I alla organismer som består av mer än en cell, har varje cell specifika funktioner och sin egen identitet. För att en organism ska fungera är det riktigt viktigt att varje cell minns sin identitet. Levercellen måste förbli en levercell och neuronen ett neuron. Också när cellen delar sig behöver dottercellen ärva de funktionella egenskaperna hos modercellen. Detta minne är inte kodad i DNA:t självt, utan snarare i de proteiner som binder till DNA och bestämmer dess tredimensionella struktur.

I dag känner vi till många av de proteiner som är involverade i regleringen av cellulärt minne, men vi vet väldigt lite om hur de hittar rätt längs våra kromosomer.

Philge Philip har i sin avhandling utvunnit information ur de enorma mängder data som finns tillgänglig med bananfluga som modellsystem. Han har utvecklat beräkningsmetoder vilka han har använt för att studera hur två mycket viktiga proteinkomponenter i detta maskineri hittar rätt längs kromosomerna. Tekniken kallas ”datamining” och är verktyg för att söka efter mönster, samband och trender i stora datamängder.

– Mina beräkningar visar hur ett av dessa proteiner som kallas CBP, vilket är absolut nödvändigt för överlevnaden av varje cell i både människor och flugor, finner sitt mål under processen genom att binda till två andra proteiner med DNA-bindande kapacitet, säger Philge Philip.

Studier av ett annat viktigt proteinkomplex, som kallas MSL-komplexet, visar DNA-sekvensens roll i proteinkomplexets målsökande. Philges doktorsarbete visar också att MSL-komplex, i motsats till tidigare förväntningar, inte är ensamma om att reglera ett specifikt minne längs X-kromosomen.

De flesta av dessa proteiner är mycket lika hos ett brett spektrum av organismer, såsom maskar, flugor och människor. I själva verket kan en förlust av funktioner av vissa av dessa gener i mänskliga celler räddas genom införandet av motsvarande flug-gen.

Om minnessystem inte fungerar korrekt när stamceller ska differentieras till olika celltyper, kan allvarliga utvecklingsproblem uppstå. Om minnet hos en differentierad cell är skadat kan tumörer utvecklas.

– Att förstå hur proteiner som reglerar cellminne hittar rätt är viktigt om vi ska lyckas utveckla läkemedel som kan mildra de allvarliga konsekvenserna av störningar i cellidentitet eller om vi vill skräddarsy stamceller efter våra behov, säger Philge Philip.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

FAKTA
Fredagen den 3 oktober försvarar Philge Philip, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Mining DNA elements involved in targeting of chromatin modifiers. Svensk titel: Hur hittar kromatinmodifierare rätt längs kromosomerna? Disputationen äger rum klockan 9.00 I Sal E 04, UNOD R1, NUS – Norrlands universitetssjukhus.Fakultetsopponent är Professor Stein Aerts, Institutionen för humangenetik, Katholieke universitet Leuven.

Philge Philip kommer från Kerala i Indien. Han gjorde sin Master i Bioinformatik vid S.R.M Arts and Science College, Chennai, Indien 2006.

Resultatet kommer från en studie av forskare från Göteborgs universitet som
publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal
Society B.Klimatförändringarna fortsätter att eskalera till följd av att mängden växthusgaser i atmosfären ökar. Växthuseffekten leder inte bara till höjd medeltemperatur utan också till mer extrema väderförhållanden, såsom till exempel kraftiga värmeböljor.

Till skillnad från fåglar och däggdjur är fiskar växelvarma vilket betyder att deras kroppstemperatur följer omgivningens temperatur. Fiskar som lever vid olika temperaturer kan till stor del göra det för att de lyckats optimera sina kroppsfunktioner till just den temperatur som de befinner sig i. När den omgivande temperaturen förändras kan därför förhållandet rubbas.

– Tidigare forskning har nästan enbart fokuserat på huruvida olika arter kommer att överleva en ökning i temperatur eller inte. Vi var intresserade av att undersöka hur arter som klarar sig lyckas med det, hur lång tid det tar, och hur djuren begränsas under anpassningsperioden, säger Erik Sandblom forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

I det publicerade försöket simulerade forskarna en tillfällig värmebölja och följde sedan hur fysiologin i den vanligt förekommande bottenlevande marina fiskarten rötsimpa påverkades. Resultaten visar att under värmeböljans första vecka var djuren kraftigt begränsade och var tvungna att prioritera bort energikrävande processer som att äta eller simma för att kunna överleva.

– Under de första veckorna vid en plötslig uppvärmning är fiskarna trots att de överlever sårbara för händelser som de annars skulle klara utan problem. Att under den här perioden utsättas för ytterligare utmaningar som att fly från en fiende eller överleva en sjukdom kan bli förödande.

