Mellan 1997 och 2010 fanns ett krav från staten att alla lärosäten som utbildade lärare också skulle ha ett Regionalt utvecklingscentrum, RUC. Syftet var att få ett forum för samverkan om skolutveckling mellan forskningen och utbildningen vid lärosätena å den ena sidan och kommunerna å den andra. När obligatoriet avskaffades, levde de flesta RUC:ena kvar och det startades till och med några nya. Eftersom staten inte satte upp några tydliga regler eller skickade med pengar till verksamheten, utvecklades RUC på olika sätt runt om i landet.
– Jag har velat undersöka de olika tolkningarna av RUC som gjorts och vilken roll de haft i ett utbildningspolitiskt föränderligt sammanhang, säger Lena Öijen.
Fyra steg
Avhandlingen är skriven i fyra steg, som kartlägger, konstruerar idealtyper, prövar idealtyperna som analytiska verktyg samt tillämpar dem som sådana verktyg. Hon undersöker de statliga texter, som fanns kring RUC från åren mellan 1996 och 2010, om hur reformen motiverades när RUC blev obligatoriskt som en länk mellan lärosäte och skola. Det analysen är bakgrund till den bild som 2012 formades av intervjuer med ett stort antal RUC-medarbetare vid samtliga 22 lärosäten i landet med lärarutbildningar.
– Intervjuerna gav en nulägesbild och visade hur RUC hade utvecklats på olika sätt runt om i landet. När jag sedan sökte förklaringar till bilden av hur RUC såg ut 2012 mot bakgrund av hur de statliga texterna såg ut under de år RUC var obligatoriskt, kunde jag konstruera en modell med fem olika sätt att förklara hur RUC fungerat som samarbetspart.
Avsikten med de här fem benämningarna (idealtyperna) är att mer tydligt kunna beskriva behovet av RUC. De är den avnämarbejakande, den förtroendeskapande, den problematiserande, den regionstärkande och den säljinriktade samarbetsparten. Benämningarna ger en grund för att förklara hur RUC som nationell företeelse utvecklats från att ha varit en länk mellan lärosäte och skola till att hamna i ett spänningsfält mellan att vara en garant för den akademiska nivån på skolan och att vara mer säljinriktat.
Säljinriktning
– Begreppet säljinriktat ska förstås som att lärosätet med hänsyn till sin ekonomi till exempel strävar efter att anordna utbildningar som lockar fyllda kurser eller att man erbjuder uppdragsutbildning för att kunna behålla kompetent personal.
Lena Öijen menar att hennes arbete kan bidra till att öka systematiken i arbetet för en forskningsbaserad skolutveckling inte bara i diskussionerna om vilken inriktning ett Regionalt utvecklingscentrum kan ha i framtiden.
– Att förstå hur RUC utvecklats på olika håll i landet kan ge ett värdefullt bidrag till diskussionerna om forskningsbaserad skolutveckling och utbildningspolitiska intentioner. Min förhoppning är dessutom att avhandlingens beskrivning av olika idealtyper ska kunna användas som analytiska verktyg även för diskussioner om behovet av samverkan mellan samhälle och skola, alltså inte enbart om RUC.
Den så kallade Ilizarov-metoden utvecklades i Sovjetunionen på 1950-talet av professor Gavril A. Ilizarov. Metoden går ut på att de brutna och trasiga benfragmenten genomborras med tunna trådar som därefter spänns fast i ringar, som förbinds med yttre stag. På så sätt kan benfragmenten läggas tillrätta och hållas på plats under läkningstiden.
Metoden används rutinmässigt i öst men har bara sporadiskt tillämpats i väst, och då huvudsakligen vid komplicerade ingrepp som benförlängningar. Undantaget är Ortopedikliniken vid Skaraborgs Sjukhus i Skövde där man sedan 2002 opererat över 700 patienter med Ilizarov-metoden.
I Skövde finns nämligen ortopedläkaren Telmo Ramos, som länge intresserat sig för den sovjetiska metoden och som nu vetenskapligt utvärderat den i en avhandling vid Sahlgrenska akademin. I avhandlingen har doktor Ramos undersökt patienter med underbensfrakturer som behandlats med Ilizarov-metoden, och jämfört resultaten med patienter som behandlats med traditionell kirurgi där benfragmenten fixeras med hjälp av plattor, skruvar eller spikar.
Avhandlingen visar att Ilizarov-metoden ger minst lika bra resultat som ett öppet kirurgiskt ingrepp. Patienterna slipper dessutom riskerna som ett öppen kirurgiskt ingrepp innebär, de kan skrivas ut tidigare och de får belasta benet direkt efter att ställningen är på plats och under hela läkningstiden.
– Vid operation av vissa komplicerade underbensfrakturer måste man ofta vänta tills att svullnaden gått tillbaka innan man opererar. Detta behövs inte med Ilizarovmetoden, vilket gör att patienterna inte behöver vårdas på sjukhus så länge. Att patienterna kan belasta benet genast gynnar både rehabiliteringen och livskvaliteten, säger Telmo Ramos.
– Det yttre ramsystemet som används kan förefalla klumpigt och tungt. Men våra studier visar att patienterna accepterar behandlingen mycket bra och inte upplever några större svårigheter att förflytta sig.
