Avhandlingen visar hur sexköpare via forumet recenserade och betygsatte sina möten med sexsäljare. För att få ökade ”rättigheter” som konsumenter, uppmanade en grupp sexköpare att bojkotta sexsäljare med falsk marknadsföring och satte press så att sexsäljare skulle sänka sina priser, förbättra sin service och erbjuda en pengarna-tillbaka-garanti som på andra marknader. Resultaten visar att sexköpares ställning som konsumenter stärktes under undersökningsperioden. Avhandlingen visar också hur sexsäljare framhöll att prostitution inte kunde liknas med vilken marknad och vilket arbete som helst. För att få ökade rättigheter som producenter förhandlade sexsäljarna direkt med sexköparna och skapade ”kollektiva kontrakt”, om vilka regler som skulle gälla när de möttes fysiskt. Sexsäljarna kallade sig för ”fucket” och deras sätt att agera känns igen både från flera utländska fackföreningar för sexarbetare och från brukarorganisationer.

Sexsäljare spred via forumet, information om farliga kunder, förmedlade kontakter och varnade särskilt unga, nya, och oerfarna sexsäljare som hade störst risk att bli lurade, rånade eller utsatta för våld. Sexsäljarna utvecklade ett egenorganiserat frivilligt socialt arbete.

– Förtroendet för både socialarbetare och polis var lågt varför många i första hand vände sig till prostitutionsforumen för att få råd och stöd, säger Gabriella Scaramuzzino. Avhandlingen visar att sexsäljare både var rädda för att bli omyndigförklarade och för att förlora vårdnaden av sina barn om de skulle vända sig till myndigheterna för att få stöd och hjälp. Även om socialarbetare sällan syntes på forumen, hade en prostitutionsenhet en annons där de erbjöd ett preventionspaket till ”sexsäljare/sexarbetare”. De eftersträvade ett s.k. brukarperspektiv och arbetade enligt en skadereducerande princip och därmed i motsats riktning mot regeringens politik, där prostitution på sikt ska elimineras genom att hjälpa sexsäljare och sexköpare ut ur prostitutionen.

Avhandlingen visar en komplex bild av hur internet skapar nya förutsättningar för makt och inflytande på prostitutionsområdet, inte minst i Sverige, och hur det sociala arbetet står inför en utmaning att hitta sin roll. Hur ska de offentliga kunna hjälpa en målgrupp som har en annan syn på hur prostitution ska förstås och hanteras och som har varierande behov, i ett land där prostitution är en så politiskt laddad fråga?

FAKTA
Gabriella Scaramuzzino har en bakgrund inom RFSU och som socialsekreterare på prostitutionsenheten i Malmö där hon kartlagt sexhandeln på internet och arbetat med personer som ville sluta eller minska köpa sexuella tjänster. Vid sidan av avhandlingsarbetet forskar Gabriella om det civila samhället, internet, sexualitet och socialt arbete, om sexarbetares och sexköpares mobilisering och organisering både på lokal, nationell och internationell nivå samtidigt som hon undervisar på socionomutbildningen vid Linnéuniversitetet.

Avhandlingen Sexsäljares och sexköpares kollektiva handlande på internet: En svensk ”fuckförening”? försvaras fredagen den 23 maj 2014, kl. 10.15 i sal Myrdal, Hus K, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är professor Göran Ahrne, Stockholms universitet.

Avhandlingen kan beställas genom Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.

Äldre människor har genom sin erfarenhet skaffat sig strategier för att hantera besvikelser, ånger och liknande känslor som uppstår när livet inte blir som de tänkt sig. Yngre har istället en tendens att skylla misslyckanden på utomstående faktorer. Det visar Pär Bjälkebrings avhandling där han ställt frågor om hur 800 personer från ett representativt urval av den svenska befolkningen mellan 19 och 87 år ser på lycka idag, förr och i framtiden.

– Det verkar som att äldre i högre grad accepterar sina egna fel och brister, och får därmed lättare att gå vidare, säger Pär Bjälkebring.

Studien tyder på att föreställningen om vad det är att vara lycklig skiljer sig mellan yngre och äldre. Yngre människor förknippar lycka med exalterande upplevelser, medan äldre uppskattar känslor med mindre energi i och ofta översätter lycka med att kunna vara nöjd med livet som helhet.

Just att vi människor lägger olika betydelser i begreppet lycka vid olika skeden i livet borde enligt Pär Bjälkebring bland annat få konsekvenser för hur val inom äldreomsorg utformas.

– Studier visar att en överväldigande del av de äldre är nöjda med vård och omsorg, oavsett hur den kommun de bor i har organiserat omsorgen. Det tyder på att dessa människor värderar andra saker än att till exempel vara fria att välja olika boendeformer, eller andra val som av kommunerna framhålls som viktiga, säger Pär Bjälkebring.

Avhandling visar också att hur valen förväntas gå till spelar roll. I de flesta kommuner får de äldre en trycksak med information om bland annat olika boendeformer. Och de förväntas välja rationellt utifrån denna sakliga information.

– Beslutsfattarna har glömt bort den emotionella aspekten och bryr sig mer om det rationella. På samma sätt så har mycket av forskningen fokuserat på skillnader i minne mellan äldre och yngre, medans den emotionella förändringen är relativt outforskad. Min forskning visar att det finns skillnader mellan yngre och äldre men framtida forskning borde fokusera på hur vi förändras emotionellt under livet. 

Enligt Pär Bjälkebring pekar studien även på att livsvisdom inte riktigt tas tillvara idag:

– Förr kanske man frågade farmor till råds när man stötte på motgångar i livet. Idag kollar man istället på internet eller rådfrågar vänner i samma generation. Man missar då att dra nytta av den erfarenhet äldre personer har och de olika strategier de utvecklat för att komma vidare i livet. För när det kommer till de viktiga frågorna som kärlek och ånger är det något som de allra flesta har fått kämpa med någon gång under sitt liv. 

