– Förekomsten av de två vanligaste cancerframkallande HPV-typerna, som kan förebyggas med vaccin, är i vår studie lika hög som för livmoderhalscancer. Det är alltså potentiellt möjligt att undvika en majoritet av peniscancerfallen genom vaccinering, säger Peter Kirrander, som skrivit en doktorsavhandling i kirurgi vid Örebro universitet.

Han har undersökt sambandet mellan Humant Papillomvirus, HPV, och peniscancer men också behandlingsmetoder och risken för återfall. De flesta män som får diagnosen peniscancer i Sverige har en begränsad och botbar sjukdom men behandlingen kan medföra stora konsekvenser för såväl livskvalitet som sexualitet.

Säker metod som bevarar organet
– Vi har undersökt hur risken för återfall påverkas om man undviker de behandlingar som medför störst lidande. Det kan innebära att man istället för att amputera använder till exempel laserteknik.

Patienter, som behandlas med metoder som bevarar penisen, har visat sig ha en högre risk för återfall men återfallen påverkar inte patientens chanser att överleva i någon större utsträckning. Därför rekommenderar Peter Kirrander att de nya skonsammare metoderna ska användas i högre utsträckning.

– Vi har även testat ny teknik för att undersöka lymfkörtlarna. Det är den första studien i Sverige av den så kallade sentinel node tekniken, säger Peter Kirrander.

Ny teknik
För att ta reda på om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna har patienter tidigare varit tvungna att genomgå en omfattande operation som ofta medför stora biverkningar. Den nya tekniken medför nästan inga biverkningar men tyvärr visade den inte så goda resultat som forskarna hoppats.

– Sentinel node tekniken hade en något lägre känslighet än vad vi strävar efter. Vi behöver utveckla tekniken eftersom det är viktigt att patienterna undersöker lymfkörtlarna i samband med diagnos. Våra studier visar att återfall i lymfkörtlarna påverkar patientens prognos i stor omfattning.

– Överlevnadssiffrorna för patienter med peniscancer är inte fullt så bra som man skulle kunna förvänta sig men det tror jag främst beror på att vården i Sverige är väldigt decentraliserad och att följsamheten av riktlinjer tyvärr är dålig, säger Peter Kirrander.

År 2003 presenterade den tyska patologen Heiko Braak en teori som föreslog att sjukdomens spridning startade i magtrakten. Tesen har alltsedan, trots högljudda protester, vunnit mark. Nu presenterar forskare vid Lunds universitet de första direkta bevisen på att sjukdomen faktiskt kan vandra från mage till hjärna.

Den så kallade Braak-hypotesen gör gällande att sjukdomsprocessen tar sin början i magtarmkanalen och i hjärnans luktcentrum. Teorin stöds av att symptom kopplade till matsmältning och luktsinne uppträder väldigt tidigt i sjukdomen.

Forskare vid Lunds universitet har tidigare kartlagt spridningen av sjukdomen i hjärnan, ett förlopp som tros drivas av ett felveckat protein som klumpar sig och ”smittar” närliggande celler. Professor Jia-Yi Lis forskargrupp har nu för första gången kunnat följa denna spridningsprocess från mage till hjärna, i råttmodeller. Experimenten visar hur det sjuka proteinet, alfa-synuklein, transporteras från cell till cell för att slutligen nå hjärnans centrum för motorik, vilket ger upphov till sjukdomens karakteristiska rörelserubbningar.

– Detta är första gången man har kunnat bevisa att sjukdomsprocessen faktiskt förflyttas från det perifera nervsystemet till det centrala, från magtarmkanalen till hjärnan. I ett längre perspektiv ger det här oss nya måltavlor för att försöka bromsa sjukdomen i ett tidigare skede, säger professor Jia-Yi Li, forskargruppsledare för Neural Plasticitet och Reparation vid Lunds universitet.

Forskargruppen ska nu genomföra experiment där mekanismerna bakom förflyttningen av det skadliga proteinet kommer att studeras i detalj. De aktuella resultaten tyder på att proteinet överförs i kommunikationen mellan nervcellerna och det är vid denna kontaktpunkt forskarna på sikt hoppas kunna sätta stopp för sjukdomens vidare spridning.