Telmo Ramos slutsats är att Ilizarov-metoden bör införas i svensk ortopedisk sjukvård, som tillägg till de behandlingsmöjligheter som finns sedan tidigare. Forskarna vill nu gå vidare och testa Ilizarov-metoden på andra typer av frakturer, till exempel i handled, hälben, överarm och bäcken.
Ilizarovmetoden kan också bli betydelsefull i samband med utvecklingen av nya benläkningsstimulerande läkemedel, vilka kräver metoder för att fixera frakturer utan att lämna främmande material i skelettet.
Avhandlingen On the treatment of tibial fractures using the Ilizarov fixator försvarades vid en disputation Sahlgrenska akademin den 18 september.
Torkning är en av de mest energikrävande processerna inom pappersindustrin. Och fort går det när den våta pappersbanan torkas mot den roterande metallcylindern. För hygienpapper som toapapper, hushållspapper och annat mjukt så kallat tissuepapper finns två sätt att torka papperet.
I Europa är det vanligaste sättet att mekaniskt pressa ur så mycket vatten som möjligt, för att sedan blåsa på varmluft och därefter skrapa av pappersarket så att det uppstår en struktur, veckningar. Metoden kallas DCT, dry crepe tissue. I USA är metoden TAD, Through Air Drying, vanligare. Den blöta tissuemassan formas och varmluft på runt 200 grader sugs igenom arket. Papperet blir betydligt mjukare, fluffigare och får en högre absorptionsförmåga, men energiåtgången är ungefär 10 gånger högre.
För att undersöka om det har någon betydelse vilka fibrer som används, ytvikt och om ojämnheter i papperet påverkar energiåtgången, har Aron Tysén i labmiljö testat olika typer av träfiber, massa och papperskvalitet. Med hjälp av en infraröd kamera kunde han visa hur stor variationen är under torkningens gång och hur olika fibrer påverkar torkningen.
Med hjälp av en termografisk metod, en infraröd kamera, dokumenterade Aron Tysén att torkningen sker ojämnt.
– Ytvikten spelar stor roll för variationen kring hur lätt de olika fibrerna torkar. Vid låga ytvikter skiljer de sig nästan inte åt alls, men vid högre ytvikter skiljer de sig åt ganska mycket. Därför är inte höga luftflöden nödvändigtvis bättre vid låga ytvikter. Ett bättre alternativ ur energisynpunkt skulle kunna vara att göra torkpartiet lite längre och använda ett mindre luftflöde, för att låta luften mättas, säger Aron Tysén.
I sina fortsatta studier mot en doktorsexamen, ska Aron Tysén bland annat titta närmare på vilken inverkan TAD-virans design har på lokala torktider – något som är möjligt med den högupplösta metoden som tagits fram.
– En djupare förståelse av TAD-processen skulle kunna leda till sänkt energibehov, säger Aron Tysén.
FAKTA
Aron Tysén är anställd vid Innventia AB och genomför sin forskarutbildning inom Vipp industriforskarskola vid Karlstads universitet. Han försvarade sin lic avhandling vid ett seminarium den 30 september. Opponent var Stig Stenström, professor vid institutionen för kemiteknik, Lunds universitet, examinator professor Lars Nilsson, kemiteknik, Karlstads universitet och huvudhandledare är Hannes Vomhoff, Innventia AB.
Vipp står för Values created in fibre-based processes and products och är en industriforskarskola med 18 doktorander. Den finansieras av KK-stiftelsen, 14 företag och Karlstads universitet.
Det nya labbet ägs av Göteborg Energi och ligger i anslutning till Big Glenn, ett av Sveriges största vindkraftverk. Labbet är ett led i omställningen mot ett elsystem med allt större andel förnybar el. Ju mer förnybar el som finns i systemet, desto större blir kraven på att dessa anläggningar kan fortsätta leverera el även om andra elkällor slås ut tillfälligt.
Vad skulle till exempel hända med Big Glenn om en blixt slog ner i elnätet eller en kabel grävdes av? Skulle spänningsfallet i elnätet slå ut vindkraftverket, och vad behöver i så fall justeras i vindkraftverket för att det ska tåla spänningsfallet? Detta är ett exempel på ett scenario som kan simuleras i det nya labbet.
Det är anslutningen av olika elkällor till elnätet som kommer att undersökas. Många av försöken kommer att köras mot Big Glenn, som i sig är en forskningsanläggning för havsbaserad vindkraft. Men det går också att testa andra elkällor, till exempel solkraftverk.
Labbet består av två omformarstationer och är en så kallad HVDC-anläggning, High Voltage Direct Current. HVDC-teknik innebär högspänd likström som möjliggör överföring av elenergi långa sträckor med låga förluster jämfört med konventionell växelspänningsteknik.
FAKTA
HVDC-anläggningen blir unik i och med att den kommer att vara helt till för forskning och utbildning. Med hjälp av tekniken i anläggningen kommer forskarna att kunna simulera och testa alla de scenarier som kan uppstå i elnätet, något som krävs för uppbyggnaden av ett robust elsystem med stor andel förnybar el.
