Barn som har hög risk att drabbas av glutenintolerans får inte minskad risk att utveckla sjukdomen, trots förebyggande behandling med små doser gluten när de är fyra till sex månader gamla. Detta enligt en internationell studie som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.

– Förhoppningen i denna studie var att vi skulle hitta ett sätt att förhindra utveckling av glutenintolerans bland barn som löper hög risk att drabbas av sjukdomen, genom att vänja dem vid små doser gluten när de var mellan fyra och sex månaders ålder, helst medan amningen fortfarande pågick. Dessa kostråd tycks dock tyvärr inte påverka risken. Det gör att vi nu måste fortsätta söka andra orsaker till varför glutenintolerans är så vanligt i Sverige säger Anneli Ivarsson, överläkare och enhetschef vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, som är en av forskarna bakom studien.

Tidigare forskning har visat att det kan finnas en möjlighet att minska risken för glutenintolerans, celiaki, om gluten introduceras till barn mellan fyra och sex månaders ålder, speciellt om amningen fortgår samtidigt. För att undersöka detta närmare har forskarna, som kommer från tio länder i Europa, genomfört en studie med 944 barn som har hög ärftlig risk för sjukdomen, vilket innebär att de är bärare av de genetiska varianterna HLA-DQ2 eller HLA-DQ8, och har minst en förälder med sjukdomen.

Totalt fick 475 barn mellan fyra och sex månader en liten dos, 100 mg, gluten dagligen, medan 469 barn fick placebo. Därefter fick alla barn börja äta vanlig mat som innehåller naturligt gluten från vete, råg eller korn. Under studiens gång mätte forskarna halter av antikroppar, med mera, som är förknippade med sjukdomen. Vid en utvärdering när barnen var tre år gamla jämfördes de båda grupperna vad gäller risken för glutenintolerans, fastställd på ett väletablerat sätt genom bedömning av ett vävnadsprov från barnens tarmludd.

Studien visar att 77 barn hade fått diagnosen glutenintolerans vid utvärderingen. Dessutom räknades ytterligare tre barn som drabbade, enligt etablerade diagnosriktlinjer. Det gav sammantaget en sjukdomsförekomst på 5,2 procent bland de undersökta barnen, utan någon säkerställd skillnad mellan grupperna, trots olika sätt att börja med gluten. Även halter av antikroppar förknippade med sjukdomen var likvärdigt förhöjda bland barnen i de båda grupperna. Ytterligare ett fynd som forskarna gjorde var att amning inte tycktes påverka risken för barnen att utveckla glutenintolerans.

– Resultaten visar att det är svårare än vad vi tidigare trott att förebygga celiaki hos barn med hög ärftlig risk. Vi vet att aktuella kostråd i Sverige på befolkningsnivå har minskat risken för celiaki. Den aktuella studien visar att högriskbarnen tyvärr inte tycks vara hjälpta av dessa kostråd, men tydligt är att kostråden inte ökar risken för glutenintolerans. Det finns alltså ingen anledning idag att ändra Livsmedelsverkets kostråd, säger Anneli Ivarsson.

Läs studien i New England Journal of Medicine

Läs en editorial i tidskriften om de nya fynden

I avhandlingen ”Improving Work Ability and Return to Work among Women on Long-term Sick Leave” har hon studerat långtidssjukskrivna kvinnor. De flesta har muskuloskeletala besvär – ofta nack- och skulderbesvär.

Kvinnorna arbetar inom human serviceyrken. Det innebär kommunal verksamhet som skola, omsorg, personliga assistenter, städ och skolkök men även inom administration och ledning. Kvinnorna bor i samma storstad i Sverige. Många av kvinnorna har dessutom även psykiska besvär som depression, utbrändhet och stress.

– Det stora antalet långtidssjukskrivna har varit ett stort problem för samhället. När sjukskrivningsreglerna ändrades 2008 minskade antalet något. Men nu har det börjat stiga igen. Och det är fler kvinnor än män som är långtidssjukskrivna, säger Linda Åhlström, som också är sjuksköterska vid Arbets- och miljömedicin och disputerar nu vid Göteborgs universitet vid Sahlgrenska akademin och Institutionen för medicin.

Träning en viktig faktor
Ur gruppen valdes 60 kvinnor med nacksmärta slumpmässigt ut för en randomiserad studie. De fick prova olika åtgärder – interventioner. En grupp fick exempelvis testa intensiv styrketräning tillsammans med en coach när en annan grupp fick ha på sig en biofeedback-väst som larmar när man går och spänner sig. Från denna grupp har Linda Åhlström även intervjuat 16 av kvinnorna.

– Jag har kommit fram till flera viktiga slutsatser. En av dem är att en intervention med intensiv styrketräning kan användas för att minska smärtan och öka arbetsförmågan, säger hon.

Hon har också identifierat faktorer som kan underlätta återgång i arbete. De individer som hade rehabilitering och stödjande förhållanden på arbetsplatsen ökade sin arbetsförmåga över tid.

– De här kvinnorna har varit sjuka länge. De arbetar ofta enligt en jojo-princip att de är sjukskrivna ett tag, arbetar ett tag och blir sjukskrivna igen. Kvinnorna har testat och prövat det mesta för att må bättre.

– Man kan tycka att det är sunt förnuft att det underlättar om man känner sig välkommen på arbetsplatsen, men det här var faktorer som faktiskt gjorde skillnad, fortsätter Linda Åhlström.

