I sin artikel i tidskriften Ecology and Evolution visar forskarna att hyggen som var ängsmark för över hundra år sedan har 36 procent fler växtarter än hyggen som var barrskog vid samma tidpunkt. Detta fynd väntas leda till att skogsbruket måste ta hänsyn till markanvändningshistoriken och därmed bidra till att bevara arter som vi normalt förknippar med artrika gräsmarker.
Ogödslade ängs- och betesmarker har genom årtusenden av slåtter och bete utvecklat en enastående hög och unik biologisk mångfald, inte minst av växter. Dessvärre har arealen av dessa marker minskat med över 90 procent i Sverige under det senaste seklet. En stor del omvandlades till produktionsbaserad barrskog.
I studien har forskarna använt häradsekonomiska kartor för att identifiera hyggen som brukades antingen som äng eller skog på 1870-talet. När de olika hyggena jämfördes med avseende på floran, visade det sig att skillnaderna var slående. Hyggen med ängsbakgrund hade i genomsnitt 36 procent högre artrikedom av växter än hyggen med skogsbakgrund. Likaså var artantalet växter typiska för just ängar högre, vilket visar att rester av den typiska ängsmarksfloran fortfarande finns kvar.
Med tanke på den stora förlust av ängs- och betesmarker som skett under kort tid, lever många växer en tynande tillvaro, liksom andra arter som är beroende av dem. Resultaten från studien ger hopp om att detta ska kunna åtgärdas. Forskarna rekommenderar införandet av en ny typ av naturvårdshänsyn som baseras på den historiska markanvändningen och kompletterar nuvarande hänsyn att till exempel lämna kvar död ved. Det skulle kunna innebära att vissa områden lämnas oplanterade efter avverkning eller att lövträd planteras i stället för barrträd.
En sådan hänsyn skulle inte bara skapa bättre förutsättningar för en unik flora och bidra till ett mer variationsrikt landskap, utan även ge markägare en bättre inblick i den egna fastighetens historiska markanvändning.
Artikel: Vegetation in clear-cuts depends on previous land use: a century-old grassland legacy av Dennis Jonason, Mathias Ibbe, Per Milberg, Albert Tunér, Lars Westerberg och Karl-Olof Bergman. Ecology and Evolution Volume 4, Issue 22, November
Sjuksköterskan Eva Sving har i sin avhandling undersökt faktorer inom hälso- och sjukvården som har betydelse för framgångsrik trycksårsförebyggande vård. Ett annat syfte var att utvärdera en intervention med fokus på att införa evidensbaserad trycksårsförebyggande vård. Hon visar på en möjlig väg att arbeta med kvalitetsförbättringar för den grupp patienter som har en ökad risk att utveckla trycksår.
Trycksår räknas som en vårdskada och är ett problem inom svensk sjukvård. Sedan 2008 har Sveriges Kommuner och Landsting haft fokus på trycksår som en kvalitetsindikator för att öka medvetenhet om problemet och få till stånd förbättringar. Den senaste nationella undersökningen 2014, visade att 14 procent av patienterna på svenska sjukhus har trycksår. Dessa leder till ett ökat lidande med bland annat depression och konstant smärta och är också förknippande med höga kostnader för hälso- och sjukvården.
– Att föra in nya rutiner för att kvalitetssäkra vården har visat sig vara svårt. Man måste ta hänsyn till många faktorer i den komplexa organisation som hälso- och sjukvården är och det saknas kunskap om hur man ska göra för att lyckas på bästa sätt, berättar Eva Sving.
Hennes studier visar att trycksårsförebyggande arbete till stor del var beroende av andra faktorer än patientens risk att utveckla trycksår. Som till exempel vilket sjukhus och vilken typ av avdelning patienten befann sig på. Det förebyggande arbetet, som beskrivs av sjuksköterskorna, var beroende av avdelningskulturen och varierade från organiserat till oorganiserat.
Resultatet visar också att det är viktigt med personer som har rollen att stödja förbättringsarbetet. Kommunikation mellan chefer och vårdpersonal om resultaten från kvalitetsmätningar var en nyckelfaktor till förbättring. Den skapade medvetenhet och motivation hos vårdpersonal att fortsätta med förbättringar
Det trycksårförebyggande arbetet förbättrades efter interventionen, men det fanns behov av ett fortsatt arbete. I det arbetet beskrev vårdpersonal kvalitetsmätningar som mycket viktigt.
– För att få till stånd ett evidensbaserat trycksårsarbete behöver chefer från alla led bidra från sin position. Det är viktigt att avsätta tid för reflektion och kommunikation bland vårdpersonal och chefer för att skapa samsyn om hur trycksårsförebyggande arbete ska utföras. Trycksårsförebyggande vård är ett teamarbete, säger Eva Sving.
Hon konstaterar också att det är viktigt att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om hur förebyggande åtgärder utförs. Det skapar möjlighet för dem att planera och leda vården utifrån patientens behov.
FAKTA
Disputationen äger rum vid Gävle sjukhus den 28 november kl 13.00. Läs mer om avhandlingen.