FAKTA
Avhandlingens titel: Age Differences in Experience and Regulation of Affect. Den kan laddas ner på: http://hdl.handle.net/2077/35603

Opponent: professor Fabio Del Missier, University of Trieste Tid och plats för disputation: fredag 16 maj, kl 10.00, sal F1, Psykologiska inst, Haraldsgatan 1


Forskningen har letts från Karolinska Institutet och universitetet i Oxford, Storbritannien och avgör en fråga som länge har varit omdiskuterad bland cancerforskare världen över. Tidigare studier har rapporterat cancerstamceller i flera mänskliga cancerformer, men fynden har ansetts som osäkra eftersom de inte speglat förhållandena i en intakt tumör från en patient. I det nu publicerade arbetet har forskarna dock kringgått problemet genom att spåra ursprunget och följa utvecklingen av cancermutationer hos patienter med myelodysplastiskt syndrom (MDS).

– Vi visar att roten till varje cancer är en liten grupp celler som driver tillväxt och sjukdomsutveckling, på samma sätt som vanliga stamceller ger upphov till normal vävnad. Konceptet är kliniskt viktigt eftersom det innebär att behandlingar som riktar in sig på cancerstamcellerna slår mot sjukdomens själva fundament, men också att man måste bli av med cancerstamcellerna för att cancern inte ska komma tillbaka, säger Sten Eirik W. Jacobsen, professor vid MRC Weatherall Institute of Molecular Medicine i Oxford samt gästprofessor vid Karolinska Institutets institutioner för cell- och molekylärbiologi respektive medicin, Huddinge.

MDS är en malign blodsjukdom som oftast drabbar äldre personer (65-70 år) och som innebär minskad produktion av friska röda och vita blodkroppar och trombocyter. Vanliga symtom är återkommande infektioner och blödningar. I nästan hälften av fallen leder sjukdomen vidare till en akut myeloid leukemi.

I den aktuella studien undersökte forskarna maligna celler från benmärg hos MDS-patienter med låg eller medelhög risk att utveckla leukemi (jämfört med friska personer är dock risken att få leukemi hög för dessa patienter). För fyra av patienterna följdes utvecklingen av sjukdomen i detalj över längre tidsperioder; en patient i två år, två patienter i 30 månader och ytterligare en patient i totalt tio år. Genom att spåra genförändringar som är vanliga vid MDS och följa dessa under tiden sjukdomen utvecklades hos patienterna, kunde forskarna urskilja en mindre grupp MDS-celler som uppvisade kännemärken för cancerstamceller.

– De här cellerna var ovanliga, befann sig i toppen av en hierarki av MDS-celler, kunde förnya sig själva och var de enda celler som kunde producera fler MDS-celler. Vi såg också att de var ursprunget till alla DNA-förändringar som drev utvecklingen av sjukdomen, säger Petter Woll, forskare vid universitetet i Oxford och studiens förstaförfattare.

Forskarna understryker att de enbart tittat på cancerstamceller i MDS och att stamceller i andra cancerformer kan fungera helt annorlunda. De hoppas dock att den nya kunskapen ska kunna användas för att utveckla bättre läkemedel mot cancer i framtiden, där man säkert eliminerar grundorsakerna till sjukdomen genom att rikta in behandlingen mot cancerstamcellerna. Ett problem idag är att cancern ”gömmer sig” under pågående behandling, för att sedan återkomma med förnyad styrka.

– Den här studien är resultatet av ett framgångsrikt samarbete mellan starka forskningsmiljöer inom såväl grundforskning som klinisk forskning vid Karolinska Institutet och universitetet i Oxford, ett samarbete som vi hoppas kunna utveckla ytterligare i framtiden, säger Sten Eirik Jacobsen.

Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Leukemia and Lymphoma Society, Leukaemia and Lymphoma Research, National Institute of Health Research samt Oxford Biomedical Research Centre. Förutsom Sverige och Storbritannien har forskare från följande länger deltagit i arbetet: Danmark, Norge, Frankrike, Tyskland, Italien, Belgien och Australien.

Publikation: ”Myelodysplastic syndromes are propagated by rare and distinct human cancer stem cells in vivo”, Petter S. Woll, Una Kjällquist, Onima Chowdhury, Helen Doolittle, David C.Wedge, Supat Thongjuea, Rikard Erlandsson, Mtakai Ngara, Kristina Anderson,Qiaolin Deng, Adam J. Mead, Laura Stenson, Alice Giustacchini, Sara Duarte, Eleni Giannoulatou, Stephen Taylor, Mohsen Karimi, Christian Scharenberg, Teresa Mortera-Blanco, Iain C. Macaulay, Sally-Ann Clark, Ingunn Dybedal, Dag Josefsen, Pierre Fenaux, Peter Hokland, Mette S Holm, Mario Cazzola, Luca Malcovati, Sudhir Tauro, David Bowen, Jacqueline Boultwood, Andrea Pellagatti, John E. Pimanda, Ashwin Unnikrishnan, Paresh Vyas, Gudrun Göhring, Brigitte Schlegelberger, Magnus Tobiasson, Gunnar Kvalheim, Stefan N. Constantinescu, Claus Nerlov, Lars Nilsson, Peter J. Campbell, Rickard Sandberg, Elli Papaemmanuil, Eva Hellström-Lindberg, Sten Linnarsson, Sten Eirik W. Jacobsen, Cancer Cell online 15 May 2014.

