Nästan vart fjärde barn i Sverige har varit med om att föräldrarna separerar eller skiljer sig.
Tidigare studier har visat att föräldrars separation generellt har en negativ effekt på välbefinnandet både under barndomen och i vuxen ålder. Men forskning visar också att för vissa barn kan det till och med vara positivt om föräldrarna går skilda vägar.
Skillnader bland barn till separerade
Forskaren Eva-Lisa Palmtag, som skrivit en avhandling i sociologi, menar att det är viktigt att se gruppen barn till separerade föräldrar som en heterogen grupp. Hur barn påverkas beror nämligen på många olika omständigheter.
Hennes studier visar att det går ungefär lika bra för barn som bor i växelvis boende jämfört med barn som bor med båda sina föräldrar.
– Barn i växelvis boende tenderar också att ha en bättre relation med båda föräldrarna jämfört med dem som bor mestadels eller enbart med den ena föräldern, säger Eva-Lisa Palmtag vid Stockholms universitet.
Växelvis boende inte svårt
Avhandlingen utgår från Levnadsnivåundersökningen som görs på riksnivå och består av enkäter och intervjuer.
Eva-Lisa Palmtag har bland annat tittat på hur barn och vuxna vars föräldrar separerat i barndomen beskriver sin hälsa, men också hur kontakten och relationen till båda föräldrarna ser ut.
Var tredje barn har växelvis boende
Historiskt sett har barn till separerade oftast levt med mamman. Idag lever cirka vart tredje barn till separerade i växelvis boende med både mamma och pappa. Parallellt med den pågående normförändringen i samhället hörs dock fortfarande en del kritiska röster mot denna boendeform.
– Det finns ju de som menar att växelvis boende är väldigt jobbigt för barnen men så verkar inte vara fallet i genomsnitt, vilket min och tidigare forskning visat, säger Eva-Lisa Palmtag.
Konflikter påverkar mest
Studien visar att allvarliga konflikter mellan föräldrarna tycks påverka barn mer i familjer där föräldrarna fortsätter att leva ihop, jämfört med barn där föräldrarna har separerat. Det finns alltså ett samband mellan föräldrarnas konflikter i barndomen i familjer där föräldrarna fortsatt leva ihop och ett lägre välbefinnande hos barnet som vuxen.
Men ett liknande samband fanns inte hos gruppen där föräldrarna har separerat.
– Då kan man tänka på det här som folk ofta slänger ur sig, att ”vi ska hålla ihop för barnens skull”, att det kanske inte alltid är så bra. Inom separerade familjer är det mer betydelsefullt för hälsan ifall en eller båda föräldrarna haft en konflikt med barnet, än föräldrarnas konflikt sinsemellan. Konflikt mellan barn och förälder kan i sin tur vara en så kallad ”spillover-effekt”, från föräldrarnas konflikt, säger Eva-Lisa Palmtag.
Barnen bör stöttas vid konflikter
Hon betonar vikten av informationssamtal som kommuner erbjuder föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge efter en separation, men barnen borde inkluderas mer i dessa samtal.
– Det är viktigt att man inte glömmer bort barnens roll i det hela, att försöka hjälpa och stötta barnen att hantera konflikter och inte bara inom föräldraparet.
Mer om avhandlingens studier
Alla tre delstudier i avhandlingen bygger på Levnadsnivåundersökningen, LNU, som gjort mellan åren 2000 och 2010. Två av delstudierna utgår från hur barn som upplevt en skilsmässa eller separation i barndomen svarade när de blivit vuxna, medan den tredje delstudien undersöker hur barnen upplever sin situation här och nu. Här ingår svar från barn mellan 10 och 18 år.
Eva-Lisa Palmtag, doktor vid institutet för social forskning, Stockholms universitet, eva-lisa.palmtag@sofi.su.se
Varje år begår 800 000 människor självmord i världen. Bland tonåringar och unga vuxna är självmord den ledande dödsorsaken. Upp till 90 procent av ungdomar som tar sina liv lider av svår psykisk sjukdom, till exempel svåra depressionstillstånd, bipolära sjukdomar och schizofreni.
Sjukdomarna kan behandlas med elbehandling, ECT, och läkemedlen klozapin och litium. Tidigare studier har visat att dessa behandlingar kan minska risken för självmord hos vuxna.
Det har däremot varit oklart om de även kan förhindra självmord hos ungdomar, men i en ny studie har forskare vid Karolinska institutet undersökt detta.
– Vi har undersökt om regional överdödlighet i självmord hos 15- till 19-åringar var korrelerat med användning av ECT, litium och klozapin bland unga, säger forskaren Adrian Desai Boström vid Karolinska institutet.
Data från alla regioner
Forskarna använde registerdata från de 21 svenska regionerna mellan 2016 och 2020. Under perioden tog 632 personer mellan 15 och 24 år sina liv.
Överdödligheten mättes genom att jämföra självmord bland unga mellan 15 och 19 år med patienter mellan 20 och 24 år inom samma region. Studien visar att regioner med lägre självmordstal i tonårsgruppen också gav mer behandling med ECT, litium och klozapin till de yngre patienterna.
Behandlingarna kan förhindra självmord hos unga
Studien som bygger på observationer kan inte slå fast ett direkt orsakssamband, men enligt Adrian Desai Boström går fynden i linje med tidigare studier på vuxna. Resultaten pekar alltså på att behandlingar som ECT, litium och klozapin även kan minska risken för självmord bland tonåringar.
– Resultaten ger en tydlig signal om att tidigt insatt medicinsk-psykiatrisk behandling mot svår psykisk sjukdom kan bidra till att minska överdödligheten i självmord hos pojkar i sena tonår, säger han.
Fynden visar också att stora geografiska skillnader finns i psykiatrivården för unga.
– Resultaten talar för att det finns en ojämlik vård i Sverige av de svårast sjuka inom svensk barn- och ungdomspsykiatri. Men de ger också hopp om att en förbättrad vård av dessa ungdomar kan minska självmord hos unga män, säger Adrian Desai Boström.
Andra psykiatriska tillstånd undersöks
Forskargruppens nästa steg är att utvärdera om dessa behandlingar också kan vara skyddande vid andra svåra psykiatriska tillstånd, där det i dag finns en hög dödlighet och relativ brist på verksamma behandlingar. Till exempel skulle ECT kunna användas vid svår ätstörning med samsjuklighet i depressionssjukdom.
– Dessa studier kan med fördel fokusera på behandlingarnas effekter på självmordsrisken, men även på andra möjliga positiva behandlingsutfall som förbättrad funktionsförmåga, kognitiv funktion och livskvalitet på lång sikt, säger Adrian Desai Boström.
Adrian E. Desai Boström, ST-läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, adrian.desai.bostrom@ki.se
Många lovande friidrottskarriärer har gått i kras på grund av skador. Gemensamt för nästan alla grenar inom friidrott är höga belastningar i samband med hopp, kast och löpning. Det leder till förslitningsskador som till exempel ljumsksmärta och ömma axlar, men också plötsliga skador som stukade fotleder och bristningar på baksidan av lår.