I avhandlingen ”Bimanual movement control: insights from golf ball striking” första studie deltog 45 golfare, både kvinnor och män, som spelade på professionell eller elitamatörnivå. Resultaten visar att golfspelarna, oavsett kön, expertisnivå och slaglängd, använder sig av samma rörelsekedja där kroppssegmentens maximala rotationshastigheter nås i ordning inifrån och ut, det vill säga från kropp till klubba.
– Det är känt sedan tidigare att denna strategi är fördelaktig när kroppen ska maximera hastigheten i ett distalt segment (hand) eller redskap, men inte att samma strategi används både vid höga och låga hastigheter i bimanuella rörelser. Denna strategi kan förenkla både kontrollen av rörelsen och vara fördelaktig för att uppnå god precision, säger Fredrik Tinmark.
I den andra studien presenteras ekvationer för att kunna studera mobilitet i rörelser där båda händerna greppar ett objekt eller ett redskap. Mobilitet är ett mått på hur känslig en punkt eller ett segment är för påverkan i olika riktningar och är en funktion av relationen mellan olika kroppssegment. I komplexa rörelser, där flera rörelser kan användas för att lösa en given uppgift, kan den konfiguration väljas som maximerar mobiliteten i önskad rörelseriktning och minimerar densamma i andra riktningar för att minimera effekten av eventuella störningar.
I den tredje studien visade resultaten att mobiliteten för klubbhuvudet är som högst i klubbhuvudets rörelseriktning vid träffögonblicket. Samtidigt är mobiliteten som lägst i den riktning som är vinkelrät mot rörelseriktningen. Denna reglering av mobilitet indikerar att nervsystemet väljer ett rörelseutförande som vid träffögonblicket främjar rörelse i samma riktning som klubbhuvudet och motverkar rörelse som är vinkelrät mot denna. Mobiliteten reglerades på samma sätt oavsett slaglängd och oavsett expertisnivå.
I den fjärde studien undersöks en metod för att bestämma krafter vid greppet i syfte att kunna studera hur respektive hand påverkar golfklubban under svingen. Med en sådan metod kan ytterligare kunskap nås om betydelsen av att använda två händer och två armar jämfört med en hand och en arm när ett redskap ska manipuleras. Resultaten från denna studie visar att det krävs mer metodologisk utveckling innan tillämpning.
Avhandlingen visar att inte bara maximala golfslag utan även submaximala utförs med en proximal till distal sekventiering. Av detta kan golfutövare lära sig att inte medvetet försöka träna in olika ordning på rörelsekedjan för olika slaglängder. Till sist visar avhandlingen att nervsystemet verkar reglera mobiliteten i klubbhuvudet så att den är som högst i rätt riktning precis vid träffögonblicket.
Anledningen till att golf valdes som modell i avhandlingen är att den lämpar sig bra för att undersöka kontrollen av komplexa bimanuella rörelser. Fredrik Tinmark har dessutom en lång bakgrund inom golf och att så många professionella deltagit är resultatet av ett samarbete med Svenska Golfförbundet.
Det visar museologen Märit Simonsson i en ny avhandling, Displaying Spaces: Spatial Design, Experience, and Authenticity in Museums.
– Museiutställningar består av flera dimensioner som upplevs genom att vi, när vi besöker museer, rör oss genom rummet och kan betrakta föremål, texter, bilder och montrar från olika håll. Det är alltså en i högsta grad rumslig upplevelse som är karaktäristisk för just museer, menar Märit Simonsson.
– Ändå har endast få museologiska studier gjorts där just rum har stått i centrum och med sin avhandling vill Märit Simonsson bidra till den museologiska forskningen med ett genomgående rumsligt perspektiv på utställningsmediet.
I sin avhandling har Märit Simonsson studerat fem museer i Rom i Italien som hon använder för att tydliggöra vilka effekter rumsliga element såsom färg, form, ljus och material har på upplevelsen av det som visas i museet. De fem romerska museerna är Museo dell’Ara Pacis, Palazzo Doria Pamphilj, Palazzo Massimo alle Terme, Centrale Montemartini och MAXXI.
De befinner sig alla inom genrerna konst- och kulturhistoriska museer och deras arkitektur och innehåll representerar olika tidsåldrar och stilar. Märit Simonsson har använt en metod där hon har systematiskt besökt varje museum under ett flertal tillfällen och observerat sina egna intryck och upplevelser under besöken.
Tillsammans med teori och filosofi som anknyter till rumsupplevelser och museologi analyserar hon sina upplevelser av rummen i de fem romerska museerna och lyfter också en diskussion om rumsutformningens betydelse i museer i allmänhet.
Enligt Märit Simonsson så kan olika känslostämningar uppstå inom oss när vi är närvarande i ett museirum men vi kan inte alltid sätta fingret på vad det är som väcker just de förnimmelserna och ofta är det just rummets utformning, färgsättning, material eller belysning som bidrar till detta. Den övergripande slutsatsen i Märit Simonssons avhandling är att ett museirum påverkar våra upplevelser, oavsett hur det ser ut och oavsett om de tilltalar oss eller inte.
