ansvar av alla de människor i ledande ställning som faktiskt har kunskapen men inte agerat i linje med sin vetskap.
– Jag önskar att både miljörörelsens roll i att lyfta upp denna fråga uppmärksammas samt att boken aktiverar våra minnen om hur klimatet faktiskt kan diskuteras såsom en genomgripande samhällsfråga.
Den vanligaste formen av tunntarmscancer kallas neuroendokrin tumör, förkortat NET. Tunntarms-NET är också en av de allvarligaste cancerformerna, eftersom den oftast redan spridits i kroppen när symtomen visar sig och därför inte går att bota. Det finns därför ett stort behov av nya behandlingsformer för dessa patienter.
Doktoranden Ellinor Andersson har tillsammans med kollegor vid Sahlgrenska Cancer Center studerat tunntarms-NET på molekylär nivå, och med hjälp av avancerad teknik kartlagt förändringar i tumörcellernas samtliga gener.
Genom att analysera tumörcellernas kromosomer och genuttryck, det vill säga hur informationen som finns lagrad i cellens DNA överförs till cellens funktioner, har forskarna upptäckt att tunntarms-NET i själva verket kan delas in i tre olika undergrupper.
– Tumörerna skiljer sig åt både på molekylär nivå, och med avseende på hur aggressivt de utvecklas. Därmed finns det också olika möjligheter att behandla dem. Resultaten av våra genetiska analyser ger bättre möjligheter att i framtiden kunna förutsäga cancersjukdomens förlopp, säger Ellinor Andersson.
De genetiska analyserna har identifierat ett flertal molekyler som skulle kunna bli måltavlor för riktad cancerbehandling.
Särskilt intressant är en grupp av receptorer (molekyler som kan överföra signaler) som kallas tyrosinkinaser. Forskarnas studier på odlade cancerceller visar att om dessa receptorer blockeras så leder det till att tumörcellerna dör.
– Det är en lång process att gå från försök på odlade celler till färdiga läkemedel. Men vår förhoppning är att läkemedel som blockerar dessa receptorer ska kunna bli en framtida behandlingsmöjlighet för patienter med tunntarms-NET, säger Ellinor Andersson.
Avhandlingen Profiling of Small Intestine Neuroendocrine Tumors presenterades den 26 november.
FAKTA
• Cancerformen tunntarms-NET drabbar mellan 50 och 100 personer i Sverige varje år.
• Tumören är lika vanlig bland män och kvinnor.
• Man känner idag inte till några särskilda riskfaktorer för att utveckla tunntarms NET
Frauke Fedderwitz avhandling syftar till att vi bättre ska förstå snytbaggens beteende, framför allt i samband med att den äter. Hon har också undersökt hur snytbaggens ätande påverkas av plantans eget försvar samt effekterna av att stärka försvaret med hjälp av det naturliga växthormonet metyljasmonat.
Detta undersökte hon genom att följa snytbaggar med hjälp av videokameror dygnet runt i laboratoriet. Hon beskriver den tidsmässiga strukturen i snytbaggens ätande och utnyttjar sedan den nya kunskapen för att undersöka hur samspelet mellan snytbaggens ätande och plantans försvar fungerar.
Precis som människor och de flesta andra djur så äter snytbaggen i måltider. Det innebär att ätandet koncentreras till avgränsade tidsperioder med längre perioder med andra aktiviteter däremellan. Avhandlingen visar att snytbaggar äter fyra till fem måltider om dagen. Sammanlagt ägnar de bara omkring sex procent av tiden under dygnet åt att äta. Mest äter de under senare delen av natten och under morgonen. Under den tidigare delen av natten så går snytbaggarna mest omkring. De söker då efter nya platser där det finns mat för dem och efter en partner att para sig med. Detta kan upprepas natt efter natt under sommaren.
Plantans egna kemiska försvar gör det svårare för snytbaggen att äta och smälta maten. Det går att mobilisera försvaret ytterligare genom att behandla plantan med ett slags signalämnen (hormoner), som finns naturligt hos växter. Metyljasmonat är ett exempel på ämne som gör plantan bättre förberedd att försvara sig. Snytbaggarna åt kortare måltider på behandlade plantor, vilket ökar deras chans att överleva. Att behandla plantor med metyljasmonat före utplantering kan därmed vara en möjlig metod att i framtiden skydda plantor mot snytbagge.