Jenny Jacobsson är sjukgymnast och forskare vid Athletics Research Center vid Linköpings universitet. Hon har under många år jobbat som medicinsk koordinator för det svenska landslaget i friidrott och sett hur skador påverkar utövarna.
– Inför OS 2008 i Beijing kunde vi se att det var mycket skador i landslagstruppen och då började vi fundera på varför. Det fanns då ingen kartläggning av skador inom friidrott. Men vi ville veta vad som händer bland våra elitsatsande ungdomar 16 år och uppåt i vuxen elit, säger Jenny Jacobsson.
Tidigare skador påverkar
Kartläggningen av skador inom svensk friidrott visade att en av de främsta orsakerna till nya skador var en tidigare skada. Det innebär att ju tidigare en idrottare skadar sig i karriären desto större är sannolikheten för senare skador.
Men orsakerna till skador inom ungdomsidrott är komplexa. De kan hänga ihop med allt från träningsmängd och belastning till utrustning och sömn.
Information genom hälsoplattform
För att minska risken för skador utvecklade Jenny Jacobsson och forskarkollegor en digital hälsoplattform. Här finns information till föräldrar och ungdomstränare om hur den växande kroppen fungerar och påverkas av träning. Informationen handlar främst om friidrottsutövare i åldern 12–15 år.
För att testa om den här typen av plattform fungerar för att förebygga skador genomförde forskarna en studie där 21 friidrottsklubbar med unga utövare slumpmässigt delandes in i två grupper: en testgrupp och en referensgrupp.
Testgruppens föräldrar och tränare fick under fyra månader i början på säsongen tillgång till den digitala informationsplattformen. De fick också påminnelser med jämna mellanrum att gå in och läsa.
Skadorna minskade
Forskarna kunde se att i idrottsklubbar som fick tillgång till informationen var skadorna betydligt färre och det tog dubbelt så lång tid innan den första skadan uppstod. Den största effekten märktes i stora klubbar.
Resultaten kan visa vägen till ett mer skadefritt friidrottande, menar Jenny Jacobsson.
– Vi har inte undersökt mekanismen som leder till förändring men vi kan se att digital information fungerar för att förebygga skador. Om tränare och föräldrar lär sig känna igen problemen kan man också avlasta i tid. Medicinskt vet vi vad som händer i växande kroppar men att få ut informationen där den gör nytta har varit en utmaning. Plattformen kan vara en brygga, säger Jenny Jacobsson.
Hälsoplattformen öppen för alla
Den digitala hälsoplattformen som testades i studien heter friskfriidrott.se och riktar sig främst till ungdomstränare och föräldrar med aktiva barn i åldern 12–15 år, men även information för fler åldrar och idrotter har utvecklats. Under tiden som forskarstudien pågick var plattformen låst för utomstående. Nu är den öppen för alla.
Jenny Jacobsson, sjukgymnast och forskare, Linköpings universitet, jenny.jacobsson@liu.se
Ichthyosaurer var en grupp marina reptiler som dominerade havsmiljöer i över 160 miljoner år medan dinosaurierna härskade på land.
De var bland de första av landlevande djur som anpassade sig till ett liv i havet och utvecklade en fisklik kroppsform som påminner om moderna valars.
Hittills har man trott att dessa reptiler började söka sig till öppna havet efter det stora massutdöendet, som banade väg för dinosaurierna, i slutet av tidsperioden perm för ungefär 252 miljoner år sedan. Men nu har analyser av fossil som hittats i Spetsbergen visat att ichthyosaurernas väg till vattnet började tidigare än så.
I Spetsbergen finns ett område med mycket fossil. Bild: Benjamin Kear
Svanskotor från en ichthyosaur
Fossilen finns bevarade i kalkstensblock som forskare samlat in under en expedition i Spetsbergen och nu analyserat. De hittade benfiskar, krokodilliknande lämningar från groddjur och dessutom elva svanskotor från en ichthyosaur.
Till forskarnas förvåning hittades kotorna i stenlager som antogs vara för gamla för ichthyosaurier. Kotorna hade en ryggrad som var identisk med mycket senare och storväxta ichthyosaurier. Forskarna såg också att mikrostrukturer inuti benet visade tecken på snabb tillväxt, hög metabolism och en livsstil som var helt anpassad till havet.
Datortomografi ger en bild av benstrukturen hos den tidigaste kotan från en ichthyosaur. Bild: Öyvind Hammer och Jörn Hurum
Reptilernas utveckling startade före dinosauriernas tid
Prover på det omgivande materialet visar att fossilen kan dateras till ungefär två miljoner år efter det stora utdöendet. Med utgångspunkt från den uppskattade tidsskalan för vattenlevande reptilers evolution knuffas uppkomsten och spridningen av ichthyosaurier tillbaka till före dinosauriernas tidsålder.
– Det är spännande att det här fyndet går emot det populära antagandet att dinosauriernas tidsålder också var ursprunget för stora reptilgrupper. Det verkar nu som att åtminstone en del grupper var tidigare än denna milstolpe och att fossil från de allra tidigaste ättlingarna fortfarande väntar på att upptäckas i äldre berglager på Spetsbergen och på andra platser i världen, säger Benjamin Kear, forskare vid Evolutionsmuseet och Uppsala universitet.
Mer om reptilernas utveckling
Det har hittills antagits att reptiler började söka sig till öppet hav efter det stora massutdöendet i slutet av tidsperioden perm för ungefär 252 miljoner år sedan.
Det stora utdöendet av arter förstörde marina ekosystem och banade vägen för dinosauriernas tidsålder. Man har tänkt att landbaserade reptiler, som gick på ben, då passade på att ta över grunda kustmiljöer där det fanns ett tomrum att fylla.
Över tid blev dessa amfibiska reptiler allt bättre simmare för att slutligen modifiera sina ben till fenor och utveckla en fisklik kroppsform. När de började föda levande ungar klipptes de sista banden till land. Det fanns inte längre något behov av att ta sig till stranden för att lägga ägg.
Benjamin Kear, intendent vid Evolutionsmuseet, Uppsala universitet, benjamin.kear@em.uu.se
Den vanligaste behandlingen vid kronisk smärta är rehabilitering utan att lägga vikt vid orsaken till smärtan. Men stora resurser kan sparas och patienterna få bättre livskvalitet om vården utreder om smärtan går att lokalisera till lederna mellan ryggkotorna.
– Smärta är ett stort folkhälsoproblem. Att hitta sätt att ge rätt behandling och samtidigt frigöra resurser vore därför en stor vinst för både patienterna och vården, säger Johan Hambraeus, doktorand vid Umeå universitet.
