Den aktuella forskningsstudien har undersökt utvecklingen från år 2000 till år 2010 i Sahelbältet söder om Saharaöknen. Befolkningen i regionen har under denna tioårsperiod vuxit från 367 till 471 miljoner människor. Därmed har behovet av mat, djurfoder och bränsle ökat påtagligt. Enligt forskningsstudien ligger ökningen på 2,2 procent per år under tidsperioden.

– Men växternas produktion ökar inte i samma takt utan är istället i princip oförändrad, säger Hakim Abdi, doktorand i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.

Enligt den aktuella studien är utvecklingen oroväckande, i ljuset av både klimatförändringar och att befolkningsmängden i regionen spås bli närmare en miljard år 2050. Situationen innebär att marginalen mellan tillgång och efterfrågan krymper mer och mer för varje år vad gäller växtproduktionen.

För att analysera utvecklingen har forskarna med hjälp av fjärranalys och satellitbilder beräknat den årliga växtproduktionen i 22 länder i Sahelregionen och samtidigt jämfört siffrorna med socioekonomiska data om befolkningstillväxt och förbrukning av mat, djurfoder och bränsle. Förhållandet mellan dessa två faktorer, det vill säga växtproduktion och förbrukning, fungerar som ett mått på hur utsatt ett område är ur ett socioekologiskt perspektiv.

Resultaten av studien visar att förbrukningen år 2000 utgjorde 19 procent av den totala växtproduktion som fanns tillgänglig i området. Tio år senare hade förbrukningen ökat till 41 procent av den totala växtproduktionen.

En central fråga i sammanhanget är hur länge marginalen kan fortsätta krympa. I studien konstaterar forskarna att området redan är hårt belastat genom känsligheten för torka, vilket en lång rad svältperioder visat under de senaste decennierna. Klimatförändringarna ökar sårbarheten ytterligare i Sahelområdet, menar forskarna. Enligt flera olika prognoser som har gjorts kommer skördarna att minska på grund av ökad lufttemperatur, och detta trots att Sahelregionen förutspås få större regnmängder i framtiden.

Det visar Håkan Hua i sin avhandling från Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet och Institutet för handikappvetenskap.

Allt fler och allt yngre söker sig till hörselvården, det är inte bara äldre och pensionärer som har problem. 800 000 yrkesaktiva personer i Sverige har en hörselnedsättning. Det innebär att det på många arbetsplatser, alltifrån kontorsmiljöer till skolor och industri, finns personer som har en nedsatt hörsel och därmed är extra känsliga för buller.

– Buller har väldigt stor inverkan på människor med hörselnedsättning. I den här studien har vi undersökt hörselskadades förmåga att lösa vissa arbetsuppgifter i bullermiljöer. Studien visar att de är känsligare för starka bullernivåer och att det påverkar deras kognitiva förmågor, som att tänka och lösa problem, säger Håkan Hua.

I studien har 40 personer med en medelålder på mellan 40 och 47 år testats. De har representerat olika yrken, som förskolepersonal, industriarbetare, tjänstemän och vårdpersonal, och har delats in i två grupper. Den ena har bestått av personer med bra hörsel, den andra av personer som dagligen använder hörapparat och har en lätt till måttlig hörselnedsättning. De har utsatts för olika typer av oljud från bland annat kontorsmiljö, trafik och förskola.

Resultaten visar att det inte bara är de kognitiva förmågorna hos hörselskadade som kan påverkas, utan även det mentala, psykosociala och fysiologiska tillståndet.

– Det här påverkar även det sociala samspelet med kollegorna. De med hörselnedsättning känner sig mer socialt utsatta och undviker helst när det är bullrigt, säger Håkan Hua.

En slutsats han drar av resultatet är att mycket finns kvar att göra i arbetslivet för att underlätta för den här stora gruppen.

– Det skulle till exempel gå att göra mer år rumsakustiken. Men överlag är det också viktigt att kollegor och arbetsgivare blir medvetna om hur hörselskadade människor har det på arbetsplatserna. Det är lätt att tro att en hörapparat löser allt, men så är det uppenbarligen inte. Vi kan ana i resultatet och i tidigare forskning att en intressant grupp att titta vidare på är yngre kvinnor och förskolepersonal med hörselnedsättning.

FAKTA
Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Örebro universitet.

Håkan Hua disputerade den 3 oktober. Avhandlingen heter ” Employees with aided hearing impairment – An interdisciplinary perspective ”. 

Hippocampus är en hjärnstruktur som ligger djupt i tinningloben och är viktig för minne och inlärning. Tidigare forskning visar att konditionsträning bland annat kan öka blodgenomströmningen i hippocampus hos yngre personer. Den nu publicerade studien, som letts av ett forskarlag från Magdeburg i Tyskland, är den första som också länkar dessa förändringar till förbättrad minnesförmåga.