Doktoranden Eva Olofsson har i sin avhandling kartlagt konsekvenser av trafikskador hos barn. En av studierna visar att omkring 30 procent av alla trafikskadade barn lider av posttraumatiskt stressyndrom en månad efter skadehändelsen. Hos en sjättedel kvarstår stressyndromet efter tre till sex månader.

– I samband med olyckan upplever barnen ofta en hög nivå av stress och rädsla och ett direkt hot mot sitt liv. På sikt kan detta orsaka posttraumatiskt stressyndrom (ångestsyndrom) som kan bli till stora hinder i vardagen, säger Eva Olofsson.

I en annan studie tillfrågades 292 trafikskadade barn i Göteborgsregionen om kvarstående konsekvenser av olyckan. Enkäten visade att 22 procent av barnen fortfarande ett år efter skadehändelsen hade psykiska och psykosociala problem kopplade till skadehändelsen.

Kvarstående psykiska besvär är därmed vanligare bland olycksdrabbade barn än kvarstående fysiska problem (vilket noterades hos 16 procent av barn skadade i Göteborgsregionen).

De kvarstående psykiska besvären var däremot inte relaterade till hur allvarlig skadan var.

– Mina studier tyder på att upplevelsen av händelsen påverkar mer än själva skadan. Att skadas som oskyddad fotgängare och med ett motorfordon inblandat kan upplevas mer stressande, skrämmande och hotfullt än till exempel en singelolycka med cykel. Att vårdas inneliggande på sjukhus, med ibland skrämmande procedurer i en främmande miljö kan vara mer stressande än att behandlas på en mottagning och sedan få åka hem samma dag.

Den vanligaste orsaken till trafikskada bland barn är cykelolyckor. Eva Olofssons studier visar att det blivit betydligt vanligare att barnen som skadar sig i trafiken bär cykelhjälm vid olyckstillfället: 1993 hade ungefär 40 procent av de barn som skadades cykelhjälm, 2006 var andelen 80 procent.

Andelen barn med skall/hjärnskada efter en cykelolycka och som sökt vård vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg minskade under perioden 1993-2006, men minskningen är inte statistiskt säkerställd. Även ansiktsskadorna minskade betydligt. Däremot ökade andelen armskador tydligt.

– Vi kan se att cykelhjälmens har en stor skyddseffekt mot svåra och livshotande skall- och hjärnskador för alla typer av cykelolyckor. Hjälmen skyddar dessutom också mot ansiktsskador, säger Eva Olofsson.

Tonåringar, och särskilt flickor, är dock betydligt mindre benägna att använda cykelhjälm. Trots att en ny hjälmlag infördes 2005 för alla under 16 år använde knappt 60 procent av alla barn hjälm när de cyklade till och från skolan år 2012. Endast 32 procent av samtliga cyklande i Sverige, vuxna och barn, hade hjälm när de cyklade.

Eva Olofsson har arbetat som sjuksköterska i mer än 20 år och har stor erfarenhet av att vårda trafikskadade barn.

– Barn är en mycket utsatt grupp i trafiken. Att identifiera vilka konsekvenser en trafikskada får för barnen är viktigt för att de ska få ett så optimalt omhändertagande som möjligt, säger hon.

Eva Olofssons slutsats är att akutsjukvården bör utveckla rutiner för att kunna identifiera och följa upp trafikskadade barn som riskerar långvariga psykiska, psykosociala och fysiska besvär.

Avhandlingen Children injured in traffic from a medical and psychosocial perspective – causes and consequences försvaras vid en disputation den 9 maj.

FAKTA TRAFIKSKADOR
Enligt WHO är trafikskador den ledande orsaken till död hos barn 15-17 år och, efter lunginfektioner, den ledande orsaken till död hos barn 5-14 år.

Medelantalet trafikdödade barn i världen (0-17 år) beräknas till ca 10 per 100 000 barn (år 2004 WHO) med den högsta incidensen i Afrika och Östra Medelhavsområdet.

Antalet trafikdödade barn i Sverige är ett av de lägsta i världen och har minskat från 43 barn per år 1999-2003 till 20 barn år 2011.

Medelantalet barn/år i Sverige som behövde sjukhusvård för trafikskada åren 2005-2009 var 3 578 eller 185/100 000.

Medelantalet barn/år som behövde uppsöka en akutmottagning för trafikskada var 25 300 eller 1 314/100 1000 åren 2007-2009.

Källa Socialstyrelsen.

De nutida lofoforatdjuren tillhör samma större grupp som blötdjur och ringmaskar. De är en grupp av filtrerande och vattenlevande djur som inkluderar både tvåskaliga musselliknande armfotingarna och tublevande hästskomaskar som även idag bygger sitt mjuka ytterskal av sandkorn. Inga fossil av hästskomaskar har dock tidigare hittats i så gamla lager och det nya fyndet tyder på att tubliv och sandskelett kan vara en ursprunglig livsstil bland de tidigaste djuren.

– De nya fossilfynden är betydelsefulla framförallt för att de hjälper oss att förstå hur skyddande skal och skelett hos kroppshåledjuren – en större grupp som vi själva tillhör – har utvecklats, berättar Lars Holmer, professor i paleobiologi vid Uppsala universitet.

Fossilen har hittats i en skifferbergart som är välkänd för att ha rikligt förekommande välbevarade fossil av de tidigaste djuren. Fossilen tillhör det nya släktet Yuganotheca som är ett tubformat djur där den övre delen är täckts av yttre sandkorn som plockats upp från det omgivande sedimentet (så kallad agglutinering) med en nedre lång fot som satt fast i havsbotten.  Den översta delen av Yuganotheca bevarar ett matinsamlande organ, en så kallad lofofor, och liksom i de nutida hästsko-maskarna är den hästskoformad. Men till skillnad från dessa har Yuganotheca ett skyddande sandskelett med två skal, som liknar det som hittas hos fossila och nutida armfotingar – de viktigaste bland de nutida och fossila lofoforat-djuren.