I en avhandling vid Umeå universitet har han undersökt vilka effekterna blir vid utredning av smärta med fokus på facettlederna i ryggen.
Facettlederna vanlig källa till problem
Facettlederna sitter på kotornas baksida och styr ryggens rörelser. De är en av de vanligaste källorna till kronisk smärta – ett tillstånd som drabbar nästan var femte person i världen. Smärta i facettlederna går inte att se med röntgen eller magnetresonanskamera. Det är bara genom att bedöva nerven till leden som man kan avgöra om de är källan till smärtan.
När smärtan har lokaliserats till några specifika facettleder sker behandling genom att nerven värmekoaguleras. Det görs med hjälp av elektricitet med radiofrekvens.
Genom detta skapas en nervblockad som håller i cirka ett år innan nerven återhämtar sig. Därigenom bryts vanligen smärtan för lång tid framåt.
Bättre livskvalitet efter diagnos
I avhandlingen visas att livskvaliteten förbättrades kraftigt för de patienter som diagnostiserades med facettledssmärta och genomgick behandling. I en uppföljande intervjustudie framkom att patienterna fick en stärkt egenkontroll redan under utredningen av facettlederna.
Det är dock bara drygt en tredjedel av patienterna som har facettledssmärta, och därmed kan behandlas på detta sätt. Avhandlingen har därför undersökt om utredning av smärta är värd de resurser den kostar vården. Resultatet visade att kostnaden för utredning och behandling av facettledssmärta var förhållandevis låg i förhållande till den förbättrade livskvaliteten.
Standardbehandling är mer kostsam
Avhandlingen har också tittat på standardbehandlingen vid långvarig smärta, alltså multiprofessionell teambaserad rehabilitering. Det visade sig att kostnaden för rehabilitering vid smärta var hög i förhållande till den förbättring av livskvaliteten som uppnås.
– Ett räkneexempel är att om var fjärde patient som idag behandlas inom specialistvården för kronisk smärta skulle utredas för facettledssmärta, skulle sjukvården kunna spara mer än 100 miljoner kronor varje år. Samtidigt skulle livskvaliteten för många förbättras, säger Johan Hambraeus.
Så gjordes studierna
Avhandlingens studier baseras på ett underlag om 873 patienter som utreddes mellan år 2010 och 2016.
402 patienter fick behandling med radiofrekvensgenererad nervblockad varav 254 ingick i studien. Detta jämfördes med 36 712 patienter som utreddes under samma period på smärtrehabiliteringskliniker, varav 18 471 genomgick rehabilitering och 15 357 ingick i studien. Upptagningsområdet var hela Sverige för båda alternativen.
Johan Hambraeus, doktorand vid Umeå universitet och specialist inom anestesi, allmänmedicin och smärtlindring, johan@smartkliniken.eu
Epilepsi är ett samlingsnamn för en avvikande aktivitet i hjärnan som innebär tillfälligt förlorad kontroll över beteende och rörelser.
Sjukdomen kan vara medfödd, men kan också uppstå av en tumör, stroke eller en infektion i hjärnan. Epilepsi kan ge väldigt olika symtom beroende på var i hjärnan anfallet börjar och sprider sig till.
Inflammatoriska processer som startar en immunreaktion i kroppen kan också provocera fram ett anfall. Därför letar forskare efter en möjlig inflammatorisk biomarkör i blodet för epilepsi. Resultat från tidigare studier har dock varit blandade och svårtolkade.
Biomarkör kan spåras i blodprov
Nu har en forskargrupp från Lunds universitet i kliniska studier upptäckt en biomarkör – ett protein som var förhöjt både före, under och efter ett epileptiskt anfall. Biomarkören spåras genom ett enkelt blodprov.
– I vår studie har vi en noga utvald grupp forskningsdeltagare, där vi har mycket bakgrundsinformation om varje person. Vi har också tagit hänsyn till en mängd olika förväxlingsfaktorer som kan påverka immunförsvaret som till exempel andra neurologiska sjukdomar, infektioner och olika psykiatriska tillstånd, säger Christine Ekdahl Clementson som är forskare vid Lunds universitet.
Två olika anfall undersöktes
Forskarteamet har även jämfört epileptiska anfall med så kallade psykogena icke-epileptiska anfall. Psykogena anfall är en psykiatrisk diagnos, men kan ha symtom som lätt förväxlas med epilepsi.
Om rätt diagnos inte ställs för det långvariga tillståndet finns en risk för felaktig behandling med läkemedel mot epilepsi. Därför finns ett stort behov av att lättare kunna skilja de olika tillstånden åt.
– Utredningen för att fastställa om någon lider av epilepsi eller drabbas av psykogena anfall är resurskrävande. Bland annat kan patienten behöva läggas in flera dagar på sjukhus med kontinuerlig video- och EEG-övervakning och med vakande vårdpersonal 24 timmar om dygnet. Inte minst är det jobbigt för patienten att det tar tid att få en diagnos, säger Marie Taylor ingår i forskargruppen.
Markörer fungerar som fingeravtryck
Forskarna upptäckte att fem inflammatoriska markörer – proteiner – var förhöjda hos personer som haft ett epileptiskt anfall.
– Vi kallar dessa markörer ”fingeravtryck” då det rör sig om flera inflammatoriskt relaterade protein med olika reaktionsmönster. De patienter som hade epilepsi hade en förhöjning av ett av de fem proteinerna – IL-6 – redan innan sitt anfall, ett värde som var förhöjd även 24 timmar efter anfallet, säger Marie Taylor.
Hos personer med ett psykogent anfall fanns däremot ingen förändring i biomarkörerna.
Immunsvaret ledtråd till epilepsi
Detta skulle kunna innebära att man med hjälp av ett enkelt blodprov på en patient som kommer in på akuten efter ett anfall, kan se om det immunologiska svaret är förhöjt. Om det inte är förhöjt är chansen större att det handlar om ett psykogent anfall, och det ger en första indikation om hur patienten ska utredas vidare.
– Nästa steg är att vi ska upprepa vår studie med en bredare och mer brokig patientgrupp, där vi vidare undersöker fingeravtrycket hos vuxna med epilepsi. Vi vill även se om biomarkörerna reagerar på samma sätt hos barn, där orsakerna bakom epilepsi oftare är genetiska. Det gör vi i en pågående studie i Lund i samarbete med barn och ungdomspsykiatrin samt barnneurologen, säger Christine Ekdahl Clementson.
Christine Ekdahl Clementson, docent i klinisk neurofysiologi vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus, christine.ekdahl_clementson@med.lu.se
Marie Taylor, doktorand i klinisk neurofysiologi vid Lunds universitet, läkare vid Skånes universitetssjukhus, marie.taylor@med.lu.se
Särskild begåvning är ett begrepp som allt oftare uppmärksammas. Nu lyfter forskare och andra yrkesgrupper fram olika aspekter av särskild begåvning i en antologi. Den syftar till att bredda synen och ge förslag på hur undervisningen kan anpassas för dessa elever.
