I slutet av 1990-talet kom en rad böcker ut i Tyskland som väckte stor uppmärksamhet. Skuld- och skamproblematiken, som fram till dess hade varit ett återkommande tema i den tyska efterkrigslitteraturen, var utbytt mot en påtaglig samtidskänsla. I texterna fanns mängder av referenser till låttexter, filmer, reklam och liknande och böckerna innehöll allt från underhållande vardagsberättelser till komplexa kollage. Författarna figurerade dessutom flitigt i medierna och blev snabbt populära. Namnet som myntades för deras skrivsätt var poplitteratur.

– Trots att poplitteraturen dödförklarades kort efter den euforiska fasen på 1990-talet finns ett antal slående exempel på hur författare skriver in sig i den traditionen även långt in på 2000-talet, säger André Menke, avhandlingens författare.

De tre nutida författare som står i centrum för hans forskning är Wolfgang Welt, Rocko Schamoni och Rafael Horzon.

– Jag hittar popidéer av olika slag i deras texter, idéer som ofta på ett självreflexivt sätt historiseras och problematiseras, men även iscensätts på nytt, säger André Menke.

I Welts böcker ser André Menke en minutiös vardagsrealism som genomsyrar skrivandet, ett exempel är Doris hilft (2009). Schamoni skildrar krocken mellan subkultur och event-samhälle, som i Tag der geschlossenen Tür (2011). Horzon beskriver hur man kan positionera sig i dagens kulturproduktion när allting redan verkar ha gjorts och väver in det i en postmodern skälmroman som utspelar sig i Berlins bohemkretsar, Das weisse Buch (2010).

André Menke är en av de första som utforskar deras författarskap. En av hans slutsatser är att de högst medvetet gestaltar sin bakgrund som klubbarrangör, musiker och journalist: de blandar fakta och fiktion, skjuter in små osäkerhetsmoment i sina texter som gör deras identitet otydlig, vilket är typiskt inom popgenren.

– Popbegreppet, som dök upp redan på 1960-talet, har blivit så pass historiskt att det ger upphov till nya former av popkulturella berättelser som inte bara tar avstamp i nuet, utan även skildrar olika faser av popkulturell verklighet. Då popkulturen är en allt större faktor i våra liv och vår verklighetsuppfattning är det bra att det finns konstnärliga reflektioner av hur vi upplever denna verklighet, säger André Menke.

FAKTA
Avhandlingens titel: Pop, Literatur und Autorschaft. Literarische Strategien und Inszenierungen bei Wolfgang Welt, Rocko Schamoni und Rafael Horzon. Tid och plats för disputationen: lördagen den 11 oktober 2014, kl. 10:15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg. Fakultetsopponent: Docent Alexander Bareis, Lunds universitet

Länk till sammanfattning: http://hdl.handle.net/2077/36006

Den 9 oktober sänder SVT:s Uppdrag granskning ett program om matchfixning i svensk fotboll. Helt klart är att matchfixning på kort tid växt till ett av idrottens största problem. Centrum för idrottsforsknings analys visar däremot att vi inte vet hur omfattande problemet är i Sverige eller hur det mer exakt går till.

Den internationella forskning som finns och som främst handlar om fotboll vittnar om att risken för matchfixning ökar under vissa förutsättningar. Störst betydelse har de professionella fotbollsspelarnas arbetsförhållanden. I många länder har spelare låga ersättningsnivåer och oregelbundna eller helt uteblivna löneutbetalningar. Då ökar risken att de lockas till att medvetet underprestera mot betalning. Om spelarna dessutom tror att andra spelare, ledare och domare också är korrupta ökar deras incitament ytterligare.

– Det innebär också att idrottens egna organisationer aldrig kan bli trovärdiga samarbetsparters till offentliga myndigheter i kampen mot den organiserade kriminaliteten om de inte själva lyckas hålla rent i sitt eget hus”, säger Jens Sejer Andersen på Idrættens Analyseinstitut i Danmark och en av de ledande experterna på matchfixning i Norden.

För att bekämpa matchfixning krävs det enligt Sejer Andersen ett samarbete mellan idrottsorganisationer, spelföretag och myndigheter inom enskilda länder. Det krävs också ett samarbete mellan stater. Initiativen är däremot få och framför allt har ingen lust att betala, enligt Sejer Andersen.