Försöket pågick i åtta veckor och resultaten visar att den fysiologiska belastningen minskar för varje vecka som går då fiskarna gradvis lyckas ställa om sina kroppsfunktioner och optimera dem till den nya miljön. Vidare visar resultaten att ”kostnaden” för djuren är starkt relaterad till hur lång tid det tar att anpassa sig. I en varmare och mer variabel framtid är det därför troligen inte bara viktigt att kunna anpassa sig utan även att kunna göra det snabbt.

Forskning har genomförts i samarbete med kollegorna: Michael Axelsson, Albin Gräns och Henrik Seth vid Göteborgs universitet.

Det visar en avhandling av Henriette Cederlöf, doktorand i litteraturvetenskap på Södertörns högskola och i slaviska språk på Stockholms universitet. Avhandlingen bygger på analyser av tre romaner av Arkadij och Boris Strugatskij, samt ett par filmer baserade på två av romanerna.*) Romanerna och filmerna ger tillsammans en karta över denna tidsperiod.

– I avhandlingen koncentrerar jag mig framför allt på hur representationen av rummet och hjälten gradvis förändras, säger Henriette Cederlöf. Denna förändring återspeglar det skifte som ägde rum i sovjetisk kultur mellan 1960 och 1970-tal. 1960-talet kännetecknades av en tro på framtiden, inte minst på teknikens och det rationella förnuftets möjligheter. Mot slutet av årtiondet hade förhoppningarna emellertid kommit på skam och förbytts i eskapism och ett intresse för alla former av irrationella fenomen.

Romanerna kom ut i början av 1970-talet och ger en bild av de attityder som låg i tiden alldeles när paradigmskiftet inleddes. Här finns fantasier om ett ouppnåeligt väst, och hjältarna är inte längre vetenskapsmän, utan vanliga människor som inte riktigt förstår vad det är som händer omkring dem.

Ett återkommande inslag i romanerna är att barn eller ungdomar framställs som främmande och skrämmande för den äldre generationen.

– De förkroppsligar det begynnande 70-talets osäkerhet om framtiden, säger Henriette Cederlöf.

Filmerna kom mot slutet av 1970-talet, när det kulturella paradigmskiftet pågått i några år. I filmerna ser man hur vissa företeelser har utvecklats, exempelvis den knoppande sovjetiska konsumtionskulturen och den religiöst färgade upphöjelsen av konsten.

*) Avhandlingen bygger på analyser av romanerna Inspector Glebsky’s
Puzzle (1970), The Kid (1971), Roadside Picnic (1972) och filmerna Dead
Mountaineer’s Hotel (Grigori Kromanov, 1979) och Stalker (Andrej
Tarkovskij, 1980).

FAKTAHenriette Cederlöf har genomfört sina doktorandstudier i litteratur vid Institutionen för kultur och lärande och BEEGS (Baltic and East European Graduate School) på Södertörns högskola, samt vid Slaviska institutionen på Stockholms universitet. Disputationen äger rum den 27 september på Stockholms universitet.

Eldrivna fordon är en högaktuell fråga för att växla ut bensin och diesel som drivmedel.

– Dagens batterier har begränsad prestanda och höga kostnader. Det är det största hindret för att vi ska kunna köra våra bilar fullt ut på el, säger Joakim Bäckström, docent vid Mittuniversitetet.

I projektet kommer man att studera hur prestandan hos litiumjonbatterier kan förbättras på ett kostnadseffektivt sätt. Tekniken går ut på att använda kisel och grafen vid tillverkningen. Man kommer att tillverka kompositanoder av kisel och grafen för att öka energitätheten i litiumjonbatterier. Resultaten ska enkelt kunna skalas upp till industriell produktion och komma marknaden tillgodo på ett kostnadseffektivt sätt. Målet är skapa batterier med högre kapacitet än dagens och som dessutom är miljövänliga och billigare.

– KTH har lång erfarenhet av forskning på litiumjonbatterier och goda testmiljöer, därför känns det extra bra att vi kan samarbeta med dem i projektet, säger Joakim Bäckström.

Joakim Bäckström är glad över beslutet och tycker det är extra roligt att projektet har en lokal förankring i Vesta Si i Ljungaverk.

– Det är väldigt glädjande att det finns så vetenskapliga och högteknologiska företag i vår närhet, säger Bäckström. Projektet kommer att genomföras med en doktorand vid Mittuniversitetet och en industridoktorand vid Vesta Si. Dessutom kommer vi att anlita en gästprofessor.