Caroline Sims vid Högskolan i Gävle forskar om särbegåvade elever. Hon menar att det finns felaktig uppfattning om att dessa elever är självgående och klarar sig bra utan uppmärksamhet från lärare.
Hon menar vidare att många särskilt begåvade elever har vant sig vid att underprestera för att passa in och att en del helt tappat förtroendet för skolan.
Toppresultat ingen självklarhet
De kan också bli rastlösa och feldiagnostiseras med adhd – när det egentligen handlar om att tankarna går väldigt fort och att de vill ha något mer att bita i.
– De kanske till och med tror sig var dumma för att de ser en annan komplexitet som andra inte ser. Då är det inte heller givet att de får toppresultat på prov eller test.
För elever som redan känner sig utanför kan dessutom tester, som visar en intelligens över normalvärden, bli ytterligare en bekräftelse på att de är avvikande.
– De elever som jag haft och som jag har hittat, har absolut inte varit de som direkt har utmärkt sig genom att ha strålande provresultat. De kan också kamouflera sitt tänkande genom ett språk som är väldigt ruffigt.
Eleverna behöver utmaningar
Enligt Caroline Sims handlar allt om att bygga upp ett förtroende under lång tid och att synliggöra eleverna genom en mer utmanande undervisning.
– Ibland beskrivs det som att de bara sitter och väntar som hungriga fågelungar, men så är det ju inte.
Undervisning kan anpassas
Tillsammans med Gävle kommun har Caroline Sims skapat ett stöd för hur lärare kan anpassa undervisningen för att fånga upp eleverna. Hon är också positiv till att låta särskilt begåvade elever arbeta med likasinnade i grupparbeten. Men att flytta upp dem en eller flera klasser ser hon inte som någon standardlösning.
– Vi har inget riktigt system för det och det kan lätt bli ett glapp så eleven får börja om hos den nya läraren med det den redan har gjort. Det är inte heller problemfritt att låta till exempel en åttaåring läsa med 15-åringar.
Caroline Sims förslag är att under lång tid observera hur elever tar sig an komplexa uppgifter:
Ser eleven komplexa samband?
Anpassar eleven kunskap till nya situationer utan uppenbara kopplingar?
Har eleven väl utvecklad förmåga att resonera?
Lär eleven sig snabbt och djupt?
Kräver eleven stora utmaningar för att bli stimulerad?
Tillämpar eleven originella lösningar?
Ifrågasätter eleven etablerade lösningar på relevant grund?
Är eleven starkt kreativ?
Har eleven ett inre driv och autonomi?
Skolverket har aviserat förändringar i skollagen till sommaren, bland annat handlar det om att permanenta spetsutbildningar med snabbspår till universiteten. Det innebär att universitet och högskolor måste anpassa sig till att ta emot studenter som är yngre.
– Det är tveksamt om högskolan har några strukturer för att ta emot de här eleverna. Det enda skrivna jag kunnat hitta är att särskild begåvning inte berättigar till särskilt stöd, en stängd dörr alltså.
Skolsystem uppmuntrar inte särskilt begåvade
Caroline Sims menar det finns ett motstånd mot att lyfta den här elevgruppen och hon ifrågasätter synen på dem som elitelever som det ju går så bra för i alla fall.
– Jag brinner för tanken att låta alla människor komma fram. Det är många typer av begåvningar som vi behöver se, från matematiker och logiker, till språkbegåvade, konstnärer och praktiker. Problemet är att vårt skolsystem inte värderar och uppmuntrar de förmågor som särskilt begåvade elever har, säger Caroline Sims.
Antologin heter Särskild begåvning i praktik och forskning.
Kontakt:
Caroline Sims, adjunkt och doktorand i pedagogik vid Högskolan i Gävle, caroline.sims@hig.se
Arktis havsis och bistert klimat gör att antalet observationer i denna del av världen är relativt få. Det innebär att klimatmodellerna som används för att förutspå framtiden i Arktis inte kan testas mot verkligheten i lika stor utsträckning som på andra ställen på jordklotet.
Forskare har i två studier jämfört klimatmodellernas data och antaganden med observationer som har gjorts. Slutsatsen är att uppvärmningen av Arktis kommer gå mycket fortare än vad klimatmodellerna, som bland annat FN:s klimatpanel IPCC använder, visar.
– Klimatmodellerna underskattar konsekvenserna av klimatförändringarna. Det relativt varma vattnet i polartrakterna är ännu varmare och närmare havsisen i verkligheten. Vi tror därför att polarisen kommer att smälta undan snabbare än beräknat, säger Céline Heuzé, forskare i klimatvetenskap vid Göteborgs universitet.
För låga temperaturer
Varmt vatten strömmar upp i polarhavet via Framsundet mellan Grönland och Svalbard. Men mängden vatten och temperaturen på vattenströmmen är för lågt angivna i klimatmodellerna och då stämmer inte beräkningarna.
Ett annat exempel är att skiktningen av vattnet i polarhavet är felaktig. Forskarna visar att modellerna inte är samstämmiga om vad som kommer hända i det arktiska ishavet under den globala uppvärmningen.
– Detta är allvarligt. Om världens regeringar och organisationer ska kunna lita på klimatmodellerna måste de revideras. Därför behöver forskningen och datainhämtningen i Arktis prioriteras. I dagsläget kan vi inte ge en bra prognos på hur fort isarna smälter i Arktis, säger Céline Heuzé.
Anpassade klimatmodeller behövs
Arktis är ett viktigt område för att kunna beräkna hur kraftig den globala uppvärmningen kommer att bli framöver. Havsisen bidrar med en effekt där den vita ytan reflekterar bort solljuset. Om isen försvinner ökar solinstrålningen till jorden.
– Vi behöver en särskild anpassad klimatmodell för Arktis. Generellt går det inte att använda samma modell för hela jordklotet, förutsättningarna är så olika. Det tar för lång tid att efterjustera klimatmodellernas utfall, det är bättre att skapa en särskild modell för Arktis som beaktar processerna i havet och det omgivande landområdena korrekt, säger Céline Heuzé.
Céline Heuzé, lektor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, celine.heuze@gu.se
Föräldrar till barn som föddes den 1 mars 2014 får automatiskt halva barnbidraget var. Före detta reformdatum fick mamman hela utbetalningen. Om pappan ville få halva bidraget till sitt konto krävdes en anmälning till Försäkringskassan.
Forskare har nu tittat på hur förändringen långsiktigt har påverkat fördelningen av barnbidraget.
Föräldrarna fortsätter med det förvalda alternativet
Det visar sig att mammor som automatiskt fick hela barnbidraget hade hela 55 procent högre sannolikhet att ta emot hela bidraget även på lång sikt, jämfört med mammor i föräldrapar där pengarna delades.
Ungefär halva effekten kvarstår även efter att föräldrarna separerat.