HVDC-anläggingen ägs av Göteborg Energi och är placerad nära Big Glenn. Tillsammans bildar anläggningen och vindkraftverket Göteborg Wind Lab. Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum (SWPTC) bedriver ett forskningsprojekt kring användningen av HVDC-stationen i vindkraftssammanhang. SWPTC är ett forskningscentrum som Chalmers tekniska högskola är värd för.
Det är några av slutsatserna i forskningsrapporten Hellre rik och frisk – om familjebakgrund och barns hälsa. I rapporten undersöker forskarna Eva Mörk, Anna Sjögren och Helena Svaleryd i vilken utsträckning barns hälsa påverkas av familjens ekonomiska och sociala situation. Författarna har analyserat sambandet mellan familjebakgrund och hälsa i Sverige idag jämfört med början av 1990-talet.
Undersökningen visar på stora sociala klyftor i barns hälsa. Barn till föräldrar med högst inkomst och utbildning har 40-45 procents lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus jämfört med barn till föräldrar med lägst inkomst och utbildning.
Forskarna har även studerat barn i familjer som tar emot ekonomiskt bistånd från kommunen. Dessa barn är särskilt utsatta för hälsoproblem:
• De löper mer än dubbelt så hög risk att dö under barndomen jämfört med andra barn, vilket motsvarar nästan 24 fler barn per 100 000.
• De har en 40 procents högre risk att bli inskrivna på sjukhus, vilket motsvarar 20 fler barn per 1 000.
• De har nästan tre gånger så stor risk att bli inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa.
Forskarna finner också att hälsan under barndomen har stor betydelse för skolresultat och om man hamnar i bidragsberoende som vuxen. Av dem som varit inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa är det fyra gånger så vanligt att vara beroende av ekonomiskt bistånd vid 23 års ålder.
– Att förbättra barns hälsa och utjämna hälsoskillnader är en investering både i barnens välbefinnande och deras framtid. Det kan finnas stora samhällsekonomiska vinster att göra om vi tidigt kan förebygga och bekämpa ohälsa hos barn, säger Eva Mörk. professor vid Uppsala universitet.
FAKTA
Denna rapport är den första inom ramen för SNS forskningsprogram Investeringar i likvärdiga livschanser. Syftet med programmet är att bidra med forskningsbaserade underlag om hur investeringar i tidiga insatser för barn och unga kan bidra till ökad samhällsekonomisk effektivitet.
Länk till rapporten (pdf 5.7 MB) Länk till rapportens sammanfattning (pdf 720 KB)
Rapportens författare Eva Mörk, professor Uppsala universitet Anna Sjögren, docent IFAU Helena Svaleryd, docent Uppsala universitet
SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) är en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys.
Avhandlingens författare Danka Miscevic har genom intervjuer studerat hur frilansande skådespelare upplever sin situation på arbetsmarknaden och perioder av arbetslöshet, samt vilka strategier de använder sig av för att hantera otrygga anställningsvillkor och få arbete.
− De är ofta osäkra på vilka jobb de kan få i framtiden, säger Danka Miscevic. Också när de har uppdrag söker de nya roller.
Perioder av arbetslöshet medför försämrad ekonomi. Men minst lika viktigt är att de också innebär minskade sociala resurser, i form av tillgång till konstnärliga rum och sociala sammanhang som kan ge kollegial återkoppling och erkännande för ens arbete.
− Arbetslösheten innebär ofta att skådespelarna samtidigt är sysselsatta både med att söka efter arbete och med att underhålla sitt konstnärliga yrkeskunnande, vilket är en förutsättning för att kunna ta sig an nya roller och stanna kvar inom yrket.
Avhandlingen visar också att hård konkurrens om arbetstillfällen ställer höga krav på frilansarna att vara synliga på olika arenor. Företrädesvis på yrkesspecifika arenor som teaterscenen och i film men också i andra sammanhang som på premiärer, filmfestivaler, kurser och sociala medier.
Otrygga anställningsförhållanden, bristfälliga resurser till kulturområdet samt bristen på erkännande för ens yrkesutövning ger upphov till vrede. Ilskan ligger också till grund för motstånd som sker i syfte att bevara en konstnärlig yrkesidentitet. Motståndet kan exempelvis visa sig genom att facket involveras eller genom en ovilja att närvara i branschsammanhang som inte anses ha något med yrket att göra.
− Äldre kvinnliga skådespelare är speciellt utsatta då de inte har samma utbud av roller att välja bland som männen.
En av Danka Miscevics slutsatser är att konkurrens om roller och den utsatta positionen en frilansare har kan hämma möjligheterna att protestera. Men det behöver inte innebära att det saknas förutsättningar för förändring. − Skådespelaryrket är även kollektivt till sin karaktär. En stark identifikation med yrket samt facklig anslutning kan främja motstånd och därmed en förändring av villkoren för utövandet av yrket, säger hon.
Avhandlingens titel: Bortom scenen − en sociologisk studie av frilansande skådespelares villkor Avhandlingen är försvarad. Mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/37022
– Ur ett bedömningsperspektiv är det tydligt att gymnasieproven behöver välja spår. Antingen satsar man på att fånga elevernas förmåga att skriva efter på förhand givna textmönster, eller också försöker man fånga elevernas förmåga att agera i olika skrivsituationer. Som det är nu gör man både och. Det ger dubba budskap till såväl elever som lärare, och det blir inte bra, säger Eric Borgström, som skrivit en doktorsavhandling i svenska vid Örebro universitet.
