En studie vid Göteborgs universitet har undersökt risken att drabbas av covid-19, och att dö med sjukdomen, för personer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020.
Forskarna har utgått från registeruppgifter om drygt 82 000 personer. Det innebär 99 procent av alla som bor på ett äldreboende i Sverige.
Perioden som undersöktes var hela 2020 – då omfattande smittvågor fanns både under våren och inför jul, samtidigt som vaccinationerna mot covid-19 inte kom i gång förrän mot slutet av året.
Risken för covid-19 störst bland demenssjuka
Resultaten i studien visar flera faktorer som ökade risken för att insjukna i covid-19 eller dö med sjukdomen. Bland dessa fanns hög ålder, manligt kön, demens, hjärt-kärlsjukdom, lung- och njursjukdom, högt blodtryck och diabetes.
Forskarna såg dock att demens var den starkaste riskfaktorn under hela året, och genom perioderna med höga smittotal i samhället. Starkast koppling mellan demenssjukdom och att dö med konstaterad covid-19 fanns i åldersgruppen 65-75 år.
– Det var alltså de som hade en tidigt debuterande demenssjukdom som hade störst risk att insjukna respektive dö i covid-19, vilket skulle kunna bero på sjukdomens karaktärsdrag med snabbare sjukdomsprogress, säger forskaren Jenna Najar vid Göteborgs universitet.
Kunskap viktig vid framtida epidemier
Insikterna från studien kan få betydelse för förebyggande insatser.
– Resultaten i studien ger viktig information om vilka faktorer som kan kopplas till negativa utfall när det gäller insjuknande och död med covid-19. Dessa kunskaper kan ge oss möjlighet att implementera riskspecifika strategier vid framtida lokala epidemier eller eventuellt nya pandemier, säger Jenna Najar.
Jenna Najar, forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet, jenna.najar@gu.se
På internationella kvinnodagen den 8 mars är det exakt fem år sedan Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL, lanserades.
− Det är numera en väletablerad digital resurs, säger Maria Sjöberg som är professor i historia och en av dem som lett projektet.
Få kvinnor finns med i lexikon
Historisk forskning utgår ofta från stora biografiska lexikon där antalet kvinnor är få. Det ville Maria Sjöberg och hennes forskargrupp av historiker, litteraturvetare och språkvetare ändra på. Under två år byggde de därför upp ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon som lyfter fram glömda och förbisedda insatser gjorda av kvinnor.
Resultatet blev Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. När det invigdes den 8 mars 2018 fanns 1 000 artiklar om svenska kvinnor och utländska kvinnor i Sverige, som alla haft betydelse för samhällsutvecklingen. Två år senare var dubbelt så många kvinnor porträtterade − från medeltid till nutid.
− Genom olika sökningar kan besökaren se vad de arbetade med, vilken utbildning de fick, vilka organisationer de var med i, hur de rörde sig i världen, vad de åstadkom och mycket mera, säger Maria Sjöberg.
Bland många kvinnor som porträtteras finns Kerstin Hesselgren, född 1874. Hon var en framstående politiker, yrkesinspektör och aktiv i Nationernas förbund. Bild: Wikimedia Commons/Public Domain**
Många besökare
Responsen har varit positiv och det webbaserade lexikonet används av många. Ett kvitto är att sajten under 2022 hade drygt 266 000 besök. Besökarna är allt från forskare till en bredare allmänhet.
− Flertalet använder nog SKBL som ett lexikon men det finns också exempel på där biografiska data utnyttjas för systematiska forskningsinsatser.
Kan användas inom forskning
Maria Sjöberg ser gärna att lexikonet används mer i just forskningen. Ett stort arbete har lagts ner på att utveckla den strukturerade databasen och på att samla in samt kontrollera de biografiska uppgifterna.
− Jag tror att digitala resurser kommer att utnyttjas mycket mer i framtiden och där ligger SKBL i framkant. Databasen kommer att vara hållbar och en resurs för kommande forskning, precis som vi hoppades.
2000 kvinnor porträtterade
Det finns i dagsläget inga konkreta planer på att uppdatera lexikonet med ännu flera namn. Anledningen är att det skulle krävas en ganska omfattande finansiering.
− Men det är klart att det skulle behövas. Trots att SKBL omfattar över 2 000 kvinnor är det ändå en liten andel av de kvinnor som gjort stora insatser för samhället i det förflutna, säger Maria Sjöberg.