– Det är i linje med att vi människor ofta låter bli att göra aktiva val. Betydelsen av ”förvalda alternativ” har tidigare uppmärksammats inom flera andra områden, såsom pensionssparande och organdonationer, säger forskaren Olof Rosenqvist vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Så gjordes undersökningen
I analysen ingår föräldrar till ungefär 34 000 barn födda under januari–april 2014. Föräldrar till barn födda före den 1 mars jämförs med föräldrar till barn födda efter detta datum med hjälp av register från Försäkringskassan.
Ensamstående avstår från bidraget
I de fall där barnet enbart bor hos ena föräldern har mamman eller pappan rätt till hela barnbidraget. Men inte heller i den här gruppen väljer alla ensamstående föräldrar att aktivt gå emot det förvalda alternativet om delat barnbidrag. Barnbidraget fortsätter därför att delas mellan föräldrarna.
– Att en liten men signifikant andel ensamstående föräldrar avstår från att kräva sin rätt förvånade oss. I denna grupp är barnbidraget vanligtvis en viktig del av hushållsbudgeten. Det sätt som bidraget betalas ut på från början tycks har alltså reella konsekvenser för de här föräldrarnas privatekonomi, säger forskaren Erica Lindahl vid IFAU.
Forskarna finner inte att förvald mottagare spelat roll för barnansvaret. Varken föräldrarnas arbetsinkomster eller fördelningen av föräldraledighet och vård av barn, vabb, påverkas.
Erica Lindahl, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, erica.lindahl@ifau.uu.se
Många som söker asyl uppger att de har varit utsatta för tortyr. Skador och sjukdom som uppstått behandlas och dokumenteras vid Svenska röda korsets sex behandlingscenter för krigsskadade och torterade.
Den omfattande fysiska och psykiska behandling som tortyr innebär medför en ökad risk att hjärnans struktur och funktion förändras, visar en ny studie där litteratur inom området gåtts igenom.
Tortyr påverkar under lång tid
Effekten som posttraumatisk stress, PTSD, och traumatisk hjärnskada kan ha på exekutiva funktioner riskerar att göra konsekvenserna av tortyr långsiktiga, menar forskarna bakom studien.
– Tortyr leder i mycket hög utsträckning till psykisk ohälsa som PTSD. Till följd av olika typer av våld ökar också risken för hjärnskada, säger Miguel Diaz som är projektledare för studien vid Röda korsets högskola.
Negativa konsekvenser för vardagen
Exekutiva funktioner är ett paraplybegrepp som innefattar högre kognitiva förmågor som exempelvis minne, impulskontroll, kognitiv flexibilitet, planering, logiskt tänkande och problemlösning. Dessa funktioner krävs för att sätta upp och uppnå mål samt förstå komplexa och abstrakta begrepp.
– Exekutiva funktioner är en förutsättning för att människor ska kunna reglera och anpassa sitt beteende efter förhållandena i omgivningen, så dysfunktion kan få betydande negativa konsekvenser i vardagen, i arbetsprestationer och sociala interaktioner. Neurologiskt är exekutiva funktioner huvudsakligen en produkt av hjärnans prefrontala cortex, säger Miguel Diaz.
Svårigheter att berätta om händelser
Litteraturstudien fokuserar på de neurobiologiska förändringarna av hjärnstrukturer som kan uppstå till följd av tortyr, framför allt traumatisk hjärnskada.
– Litteraturen uppmärksammar specifikt risker i asylprocessen då tortyrskadade förväntas kunna minnas och återberätta detaljer om traumatiserande händelser. Tortyröverlevare som lider av exekutiv dysfunktion kan blanda ihop detaljer från tidigare händelser och har svårt att ta till sig ny information, säger forskaren Inger Wallin Lundell vid Röda korsets högskola och fortsätter:
– Det är vanligt att deras redogörelser för tortyrupplevelserna är osammanhängande. Kunskap om tortyrens effekt på exekutiva funktioner kan vara avgörande för en kvalitativ asylprocess.
Rätt behandling viktig
Med behandling kan många tortyröverlevare återhämta sig efter PTSD och hjärnskada. Andra patienter, i synnerhet de som lider av måttlig eller svår hjärnskada, upplever långvariga och även permanenta följdtillstånd.
Initiativet till studien kom från två psykologer på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Skövde och Skellefteå. De har under lång tid sett att tortyröverlevare trots en framgångsrik PTSD-behandling har kvar kognitiva problem som gör integration i Sverige svår.
– Som en del av deras strävan att förbättra diagnostisering, behandling och medicinsk tortyrskadedokumentation startades det här projektet, och vi hoppas att fler som möter tortyröverlevare i sin yrkesutövning kan ha nytta av rapporten, säger Frida Johansson Metso, samordnare för Röda korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering.
Skogsplanering handlar om att bestämma var och när olika åtgärder ska utföras i skogen, till exempel avverkning eller naturvårdsbränning. Målet är att hitta den skötsel som på bästa sätt ökar nyttan av skogen.
Det här görs vanligen med hjälp av datorsystem som simulerar hur skogen kommer att utvecklas vid olika typer av skogsskötsel.
Under lång tid har denna planering byggt på att skogen först delas in i bestånd, det vill säga sammanhängande områden, ofta cirka fem hektar, med ganska homogen skog när det gäller till exempel trädhöjd och fördelning av olika träd.
Denna ”beståndsmetod” har tillämpats under mycket lång tid. Mer detaljerade data har varit dyra att ta fram och lagra, men planeringen av skogsskötseln har ändå varit tillfredsställande.
Laserskanning ger nya möjligheter
Men framsteg inom så kallad fjärranalys – där skogens egenskaper skattas på avstånd med hjälp av sensorer placerade på satelliter eller flygplan – ger nu nya möjligheter.
Hos svenska myndigheter finns nu även öppen information, som har tagits fram med nationell flygburen laserskanning med mycket högre upplösning av skogsbestånden.
Genom detaljerade högupplösta laserdata, som tar hänsyn till skogens variation, kan skogsägare planera bättre. Bild: Emma Sandström
I en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har doktoranden Pär Wilhelmsson tagit fram, utvärderat och utvecklat nya planeringsmodeller som kan hantera den höga upplösningen i data om skogen som finns idag.
– I dagens skogliga planering använder man medelvärden för skogens olika egenskaper i ett bestånd, och tar inte hänsyn till den variation som nästan alltid finns där. I de nya modellerna tar vi hänsyn till denna variation, och kan därmed ge en mycket noggrannare beskrivning av skogens tillstånd idag och imorgon, säger Pär Wilhelmsson.
Bättre precision i åtgärder
Resultaten i avhandlingen tyder på att planeringsmetoder som har anpassats till den detaljrikedom som finns i data från laserskanning kan öka både skogens ekonomiska ekologiska värde.