– Den nya upptäckten är viktig eftersom Yuganotheca uppvisar en blandning av karaktärer från flera lofoforat-djur, och antyder att fler kroppshåledjur kan ha haft sandskelett tidigare i sin utveckling, säger Lars Holmer.

Studien har letts av den kinesiske forskaren Zhifei Zhang. Från svenskt håll har Lars Holmer och Aodhan Butler vid Uppsala universitet och Christian Skovsted vid Naturhistoriska riksmuseet bidragit till forskningen.

Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Scientific reports.

Fysiken bakom aktiva galaxer och hur de bildas är en olöst gåta inom modern astrofysik. Den intensiva strålning som galaxkärnan avger tros komma från het gas i en ansamlingsskiva kring ett supermassivt svart hål med en massa på 106-10? gånger solens massa. Ljuset från ansamlingsskivan kan då jonisera den närliggande gasen och ge upphov till starka emissionslinjer i de aktiva galaxkärnornas spektra.

Två huvudklasser av aktiva galaxkärnor har identifierats med hjälp av spektrometri: “Typ 1” och “Typ 2”. Typ 1 visar breda vätelinjer och brukar generellt vara mer ljusstarka i centrum. Typ 2 visar istället smala vätelinjer i sina spektra. Man tror att breddningen av vätelinjerna i Typ 1-spektra orsakas av att man ser området kring ansamlingsskivan där gasen har höga hastigheter.

År 1985, gjorde amerikanska forskare en viktig upptäckt när de studerade den aktiva Typ 2-galaxen NGC 1068 med spektropolarimetri. De såg hur de smala vätelinjerna plötsligt syntes breda på spektrumet med polariserat ljus. Slutsatsen var att ljuset från centrum måste färdas genom stoftmoln i Typ 2-galaxer. Snart föddes den så kallade geometriska unifikationsmodellen där varje aktiv galax har en ansamlingsskiva som omges av ett stoftmoln format som en ringmunk. För Typ 1 ser man rakt in i själva galaxkärnan utan att stoft kommer i vägen, medan man för Typ 2 ser kärnan genom själva stoftmolnet.

I den aktuella Uppsalastudien har doktoranden Beatriz Villarroel och hennes handledare Andreas Korn testat den grundläggande principen bakom unifikationsmodellen genom att studera statistiska egenskaper hos tusentals granngalaxer till de två huvudgrupperna av aktiva galaxer. För ändamålet användes Sloan Digital Sky Survey – en astronomisk databas med miljontals lågupplösta bilder och spektra på galaxer. Resultaten visar att Typ 2-galaxerna har systematiskt blåare och mer stjärnbildande granngalaxer än Typ 1. De såg även att de aktiva galaxernas former verkar påverkas på olika sätt av närvaron av en granne.

Resultaten indikerar att det kan finnas en evolutionär koppling mellan de två huvudklasserna av aktiva galaxer. Detta leder till den avgörande frågan: kan det vara någonting annat än en ansamlingsskiva, t ex supernovor eller chockvaågor, som ger upphov till de starka emissionslinjerna i spektra från Typ 2-galaxer? Fortsatta studier kommer att bedrivas för att ge svar på denna nyckelfråga inom studier av aktiva galaxkärnor.

FAKTA
Beatriz Villarroel & Andreas J. Korn, The different neighbours around Type-1 and Type-2 active galactic nuclei,  Nature Physics (2014) doi:10.1038/nphys2951

Varje år begår över 10 000 svenskar en självmordshandling (självmord/självmordsförsök) och självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar och unga vuxna.

– En av studierna i min avhandling visar att pojkar som haft frånvaro i skolan trots att de inte varit sjuka, de som växt upp i familjer som fått socialbidrag någon gång under uppväxten och de som uppgav att de oftast var ensamma löpte en större risk att begå självmord senare i livet, säger Yerko Rojas vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. För de pojkar i 12-13 års ålder som upplevde sig ensamma var självmordsrisken cirka tre gånger högre jämfört med de som uppgav att de för det mesta umgicks med andra barn eller vuxna.

I en utökad studie av samma pojkar utvidgades självmordsbeteende till att även omfatta självmordsförsök som parallellt analyserats med utåtriktat våld.

– Såväl självmordsbeteende som utåtriktat våldsamt beteende visade sig vara relaterat till i vilken utsträckning pojkarna jämförde sina framtidsutsikter med andras som 12–13-åring. De som jämförde sig ofta med andra hade en högre risk att antingen begå en självmordshandling eller en utåtriktad våldshandling senare i livet jämfört med de som jämförde sig själva med andra i en lägre utsträckning, säger Yerko Rojas.

Majoriteten av självmordshandlingar begås av kvinnor och utvecklingen av självmordsförsök sedan början av 1990-talet har varit särskilt betungande för flickor och unga vuxna kvinnor.

– Flickor som betygsmässigt presterade under eller över genomsnittet hade en förhöjd risk att begå en självmordshandling om de trodde att deras familjer skulle vilja att de blev ihågkomna av sina klasskamrater som någon som var duktig i skolan snarare än någon som var omtyckt i klassen, säger Yerko Rojas. För pojkar visade sig enbart betyg under genomsnittet vara en riskfaktor, oberoende av familjeambition. I övrigt visade det sig att ensamhet, frekvent social jämförelse eller upplevelse av ekonomiska svårigheter under barndomen även utgjorde riskfaktorer för flickors självmordshandlingar senare i livet.  

Om avhandlingen
Yerko Rojas disputerar med avhandlingen ”Childhood Social Exclusions and Suicidal Behavior in Adolescence and Young Adulthood” den 16 maj, kl. 10:00, Hörsal 7, Hus D Södra huset, Frescati.