Under en tremånadersperiod studerade forskarna en grupp personer, 60 år och äldre, som tränade individanpassade trettiominuterspass på löpband tre gånger i veckan. I jämförelsegruppen fick deltagarna utföra stretch och muskelavslappnande övningar. I båda grupperna mättes det episodiska minnet (personliga upplevelser), volymen och blodflödet i hippocampus samt deltagarnas fysiska kondition mätt med maximal syreupptagningsförmåga.

– Vi kunde då se att deltagarna fick en förbättrad kondition som uppvisade ett samband med förändringar av minnesförmågan, hippocampusvolym, och blodflödet i hippocampus, säger Lars Bäckman, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och verksam vid Aging Research Center.

Forskarna testade olika modeller för att utforska sambanden mellan fynden. Det visade sig att ökningen av hippocampusvolym hos de deltagare som genomgick träningsprogrammet till stor del kan förklaras av ökat blodflöde. Enligt forskarna handlar det sannolikt om en ökad vaskulär plasticitet, alltså förmågan att expandera och nybilda blodkärlen, snarare än att det bildas fler nervceller i hippocampus vid fysisk aktivitet.

– En poäng är att det kan vara ökningen av blodvolym och syresättningen som är orsaken till den förbättrade minnesförmågan snarare än ökningen av storleken av hippocampus i sig, säger Martin Lövdén, professor i kognitiv neurovetenskap och åldrande vid Karolinska Institutet och också verksam vid Aging Research Center.

Sambanden mellan fynden i studien gäller för personer mellan 60 och 70, alltså yngre äldre. Bland deltagare över 70 år sågs inte samma resultat av träningen, något som enligt forskarna tyder på att det kan finnas en åldersgräns för den här typen av plasticitet i hjärnan. Teamet ska nu gå vidare med sitt arbete och studera om det går att kombinera den fysiska träningen med kognitiv träning för att kunna få ännu högre plasticitet hos deltagarna

FAKTA
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Otto-von-Guericke University Magdeburg; German Center for Neurodegenerative Diseases (DZNE); Center for Lifespan Psychology, Max Planck Institute for Human Development; Aging Research Center, Karolinska Institutet; och Leibniz Institute for Neurobiology.

Forskningen har finansierats av blandat annat Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Swedish Brain Power, Alexander von Humboldt Research Award, och en donation från af Jochnick Foundation. Aging Research Center är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Publikation: ”Vascular hippocampal plasticity after aerobic exercise in older adults”, Anne Maass, Sandra Düzel, Monique Goerke, Andreas Becke, Uwe Sobieray, Katja Neumann, Martin Lövden, Ulman Lindenberger, Lars Bäckman, Rüdiger Braun-Dullaeus, Dörte Ahrens, Hans-Jochen Heinze, Notger G. Müller, Emrah Düzel, Molecular Psychiatry, online October 14, 2014.

Mer om Aging Research Center

Tidskriftens webbplats

– Jag ska undersöka effekter av den svenska lagen och hur domstolarna omsätter den i praktiken. Allt ur brottsoffrets perspektiv. Fungerar regleringen som det var tänkt? Vilka brister finns? Lever Sverige upp till sina internationella åtaganden? säger Märta Johansson.

Hon ska gå igenom domar i tingsrätterna och hovrätterna mellan 2002 och 2014. Domstolarna ska bedöma från fall till fall och ta hänsyn till psykologiska, sociala och ekonomiska faktorer i människohandelsbrott. Det betyder att det inte behöver handla om att offren förts bort med tvång, låsts in eller varit helt okunniga om att arbetet på något sätt varit kopplat till sexhandel.

Den fria viljan
– Just offrets fria och verkliga vilja ska undersökas närmare. Många har accepterat ett erbjudande på grund av ekonomiska svårigheter och har ibland sedan hamnat i en tvångssituation och inte haft någon väg ut. Men det gäller inte alla. Det som kan se ut som ett senare samtycke till utnyttjandet ska inte ha någon betydelse om ett ”otillbörligt medel” har använts, säger Märta Johansson.

Ett otillbörligt medel är ett av rekvisiten i människohandelsbrottet och syftar till att visa att offret inte samtyckte till att sättas i en situation där det skulle utnyttjas. Det behöver däremot inte visas att man faktiskt utnyttjades eller hur man reagerade på det. Därför är det viktigt att bland annat undersöka vad som i praktiken anses vara utsatthet och vad som krävs för att styrka att någon har utnyttjat detta.