Mer högupplösta skogsdata gör det möjligt att nå målen med skogsbruket med större precision. Rätt åtgärd kan utföras på rätt plats vid rätt tidpunkt i högre grad än om planeringen innebär att man först delar in skogen i bestånd.
Skälet är att de nya modellerna tar hänsyn till att skogen kan se lite olika ut i olika delar av ett bestånd, även om man vid indelningen har strävat efter att skapa homogena bestånd. Att inte beakta dessa variationer leder helt enkelt till en mindre ändamålsenlig skogsskötsel, enligt studien.
Traditionella planeringsmodeller bortser vanligtvis också från konkurrens mellan träd, stordriftsfördelar vid avverkning och arters olika behov av större habitat.
Pär Wilhelmsson, doktorand vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, par.wilhelmsson@slu.se
Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan exponering för luftföroreningar och risk för demens.
I en avhandling vid Umeå universitet fördjupas nu kunskapen om hur detta samband ser ut. Studien undersöker om trafikbuller, luktsinnet och en genetisk riskfaktor för demens kan ha betydelse.
– Demens är en vanlig sjukdom som inte bara kostar samhället väldigt mycket pengar, utan också orsakar mycket mänskligt lidande. Antalet dementa kommer att öka på grund av att vår livslängd ökar. Dessutom ökar andelen av världens befolkning som bor i städer och därför utsätts för större halter av luftföroreningar. Därför blir det också viktigt att studera sambanden mellan föroreningar och demens, säger doktoranden John Andersson vid Umeå universitet.
Även låga halter påverkar
I sin forskning har John Andersson använt sig av data från Betula-projektet, som är en stor studie om åldrande och hälsa som pågått i Umeå sedan 1988. Han har också utgått från modeller som beskriver nivåerna av små partiklar och trafikbuller över Umeå med omgivning.
Resultaten visar att långvarig exponering för högre halter luftföroreningar, såväl kväveoxider som små partiklar, är förenat med en högre risk för demens även vid de relativt låga halterna som finns i Umeå.
– Förenklat kan man säga att den som bor i ett av de mest förorenade områdena i Umeå har ungefär 40 procent större risk att få demens jämfört med någon i ett av de minst förorenade områdena, vilket stämmer överens med tidigare forskning, säger John Andersson.
Det som däremot är nytt i studien är att personer med sämre luktsinne, eller som har en genvariant som heter APOE-e4, är känsligare för de skadliga effekterna av luftföroreningar.
– Faktum är att vi inte såg några statistiskt signifikanta samband mellan föroreningar och demens hos de med bättre luktsinne, eller hos de som inte bär på APOE-e4.
Ingen koppling till buller
Resultaten visar också att trafikbuller inte verkar bidra till en ökad demensrisk, och att exponering för luftföroreningar inte hade något samband med sämre luktsinne.
– Här är det viktigt att poängtera att vi inte kan uttala oss om huruvida de här resultaten gäller även för områden med högre halter av luftföroreningar. Jag har ju undersökt Umeå i min forskning, en stad som har förhållandevis god luftkvalitet.
Vägslitage ger upphov till skadliga partiklar
John Andersson poängterar att resultaten inte ska tolkas som att alla som bär på genvarianten APOE-e4 bör flytta från staden. Istället bör resultaten ses som ytterligare ett argument för att biltrafiken i stadsmiljöer bör minska, även i en relativt liten stad som Umeå, menar han.
– Tyvärr räcker det inte att ersätta bensindrivna bilar med elbilar. De partiklar som ger upphov till skadliga effekter på hjärnan kommer nämligen till stor del från vägslitage, framför allt där vi kör med dubbdäck om vintern. Men om vi lyckas minska biltrafiken kommer det sannolikt ge märkbart positiva effekter för Umebornas hälsa, säger han.
John Andersson, doktorand vid institutionen för psykologi, Umeå universitet, john.andersson@umu.se
De flesta av oss har fått snabbsänkan mätt vid flera tillfällen. Det är ett mycket vanligt rutinprov inom sjukvården och används för att avgöra om det finns en infektion eller systemisk inflammation i kroppen. Det som mäts är nivån av ett protein som heter C-reaktivt protein, eller CRP.
– CRP är ett uråldrigt protein och liknande proteiner finns hos alla djur, även primitiva organismer. När proteiner bevarats så väl genom evolutionen brukar det betyda att det har en viktig funktion. CRP används mycket inom klinisk rutin som markör för pågående inflammation, men det är få som har studerat dess biologiska effekter, säger Christopher Sjöwall, professor vid Linköpings universitet.
Han har under många år forskat om den kroniska inflammatoriska sjukdomen SLE, systemisk lupus erytematosus. Det är en autoimmun sjukdom som innebär att immunförsvaret börjar reagera på den egna kroppen.
Fakta om SLE
Symtomen vid insjuknande i SLE, systemisk lupus erytematosus, liknar influensa med feber, muskelvärk och hudutslag.
Besvären flammar upp i perioder och kan drabba organ som hud och leder vid lindrigare sjukdom. Vid mer allvarlig sjukdom kan njurar och centrala nervsystemet drabbas.
Det är vanligt att insjukna i 25–40-årsåldern. Åtta av tio som får SLE är kvinnor.
Källa: Christopher Sjöwall, professor vid Linköpings universitet
Lägre CRP vid SLE
Den inflammatoriska aktiviteten i kroppen är hög vid SLE, men trots det har patienterna lägre CRP än man skulle kunna förvänta sig.
Tidigare studier på djur med liknande sjukdom har visat att tillförsel av proteinet CRP kan ge ett lindrigare sjukdomsförlopp och lägre autoantikroppsnivåer. Det här antyder att proteinet skulle ha en gynnsam funktion även vid SLE hos människa. Men varför det är så har varit oklart.
Signalämne ställer till med skada
En av nyckelspelarna vid SLE är ett signalämne som heter typ I-interferon. I normala fall är interferon en mycket viktig del av kroppens skydd mot infektioner. Nivåerna av interferon ökar kraftigt de första timmarna och bromsar infektionen genom att bland annat göra det svårare för virus att föröka sig.
Efter ett tag ska interferonet minska. Men vid en del sjukdomstillstånd, som SLE, finns interferonet kvar i systemet för länge och ställer till med skada.
– Vi har visat en mekanism som sannolikt är ganska viktig, där den relativa bristen på CRP hos SLE-patienter med hög sjukdomsaktivitet leder till att interferonaktiviteten blir hög, säger Christopher Sjöwall.
I en studie undersökte forskarna hur interferon och andra signalämnen påverkas av CRP och SLE-specifika immunkomplex*.
* Vid SLE reagerar immunsystemet på arvsmassa från kroppens egna celler och bildar autoantikroppar. När dessa reagerar med material från döda celler bildas så kallade immunkomplex, som i sin tur triggar igång produktion av interferon och andra signalämnen som kan bidra till inflammation.