Avhandlingen bygger på fyra separata studier som, med hjälp av socialepidemiologiska teorier, analyseras riskfaktorer i barndomen bakom självmordsbeteende hos ungdomar och unga vuxna. Data kommer i huvudsak från den longitudinella svenska studien ”Född i Stockholm på femtiotalet” (SBC) med totalt 15 117 deltagare födda 1953.

Det är välkänt att exponering för asbest eller radon drastiskt ökar den skadliga effekten av rökning. I den aktuella studien, som letts från Uppsala universitet, har forskarna undersökt om även höga halter av miljögiftet PCB (polyklorerade bifenyler) förstärker den skadliga effekten av rökning.

Studien är utförd inom ramen för den så kallade PIVUS-studien, som omfattar cirka 1000 70-åriga män och kvinnor i Uppsala. Resultaten visar att risken för att ha avlidit vid åttaårsuppföljningen var 40 procent högre för rökare med låga halter av PCB i blodet, jämfört med icke-rökare. Hos rökare med höga halter av PCB var risken hela 640 procents högre.

Även hos före detta rökare var risken att avlida betydligt högre hos dem som hade höga nivåer av PCB i blodet jämfört med de som hade låga nivåer (370 procents ökad risk jämfört med 20). Däremot sågs ingen förhöjd dödlighet bland dem som aldrig rökt.

–  Dessa data visar att exponering för PCB ökar risken kraftigt hos både nuvarande rökare och före detta rökare. För icke-rökare sågs ingen förhöjd risk, i alla fall inte efter åtta år. Det behövs fler studier för att tydliggöra riskerna för den gruppen, säger Lars Lind, professor i kardiovaskulär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

PCB (Polychlorinated biphenyls) är en grupp miljögifter som förbjöds för snart 20 år sedan. Men eftersom dessa ackumuleras i näringskedjan och stannar mycket länge i människans kropp kan höga halter fortfarande uppmätas hos en majoritet av befolkningen i Sverige och de flesta andra industriländer. Höga halter av PCB:er har tidigare visat sig vara förknippade med dålig hjärtfunktion, liksom för en rad riskfaktorer för hjärtproblem, såsom fetma, diabetes och högt blodtryck

Läs mer om PIVUS-studien vid Uppsala universitet

Referens: Duk-Hee Lee, Lars Lind, David R Jacobs, Samira Salihovic, Bert van Bavel, P. Monica Lind. Does mortality risk of cigarette smoking depend on serum concentrations of persistent organic pollutants? Prospective Investigation of the Vasculature in Uppsala Seniors (PIVUS) study.PLOS ONE May 2014

Fisket är idag undantaget från bränsleskatter och handel med utsläppsrätter. Drivkrafterna att minska bränsleförbrukningen är därmed svagare än vad som vore önskvärt ur ett klimatperspektiv. Till följd av detta är användningen av bränsle högre än nödvändigt.

Nu har SLU-forskaren Staffan Waldo, tillsammans med nordiska kollegor, undersökt hur olika politiska styrmedel skulle kunna användas för att minska fiskets klimatpåverkan. Studien visar att fiskeripolitiska åtgärder som riktar in sig på hållbara fiskbestånd och flottornas storlek skulle vara betydligt mer effektiva än bränsleskatter och handel med utsläppsrätter.

– Om fiskeflottan minskar och fiskbestånden tillåts växa skulle det krävas 30–60 procent mindre bränsle i det svenska fisket, säger Staffan Waldo, forskare vid AgriFood Economics Centre på SLU.

Övriga nordiska länder har liknande möjligheter, med undantag av Island som har haft en effektiv fiskeriförvaltning under lång tid. Studien pekar på att fiskeriförvaltning är ett effektivt instrument när det gäller att minska fiskets klimatpåverkan och att det samtidigt är möjligt att öka lönsamheten i sektorn.

– En alternativ åtgärd för att minska fiskets klimatpåverkan är att införa en koldioxidskatt på diesel för fiskenäringen, men i ett väl förvaltat fiske får detta endast liten effekt på utsläppen, säger Staffan Waldo.

Sverige har goda möjligheter att genomföra åtgärder för att minska fiskets klimatpåverkan. Fiskeflottans kapacitet regleras nationellt och det finns väl utarbetade metoder för att långsiktigt anpassa flottans storlek. En sådan är så kallade individuella överförbara fångstkvoter (ITQ) som redan används i fisket efter sill och makrill.

Resultaten redovisas i en rapport från Nordiska ministerrådet. Författarna har använt modeller som integrerar ekonomi och biologi för att analysera hur CO2-utsläpp, flottans struktur, ekonomiskt resultat, och arbetstillfällen påverkas av en effektiv fiskeripolitik och av införandet av bränsleskatter eller handelssystem med utsläppsrätter i nordiskt fiske. För att få en representativ bild av det nordiska fisket, innehåller analysen fallstudier från alla nordiska länder: Sverige, Danmark, Norge, Island, Grönland, Färöarna och Finland.

En sammanfattning på svenska finns på s. 49–50 i rapporten.


AgriFood Economics Centre gör kvalificerade samhällsekonomiska analyser inom livsmedels-, jordbruks- och fiskeriområdet samt landsbygdsutveckling på uppdrag av regeringen. Verksamheten är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet. Syftet är att ge regering och riksdag vetenskapligt underbyggda underlag för strategiska och långsiktiga beslut.

Rapporten
Reducing Climate Impact from Fisheries. A Study of Fisheries Management and Fuel Tax Concessions in the Nordic Countries. Av: Staffan Waldo, Hans Ellefsen, Ola Flaaten, Jónas Hallgrimsson, Cecilia Hammarlund, Øystein Hermansen, John R. Isaksen, Frank Jensen, Marko Lindroos, Nguyen Ngoc Duy, Max Nielsen, Anton Paulrud, Fredrik Salenius & Daniel Schütt. Nordiska ministerrådet, TemaNord 2014:533.