– Jag ska undersöka hur domstolarna förhåller sig till brottsoffrets vilja och valmöjlighet i mål där åtal för människohandel prövas och jämföra detta med den internationella standarden, säger Märta Johansson. Jag kommer även granska hur detta påverkar bedömningar av andra former av människohandelssyften än sexuellt utnyttjande, såsom tvångsarbete och hur det påverkar bedömningar av nationell människohandel.

Passar inte mallen
Projektet är en fortsättning på forskning, som tidigare har fått stöd från Brottsoffermyndigheten, som undersökte hur domstolarna behandlar offer som inte uppfyller mallen för människohandel och då riskerar att inte få det skydd de har rätt till.

– Vilket stöd finns för den bild av människohandelsoffret som domstolarna i Sverige utgår ifrån? Vad är ett ”riktigt” människohandelsoffer?

– För att Sverige och svenska myndigheter ska kunna fullgöra sina förpliktelser enligt internationell, europeisk och nationell rätt krävs en djupare förståelse av olika människohandelsmetoder och för deras offer.

– Utifrån goda exempel från andra länder kan vi dessutom identifiera möjligheter att stärka skyddet för brottsoffer, säger Märta Johansson.

Den 16 oktober inviger Linköpings uiversitet Tema Miljöforskning, som bygger på den starka tradition av tvärvetenskapliga miljöstudier som har genomsyrat Tema Vatten i natur och samhälle, Tema V, sedan 1980 och Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR, sedan 2004. Under ett och samma tak i Temahuset på Campus Valla i Linköping kommer ett 70-tal forskare att kombinera naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska analystraditioner och kunskapsfält i studierna av den samtida miljövetenskapliga och miljöpolitiska utvecklingen. Forskningen inom Tema Miljöförändring organiseras kring fem övergripande miljöutmaningar: klimatförändringar, ämnesflöden och föroreningar, energiförsörjning, resurshantering och kunskap för hållbar utveckling.

– Miljöforskningen vid CSPR i Norrköping och Tema V i Linköping är erkänt framgångsrik, vi har alltid haft ett tätt samarbete men att vi nu finns under samma paraply innebär rena kraftsamlingen. Vi kan utmana varandra i dagliga diskussioner och fördjupa skärningspunkterna, kommenterar Mattias Hjerpe, föreståndare för Centrum för klimatpolitisk forskning. 

Men LiU:s miljöforskning kommer att stå kvar med en fot i Norrköping. Tema Miljöförändring har forskarplatser i Kopparhammaren 2 och ett fortsatt nära samarbete med Visualiseringscenter C och forskargruppen på SMHI. I Kopparhammaren inreds nu också en för Europa unik beslutsteater där forskarna laborativt kan undersöka beslutsprocesser i samhällsplaneringen. I hög grad aktuellt när det gäller just miljöpolitik, där många beslut måste fattas utifrån mångtydiga underlag. 

Sammanhållet ansvar
Tema M tar också ett sammanhållet ansvar för utbildningen i miljövetenskap från grund- till forskarnivå, vilken fått toppbetyg i de nationella utvärderingarna. 

– Därmed blir vi alla delaktiga i utbildningen på ett nytt sätt. För forskare innebär undervisningen ett bredare sätt att tänka, för studenterna betyder det ännu tydligare kopplingar mellan utbildningen och forskningen redan från dag ett, säger Mattias Hjerpe. 

Tema Miljöförändring har också ambitionen att locka framstående forskare till Linköpings universitet och sprida aktuella diskussioner inom det miljövetenskapliga forskningsfältet till en bredare publik. Två gånger per år kommer världsledande miljöforskare att bjudas in som gästforskare till Tema M och för att delta i en ny serie öppna föreläsningar under rubriken ”Framstående föreläsare samtalar om miljöförändring”. Invigningsdagens föreläsare dr. Jill Jäger blir alltså den första i en rad av internationellt ledande forskare som kommer att gästa Tema M. 

Redan dagen efter invigningen, den 17 oktober, hålls den första disputationen inom Tema M, då Ola Uhrqvist lägger fram sin avhandling ”Seeing and knowing the Earth as a system”.

– Den medeltida statsbildningsprocessen har under senare år studerats ingående i många europeiska länder men inte i Sverige, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Undersökningen visar att kronans militära makt var mindre drivande i statsbildningsprocessen än vad många forskare tidigare ansett. Det märks inte minst i Norge där det inte skedde någon större utveckling av kungens militära makt, men där statsbildningsprocessen ändå var starkast och nådde längst.