Slutligen har hon också kommit fram till att en enkel fråga från ett arbetsförmågeformulär: ” Hur skattar du din nuvarande arbetsförmåga jämfört med ditt livs bästa”, där individen får göra uppskattningen på en skala från 1 till 10, kan användas som en indikator och komplement till det fulla frågeformuläret för att skatta arbetsförmågan.

– Nu hoppas jag att jag kan komma tillbaka till arbetsgivaren och berätta om mina resultat. Jag vill också besöka exempelvis Försäkringskassan och Företagshälsovården där mina resultat kan vara till stor nytta, säger Linda Åhlström.

Text: Anna Kjellsson

FAKTA
Disputationen äger rum den 6 oktober vid Institutionen för medicin vid Avdelningen samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet. Kl. 9:00 i sal Hamberger, Medicinaregatan 16A. 

Även vid Uppsala universitet forskas det om riskkommunikation. I senaste numret av tidskriften Journal of Risk Research skriver Jessica Nihlén Fahlquist, lektor i medicinsk etik vid Centrum för forsknings- & bioetik (CRB), tillsammans med Sabine Roeser att det finns tre villkor för en etiskt ansvarsfull riskkommunikation. Det förutsätter för det första att själva tillvägagångssättet är legitimt. För det andra måste riskbudskapet vara etiskt rättfärdigat. Och för det tredje behöver man både ta hänsyn till och utvärdera effekten av både budskapet och sättet man förmedlar det på.

Dessutom anser de att känslor spelar en nyckelroll för att få tag i de moraliska värden som står på spel. Sympati, empati och känslor av ansvar spelar stor roll för hur vi förmedlar och förstår riskinformation.

Sabine Roeser har forskat mycket om känslor och riskkommunikation. Man uppfattar ofta känslor som irrationella och som ett störningsmoment i debatter. Men enligt henne är känslor som rädsla, sympati och medkännande ofta förbisedda i det traditionella sättet att se på risk. I sin föreläsning vid Uppsala universitet kommer hon att presentera ett alternativt sätt att se på känslor: Som något som kan hjälpa oss att få tag i de moraliskt relevanta egenskaperna i en diskussion om risk.

I amningsfrågan kan det till exempel handla om respekt för autonomi och bristande empati om informationen skapar känslor av skuld och skam om amningen misslyckas. I andra fall om rättviseaspekter, som i fallet med flytten av Kiruna.

– Man låter faktiskt enskilda människor stå tillbaka för den kollektiva nyttans skull och det är inte oproblematiskt ur ett etiskt perspektiv. Det finns liknande problematik i vaccinationsprogrammet för H1N1 när svininfluensan nådde Sverige. Man uppmanade folk att vaccinera sig av solidaritetsskäl och för flockimmuniteten. Alltså den kollektiva nyttans skull, säger Jessica Nihlen Fahlquist.

Jessica Nihlén Fahlquist och Sabine Roeser menar att en framgångsrik riskkommunikation väcker reflektion, medkännande och vilja att ta ansvar. Och när kommunikationen misslyckas hittar vi också känslor som minskat förtroende för den som kommunicerar om risken, känslor av hopplöshet eller passivitet.

FAKTA
Länk till artikeln: Nuclear energy, responsible risk communication and moral emotions: a three level framework.

– Det är alltid lika glädjande för styrelsen att bevilja projektansökningar av hög vetenskaplig kvalitet. Stiftelsen tillämpar ett strikt peer-review förfarande genom att ansökningarna bedöms av de främsta internationella forskarna inom respektive område. På så vis försäkrar sig styrelsen att anslagen går till de vetenskapligt mest excellenta projekten, säger Peter Wallenberg Jr, vice ordförande, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Förutom 21 nya projektanslag och tre fortsättningsanslag till pågående projekt, har 100 miljoner kronor anslagits till ”SCAPIS”, The Swedish CArdioPulmonary bioImage Study. En unik studie med stora möjligheter för forskningsgenombrott i kampen mot lung- och hjärt-kärlsjukdomar. Studien, som leds av en nationell forskargrupp och som initierades av Hjärt-och Lungfonden, involverar landets alla universitetssjukhus och kommer att omfatta 30 000 personer.

– Projektets mål är att identifiera individuella risker för hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och andra hjärtsjukdomar samt lungsjukdomar som exempelvis KOL, berättar Göran Sandberg, verkställande ledamot i Stiftelsen.

310 miljoner kronor har också anslagits för nationellt infrastruktur inom livsvetenskap.

– Den största delen går till ny teknologi för sekvensering av humana genom. Satsningen gör det möjligt för forskarna öka antalet sekvenseringar kraftigt och till ett betydligt lägre pris, förklarar Göran Sandberg.

Detta öppnar helt nya möjligheter för genetiska och epidemiologiska studier.  

– Forskarna får goda möjligheter att klarlägga folksjukdomars uppkomst på molekylär nivå. Det kan i sin tur ge ledtrådar till utveckling av nya typer av läkemedel. Teknologin förbättrar även den genetiska diagnosen av ärftliga sjukdomar och cancerdiagnostiken, konstaterar Sandberg.

FAKTA
Projektanslag 2014 Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har fördelats inom medicin, teknik/fysik/matematik, övrig naturvetenskap, nationell infrastruktur inom livsvetenskap samt till fortsättningsanslag.


Projektlistan: https://www.wallenberg.com/KAW/12-miljarder-kronor-till-excellent-svensk-forskning. Mer information om projekten finns på respektive lärosätes hemsida.