I dagens arbetsliv har självreglering blivit ett viktigt tema. Arbetslivets omgestaltning mot mer av nätverksorganisationer har inneburit att individer och grupper i hög grad förutsätts kunna styra sig själva och sitt arbete. Olika psykologiska självhjälpsmetoder – alltså ”psykologiska verktyg” – har blivit ett sätt att åstadkomma denna typ av styrning. Genom att tillägna sig dessa verktyg blir de anställda ett slags amatörspykologer eller lekmannaterapeuter med en rudimentär men användbar psykologisk verktygslåda.

– Min studie visar att arbetslivet genomgått en terapeutisering. De psykologiska självhjälpsverktyg som idag blivit vanliga i arbetslivet syftar till att samtidigt skapa både välmående och effektivitet. Genom att på så vis synkronisera individens och organisationens mål föreställs individernas engagemang i arbetet öka, säger Hans Tunestad på Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Avhandlingen undersöker hur utbildningsinsatser i olika arbetsrelaterade sfärer – som skolan, managementkurser och rehabilitering, men även massmedia – producerar och reproducerar terapeutiska styrningstekniker.  De som tar del av någon av dessa utbildningsinsatser får möjlighet att lära sig interagera och reflektera med hjälp av enkla och tillämpbara psykologiska metoder och tekniker, vilka bygger på begrepp som känslor, ansvar, självkännedom och personlig utveckling.

Det som traditionellt ansetts vara privat, till exempel känslor, blir här en viktig del av arbetslivet. Men eftersom arbetslivet präglas av en produktivitetsaspekt kommer också det ”privata” att här ses från det perspektivet. I arbetet blir det viktigt att kunna styra sig själv och sitt ”inre” på ett produktivt sätt – till exempel genom att lära sig tekniker för känslohantering, effektiv kommunikation och gruppsamverkan. Samtidigt är dessa olika tekniker också användbara i privatlivet, som då tenderar att få en mer arbetsinriktad prägel. Arbetet med sig själv utvecklas därmed mot att bli en slags sysselsättning man aldrig riktigt kan ta ledigt ifrån.

– Den typ av psykologisk hjälp till självhjälp som vi idag kan se i arbetslivet kan också kopplas till den informationstekniska utvecklingen. Både digitala teknologier och psykologisk självhjälp använder sig av samma former för att hantera information, alltså manualer eller algortimer och feedback, säger Hans Tunestad.

Avhandlingen visar att denna överensstämmelse inte är så märklig eftersom både samhällets datorisering och dagens självhjälppsykologi i hög grad härstammar ur den cybernetiska forskning och utveckling som bedrevs under och efter andra världskriget.

FAKTA
Avhandlingens namn: The Therapeutization of Work: The Psychological Toolbox as Rationalization Device during the Third Industrial Revolution in Sweden

För att förbättra säkerhet och arbetsmiljö vid vägarbeten kommer forskare på VTI att analysera effekterna av det nya regelverk som infördes av Trafikverket förra året. Även ansvar och roller kring spårarbeten ska undersökas.

Årligen skadas närmare 200 personer i olyckor relaterade till vägarbetsplatser och flera personer omkommer. Olyckorna drabbar både vägarbetarna och trafikanterna. Även vid arbeten i spårområden sker allvarliga olyckor och olycksutvecklingen har på senare år varit negativ.

– Regelverken för säkerhet och arbetsmiljö vid väg- och spårarbeten är omfattande och förändringar sker ofta. I tidigare projekt har det visat sig att det råder en viss osäkerhet i roller och ansvar, säger Sonja Forward, forskare på VTI.

I januari 2013 införde Trafikverket nya tekniska krav och råd för arbete på väg. Regelverket infördes för att krav på arbetsmiljö- och trafikantsäkerhet ska ställas i de förfrågningsunderlag som leverantörerna ska prissätta. Effekterna av sådana förändringar beror på hur de implementeras och tolkas i den praktiska verksamheten.

– Med anledning av detta är det viktigt att få kunskap om och förståelse för hur implementeringsprocessen fungerar och vilka eventuella barriärer som finns, säger Sonja Forward som är projektledare för studien.

Utifrån intervjuer med olika aktörer kommer projektgruppen att göra en fördjupad analys av effekterna av de nya regelverken, framför allt när det gäller roller och ansvar. Dessutom kommer forskarna att genomföra fallstudier – två för väg- och ett för spårarbete – för att se på likheter och skillnader mellan väg och järnväg när det gäller rutiner och processer.

– Syftet med projektet är att analysera implementeringsprocessen vid ändringar i regelverk i den administrativa och operativa verksamheten inom Trafikverket, samt hos entreprenörer inom underhållsområdet. Vi kommer också att föreslå lösningar på eventuella problem, säger Sonja Forward.

Studien ska vara klar i december 2015.

Växter tål inte hur mycket kaliumsalt som helst. Stannar för mycket kalium kvar i växten tar den in för mycket vatten och till slut spricker växtcellerna och växten dör.

Saltbalansen betydelsefull
Kloroplaster finns i växtens celler och där utförs fotosyntesen. Kloroplasterna innehåller pigmentet klorofyll som absorberar ljus och omvandlar energin till kemisk form samtidigt som vatten oxideras och syre frigörs.

Nu har forskarna avslöjat kaliums funktion i kloroplasten.