FAKTA
Disputationen äger rum fredag 28 november kl. 10.00, Samhällsvetarhuset, Hörsal B 147, Umeå universitet. Opponent är Vaike Fors, universitetslekror och filosofie doktor, sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad.
Avhandlingen Displaying Spaces: Spatial Design, Experience, and Authenticity in Museums finns publicerad digitalt.
– Det är viktigt att vi har kvalitetssäkrade mätmetoder, som vi vet fungerar och som ger kommuner, entreprenörer och forskare korrekta mätresultat för att kunna fatta beslut om exempelvis trafikfrågor. Det är också viktigt för att forskningen ska kunna påvisa vilka exakta samband exponering för kväveoxid har när det gäller människors hälsa, säger Annika Hagenbjörk-Gustafsson, forskningsingenjör och doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Luftföroreningar från trafik kan orsaka negativa hälsoeffekter. Kvävedioxid, ett giftigt ämne i trafikavgaser, används ofta som en markör för trafikrelaterade luftföroreningar. Det finns bindande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid som inte får överskridas, vilket gör att kommuner är ålagda att mäta detta ämne.
I större kommuner sker mätningarna med dyra referensinstrument placerade i en mätvagn. Ett enklare sätt att mäta kvävedioxid är med diffusionsprovtagare; en liten, billig och bärbar provtagare som bygger på att luften man vill mäta tas upp på ett filter i provtagaren. Många mätningar kan göras samtidigt på olika platser och haltvariationen i tid och rum kan studeras. Mätdata kan sedan användas för att göra och validera modeller av luftföroreningshalter. För att säkerställa att diffusionsprovtagare mäter korrekt måste de valideras mot referensmetoden vilket innebär att provtagarens provtagningshastighet bestäms.
Mätningar av kvävedioxid, som ger felaktigt höga halter kan leda till felaktiga politiska beslut angående trafikomläggningar, vägbyggnationer med mera. Inkorrekta mätresultat, kan också leda till felaktiga slutsatser om orsakssambandet mellan människors exponering för kvävedioxid och dess orsakade hälsoeffekter.
I sitt avhandlingsarbete har Annika Hagenbjörk-Gustafsson därför utvärderat och validerat två diffusionsprovtagare för kvävedioxid, Willems badge och Ogawa-provtagaren. Hon konstaterar att provtagarnas upptagsförmåga beror på yttre faktorer som till exempel vindhastighet, temperatur och luftfuktighet, som man måste ta hänsyn till.
Avhandlingen visar att Willems badge fungerar sämre vid vindhastigheter under 0,3 m/s vilket gör att den är mindre lämplig för mätningar i inomhusluft där luften är stillastående. Däremot fungerar den utmärkt vid mätningar utomhus och för personburen mätning.
Ogawaprovtagaren fungerar bra vid mätning utomhus, men resultaten måste korrigeras mot en experimentellt framtagen provtagningshastighet. Däremot får man felaktiga halter om man använder tillverkarens instruktion för uträkning av halter. Temperaturen påverkar provtagarens funktion, varför provtagningshastigheten ska justeras mot den medeltemperatur som uppmäts vid mätningen.
– Vi vet nu att båda dessa metoder fungerar bra och är jämförbara i förhållande till varandra, säger Annika Hagenbjörk-Gustafsson.
Avhandlingen är publicerad digitalt.
FAKTA
Om disputationen. Fredagen den 28 november försvarar Annika Hagenbjörk-Gustafsson, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Validering av diffusionsprovtagare för kväveoxider och mätning i olika miljöer. (Engelsk titel: Validation of diffusive samplers for nitrogen oxides, and applications in different environments). Opponent: Greta Smedje, docent, arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet. Huvudhandledare: Kåre Eriksson. Disputationen äger rum kl. 09.00 Norrlands universitetssjukhus, Hörsal B Unod T 9.
Annika Hagenbjörk-Gustafsson kommer från Kalmar. Hon arbetar som
forskningsingenjör och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och
klinisk medicin, Umeå universitet.
Sedan 2007 pågår ett samarbete inom kultur, utbildning, vetenskap och
teknik mellan Sverige och Italien. Det löper med treåriga program och
för åren 2014-2017 är forskning och teknik anpassad till ett åldrande
samhälle ett av tre prioriterade forskningsområden.
Man vill utnyttja den teknik i det som kallas ”smarta” bostäder (Ambient
Intelligence), där man genom utplacerade sensorer kan se vad som händer
i bostaden. Genom att kombinera den med bärbara sensorer (Wearable
Sensors), som smarta klockor eller annan utrustning, kan man skapa ett
ännu smartare system som stöd till äldre personer.
Ett exempel är om en person ska ta en speciell medicin efter lunch, kan systemet avvakta med en påminnelse tills personen ätit i stället för att påminna vid ett speciellt klockslag. På liknande sätt kan kunskaperna om olika
nödsituationer med hjälp av WearAmI bli mer tillförlitliga.