FAKTA
Vid Mittuniversitetet pågår ett flertal forskningsprojekt i ämnet materialfysik som riktar sig mot energilagring. Detta forskningsprojekt förstärker den miljön och det finns många synergieffekter som kan uppnås. Sedan tidigare drivs projekten KEPS, COAT, Papperssolceller och MODULIT som också syftar till att utveckla tekniker för energilagring och nya funktioner.

Projektet finansieras av Energimyndigheten med totalt 7,7 miljoner kronor.

I Sverige framhålls att det är viktigt, både för rättssäkerheten och för demokratin, att allmänheten kan förstå både lagtexter och andra myndighetstexter. Svenska myndigheter har därför länge bedrivit olika former av klarspråksarbete – alltså arbete för att göra texterna mer begripliga. Men sedan vårt inträde i EU skrivs många offentliga texter, inklusive lagtexter,  i EU och översätts sedan till svenska.
 
– Trots att strävan efter klarspråk gäller även svenskspråkiga EU-texter, har översättningarna länge kritiserats för att vara snåriga och svårlästa jämfört med motsvarande svenska texter. Det faktum att texterna är översatta, och därför måste följa en förlaga som inte alltid är klarspråkligt skriven, har länge framhållits som skäl till det, säger Saga Bendegard.
 
Avhandlingen Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen studerar vilka hinder och möjligheter klarspråksarbetet möter i samband med att texterna översätts. Undersökningen förenar översättningsvetenskap och klarspråksforskning. Resultaten visar att flera av de klarspråkshinder som finns inte kan kopplas till det faktum att texterna är just översättningar.
 
– Svårigheterna handlar om till exempel behovet av att ta hänsyn till flera parallella textversioner och att texten under lagstiftningsprocessens gång ska läsas av många olika mottagare. Texterna anpassas därför ofta efter dessa mottagares behov och efter vilket syfte de har med att läsa texten. Det innebär att texten inte nödvändigtvis är anpassad efter behoven hos de läsare som sedan möter texten när den är klar, säger Saga Bendegard.
 
Dessutom visar undersökningen att själva begreppet klarspråk tycks ges en delvis annan innebörd vid de översättningsenheter som studerats, till följd av de speciella arbetsförutsättningar och krav på texterna som finns i den egna verksamheten. Det finns också tecken på att en sådan anpassning till lokala förutsättningar i praktiken görs även i svenska sammanhang.
 
– För att kunna vidareutveckla klarspråksarbetet för EU-texterna men även nationellt, behövs därför en förnyad diskussion om vad klarspråk egentligen innebär idag. Vad gör olika sorters texter begripliga för olika människor i olika situationer? Klarspråksbegreppet behöver både nyanseras och konkretiseras för att fungera som verktyg inom skilda typer av verksamheter, säger Saga Bendegard.
 
FAKTA
Avhandlingen Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen försvaras den 26 september. Läs avhandlingen digitalt.

3D-maskinen, Cerafab 7500 från Lithoz GmbH i Österrike baseras på stereolitografi och är den enda maskinen på marknaden med dokumenterad förmåga att åstadkomma materialegenskaper jämförbara med vad konventionella tillverkningstekniker för keramer ger. Detta öppnar möjligheter att direkt använda 3D-formade komponenter i applikationer med höga materialkrav.  

Tekniken ger möjlighet att tillverka mindre detaljer med unik design, hög precision, hög ytfinhet och hög grad av materialhomogenitet, en förutsättning för goda mekaniska och/eller andra materialspecifika egenskaper.

Komponenter byggs upp skiktvis genom spridning av 25-100 µm tunna lager av en keramisk pulversuspension baserad på fotopolymer som härdas via maskad LED-belysning med specifik våglängd. De formade komponenterna värmebehandlas sedan för att driva av det polymera materialet och därefter sintras de till full täthet.

I dagsläget kan komponenter av aluminium-oxid, zirkoniumoxid och hydroxyapatit tillverkas och målsättningen är att utveckla och anpassa tekniken även för andra keramiska material.

– ForskarFredag är till för alla som funderar över vad forskare egentligen håller på med. Stora, små, tonåringar, pensionärer, skolklasser och familjer – det finns något för alla, säger Lotta Tomasson, projektledare vid Vetenskap & Allmänhet, som koordinerar ForskarFredag i Sverige.

Aktiviteterna ger allmänheten möjlighet att träffa forskare och att på roliga och annorlunda sätt ta reda på hur forskning och vetenskap påverkar våra liv. Samtliga evenemang är gratis och öppna för alla.

Som en del av vetenskapsfesten anordnas tävlingen Forskar Grand Prix i Borås, Göteborg, Karlshamn, Lund, Malmö, Stockholm, Sundsvall, Trollhättan och Västerås. I tävlingen får forskare presentera sin forskning på bara fyra minuter. Publiken och en expertjury korar tillsammans vinnaren. De nio vinnarna går vidare till riksfinal i Stockholm den 25 november.