Inte följt instruktionen
I provuppgifterna ställs eleverna inför en skrivsituation som anger vad de ska göra. Det kan till exempel stå att de ska skriva en artikel, ett inlägg eller en essä. Utöver detta får de också en detaljerad instruktion som talar om hur de ska göra det. Ett vanligt argument för underkänt betyg är just att eleven inte följt instruktionen.
– Helheten kan mycket väl vara bra men om eleven har hoppat över ett steg i instruktionen kan han eller hon inte godkännas, säger Eric Borgström.
Han menar att proven har konstruerats utifrån idéer om hur texterna ska se ut, snarare än utifrån vad eleverna behöver kunna göra med sitt skrivande. I verkligheten finns ofta olika retoriska strategier att ta till för att nå sina mål.
– Som skrivforskare skulle jag önska att man tog avstamp i frågan vad eleverna ska kunna göra med sitt skrivande och konstruerade prov som sökte fånga hur väl eleverna gör detta i sina texter. Nu börjar provkonstruktionen istället i andra änden. Man ställer frågan hur elevernas texter ska se ut, för att därefter försöka skapa uppgifter som resulterar i sådana texter. Det är bakvänt. Det är ändamålen som ska styra val av verktyg, inte tvärtom.
Gick fort från politisk idé till praktik
Eric Borgström har tillsammans med kollegan Daroon Yassin även undersökt lågstadiets skrivprov. Dessa infördes som en tidig kontrollstation för att synliggöra elevers kunskapsbrister.
– Det finns ibland en föreställning om att det är så enkelt att mäta elevers kunskaper. Men det tar tid att utveckla sunda prov. Den norska grundskolans nya skrivprov föregicks exempelvis av många års förberedande forskningsarbete innan de sjösattes, och inte minst viktigt, av en dialog mellan politiker och skrivforskare. De svenska år 3-proven gick alldeles för fort från politisk idé till pedagogisk praktik.
Eric Borgström och Daroon Yassin följer i sin artikel provens genomförande i två klassrum.
– Även om det är de enskilda eleverna som ska hjälpas visar vi att andra faktorer än den individuella förmågan inverkar på elevernas resultat, exempelvis hur uppgiften presenterades.
Forskarna Lina Bunketorp Käll, Michael Nilsson och Thomas Lindén vid Centre for Brain Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet, har i en vetenskaplig studie testat hypotesen att en ökad mängd rörelse på schemat stimulerar lärandet och förbättrar skolresultaten.
I studien, som publiceras i vetenskapliga tidskriften Journal of School Health, fick 408 femteklassare i Göteborgsregionen i samarbete med en lokal idrottsförening två extra lektioner med lek- och rörelseaktiviteter i veckan, vilket ungefär dubblade mängden schemabunden fysisk aktivitet.
För att utvärdera effekten jämfördes hur femteklassarna klarade de nationella lärandemålen fyra år innan förändringen, samt fem år efter. Resultaten jämfördes mot kontrollgrupper i tre skolor som inte fick extra fysisk aktivitet.
Resultaten är enligt forskarna samstämmiga. En större andel elever på interventionsskolan uppnådde läromålen i samtliga undersökta ämnen – svenska, engelska och matematik – jämfört med kontrollgruppen.
– Man kan uttrycka det som att två extra lektioner i veckan fördubblade oddsen att den enskilde eleven uppnådde de nationella lärandemålen. I de jämförelseskolor där eleverna inte fick extra fysisk aktivitet noterades inte motsvarande förbättring – snarare såg vi där en försämring, säger forskaren och neurologen Thomas Lindén vid Sahlgrenska akademin.
De medverkande skolorna var noga utvalda och enligt forskarna fullt jämförbara avseende fördelningen mellan pojkar och flickor, andel elever med utländsk härkomst, samt föräldrarnas inkomst, arbetslöshet och utbildningsnivå.
– I en studie som denna är det svårt att helt kontrollera alla faktorer som kan påverka skolprestationen. Men resultaten är så pass samstämmiga att vi anser oss ha vetenskapligt stöd för vår slutsats: extra fysisk aktivitet verkar kunna hjälpa barn att lyckas bättre i skolarbetet.
– Resultaten från denna studien överensstämmer väl med data från andra studier både i djur och människa som visar en tydlig koppling mellan fysisk aktivitet och förbättrad kognitiv förmåga. Vi har tidigare i en rad studier visat på en stark positiv korrelation mellan konditionsnivå och IQ hos unga vuxna samt minskad risk för sjukdomar i nervsystemet senare i livet. Genom att nu visa på en koppling mellan fysisk aktivitet och bättre skolprestationer hos en grupp femteklassare adderar vi ytterligare kunskap till denna intressanta forskningslinje, säger professor Michael Nilsson.
– De senaste åren har vi fått en betydligt bättre förståelse för hur inlärningens mekanismer fungerar. Nu känns det väldigt roligt att kunna lägga fram argument för att det med ganska enkla medel kan gå att förbättra unga elevers skolresultat.