Forskare vid institutionen för biomedicin och Sahlgrenska Cancer Center har tillsammans med forskare vid Chalmers gjort en genetisk analys av prover från 400 patienter som genomgått behandling för hepatit C. I studien identifierade forskarna en gen kallad ITPA, som man sedan tidigare vet är förändrad hos en tredjedel av befolkningen i Nordeuropa.

Genvarianten gör att enzymet ITPas, vars uppgift är att ”städa bort” genetiska byggstenar som våra celler inte använder, fungerar sämre. Det visade sig att hepatit C-patienter som bär den speciella genvarianten har betydligt större chans att bli botade.

– Den tredjedel svenskar och andra nordeuropéer som bär på genvarianten har sannolikt fler instabila genetiska byggstenar i omlopp, som därmed kan byggas in i virusgenomet. Till skillnad från normala celler har virus inga säkerhetssystem som kan rätta till dessa misstag. Vår teori är att när virus bygger in dessa felaktiga byggstenar i sina gensekvenser blir de instabila och därmed mer känsliga för antivirala läkemedel, säger Martin Lagging, infektionsläkare och professor i klinisk virologi vid Sahlgrenska akademin.

– Denna aspekt på försvar mot virusinfektioner har tidigare varit okänd. Vår förhoppning är att vår studie kan öppna för nya och mer effektiva läkemedel, som verkar genom att undertrycka funktionen hos ITPas-enzymet.

Att helt blockera enzymet så att det inte fungerar är troligen inte någon framkomlig väg, eftersom försöksdjur inte överlever om de saknar ITPas. Framtida läkemedel baserade på upptäckten bör därför enligt Martin Lagging bara delvis blockera enzymet och ges under begränsad tid.

Virussjukdomen hepatit C påverkar leverns funktion och kan vara dödlig. Sjukdomen behandlas med antivirala läkemedel som ofta är effektiva. Alla patienter blir dock inte botade, och behandlingen är långdragen, dyr och kan ge upphov till svåra biverkningar.

Studien bedrevs i samarbete med bland andra Staffan Nilsson, verksam inom statistik på Chalmers och Kristoffer Hellstrands forskargrupp vid Sahlgrenska Cancer Center.

Artikeln Variants of the inosine triphosphate pyrophosphatase gene are associated with reduced relapse risk following treatment for HCV genotype 2/3 publicerades i vetenskapliga tidskriften Hepatology i juli.

Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology, tog sin början 1968 då 800 kvinnor i Göteborg svarade på ett personlighetstest, som bland annat mätte hur neurotiska och utåtriktade de var.

Kvinnorna i studien fick svara på om de varit med om längre perioder av hög stress, och deras minne testades också. Vid uppföljningen 2006, nästan 40 år senare, hade ungefär var femte av dessa kvinnor utvecklat demenssjukdom.

– Vi kunde se att de kvinnor som utvecklat alzheimer oftare hade haft en neurotisk läggning i det personlighetstest de gjorde 40 år tidigare. Hos de kvinnor som samtidigt utsatts för en längre period av stress såg vi ett tydligt statistiskt samband, säger Lena Johansson.

Människor som har en neurotisk personlighet blir lätt bekymrade, oroliga och lynniga. De har ofta svårigheter att hantera stress.

– Vi vet redan att det finns många faktorer som påverkar risken för att utveckla demenssjukdomar. Personligheten kan avgöra vårt beteende, vår livsstil och hur vi reagerar på stress, och därigenom också påverka risken för alzheimer, säger Lena Johansson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Utåtriktade eller introverta personlighetsdrag i sig ökade inte risken för alzheimer, men kvinnor som var tillbakadragna och samtidigt hade lätt för att bli bekymrade visade sig ha den högsta riskökningen i studien.

Tidigare alzheimerforskning har fokuserat på andra faktorer som utbildningsnivå, familjehistoria och gener. Detta är den första studien som följt personer från medelåldern till hög ålder, som visar vilken betydelse personligheten kan spela för risken att utveckla Alzheimers sjukdom.

– Det finns studier som visat att långvarig stress kan öka risken för alzheimer, och vår huvudhypotes är att det är stressen i sig som är skadlig. Den som är neurotiskt lagd är mer stresskänslig än andra, säger Lena Johansson.

Artikeln Midlife personality and risk of Alzheimer’s disease and distress: a 38 year follow-up publiceras i Neurology den 1 oktober 2014.

Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar. Bara i Sverige är över 100 000 personer drabbade. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Det är fortfarande inte klarlagt vad som utlöser det sjukdomsförlopp i hjärnan som leder till alzheimer.

Smärta i käkarna, nedsatt gap- och tuggförmåga, käkledsljud, samt låsningar och upphakningar i käkleden är vanligt förekommande besvär hos samiska kvinnor. Dessa tillstånd kan betraktas som belastningsskador i käksystemet och är relaterade till faktorer som ökad sjukfrånvaro, behandlingsbehov och negativ påverkan på individens livskvalitet.

Christina Storm Mienna, doktorand vid institutionen för odontologi, baserar sitt avhandlingsarbete på undersökningar av samiska kvinnor i norra Sverige. Syftet var att undersöka förekomst av smärta och funktionsstörningar i käksystemet, dess samsjuklighet med huvudvärk och smärtor i nacke/skuldror samt att undersöka hur symtomen påverkade kvinnorna. Christina Storm Mienna har även intervjuat kvinnorna och samlat in tankar, erfarenheter och föreställningar om symtom från käkarna för att få en inblick i kvinnornas erfarenhet av vården vid dessa tillstånd.