MSc Frauke Fedderwitz försvarar sin avhandling ”Pine weevil feeding behaviour in relation to conifer plant properties” den 17 december kl 13.30 i Loftets hörsal, Ultuna. Opponent är associate professor Emma Despland, Concordia University, Montreal, Kanada.
Arvsmassan i våra celler består av gener som sitter uppradade på kromosomer. Kromosomernas ytterändar kallas telomerer, och dessa skyddar kromosomerna från att klibba ihop med varandra. Ju längre telomererna är desto längre tid kan kromosomerna fungera. Och omvänt, ju kortare dessa ändar är desto mindre tid har kromosomerna, och därmed även cellen, kvar i dugligt skick. Mer kunskap om telomerer kan därför vara av värde för att förstå processen bakom hur vi och andra djur åldras.
I den aktuella studien har forskare från Lunds universitet letat efter förklaringar till varför telomerernas längd varierar hos nyfödda individer. Uppenbarligen är det en fördel att påbörja livet med längre telomerer än tvärtom.
– Det är anmärkningsvärt att det redan tidigt i livet finns så stora skillnader mellan enskilda individer, både hos människor och djur, säger Ashgar Muhammad, en av forskarna bakom studien.
Forskarna har utnyttjat data från en 30 år lång studie på ringmärkta trastsångare vid sjön Kvismaren utanför Örebro. Syftet har varit att ta reda på vilka ärftliga faktorer som spelar roll för hur långa kromosomändar som fågelungarna får. Tack vare den långa mätserien har man kunnat jämföra längden på telomerer både hos ungar och hos föräldrarna då dessa själva var nyfödda.
Resultaten visar att telomerernas längd hos trastsångarna beror på en ganska jämn fördelning av ärftliga faktorer och icke-ärftliga faktorer. Det tycks vara så att ju äldre honan är vid ungarnas födelse desto längre kromosomändar får ungarna. De icke-ärftliga faktorerna består av olika aspekter som har koppling till just honan, inte hanen. Det kan exempelvis handla om att honan kan förändra hormonnivå eller antikroppar i äggulan som ungen får i sig redan före äggkläckningen.
Ashgar Muhammad konstaterar att trastsångarna här skiljer sig från människan, där tidigare forskning nämligen har visat att de icke-ärftliga faktorer som har betydelse för människobarnets kromosomändar har koppling till pappan istället för mamman.
– Hos människor finns ett samband mellan pappans ålder och längden på barnets telomerer. Ju äldre pappa desto längre telomerer, säger Ashgar Muhammad.
Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society Biology.
– Genom att direkt jämföra personers generella bilder av manliga och kvinnliga chefer med värderingen av den egna chefen kom nyanser fram som annars är svåra att upptäcka. Jag fann en koppling mellan dessa som kan betyda att fördomar kring chefskap och kön påverkar värderingen av enskilda chefer, säger Hanna Li Kusterer, forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
I avhandlingen genomförs även en analys av en bok ur ett projekt från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle ämnat att främja jämställdhet bland chefer i svenskt näringsliv. Denna analys kan öka förståelsen för varför den extremt ojämlika könsfördelningen bland toppchefer finns kvar trots viljan att förändra.
– Det blir motsägelsefullt och problematiskt när individens valfrihet understryks, samtidigt som ansvaret för hem och familj antas ligga hos kvinnorna. Har alla möjlighet att välja en utbildning och karriärväg som leder till chefspositioner? Varför kan inte männen tillskrivas lika stort ansvar för hemarbete? Hur kan vi , både män och kvinnor, kombinera karriär och barn? Detta är några av de frågor som väcks utifrån denna analys, menar Hanna Kusterer.
Länk till avhandlingen: Women and men in management. Stereotypes, evaluation and discourse.
Kondom är det mest effektiva preventivmedlet för att minska risken att smittas av sexuellt överförda infektioner (STI) och HIV. Doktoranden Veronika Fridlund vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet har i sin avhandling undersökt ungdomars och unga vuxnas kondomanvändning och studerat vilka skäl det finns till kondomanvändning och utebliven kondomanvändning.
I studierna fick deltagarna svara på frågor om sina sexuella partners som de haft under de senaste 12 månaderna. Det visade sig att majoriteten hade haft vaginalsex, 99 procent, och oralsex, 90 procent, medan 42 procent hade haft analsex.