– Därigenom kan snålheten och rädslan leda till att notan blir hög för både idrotten och för samhället, säger han.

Läs Jens Sejer Andersen i Centrum för idrottsforsknings antologi I gråzonen, sidan 122.
Läs också CIF:s analys av matchfixning och andra etiska problem inom idrotten.

I Sverige, Danmark, Storbritannien och USA är miljöskatt på el en viktig komponent när man vill förklara problem med konsumtionen. En skattehöjning som leder till att vi både minskar förbrukningen och blir mer medvetna om att vi gör det för miljöns eller vår egen hälsas skull, kallas för signaleffekt av beskattning.

– Det är intressant att miljöbeskattningen är ett mer effektivt verktyg än lagar när det kommer till att visa de negativa effekterna av el- och bensinkonsumtion, säger Erik Brockwell som forskat på frågan de senaste fyra åren. Eftersom skatter är lättare att införa än lagar så blir miljöskatter ett verktyg som är både snabbare att införa och ger snabbare resultat.

Beskattning på tobak och alkohol verkar däremot inte ha någon större påverkan på vår konsumtion av dessa varor i Europa. Vi fortsätter röka och dricka i samma utsträckning trots att problemen med dessa är kända.

– Beskattningen fungerar fortfarande eftersom ökat pris gör att vi handlar mindre, det tar bara längre tid innan vi får samma effekt som på miljöbeskattningen (därmed ingen signaleffekt). Däremot kan det vara av intresse för politikerna att fokusera på och utöka lagar kring alkohol och tobak eller driva fler informationskampanjer för att få folk att handla mindre av dessa varor.

Erik Brockwell konstaterar vidare, baserat på analyser av amerikanska data, att det finns en stor signaleffekt för tobak, el och bensin vilket innebär att konsumenterna handlar mindre av dessa varor.

– Det är ett oväntat resultat vad gäller bensin, de verkar vara mer villiga att ändra sitt konsumtionsmönster till följd av en skattehöjning än vad man tidigare trott. Amerikanska politiker undviker idag att öka priset på bensin eftersom det upplevs som en het potatis och man vill inte riskera folkets missnöje.

Tobaksreklamen hamnar i ”blinda fläcken”, menar Erik Brockwell, som undersökt effekten av statens försök att minska konsumtion och industriernas försök att öka konsumtion av cigaretter och bensin i USA och tittat på effekten av statens försök att minska konsumtion och industriernas försök att öka konsumtion av cigaretter och bensin i USA.

– Fascinerande nog verkar konsumenter vara resistenta mot marknadsföring från tobaksindustrin i USA och konsumerar mindre. Medan lobbyverksamhet, där industrin informerar politiker om varför man t ex inte ska lagföra eller beskatta tobaksindustrin för hårt, gör att man konsumerar mer.

Vad gäller bensin, visar resultaten att priserna och de statliga informationskampanjerna på tv, radio, tidningar och dagstidningar, hjälper till att dra ner konsumtionen av bensin. Men bensinindustrins lobbyverksamhet är effektiv på samma sätt som tobaksindustrin.

– Det här pekar i grova drag på att man i Europa ska fokusera på skatter och i USA ska man fokusera på statliga informationskampanjer, konstaterar Erik Brockwell.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad här.

Enkätstudier visar att eleverna inte förstår skolfusk som ett självklart felaktigt agerande. Skolfusk tolereras socialt om det anses nödvändigt. Som nödvändigt fusk räknas dels när elever i återkommande svårigheter att klara den lägst godkända betygsnivån fuskar så att ett godkänt betyg uppnås, dels när elever i tillfälliga svårigheter fuskar sig till den betygsnivå som de vanligen brukar uppnå utan skolfusk.

– Eleverna förefaller inte att känna till det starka regelsystem som finns kring skolfusk, men utgår samtidigt ifrån att fusk inte är tillåtet säger Lars Fonseca. Eleverna upplever att lärare ”nästan blundar” för ett omfattande skolfusk och att betygssättning därför riskerar att bli orättvis.