– Vår förhoppning är att resultaten ska beaktas av de beslutsfattare som planerar för skolans organisation och innehåll, säger studiens projektledare och forskare Lina Bunketorp Käll.
– I en fördjupad studie undersöker vi bla könsskillnader, psykisk hälsa och mekanismer bakom de påvisade effekterna förklarar Lina vidare.
FAKTA
Skolstudien finansierades av Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur, Hjärnfonden, Centrum för Idrottsforskning och Stiftelsen Kempe Carlgrenska fonden.
Artikeln The Impact of a Physical Activity Intervention Program on Academic Achievement in a Swedish Elementary School Setting publicerades i Journal of School Health i augusti.
Länk till artikel: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/josh.12179/abstract
Typ 2-diabetes kännetecknas av rubbad ämnesomsättning. Förutom förhöjda blodsockernivåer ses ökade koncentrationer av fettsyror tidigt i sjukdomen. Förändringarna påverkar de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln negativt så att de frisätter mindre insulin eller till och med dör, vilket bidrar till att sjukdomen försvåras med tiden.
I en studie från Uppsala universitet har forskare gjort viktiga upptäckter, som kan förklara hur den vanliga fettsyran palmitinsyra hämmar insulinfrisättningen. När betaceller från människor eller möss exponerades för palmitinsyra för att efterlikna den diabetiska miljön, försämrades den glukosstimulerade insulinfrisättningen tydligt redan efter två dygn. Samtidigt sågs en markant minskad bildning av cykliskt AMP, ett viktigt signalämne för insulinfrisättningen.
– Den försämrade signaleringen verkar bero på minskad aktivitet av genen för ett av de enzym som producerar cykliskt AMP. Störd signalering och insulinfrisättning kunde efterliknas genom att på konstgjord väg reducera uttrycket av den aktuella genen, och sedan korrigeras med direkt tillförsel av cykliskt AMP till cellerna, berättar Anders Tengholm, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, som är ansvarig för studien.
Resultaten förklarar hur läkemedel som stimulerar bildningen av cykliskt AMP har gynnsamma effekter hos patienter med typ 2-diabetes. Fynden kastar även nytt ljus över sjukdomens uppkomst och skapar förutsättningar för att utveckla nya, mer specifika och effektiva diabetesläkemedel.
FAKTA
Tian G, Sol EM, Xu Y, Shuai H, Tengholm A. (2014). Impaired cAMP generation contributes to defective glucose-stimulated insulin secretion after long-term exposure to palmitate. Diabetes, in press.
Hur länge är acceptabelt att stå under spårvagnsfärden? Hur trångt kan det bli på tunnelbanan innan resenären väljer ett annat alternativ? Attityder till komfort och trängsel i kollektivtrafiken ska kartläggas i en studie av VTI.
I dag finns viss kunskap om hur resenärer värderar komfort och trängsel vid kollektivtrafikresor, men den mesta forskningen kommer från andra länder eller är gjorda på lokal nivå. VTI gör nu en mer fullständig svensk studie som ska undersöka resenärers attityder när det gäller olika komfort- och trängselnivåer ombord på tunnelbanor, spårvagnar och pendeltåg.
– Genom att undersöka resenärens preferenser ska vi skatta betalningsviljan för förbättrad komfort genom minskad trängsel, säger Jan-Erik Swärdh, forskare på VTI.
Undersökningen kommer att göras med hjälp av en webbenkät. Rekrytering av svarspersoner kommer att ske dels bland pendlare ombord på kollektivtrafikfordon i Stockholm och Göteborg, dels slumpmässigt via en webbpanel för att få en mer heltäckande bild.
– Hur många som reser samtidigt har betydelse för hur bekväm en resa uppfattas. Vilket också är beroende av hur fordonet är utformat, säger Jan-Erik Swärdh.
Enkäten kommer delvis att bestå av frågor där man får välja mellan olika alternativ i en hypotetisk situation. Frågorna presenteras med bilder som illustrerar trängselnivån, exempelvis från situationer med lätt trängsel där ett fåtal sittplatser är lediga, till svår trängsel där många står trångt i fordonet. Antal passagerare per kvadratmeter är ett sätt mäta negativ nytta gav trängsel.
Syftet med studien är också att förstå de underliggande faktorer som påverkar passagerares preferenser och attityder till komfort. Enkäten kommer att innehålla frågor om subjektivt välbefinnande vid resande och socialt beteende som har att göra med att sitta och stå, ta upp mer sittplats än man behöver och liknande.
FAKTA
Uppdragsgivare är Trafikverket och projektet ska vara avslutat till sommaren 2015.
Cyanobakterier, som är den mer korrekta benämningen på de hälsovådliga organismerna, ökar snabbt världen över till följd av övergödningen och den globala uppvärmningen.
Tidig upptäckt kan rädda liv och göra reningsinsatserna enklare och effektivare i framförallt varma miljöer såsom Afrika, Australien och södra USA där man hämtar sitt dricksvatten från dammar och vattendrag där algblomning blir allt vanligare. Tekniken blir bärbar, billig och snabbavläst.
Även i Sverige förmodas älgar, hundar, fåglar och kreatur ha blivit sjuka och ibland också dött efter att fått i sig de farliga toxinerna.