En annan del av ForskarFredag är massexperimentet Grönsaksförsöket, där tusentals elever från Trelleborg i söder till Kiruna i norr hjälper forskare att ta reda på hur mycket frukt och grönt barn och unga i Sverige äter.

– I försöket får eleverna delta i riktig forskning, samtidigt som de lär sig mer om matens innehåll och betydelse för hälsa och miljö, säger Lotta Tomasson. European Researchers’ Night äger rum den sista fredagen i september varje år. Förra året hade evenemangen i Europa sammanlagt över 1,2 miljoner besökare. I år firas ForskarFredag i Blekinge, Borås, Eksjö, Eskilstuna, Göteborg, Jönköping, Kristianstad, Lidköping, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Skellefteå, Skövde, Stenungsund, Stockholm, Sundsvall, Trollhättan, Umeå, Värnamo, Västerås, Öland och Örnsköldsvik.

ForskarFredag och Forskar Grand Prix arrangeras av lärosäten, science centers, kommuner och landsting. Evenemangen samordnas nationellt av Vetenskap & Allmänhet och genomförs med stöd av AFA Försäkring, AkzoNobel, Formas, Forte, IKEM, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Kungl. Vitterhetsakademien, Livsmedelsverket, SULF, Naturvetarna, Teknikföretagen, Vetenskapsrådet och VINNOVA.

För mer information besök www.forskarfredag.se

Ungefär en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning drabbas någon gång av högt blodtryck. Hos såväl kvinnor som män är högt blodtryck en av de vanligaste orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtsvikt och hjärtinfarkt.

En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har studerat 40 825 patienter som fått behandling för högt blodtryck inom primärvården. Avhandlingen visar att kvinnor och män ordineras olika blodtryckssänkande läkemedel.

Kvinnor når också i lägre utsträckning än män det generella behandlingsmålet om ett blodtryck lägre än 140/90 mm Hg, vilket utgör gränsen för ett skadligt högt blodtryck.

Enligt avhandlingen ordineras kvinnor oftare vattendrivande läkemedel, medan männen får blodtryckssänkande ACE-hämmare (som påverkar ett enzym som finns i njuren).

– Patienter med högt blodtryck som också har diabetes är enligt internationella riktlinjer rekommenderade en behandling med ACE-hämmare. Men vår studie visar att kvinnor mer sällan än män får denna behandling. Olikheten i behandling kan inte heller förklaras av skillnader i andra, samtidiga hjärt-kärlssjukdomar, säger doktoranden och läkaren Charlotta Ljungman, som presenterar resultaten i sin avhandling.

Skillnaderna i behandling mellan kvinnor och män är enligt avhandlingen större hos patienter med låg utbildning.

Att kvinnor i lägre utsträckning än män når det så kallade målblodtrycket kan delvis förklaras av att kvinnor vanligtvis är äldre när de drabbas.

– Men det borde inte spela någon roll eftersom tidigare studier visat att även äldre patienter med högt blodtryck har stor nytta av blodtryckssänkande behandling, inte minst för att förhindra insjuknande i till exempel stroke, demens och hjärtsvikt, säger Charlotta Ljungman.

Kvinnor har generellt en lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, och insjuknar också senare i livet. Detta kan enligt Charlotta Ljungman vara en orsak till att vården underskattar risken för framtida hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor.

– Det viktigaste vid behandling av högt blodtryck är att nå målblodtrycket. Att kvinnor mer sällan än män uppnår detta är anmärkningsvärt och ansträngningar måste göras för att förbättra behandlingen, säger Charlotta Ljungman.

FAKTA
Avhandlingen Treatment of hypertension in women and men försvaras vid en disputation den 19 september. Länk till avhandlingen.

Myten om att hjärtinfarkt är en sjukdom som vanligtvis drabbar män har lett till att mindre resurser har satsats på rehabilitering och forskning gällande kvinnor med hjärtinfarkt. När patienten skrivs ut från sjukhuset efter en hjärtinfarkt följer en återhämtningsprocess. Medan akutsjukvården i samband med en hjärtinfarkt är välutvecklad är eftervården och återhämtningsprocessen fortfarande eftersatt. 

– Min avhandling ger en fördjupad kunskap och ökad förståelse för kvinnors återhämtning efter en första hjärtinfarkt. Ett område där det hittills har funnits en kunskapslucka, säger Inger Wieslander.

Syftet med avhandlingen var att utforska och beskriva kvinnors återhämtning efter en första hjärtinfarkt ur ett organisatoriskt, relationellt och individuellt perspektiv.