– Det intressanta är att trots att man har haft analsex med en tillfällig partner så är det 77 procent som uppger att de aldrig använt kondom vid detta tillfälle, säger Veronika Fridlund.
Resultatet visar dock att deltagarna uppskattar sannolikheten att de ska använda kondom som hög, det vill säga att de tror att de ska använda kondom med t ex en tillfällig partner om de har analsex. Men i praktiken så är kondomanvändningen låg oavsett typ av sex och typ av partner. Störst skillnad är det för vaginal- och analsex med tillfälliga partners och minst skillnad för oralsex.
– Om man t ex tar analsex med tillfällig okänd partner skattade 60 procent att det var mycket sannolikt att använda kondom samtidigt som knappt 20 procent alltid använde kondom, säger Veronika Fridlund.
I en av studierna i avhandlingen har skäl till kondomanvändning eller utebliven kondomanvändning undersökts. Där framkommer det att det finns många olika anledningar varför kondomanvändningen både blir av men också inte blir av.
– Det är viktigt att förstå att kondomanvändning är komplex. Det är exempelvis inte ett individuellt beslut att använda kondom. Om personerna i det sexuella mötet har olika viljor angående kondomanvändningen så sker det en förhandling där den som har störst vilja vinner. Beslutet påverkas också av maktbalansen mellan personerna, säger Veronika Fridlund.
Kvinnor tar oftare initiativ
Resultatet visar att det oftast är kvinnor som tar initiativ för kondomanvändning och att de ofta möts av motstånd från sin manliga partner.
– Män måste involveras i preventionsarbetet. För att öka mäns ansvarstagande måste vi börja i en tidig ålder med att stärka mäns självkänsla, vilket innefattar att ta ansvar både för sig själva och för andra individer. Det är svårt att bry sig om andra om man inte bryr sig om sig själv, säger Veronika Fridlund.
Veronika Fridlunds studie visar att de som har fler sexuella partners och en bred syn på vad sex är har mindre oskyddat sex än de som har en mer traditionell syn på sex.
– Ett av de mest spännande resultaten i studien är att de som har en mer avslappnad syn på sex, exempelvis har många partners, öppna förhållanden och har en bred syn på vad sex är, har färre oskyddade sextillfällen än de som har en mer traditionell syn på sex ,t ex de som kopplar ihop sex med vaginalsex, har en mer romantisk syn på sex och pratar om sex som en förtrollning. De otraditionella väljer helt enkelt att avstå att ha sex eller väljer en annan typ av sex om en kondom inte finns tillgänglig. De med traditionell syn väljer ofta att ha vaginalsex i alla fall. Detta är dock något som behöver undersökas mer, säger Veronika Fridlund.
Oftare kondom för snygga och sociala
En av de vanligaste orsakerna till att informanterna valde eller valde bort kondom med en tillfälliga partner var att man gjorde en bedömning av partnern. Om en kvinna skrattade, pratade mycket och var berusad så gjorde männen en bedömning att det var större risk att hon hade sex med andra än en kvinna som var blyg och tillbakadragen. För kvinnor som träffade män så gjordes ungefär samma skattning, men kvinnorna pratade snarare om att män som var ”players” eller var snygga var kopplade till en större risk.
Veronika Fridlund menar även att sjukvården borde ändra på sättet man informerar unga om kondomanvändning. Istället för att bara förespråka kondom borde personalen prata med patienten om vilka problem det finns med kondomanvändningen och hur man skulle kunna lösa dem.
– Vi behöver ge människor strategier för hur de ska hantera situationen om de t ex inte har en kondom tillgänglig eller om de har druckit alkohol. Det kan exempelvis röra sig om att försöka vidga sexbegreppet till att inkludera andra sexuella praktiker än penetrationssex, säger Veronika Fridlund.
Samtidigt poängterar hon att det är viktigt att sjukvården får resurser för att kunna ha bra rådgivning med patienterna.
– Många ungdomsmottagningar går på knäna av arbetsbelastningen och då kan det vara svårt för personalen att känna att de har tid till annat än att göra själva testningen.
Fakta om avhandlingen
Studie 1: Registerdata om antalet förskrivna årsdoser av orala preventivmedel, rapporterade fall av Klamydia och antalet aborter för varje årsgrupp (15-29 år för klamydia och orala preventivmedel och 16-29 år för aborter), för varje kalenderår (1997-2005) och för varje län.
