Epilepsikirurgi syftar till att personer med svår epilepsi ska bli anfallsfria, eller åtminstone få en påtagligt minskad anfallsfrekvens och därigenom en bättre livskvalitet.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har genom det svenska nationella epilepsikirurgiregistret, som omfattar samtliga patienter som opererats i Sverige sedan 1990, granskat data för 865 patienter som från 1996 och fjorton år framåt opererades vid Sveriges sex epilepsikirurgienheter.
Studien visar att bara tre procent av patienterna (25 av 865) fick bestående komplikationer av operationen. Jämförelser med en tidigare studie om komplikationsrisken visar dessutom på en positiv, nedåtgående trend i antalet.
Göteborgsstudien är en av många som visat på epilepsikirurgins goda effekter. En långtidsuppföljning från det svenska epilepsikirurgiregistret 2013 visade till exempel att över 60 procent av alla vuxna som opereras är anfallsfria 5-10 år efter operationen.
Samtidigt utförs bara mellan 50 och 60 operationer i Sverige varje år. Studier visar att det tar i genomsnitt 20 år för patienter med behandlingsresistent epilepsi att bli remitterade för operationsutredning.
– En anledning till att patienter remitteras sent kan vara att man felaktigt bedömer riskerna med en operation som för stora. Här är vår studie viktig eftersom den visar att risken för komplikationer är väldigt låg, säger Johan Bjellvi, forskare vid Sahlgrenska akademin.
En annan faktor är att många patienter inte känner till att operation kan vara en behandlingsmöjlighet vid epilepsi.
Göteborgs epilepsikirurgigrupp deltar nu i ett EU-projekt där man arbetar för att öka kunskapen om, och tillgängligheten till, epilepsikirurgi i Europa. Ett led i arbetet är att ta fram en ny klassifikation av komplikationer för epilepsikirurgi.
– För att genomföra åtgärder som ytterligare minskar riskerna med kirurgi måste de negativa effekterna kartläggas på ett enhetligt sätt säger Johan Bjellvi. I EU- projektet arbetar vi till exempel med en europeisk webbsida som kan användas av såväl patienter som läkare i 17 länder.
Artikeln Complications of epilepsy surgery in Sweden 1996-2010: a prospective, population-based study publicerades online i Journal of Neurosurgery i oktober.
FAKTA EPILEPSI
Epilepsi yttrar sig i anfall med eller utan påverkan av medvetandet och även med eller utan samtidiga kramper. Anfallen beror på övergående störningar i hjärnans elektriska nervimpulser. Orsaker till epilepsi kan vara tillfälliga eller permanenta skador i hjärnan, men orsaken kan inte alltid fastställas. Cirka en procent av Sveriges befolkning har en benägenhet att få upprepade epileptiska anfall. Det finns läkemedel och även kirurgi som kan lindra symtomen.
Kirurgisk behandling av epilepsi syftar till att göra patienten fri från anfall, att minska antalet anfall eller att minska anfallens svårighetsgrad genom att förhindra att de sprids till större delar av hjärnan. Det finns många typer av epilepsikirurgi. Vid den vanligaste operationen avlägsnas den främre delen av ena tinningloben. Andra typer av ingrepp syftar till att begränsa spridningsvägarna för den epileptiska aktiviteten i hjärnan.
Globala hälsoskillnader mellan befolkningar i hög- och låginkomstländer har visat sig vara mycket svåra att påverka, trots stora framsteg när det gäller kunskap, teknikutveckling och möjligheter till internationella investeringsstöd. Hållbara lösningar kräver att man stärker hälsosystemen och vårdpersonalens roller. Alison Hernández, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete studerat möjligheterna att förbättra vården bland fattiga på landsbygden i Guatemala.
– Våra studier visar att när vårdgivare aktivt arbetar med att genomlysa och diskutera vårdbehoven med lokala ledare, arbetsgivare, med flera, stärks vårdpersonalens möjligheter att ge en god vård och reagera på lokala behov. Detta gäller även i mycket fattiga områden, säger Alison Hernández.
I sitt avhandlingsarbete har hon fokuserat på hur undersköterskornas roll i det hälsofrämjande arbetet och deras relationer med nyckelpersoner på landsbygden, påverkar vårdresultaten. Avhandlingen visar att samarbetet mellan lokala ledare och vårdpersonal underlättades av att de hade en gemensam etnisk identitet och även ett gemensamt språk.
Undersköterskornas arbete leds oftast av sjuksköterskor där arbetsrelationen till stor del bygger på att sjuksköterskorna sköter uppföljning och kontroll av dokumentation av vårdinsatser, samt säkerställande av att vårdinsatserna genomförs i enlighet med fastställda regelverk. De sjuksköterskor i studien som hade en mer holistisk syn när det gäller patientvård och undersköterskornas behov, var mest framgångsrika att motivera undersköterskorna i sitt arbete.
– Ett aktivt arbete med mellanmänskliga relationer var den viktigaste faktorn för att undersköterskorna skulle klara den svåra arbetssituation, som arbete i dessa fattiga områden innebär. I den här typen av utsatta miljöer går det inte att enbart ge basal och standardiserad vård. Vetskap om grundläggande professionella värderingar inom omsorg kan vara vägledande för hur vårdverksamheten kan stärkas. I vår studie visades att dessa värden var mycket betydelsefulla, säger Alison Hernández.
Hon anser att resultaten i avhandlingen visar på nya möjligheter att stärka vården i låginkomstländer.
– Det fokus som jag har i min avhandling är unikt. Hittills har de flesta studier undersökt hur man kan locka personal från städer till landsbygden i fattiga länder för att täcka behovet av en adekvat sjukvård i resurssvaga områden. Jag har istället arbetat med befintlig hälso- och sjukvårdspersonal och undersökt hur hälso- och sjukvårdssystemet kan stärka vårdarbetet och dess resultat ur ett organisatoriskt perspektiv, säger Alison Hernández.