Dagens rehabilitering otillräcklig
Resultatet visar att det inte förekommer några speciellt utformade hjärtrehabiliteringsprogram för kvinnor. Vidare framkommer att kvinnornas stöd från professionella, närstående, vänner och från kvinnor i samma situation är en viktig del av deras återhämtning. Kvinnorna och hjärtrehabiliteringssjuksköterskor uttrycker också att den idag organiserade hjärtrehabiliteringen med fokus på utbildning om sjukdom och riskfaktorer samt fysisk träning inte är tillräcklig för deras återhämtning, utan det finns även andra dimensioner som är viktiga, såsom psykologiska och sociala dimensioner.

– Detta resultat kan låta självklart men för att kunna utveckla hjärtrehabiliteringen till att bli mer återhämtningsorienterad behöver såväl organisatoriska, relationella och individuella perspektiv tas i beaktande, säger Inger Wieslander. Hjärtrehabiliteringssjuksköterskor kan exempelvis ta tillvara på kvinnornas egna uppfattningar om vad som främjar hennes återhämtningsprocess och i ett organisatoriskt perspektiv kan man till exempel ge kvinnorna möjlighet att delta i utformningen av nya strategier och interventioner.

FAKTA
Inger Wieslander försvarade framgångsrikt sin avhandling Women’s Recovery After a First Myocardial Infarction From an Organisational, a Relational and an Individual Perspective vid Hälsohögskolan i Jönköping den 19 september 2014.

Det var den 8 september som lärare och elever vid Nyköpings enskilda gymnasium var ute och håvade i en vik vid Femöre, söder om Oxelösund. Då fann man en liten juvenil krabba som var cirka två millimeter över ryggskölden.

Krabban skickades till Matz Berggren forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet för identifiering. Vid undersökning visade sig krabban vara en vitfingrad brackvattenskrabba, Rhithropanopeus harrisii, en amerikansk invasionsart i europeiska vatten.

– Fyndet var väntat då den finns etablerad på ostkusten av Östersjön i Polen, Litauen, Ryssland och sedan 2009 även i Finland. Men vi har alltså hittills inte hittat någon krabba i svenska vatten förrän nu, säger Matz Berggren.

Krabban kan ge problem genom att den kan överföra sjukdomar till andra organismer som insjökräftor och möjligen även musslor. Den vitfingrade brackvattenskrabban är inte stor. Den blir som störst cirka två centimeter över ryggskölden, och håller gärna till i grumligt vatten där den gömmer sig bland bottenstrukturer eller nerfallet material. Det gör att den är svår att upptäcka. Alla krabbfynd från Östersjön bör rapporteras.

Rapportera krabbfynd där arten är bestämd till Artportalen

– Det som är positivt är att det idag finns en större flexibilitet när man ska besikta sin personbil. Det finns bättre möjligheter än tidigare för kund och företag att mötas, både geografiskt och tidsmässigt. Det måste ses som en välfärdsvinst, säger Johan Nyström.

– Dessutom kan man se att en prishöjning på marknaden inte nödvändigtvis behöver vara något negativt. Det gäller generellt för alla reformer av sådant här slag.

Johan Nyström riktar i sin studie kritik mot att man inte, innan reformen infördes, utredde det grundläggande syftet med en obligatorisk fordonsbesiktning för personbilar. Syftet med fordonsbesiktningen överlappar med lagstiftningen om den obligatoriska fordonsförsäkringen, menar han. 

En artikel av Johan Nyström i frågan om den avreglerade bilprovningen publicerades nyligen på Ekonomisk Debatt: Den svenska fordonsbesiktningen – regleringens existensberättigande och välfärdseffekter av reformen.

FAKTA
Johan Nyström är tekn. dr. och nationalekonom och forskar vid VTI. Hans forskning berör bland annat upphandlings- och kontraktsfrågor.

Före två stora jordbävningar på Island ändrades kemin i grundvattnet. Regelbundna mätningar av vattenkemin i högriskområden kan hjälpa forskare att förutsäga framtida jordbävningar. Det visar resultat av en studie som idag publiceras i Nature Geoscience.

De prover av grundvattnet som tagits på norra Island en gång i veckan under fem år visar att grundvattenkemin ändrades fyra till sex månader före jordbävningarna i oktober 2012 och april 2013. De förändringar som observerades var att väteisotoperna i vattnet ändrades samtidigt som mängden natriumjoner ökade.

– Förklaringen är att den spänning i jordskorpan som gör att sprickor bildas före en jordbävning leder till att vatten med olika kemisk sammansättning blandas. Det resulterar i att det sker ett utbyte mellan vatten och berggrund som förändrar kemin i grundvattnet, säger Alasdair Skelton, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.