Studie 2: Insamlad på nio ungdomsmottagningar i Västra Götaland. 592 individer mellan 15 och 26 år som besökte ungdomsmottagningen för STI-testning deltog i studien.
Studie 3: Insamlad på samma ungdomsmottagningar som i studie 2 samt på en STI-klinik i Stockholm. Totalt deltog 1022 individer mellan 15 och 32 år.
Studie 4: Insamlad på samma STI-klinik som i studie 3. 29 individer mellan 21 och 32 år deltog I studien.
Stackmyror lever i skogsmiljöer och bygger ofta stora kolonier med hundratusentals arbetare. Födan är i huvudsak honungsdagg – en sockerrik vätska som utsöndras av bladlöss i trädkronorna. Myrorna försvarar bladlössen från deras naturliga fiender, men de kan också minska mängden skadegörande insekter på dessa träd. Ofta finns myrstackar kvar på kalhyggen åren närmast efter att skogen avverkats och myror förekommer även på plantor i unga skogsbestånd.
När Vítezslav Manák lockade myror till granplantor med hjälp av socker minskade omfattningen av snytbaggens gnag med 30 procent. Minskningen tolkades som en effekt av att myrorna beter sig aggressivt för att skydda sin födokälla. Observationer visade nämligen att deras angrepp gör att snytbaggarna rör sig mer och inte får ro att äta.
Det var bara på plantor med bladlöss eller ditsatt socker som snytbaggarna påverkades. Det hade ingen betydelse för skadenivån om det fanns mycket stackmyror på marken i området eller inte. Vítezslav Manáks avhandling visar därmed att myrorna främst påverkar snytbaggar där det finns en födokälla för myrorna på plantan.
Resultaten är av praktiskt intresse eftersom skador av snytbagge är den vanligaste orsaken till att barrträdsplantor dör. Skadorna orsakar svenskt skogsbruk årliga förluster på hundratals miljoner kronor.
Vítezslav Manák, institutionen för ekologi, försvarar sin doktorsavhandling Interactions between ants and pine weevils: Effects on forest regeneration vid SLU i Uppsala.
Tid: Torsdagen den 11 december 2014, kl 09:30
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr. Seppo Neuvonen, Skogsforskningsinstitutet (Metla), Joensuu, Finland
Länk till avhandlingen
http://pub.epsilon.slu.se/11662/
– De skillnader som jag har sett i mina studier pekar entydigt på att bilförare med hörselnedsättning generellt är mer försiktiga än förare med normal hörsel, säger Birgitta Thorslund som står bakom doktorsavhandlingen.
Resultaten i hennes studier visar att förare med nedsatt hörsel inte på något sätt utgör en större riskgrupp i trafiken än andra förare. Därmed slår avhandlingen fast att det inte finns något behov av att justera hörselkraven när det gäller körkortsinnehav. Något som kanske annars inte hade varit helt orimligt att tänka sig utifrån det faktum att antalet äldre bilförare ökar kraftigt både i Sverige och övriga Europa. Forskning visar att omkring 20 till 30 procent av förare som är över 70 år har nedsatt hörsel.
Studier i både simulator och verklig trafik
Resultaten i Birgitta Thorslunds avhandling grundar sig på tre delstudier. En enkätstudie, en studie i körsimulator och en studie i verklig trafik. I samtliga studier har en grupp förare med normal hörsel jämförts med en grupp förare med nedsatt hörsel.
Simulatorstudien visade bland annat att förare med nedsatt hörsel sänker hastigheten mer än normalhörande när trafiksituationerna blir komplexa och kraven på föraren ökar.
Hörselnedsättning ger mer uppmärksamhet på omgivningen
I studien i verklig trafik användes bland annat en utrustning som mäter ögonrörelser. Här visade det sig att förare med hörselnedsättning oftare tittar i backspegeln och vid sidan av vägen än vad förare med normal hörsel gör.
Birgitta Thorslunds doktorsavhandling Effects of hearing loss on traffic safety and mobility är skriven vid Institutet för handikappvetenskap. Institutet är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. Birgitta Thorslund arbetar på VTI och bedriver forskning främst inom området trafikmedicin.
Avhandlingen har i huvudsak finansierats av VTI men medel kommer även från det nationella kompetenscentrumet ViP – Virtual prototyping and assessment by simulation, fordons- och trafiksäkerhetscentrumet Safer vid Chalmers och stiftelsen Promobilia. Föreningen Östgöta Gille har även belönat Birgitta Thorslunds forskning med ett stipendium.