Mer om Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon lyfter fram kvinnor som under olika tider och på varierande sätt har bidragit till samhällsutvecklingen, såväl lokalt som nationellt och internationellt.
Databasen har utvecklats av Språkbanken och den förvaltas av Swe-Clarin. Databasen och lexikonet utgör en del av KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning vid Göteborgs universitet.
– Äldre i Sverige, som saknar kunskap om digital teknik, är mer exkluderade än äldre som bor i Grekland. Det beror på att det i det svenska samhället är majoriteten av olika aktiviteter kräver digitala verktyg, säger Sofia Alexopoulou, forskare i statskunskap vid Örebro universitet.
I en avhandling har hon analyserat och jämfört styrdokument för digitalisering i Sverige och Grekland. Hon har också intervjuat äldre i de två länderna för att ta reda på hur de ser på möjligheter, kompetens och tillgänglighet när det kommer till digital teknik.
– I Sverige är bank-id ett tydligt exempel på hur digital teknik kan vara exkluderande. Att inte ha ett bank-id är som att vara ett spöke som gör att man inte kan delta i samhällslivet på lika villkor.
Digitaliseringen påverkar delaktighet
Det digitala utanförskap som äldre riskerar att hamna i är ett välfärdsproblem, enligt Sofia Alexopoulou. Därför krävs åtgärder på samhällsnivå.
– Vi lever i en tid där digitaliseringen påverkar allt större del av våra liv. Äldres välfärd är kopplad till deras möjligheter att utöva sitt medborgarskap utan begränsningar. Därför behöver det uppmärksammas av politiker och andra beslutsfattare, säger hon.
Familjen hjälper till med tekniken
I Sverige har kommuner huvudansvaret för äldreomsorgen. Men när det kommer till digital kompetens får äldre i första hand vända sig till familjen.
– Även i Sverige med en stark välfärdsmodell, är det oftast familjen som stöttar äldre som behöver hjälp med digital teknik. Det är lite förvånande, säger Sofia Alexopoulou.
Däremot tvekar äldre i Sverige att be sina familjemedlemmar om hjälp – till skillnad från äldre i Grekland.
– Äldre i Sverige är väldigt självständiga och stolta medan äldre i Grekland upplever att de när som helst kan vända sig till sina barn och barnbarn och be om hjälp.
Vilken typ av insatser kan bidra till att äldre blir mer digitalt aktiva?
– I Sverige kan en lösning vara att erbjuda ett litet bidrag till barn och barnbarn som kan dela med sig av sina kunskaper till äldre. I Grekland skulle man kunna erbjuda gratis it-lektioner för äldre på kommunnivå.
Äldre är inte en homogen grupp
Sofia Alexopoulou betonar att äldre inte är en homogen grupp. I forskningslitteraturen finns flera kategorier som beskriver äldres relation till digital teknik, till exempel silversurfare, atleter, teknofober och icke-användare.
– De negativa beskrivningarna används oftare än de positiva i litteraturen. Självklart ökar användningen av digital teknik bland äldre också, men det digitala gapet fortsätter att existera eftersom utvecklingen av den digitala tekniken pågår ständigt.
Potatis är en stapelföda i många delar av världen, men angrepp från bladmögel är ett stort problem vid odlingen och omfattande besprutning krävs.
Potatis besprutas med flera gånger större volym växtskyddsmedel per hektar än till exempel spannmål. Trots detta orsakar bladmögel årliga skördeförluster på 16 procent i världen, med stora kostnader som följd.
Men med hjälp av genteknik kan potatissorter tas fram som är mer mögelresistenta och har högre kvalitet. De kräver då mindre besprutning.
King Edward blev tåligare
För att undersöka denna möjlighet har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit fram en förbättrad variant av en av de vanligaste potatissorterna i Sverige – King Edward. För att göra den mer uthållig försågs potatisen med tre resistensgener, så kallade immunreceptorer från vilda släktingar till potatis.
– När dessa immunreceptorer tillsätts känner potatisen igen den algsvamp som orsakar potatisbladmögel och sätter igång ett starkt immunförsvar vid angrepp. Tidigare försök har visat att endast en tillsatt gen inte ger tillräcklig resistens på lång sikt. Med tre resistensgener blir potatisen mer uthålligt resistent, säger Erik Andreasson, professor vid SLU.