Proteinet dämpar interferonets aktivitet
Bland annat studerade forskarna vad som hände när serum från SLE-patienter med olika nivåer av CRP tillsattes till friska celler. De fann att mer interferon bildades när CRP var lågt jämfört med när det var högt. Forskarna tolkar detta som att proteinet bidrar till att dämpa interferonsvaret.
Det visade sig också att det har betydelse vilken form CRP är i. Proteinet består nämligen av fem sammansatta likadana enheter, så kallad pentamer form, som också kan dela upp sig och fungera var för sig, monomer form.
Fynd kan ha betydelse för andra sjukdomar
Forskarna fann att det bara är pentamerformen av CRP som har den dämpande effekten på interferonets aktivitet.
– Fyndet att den pentamera formen av CRP kan trycka ner immunsvaret är intressant även för andra sjukdomar, som olika virussjukdomar, säger Marie Larsson, professor i virologi vid LiU.
Fynden öppnar för forskning om läkemedel för att dämpa immunkomplexen och de förhöjda interferonnivåerna. Men eftersom interferon spelar en nyckelroll i kroppens försvar mot infektioner är behandlingen av SLE och liknande sjukdomar en ständig balansgång och ytterligare forskning behövs för att hitta optimala behandlingsstrategier.
Christopher Sjöwall, biträdande professor vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet vid överläkare vid reumatologiska kliniken i Östergötland, christopher.sjowall@liu.se
Marie Larsson, professor i virologi vid Linköpings universitet, marie.larsson@liu.se
En ny typ av halvledare baserad på kiselkarbid – och en koppartråd som är tunn som ett hårstrå. Det är ett par faktorer som plötsligt gjort det mer realistiskt att överföra stora mängder el genom luften, visar forskning vid Chalmers tekniska högskola.
På senare år har mobiltelefoner och andra bärbara elektronikprylar plockat upp tekniken. Men för de stora effekter som krävs för att ladda batterierna i ett elfordon har det sladdlösa alternativet hittills framstått som alltför krångligt och ineffektivt.
Laddning med induktion
Nu verkar dock laddning med hjälp av induktion stå inför ett genombrott även när det gäller batterifordon – framför allt när laddning behöver ske ofta och där miljön är krävande, som till exempel för en eldriven cityfärja.
Det skulle innebära att elfärjor i turtät trafik över vattendrag i städer som Göteborg och Stockholm, inte behöver ta hjälp av en person eller robotarm för att ladda batterierna. Samma gäller för stadsbussar eller förarlösa elfordon som används i industri, gruvverksamhet och jordbruk.
Laddning med hjälp av induktion kan bli ett alternativ för elbussar eller förarlösa fordon inom industrin.
Yujing Liu, professor i elkraft vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, är särskilt inriktad på förnybar energiomvandling och elektrifiering av transportsystemet.
– Man kan ha ett system inbyggt i kajen som laddar färjan samtidigt som passagerarna går av och på. Automatiskt och helt oberoende av väder och vind kan laddning ske 30–40 gånger per dygn. Detta är nog den tillämpning som är mest uppenbar, säger Yujing Liu och fortsätter:
– Även för framtidens eldrivna långtradare finns kanske en potential. Då är motivet snarare att dessa kommer att behöva laddas med så höga effekter att en laddkabel blir väldigt tjock och tung och därmed svårhanterlig.
Snabb utveckling av material
Enligt Yujing Liu är det den snabba utvecklingen av en handfull komponenter och material under de allra senaste åren som öppnat nya möjligheter.
– En nyckelfaktor är att vi nu har tillgång till högeffektiva halvledare baserade på kiselkarbid, så kallade SiC-komponenter. Som kraftelektroniska produkter har dessa bara funnits på marknaden i några få år. De gör att vi kan använda högre spänning, högre temperatur och mycket högre switchningsfrekvens*, jämfört med klassiska, kiselbaserade komponenter, säger han.
* Den hastighet energi kan överföras mellan sändare och mottagare kallas för switchningsfrekvens.
Tidigare system för trådlös fordonsladdning har använt frekvenser på omkring 20 kilohertz, ungefär som en vanlig spishäll. De blev skrymmande och energiöverföringen var inte särskilt effektiv.
– Nu arbetar vi med frekvenser som fyra gånger högre. Då blir induktion plötsligt attraktivt, förklarar Yujing Liu.
Flätade koppartrådar anpassade för hög effekt
Ett annat färskt tekniksprång gäller koppartrådarna i de spolar som skickar ut och tar emot det svängande magnetfält som utgör själva bron för energiflödet över luftgapet. Även här är målet att utnyttja så hög frekvens som möjligt.
– Då fungerar det inte med spolar lindade med vanlig koppartråd, det skulle leda till väldigt stora förluster vid hög frekvens, säger Yujing Liu.
I stället utgörs nu spolen av flätade ”kopparrep”, bestående av upp till 10 000 kopparfibrer, som är mellan 70 och 100 mikrometer tjocka. Ungefär som ett hårstrå. Sådana flätor av så kallad litztråd, som är anpassade för höga effekter och frekvenser, har också bara funnits kommersiellt tillgängliga de allra senaste åren.
Ny typ av kondensatorer
Ett tredje exempel är en ny typ av kondensatorer som används för att tillföra den effekt som är en förutsättning för att spolen ska kunna bygga upp ett tillräckligt kraftfullt magnetfält. Magnetfältet är dock fortfarande mycket svagt, även mellan laddningsplattorna, och tappar dramatiskt i styrka med ökat avstånd.
Det innebär att cirka en halvmeter från en laddplatta är magnetfältet så svagt att det klarar de internationella gränsvärden som finns för exponering av elektromagnetisk strålning.
Fakta om induktionsladdning
Laddning med hjälp av induktion innebär att energi kan överföras ett kort stycke, exempelvis genom luften, vatten, eller andra icke-metallmaterial, utan någon kontakt eller ledare.
Principen är densamma som används i de induktionshällar som finns i många kök. En högfrekvent växelström genom en spole alstrar ett oscillerande magnetfält. Men till skillnad från matlagning, där ju värmeutveckling är själva poängen, innebär induktiv laddning att en andra spole ombord i fordonet fångar upp energin i magnetfältet och omvandlar den till växelström igen – som efter likriktning kan ladda upp batterierna.
Den värme som alstras i processen innebär att en del av energin som ska överföras går förlorad. Att så långt som möjligt minimera uppvärmning är därför ett viktigt mål för teknikutvecklingen.
Laddning ger energiförluster
Yujing Liu lyfter fram att laddning av elfordon innehåller ett flertal omvandlingssteg – mellan likström och växelström samt mellan olika spänningsnivåer.