BFR som t.ex polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekaner (HBCD) används i olika konsumentvaror såsom möbler och diverse plastmaterial för att öka brandsäkerheten. Människor exponeras för dessa kemikalier främst via mat och damm.
För att studera exponeringen för BFR analyserades blodprover från ett antal kvinnor och deras 11-15 månader gamla barn, damm från deltagarnas hem, ett antal representativa matprover samt bröstmjölksprover. Hur mycket dessa fick i sig från mat respektive damm uppskattades och jämfördes med de koncentrationer som fanns i blodet.
Trots allt låga halter
– BFR-halterna i barnens blod var högre än i mammorna. Halterna är dock bland de lägsta vi känner till och är inte i närheten av de nivåer som anses farliga. Dammet verkar spela en stor roll för den exponering vi utsätts för, speciellt gäller detta för små barn men även intaget av bröstmjölk verkar bidra till barnens högre halter i blodet. För mammorna är maten viktigare än dammet som exponeringsväg för BFR, säger Leena Sahlström vid Institutionen av tillämpad miljövetenskap om sina resultat.
Blod är en vanlig provtyp att analysera när man vill beräkna hur mycket av ett ämne finns i en människa.
– Det är dock inte lätt att få blodprover från småbarn och därför ville vi undersöka om det var möjligt att analysera BFR i deras avföring istället och sedan översätta detta till koncentrationerna i blod. Vi kunde påvisa ett bra samband mellan halterna av några BFR i blod och avföring, vilket antyder att detta skulle kunna vara en framkomlig väg när man vill studera dessa ämnen i småbarn, säger Leena Sahlström.
Trots att flera BFR förbjöds för ett tiotal år sedan så finns de fortfarande kvar i gamla flamskyddade produkter i vår omgivning och även i utomhusmiljön. Dessutom har andra bromerade kemikalier, s.k. ”nya BFR”, introducerats på marknaden för att ersätta de som förbjudits.
– Vi kunde påvisa en del nya BFR i hushållsdamm samt i vissa matprover (fisk), men även i blodet från några av deltagarna. Därför är det viktigt att hålla ögonen på dessa ersättningskemikalier i framtiden, säger Leena Sahlström.
Som en del av regeringens miljöteknikstrategi satsar VINNOVA på utveckling av testbäddar inom miljöteknikområdet. Syftet är att skapa fler konkurrenskraftiga företag, hållbar tillväxt, ökad export och fler arbetstillfällen med bas i svensk miljöteknik.
Höstens ansökningsomgång har resulterat i åtta nya projekt som får finansiering med sammanlagt 15,5 miljoner kronor. Fem av projekten avser etablering respektive tillgängliggörande av testbäddar medan övriga tre handlar om test och verifiering.
Testbäddsprojekt
Materialåtervinning av plast, Swerea IVF, Mölndal, 2 miljoner
Återvinning av cellulosabaserad textil, Innovatum AB, Trollhättan, 2,5 miljoner
Green Cleaning, SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik, Lund, 2,2 miljoner
Testbädd för ytbehandling och fogning av komposit- och multimaterial, Swerea IVF, Mölndal, 1,7 miljoner
PhD-papper – Processer för Hög-Deformerbara Papper, INNVENTIA, Stockholm, 2,75 miljoner
Test- och verifieringsprojekt
Injektering av grönlutslam i gråbergsupplag (pilotskala), Bergskraft Bergslagen AB, Kopparberg, 1 miljon
Test av storskaligt designad ny teknik för rening och bättre återföring av fosfor från avloppsvatten, Bioptech AB, Stockholm, 1,2 miljoner
Pharem Filtration System för rening av organiska miljögifter, Pharem Biotech AB, Uppsala, 2,4 miljoner
“It is well-established that being inactive is perilous, and that regular physical activity improves health, quality of life and life expectancy”, says Professor Carl Johan Sundberg, Principal Investigator at the Department of Physiology and Pharmacology. “However, exactly how the positive effects of training are induced in the body has been unclear. This study indicates that epigenetics is an important part in skeletal muscle adaptation to endurance training.”
Epigenetics can simply be described as temporary biochemical changes in the genome, caused by various forms of environmental impact. One type of epigenetic change is methylation, where a methyl group is added to or removed from a base in the DNA molecule without affecting the original DNA sequence. If genes are considered the hardware of cells, then epigenetics can be seen as their software.