FAKTA
WearAmI, som nu får stöd av Vetenskapsrådet, är ett samarbete mellan robotikforskningen AASS Cognitive Robotic Systems labbet vid Örebro universitet och Laboratorium vid universitetet i Genua.
Vid Laboratorium i Genua finns expertkunskaper om bärbara sensorer medan AASS i Örebro är känt för forskningen inom intelligenta miljöer och robothjälpmedel (se www.aass.oru.se/CRS).
I avhandlingen Det sitter i väggarna har Erik Sigurdson, Umeå universitet, undersökt på vilket sätt gamla föreställningar om mansfostran lever kvar i trä-
och metallslöjdsalen, och vilka erfarenheter som görs när dagens elever – både pojkar och flickor – möter denna miljö.
Avhandlingen rörande skolans slöjdundervisning presenteras utifrån ett genusperspektiv och behandlar hur elever oavsett kön gör de erfarenheter som förr bara riktades till pojkar. Eftersom analyserna fokuserar kroppslighet och rumslighet snarare än tal, ges här en alternativ bild av hur maskulinitet görs eller upplevs i trä- och metallslöjdsalen, hos såväl flickor som pojkar.
– Denna studie är därför ett viktigt bidrag i förståelsen av trä- och metallslöjdens lärmiljö, inte minst i en tid då både textilslöjd och trä- och metallslöjd ryms under en gemensam kursplan, och slöjdämnets åtskilda lärmiljöer diskuteras alltmer av slöjdlärare, säger Erik Sigurdsson.
– Avhandlingen visar att trä- och metallslöjdsalen byggdes och utrustades för att skapa vissa kroppsrörelser och upplevelser hos gruppen pojkar, men att dessa upplevelser är tillgängliga även för flickor idag genom trä- och metallslöjdens rum, verktyg och material.
– Analyserna visar också att trä- och metallslöjdsalen förändrats över tid. Den har efterhand gjorts teknisk och riskfylld, men också alltmer social. Förutom att elever uppfattar trä- och metallslöjdens olika platser, verktyg och maskiner som mer eller mindre tillgängliga beroende på könstillhörighet och vana av rummet, skapas också erfarenheter som inte nödvändigtvis är uttalade.
Centralt för dessa kroppsliga erfarenheter är de tredimensionella, hårda och tysta materialen i trä- och metallslöjden, den vanligtvis avlånga formen på material och verktyg samt de fria ytor som numera präglar lärmiljön. De kroppsliga erfarenheter som främjas i en traditionell trä- och metallslöjdsal beskrivs i avhandlingen som grundläggande, krävande och ovanliga i skolan, eftersom syn och tal har en nedtonad betydelse vid arbete i de hårda, tredimensionella och tysta materialen.
– En slutsats är också att trä- och metallslöjdsalens maskulina kod inte har att göra med att pojkar eller flickor skulle ha olika kroppsliga förmågor, utan snarare att de allmänmänskliga kroppsliga förmågor som utvecklas i trä- och metallslöjden förbehållits pojkarna på en politisk nivå, genom slöjdämnets isärhållande av flickor och pojkar.
Avhandlingen bygger på genusvetenskapliga och fenomenologiska teorier om identitet och kroppslighet. Genom dessa teorier analyseras observationer av traditionell trä- och metallslöjdsundervisning på högstadiet. Hur eleverna förhållit sig till rummet, skyddsutrustningen, verktygen, materialen och varandra, har stått i fokus för observationerna.
FAKTA
Disputationen äger rum fredag 28 november kl. 13.00, Humanisthuset, Hörsal E, Umeå universitet. Opponent är professor Mikael Alexandersson, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.
Avhandlingen Det sitter i väggarna. En studie av trä- och metallslöjdsalens materialitet, maskulinitet och förkroppsliganden, finns publicerad digitalt.
Hjärnans hippocampussystem är viktigt för vår förmåga att lära oss nya saker och att minnas dessa. Tidigare studier har visat att det förekommer åldersrelaterade förändringar när det gäller aktiviteten i hippocampus i vila, men exakt hur åldersförändringarna ser ut och hur de kan påverka olika minnesfunktioner har hittills varit okänt. För att studera detta närmare har forskarna vid Umeå universitet låtit 339 personer i åldrarna 25 till 80 år bland annat genomgå så kallad ”resting-state fMRI”, funktionell magnetkameramätning av hjärnan vid vila.
I studien som publiceras i veckans nummer av tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, konstateras att den förhöjda aktiviteten i olika hippocampusområden under vila, delvis beror på åldersrelaterad påverkan av nervbanor som ska koppla ihop hippocampus med andra områden i hjärnan.
– Det vi nu kan visa är att minnesstörningar som kommer med stigande ålder sannolikt delvis beror på en process där samverkan mellan de olika hippocampusregionerna ökar. Det bidrar i sin tur till att hippocampus riskerar att isoleras från andra viktiga nätverk och centra i hjärnan. När förmågan att engagera hippocampus blir sämre, blir det allt svårare för oss att på ett optimalt sätt använda våra minnesfunktioner, exempelvis för att minnas olika händelser, säger Lars Nyberg, professor vid Institutionen för strålningsvetenskaper och Institutionen för integrativ medicinsk biologi, IMB, Umeå universitet, som står bakom studien.