– Vi har bevisat att kalium bland annat reglerar pH-värdet, alltså surhetsgraden i växtens kloroplaster. Det här är viktigt kunskap eftersom man vill förstå mekanismer som påverkar växtens salttolerans som till exempel kaliumtransport, säger Cornelia Spetea Wiklund, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap.

Instrument mäter växtens ljusupptag och surhetsgrad
Med hjälp av ett instrument kan de svenska forskarna mäta hur mycket ljus växten absorberar. Instrumentet, som heter Dual-PAM 100, mäter också skillnaden i koncentrationen av vätejoner och andra joner på båda sidorna av membranet. Kloroplasternas pH-värde är viktigt för optimal fotosyntes.

– Med hjälp av detta instrument har vi bevisat att kalium reglerar pH värdet i växtens kloroplast. Resultaten betyder, överraskande, att växtens fotosyntes regleras av pH via kalium. säger Cornelia Spetea Wiklund.

Livsavgörande transportörer
För att kalium ska kunna ta sig igenom kloroplastens membran behövs tre olika proteiner med vars hjälp kaliumjoner transporteras ut och in i kloroplasten. Cornelia Spetea Wiklund och doktoranden Andrei Herdean har tillsammans med forskare från University of California studerat dessa tre transportörer och deras betydelse för växten backtrav, Arabidopsis thaliana. Den vilda arten plus olika muterade arter har granskats.

– Resultaten visar att om bara en eller två av transportörerna fungerar så mår växten dåligt. Om alla transportörer slutat fungera så dör växten, säger Cornelia Spetea Wiklund.

Artikeln namn: Plastidial transporters KEA1, -2, and -3 are essential for chloroplast osmoregulation, integrity, and pH regulation in Arabidopsis.

Länk till artikeln: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24794527

Kvicksilver är ett stort och växande miljö- och hälsoproblem som i viss mån har hamnat i skymundan. Utsläppen av kvicksilver ökar globalt, främst i Asien där Kina bidrar mest. De största utsläppskällorna är förbränning av fossila bränslen samt olika gruv- och industriverksamheter.

Genom processer i mark och vatten omvandlas kvicksilver till metylkvicksilver, som lätt tas upp och lagras i organismer. Metylkvicksilver är extremt giftigt och skadar bland annat den mentala utvecklingen hos barn.

– Globalt sett är fisk den största källan för människors upptag av kvicksilver. Nyligen har en kinesisk forskargrupp dock visat att även ris kan var en stor kvicksilverkälla i delar av Sydostasien, berättar Kevin Bishop, SLU, ansvarig för det svensk-kinesiska forskningssamarbetet.

Det är bakgrunden till ett nystartat femårigt svensk-kinesiskt forskningssamarbete om kvicksilver som stöds av Vetenskapsrådet. Forskarna har många kunskapsluckor att fylla om processerna bakom bildandet av metylkvicksilver i mark- och vatten, och om hur ämnet kommer in i näringskedjan.

– Vi kommer att få leva med förhöjda halter av kvicksilver i mark under lång tid framöver. Därför är det viktigt att förstå omsättningen av kvicksilver i naturen bättre, så vi kan sköta marken i skogsbruk och risodling på ett sätt som minimerar riskerna för att människor exponeras, säger Kevin Bishop.

I det svensk-kinesiska projektet samarbetar ledande forskargrupper från State Key Laboratory of Environmental Geochemistry, vid Kinas Vetenskapliga Akademi, där över 30 forskare är verksamma inom kvicksilverrelaterade projekt, med forskargrupper från Sveriges lantbruksuniversitet, samt Uppsala, Stockholm och Umeå Universitet.

– Projektet förenar två av världens ledande forskningsmiljöer, det ska bli spännande att se vad vi kan åstadkomma tillsammans. Men först behöver vi lära oss mer om varandra, säger Kevin Bishop.

Därför samlas forskarna i projektet till en tio dagars workshop med start i maj.

FAKTA
Om det svensk-kinesiska samarbetsprojektet
Kvicksilver som lätt tas upp och lagras i organismer, metylkvicksilver, skapas i våtmarker. I Kina handlar det mest om risfält, i Sverige om myrar. Inom Sino-Swedish Mercury Management Research Framework ska forskarna bl.a. jämföra kvicksilveromsättningen i dessa miljöer, vilket väntas ge insikter om hur vi kan minska upplagringen av metylkvicksilver i fisk och ris. Kan man med hjälp av nya markanvändningsmetoder minska bildningen av giftigt metylkvicksilver?

Fokus i projektet ligger på att förbättra kunskapen inom fyra områden av kvicksilvers biogeokemiska kretslopp:
1) gasutbyte av kvicksilver mellan mark och atmosfär,
2) faktorer som kontrollerar bildning och nedbrytning av metylkvicksilver,
3) introduktion av metylkvicksilver i ris och i den akvatiska näringsväven, samt
4) riskvärdering och återställning av starkt kvicksilverförorenade miljöer.

Projektet löper under tiden 2014-2018 och stöds av Vetenskapsrådet med totalt 24,5 miljoner kronor. Förutom Vetenskapsrådet är det kinesiska miljöministeriet en viktig intressent. Även svenska myndigheter kommer att kunna få stor nytta av resultaten.

Workshop
Media välkomnas att delta i workshopen som hålls på engelska, se nedan. Möjlighet finns även att boka enskild tid för intervju.
Svensk-kinesiskt forskningssamarbete – inledande workshop 17/5–27/5.
Mötet inleds utanför Uppsala, och senare i veckan fortsätter man till SLU:s forskningsstation i Vindeln, med avslutning i Abisko.

– Att utbilda sig till lärare eller inom hälso- och sjukvård gör att faktorer som kön eller föräldraskap får mindre betydelse, säger Caroline Berggren, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

Hennes studie är baserad på svenska registerdata och alla som är födda under mitten av 1970-talet och som har en professionsutbildning är inkluderade.