– Kungamakten i Norge var mycket starkare och utvecklingen ägde rum tidigare där än i Danmark och Sverige. Särskilt i Sverige behåller befolkningen i de enskilda landskapen mycket av sin makt. I Danmark kom istället de kyrkliga och världsliga stormännen mer att styra. En viktig slutsats är att kungamakten fick kontrollen över både dömande och lagstiftande makt tidigare än över verkställande makt. Det visar att det inte, som många forskare menat, var bristen på verkställande makt som drev på utvecklingen, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Avhandlingen bygger på de bevarade medeltida lagarna från de tre nordiska länderna som används för studera utvecklingen av kungamaktens rättsliga och militära befogenheter och funktioner ur ett jämförande perspektiv. Charpentier Ljungqvist undersöker också förändringar i kungamaktens förhållande till befolkningen och till kyrkan.

– Stater, statsmakt och konstitutionellt reglerad maktdelning i modern mening har sitt ursprung i medeltiden, konstaterar Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Både de danska, norska och svenska lagarna vittnar om en politisk centralisering under 1100-talet till 1300-talet. Kronan tar över ansvaret för olika samhälleliga funktioner som tidigare hanterats lokalt i de enskilda landskapen och bygderna. Utvecklingen gick emellertid olika fort och fick skilda konsekvenser i de nordiska länderna.

Avhandlingen heter Kungamakten och lagen. En jämförelse mellan Danmark, Norge och Sverige under högmedeltiden.

http://www.medeltid.su.se/OmOss/Fredrik_Charpentier_Ljungqvist.htm

Under de första decennierna efter andra världskriget kom över en halv miljon människor till Sverige. De flesta av dem kom till Sverige för att det fanns jobb att få – de var arbetskraftsinvandrare. Denna nytillkomna arbetskraft spreds emellertid – då som nu, fast på ett annat sätt – inte jämt på den svenska arbetsmarknaden.

Många av dem fick anställning i tillverkningsindustrin, särskilt stor var andelen metall- och verkstadsindustrin och inom ingen region var invandrarna så talrika som i Västmanlands läns metall- och verkstadsindustri. Olle Janssons avhandling syftar till att förklara varför utländska arbetstagare koncenterades till metall- och verkstadsindustrin under efterkrigstiden.

Orsakerna bakom att invandrare under efterkrigstiden i hög grad anställdes som industriarbetare och koncenterades till industrisektorn har givits flera olika förklaringar i tidigare forskning. För att undersöka omständigheterna och orsakerna bakom koncentrationen inom branschen använder han sig av två fallstudier – av metall- och verkstadsindustrin i Västmanlands län och av verkstadsföretaget Bulten i Hallstahammar – för att studera i vilken utsträckning som tidigare förklaringar, var för sig eller i kombination, kan förklara koncentrationen av utländska arbetare i dessa fall.

Genom att relatera fallstudiernas resultat med generella förhållanden på arbetsmarknaden och inom metall- och verkstadsindustrin utökar och reviderar avhandlingens resultat vår kunskap om drivkrafterna bakom fördelningen av invandrare på svensk arbetsmarknad under efterkrigstiden.

Avhandlingens slutsatser visar på att behov av arbetskraft var en nödvändig men inte tillräcklig orsak för att förklara det stora antalet utländska arbetare i metall- och verkstadsindustrin. Andra viktiga förklaringar var den förmåga och de kontakter som framförallt större industriföretag hade, vilket möjliggjorde direkt rekrytering i utlandet samtidigt som det bidrog till, och styrde, kedjemigrationen.

– Detta mönster förstärktes ytterligare av offentliga institutioner gynnade och bistod vad de såg som nyckelindustrier inom svensk exportindustri, vilket många större metall- och verkstadsföretag var en del av, säger Olle Jansson.  

Arbetskraftsinvandring som lösning var emellertid inte ändamålsenligt i alla avseenden. Med tiden blev det allt svårare att få utbildare och erfarna yrkesarbetare från utlandet. Trots att det rådde ett närmast kroniskt underskott av sådana inom svensk metall- och verkstadsindustri. Invandrare kom istället att koncentreras till okvalificerade arbeten med oattraktiva arbetsförhållanden.

FAKTA
Ladda ner avhandlingen ”Industriell invandring – Utländsk arbetskraft och metall- och verkstadsindustrin, i Västmanlands län och på Bulten i Hallstahammar, 1946–1967” i fulltext. 

Avhandlingen försvaras 24 oktober 2014.

– Om man bara räknar arbetet med datorer och datakanoner så ”kostar” själva krånglet med dessa motsvarande 818 lärararbetstimmar i månaden för de undersökta lärarna, berättar Carola Aili, forskare vid Lunds universitet. Det betyder att fem lärartjänster av de 291 helt och hållet går åt till att hantera teknikproblem.