FAKTA
Om disputationen: Fredagen den 14 november försvarar Alison Hernández, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Att stödja sjuksköterskors arbetsprestation i landsbygdens Guatemala: Betydelsen av mänskliga relationer. (Engelsk titel: Enabling the performance of nurses in rural Guatemala: The role of relationships.) Opponent: Bart Criel, universitetslektor, Institute of Tropical Medicine, Antwerpen, Belgien. Huvudhandledare: Miguel San Sebastián. Disputationen äger rum kl. 09.00 Norrlands universitetssjukhus, Sal 135, Allmänmedicin, byggnad 9A.
Alison Hernández kommer från USA, hon är sjuksköterska och har en magisterexamen i folkhälsovetenskap. Efter sin disputation planerar hon fortsätta sitt arbete med att utveckla metoder för att förbättra hälsan för marginaliserade befolkningsgrupper och stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom forskning, utbildning och kapacitetsuppbyggnad för att stödja sjuksköterskors arbetsprestation, både i Guatemala och globalt.
Globalt sett beräknas antalet bilar att ha fördubblas till år 2035 och flygbranschen beräknar att passagerarvolymen kommer att tredubblas till år 2050. Bil- och flygplansindustrin menar att man genom tekniska lösningar ska kunna minska koldioxidutsläppen.
– Det råder en utbredd samstämmighet om att nuvarande klimatpolitik för passagerartransporter inte är tillräcklig för att uppnå en betydande minskning av utsläppen, i linje med de globala mål som finns för att stabilisera klimatet, säger Stefan Gössling.
Gösslings forskning visar att anledningen till att det inte presenteras några policys som har en betydande dämpande effekt på transporter från EU är att det finns olika sammanlänkade ”transporttabun” i vägen. Eftersom de utgör en politisk risk avhandlas inte de olika hinder som lägger sig i vägen för framtagandet, accepterandet och genomförandet av transportpolicys.
Hans resultat visar också att om man inte lyckas lyfta dessa transporttabun – som till exempel högst ojämlika individuella bidrag till transportvolymer och utsläpp, den sociala ojämlikhet som skapas av planerade marknadsbaserade åtgärder, lobbyismens roll och de olika sociala och psykologiska funktionerna av rörlighet – kommer det förbli svårt att uppnå en betydande minskning av utsläpp kopplade till passagerartransporter.
– Trots detta får transporttabun minimal uppmärksamhet av EU:s lagstiftare eftersom att diskutera dem skulle innebära att man ”rörde om i grytan”, det vill säga man skulle skada specifika intressen inom nyliberalistiska myndighetsstrukturer och de samhälleliga grunder och strukturer av transportsystem som är baserade på dessa, menar Stefan Gössling.
Resultaten presenteras i Journal of Transport Geograhy http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0966692314001586
Villkoren är ojämlika och Sverige behöver bli bättre på att se skillnad som en tillgång, enligt Thomas Winman, pedagog och integrationsforskare på Högskolan Väst.
– Vi är dåliga på att uppmärksamma invandrare som entreprenörer, trots att personer med utländsk bakgrund oftare är entreprenörer och egna företagare. Tyvärr får utrikes födda ofta sämre rådgivning och har större problem att hitta finansiärer.
Thomas tycker det är problematiskt att prata om invandrare som en homogen grupp som man försöker ge bestämda egenskaper.
– När vi betonar det som är annorlunda och försöker kategorisera utifrån det, glömmer vi att våra egna gränssättningar utgår ifrån våra normer. Det gör att den egna reflektionsförmågan minskar.
– I Sverige existerar en etnocentrism, där vi värderar alla andra kulturer utifrån vår egen och där de andra ofta anses vara sämre. Fokus ligger fortfarande på vad de invandrade personerna inte kan, istället för att se till vilka tillgångar de för med sig, säger Thomas.
Anledningen till att många invandrare startar eget företag är ofta att det är vägen till försörjning. I Trollhättan till exempel råder en extremt hög arbetslöshet bland invandrare, samtidigt som 37% av alla företagare i Trollhättan är födda utanför Sverige.
Gemensamt för invandrares företag är att de återfinns i branscher där det är relativt lätt att ”ta sig in” som kaféer, restauranger och transportbranschen. Samtidigt finns en stor potential även inom andra branscher.
– Produkter som får och lammkött importeras samtidigt som mycket jordbruksmark läggs i träda. Även många grödor som kan odlas i Sverige importeras, varför? Man ser sig inte i ett globalt perspektiv och att det finns en enorm potential.
Enligt Thomas Winman måste vi ändra förhållningssätt och perspektiv. Idéer måste planteras tidigt, redan i skolan.
– Integration är inte en etnisk fråga utan en konkurrensfråga för Sverige och vårt näringsliv. Ökad globalisering ger andra kulturella och sociala förutsättningar.
Studiens stora genombrott är upptäckten att glukosupptag i brunt fett kan stimuleras oberoende av insulin. Hoppet finns att denna alternativa signalväg ska kunna stimuleras farmakologisk och därmed sänka sockerhalterna i blodet. Detta kan leda till en ny behandling mot typ 2-diabetes.
– En av de mest intressanta egenskaperna med denna nyupptäckta signalväg är att den skiljer sig från den signalväg som startas av insulin. Detta betyder att signalvägen i brunt fett med stor sannolikhet kan aktiveras även i patienter med typ 2-diabetes där insulin-signaleringen är ur funktion, säger Tore Bengtsson, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet.