FAKTA
Publikation: ”Direct evidence of Parkinson pathology spread from the gastrointestinal tract to the brain in rats”. Staffan Holmqvist, Oldriska Chutna, Luc Bousset, Patrick Aldrin-Kirk, Wen Li, Tomas Björklund, Zhan-You Wang, Laurent Roybon, Ronald Melki, Jia-Yi Li.

http://link.springer.com/article/10.1007/s00401-014-1343-6

– Den Handkirurgiska kliniken på USÖ är den klinik i västvärlden som har mest erfarenhet av handledsproteskirurgi, säger Kurt Pettersson, verksamhetschef på Handkirurgiska kliniken. Att just vi har fått vara med och utveckla denna protes betyder att vi är en klinik i världsklass inom detta område.

För reumatiker
Protesen kommer att kunna användas av reumatiker eller av personer som har drabbats av olika slags förslitningsskador.

– Den nya protesen avser att ge användaren en mycket bättre rörlighet samtidigt som vi hoppas på en minskad risk för proteslossning jämfört med tidigare proteser. Vi räknar också med en ökad hållbarhet och det går också att byta delar på ett enklare sätt än med andra proteser. Vi har utvecklat protesen efter analys och samlad erfarenhet från vårt i särklass största patientmaterial.

Fria händer
Kurt Pettersson blev tillfrågad av en representant från ett amerikanskt läkemedelsföretag om han ville vara med och utveckla en ny slags handledsprotes. Sedan har han i stort sett fått fria händer. Än så länge är protesen enbart testat i ett biomekaniskt laboratorium där protesen opererats in på armar efter avlidna personer. Men på tisdag 14 oktober är det dags för den första riktiga patienten.

Lungtransplantation är ofta sista utvägen för personer med mycket svår lungsjukdom. Samtidigt tas bara var tredje donerad lunga tillvara för transplantation.

Detta har lett till kronisk brist på donerade lungor både i Sverige och internationellt.

Kön till en transplantation är lång, och dödligheten bland de som väntar är minst mellan 5 och 10 procent.

Men eftersom organbristen är så stor avstår man ofta från att utreda lungsjuka patienter, vilket gör att mörkertalet sannolikt är stort.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu använt en ny metod som drastiskt kan öka tillgången till användbara lungor och därmed ge fler patienter möjlighet till transplantation.

– Många donerade lungor går inte att transplantera på grund av att donatorn är för gammal, att många års rökning har föregått dödsfallet eller att det finns annan misstanke om lungsjukdom. Det finns också fall där en hastigt nedsatt lungfunktion uppkommit i samband med donatorns dödsfall, men där lungorna i grunden är välfungerande och har potential för att normaliseras. Det är dessa lungor vi fokuserat på, säger doktoranden och specialistläkaren Andreas Wallinder, som redovisar studierna i sin avhandling.

I studierna har forskarna opererat ut donatorslungor som normalt skulle ratats och placerat dem i en specialbyggd hjärt-lungmaskin, som sköter lungornas blodcirkulation och ventilation medan funktionen utvärderas.

Försöken visar att de flesta lungor normaliserar sin funktion i hjärt-lungmaskinen, vilket hittills lett till att 22 svårt lungsjuka patienter kunnat transplanteras med lungor som tidigare skulle bedömts som oanvändbara.

I en uppföljande studie jämfördes de 22 patienterna med 115 patienter som fick konventionella donatorslungor. Studien visar att patienterna med ”ratade” lungor hade lika bra organfunktion, samma frekvens av komplikationer och lika stor överlevnad.

– Vår slutsats är att metoden fungerar, och att vi kan använda den för att öka antalet användbara donerade lungor utan att de medicinska resultaten äventyras, säger Andreas Wallinder.

Sedan tillkomsten av ”hjärndödsbegreppet” i Sverige 1987 transplanteras uteslutande lungor donerade från hjärndöda donatorer vars hjärta fortfarande slår. Göteborgsforskarna har i två delstudier på grisar testat ett omhändertagande av lungor donerade även från hjärndöda med hjärtstillestånd.

– En förenklad donationsprocess är ett viktigt steg om donation efter hjärtdöd skall bli accepterat av allmänheten och i sjukvården. Metoden har en enorm potential och innebär om den skulle införas i dagens sjukvård stora möjligheter för alla de som väntar på en transplantation, säger Andreas Wallinder.