Lärarna får i studien också rapportera om och hur krånglet drabbar kvaliteten i undervisningen. Vid 543 undervisningstillfällen har krånglet med datorer och kanoner drabbat eleverna i form försämrad eller minskad undervisning. Räknar vi på 25 elever i varje klass, betyder det att 13 575 elever direkt drabbats av försämrad undervisning under de tre dagarna på grund av teknik som krånglat och den tid lärare måste lägga på detta samt på grund av de omprioriteringar lärare var tvungna att göra.

Utifrån detta resultat skulle datakrångel i en medelstor kommun med 500 lärare under ett helt skolår skulle ”äta upp”, 10 lärartjänster och försämra över 217 000 undervisningstillfällen. Carola Aili berättar att de undersökta kommunerna är relativt väl försedda med tekniksupport enligt lärarna som deltog i studien och tekniken är av god kvalitet i flertalet skolor. I kommuner med sämre teknikstöd till lärarna får datakrånglet sannolikt en än större negativ påverkan på elevernas undervisning.

FAKTA
Studien av villkoren för lärarnas teknikanvändning är en av delstudierna i forskningsprojektet Villkor för lärararbetets organisering. Projektet finansieras av AFA Försäkringar, se projektbeskrivning i AFAs projektkatalog https://www.afaforsakring.se/Forskning/Projektkatalogen/?search=aili  Ytterligare information om en annan av delstudierna i projektet: http://www.mynewsdesk.com/se/hogskolan_kristianstad/pressreleases/kvalitetsdrivande-laerararbete-ett-varannandagsuppdrag-898445 

Region Blekinge finansierar ett projekt under 2015 där BTH samarbetar med svensk polis, Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) och näringslivet. Den totala budgeten ligger på 2 MSEK.

– Inom projektet ska vi dels fortsätta det befintliga samarbetet relaterat till nya metoder för ökad kunskap kring mängdbrott baserat på datavetenskapliga metoder, men framförallt etablera ett nationellt centrum kring IT-baserad polismetodik, berättar Martin Boldt vid BTH.

Projektet innebär också att knyta samman till exempel IT-företag och försäkringsbolag med polisen genom öppna datakällor i syfte att utveckla och förbättra tjänster riktade mot medborgare.

– Sammantaget visar detta på hur BTH:s profil är angelägen för och bidrar till lösningar för breda samhällsfrågor. Det finns också potential för ett utökat samarbete mellan de nordiska länderna i syfte att mer effektivt komma åt den organiserade brottsligheten. I förlängningen finns också en vision om ett gemensamt europeiskt perspektiv, avslutar Martin Boldt.

– Ingen har tidigare gjort mätningar när en komet passerar så nära en planet, säger docent Mats Holmström vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Kometen Siding Spring kommer att passera planeten Mars på ett avstånd av endast 140 000 km, ungefär en tredjedel av avståndet från jorden till månen, som jämförelse. De yttersta delarna av kometens tunna atmosfär kommer att i hög hastighet (56 km/s) kollidera med Mars atmosfär.

– Vi förväntar oss att gas och damm från kometen kommer att träffa Mars atmosfär, som tillfälligt värms upp och expanderar, säger Mats Holmström, detta borde vi kunna se med vårt instrument.

Institutet för rymdfysik, IRF, har huvudansvaret för instrumentet ASPERA-3 som är ett internationellt samarbete med deltagande från ca 15 forskargrupper från ett tiotal länder. ASPERA-3 mäter bl a hur laddade partiklar från solen, den så kallade solvinden, påverkar atmosfären på den röda planeten. Mars Express skickades upp av den europeiska rymdorganisationen ESA och har befunnit sig i bana kring Mars sedan 2003.

FAKTA
Webbsidor:
– Institutet för rymdfysik: http://www.irf.se
– Instrumentet ASPERA-3 och satelliten Mars Express: http://www.irf.se/link/MEX_sve

Sidor om kometen Siding Spring hos:

– ESA: http://blogs.esa.int/mex/category/comet-siding-spring/
– NASA:  http://mars.nasa.gov/comets/sidingspring/

Syftet med projektet FörskoleVis är att barn och förskolepedagoger tillsammans ska kunna se och förstå vad energi är och hur mycket energi de använder i förskolan. De kommer därför att bli medvetna om kopplingen mellan sitt beteende och energianvändningen – och göra energikloka val.