Data för drygt 40 000 individer har analyserats liksom deras arbetsmarknadsposition när de var 30-32 år. På statistisk väg kan man jämföra individer med samma utbildning, familjebakgrund och arbetslivserfarenhet.

Offentlig sektor, som är en stor arbetsgivare för kvinnor, framstår som mer gynnsam för mammor, speciellt de som utbildat sig till läkare, förskollärare eller ingenjörer. De har nämligen lika stor chans som män och kvinnor utan barn att få arbeta med det som de är utbildade till.

– Frågan är om det är tack vare arbetsgivaren eller om det helt enkelt är mindre konkurrens om dessa jobb som leder till en till synes god jämställdhet? Att arbeta som läkare kräver läkarlegitimation och konkurrensen om dessa jobb begränsas till dem som har det, säger Caroline Berggren.

Undersökningen visar att män utbildade till sjuksköterskor, lärare eller socionomer lämnar dessa i större utsträckning än kvinnor och får andra jobb som är mer välbetalda, exempelvis ledningsuppdrag.

– Att män i högre grad lämnar dessa yrken kan innebära att konkurrensen om jobben minskar, vilket i sin tur kan öka mammors möjligheter att få jobb, säger Caroline Berggren.

Kvinnor är alltså beroende av en välfungerande offentlig sektor som ser mer till kvalifikationerna än till föräldraskapet.

– För män förefaller dock inte föräldraskap ha så stor betydelse för karriärutvecklingen, ibland tycks det snarare vara en fördel, speciellt för fäder utbildade inom juridik, säger Caroline Berggren.

Studiens data visar att fäder utbildade inom juridik har mångdubbelt gånger större chans än mödrar med samma utbildning och familjebakgrund att inneha ett högre avlönat yrke än själva juristyrket. Vidare visar sig fäder utbildade inom juridik ha flera gånger större chans att arbeta som jurister inom privat tjänst jämfört med mödrar. Inom offentlig sektor har de dubbelt så stor chans.

FAKTA
Artikeln “The motherhood penalty and the professional credential: inequality in career development for those with professional degrees” av Caroline Berggren och Nathanael Lauster, The University of British Columbia, Kanada, är publicerad i International Studies in Sociology of Education.

– Målet är att våra forskare ska vara med och bidra med lösningar på de samhälleliga globala utmaningar som världen står inför, säger Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet.

Satsningen omfattar 50 miljoner kronor i sex år, totalt 300 miljoner kronor. Utlysningen kommer att ske brett och rikta sig till samtliga forskare vid universitetet. I första skedet ges ett planeringsstöd till utvalda forskargrupper som får tid att utveckla tankar och idéer som sedan kan omarbetas till konkreta och väl genomtänkta ansökningar under 2015. Efter en process med bland annat extern granskning tas därefter beslut om vilka 5–10 projekt som får långsiktigt stöd.

– Idéerna måste komma från forskarna själva och bygga på tvärvetenskaplighet och globala samhällsutmaningar. Målet är också att bidra till att skapa kompletta akademiska miljöer där forskning, utbildning och samverkan med samhället integreras, säger Staffan Edén, vicerektor med ansvar för forskningsfrågor vid Göteborgs universitet.

Universitetets styrelse fattar beslut om förslaget vid sitt möte den 3 juni.

– Viktiga utgångspunkter har varit att ta vara på universitetets bredd, att stimulera forskarna att ta egna initiativ och att säkra kvaliteten genom extern granskning. De utvalda projekten ska hålla hög kvalitet och utvärderas av internationella sakkunniga, säger Staffan Edén.

Enligt Staffan Edén har Göteborgs universitet hämtat inspiration från andra universitet som Stellenbosch i Sydafrika som gjort liknande satsningar för att skapa nya idéer kring en gemensam utmaning.

– De kommande aktiviteterna ska, kort uttryckt, göra skillnad och vara av högsta internationella klass.  

– Trots att intresset för borgarna är stort är kunskapen om vilka aktiviteter som egentligen pågått i dem mycket begränsad. Många anser att förebilderna för de Öländska borgarna bör sökas i den romerska kultursfären, där inspiration exempelvis kan ha hämtats från romerska härläger, fortifierade bosättningar eller arenor, säger Andreas Viberg vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet och forskningsledare för de geofysiska mätningarna på Öland.

Forskarna kommer använda sig av georadarmätningar vilket är en mer varsam metod än traditionella utgrävningar.

– Traditionella arkeologiska utgrävningsmetoder är destruktiva till sin karaktär genom att bevisen för de forntida aktiviteterna grävs bort i samband med att utgrävningen fortskrider. Vi kommer att använda oss av icke-förstörande geofysiska prospekteringsmetoder vilket vid en tidigare pilotstudie vid Sandby borg har visat sig mycket lämpligt, säger Andreas Viberg.

Undersökningarna genomförs med ett motoriserat multiantennsystem och beräknas omfatta totalt omkring 8 hektar mark. Mätningarna, som finansieras av Vetenskapsrådet och Kungliga Vitterhetsakademien, syftar till att kartlägga borgarnas planlösning samt skapa en förståelse för vilka aktiviteter som pågått innanför murarna. Georadarundersökningar har potential att lokalisera t.ex. vägar, stolphål, gropar, diken och hus. Informationen kan, förutom att förnya och nyansera bilden av den Öländska borgen, även ligga till grund för kommande riktade arkeologiska insatser.

FAKTA
För fortlöpande information om mätningarna se projekthemsida: http://www.andreasviberg.se

Se även Kalmar läns museums hemsida för ytterligare information om de fortsatta undersökningarna vid Sandby borg: http://www.kalmarlansmuseum.se/arkeologi/sandby-borg/