– Avhandlingen visar att smärta och käkfunktionsstörningar, huvudvärk och smärta från nacke och skuldror är vanligt bland samiska kvinnor och att detta påverkar deras dagliga aktiviteter. Det finns även ofta en samsjuklighet när det gäller besvär från käkar, huvud och nacke och skuldror. En medvetenhet hos deltagarna om att de pressar ihop tänderna, eller att de vanemässigt håller ihop käkarna förknippades bland deltagarna med belastningar eller spänningar i livet, nedsatt allmän hälsa och med symtom från käkarna, säger Christina Storm Mienna.

Hon berättar vidare att de samiska kvinnor som hade symtom ifrån käkarna ofta uttryckte tvivel mot vårdgivares kompetens och möjligheter att behandla deras problem i käkarna. Många kvinnor hade även ett begränsat socialt stöd. Samtidigt visar avhandlingen att kvinnor utan symtom från käkarna uppvisade stark tilltro till sin egen förmåga att klara av svårigheter och de var i allmänhet också mindre oroliga för att drabbas påfrestningar i livet. De förlitade sig också på omgivningens sociala stöd.

– En slutsats som vi kan dra av detta är att behandlingsinsatser där man inkluderar stöd till självbestämmande och att stärka individens tilltro till den egna förmågan, kan vara viktiga delar för att uppnå en framgångsrik behandling av handikappande smärtor och funktionsstörningar i käksystemet, säger Christina Storm Mienna.

FAKTA
Christina Storm Mienna kommer från Kiruna. Hon arbetar som övertandläkare/specialist i bettfysiologi, vid avdelningen för klinisk oral fysiologi, Specialisttandvården, Västerbottens läns landsting, samt är doktorand vid institutionen för odontologi, Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Det är idag en vitt spridd uppfattning att människor blir allt mindre religiösa i Sverige. Mycket av bevisbördan för att belägga detta populära påstående om religionens försvinnande har lagts på sociologiska disciplinen. Sociologer har mätt förekomsten av religion genom att observera hur många som bekänner en religiös tro, har en religiös identitet i form av medlemskap i kyrkor eller andra religiösa organisationer och praktiserar religion. Kritiker till detta sätt att mäta religiositet menar att det utgår från religionernas förväntningar på sina trogna och inte tar hänsyn till människors egna förhållningssätt till tro, medlemskap och praktik.

I sin nya avhandling problematiserar sociologen Erika Willander de konventionella sätten att mäta religion och nya sätt att analysera religiositet diskuteras med utgångspunkt i hur människor mest typiskt relaterar till tro, medlemskap och praktik.  Diskussionen av religiositet sker med utgångspunkt i empiriska exempel. Data hämtas från det stora forskningsprojektet European Values Study, nya intervjuer och analys av en kvarts miljon svenska bloggposter. Genom att studera vad människor i ord och handling mest typiskt gör och säger när de relaterar till det religiösa ges nya perspektiv på samtida frågor såsom innebörden i att ”tro på något” och förhålla sig distanserat till att kalla sig själv ”religiös”.

Erika Willander konstaterar att svenskarnas förhållande till religion är trögflytande. Utifrån de studier som finns förefaller den ha sett ut på ett liknande sätt under lång tid. Till exempel har det under en lång tid varit viktigt för människor i Sverige att visa att man själv valt det man tror på och att man inte besöker en gudstjänst så ofta.  Det betyder att de sätt som människor relaterar till det religiösa troligtvis har varit mer stabila än föränderliga de senaste 100 åren trots att samhället under samma tid förändrat sina förhållningssätt till det religiösa genom, till exempel, förändrade lagar och separation mellan Svenska kyrkan och staten.

Avhandlingen lyfter också frågor om den makt som följer av att så många under så lång tid relaterat till det religiösa på likande sätt. Ur majoritetens förhållningssätt föds och bibehålls idéer om vad som är normalt och legitimt. Att relatera till det religiösa på mindre vanliga sätt betraktas såsom onormalt eller illegitimt.   

Med utgångspunkt i stabiliteten för hur människor relaterar till det religiösa avslutar Erika Willander avhandlingen med en diskussion om hur religiositet – i betydelsen sätt att förhålla sig till det religiösa – fortsätter inneha social makt och därmed spela en roll i vår tid idag.

Spännande fakta ur avhandlingen:
• Under 1880 talet så gick i cirka 17 procent av Sveriges befolkning i kyrkan en vanlig söndag, i början av 1900-talet var den siffran nere på cirka 5 procent. Minskningen berodde bland annat på att man ändrade sättet att räkna (från estimat till att räkna närvarande personer) och uppgiften från 1880-talet är förmodligen lite i överkant.

• Idag visar enkätundersökningar på likande resultat som räkningarna från 1900-talets början. Det vill säga, cirka 95 procent av de som bor i Sverige besöker mycket sällan gudstjänster eller annan religiös ceremoni regelbundet.

• Religiös tro har ofta mätts som accepterande av dogmer eller, mer precis, en övernaturlig beskrivning av det heliga. Studierna i avhandlingen visar att det heliga bara i viss mån associeras till det en beskrivning av en värld bortom denna värld. Undersökningarna ger däremot exempel på hur människors egna rättesnören och politiska principer kan uppfattas som heliga och hur livet här och nu uppfattas som heligt. Dessa relativt typiska associationer till det heliga har ofta behandlats som mindre religiösa eller inte alls mätts när man tidigare undersökt religiös tro i Sverige.

FAKTA
Avhandlingen ”What Counts as Religion in Sociology? The Problem of Religiosity in Sociological Methodology?” försvarades den 26 september.