Lärarna beskriver förhållandet mellan ett starkt regelverk mot skolfusk och den faktiska verksamheten som en ”skenvärld”. Lärarna upplever att de prioriterade förväntningarna på goda elevbetyg innebär att de dels inte bör jaga skolfuskare alltför flitigt, dels vid behov bör överväga att sänka kraven för lägst godkända betygsnivå genom så kallade snällbetyg. Lärarna upplever att förväntningarna på måluppfyllelse i form av betyg kommer från såväl elever, elevers föräldrar, skolledare som från samhället i stort. Lärarna tolkar skolledningens förväntningar på goda betyg som förknippade med att skolan bör framstå som attraktiv på en skolmarknad där skolor konkurrerar om de elever som finns. Lärarna ser det som problematiskt att kraven på goda kundrelationer med elever och deras föräldrar försvårar möjligheterna att agera för social fostran vad gäller till exempel skolk, sen ankomst och skolfusk.

Både eleverna och lärarna upplever att förväntningarna på alla elevers måluppfyllelse utan snällbetyg och skolfusk är orimliga att uppfylla. Eleverna och lärarna förefaller dessutom väl medvetna om såväl skolfuskets som snällbetygens betydande omfattning och om varandras tolerans av regelbrotten.

– Att som elev och lärare hantera skolfusk i vardagen innebär att lära sig att i dolt samförstånd koppla isär officiella regler och faktisk verksamhet, säger Lars Fonseca. En sådan dubbel agenda är oförenlig med officiella ideal i läroplaner och därigenom destruktiv för social tillit. Att tyst tolerera en dubbel agenda av godkänt skolfusk är att se som en aspekt av en dold läroplan.

Lars Fonseca är förskollärare och gymnasielärare och riktar sitt forskningsintresse emot att förstå elevers och lärares upplevda normkonflikter i pedagogiska praktiker.

Avhandlingen ”Det godkända fusket – normförhandlingar i gymnasieskolans bedömningspraktiker” försvaras fredagen den 17 oktober 2014, kl. 10.15 i sal V159, Stagneliusgatan 14, Kalmar. Opponent är professor Dennis Beach, Göteborgs universitet.

”Katastrofala sjukvårdsutgifter” är ett begrepp som används i forskningen för att beteckna en situation där ett hushåll får så stora vårdutgifter att det riskerar att bli fattigt. I många låg- och medelinkomstländer betalas sjukvården i huvudsak när man använder den, kontant direkt ur plånboken. Den sjukes egen kostnad för behandling av allvarligare sjukdomar och olyckor kan då bli mycket hög, motsvarande flera årslöner.

I Vietnam har detta problem varit särskilt stort. År 2000 rapporterade Världshälsoorganisationen, WHO, att Vietnam var ett av världens mest orättvisa länder när det gäller finansiering av hälso- och sjukvården. Den vietnamesiska regeringen strävar efter att lösa problemet genom vårdförsäkringar (health insurance). Stora framsteg har också gjorts. Runt år 2000 hade mindre än var femte vietnames en vårdförsäkring. I dag är nästan sju av tio täckta av försäkring.

Och försäkringarna har positiva effekter. I en av de studier som Curt Löfgren, doktorand vid Enheten för epidemiologi och global hälsa, har gjort i sitt avhandlingsarbete utvärderade han införandet av en speciell vårdförsäkring för de fattiga. Vårdförsäkringen medförde att de fattiga hushållens privata vårdutgifter, som andel av deras inkomst, reducerades avsevärt. För hushållen som helhet har problemet minskat rejält. Runt år 2000 bestod 80 procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna i Vietnam av direktbetalningar vid vårdutnyttjande. I dag är den andelen mindre än 50 procent.

– Problemet har alltså minskat, men det är fortfarande stort. Och för fattiga grupper med hög sjuklighet, som äldre-hushållen, är det besvärligt. Detta problem förstärks av att den vietnamesiska befolkningen nu snabbt åldras och att urbaniseringsprocessen är stark. Det är de unga som flyttar in till städerna. Kvar på landsbygden blir äldre-hushållen, säger Curt Löfgren.