FAKTA
Den aktuella studien utgår från det Umeåbaserade Betulaprojektet.
Läs studien i PNAS
Om studien: Salami, Pudas & Nyberg. Elevated hippocampal resting-state connectivity underlies deficient neurocognitive function in aging, Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, 2014.doi:10.1073/pnas.1410233111
Östersjön är ett av de marina ekosystem på norra halvklotet som genomgått stora förändringar i artsammansättningen. I slutet av 1980-talet skiftade Östersjön tillstånd och gick grovt förenklat från att domineras av stora torskbestånd till att domineras av stora skarpsillsbestånd. Längs Kanadas Atlantkust kollapsade torskbestånden på ett liknande sätt några år senare. Båda ekosystemskiftena knöts till ett för högt fisketryck.
Frågan är vad det är som hindrar torskens återhämtning och håller kvar Östersjöns ekosystem i ”skarpsillsläge” trots miljöförhållanden som är jämförbara med dem på 1980-talet och ett minskat fisketryck?
Anna Gårdmark, docent vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU, har tillsammans med SLU-kollegor och andra forskare utvecklat en ny metod för att belysa frågan. Den handlar om att analysera miljöövervakningsdata som visar torskens tillväxtmönster och tillgång på byten under olika livsstadier.
– Vi visar hur man kan analysera torskens kroppstillväxt under olika livsstadier för att särskilja mellan olika mekanismer som kan ligga bakom att överfiskade rovfiskbestånd, till exempel. torsken i Östersjön, inte återhämtar sig. Det handlar om olika sorters artsamspel mellan torsken och dess bytesdjur, berättar Anna Gårdmark, docent vid institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Tillsammans med Kanadensiska forskare tillämpar Anna Gårdmark och hennes kollegor nu den nya metoden på Östersjötorsken och på torsk utanför Kanadas östkust. Om de fiskätande torskindividerna växer dåligt snarare än de mindre torskarna som äter djurplankton och bottendjur, tyder det på en brist på fiskbyten av rätt storlek för torsken. Detta visar i sin tur på hur fiske på rovfiskar och fiske på deras bytesfiskar hänger samman, och varför de måste förvaltas tillsammans.
– Att förstå varför fiskade rovfiskar inte ökar i antal trots lågt fisketryck är helt avgörande för att skapa en fiskeriförvaltning som möjliggör torskbeståndens återhämtning. Vår nya metod är ett viktigt hjälpmedel för att nå sådan kunskap, säger Anna Gårdmark.
FAKTA
Studien presenteras i ett nummer om marina ekosystemskiften. Artikeln: Regime shifts in exploited marine foodwebs: detecting mechanisms underlying alternative stable states using size-structured community dynamics theory med Anna Gårdmark som huvudförfattare är publicerad online i senaste numret av tidningen Philosophical Transactions of the Royal Society B med tema Marine regime shifts around the globe: theory, drivers and impacts. SLU-forskare medverkar i ytterligare två artiklar i tidningen.
Det är korta väntetider, effektiva vårdprocesser och en budget i balans som är centralt för svenska akutmottagningar där vårdarbetet domineras av ett medicinskt perspektiv. Detta medför att förutsättningarna att tillgodose patienters individuella vårdbehov är begränsade.
Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, där doktoranden Henrik Andersson observerat och/eller intervjuat tolv läkare, 24 sjuksköterskor, 23 undersköterskor och sju chefer vid två akutmottagningar i Västsverige.
En chef som intervjuas säger: Att ge omvårdnad och förklara varför patienter måste vänta eller hur lång väntetiden är … det finns ingen tid för det… medicinska åtgärder kommer först.
Avhandlingens resultat visar att både chefer och medarbetare efterfrågar mer utbildning, men att utbildningsbehovet begränsas av ekonomiska skäl. Detta påverkar medarbetarnas förutsättningar att utveckla nödvändig kompetens.
– Detta orsakar spänningar mellan de yrkesgrupper som arbetar på akutmottagningar. Som en sjuksköterska säger i intervjuerna: kurser är ofta väldigt dyra och sjuksköterskor har naturligtvis större chanser att få gå på kurs än undersköterskor, säger Henrik Andersson.
Resultaten pekar dessutom på att chefer inte alltid ser sitt fulla ansvar att tillvarata och utveckla medarbetares kompetens. Chefer uttrycker samtidigt själva att de har ett begränsat mandat att styra vårdarbetet, och att detta begränsar deras handlingsfrihet och förmåga att utveckla vårdarbetet på akutmottagning.
En chef säger: trodde när jag började som chef att jag skulle kunna utveckla arbetet men jag är väldigt begränsad av ekonomi, strukturer och organisation.
Studierna ger enligt Henrik Andersson ny och användbar kunskap om de traditioner och perspektiv som i praktiken styr vårdarbetet på en akutmottagning.