Trots att typ 2-diabetes är en mycket allvarlig sjukdom, som dessutom ökar, så finns det ännu ingen definitiv behandling eller bot.
– Det är därför av stort intresse att finna nya sätt som stimulerar glukosupptag i vävnader och minskar sockret i blodet, säger Tore Bengtsson.
Brunt fett har visat sig finna i vuxna människor och är en av de vävnader i kroppen som kan stimuleras till det högsta sockerupptaget per gram vävnad. Ett ökat sockerupptag i brunt fett kan därmed snabbt minska sockerhalten i blodet.
– Vår studie visar att de kroppsegna stresshormonerna adrenalin och noradrenalin ökar sockerupptaget i brunt fett. Adrenalin och noradrenalin kan påverka nästan alla våra organ genom att binda till receptorer på cellytan. Vi har visat hur och med vilken mekanism adrenerga receptorer, som finns på brunt fett, stimulerar sockerupptag. Detta är helt ny och banbrytande forskning, säger Tore Bengtsson.
FAKTA
Om typ 2-diabetes: Mer än 382 miljoner av världens befolkning är diagnostiserade med typ 2-diabetes och antalet växer snabbt. Risken för att någon gång under livstiden få typ 2-diabetes är mer än 30 %.
Det som händer rent molekylärt i en person med typ 2-diabetes är att vävnader förlorar sin förmåga att svara på insulinstimulering och kan därmed inte ta upp socker ifrån blodet. Insulin är det hormon som utsöndras efter att man ätit och är det viktigaste hormonet för regleringen av blodsockret. Om insulinsignalen inte fungerar leder detta till en oförmåga att sänka blodsockerhalten efter en måltid. För högt blodsocker är farligt för de flesta organ i kroppen och leder till många olika komplikationer inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, njursvikt, skador på perifera nervsystemet, blindhet och även amputationer och för tidig död.
Om studien: Studien är delvis finansierad av Vetenskapsrådet och har genomförts av forskare från Stockholms universitet. Studien publiceras i Journal of Cell Biology.
– Cellulosa är ett av de vanligaste materialen på jorden som kommer ur en förnybar resurs, säger Armando Córdova, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet. Ett utvecklingsområde som får allt större betydelse i dagens samhälle är att hitta nya produkter och nya material baserade på cellulosafibrer. Utmaningen är att skapa helt fiberbaserade material som kan konkurrera med andra typer av oljebaserade material och plast. Vårt nya forskningsprojekt vid forskningscentrum FSCN söker nya miljövänliga metoder för att nå detta.
– Vi kommer att använda katalysatorer och utföra våra processer under miljövänliga betingelser, exempelvis ”gröna” oxidationsmedel, som syre och väteperoxid, och ”grön” energi, som solljus, samt startmaterial från förnyelsebara råvaror och ofarliga lösningsmedel som vatten, säger Armando Córdova.
Det fyraåriga projektet vill utveckla nya och effektiva katalysatorer för att ändra och förbättra cellulosans egenskaper. Det ska inte bara leda till utveckling av miljövänlig kemi (minska syntessteg, slaggprodukter, lösningsmedel och energi) som kan användas i både akademin och industrin, utan också skapa unika förutsättningar för nya konkurrenskraftiga produkter. En miljövänlig katalytisk process ska kunna ge cellulosafibrer nya egenskaper som t ex att papper ska kunna bli vattentätt eller göras starkare, virke kan hindras från att ruttna, med mera.
– Vi kommer även att utveckla kombinationer av olika katalytiska system som kan ge lösningar till nya reaktioner, kemisk selektivitet och material som inte förväntas av ett enda katalysatorsystem. I själva verket är det så här som biokemin i naturen går till, säger Armando Córdova.
FAKTA
Armando Córdova har varit professor vid Mittuniversitetet i Sundsvall sedan 2009 och leder där en grupp forskare inom området. Córdovas forskning har bland annat resulterat i uppstart av bolag som idag producerar och säljer nya miljövänliga produkter i flera länder.
Så kallade enterotoxin-bildande Escherichia coli-bakterier, förkortat som ETEC, orsakar varje år omkring 400 miljoner diarréfall och 400 000 dödsfall i världens låg- och medelinkomstländer. Framförallt drabbas barn under fem år.
ETEC-bakterier är också orsaken till att nästan varannan resenär som reser i dessa områden drabbas av diarré.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är världsledande inom forskning på ETEC. Nu har Göteborgsforskarna tillsammans med kollegor från bland annat Wellcome Trust Sanger Institute i Storbritannien, Karolinska Institutet och universitet i Japan, Tyskland och USA gjort ett viktigt genombrott.
I en studie som publiceras i Nature Genetics visar Göteborgsforskarna med hjälp av omfattande DNA-analyser hur ETEC-bakteriens genetiska sammansättning ser ut – en analys som också gör det möjligt att kartlägga hur bakterien sprider sig.
– Vi kan se att enskilda farliga ETEC-stammar har uppstått ur en enda bakterie som sedan delat sig och spridits över hela världen. Det kan låta som dåliga nyheter, men det innebär att det vaccin vi utvecklar, och som baseras på de vanligaste förekommande bakterietyperna, också kommer att kunna ha en global nytta, säger Astrid von Mentzer, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Göteborgs universitet har idag världens största samling av ETEC-bakteriestammar, med över 3500 stammar från hela världen. I den aktuella studien har forskarna fokuserat på totalt 362 stammar som isolerats hos barn, vuxna och resenärer som de senaste 30 åren drabbats av diarré i Afrika, Asien, Latin- och Sydamerika.
– Analysen visar att barn, vuxna och resenärer i samma utsträckning drabbas av diarré orsakad av olika typer av ETEC-stammar. Det tyder på att vaccinet kan komma att fungera för samtliga patientgrupper, säger Astrid von Mentzer.