Bakom tekniken står Lesedi Lebogang, doktorand i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Hon har precis lagt fram en avhandling där tekniken presenteras. Hon kom till Sverige från Botswana International University of Science and Technology i Palapye.
– I Botswana är cyanobakterier ett rejält problem. Det finns flera rapporter om boskapsdöd i Botswana på grund av algtoxiner de senaste åren, säger Lesedi Lebogang.
Att Lesedi Lebogang hamnade i Lund beror på att här finns en biosensor Bo Mattiasson och Martin Hedström, båda forskare i bioteknik, har uppfunnit. Metoden är alltså en anpassning av den här grundteknologin, som går ut på att spåra oerhört små koncentrationer i vätskor, på vilken Lesedi Lebogang lyckats tillsätta de antikroppskemikalier som spårar cyanobakteriens gifter.
När cyanobakterien spricker avger den en mängd olika toxiner som antikropparna kan reagera på vilket leder till att sensorn reagerar.
– Att integrera analys-systemet i en verklig situation var den verkligt svåra nöten att knäcka, säger Lesedi Lebogang.
Lesedi Lebogang planerar att fortsätta forskningen hemma i Botswana. Tekniken är patentskyddad i Sverige och kommer att finnas kommersiellt tillgänglig om något år.
Grundteknologin går förenklat ut på att sensorn snappar upp små biokemiska signaler som sedan förstärks och omvandlas till mätbara elektriska signaler.
En annan anpassning är tidig HIV-diagnos, redan ett par dagar upp till en vecka efter smittotillfället. Amerikanska FDA är här med och utvärderar tekniken. Medan dagens metoder främst mäter antikroppar kan den här metoden mäta extremt låga halter av virusmarkörproteinet p24, som sitter på virusets yta och frisläpps i blodbanan.
FAKTA
Länk till Lesedi Lebogangs avhandling “Biosensor-based Methods for Detection of Microcystins as Early Warning Systems” http://www.lu.se/lup/publication/4610658
Vetenskaplig publicering “Development of a real-time capacitive biosensor for cyclic cyanotoxic peptides based on Adda-specific antibodies” i Analytica Chimica Acta http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S000326701400350X
Att engagera konsumenterna att förbruka mindre el och att få till en bestående beteendeförändring, det har varit den stora utmaningen när appen utvecklats, enligt Mohammed Al Abassi. Till sin hjälp har han och de andra i Greenely AB fått hjälp av KTH:s studentinkubator Student Inc.
Han berättar vidare att förståelsen för den egna elförbrukningen i form av ett redovisande av kilowattimmar hittills har varit låg.
– Med hjälp av appen Greenely vill vi göra det enkelt för användaren att dels se energiförbrukningen och dels förstå vad den beror på, säger Mohammed Al Abassi.
Appen Greenely använder sig av information från de smarta elmätare som sedan 2009 finns installerade i anslutning till Sveriges hushåll. Något ytterligare hårdvara behöver alltså inte anslutas för att appen ska kunna användas. Det spelar inte heller någon roll om du bor i hyreslägenhet eller villa. Informationen hämtas oavsett från elmätarna som finns överallt.
Hur ska det då vara enkelt för användaren att begripa hur mycket el som förbrukas? Jo, genom lekfullhet.
– I appen finns ett träd som blomstrar när du spenderar lite el. Allt eftersom förbrukningar går upp så gulnar löven, och gör du av med riktigt mycket så blir bladen på trädet röda. Det är väldigt enkelt att förstå, och vi använder oss lite grand av samma tänk som runt fenomenet Tamagotchi. Tanken är att man vill ta hand om sitt trä, att vårda det, säger Mohammed Al Abassi.
Den som är mer nere med kalla siffror och mindre intresserad av elektroniska husdjur kan dock se förbrukningen i reda kronor och ören.
– Energiförbrukningen kan även demonstreras i form av djupare analyser än trädet för den som vill. Appen utgår dessutom från ditt hushåll och dina förutsättningar, och ger därmed en rättvis bild av just din energiförbrukning. Dessutom tar appen givetvis hänsyn till parametrar som aktuellt energipris och utetemperatur, säger Mohammed Al Abassi.
Han tillägger att appen är en fortsättning på hans och studentkollegornas exjobb och att Greenely AB förutom honom består av Tanmoy Bari, Simon Kalicinski och Fredrik Hagblom.
Greenely-appen kommer att lanseras i en så kallad alfa-version i månadsskiften september/oktober och kommer att finnas att ladda ner till både Iphone och Androidmobiler. Senare i höst ska den lanseras i större skala.
FAKTA
Avhandlingen är elektroniskt publicerad
Sedan januari i år ingår företaget i KTH:s studentinkubator Student Inc och framtiden ser lovande ut, enligt Mohammed Al Abassi. Han hoppas att Greenely ska innebära en beteendeförändring i stor skala.
Vävnader i eukaryota organismer, flercelliga organismer som växter och djur, består av många enskilda celler. Cellerna organiserar sig ofta enligt föregivet mönster för att kunna utföra specifika uppgifter.
Christian Kiefer har i sitt avhandlingsarbete studerat det yttersta skiktet av celler i växters rötter. Som modellväxt har han använt Arabidopsis thaliana eller backtrav som växten heter på svenska.