Resultaten indikerar att vattenkemin har potential som ett viktigt verktyg i forskningen om att förutsäga jordbävningar.

– Vi kan inte förutsäga jordbävningar idag, men kontinuerlig mätning av vattenkemin i högriskområden för jordbävningar är ett steg på vägen, säger Alasdair Skelton.

Forskarna kommer att fortsätta mätningarna på norra Island, där risken för en kraftig jordbävning upp mot magnitud 7 är stor i framtiden på grund av ökade spänningar i jordskorpan.

FAKTA
Artikeln i Nature Geoscience ”Changes in groundwater chemistry before two consecutive earthquakes in Iceland” publiceras den 21 september på Nature Geoscience’s webbsida. DOI: 10.1038/ngeo2250

Bakom studien står forskare vid Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Karolinska Institutet tillsammans med Isländska kollegor vid University of Akureyri, University of Iceland och Landsvirkjun.

Konceptet ”strategisk halmning” innebär att en sugga, i en vanlig, konventionell grisningsbox, ges 15-20 kg hackad halm vid ett och samma tillfälle, två dagar före beräknad grisning.

Halmen får sedan passivt dräneras ut genom spaltgolvet under loppet av några dagar, varpå man övergår till traditionell halmtilldelning med en mindre daglig giva. Den strategiska halmningen erbjuder suggan goda möjligheter att få utlopp för sin naturliga instinkt att bygga ett bo till skydd för smågrisarna vid förlossningen.

Domesticering av gris och beteende
Grisen domesticerades för ca 9000 år sedan men trots att det var så länge sedan har många av dess beteenden inte förändrats. Även i väldigt torftig miljö uppvisar suggan sitt medfödda beteendemönster när förlossningen närmar sig, det så kallade bobyggnadsbeteendet.

Tidigare studier har visat att när suggan hindras från att ge utlopp för sin vilja att bygga bo, t.ex. genom att hon inte får tillgång till något bobyggnadsmaterial alls, påverkas förlossningsprocessen negativt genom längre förlossningstider med ökad risk för att smågrisarna får syrebrist och därför är svaga eller döda vid födseln.

Den stora mängden halm gör också att en mjuk och varm halmbädd bildas på boxgolvet.

Nyfödda smågrisar är mycket känsliga för nedkylning då de inte har någon päls och nästan inget skyddande underhudsfett.

Att tillfredsställa smågrisens behov av värme vid födseln är därför livsavgörande. Ett mjukt golv skyddar också smågrisen från att få förslitningsskador på klövar och ben vilket annars lätt uppstår i samband med digivningen under smågrisens första timmar i livet.

Två studier
Två fältstudier genomfördes. I den första undersöktes hur halm med olika strålängd passivt dräneras genom spaltgolvet så att lantbrukaren inte behöver lägga ner extra arbete på att få ut halmen ur boxen.

Resultatet visar att halmen gradvis dränerades ut. Enda undantaget var när den längsta halmen användes i boxar med plastspalt med väldigt små dräneringsöppningar. Strålängden måste därför anpassas till typ av spaltgolv  i besättningen. Utgödslingssystemet måste också vara anpassat för att ta hand om den ökade mängden halm.

I den andra studien studerades den strategiska halmningens biologiska effekter på fyra olika gårdar. Produktionsresultat och mätningar från totalt 363 kullar ingick i studien. Dessa var jämnt fördelade i en försöksgrupp som tilldelades 15-20 kg halm två dagar före beräknad förlossning, och en kontrollgrupp som fick dagliga givor om ca 1 kg halm plus 2 kg extra inför förlossningen.

Resultat
Resultaten visar att strategisk halmning effektivt minskar förekomsten av förslitningsskador på hud och klövar hos smågrisarna. Skador på framknän var vanligast och andelen grisar med denna typ av skada minskades med 62 % i strategiskt halmade boxar. Smågrisar i försöksboxar växte också snabbare och vägde därför i genomsnitt 0.3 kg mer vid avvänjning jämfört med smågrisarna som växt upp i kontrollboxar.

En del av suggorna filmades och resultaten visar att när suggor får tillgång till mycket halm börjar de bygga bo tidigare och gör det i större utsträckning innan förlossningen startar. Någon statistisk skillnad i förlossningens längd kunde inte visas mellan grupperna men suggor som ägnade en större del av tiden åt bobygnad hade en snabbare förlossning oavsett om de fick mycket eller lite halm.

I strategiskt halmade boxar minskade andelen dödfödda med i genomsnitt 0.2 smågrisar per kull.