Forskarna kan i studien också visa att några av de identifierade ETEC-grupperna uppkommit så tidigt som för 174 år sedan.
Den nya kunskapen om ETEC-bakteriens genetiska komposition och hur bakterien sprider sig innebär enligt Astrid von Mentzer ännu ett steg närmare målet att minska förekomsten av diarrésjukdomar globalt.
Artikeln Identification of enterotoxigenic Escherichia coli (ETEC)
clades with long-term global distribution publiceras i Nature Genetics
den 10 november.
FAKTA
Forskningsprojektet är ett framgångsrikt samarbete mellan GU och Wellcome Trust Sanger Institutet i Cambridge, UK, som är världsledande inom sekvensering.
Det är slutsatsen i en avhandling som Emelie Condén, leg sjuksköterska och doktorand vid Centrum för klinisk forskning och Uppsala universitet, lägger fram den 14 november i Västerås.
– Det frågeformulär, DS14, som används för att mäta typ D-personlighet innehåller endast 14 frågor. Jag tror inte att är tillräckligt för att mäta personlighet på ett djupare plan, säger Emelie Condén.
Personlighetstyp D utvecklade från början för att studera personlighetsdrag hos patienter med hjärt-kärlsjukdom.
Tidigare forskning har visat att andelen hjärt-kärlsjuka patienter med D-personlighet ligger på 27-31 procent jämfört med 13-24 procent i befolkningen. Den metod som oftast används är ett enkelt självskattningsformulär, kallat DS14, som patienterna fyller i.
När Emelie Condén lät 1 000 hjärtsjuka vid olika tillfällen svara på DS14-formuläret blev resultaten motsägelsefulla. Under sjukhusvistelsen var andelen D-personligheter 14 procent, efter en månad 21 procent, och efter ett år 19 procent. Bara 6 procent av patienterna klassades som D-personligheter vid alla tre mätningar.
– Så stora ska variationerna inte vara, vi är ju samma personligheter oavsett vad som händer runt omkring oss. Min slutsats är att DS14 inte lämpligt att använda på människor som är i kris. Det verkar som DS14 mäter ett temporärt tillstånd, och kanske inte är den personlighetsmätning som är önskvärd.
Emelie Condén har även undersökt personlighetstyp D och dess hälsokonsekvenser bland ungdomar. Utgångspunkten var landstingets undersökning Liv och hälsa ung där ungdomarna bland annat fick fylla i DS14-formuläret.
Resultatet blev att 14 procent av ungdomarna bedömdes ha Typ D personlighet, och dessa hade fem gånger högre risk att drabbas av psykosomatiska symtom, som oro, huvudvärk, sömnproblem och värk.
– Det resultatet stämmer bättre överens med tidigare forskning om D-personlighet. Men jag ifrågasätter om DS14 verkligen mäter ungdomarnas personlighet. Metoden kanske endast mäter olika psykosomatiska symtom, säger hon.
Samtidigt är det viktigt är det viktigt att hitta riskindividerna inte bara utifrån biologiska faktorer utan även utifrån personlighet, anser Emelie Condén. Detta för att ge vårdpersonalen bättre kunskap och möjlighet att anpassa vård och rehabilitering till olika patienters behov.
– För att det ska bli möjligt behöver vi ta fram tillförlitliga och enkla verktyg för att bedöma personlighet.
Avhandlingen: Type D personality; psychometric properties of the DS14 and relations to ill-health and coronar heart disease in general and clinical populations
FAKTA
Disputation: Fredagen 14 november 2014 kl 13.15. Plats: Aulan, ingång 21, Västmanlands sjukhus Västerås. Opponent: Docent Aleksander Perski, Stockholms universitet
Many significant discoveries in physics and astronomy are dependent upon registering a barely detectable electrical signal in the microwave regime. A famous example of this was the discovery of cosmic background radiation that helped confirm the Big Bang theory. Another example is the detection of data from scientific instruments in space missions on their way to distant planets, asteroids or comets.
Faint microwave signals are detected by transistor-based low-noise amplifiers. Researchers at Chalmers University of Technology have now optimised indium phosphide transistors using a special process for this purpose. A spin-off company from Chalmers, Low Noise Factory, designs and packages amplifier circuits.
“Cooling the amplifier modules to -260 degrees Celsius enables them to operate with the highest signal-to-noise ratio possible today,” says Jan Grahn, Professor of microwave technology at Chalmers. “These advanced cryogenic amplifiers are of tremendous significance for signal detection in many areas of science, ranging from quantum computers to radio astronomy.”
Using a combination of measurements and simulations, the researchers investigated what happens when a microwave transistor is cooled to one tenth of a degree above absolute zero (-273 degrees Celsius). It was thought that noise in the transistor was limited by so-called hot electrons at such extreme temperatures. However, the new study shows that the noise is actually limited by self-heating in the transistor.
Self-heating is associated with phonon radiation in the transistor at very low temperatures. Phonons are quantum particles that describe the thermal conductivity of a material. The results of the study are based on experimental noise measurements and simulations of phonons and electrons in the semiconductor transistor at low temperatures.
“The study is important for the fundamental understanding of how a transistor operates close to absolute zero temperature, and also how we should design even more sensitive low-noise amplifiers for future detectors in physics and astronomy,” explains Jan Grahn.
The research has been performed as part of an international exchange between Chalmers University of Technology in Sweden and the California Institute of Technology. Co-authors are the University of Salamanca and the Swedish company Low Noise Factory. The study was conducted at the Gigahertz Centre, a joint venture between Chalmers, research institutes, company partners and the Swedish Governmental Agency for Innovation Systems (Vinnova).