Redan i våras genomfördes första pilotperioden när materialet testades i de fem förskolorna som är med i projektet. Hittills har responsen från barnen och personalen i förskolorna varit mycket positiv, och de flesta tycker att materialet är roligt och intressant att använda. En av de deltagande förskolepedagogerna säger så här om projektet:

– Jättekul och få vara i detta pilotprojekt och även kunna påverka vad som ska vara med. Det känns jätteviktigt att få jobba med detta tillsammans med barnen!

De synpunkter som kom in från förskolorna i våras, har tagits till vara och använts för att uppdatera handledningsmaterial och digitalt verktyg till pilotperiod 2 som precis startat. För att kunna se om och vilken effekt konceptet har på elanvändningen, mäts samtidigt elanvändningen i förskolorna. Mätresultatet visar på en lägre elanvändning under pilotperiod 1 än under referensperioden, vilket är fantastiskt kul!

– Om barn lär sig att fånga strömtjuvar redan som små så kommer de antagligen fortsätta att vara medvetna och energikloka som vuxna, säger Kristina Fyhr, projektledare för FörskoleVis på SP.

FAKTA
Konceptet utvecklas av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tillsammans med Interactive Institute Swedish ICT och GR Utbildning samt pilotförskolor i Göteborg, Härryda, Kungälv, Trollhättan och Oskarshamn.

Läs mer på www.forskolevis.se

Projektet pågår till och med våren 2015 och det digitala verktyget och handledningsmaterialet ska därefter spridas så att det kan användas av fler förskolor i landet.  

Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen, Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen (tack vare försäljning av el märkt Bra Miljöval) och de deltagande kommunerna Göteborg, Härryda, Kungälv, Trollhättan och Oskarshamn.

Nedbrytningen av förna, dvs. nedfallna löv, kvistar etc. i skogsmark är en viktig process som bland annat påverkar näringstillgången i skogen. För att kunna förutsäga vad ett ändrat klimat kan betyda för nedbrytningen behöver man ta reda på hur olika markorganismer påverkas. Landsnäckor är bra modellarter för sådana nedbrytande organismer.

Ekologen Tina Astor har i sitt doktorsarbete vid institutionen för ekologi, SLU, undersökt hur olika arter och samhällen med landsnäckor reagerar på förändringar i miljön och vad som påverkar deras roll i förnanedbrytningen. Landsnäckor finfördelar förnan, vilket gör den mer lättillgänglig för mikroorganismerna. De kan också genom sin avföring och slemproduktion skapa en gästvänlig och näringsrik miljö för mikroorganismerna.

– Om mängden eller artsammansättningen bland snäckor förändras, så kan även mikrobsamhället rubbas vilket kan påverka förnanedbrytningen, berättar Tina Astor.

Tina Astor har använt databasinformation om snäckarters egenskaper och om i vilka miljöer olika snäckor lever. Vissa egenskaper visade sig vara betydelsefulla för alla arters möjlighet att trivas när miljön förändrades. Det handlar om förmåga att överleva torrperioder, vid vilken fuktighet snäckorna trivs bäst, vilken typ av miljö de föredrar, samt snäckskalets storlek.

– Gemensamt för dessa egenskaper är att de kan kopplas till markfuktighet och vegetationstyp, som alltså är det som förklarar var olika snäckarter finns och hur många de är. Bäst förmåga att bryta ned förna på kalkhaltiga marker hade storskalade snäckor med stort kalkbehov och de som var självbefruktare. Tina Astors resultat utgör en startpunkt för framtida studier om mekanismerna bakom den här typen av samband.

– Även om snäckor oftast inte är de viktigaste organismerna för förnanedbrytningen, så är de utmärkta modellarter för att undersöka hur olika egenskaper hos organismer påverkar förnanedbrytning.

FAKTA
Dipl. Geoekolog Tina Astor, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ” What do snails do in ecosystems? It is a matter of traits”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen. Fredagen den 17 oktober, klockan 9.30, sal L, Undervisningshuset, SLU Uppsala. Opponent: D. Paul Kardol, institutionen för skogens ekologi och skötsel,SLU, Umeå.

Avhandlingen

Detta visar Jeanette Åkerström i sin doktorsavhandling i socialt arbete vid Örebro universitet ”Participation is everything” – Young people´s voicec on participation in school life.

Avhandlingen uppmärksammar också vikten av att uppmärksamma ungdomar med funktionsnedsättning i samband med delaktighet i skolan.

– Avsikten med avhandlingen är att undersöka ungdomars delaktighet i skolan både i förhållande till jämnåriga och till vuxna i skolan. Men det finns också ett syfte att forma en forskningsmetod som inkluderar ungdomarna i forskningen, säger Jeanette Åkerström.

Delaktighet från ungdomars perspektiv täcker flera dimensioner av skollivet, till exempel sociala, medbestämmande, lärande och kommunikativa aspekter.