De företagsekonomiska effekterna av strategisk halmning har inte utretts inom ramen för avhandlingen. Positiva effekter i form av färre dödfödda, samt friskare och tyngre smågrisar vid avvänjning kan dock förväntas medföra även ekonomiska vinster. Strategisk halmning kan således vara av värde för både sugga, smågris och lantbrukare.

FAKTA
Avhandlingens titel: Strategic Use of Straw at Farrowing – Effects on Behaviour, Health and Production in Sows and Piglets. Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Department of Animal Environment and Health Skara. Tid: Fredag 26 september 13.15. Plats: Hernquistaulan, SLU i Skara. Disputationen sänds via videolänk till SLU i Uppsala, Undervisningshuset, Sal N. 

Till avhandlingen:  http://pub.epsilon.slu.se/11486/

I samband med avhandlingen ges ett öppet seminarium om smågrisproduktion med opponenten och de internationella gästerna i betygsnämnden. Kl:10.00 – 11.25 i Forsellsalen, Undervisningshuset, SLU i Skara.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har tillsammans med forskare i USA i en klinisk prövning jämfört säkerheten och användarvänligheten hos två av marknadens mest populära mätare: Dexcom G4 System och Enlite Guardian Real-Time System.

Resultaten, som publiceras i vetenskapliga tidskriften Diabetes Technology & Therapeutics, visar att det finns stora skillnader både i precisionen och i hur användarvänliga de båda sensorerna upplevs.

I studien fick 38 personer med diabetes använda båda systemen i mellan fyra och sex dagar. Samtidigt mättes de medverkandes blodsockerhalter regelbundet med en mer noggrann mätteknik. Den vetenskapligt genomförda jämförelsen visar att Dexcom G4 hade en större noggrannhet och mindre signalstörningar. Det var också den sensorn som majoriteten av de medverkande föredrog att använda.

-Dexcom-sensorn visade högre precision än Enlite-sensorn när blodsockervärden var låga eller inom normalområdet. När det gäller att upptäcka låga sockervärden avvek Enlite-sensorn i genomsnitt 35 procent från verkliga blodsockervärden, jämfört med 20 procent för DexCom-sensorn, säger doktoranden Viktorija Matuleviciene som lett studien.

Om glukosmättekniken visar felaktiga blodsockervärden innebär det sannolikt att behandlingen blir mindre effektiv genom att patienten inte varnas optimalt för låga blodsockervärden, och inte hinner åtgärda höga blodsockervärden i tid.

– De stora skillnaderna i behandlingsupplevelse är också intressanta eftersom man i tidigare studier funnit att en större andel patienter inte väljer att använda sensorn om den upplevs obekväm eller om den är störande, vilket då har givit sämre blodsockerkontroll, säger överläkare Marcus Lind som också ansvarat för studien.

Forskningstudien genomfördes med stöd av Västra Götalands-regionen och Svenska Läkarsällskapet i syfte att utvärdera säkerheten av medicinska behandlingar. Studien har genomförts oberoende av de företag som tillverkar sensorerna.

Artikeln A Clinical Trial of the Accuracy and Treatment Experience of the Dexcom G4 Sensor (Dexcom G4 System) and Enlite Sensor (Guardian REAL-Time System) Tested Simultaneously in Ambulatory Patients with Type 1 Diabetes publiceras i Diabetes Technology & Therapeutics den 18 september.

Klassiska AI-program saknar den mångsidighet och anpassningsförmåga som utmärker mänsklig intelligens. De klarar exempelvis inte av att komma in i ett nytt hem och laga mat, städa och sköta tvätten.

Inom artificial general intelligence (AGI), som är en ny inriktning inom AI, försöker forskarna skapa datorprogram med generell intelligens som klarar att lösa problem inom vitt skilda områden. Här är forskningen i Göteborg världsledande. I augusti i år tog ett forskarlag från Göteborgs universitet och Chalmers för andra året i rad hem Kurzweilpriset för ”exceptional contributions to the AGI field”.

– Vi har utvecklat ett program som kan starta helt utan förkunskaper och lära sig ämnen som aritmetik, logik och grammatik på en grundläggande nivå, säger Claes Strannegård, som ingår i forskarlaget tillsammans med Abdul Rahim Nizamani och Ulf Persson.

Det främsta exemplet på generell intelligens som vi känner till idag är den mänskliga hjärnan och forskarnas strategi har varit att grovt försöka härma hur intelligens utvecklas hos barn. Barn kan lära sig vitt skilda saker, de bygger ny kunskap på tidigare kunskap och de kan dra nya slutsatser utifrån sin samlade kunskapsmängd. Detta ville forskarlaget att deras program också skulle kunna göra.