The study “Phonon black-body radiation limit for heat dissipation in electronics” is published in Nature Materials on November 10th.
Dolores Gavier-Widén får 2,8 miljoner kronor för ett projekt som ska studera lagoviruset, som orsakar kaningulsot och fältharesjuka. Jean-Francois Valarcher får 3,8 miljoner kronor till att kartlägga nötkreaturs och fårs immunitet mot mul- och klövsjuka.
Med början 2015 startas ett treårigt samarbetsprojekt mellan SVA och SLU, samt fyra forskargrupper i Belgien, Frankrike och Tyskland, för att kartlägga nötkreaturs och fårs immunitet mot mul- och klövsjukevirus. Projektet, som koordineras i Frankrike, syftar till att studera dessa djurgruppers respons-gensignaturer som kan associeras med mul- och klövsjuke-infektion och vaccination, samt immunitet med lång tidslängd och viruspersistens. Potentiella målmolekyler och faktorer kommer att identifieras för utveckling av nya vacciner och för att förhindra viruspersistens.
– Det är en mycket smittsam och kostsam sjukdom av stor ekonomisk betydelse och ett nytt vaccin behövs för att minska smittorisken. Nuvarande vacciner är otillräckliga för att kontrollera sjukdomen, säger Jean-Francois Valarcher.
Nytt lagovirus sprider sig
Virus av släktet Lagovirus orsakar kaningulsot hos kaniner och fältharesjuka hos harar. Sjukdomen uppstod på harar i början av 1980-talet i Sverige. Ett nytt lagovirus upptäcktes 2010 i Frankrike. Det spreds snabbt bland vilda och tama kaniner genom flera europeiska länder.
Den nya varianten av viruset (RVHD2) undgår immunförsvaret, och upptäcktes först hos tamkaniner som vaccinerats mot det gamla gulsotsviruset men som ändå blev sjuka. Det nya viruset har visat sig smitta inte bara kaniner utan också kaphare. Denna art är en nattaktiv gräsätare, som liknar fältharen till storlek och utseende och förekommer bland annat på Pyreneiska halvön, Mallorca och i nästan hela Afrika.
Det finns en oro för att RVHD2 också spridits till Sverige, och kan ligga bakom dödlighet hos både vilda och tama kaniner samt hos harar. Projektet syftar till att studera uppkomsten och återkomsten av lagoviruset, upphov till aggressiva virusstammar och betydelse av en så kallad reservoarvärd av lagovirus. Det är ett treårsprojekt med koordinator från Frankrike. Forskare från Frankrike, Italien, Portugal och Sverige deltar.
FAKTA
Om ANIHWA: Ett av huvudmålen för EU:s ramprogram är att öka samordningen av det europeiska forskningsområdet, The European Research Area, ERA. En väg i detta är att öka samarbeten mellan nationella och regionala forskningsfinansiärer, vilket ska ske genom starka nätverk. ANIHWA handlar om djurhälsa och djurvälfärd hos produktionsdjur och akvatiska djur.
Läs mer om sjukdomarna på SVA:s webbplats:
Mul- och klövsjuka
Kaningulsot
Fältharesjuka
Detta visar SLU-forskare i en modell som beräknar risken för utvintringsskador i olika klimat. Höstsådda grödor kan ge större skördar än vårsådda, förutsatt att de inte skadas svårt av stark köld, talrika växlingar mellan kyla och tö eller mycket långliggande snötäcken. I de områden där höstvete odlas är risken för skada störst på breddgrader där det ofta är ganska kallt men där snötäcket inte är stabilt och därför inte ger ett tillräckligt bra skydd.
SLU-forskarna Giulia Vico, Martin Weih och Vaughan Hurry har tagit fram en datormodell som beräknar hur risken för utvintringsskador i höstvete påverkas av olika klimatfaktorer och av grödans tålighet mot olika påfrestningar. I en artikel i tidskriften Agriculture and Forest Meteorology visar de vad modellen förutser om höstvetets övervintring i dagens klimat på elva platser i Sverige, från Lund i söder till Delsbo i norr.
Snötäcket visade sig ha en nyckelroll som skydd mot köldskador. Risken att höstvetet skadas av låga temperaturer eller av omväxlande köld- och töperioder var störst i studiens två platser i norra Götaland, och där varierar vintervädret också mest från år till år.
– Resultaten stämmer väl överens med vad vi känner till från praktiken, säger Giulia Vico. Dessutom kan modellen användas för att undersöka vad ett varmare klimat skulle kunna innebära för framtidens jordbruk.
Om medeltemperaturen under vintern stiger med 2 °C kommer utvintringsproblemen förmodligen att minska i de områden som har störst problem idag. I stället lär de förflytta sig norrut till områden som har tillräckligt mycket snö idag.
En kritisk period under svenska förhållanden är enligt modellen senhösten, då grödan ännu inte har uppnått full vinterhärdighet och det inte finns något snötäcke.
– Om höstarna blir varmare blir risken ännu större att plantorna inte har vinterhärdats när köldknäpparna kommer, säger Giulia Vico. Av detta skäl bör man då välja sorter som härdas snabbt, eller vid högre temperaturer.
I områden där temperaturökningen är så stor att det inte bildas stabila snötäcken, men där det ändå förekommer rejäla köldknäppar, kan det paradoxalt nog behövas sorter med bättre vinterhärdighet än idag – trots ett varmare klimat.
FAKTA
Modellen kan utvecklas så att den kan förutsäga risken för skador också på andra övervintrande grödor och på fler platser. I den aktuella studien ingick Lund, Karlshamn, Halmstad, Jönköping, Malmslätt, Såtenäs, Stockholm, Karlstad, Uppsala, Falun och Delsbo.