Det svenska lantbruket har genomgått stora förändringar under det senaste decenniet. Antalet företag och sysselssatta har stadigt sjunkit. Dock visar Elias Andersson i sin avhandling att familjens betydelse i det svenska lantbruket är fortsatt stark.

En stor del av jordbruksmarken kontrolleras av män medan kvinnor fortfarande utför merparten av det obetalda hushållsarbetet. De skilda tillgångarna på resurser, förväntningarna och arbetsdelningen bidrar till att skapa olika förutsättningar för män och kvinnor inom lantbruket.

Elias Andersson undersöker hur ojämställdheten vidmakthålls inom det svenska familjelantbruket. Avhandlingen identifierar ett antal nyckelområden som bidrar till att skapa skilda förutsättningar och möjligheter för kvinnor och män inom familjelantbruket, exempelvis fysisk arbetsmiljö, arbetsdelning, fördelning av resurser och förväntningar. De skilda villkoren för kvinnors och mäns lantbruksföretagande utgör en bidragande faktor till att kvinnors företag generellt är mindre, i lägre utsträckning kan förse hushållet med inkomster, i högre grad arbetsintensiva och mer återkommande inriktade mot smådjur och hälsa. Jordbruksmark i slättbygderna är i större grad brukade av företag som drivs av män, vilket innebär att värdet på deras jordbruksmark är i genomsnitt till 2,5 gånger högre än värdet av kvinnors mark.

– De skilda inriktningarna och geografiska förutsättningarna skapar svårigheter att tala om det svenska familjelantbruket. De skiftande villkoren medför att ojämställdheten tar sig olika uttryck utifrån till exempel produktionsförhållande, tillgången på jordbruksmark, utbudet av offentlig service och arbetsmarknaden utanför lantbruket säger Elias Andersson.

Arbetsdelningen inom familjelantbruket är starkt präglad av de traditionella förväntningarna på män och kvinnor. Detta medför att män och kvinnor i stor omfattning utför arbete i olika miljöer, på olika platser, under olika tidsmässiga förhållanden. Detta innebär att kvinnor och män är utsatta för olika typer av risker, stress och förväntningar, vilket medför att de har olika upplevelser och förståelser av lantbruket.

– Kunskap kring hur ojämställdhet återskapas är viktigt för att öka näringens konkurrenskraft och innovationsförmåga. Att kunna möta framtidens utmatningar ställer krav på en mer diversifierad kunskapsgrund som inkluderar fler än vad som traditionellt har varit fallet, säger Elias Andersson. Det är även viktigt att uppmärksamma det arbete som kvinnor faktiskt utför inom familjelantbruket och hur detta förändras i relation till att förutsättningarna och omvärlden ändras. Arbetet, dess organisering och dess fysiska, psykosociala och hälsomässiga risker visar sig har stor betydelse för hur kvinnor förstår familjelantbruket och vice versa.

Avhandlingen bygger på två kvantitativa studier av kvinnors och mäns företagande och gårdsarbete, en litteraturstudie av genusperspektiv på lantbrukets arbetsmiljö och en kvalitativ studie av hur arbetet organiseras inom familjelantbruket.

FAKTA
Elias Andersson disputerar den 3 oktober med avhandlingen ”Doing Gender (in) Equality in Swedish Family Farming: Gendered labour and resources in agrarian change”

www.slu.se/eliasandersson
www.slu.se/genus

Riksbankens Jubileumsfond är en av flera finansiärer i Sverige som stödjer svensk forskning. Liksom många andra har RJ ambitionen att stödja den bästa forskningen och de främsta forskarna, och är därför intresserade av kunskap om de bästa sätten att finansiera och främja forskning. Men hur kommer banbrytande forskning till? Kunskaper kring hur framstående forskning främjas och hur man gör för att stödja och sortera fram de bästa forskarna, finns visserligen men förtjänar att fördjupas.

På ett liknande sätt är politiker ofta mycket intresserade av att aktivt  stödja forskning och vetenskap, inte minst om det syftar till att skapa innovationer och tillväxt. Men hur skapas innovationer och tillväxt? Och hur ska den högre utbildningen organiseras för att nå resultat?

Trots att det finns ett stort stöd för forskning och en så stark tilltro till kunskap och vetenskap, så vet vi förhållandevis lite om den här typen av frågor. I stället för fakta finns mer eller mindre vaga föreställningar om forskningen, och oklart strukturerade erfarenheter av forskning och högre utbildning.

Forskning om forskning har alltså trots att vi lever i ett kunskapssamhälle inte nått sin potential. Det finns mycket mer som vi kan ta reda på för att förstå hur forskningen i stort och smått fungerar. Bristen på oberoende, systematisk kunskap om samhällets kunskapsförsörjning är påtaglig, och den bristen gäller inte enbart konkret policyrelevant forskning utan också grundläggande forskning.

Detta är en av anledningarna till att RJ, tillsammans med flera andra finansiärer har tagit initiativ till en stor satsning på forskning om samhällets kunskapsförsörjning. För att underlätta planeringen av kvalificerade ansökningar och nya samarbeten utlyser RJ i ett första steg planeringsanslag avsedda att användas för att förbereda ansökningar. Deadline för planeringsanslaget är den 21 oktober kl. 16.00.

Utlysning av planeringsanslag

Läs mer på www.rj.se

I ett forskningsprojekt som leds av Luleå tekniska universitet ska fiskvandring rakt över en vattenkraftsturbin studeras. Skellefteå kraft håller på att installera en ny typ av turbin i Rickleån i Robertsfors och det är där forskarna ska studera fiskvandring. Det är ett helt nytt sätt där fisken på väg nedströms ska passera rakt över turbinen. 