The current study included 23 young and healthy men and women who performed supervised one-legged cycling, where the untrained leg served as a control. The volunteers participated in 45 minutes training sessions four times per week during a three month period. Performance was measured in both legs before and after training. In the skeletal muscle biopsies, markers for skeletal muscle metabolism, methylation status of 480 000 sites in the genome, and activity of over 20 000 genes were measured.
Results show that there were strong associations between epigenetic methylation and the change in activity of 4000 genes in total. Genes associated to genomic regions in which methylation levels increased, were involved in skeletal muscle adaptation and carbohydrate metabolism, while a decreasing degree of methylation occurred in regions associated to inflammation.
An interesting and potentially very important novel finding was that a majority of the epigenetic changes occurred in regulatory regions of our genome, so called enhancers. These sequences in our DNA are often situated far away from the actual genes they regulate, in comparison to so called promoter regions, which traditionally have been considered to control most of the gene activity.
“We found that endurance training in a coordinated fashion affects thousands of DNA methylation sites and genes associated to improvement in muscle function and health”, says Carl Johan Sundberg. “This could be of great importance for the understanding and treatment of many common diseases such as diabetes and cardiovascular disease, but also for how to maintain a good muscle function throughout life. Interestingly, we also saw that there were epigenetic differences between male and female skeletal muscle, which may be of importance to develop gender specific therapies in the future.”
This work has been funded by grants from the Swedish National Centre for Research in Sports, Torsten Söderberg Foundation, the STATegra network within the EU’s FP7, Stockholm County Council, and the Swedish Research Council.
Publication: ‘An integrative analysis reveals coordinated reprogramming of the epigenome and the transcriptome in human skeletal muscle after training’, Maléne E Lindholm, Francesco Marabita, David Gomez-Cabrero, Helene Rundqvist, Tomas J Ekström, Jesper Tegnér & Carl Johan Sundberg, Epigenetics, first online 7th December 2014, doi: 10.4161/15592294.2014.982445.
– Syftet med studien var att undersöka vad som sker när kommunernas välfärdstjänster, som till exempel äldreomsorg, vill bli innovativa och vilken potential som finns för dem att bli det. Detta mot en bakgrund av att det ofta sägs att innovation är centralt för offentlig verksamhet, säger Thomas Wihlman, doktor inom arbetslivsvetenskap på MDH.
Studien bygger på intervjuer med anställda och chefer i fyra svenska kommuner i Mellansverige samt studier av visioner, innovationspolicyer och måldokument på både nationell och kommunal nivå. Resultaten visar att det finns skillnader i synen på och tankar om vad som kan uppnås med innovation mellan olika nivåer i en organisation. De högsta cheferna betonade vikten av innovation, men såg hinder för den i form av gamla strukturer och arbetssätt men också i anställdas brist på tid för innovation.
– Det är inte så enkelt som att bara skriva en innovationspolicy och sedan bli innovativ. Innovation är ett svårt begrepp att skapa samsyn om i en organisation. Dessutom är chefer olika och de agerar olika, även inom en organisation. Men det råder ingen tvekan om att det finns kunskap, engagemang och idéer hos medarbetare som skulle kunna utnyttjas bättre, säger Thomas Wihlman.
I undersökningen framkom det även att medarbetarnas innovationer inte heller erkändes av den högsta ledningen, vilket kan bero på att de uppfattar innovation på ett annat sätt än mellanchefer och medarbetare. Medarbetarna själva såg möjligheter till innovation, men också hinder, till exempel brist på tid och intern kommunikation.
– Eftersom forskningen om innovation i den offentliga sektorn, inte minst i samband med den svenska välfärdssektorn, är begränsad, finns ingen vägledning för de chefer och medarbetare som praktiskt hanterar innovation. Jag hoppas kunna inspirera till fortsatt forskning inom området men också till att man i kommunala verksamheter diskuterar vad man vill uppnå med innovation. Innovation kan utveckla och stärka kommunala tjänster, till nytta för både invånarna och samhället i stort, säger Thomas Wihlman.
– Den planerade företagsforskarskolan är unik. Den leder till en ökad samverkan mellan näringslivet och humaniora och det är en strategiskt viktig fråga för oss, säger Stephen Hwang, rektor vid Linnéuniversitetet.