FAKTA
Avhandlingen Ex Vivo Lung Perfusion – clinical and experimental studies försvarades vid en disputation den 26 september. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/35943

OM LUNGDONATIONER
1990 blev Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillsammans med Universitetssjukhuset i Lund först i Sverige med att erbjuda lungtransplantationer. Sedan dess har över 600 personer genomgått lungtransplantation i Göteborg, där omkring 40-50 patienter transplanteras årligen. De första lungtransplantationerna genomfördes med organ donerade från patienter som avlidit till följd av hjärtstillestånd. Sedan tillkomsten av ”hjärndödsbegreppet” i Sverige 1987 transplanteras idag uteslutande lungor donerade från hjärndöda med pågående cirkulation. För att utöka antalet tillgängliga organ har en organdonation efter hjärtstillestånd åter diskuterats, men ännu inte införts i klinisk verksamhet.

Cancer i blodstamceller, lymfom, ger oftast upphov till förhöjda nivåer av enzymet tymidinkinas 1 i blodet. Detta gäller för människor såväl som djur med denna sjukdom. Nivåerna av enzymet är direkt kopplade till tumörförekomst och till hur elakartad cancern är.

Kan förlänga livet för sjuka hundar
En forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i flera vetenskapliga arbeten visat att nivån av tymidinkinas 1 i blodet hos sällskapsdjur ger en god uppfattning om överlevnadschans vid lymfomsjukdom. Mest har detta studerats hos hundar.

Dessa resultat kan användas av veterinärer och djurägare när cellgift övervägs som behandling och kan leda till att fler hundars liv förlängs.

– Att testet går så fort, några timmar, gör det användbart genom att en anpassad behandling kan sättas in direkt. Tidigare kunde provsvaret dröja upp till en månad, säger forskare Mikael Juremalm, SVA.

Den nya analysmetoden ger djurägaren ett bättre underlag för beslut kring hur hen vill använda sina pengar till vården, och i slutändan kan det minska djurägarens kostnader.

Ökad överlevnadchans
Nivån av enzymet ger även en tidig indikation på eventuellt återfall i sjukdom hos patienten, innan kliniska symptom är uppenbara. Det gör att en eventuell uppföljande behandling kan sättas in tidigt. Överlevnadschansen ökar då.

– Det är mycket viktigt att bedöma hur pass elakartad en tumör är inför behandling av hundar med tumörsjukdom. SVA:s nya diagnostik kan snabbt ge underlag för om behandling bör inledas och eventuellt hur aggressiv denna bör vara samt inte minst betyda högre livskvalitet för hunden, säger Mikael Juremalm.

Professor Ulf Smith vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i samarbete med forskare vid Harvard publicerat flera studier om hur fettväven påverkar kroppens insulinkänslighet och risken för att utveckla diabetes typ 2.

Forskarna har bland annat visat att möss som saknar ett särskilt protein i fettväven blir insulinresistenta, något som är en grundläggande rubbning vid diabetes typ 2.

Samma rubbning har Göteborgsforskarna funnit hos individer med stor ärftlig risk att utveckla typ 2 diabetes långt före diabetes utvecklas och också visat att samma rubbning finns när väl diabetes typ 2 utvecklats.

Orsaken till varför detta är kopplat till insulinresistens och typ 2 diabetes har hittills varit oklar men detta kan möjligen förklaras av att man har en defekt i att bilda dessa nya lipider i fettväven.

Nu har Harvardforskarna genom nya analyser identifierat en ny grupp lipider, som när de utsöndras från fettväven stimulerar frisättningen av insulin i kroppen. Forskarna har i försök använt möss med diabetes, och visat att dessa lipider har förmåga att sänka sockervärdena i mössens blod.

Ulf Smith på Lundberglaboratoriet för Diabetesforskning samt Jan Boren på Wallenberglaboratoriet har nu utvecklat forskningen vidare både vad gäller dess effekter, om de kan användas för att identifiera vem som kommer att utveckla typ 2 diabetes i framtiden, samt om de kan möjliggöra en ny framtida behandling vid typ 2 diabetes.

– De lipider vi nu upptäckt, eller mer i detalj de estrar som cellernas fettsyror innehåller och frisätter till blodet, skulle kunna användas som mål för framtida läkemedel. Det som gör upptäckten extra intressant är att lipiderna också återfinns i vissa livsmedel. Vi går därför vidare med att också analysera vilka livsmedel som har dessa lipider, säger Ulf Smith.

Upptäckterna presenteras i tidskriften Cell den 9 oktober och kommenteras också av en ledare i samma nummer.