Artikeln: Giulia Vico, Vaughan Hurry & Martin Weih. 2014. Snowed in for survival: Quantifying the risk of winter damage to overwintering field crops in northern temperate latitudes. Agricultural and Forest Meteorology 197, 65–75. DOI: 10.1016/j.agrformet.2014.06.003
Anslagen går till forskare verksamma vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Stockholms universitet:
Kan vår miljö och livsstil påverka risken att insjukna i reumatoid artrit och multipel skleros? Tomas Ekström, Karolinska Institutet, beviljas ytterligare anslag med 3 200 000 kronor för att kartlägga sambandet mellan arv och miljö och våra två vanligaste autoimmuna sjukdomar, reumatoid artrit och multipel skleros. Med hjälp av nya epigenetiska tekniker kommer forskarna att fortsätta studera länken mellan gener och olika faktorer i miljön, som t ex rökning och föroreningar från industrin.
Kontaktuppgifter: Tomas Ekström, professor, Karolinska Institutet, Inst. för klinisk neurovetenskap, Tel: 08-517 746 34, mobil: 073-982 36 11. E-post: tomas.ekstrom@ki.se”>tomas.ekstrom@ki.se
App för bättre sömnrutiner. Sover du sämre om du sitter vid datorn på kvällen? Och hur påverkas din arbetsprestation om du sover dåligt? Christian Benedict, vid Uppsala universitet beviljas 1 877 000 kronor för att undersöka vilka faktorer i och utanför arbetsmiljön som stör sömnen och hur sömnbrist påverkar prestationer. Tidigare studier har bland annat visat att användningen av skärmbaserad teknologi på kvällen kan sänka nivåerna av sömnhormonet Melatonin. Målsättningen är att utveckla en vetenskapligt baserad app som kan ge vägledning när det gäller aktivitets- och sömnrutiner.
Kontaktuppgifter: Christian Benedict, docent, Uppsala universitet, Inst för neurovetenskap. Tel: 018-471 41 36, mobil: 070-425 02 15. E-post: christian.benedict@neuro.uu.se”>christian.benedict@neuro.uu.se
Mäta vibrationer med smartphoneI Sverige utsätts ca 500 000 personer för vibrationer i arbetet, men det saknas billiga och användarvänliga mätare för bedömning av exponering. Lage Burström vid Umeå universitet beviljas 2 773 000 kronor för att fortsätta utveckla en idé där hand-, arm- och helkroppsvibrationer ska kunna mätas med hjälp av en app. Forskarna kommer att genomföra praktiska mätningar bland arbetstagare som är utsatta för vibrationer i sitt arbete med handhållna maskiner och som förare av olika maskiner och fordon.
Kontaktuppgifter: Lage Burström, forskare, Umeå universitet, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Tel: 090-785 13 43, mobil: 076-817 06 57. E-post: lage.burstrom@envmed.umu.se”>lage.burstrom@envmed.umu.se
Hur har införandet av New Public Management påverkat Socialtjänstens arbetsvillkor? Wanja Astvik vid Stockholms universitet beviljas 2 995 000 kronor för att undersöka hur socialsekreterarnas hälsa och arbetsvillkor påverkats efter införandet av nya styr-och ledningsmetoder, New Public Management (NPM), inom offentlig sektor. Samtliga biståndshandläggare och socialsekreterare inom Akademikerförbundet SSR kommer att få besvara en webbaserad enkät med frågor om hur NPM har påverkat deras arbetsvillkor, stress och hälsa. Resultaten från enkäten kommer att presenteras på internet, genom att data anonymiseras och visualiseras. Detta ger möjlighet att jämföra resultat över tid mellan kommuner och även med andra professioner.
Kontaktuppgifter: Wanja Astvik, forskare, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen. Tel: 08-16 20 00, mobil: 073-142 11 12. E-post: wanja.astvik@psychology.su.se”>wanja.astvik@psychology.su.se
FAKTA
Om AFA Försäkrings forskningsstöd: AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning
AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 600 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.
– Jag är väldigt glad åt att få sätta i gång detta spännande projekt, säger Christiane Funk, professor vid kemiska institutionen, Umeå universitet. Det har stor nytta för vårt samhälle, eftersom det syftar till att rena vatten och samtidigt generera produkter med högre värden. Det känns också spännande att starta ett nytt samarbete tillsammans med forskare som jag tidigare inte arbetat med.
Projektet bygger vidare på forskning ledd av Francesco Gentili, Sveriges Lantbruksuniversitet, om produktion av alger vid Dåva kraftvärmeverk utanför Umeå.
Syftet med Microbiorefine är att undersöka hur koldioxid, olika näringsämnen och föroreningar som finns i rökgaser och avloppsvatten kan återvinnas med hjälp av fotosyntetiska mikroorganismer som alger och cyanobakterier. Rökgaserna och avloppsvattnet fungerar som ”mat” till mikroorganismerna. Den biomassa som algerna och cyanobakterierna producerar kan sedan användas för bioraffinering för att få fram biobränslen som biodiesel, etanol och biogas, men också för att energiberika produkter som djurfoder och biogödsel.
– Vi kommer att använda mikroorganismer som är anpassade till det hårda svenska klimatet, säger Christiane Funk. I Umeå och Borås finns redan system för mikroalgproduktion i gång. Vi vill nu försöka finna optimala alg- och cyanobakteriestammar som gör det möjligt att öka produktionen av biomassa på vintern, när tillgången på dagsljus är begränsad och de låga temperaturerna är en utmaning.