Vissa av cellerna i det yttersta cellskiktet bildar rothår. Rothåren bildas normalt sett alltid nära den ände av cellerna som ligger djupast ner i jorden. Cellerna får information om att bilda rothår just där av växthormonet auxin. För att kunna reagera på hormonet måste cellerna kunna orientera sig åt rätt håll.
– När jag började mitt doktorandprojekt var inte mycket bekant om hur detta fungerar, säger Christian Kiefer. Nu kan vi visa att cellskelettet har en viktig roll i processen.
Cellskelettet byggs upp dels av mikrotubuli som bildar transportvägar inuti cellen, dels av långa kedjor av proteinet aktin. Aktin har en framstående roll när det gäller att få rothår att växa på celler som ligger djupare i jorden, visar avhandlingen.
– Därutöver har vi identiferat flera andra proteiner och molekyler som interagerar med aktin och bidrar till placeringen av rothår, säger Christian Kiefer. En intressant upptäckt vi gjorde var att mängden av ett av dessa proteiner, Actin-interacting protein 1-2 (AIP1-2), som bildas i roten kontrolleras av mängden av växthormonerna auxin och etylen.
Även om fynden i avhandlingen handlar om grundläggande forskning, kan det vara intressant att veta att generna och proteinerna som studerats inte bara finns i växter, utan även i människor och djur.
– Kunskapen om hur dessa proteiner fungerar i formandet av vävnader i växter kan bidra till att förstå hur dessa proteiner fungerar i människors celler, säger Christian Kiefer. En intressant sidoaspekt är att en motsvarighet av proteinet AIP1-2 i djur nyligen visat sig bidra till listeriabakteriens förmåga att infektera värdorganismers celler. Det har fått uppmärksamhet i och med ett listeriautbrott i Danmark där tolv personer dött efter att ha ätit listeriasmittad ”rullepölse”.
FAKTA
Avhandlingen är elektroniskt publicerad
Om disputationen: Fredagen den 10 oktober försvarar Christian Kiefer, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Characterisation of actin cytoskeletal functions and interactions during planar polarity formation in Arabidopsis. Svensk titel: Karakterisering av aktin cytoskelettets funktioner och interaktioner under utbildningen av planpolaritet i Arabidopsis. Disputationen äger rum kl 10.00 i sal BiA201, Biologihuset på Umeå universitets campus. Fakultetsopponent är universitair docent Dr. Tijs Ketelaar, Laboratory of cell biology, Wageningen university.
Christian Kiefer är född i Helsingborg, men har bott 14 år i Tyskland där han studerade biokemi vid universitet i Tübingen. Sedan fem år tillbaka är han bosatt i Umeå och har gjort sitt avhandlingsarbete vid Umeå Plant Science Centre.
Detta har Åsa Pérez, Umeå universitet, undersökt i sin avhandling som handlar om hur gymnasieelever i internationella korttidsutbyten inte bara förvärvar kunskaper och färdigheter utan också kanske framförallt får nya perspektiv på omvärlden och utvecklar sina sätt att tänka om sig själva och andra.
– Resultatet visar att också utbyten som är kortare än en månad ofta innebär ett fördjupat lärande som ofta får betydelse för individens personliga utveckling som också kan jämföras med det lärande som sker i andra betydligt längre vistelser, berättar Åsa Pérez.
– Erfarenheterna från sådana utbyten leder ofta till personliga förändringar och beskrivs också ofta i termer av att ha haft långtgående och bestående betydelse bortom gymnasieåren, till exempel när det gäller framtida val av studier, arbete och intressen.
Vidare upplevs lärandet i utbyten ofta som holistiskt; med en helhetsyn, på ett sätt som den vanliga klassrumssammanhanget inte lika lätt uppnår. Utifrån dessa resultat kan man tala om utbytena i termer av bildningsresor.
– Ändå pekar denna studie också på att skolor ofta misslyckas i att tillvarata och värdera den kunskap som dessa elever förvärvat. Ofta värderas inte heller erfarenheterna som formell kunskap i form av att generera betyg eller studiepoäng.
Tidigare studier har ofta behandlat aspekter av internationalisering inom högre utbildning och särskilt fokuserat kunskapsutveckling i skolämnen eller olika aspekter av ekonomi och policyfrågor. Avhandlingen bygger på ett intervjumaterial med svenskar och chilenare som under sin gymnasietid för 4 – 6 år sedan deltog i ett internationellt korttidsutbyte i respektive land. Denna avhandling bidrar den här avhandlingen till kunskap inom området erfarenhet och lärande inom internationalisering, ett område som vi hittills vetat relativt lite om.
FAKTA
Disputationen ägde rum fredag 3 oktober vid Umeå universitet. Opponent var professor Ninni Wahlström, institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet, Växjö.
Nedladdningsversion av avhandlingen Meeting the Other and Oneself. Experience and Learning in International, Upper Secondary Sojourns.
I Sverige litar man till betyg för urval till både gymnasieskolan och till högre studier. Betyg har i tidigare studier visat sig vara bra på att förutsäga studieframgång, bättre än mått på begåvning och bättre än mått på kapacitet för studier. Varför just betyg har så god prognosförmåga är inte klarlagt.