– Så när vi säger att vi uppnått en verkningsgrad på 98 procent från likström i laddstationen till batteriet, så betyder den siffran kanske inte så mycket om man inte väldigt noggrant definierar vad som mäts, säger han och fortsätter:
– Men man kan också uttrycka det så här: Det uppstår förluster vare sig man använder vanlig, konduktiv laddning via en kabel eller laddar med hjälp av induktion. Den verkningsgrad vi nu har uppnått innebär att förlusterna vid induktiv laddning kan vara näst intill lika låga som vid konduktiv laddning. Skillnaden är så liten att den i praktiken blir försumbar, det handlar om en eller två procent.
Forskningen väcker uppmärksamhet
Resultaten som Yujing Liu och hans forskargrupp publicerat har väckt en hel del uppmärksamhet.
– Vi är nog bland de bästa i världen vad gäller verkningsgrad i den här effektklassen, mellan 150 och 500 kilowatt.
Men Yujing Liu tror inte att induktionsladdning på sikt kommer slå ut laddning med sladd för mindre elbilar.
– Jag kör själv en elbil och ser inte att jag i framtiden skulle ha någon användning av induktionsladdning. Jag kör hem, pluggar in… det är inga problem.
Kontakt:
Yujing Liu, professor i elkraft vid institutionen för elektroteknik, Chalmers, yujing.liu@chalmers.se
– Trots att Sverige var ett av de länder som inte stängde ner under pandemin är uppgången uppseendeväckande, säger Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet.
I en omfattande studie har forskare vid Uppsala universitet tittat på hälsovårdsdata från drygt 200 000 barn i Sverige under åren 2018 och 2020. Uppgifterna kommer från det rutinmässiga fyraårsbesöket på barnavårdscentraler.
Resultaten visar en ökning av övervikt
Under 2018 hade drygt elva procent av barnen övervikt eller obesitas. Två år senare, alltså under det första pandemiåret 2020, var siffran drygt 13 procent.
Forskarna konstaterar att det är den sjukliga fetman, obesitas, som har ökat mest. Under 2020 fick 30 procent fler barn sjukdomen obesitas, jämfört med två år tidigare.
– Det var överraskande för oss att den största ökningen sågs för sjukdomen obesitas. Det tyder på att de som haft det tufft innan pandemin fick det ännu värre under 2020, säger Charlotte Nylander, forskare vid Uppsala universitet.
Obesitas orsakar stora hälsoproblem
Det är väl känt att övervikt, och i synnerhet obesitas, orsakar många hälsoproblem för de barn och unga som drabbas. Man vet också att problemen följer med in i vuxen ålder och för med sig omfattande negativa effekter på hälsan.
– Därför är det viktigt att etablera goda levnadsvanor tidigt i livet och att följa hälsovanor och tillväxt över tid. Det behövs hälsofrämjande och förebyggande insatser på många nivåer i samhället för att undvika att barn får sjukdomen obesitas, säger Charlotte Nylander.
Ökningen varierar i landet
Studien visade också på tydliga regionala skillnader i förekomst av övervikt och obesitas. En tydlig ökning sågs i de flesta regioner, men förekomsten varierar stort över landet. Fortsatta studier behövs även för att kunna följa utvecklingen under längre tid.
Sedan tidigare finns internationella studier med liknande resultat, men Uppsalastudien är den hittills största sammanställningen.
Charlotte Nylander, barnhälsovårdsöverläkare Region Sörmland och forskare vid Centrum för klinisk forskning Sörmland, Uppsala universitet, charlotte.nylander@regionsormland.se
1495 seglade kung Hans av Danmark och Norge med örlogsskeppet Gribshunden upp längs Östersjökusten. Tillsammans med hela hovet och övrig maktelit var han på väg till ett möte i Kalmar för att göra anspråk på den svenska tronen. Oväder gjorde att skeppet tvingades ankra i Ronneby skärgård, där det började brinna och förliste.
Det välbevarade skeppet upptäcktes för cirka 50 år sedan och kunde 2013 identifieras som Gribshunden. Sedan dess har vraket gett forskare en unik inblick i livet ombord på ett kungligt skepp under senmedeltiden.
Exotiska kryddfynd
Nu har forskare gjort nya fynd som ger en konkret inblick i den medeltida elitens värld. De har bland annat hittat de exotiska kryddorna svartpeppar, kryddnejlika, ingefära och saffran.
– En riktig överraskning var hur väl bevarade kryddorna var. Saffranet var fortfarande lysande röd-orange och har behållit sin arom, säger arkeobotaniker Mikael Larsson vid Lunds universitet.
Rester av välbevarad saffran på Gribshunden. Bild: Mikael Larsson
Doftande fynd av saffran
Fyndet av saffran är helt unikt eftersom det aldrig tidigare hittats i en arkeologisk kontext.
– Det var knappt att vi trodde våra ögon när vi hittade saffransresterna. Vi kollade flera gånger för att vara säkra. Förvånande var också att när de mer än 500 år gamla saffransklumparna löstes upp i vatten luktade de fortfarande saffran, till skillnad från exempelvis svartpepparkornen som inte hade sin arom kvar, säger Mikael Larsson.
Saffranet hittades när marinarkeologen Brendan Foley och hans dykarteam gjorde en utgrävning på Gribshunden. De samlades också in sedimentprover för makrofossilanalys. Bland 40 olika växtarter som identifierades fanns, utöver kryddorna, även frukt, grönsaker, bär och nötter.
Ingefära fanns i kungens kryddförråd för 500 år sedan. Bild: Mikael Larsson
Fynd ger inblick om den medeltida eliten
Fynden av de exotiska kryddorna är särskilt unika eftersom flera av dem tidigare inte hittats i norra Europa.
– Antalet olika kryddor och mängden av respektive krydda, liksom deras ålder och hur välbevarade de är, gör fynden är helt exceptionella och ger ovärderliga konkreta exempel på den medeltida elitens sociala och fysiska liv, säger Mikael Larsson.
Gynnsam marin miljö i Östersjön
Att kryddorna bevarats så väl beror på den speciella marina miljön i Östersjön, som med sin låga salthalt och låga temperatur tillåter att växtmaterial som fröer bevaras. Men vissa av fynden har även både skal och en del av fruktköttet kvar.
Kryddorna hittades i skeppets akter där kung Hans, hovet och de högre officerarna höll till.
Svartpepparkorn visar vägen till elitens livsstil och smak. Bild: Mikael Larsson
Vad betyder de nya fynden på Gribshunden?
Skriftliga dokument från medeltiden runt om Östersjöområdet visar att sällsynta och dyrbara kryddor är kopplade till samhällets elit och konsumerades bland annat vid högtider och festivaler.
För kung Hans var det ett sätt att visa att han och hans rike var en del av internationell handel, eftersom kryddorna kom från olika delar av världen – kryddnejlika från Indonesien och svartpeppar från en kustremsa i södra Indien.
Detta berättar om hur handelsvägarna har sett ut och att de nordiska länderna inte var en europeisk avkrok utan hade handel med andra delar av världen. Men även att de nordiska rikena följde de kulturella trender som fanns i hovmiljöer runt om på kontinenten.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