Ett problem med vårdförsäkringarna är att de inte är heltäckande. De försäkrade får betala upp till 20 procent av kostnaden privat och det finns inget högkostnadsskydd. Vid allvarligare sjukdomar kan detta dra ihop till mycket stora belopp. I en annan av avhandlingens studier har befolkningens värdering av vårdförsäkringssystem undersökts med en betalningsviljestudie. Det visade sig att betalningsviljan var låg i förhållande till vårdkostnaderna.

– Många vietnameser är tveksamma till att använda sin vårdförsäkring. De kan vara så att de exempelvis befarar kvalitetsproblem och längre väntetider i den vård som då erbjuds, säger Curt Löfgren.

Därför påpekar han att diskussionen om ett förbättrat försäkringsskydd inte enbart handlar om att täcka en större andel av befolkningen utan också om att fördjupa skyddet så att till exempel en större andel av vårdkostnaderna täcks, samt att vårdkvalitet och väntetider inte utgör problem.

Avhandlingen är publicerad digitalt här.

Under mer än 350 år har städer som politisk, ekonomisk och social organisation varit underordnad nationalstaten. Städer har haft ytterst lite att göra med global politik och utrikes- och säkerhetspolitik har varit mer eller mindre monopoliserat av nationalstaten. Nu verkar det som om detta drastiskt håller på att förändras.

Idag bor över 50 procent av jordens befolkning i städer och den pågående och eskalerande urbaniseringen bidrar till skiftande maktbalanser. Dessa globala städer koncentrerar stora ekonomiska tillgångar och kopplar samman globala flöden och finansiella system.

– Städerna utgör på sätt och vis den kritiska infrastruktur som möjliggör en globaliserad värld. I kölvattnet av detta har borgmästare och lokalpolitiska aktörer kommit att ta en alltmer aktiv del i den globala politiken och utövar vad som faktiskt på många sätt ser ut som en egen utrikes- och säkerhetspolitik, säger Kristin Ljungkvist.

Genom transnationella stadsnätverk och genom sin egna diplomatiska verksamhet engagerar sig städer i allt från kontraterrorism, klimatfrågan, global fattigdom, pandemier och transnationell brottslighet. Frågor som tidigare varit nationalstatens exklusiva domän, har nu även blivit lokalpolitik. Vad innebär egentligen den här utvecklingen för den internationella politiska ordningen, för ansvarfördelning, möjligheter till ansvarsutkrävande och för demokratin?

Några exempel på lokal global politik rör klimatet respektive terrorism. Medan världens nationalstater fortfarande debatterade Kyotoprotokollet var Toronto, Kanada, först i världen att anta utsläppsmål. Andra städer och kommuner världen över har därefter följt deras exempel. I USA har till exempel hundratals kommuner och delstater trotsat den federala regeringen och skrivit under Kyotoprotokollet. Och vid sidan av den globala kampen mot terrorismen efter 9/11 har många städer har börjat utveckla sina egna säkerhetsstrategier. New York-polisen har idag en egen lokal säkerhetstjänst större än många länders, och som bland annat inbegriper en egen lokal underrättelseorganisation med tjänstemän placerade permanent i Asien, i Mellanöstern och i Europa.

– Den lokala polisen besitter dessutom så pass kraftiga vapen att de kan skjuta ner mindre flyg. New York har alltså idag i princip sitt eget flygvärn, säger Kristin Ljungkvist.

I sin avhandling har hon granskat den globala stadens ökande engagemang i internationell politik, genom en fallstudie av just New York. Den visar att lokala företrädare, även när de engagerar sig i exempelvis klimatfrågan, först och främst gör det för att säkra en fortsatt stark ekonomisk utveckling för staden.

Det finns idag en växande litteratur som argumenterar att medan nationalstaterna står handfallna inför många av världens mest svårlösta globala problem såsom klimatförändringar, fattigdom, terrorism och transnationell organiserad brottslighet, så kan städer och borgmästare erbjuda både mer pragmatiska och demokratiska lösningar.

– Men min studie visar att det även finns risker. När de lokala myndigheterna i New York utvecklade politiska strategier för kontraterrorism och för klimatfrågan saknades såväl civil kontroll och institutionella mekanismer för översyn och ansvarsutkrävande som demokratiskt inflytande. Risken är alltså att det uppstår ett demokratiskt underskott, säger Kristin Ljungkvist.

Disputationen äger rum den 18 oktober. Läs avhandlingens sammanfattning