Det finns ett flertal möjliga förklaringar, varav en är att betyg är flerdimensionella mått som återspeglar både kognitiva, sociala och beteendemässiga aspekter som alla är viktiga i skolan.
I sin avhandling undersöker Cecilia Thorsen prognosförmågan för betygens tre nämnda aspekter. Från de två databaserna Gothenburg Educational Longitudinal Database (GOLD) och Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) har hon hämtat information om betyg från årskurs 9 och gymnasiet, nationella prov från årskurs 9, kognitiva test, kunskapstest, föräldrars utbildningsnivå och kön, för ett mycket stort antal individer från hela riket.
Resultaten visar att både normrelaterade betyg, där elever jämförs med varandra, och målrelaterade betyg är flerdimensionella. De kunskapsrelaterade dimensionerna bidrar i stor utsträckning till att förklara betygens goda prognosförmåga, men även den så kallade gemensamma dimensionen bidrar till att förklara förmågan att förutsäga studieframgång. Den gemensamma dimensionen kan bland annat relateras till elevernas intresse för skolan.
– Den återspeglar även sociala och beteendemässiga aspekter som är viktiga i skolan, som samarbetsförmåga och punktlighet, säger Cecilia Thorsen.
Det finns också ett betydande inflytande av kognitiva aspekter på betygen där problemlösning, slutledning och abstraktion har störst betydelse i den tidiga skolgången. Verbal förmåga har också inflytande på skolresultaten under hela skoltiden och bidrar också till att förutsäga betygen i årskurs 9.
En av Cecilia Thorsens slutsatser är att betygens goda prognosförmåga delvis kan förklaras av kognitiva förmågor men också av sociala och beteendemässiga aspekter som återspeglas i betygen, vilket alltså inte är i enlighet med skolans styrdokument.
– De sociala och beteendemässiga aspekterna kan delvis ha sin grund i att lärare väger in aspekter i betygen som inte uttrycks i kunskapskraven, men som ändå visar sig vara betydelsefulla för framgång i vidare studier. Det allvarliga är att det kan medföra brister i likvärdigheten för de elever som inte förstår det outtalade, att även de aspekterna vägs in i betygssättningen, säger Cecilia Thorsen.
Text: Torsten Arpi
Cecilia Thorsen är doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet och anställd vid Högskolan Väst. Cecilia Thorsen lägger fram sin avhandling Dimensionality and Predictive validity of school grades: The relative influence of cognitive and social-behavorial aspects vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
Bägge forskningsstudierna handlar om samma upptäckt, nämligen att virus förvandlar sin arvsmassa till flytande form vid själva infektionsögonblicket. Tack vare denna förvandling kan viruset smidigt överföra sitt DNA till offrets celler, som därmed blir infekterade. Den ena studien har undersökt herpesvirus som infekterar människor.
– Våra resultat förklarar mekanismen bakom herpesinfektionen genom att visa hur virusets DNA kommer in i cellen, säger Alex Evilevitch, forskare i biokemi vid Lunds universitet.
Evilevitch konstaterar att upptäckten var överraskande. Ingen har tidigare känt till den så kallade fasövergången från fast till flytande form hos virus-DNA. Fasövergången för det studerade herpesviruset är temperaturberoende och sker vid 37 grader, vilket är en direkt anpassning till människans kroppstemperatur. Evilevitch hoppas att forskningsresultaten ska leda till en ny typ av medicin som tar sikte på att påverka fasövergången för virus-DNA, vilket då skulle kunna minska infektionsförmågan och spridningshastigheten hos viruset.
– Ett sådant läkemedel påverkar de fysikaliska egenskaperna hos virusets DNA, vilket gör att läkemedlet kan motstå virusets mutationer, säger Alex Evilevitch.
Den andra studien som Evilevitch och hans kollegor har publicerat nyligen handlar om bakteriofager, det vill säga virus som infekterar bakterier, i detta fall E coli-bakterier i människans magtarmkanal. Forskningsresultaten visar att även dessa virus har förmåga att omvandla sitt DNA från fast till flytande form. Liksom för herpesviruset sker fasövergången vid 37 grader, det vill säga anpassat till människans kroppstemperatur.
Dessa bägge virustyper, alltså bakteriofager och herpesvirus, skildes åt i ett tidigt skede under evolutionens gång, redan för flera miljarder år sedan. Att de ändå uppvisar samma förmåga – att förvandla sitt DNA för att underlätta infektionsmomentet – pekar på att det kan röra sig om en generell mekanism som finns hos många virustyper.
Alex Evilevitch och hans kollegor har i tidigare studier kunnat mäta det höga tryck som utgör virusets bakomliggande motor i själva infektionsögonblicket. Trycket är fem gånger kraftigare än i en oöppnad champagneflaska. Det höga trycket uppstår i viruset på grund av att DNA ligger mycket tätt sammanpackat. Trycket fungerar som en utlösande kraft som gör att viruset överhuvudtaget kan skjuta iväg sitt DNA in i en cell hos det drabbade värddjuret. Det var denna upptäckt som ledde vidare till de två nu aktuella studierna, vilka nyligen publicerats i Nature Chemical Biology respektive PNAS.
Solid-to-fluid DNA transition inside HSV-1 capsid close to the temperature of infection