– Denna kunskap är viktigt, eftersom dessa traditioner och perspektiv faktiskt avgör om patienter erbjuds den vård de behöver eller inte. För att bryta ett medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning behövs det ledare som vågar att kritisk granska och värdera de strukturer, maktförhållanden och perspektiv som påverkar vårdarbetet på akutmottagning.
FAKTA
Avhandlingen Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning – en studie med utgångspunkt i medarbetares och chefers perspektiv försvaras vid en disputation den 12 december.
Länk till avhandling
På Twitter, Facebook, Instagram och bland bloggar är maktspel alls inte ovanligt och olika former av härskartekniker används flitigt.
Författarna Annakarin Nyberg och Mikael Wiberg, båda forskare vid Umeå universitet, presenterar tio härskartekniker som idag utövas på nätet, men också tio motstrategier för att utveckla ett bättre förhållningssätt till såväl subtila som tydliga härskartekniker i sociala medier.
– Ibland används härskartekniker för att medvetet vinna framsteg i en diskussion, trycka till någon, eller kanske för att framstå som lite bättre än vår omgivning. Det sker då på någon annans bekostnad, säger Annakarin Nyberg.
– Men härskartekniker sker också omedvetet, som en del i den kultur vi lever i, den jargong och det språkbruk som vi använder oss av. Det kan då bli till någonting naturligt som vi dessvärre inte ser och tänker på, fortsätter Annakarin.
– I de studier vi genomfört ser vi att vår vardag och livet på nätet blir allt mer sammanflätad. Med en sådan utgångspunkt är det spännande att se hur de klassiska härskarteknikerna nu också flyttat ut på nätet, ut i våra sociala medier, säger Mikael Wiberg.
I boken Sociala medier och härskartekniker presenteras även nätprofilerna Johanna Frändén och Clara Lidström som båda har skapat sig en stark röst och position i de sociala medierna. Deras erfarenheter visar på hur strategier vuxit fram för att förhålla sig till det sociala spel som pågår på nätet.
Boken Sociala medier och härskartekniker vänder sig till den som vill förstå vår digitala samtid. Boken syftar till att medvetandegöra det komplexa i det till synes ytliga i vår vardag på nätet.
FAKTA
Om författarna: Annakarin Nyberg är internetforskare, författare och doktor i informatik vid Umeå universitet. Genom sin forskning har Annakarin många års erfarenhet av frågor som på olika vis rör vad det innebär att leva med IT. Erfarenheterna omfattar både unga och vuxna och belyser utmaningar och möjligheter som följer av att IT får allt större utrymme i våra liv.
Mikael Wiberg är professor i informatik vid Umeå universitet och internetforskare med ett särskilt intresse för vårt framväxande interaktionssamhälle. I sin forskning visar han hur digital teknik formar vårt samhälle och hur digitalisering även berör områden som design och arkitektur.
Var 17:e minut. Så ofta får någon i Sverige en stroke uppger Hjärnfonden. Det innebär att över 25 000 svenskar varje år drabbas av stroke. Idag lever därtill cirka 100 000 människor i Sverige med strokerelaterade handikapp. Hjärt-Lungfonden å sina berättar att hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i dag och att 1,4 miljoner svenskar är drabbade diagnoser som hjärtinfarkt och stroke.
Det är lätt att hitta statistik och information om de problem som hjärt- och kärlsjukdomar skapar både i Sverige och internationellt. Trots att mycket forskning bedrivs inom området är det en bit kvar. Detta märks inte minst i den kliniska verksamheten ute på sjukhusen.
– Idag använder sig läkarna ofta av ultraljudsbilder i gråskala för att visuellt bedöma kärlfunktion och hur mycket stora artärer rör på sig. Ju mindre rörlighet, desto mer utvecklad ateroskleros, det vill säga åderförkalkning. Det här är ett väldigt indirekt mått, ett trubbigt sätt att diagnostisera, och just nu finns det inget exakt sätt att undersöka hur stela blodkärl är. Man behöver en läkare som är expert och har lång erfarenhet för att det ska bli en bra diagnos, säger Elira Maksuti, forskare på enheten för medicinsk bildteknik vid KTH.
Det är just åderförkalkning som hon och forskarkollegan Erik Widman fokuserat på, eftersom detta senare kan leda till kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke.
Vad är det då Elira Maksuti och hennes forskarkollega jobbar med?!
– Vi forskar på att använda ultraljudsbaserad teknik för att analysera vävnader stelhet. I vårt fall handlar det om blodkärl, och vi har valt ultraljud eftersom det är en billig teknik i jämförelse med exempelvis magnetkamera (MRI) och datortomografi (DT) och dessutom har ultraljud inte någon negativ påverkan på patienten, säger Elira Maksuti.
Hon fortsätter med att berätta att hon och Erik utvecklat en egen teknik för ändamålet. Den är en kombination av ultraljudsteknik och skjuvvågselastografi (Shear Wave Elastography på engelska) som kan utvecklas för att undersöka blodkärl, vilket är en stor utmaning jämfört med att undersöka större, stationära organ. För att optimera tekniken testar man den först i kärlfantomer, det vill säga konstgjorda, artificiella blodkärl som Elira och Erik har tillverkat själva.