– Vi tänker oss att barn lär sig allting utifrån erfarenheter och att de hela tiden hela tiden är på jakt efter generella mönster, säger Claes Strannegård.

Ett barn som till exempel lär sig multiplikation och vet att 2*0=0 och 3*0=0 kan hitta ett mönster där och dra slutsatsen att också 17*0=0. Ibland leder den metoden dock fel. Om barnet vet att 0*0=0 och 1*1=1 så kan det till exempel dra den felaktiga slutsatsen att 2*2=2. När barnet får klart för sig att ett visst mönster kan leda till felaktiga slutsatser så kan det helt enkelt sluta tro på det.

På så sätt kan barnet bygga upp en mängd av mönster inom matematik, men även andra områden, som logik och grammatik. Mönstren inom ett visst område kan sedan kombineras med varandra och göra det möjligt att lösa helt nya problem. Göteborgsforskarnas program fungerar på liknande sätt. Det hittar mönster helt på egen hand och skiljer sig därför från program där det är programmeraren som har formulerat vilka regler som ska gälla på ett visst område.

– Vi hoppas att den här typen av program ska kunna användas i flera olika praktiska tillämpningar så småningom. Personligen skulle jag sätta stort värde på en mångsidig hushållsrobot, men så långt har inte utvecklingen kommit ännu, säger Claes Strannegård.

Forskarlaget:
Claes Strannegård, docent vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet, samt vid institutionen för tillämpad IT, Chalmers

Abdul Rahim Nizamani, doktorand vid institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet

Ulf Persson, professor vid institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers

Trots att det centralsydslaviska eller, som man tidigare sade, serbiska inflytandet på Runebergs diktning är känt har det hittills inte analyserats i någon vidare utsträckning. Nu har Sonja Bjelobaba gått på djupet i sin doktorsavhandling Översättning i nationens tjänst. J. L. Runeberg och de centralsydslaviska folksångerna och undersökt just detta. Hon har hittat olika områden där inflytandet från folksångerna framträder, som i Runebergs översättningsstrategier, den konstnärliga praktiken, poetiken, kritiken, och även i hans ställning i det finländska litterära systemet.

– Den allra första dikten som jag läste av Runeberg kändes märkligt välbekant, den gick rakt in i mig, till skillnad från de svenska dikter vi läste på litteraturvetenskapskursen. När jag fick höra att författaren hade inspirerats av serbiska folksånger blev jag nyfiken och ville utforska det vidare, säger Sonja Bjelobaba som kom till Sverige som flykting från det forna Jugoslavien 1992.

Det blev upptakten till hennes doktorsavhandling
Sonja Bjelobaba skriver om hur slumpen ledde skalden till sångerna. På golvet hittade han sin rumskamrats tyska bok med översättningar av centralsydslaviska folksånger. Runeberg drabbades av versernas ”naiva täckhet” och ”den rena episka skönheten” och började omedelbart översätta dem till svenska för att 1830 publicera samlingen Serviska folksånger.

Det ledde också till förändringar i Runebergs egen diktning: han bestämde sig för att skriva ”i de serviska folksångernas manér”. Resultatet blev diktcykeln ”Idyll och epigram”, men Sonja Bjelobaba visar i avhandlingen att spår av Runebergs läsning av de centralsydslaviska folksångerna kan hittas i betydligt fler verk, bland annat i Julqvällen och Nadeschda.

Finlands nya politiska situation efter kriget 1808–09 medförde en osäkerhet inom den finländska borgerligheten. Runeberg hade en aktiv roll i processen när finländarna – finnar såväl som finlandssvenskar – började omdefiniera sin ställning och nationella tillhörighet.

I en rad artiklar skrev Runeberg en förintande kritik av det svenska litterära etablissemanget. Ett led i den nationella väckelsen var skapandet av en finländsk nationallitteratur. Då behövde de finländska författarna frigöra sig från det svenskspråkiga arvet och söka inspiration på annat håll. Nya impulser sökte man istället i den inhemska muntliga traditionen och i översättningar från andra språk.

– De centralsydslaviska folksångernas likhet med de finska ledde till att intresset för den muntliga diktningen stärktes. För den unge Runeberg var dessa centralsydslaviska sånger dessutom viktig inspiration för det egna skapandet i den nya nationen Finlands tjänst, säger Sonja Bjelobaba.

Avhandlingens titel: Översättning i nationens tjänst. J. L. Runeberg och de centralsydslaviska folksångerna. Opponent: Professor Barbara Lönnqvist, Åbo akademi, Finland. Avhandlingen kan beställas av författaren via epost. Avhandlingen är digitalt publicerad på http://hdl.handle.net/2077/35387

Monica Havström