FAKTA
Forskarna samarbetar med en rad företag i norra Sverige, Umeva AB, Ragnsells, SCA, Domsjö Fabriker och Norrmejerier. Dessa kommer att leverera avloppsvatten till projektet. Ytterligare samarbeten finns med Umeå Energi AB, Nynas AB och SP Processum AB i Örnsköldsvik, ett kluster av 21 industrier och företag längs den norrländska kusten.
Huvudsökande är Christiane Funk, Kemiska institutionen, Umeå universitet. Medsökande i projektet är Johannes Messinger och Leif Jönsson, Kemiska institutionen, och Anita Sellstedt, Institutionen för växtfysiologi, Umeå universitet, Francesco Gentili, Insitutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå, Andrea Toffolo, Institutionen för energivetenskaper, Lunds Tekniska högskola, Susanne Ekendahl och Niklas Strömberg, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås, och Andreas Hörnberg, SP Processum AB.
Projektet genomförs inom ramen för Energimyndighetens program Nydanande och behovsmotiverad forskning och utveckling med energirelevans. Det finansieras också av Umeå universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Lunds tekniska högskola, samt av de företag som medverkar i projektet. Totalt omsluter projektet 23 miljoner kronor.
Många av de viktigaste upptäckterna inom fysik och astronomi bygger på att vi kan registrera en knappt detekterbar elektrisk signal i mikrovågsområdet. Ett exempel är upptäckten av den kosmiska bakgrundsstrålningen, som bekräftade den berömda Big Bang-teorin. Ett annat exempel är mottagning av data från vetenskapliga instrument på rymdsonder på väg till fjärran planeter, asteroider eller kometer.
Svaga mikrovågssignaler detekteras med transistor-baserade lågbrusiga förstärkare. Nu har forskare på Chalmers optimerat transistorer, tillverkade i materialet indiumfosfid, i en speciellt framtagen halvledarprocess för ändamålet. Ett avknoppningsföretag från Chalmers, Low Noise Factory, har designat och paketerat förstärkarkretsar.
– Genom att kyla förstärkarmoduler till -260 grader Celsius kan vi få dem att fungera med det högsta signal-till-brus-förhållandet som idag är möjligt, säger Jan Grahn, professor i mikrovågsteknik på Chalmers. Dessa avancerade kylda förstärkare har stor betydelse för detektion av signaler inom en mängd vetenskapsområden, från kvantdatorer till radioastronomi.
Forskarna har via experiment och simuleringar undersökt vad som händer med en mikrovågstransistor när den kyls till någon tiondels grad ovanför absoluta nollpunkten (-273 grader Celsius). Vid dessa extremt låga temperaturer har det ansetts att bruset i en transistor begränsas av så kallade heta elektroner. Men den nya studien visar att bruset i stället begränsas av egenvärmning i transistorn.
Egenvärmning hänger samman med fononstrålning i transistorn vid mycket låga temperaturer. Fononer är kvantpartiklar som beskriver värmeledningsförmågan i material. Resultaten i studien bygger på en kombination av experimentella brusmätningar och simuleringar av fononer och elektroner i halvledartransistorn vid låga temperaturer.
– Studien är viktig dels för vår grundläggande förståelse för hur halvledartransistorn fungerar nära absoluta nollpunkten, dels för hur vi ska konstruera ännu känsligare lågbrusiga förstärkare för framtidens mottagare inom fysik och astronomi, säger Jan Grahn.
FAKTA
Forskningen har utförts som en del i ett internationellt forskningsutbyte mellan Chalmers och California Institute of Technology. Medförfattare är Universitetet i Salamanca och företaget Low Noise Factory i Mölndal. Studien har utförts inom Gigahertz Centrum, ett samarbete mellan Chalmers och företag i Vinnovas Vinn Excellence program.
Studien Phonon black-body radiation limit for heat dissipation in electronics publiceras den 10 november i Nature Materials.
Detta visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
– Elever på pojkdominerade yrkesförberedande program löper en särskild stor risk att marginaliseras, säger Pernilla Andersson Varga, avhandlingens författare.
Pernilla Andersson Varga har undersökt skrivundervisningen inom ramen för en och samma svenskkurs på fyra olika gymnasieprogram vid en gymnasieskola. Till grund för undersökningen ligger elevernas skrivuppgifter och producerade texter, lärarnas bedömningar samt intervjuer och fältanteckningar. Studien har gjorts dels på två studieförberedande gymnasieprogram, naturvetar- och samhällsvetarprogrammet, dels på två yrkesförberedande program, el- och handelsprogrammet.
Resultaten visar på radikalt skilda villkor för skrivundervisningen.
– På ett av de studerade programmen, i elklassen, erbjöds en erbjöds en undervisning inriktad på återgivning av fakta eller av elevernas egna förehavanden. Det resulterade i texter som motsvarar nivån för grundskolans mellanår, säger Pernilla Andersson Varga.
Eleverna på de båda studieförberedande programmen erbjöds däremot en skrivundervisning med potential att utveckla olika skrivrepertoarer. Skrivuppgifterna där tvingade fram texter som var både utredande och argumenterande.
– Att vara en kompetent skribent är något som tillhör vuxenlivet och det är en viktig del av ett aktivt medborgarskap.
Det som avvek från mönstret var emellertid skrivundervisningen på det yrkesförberedande handelsprogrammet. Där var undervisningen starkare inramad och instruerande steg för steg, något som normalt inte gäller för skrivundervisningen där det istället är sällsynt med genomarbetade instruktioner. Handelsprogrammets elever klarade tack vare detta att producera både utredande och argumenterande texter.
Pernilla Andersson Varga efterlyser en omvärdering av förväntningarna på elever som studerar på yrkesinriktade program.