I Sverige finns ett 40-tal kommersiella företag som gör arkeologiska utgrävningar, så kallad uppdragsarkeologi. När exempelvis Trafikverket planerar för en ny väg behöver sträckningen av den nya vägen, granskas och godkännas av Länsstyrelsen. En del av granskningen innefattar en arkeologisk utgrävning för att identifiera och dokumentera eventuella arkeologiska fynd och det görs av arkeologiföretagen. I företagsforskarskolan samarbetar Linnéuniversitetet med arkeologiföretag knutna till länsmuseerna i Kalmar, Uddevalla och Östersund.
– För akademin är denna satsning på uppdragsarkeologi mycket betydelsefull, säger Cornelius Holtorf, professor i arkeologi och projektledare. Arkeologi genomförs i nutid. Vi forskar om andra tider, men vi måste även intressera oss för arkeologins betydelse för dagens samhälle och i vår samtid – och den betydelsen är stor. Den nya företagsforskarskolan ska stärka hela arkeologins förmåga att möta samhällets behov och utveckla nya användningsområden för arkeologin.
Beskedet är glädjande utifrån flera olika aspekter, bland annat ur internationell synpunkt.
– De beviljade anslagen ger inte bara svensk uppdragsarkeologi möjligheten att vara bland de bästa i Europa, utan Sverige kan också bli världsledande på att integrera den akademiska forskningen och uppdragsarkeologin, tillägger Kristian Kristiansen, professor i arkeologi och forskarskolans styrelseordförande.
Förenklat handlar arkeologi om tre delar; den grävande, den berättande arkeologin som kallas den publika och den akademiska forskningen inom området. Inom den publika arkeologin finns en medveten inriktning på berättandet och den är mer anpassad till mottagaren än den traditionella arkeologin där fokus ligger mer på grävandet och fynden i sig. Den nya företagsforskarskolan medför goda möjligheter att utveckla arkeologin, genom att integrera de tre delarna.
– Detta innebär en fantastisk möjlighet att sammanfläta grävande, berättande och akademisk arkeologi till en museiarkeologi och det stärker också ett redan gott samarbete mellan Linnéuniversitetet och Kalmar läns museum, säger Per Lekberg, chef för Museiarkeologi Sydost vid Kalmar läns museum.
FAKTA
Den totala budgeten för företagsforskarskolan är 42 miljoner kronor, varav KK-stiftelsen bidrar med 16,5 miljoner kr. De involverade arkeologiföretagen står för 21 miljoner kronor och Linnéuniversitetet för 4,5 miljoner kronor.
Bakteriell njurinflammation, eller BKD, är en kronisk njursjukdom hos laxfisk. Eftersom Sverige har tilläggsgarantier från EU för att hålla inlandet fritt från den smittsamma sjukdomen måste smittade odlingar spärras och saneras.
– Den första smittade odlingen har två infekterade anläggningar i samma älv, medan den andra har fyra infekterade lägen i två olika älvsystem. Möjligheten att behålla garantierna kommer sannolikt att försvåras av att sjukdomen uppenbarligen finns återetablerad i flera vattensystem, och omfattningen ännu inte är helt klarlagd, säger Charlotte Axén, tf statsveterinär vid SVA.
– Det vore olyckligt om vi förlorar garantierna och därmed ska släppa kontrollen på sjukdomen eftersom vi har vilda lax- och rödingstammar som kan bli hårt drabbade. Även odlad fisk kan hotas även om inte stora utbrott sker, eftersom BKD ger upphov till minskad tillväxt och försämrad köttkvalitet.
Det finns också en risk för att andra smittämnen kan få fäste och orsaka stora produktionstapp på grund av att fisken har en kronisk sjukdom.
– Smittspårning kommer att göras i kontaktodlingar i vår när temperaturen är tillbaka på gynnsam nivå för sjukdomen. Då har en eventuell smitta fått chansen att uppföröka sig så mycket att vi minimerar risken att få falskt negativa provsvar, säger Charlotte Axén.
Sveriges EU-garantier ska omförhandlas vid årsskiftet 2015-2016.
FAKTA
Om detta och andra intressanta, populärvetenskapliga ämnen kan du läsa i tidningen SVAvet. Nr 4/2014 är tillgänglig från vecka 51. Prenumeration är kostnadsfri och kan göras via SVA:s webbplats.