– Jag har hämtat första delen av avhandlingens titel – ”Delaktighet är allt” – från en av ungdomarna, som i enkätstudien svarade på frågan om vad delaktighet i skolan är. Det är alltså flera faktorer som avgör om ungdomarna upplever delaktighet i skolan.

Kommunikation
Ett intressant resultat är kommunikationens centrala roll. Den kan vara både inkluderande och exkluderande eller inte fungera alls. Ungdomarna i studien beskriver de gånger då kommunikationen inte fungerar eller när kommunikation används på exkluderande sätt som exempel på när de inte känner sig delaktiga i skolan.

– Ungdomar lägger stor vikt vid vuxnas roll för deras delaktighet. Det är i och för sig inte så konstigt om man tänker på hur skolan och samhället i stort är konstruerat, men det var förvånande att ungdomarna själva var så medvetna om vuxnas begränsande roll för delaktighet men också att vuxna kan göra ökad delaktighet i skolan möjlig.

Forskningen visar vikten av att bredda perspektivet på ungdomars delaktighet i skolan och inte begränsa delaktigheten till att låta barn och ungdomar komma till tals. De förväntar sig att vuxna lyssnar till och värderar deras åsikter som lika relevanta som vuxnas. Som viktiga delar i ungdomars upplevelser av delaktighet i skolan ingår även inte bara sociala relationer med kompisar utan också lärande- och stödjande relationer med vuxna i skolan och kommunikation med dem.

En utsatt grupp
Med i forskningen har varit både ungdomar med funktionsnedsättning och ungdomar utan funktionsnedsättning. Ett av forskningens resultat är att ungdomar med funktionsnedsättning, och speciellt ungdomar med fler än en funktionsnedsättning, befinner sig i en mycket sårbar situation vad gäller delaktighet i skolan. Generellt upplever dessa ungdomar lägre delaktighet i samtliga dimensioner som studien har mätt och när de deltar löper de en högre risk att utsättas för kränkningar och hot.

– Ett resultat som behöver mer forskning är att en funktionsnedsättning verkar vara mer negativt för flickors delaktighet i skolan än för pojkars. Det kan tyda på att det finns en könsdiskriminering som gör att flickor är mer utsatta i skolan än pojkar med funktionsnedsättning.

Mellan tre och sex procent av alla barn i skolåldern beräknas ha ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder).

ADHD är en funktionsnedsättning, som innebär att man kan ha svårt att kontrollera sin impulser och sitt humör, att sitta still och vänta eller att vara uppmärksam mer än korta stunder i taget. Det finns olika former av ADHD, där störningar i uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet är olika framträdande.

Ofta behandlas ADHD med centralstimulerande läkemedel, som för de flesta har god effekt men som inte fungerar för alla.

I studien fick 75 barn och ungdomar med ADHD antingen fettsyrorna omega 3 och 6, eller placebo under 3 månader, och därefter fick alla omega 3/6 under 3 månader. Studien genomfördes dubbelblint, vilken innebär att vare sig forskare eller deltagare fick veta om de fått de verksamma kapslarna förrän efteråt.

– För gruppen som helhet såg vi ingen större förbättring, men hos 35 procent av de barn och ungdomar som har formen ADHD med uppmärksamhetsstörning (ofta kallad ADD) förbättrades symtomen så mycket att vi kan tala om en kliniskt relevant förbättring, säger Mats Johnson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Nivåerna av omega 3 och omega 6 mättes även i blodprov, där de som fick en tydlig förbättring av sina symtom också visade sig ha fått en bättre balans mellan nivåerna av dessa två fettsyror.

Avhandlingen visar också att en kognitiv träningsmetod som kallas Collaborative Problem Solving (CPS) kan vara ett bra alternativ eller komplement vid behandling av ADHD och trotssyndrom. Metoden innebär att barnen och familjen får hjälp med att träna tankeförmågor och lösa problematiska situationer. I studien ingick 17 barn, vars familjer fick upp till tio veckors CPS-samtal. Familjerna fick ange hur mycket beteendeproblemen förbättrades direkt efter behandlingen, och även ett halvår efteråt.

– Vår studie om CPS som behandling för ADHD och trotssyndrom är den första i Sverige. Alla familjer i vår studie fullföljde behandlingen, och hälften av dem upplevde en stor eller en mycket stor förbättring av beteendeproblemen, säger Mats Johnson.

Den patientgrupp som fortfarande hade svåra ADHD-symtom när CPS-behandlingen var avslutad fick möjlighet att komplettera med centralstimulerande läkemedel. Vid uppföljningen sex månader senare upplevde 81 procent av alla de deltagande familjerna en stor eller mycket stor förbättring.