– Den här turbinen som Skellefteå kraft valt att installera, inbjuder till att göra det här på ett nytt sätt. Det sker genom att helt enkelt låta smolt (laxyngel) som vandrar nedströms passera över turbinerna i stället för att de ska passera genom, säger professor Staffan Lundström vid Luleå tekniska universitet som leder forskningsprojektet.

Syftet med projektet som helhet är att hitta en bra lösning för vattenkraftverket som är ekonomiskt hållbar och acceptabel för miljön och där fiskvandring är huvudfokus för forskarna. Skellefteå Kraft och flera andra kraftföretag liksom Luleå tekniska universitet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet ingår i projektet. Genom valet av turbin-generator, en kompaktlösning som inte kräver oljor och fett, möjliggörs fiskvandring på ett nytt sätt. Genom att en ny typ av lucka hålls öppen under fiskvandringen skonas laxynglen då de inte behöver passera genom turbinen som i konventionella lösningar.

– Vi planerar även att titta på samma lösning för ål, men det blir en teoretisk studie eftersom det inte finns ål i Rickleån, säger Staffan Lundström.

Bruksfors är namnet på den aktuella kraftstationen i Robertsfors. Forskarna har genom simuleringar hittat en fungerande modell av strömningsförhållandena i kraftstationen som de också hoppas kunna användas för ål. Tanken är att i ett skarpt läge kunna implementera en bottenmonterad struktur för att avleda ål förbi intaget till en turbin-generator på platser i landet med småskalig vattenkraft där ål förekommer. På så sätt kan man optimera lösningen med den turbin-generator som studeras i Bruksfors.

Forskningen ska pågå i fem år och finansieras av Tillväxtverket, Energimyndigheten och via StandUp for Energy. Det är tänkt att utföra studier med riktig fisk i fält och fungerar lösningen bra finns det mycket att vinna på den.

– Då kan man på ett annat sätt förbättra i den småskaliga vattenkraft som finns och utveckla den. Man får upp en bättre passage av olika fisksorter och man kan ta ut mera energi, säger Staffan Lundström.

– Tidigare forskning har ofta sett negativa tankar och oro kring sömnproblem som ett symptom och sökt förklara orsakerna till sömnproblemen med beteendemässiga faktorer som kaffedrickande, att sovrummet används till arbete, gräl eller sent tv-tittande, säger Annika Norell Clarke. Jag har vänt på det och studerat dessa kognitiva, tankemässiga, faktorer kring sömnproblemen som orsak.

Avhandlingen – Cogito ergo insomnis; I think, therefore I am sleepless – omfattar tre studier av sömnlöshet, eller insomni, som är den psykologiska termen. En av studierna handlar om sömnproblem bland unga.

Trötta unga
– Nyligen presenterades forskning som visar att 30 procent av svenska ungdomar sover dåligt och de visar också sämre resultat i skolan. Behandlingen av ungas sömnproblem är ett väldigt lite utforskat område. Mer forskning skulle kunna utveckla den hjälp vår studie visar fungerar.

Att tonåringar ofta är trötta är ingen nyhet och det finns flera förklaringar. De är biologiskt programmerade att ha en annan dygnsrytm än den som skolans schema styr, de vill styra sin egen tid, men inser inte konsekvenserna av nattugglande. Att hänga med jämnåriga är viktigare än att tänka på nattsömnen.

För den som drabbas av insomni kan det vara oron för sömnen som gör att patienten hamnar i en ond cirkel där sömnproblemen blir ett bekymmer dygnet runt. Oron leder till upprördhet och ångest, förstärkt uppmärksamhet på sömnen, vilket ger en snedvriden bild av sömnunderskottet, som sedan förstärker de negativa tankarna.

Ändrat tankemönster
– Vi visar att ungdomar med sömnproblem kan ha nytta av en kognitiv terapi, KT. Till skillnad från kognitiv beteendeterapi, KBT, handlar KT mer om samarbete, att patienten ska känna efter och förutsättningslöst testa nya beteenden. I studien har vi träffat ungdomarna vid sju tillfällen. Utifrån ungdomarnas berättelser om sin sömn har vi gemensamt kommit överens om att de ska experimentera med att pröva olika tankar och uppfattningar om sömnen. Vi tror att den starka betoningen på samarbete har kunnat undvika att aktivera tonårstidens typiska ”auktoritetstrots”, vilket annars tros vara en orsak till att många ungdomar med problem undviker att söka hjälp.

Att tonåringar kan ha nytta av en kort kognitiv behandling mot sömnproblem är uppmuntrande för att gå vidare med att finna former för en sådan behandling.

Stark oro
Tankarnas betydelse för att sova dåligt visar sig också hos äldre. Avhandlingens andra studie visar att personer som är starkt oroliga för sin dåliga sömn och ägnar oron överdriven uppmärksamhet löper större risk för fortsatta problem. Att ägna sin insomni mindre uppmärksamhet ökar möjligheterna att återfå god sömn.

Annika Norell Clarke har också studerat hur man genom en KBT-behandling kan påverka problemen för personer som både lider av sömnbrist och har depressionssymtom.

Sömn och depression
– Generellt negativt tänkande karaktäriserar både insomni och depression. Det visar sig att de som får hjälp att ändra synen på sina sömnproblem också minskar depressionssymtomen. Det tyder på att mer uppmärksamhet vid behandling ska riktas mot just tankemässiga, kognitiva, problem.