– Dessutom har idag få lärare ett eget förhållningssätt till den typen av skrivande som de förväntar sig att deras elever ska klara. Det försvårar arbetet med att nå de motvilliga skribenterna bland eleverna, och där skiljer sig läsandet från skrivandet, säger hon.
Av avhandlingen framgår att skrivundervisningens del av en och samma svenskkurs varierar för de olika gymnasieklasserna, i avhandlingen mellan 20 och 50 procent av kursen.
– Lärarutbildningen behöver utbilda lärare så att de förmår undervisa elever med olika stort kulturellt kapital. Dessutom kan redan verksamma lärare behöva utveckla sin didaktiska verktygslåda. Först då kan svenskämnet göra anspråk på att vara skolans främsta demokratiämne. Som det nu är bidrar skrivundervisningen till den sociala reproduktionen och befäster klyftorna, säger Pernilla Andersson Varga.
Läs avhandlingen
FAKTA
Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
Pernilla Andersson Varga lägger fram sin avhandling ”Skrivundervisning på gymnasieskolan. Svenskämnets roll i den sociala reproduktionen” vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet. Disputationen sker fredagen den 14 november klockan 13.00 i sal BE 036, Pedagogen hus B, Läroverksgatan 15, Göteborg.
– En förklaring till de positiva hälsoeffekterna är att man generellt tänker på vad man äter och äter färre kalorier när man går på diet. Hälsoeffekterna beror därför sannolikt inte enbart på den paleolitiska kosten utan snarare på det faktum att deltagarna i våra studier fick ett sundare näringsintag och framför allt att de åt mindre, säger Caroline Mellberg, läkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, som har skrivit avhandlingen.
Efter klimakteriet får kvinnor en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och diabetes, vilket anses orsakas av en omfördelning av fett från höfter och rumpa till magen, där det ur hälsosynpunkt är sämre att lagra fett. Ursprungsbefolkningar på olika platser i världen, däribland Papua Nya Guinea, har varken diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar. Caroline Mellberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt om det går att undvika de negativa hälsokonsekvenser som klimakteriet medför bland kvinnor i Sverige genom att byta kost.
I en första studie fick en grupp överviktiga kvinnor som genomgått menopaus paleolitisk diet under fem veckor. Resultaten visar att dieten reducerade kvinnornas energiintag, kroppsvikt, midjemått och blodtryck, samt förbättrade en rad metabola parametrar, inklusive blodfetter och inlagring av fett i levern.
I en tvåårsstudie jämförde Caroline Mellberg paleolitisk kost med en kost enligt de Nordiska näringsrekommendationerna, NNR. Även den studien gav en kraftfull och bestående minskning av fettmassa, vikt och midjemått. Under de första sex månaderna var effekten mer uttalad i gruppen med paleolitisk kost, jämfört med gruppen som åt kost enligt NNR. Inga deltagare i någon av studierna hade några kalorirestriktioner utan åt så mycket de ville.
Vid en uppföljning efter två år fanns inga mätbara skillnader mellan grupperna, förutom att deltagarna i gruppen med paleolitisk diet hade en bättre balans när det gäller blodfetter. I båda dietgrupperna sågs en signifikant sänkning av leverfett under studieperioden. Leverns insulinkänslighet förbättrades de första sex månaderna i båda studiegrupperna, dock mer uttalat i gruppen som åt paleolitisk kost. Vid studiens slut hade insulinkänsligheten återgått till ursprungsnivån i båda grupperna.
Caroline Mellberg anser att det behövs ytterligare studier där man undersöker förmågan hos olika dieter att ge gynnsamma metabola effekter, både på kort och lång sikt. Hon nämner bland annat studier där man undersöker en kombination av diet med fysisk aktivitet, särskilt hos personer som har metabola störningar inklusive typ 2-diabetes.
– Fetma är ett tilltagande hälsoproblem i hela världen och fetmarelaterad sjuklighet står för en betydande del av samhällets sjukvårdskostnader, förutom det lidande på individnivå som sjukdomen orsakar. Att öka förståelsen för fetmarelaterad sjuklighet, samt att förebygga och behandla fetma och sjukdomar som kan kopplas till fetma, är därför av stor betydelse, säger Caroline Mellberg.
Caroline Mellberg kommer från Ängelholm. Hon är läkare och arbetar vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Om de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR): NNR ger rekommendationer om hur mycket av olika näringsämnen – vitaminer, mineraler, protein, fett och kolhydrater – man behöver för att kroppen ska utvecklas och fungera på bästa sätt på både kort och lång sikt. NNR ger också rekommendationer om fysisk aktivitet. NNR lyfter också fram matvanor som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och cancer – sjukdomar som alla är kopplade till våra matvanor och livsstil. De nordiska näringsrekommendationerna är de officiella rekommendationer som används i Sverige.
Om paleolitisk kost: Paleolitisk kost bygger på teorier om vad vi åt under tiden då vi var jägare och samlare, 2 000 000 – 10 000 år före vår tid, samt även på hur en del ursprungsbefolkningar äter idag. Kosten utesluter mejeriprodukter, spannmål, ris, bönor, raffinerat socker och salt. Kosten baseras på grönsaker, frukt, bär, ägg, nötter och magert kött.
Om disputationen: Fredagen den 14 november försvarar Caroline Mellberg institutionen för folkhälsa och klinisk medicin sin avhandling med titeln: Effekter av dietintervention på kroppssammansättning och leverfett hos överviktiga kvinnor efter menopaus. (Engelsk titel: Effects of diet intervention on body composition and ectopic fat accumulation in obese postmenopausal women). Opponent: Mats Rudling, professor, Institutionen för medicin, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Tommy Olsson. Disputationen äger rum kl. 13.00, Norrlands universitetssjukhus, Tandläkarhögskolan, Hörsal B, 9 trappor.