Det talar enligt Mats Johnson för att CPS kan förbättra problemskapande beteende hos barn med ADHD och trotssyndrom, och att barn med svåra ADHD-symtom kan förbättras med en kombination av CPS och ADHD-medicinering.

FAKTA
Länk till avhandling. Forskningen har genomförts inom Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet.

Avhandlingen Non-stimulant interventions in ADHD försvarades vid en disputation den 3 oktober.

Den invasiva minken är på väg att bli ett viktigt redskap i miljöövervakningen. Undersökningar av vilda minkar har potentialen att visa oss vilket spektrum av miljögifter som finns i ett område, och avslöja hur detta påverkar fruktsamheten hos däggdjur, inklusive oss själva.

– Fortplantningen styrs till stor del av hormoner och man vet att många miljögifter kan störa detta hormonsystem, säger Sara Persson vid SLU:s avdelning för reproduktion. Men precis som vi människor, är vilda djur exponerade för en blandning av kemikalier, och det är just den sammanlagda effekten av denna ”cocktail” av miljögifter som vi vill studera. Och då är den vilda minken ett utmärkt indikatordjur.

I samarbete med jägare runt om i landet och med forskare från Örebro universitet har en mängd miljögifter analyserats i minkvävnader, bland annat PCB, DDE, bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen.

När minkarnas ”giftprofiler” sedan jämfördes med olika mått på könsorganen syntes flera samband. Bland annat hade hannar som ackumulerat mycket DDE (en nedbrytningsprodukt av DDT) och vissa perfluorerade ämnen (t.ex. PFOS, som har använts i brandskum, skaljackor m.m.) ett kortare avstånd mellan anus och könsorgan.

– Att detta avstånd är förkortat är inget problem i sig, säger Sara Persson, men det kan vara ett tecken på att könshormonerna har påverkats under fosterutvecklingen, det vill säga en möjlig feminisering eller en negativ påverkan på det hanliga hormonsystemet. Det finns andra studier som visar att ett förkortat avstånd mellan anus och könsorgan är relaterat till andra effekter, såsom minskad storlek på könsorganen och ökad risk för missbildningar.

I den aktuella SLU-studien fanns det en tendens att minkar med höga halter av DDE även hade kortare penis, och forskarna vill därför följa upp resultaten med större studier.

Flera skäl bidrar till att minken är en lämplig indikatorart, eller varningsklocka, i studier av miljögifter. Som rovdjur befinner den sig högst upp i näringskedjan, vilket gör att många föroreningar anrikas i olika vävnader. Den är också ganska stationär och präglas därmed starkt av den lokala miljöbelastningen. Som invasiv art är den dessutom lovligt jaktbyte året om.

Artikeln: Sara Persson & Ulf Magnusson. Environmental pollutants and alterations in the reproductive system in wild male mink (Neovison vison) from Sweden. Chemosphere 120 (2015) 237–245.

Efterfrågan av miljövänliga batterier har ökat kraftigt de senaste åren. De har en viktig roll i ett hållbart samhälle. Exempelvis måste batteriet i en elbil tillverkas på ett hållbart sätt för att innebära en miljövinst gentemot en bensinbil.

Dagens litiumjonbatterier i elbilar, telefoner och laptops använder metalloxider som kommer från energikrävande utvinning ur bergarter och återvinns inte idag. Christoffer Karlsson har i sitt avhandlingsarbete undersökt en ny klass av organiska material för detta ändamål, nämligen ledande redoxpolymerer, en typ av elektriskt ledande plast.

Ledande polymerer har många unika egenskaper som lett till att de fått en rad olika användningsområden. Metallisk ledningsförmåga som kan styras är kanske deras viktigaste egenskap, samt möjligheten att tillverka dem billigt vid låg temperatur. Både ledande polymerer och redoxpolymerer har använts för energilagringssyfte, och på senare tid har även intresset för lågmolekylära organiska föreningar som aktivt material i batterielektroder ökat kraftigt. Den främsta anledningen till detta är att de kan tillverkas från förnyelsebara källor genom miljövänliga metoder vid låga temperaturer, i kontrast till dagens oorganiska material.

Avhandlingen visar hur en serie ledande redoxpolymerer beter sig, och ger några allmänna designprinciper för denna typ av polymerer.

– De har potential som elektrodmaterial i framtida miljövänliga batterier, och i förlängningen skulle det vara möjligt att tillverka organiska batterier uteslutande av polymerer. En sådan proof-of-concept-battericell, med olika ledande redoxpolymerer som aktiva material på båda elektroderna, har vi också testat, säger Christoffer Karlsson