– De här fantomerna är utvecklade för att likna mänskliga blodkärl och ger möjlighet att laborera med kärlstelheten, men också tryck och flöde. Testerna på dessa fantomer har varit framgångsrika och nu har vi gått vidare med blodkärl från grisar. Dessa tester ser även de mycket lovande ut, berättar Elira Maksuti.
Hur kan kommande diagnosmetoder då se ut? Diagnos när? Vid symptom? Mer omfattande screening av större grupper människor?
– Vi ser två framtida stora tillämpningar framför oss. Den första handlar om att fastställa när en patients blodkärl börjar bli stela, det vill säga när åderförkalkningsprocessen börjar. Då är det första steget mot ateroskleros taget, och risken för stroke och andra sjukdomar ökar markant. Den andra tillämpningen är att kunna diagnostisera vilken typ av förkalkning som finns i blodkärlet. Det finns olika typer av förkalkningar, så kallade plack, både hårda och mjuka. Plack kan lossna inuti blodkärlen, särskilt om placket är mjukt och har ett tunt hårt skal. Plack som lossnar färdas med blodet mot till exempel hjärnan och kan orsaka en stroke om det förhindrar blodflödet och syretillförseln i hjärnan, säger Elira Maksuti.
Hon tillägger att vetskapen om vilken typ av plack som finns i kärlet är viktigt för att avgöra bland annat om man ska öppna blodkärlet för operation.
– Idag är det snarast en gissning. Läkaren kan inte veta detta. Dessutom kan en operation vara riskfylld och i sig generera en stroke, säger Elira Maksuti.
Elira Maksuti och Erik Widmanh ar nu nått halvvägs i sina forskarutbildningar. Tisdagen den 28 oktober höll Elira Maksuti sitt halvtidsseminarium och berättade om sin forskning om diagnosmetoder för hjärta och kärl. Medverkade gjorde även professor Nikolaos Stergiopulos från EPFL i Lausanne – en pionjär inom kärlmodellering och simulering.
Björn Regnell vill uppmärksamma de teknologer, forskare, företag och
andra IT-entusiaster inom Öresundsregionen som i det fördolda bidrar
till den här utvecklingen, ofta utan ersättning. Tillsammans med
entreprenörerna Hampus Jakobsson, Jan-Erik Solem och Karl-Anders
Johansson bildar han därför Lunds University Fund For Open Source
Software, Lufoss.
– Det är nog inte allmänt känt, men Öresundsregionen i allmänhet och Lund-Malmö i synnerhet en mycket viktig nod vad gäller bidrag till globala öppenkällkodsprojekt, exempelvis Linux och Android och massor av andra projekt som finns tillgängliga på de stora globala öppenkällkodssajterna GitHub, Bitbucket och Sourceforge, säger Björn Regnell.
Grundplåten ligger på 80 000 kronor, där grundarna bidragit med varsin fjärdedel. Utdelningen ligger till att börja med på 5000 – 10 000 kronor och kan därför inledningsvis sägas vara på stipendie-nivå, men de tror och hoppas på att fler ska skjuta till medel.
– Det mesta som sker i det så kallade molnet handlar om öppen källkod. Många företag bygger sina affärer på öppen källkod, här i Lund Malmö-området finns exempelvis Neo4j, Sony, Intel, och konsultbolag såsom exempelvis Jayway, tillägger han.
För studenters del blir bidrag från fonden ett sätt att visa upp arbetsprover i form av källkod inför sin första anställning i näringslivet. För företag blir den ett sätt att nosa upp intressant kompetens. För forskares del blir det ett sätt att nå ut men sina resultat till bredare användning.
– Forskare inom det här området bidrar ju till samhället inte bara med publikationer, utan även med just öppen källkod som kommer alla till gagn och är fritt tillgänglig. Här i Lund sysslar vi mycket med öppen källkods-utveckling, säger Björn Regnell.
– Sammantaget vill vi sätta lokal aktivitet med global påverkan på kartan, säger han.
Mer information om fonden.
Genom att utlysa forskartjänster i företag och organisationer vill RJ förbättra förståelsen för vad forskarna kan tillföra näringslivet men även öka forskarsamhällets kunskap om vad företag och organisationer kan tillföra dem.
– Inom teknik, medicin och naturvetenskap finns ett etablerat samarbete sedan länge och alla förstår den ömsesidiga nyttan man har av varandra. Men när det gäller humaniora och samhällsvetenskap finns inte samma förståelse, något som vi vill ändra på, säger Maria Wikse, som ansvarar för Flexit-satsningen på RJ.
Dagens utlysning är den sjätte i raden inom Flexit-programmet
– Det är en blandning av olika branscher som vill få hjälp med olika frågor. Exempelvis står många ideella organisationer inför problemet med fortsatt stort intresse för uppdragen men att allt färre medlemmar är intresserade av förtroendeuppdrag.
Andra frågor är till exempel vilken typ av pedagogiska metoder som kan höja lärande och motivation i en digital miljö eller hur olika finansieringsstrategier påverkar en ideell organisation.