Hon menar att eftersom oro är en riskfaktor för långvariga sömnproblem, borde patienter som söker hjälp för insomni tidigt få frågor om oro. Den som känner stark oro har sämre förutsättningar att få tillbaka en god sömn spontant och bör erbjudas hjälp snabbt.

Forskningsprojekten får finansiering genom programmet Finansmarknadsforskning, som är ett uppdrag VINNOVA fick 2009 av regeringen. Både privata och offentliga finansmarknadsaktörer ska kunna ha nytta av forskningen, som ska bidra till att finansmarknaderna fungerar bättre och förebygga risken för nya stora finansiella kriser. 

Sju forskningsprojekt får finansiering med sammanlagt 16 miljoner kronor:

Utformning och effekter av incitamentsprogram, Swedish House of Finance, 3,8 miljoner 
Projekt som med hjälp av registerdata bland annat ska testa hur begåvade individer fördelas i ekonomin och vilka reala effekter, om några, incitamentsprogram har.
Kontaktperoson: Paolo Sodini 08-736 90 00 (Paolo.Sodini@hhs.se”>Paolo.Sodini@hhs.se)

Företagens kreditmarknad, finansiella institutioner och konjunkturcykler, Handelshögskolan i Stockholm, 975 000
Syftar till att mäta och förstå cykler i tillgången på kreditfinansiering för företag. Bland annat om tillgången på kredit, särskilt banklån, varierar över tiden, och i så fall för vem, och i vilken utsträckning.
Kontakt: Bo Becker 08-736 90 00  (beckerbobo@gmail.com”>beckerbobo@gmail.com)

Local Government Finance Data Analysis, Örebro universitet, 3,5 miljoner
Ska använda en ny databas för finansiella transaktioner i svenska kommuner, landsting och regioner, samt deras bolag, tillsammans med annan statistik, för att analysera kommuners finansiella status, utveckling och strategiska utmaningar.
Kontaktperson: Lars Hultkrantz 019-30 30 00 (lars.hultkrantz@oru.se”>lars.hultkrantz@oru.se)

Financial Literacy and Self-Assessment, Swedish House of Finance, 660 000
Ska genomföra en bred undersökning och matcha individuell data om faktiska finansiella beslut (pension/förmögenhet) för att ta reda på i vilken utsträckning upplevd hög finansiell kunskap leder till suboptimala beslut.
Kontaktperson: Anders Anderson 08-736 90 00  (anders.anderson@hhs.se”>anders.anderson@hhs.se)

Att förstå de beteendemässiga drivkrafterna bakom skuldsättning och betalningsförsummelse, Swedish House of Finance, 2,7 miljoner
Ekonomiskt pressade individer lånar ofta i större utsträckning till höga räntor, deltar oftare i lotterier, och utnyttjar oftare dyra kortsiktiga lån, exempelvis sms-lån. Projektet syftar till att ta reda på om det finns ett orsakssamband mellan ekonomiskt utsatthet och så kallade behavioral biases i individers beslutsfattande, genom att bland annat studera beteenden före och efter utbetalningar av löner eller andra förmåner.
Kontaktperson: Marieke Bos, 08-736 90 00 (marieke.bos@sifr.org”>marieke.bos@sifr.org)

Hur rådgivarrelationen påverkar bankkunders sparande, Kungliga Tekniska Högskolan, 2,5 miljoner 
Ska öka förståelsen av rådgivarrelationens betydelse för konsumenters sparbeslut. Bankernas relationer till sina kunder är centrala både för banker som vill förmedla tjänster till kunderna och för myndigheter som övervakar finansmarknaderna.
Kontaktuppgifter: Kent Eriksson, 08-790 60 00 (kent.eriksson@abe.kth.se”>kent.eriksson@abe.kth.se)

Databas och forskning i finansiell ekonomi, Uppsala universitet, 2 miljoner
Ska sammanställa en databas som visar aktieägandet i Sverige. Exempel på frågeställningar som kan belysas är investerares och individers preferenser vad gäller företagens utbetalningspolitik, ägarkoncentration, kapitalkostnadsberäkningar med asveende på ägarstruktur och olika investerares placeringshorisont.
Kontaktperson: Adri De Ridder, 018-471 00 00 (adri.deridder@fek.uu.se”>adri.deridder@fek.uu.se)

Digitala resurser används ofta som redskap för kunskapande i skolan. Dessa redskap påverkar såväl lärares undervisning som elevers lärande på olika sätt. I Anna Åkerfeldts avhandling studeras olika former av kunskapsrepresentationer på detaljnivå.

Ordbehandlaren formar elevernas skrivande
En delstudie undersöker hur användningen av olika resurser som eleven får till sitt förfogande formar elevernas skrivande i en provsituation.

– De som använder ordbehandlare har större möjlighet att få syn på sina tankar. De laborerar med texten i högre utsträckning än vad papper och penna-eleverna gör. Ordbehandlarens potential gör att dessa elever redigerar sin text lika mycket som de skriver ny text. De hoppar också fram och tillbaka mellan provfrågorna, säger Anna Åkerfeldt.

Visuella uttryck svårbedömda
En annan delstudie undersöker elevernas kunskapsrepresentation inom ramen för gymnasieskolans projektarbete. I arbetet med att skapa sina representationer använde eleverna ett flertal uttrycksformer, som intervjuer och rörlig bild. Men när arbetena sedan lämnades in för formell bedömning var det framför allt de skriftliga inslagen som eleverna visade fram.