I skolverkets rapporter framkommer att 15 till 20 % av eleverna inte klarar nationella proven i grundskolan. Varje år går alltför många elever ut grundskolan utan behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen. Det finns ett behov av mer kunskap om vilka elever som riskerar att inte nå målen i grundskolan för att underlätta tidig identifiering och riktade stödinsatser.
– Läsförmåga och hörförståelse är några av de faktorer som i tidigare studier visat sig vara av betydelse för skolresultat. I den här studien undersöktes hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till hörförståelse, samt hur lässvårigheter och hörförståelse förutsäger skolresultaten i nationella proven i åk 3, säger Maria Levlin, Umeå universitet.
I studien framkommer att elever med svag läsförståelse i åk 2 ofta hade svårigheter även med hörförståelse (dvs. lyssna och förstå ord, meningar och berättelser). Elever med enbart avkodnings- och/eller stavningssvårigheter i åk 2 hade däremot en god hörförståelse. Hörförståelsen visade betydande samband med resultaten i svenska men även med resultaten i matematik i nationella proven i åk 3.
En viktig följd blir att inkludera även hörförståelse i arbetet med elever som har läsförståelsesvårigheter. Studiens resultat indikerar att det inte räcker med en god avkodningsförmåga för att uppnå en god läsförståelse.En hög andel av eleverna som inte fick godkänt i delproven i svenska respektive matematik i åk 3 var identifierade i en screening av läsförmågan i åk 2.
– Det var framförallt eleverna med läsförståelsesvårigheter som riskerade att inte klara nationella proven, medan eleverna med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter klarade nationella proven betydligt bättre.
– Det här visar att det är möjligt att använda tidiga screeningar av läsförmåga för att identifiera vilka elever som riskerar att inte klara nationella proven.
FAKTA
Disputationen äger rum fredag 12 december kl. 13.00-15.00, Humanisthuset, Hörsal E, Umeå universitet. Opponent är Jakob Åsberg, universitetslektor, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet.
Avhandlingen Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår finns publicerad digitalt.
– Det här är fantastiskt roligt, säger Jackie Taffinder projektledare på Historiska museet. Inte bara för oss på Historiska museet, det här materialet är efterfrågat av forskare från hela norra Europa. Vi har tiotusentals arkeologiska fynd och dokumentation som ritningar, fotografier och grävredogörelser från Alvastra. Nu blir materialet äntligen tillgängligt i en databas.
Pålbygganden är en mer än 5 000 år gammal boplats som ligger i Dagsmosse, nära Alvastra kloster i Östergötland. Stora delar av platsen har grävts ut av arkeologer i olika omgångar, 1909–1930 och 1976–1980. Utgrävningarna visade ett flertal golv av kraftiga björk- och furustammar. Golven vilade på pålar och mellan dem fanns rester av upprättstående pålar i form av en gles palissad. Boplatsen stod i förbindelse med fast mark genom en lång, smal spång. På platsen har arkeologer hittat stora mängder stenåldersföremål.
Det unika med föremålen, förutom att de är så väl bevarade, är att de vittnar om mötet mellan de två stora stenålderskulturerna i Nordeuropa, den så kallade ”trattbägarkulturen” och den ”gropkeramiska kulturen”. Trattbägarkulturen som fanns i västra Nordeuropa ända ner till dagens Spanien, bestod av bönder. Den gropkeramiska kulturen som fanns i öster, långt in i dagens Ryssland, bestod av jägare, samlare och fiskare. De här två stora och sinsemellan olika kulturerna möttes i Alvastra. Pålbygganden har tolkats som en plats för kollektiva ritualer och ceremonier.
– Vad som hände i Alvastra har blivit hett omdebatterat bland forskare genom åren, säger Jackie Taffinder. Vi har länge sagt att vi först var jägare och samlare och därefter blev vi bofasta bönder, men fynden säger något annat. De äldsta föremålen i Alvastra kommer från trattbägarkulturen som bestod av bönder och de yngre föremålen kommer från den gropkeramiska kulturen som bestod av jägare och samlare.
– Om några år kan vi få mer kunskap om livet på stenåldern och förhoppningsvis också nya teorier om vad som egentligen hände när människorna möttes i Alvastra, säger Jackie Taffinder.
FAKTA
Projektet är ett samarbete mellan Historiska museet och Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Stockholms universitet. Pengarna till projektet Alvastra pålbyggnad, 4 363 000 kr, kommer från Riksbankens Jubileumsfond.