Flexit-är öppet för alla forskare och pågår under tre år. Forskaren är anställd två år på företaget/organisationen och sedan ett år på en akademisk institution.
Sista ansökningsdag till Flexit-anställningar 2015: 11 februari 2015.
– Alla patienter har rätt att få en korrekt diagnos. Takotsubo eller ”broken heart syndrome” är en ganska okänd sjukdom och inte alldeles enkel att upptäcka. Min avhandling är en del i att förbättra diagnosmetoderna och även ett led i att göra sjukdomen mer känd. Det säger Micael Waldenborg, forskare vid Universitetssjukhuset i Örebro och Örebro universitet.I sin avhandling Echocardiographic measurements at Takotsubo cardiomyopathy – transient left ventricular dysfunction beskriver han olika metoder att med ultraljud diagnosticera det som kommit att kallas ”brustet hjärta syndrom”. Det är en sjukdom som framför allt drabbar äldre kvinnor efter klimakteriet. Ungefär två procent av dem som söker vård för misstänkt hjärtinfarkt visar sig ha takotsubo.
Symtomen liknar alltså de som uppträder vid hjärtinfarkt men i stället för att cirkulationen försämras av förträngningar i kranskärlen är sjukligheten lokaliserad till själva hjärtmuskeln.
Kan feltolkas
– En patient som insjuknat med symtom på hjärtinfarkt undersöks rutinmässigt med kranskärlsröntgen. Trots frånvaro av signifikanta förändringar i kranskärlen, kan det hända att det felaktigt tolkas som en infarkt, fastän det egentligen rör sig om takotsubo.
Micael Waldenborg visar i sin avhandling att man med förhållandevis enkla ultraljudsmetoder kan skilja dem som drabbats av takotsubo från dem med annan hjärtsjukdom. Men det kräver också samarbete och kunskap som berör flera kliniska områden.
Sjukdomen upptäcktes i Japan i början av 1990-talet och fick sitt namn av att hjärtat får en speciell form i akut skede, liknande en Japansk urna, avsedd att fånga bläckfiskar med. Den kallas takotsubo, har smal hals och bred botten och påminner om hur hjärtats spetsområde (apex) blir ballongformat.
Boklar orsak
Exakt vad som orsakar sjukdomen vet man inte, men höga halter av stresshormon, bland annat adrenalin är en gemensam nämnare. Eftersom kvinnor efter klimakteriet har en lägre produktion av östrogen, och därmed också sämre skydd mot höga halter av stresshormon, anses det vara en delförklaring till att det främst är kvinnor som drabbas.
Det är känt att kvinnor, som drabbas av hjärtinfarkt, ofta visar lindrigare eller mindre typiska symtom än män, vilket kan försvåra för vården att upptäcka dessa kvinnor. På liknande sätt kan det vara med takotsubo; om sjukdomen inte upptäcks, eller misstolkas för annan sjuklighet, kan det få konsekvenser för patienterna på längre sikt.
– Om sjukvården enklare kan identifiera och fånga in takotsubo-fall kan det också bidra till att vi får fler svar på vad som orsakar sjukdomen, vilka riskfaktorer det finns för den och hur den eventuellt kan förebyggas.
Projektet får en officiell start 24 november då ambassadörerna från Brasilien, Indonesien, Kina, Singapore och Republiken Koreaträffar företrädare för Stockholms universitet, Uppsala universitet, Linköpings universitet, KTH, Chalmers och Lunds universitet på en sammankomst på Spökslottet i Stockholm.
– Det är av största vikt att flera stora forskningsuniversitet i Sverige, som här, gått samman för att bidra till större kunskap internationellt om Sverige som forskningsintensiv nation, säger Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet och värd för lanseringen av projektet på Spökslottet.
Swedish Academic Collaboration Forum har finansiering från STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) och de sex medverkande universiteten.
– Med programmet Strategic Grants for Internationalisation vill STINT bidra till förnyelse och utveckling av internationaliseringsstrategier på lärosätesnivå. Att sex lärosäten har valt att arbeta strategiskt tillsammans utomlands ser vi som ett mycket intressant och positivt initiativ, säger Andreas Göthenberg, verkställande direktör för STINT.
Med start våren 2015 ska svenska forskare hålla forskningsseminarier på plats i Brasilien, Indonesien, Kina, Singapore och Republiken Korea. Seminarierna fokuserar på gemensamma intresseområden såsom hållbarhet, life science och innovation och organiseras i samarbete med universitet, myndigheter och andra intressenter i värdländerna.
Första aktiviteten sker i Seoul, Republiken Korea, våren 2015 där sex forskare från varje av de sex universiteten ska möta koreanska kolleger i seminarier i sina forskningsämnen.
Det övergripande syftet med projektet är att utveckla och stärka redan existerande forskningssamarbeten, skapa nya relationer och initiativ mellan forskare i Sverige och resten av världen för att tillsammans utveckla lösningar på globala problem samt koppla samman företag och forskning genom innovation.