– Min tolkning är att eleverna vet att andra uttrycksformer än skriven text ofta bedöms som sekundära av lärarna och därför ser de ingen poäng med att integrera och visa dessa i sina texter. Lärarna i sin tur saknar ofta verktyg för att bedöma andra uttrycksformer än skriven text. Det visar på vikten av att utveckla bedömningsverktyg även för visuella uttrycksformer, säger Anna Åkerfeldt.

– Vad som erkänns som kunskap i skolan blir alltmer öppet för förhandling i en digitaliserad skola, konstaterar Anna Åkerfeldt.

Anna Åkerfeldt disputerade den 26 september med avhandlingen ”Didaktisk design med digitala resurser: En studie av kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola”.

Länk till sida där avhandlingen kan laddas ner.


Parkinsons sjukdom är en relativt ovanlig sjukdom. I dag lever 22 000 personer med sjukdomen i Sverige. Men det är en allvarlig sjukdom som successivt gör det svårare att röra sig och klara det dagliga livets aktiviteter.

– Det är viktigt att identifiera riskfaktorer och införa förebyggande åtgärder i de yrkesgrupper som är särskilt utsatta, säger Lars-Gunnar Gunnarsson, överläkare och specialist i arbets- och miljömedicin, som gjort översikten tillsammans med Lennart Bodin, professor i statistik vid Örebro universitet med över trettio års erfarenhet av studier kring arbetsmiljöfrågor.

Arbeta med frukt och grönt
Översikten, som är en genomgång av den samlade forskningen på området, visar att exponering för bekämpningsmedel kan fördubbla risken för att drabbas av Parkinsons. Grupper som arbetar med frukt och grönt löper därför större risk än andra, liksom viss maskinstationspersonal och vissa sanerare.

– Det viktigaste är att sträva efter så låg exponering för bekämpningsmedel som möjligt. Det är särskilt viktigt att grupper som arbetar med frukt och grönt har tillgång till bra skyddsutrustning, säger Lars-Gunnar Gunnarsson.

Forskarna har samtidigt kunnat slå fast att exponering för bland annat svetsrök inte ökar risken för Parkinsons sjukdom, men kan leda till en sjukdomsbild med liknande symptom, och exponering för låga halter av metaller har visat sig minska risken. Forskningen visar också att nikotinanvändare löper lägre risk än andra för just Parkinsons sjukdom. Även kaffe och svart te minskar risken för Parkinsons sjukdom.

Minska risken
– Dessutom visar enstaka men stora och välgjorda studier att nattarbete respektive arbete utomhus kan minska risken för Parkinsons sjukdom. Men dessa resultat behöver testas och verifieras i nya studier, säger Lars-Gunnar Gunnarsson.

FAKTA
Forskningsöversikten ingår i en serie av systematiska kunskapssammanställningar inom arbetsmiljöområdet som ges ut av Göteborgs universitet. Det fleråriga projektet delfinansieras av AFA Försäkring. Rapporten går att ladda ned på www.afaforsakring.se.

Kolnanorör är mer och mer attraktiva att använda i solceller som ersättare till kisel. Nanorörkompositer i lösning kan appliceras, tryckas ut och forma tunna och flexibla solceller. Materialet är lätt att fördela ut över en stor yta och nanorören har en enastående elektrisk ledningsförmåga vilket gör att de effektivt kan separera och transportera den elektriska laddning som genereras från solenergin.

I våras kunde Dr. David Barbero tillsammans med sitt forskarteam vid Umeå universitet för första gången visa att om kolnanorör länkas ihop på ett kontrollerat sätt till komplexa nätverksbyggen i ett kompositmaterial med hjälp av nanoteknik, så kan man uppnå en betydligt högre prestanda än man tidigare kunnat. Det betyder att transporten av elektrisk laddning sker med en mycket liten förlust av energi.

Tidigare studier har rapporterat att det finns ett tröskelvärde för den mängd kolnanorör som är nödvändig för att kunna transportera elektrisk laddning i en enhet. Under detta värde sker ingen elektrisk ledning vilket gör enheten helt oanvändbar.

I den nya studien visar Umeåforskarna att detta tröskelvärde kan minskas mer än 100 gånger i en halvledande polymer om man arbetar enligt Barberos metod med kontrollerade nanotubsnätverk.

– Våra resultat är viktiga ur ett grundforskningsperspektiv men även av praktisk nytta. De halvledande renade kolnanorören, som är nödvändiga för högpresterande enheter, är ganska dyra och tidskrävande att framställa och vi menar att nu kan solcellstillverkning ske med ett mycket lägre antal kolnanorör och därigenom minskade materialkostnader, säger David Barbero.

De nya resultaten förväntas påskynda utvecklingen av nästa generation böjbara kolbaserade solceller, som är både mer effektiva i att alstra ström och mindre kostsamma att producera i jämförelse med dagens solceller.

FAKTA
Om kolnanorör: Kolanorör är en cylinderformad form av grundämnet kol, skapat av ett hoprullat grafenlager. Nanorör är uppbyggd av sexkantiga strukturer som bildar ett rör i en nanometers storlek i diameter, tio tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Nanorör är utmärkta elektriska ledare, och de absorberar solljus vilket gör att materialet kan revolutionera elektronikområdet.

Originalpublikation: Boulanger N.,  Yu J., and Barbero D.R: SWNT nano-engineered networks strongly increase charge transport in P3HT. Nanoscale 2014. Issue 20 (6), 11633-11636. DOI: 10.1039/C4NR01542H. http://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2014/nr/c4nr01542h#!divAbstract