Forskarna gjorde tre fältförsök i Sverige under 2019, 2020 och 2021 och resultaten var mycket bra. Den genmodifierade potatisen fick extremt stor motståndskraft och drabbades inte alls av bladmögel.
– Med den metod som vi använde för att tillföra resistens mot sjukdomen bevaras alla de kvalitetsegenskaper i King Edward som många av oss i Sverige tycker så mycket om. Detta kan alltså vara ett sätt att bevara gamla sorter i odling, säger Erik Andreasson.
Lagstiftning hindrar genmodifiering
Försöken med den tåligare King Edward gjordes med traditionell genmodifiering, GMO. Enligt forskarna skulle det rent praktiskt gå att odla denna potatis i stor skala redan idag, men EU:s lagstiftning och dess tillämpning gällande GMO är ett hinder.
Nu diskuteras lättnader i lagstiftningen, bland annat för gensaxen Crispr och cisgenesis, som innebär att man överför enskilda gener mellan närbesläktade organismer.
I fallet med King Edward skulle de tre resistensgener som nu visat sig fungera bra i Sverige, och som finns i befintligt växtmaterial inom potatisförädlingen, kunna användas inom ramen för cisgenesis.
– Skulle denna King Edward-potatis användas skulle den totala användningen av fungicer i jordbruket minska med flera procent. Den resistenta potatisen har utvecklats med stöd från International Potato Centre i Afrika där man ofta inte har råd med kemisk bekämpning, säger Erik Andreasson.
Erik Andreasson, professor vid institutionen för växtskyddsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, erik.andreasson@slu.se
Entreprenörskap är ett mansdominerat område. Betydligt fler män än kvinnor grundar ett företag eller är egenföretagare. Men bland kvinnor som har barn är situationen annorlunda.
Moderskap tycks mycket mer än faderskap vara förknippat med nyföretagande och egenföretagande, visar en studie vid Jönköping university.
Ungefär 82 procent av kvinnliga nyföretagare är mammor och 71 procent av egenföretagarna. Bland männen är 77 respektive 61 procent av företagarna pappor.
Kvinnor med barn missgynnas ekonomiskt
Enligt forskarna kan en förklaring vara det så kallade moderskapslönestraffet. Det kan beskrivas som den negativa effekten på lön och löneutveckling för mammor som har en anställning.
För anställda män med barn är situationen omvänd. Här menar forskarna att man till och med kan tala om en ”faderskapslönepremie” som visserligen är låg, cirka två procent, medan lönestraffet för mammor ligger på mellan sex och åtta procent. De här inkomstskillnaderna är oberoende av arbetsmarknadserfarenhet, yrke och arbetade timmar.
Forskningen bygger på data över alla anställda mellan 20 och 50 år i Sverige under åren 1990 till 2018.
– När vi undersökte inkomstskillnaderna per sektor såg vi, inte överraskande, att det var ett mycket större moderskapslönestraff och faderskapslönepremie i den privata sektorn än i den offentliga sektorn. Även i mindre företag var det mer påtagligt än i större företag, säger forskaren Lucia Naldi vid Jönköping university.
Fler företag kommer startas av välbetalda mammor
Efter att ha kombinerat insikter från forskning om karriärrörlighet och litteratur om moderskapslönestraff, tror forskarna att kvinnor som får barn även fortsättningsvis kommer att starta företag i högre utsträckning. Detta för att minska den straffande effekten av lönearbete på grund av diskriminering från arbetsgivarna.
– Vi förutspår även att tendensen att lansera nya företag kommer att vara större för kvinnor som har hög lön eller chefsbefattningar. Detta med tanke på den högre alternativkostnaden, i form av sämre löneutveckling, för att stanna kvar i lönearbete och de högre potentiella vinsterna från entreprenörskap för mödrar som innehar sådana positioner, säger Lucia Naldi.
Fakta om företagande i Sverige
Nästan dubbelt så många män som kvinnor går från anställning till egenföretagande varje år. Bara 21 procent av grundare av nya företag är kvinnor. Bland egenföretagare i Sverige utgör kvinnorna 36 procent.
Lucia Naldi, professor företagsekonomi vid Jönköping International Business School, lucia.naldi@ju.se
En utmaning vid avbildning av levande biologiskt material som till exempel celler, är att veta hur mikroskopet ska riktas för att lyckas fånga just den interaktion forskarna är intresserade av – till exempel ett infektionsögonblick. För att lyckas hitta rätt plats krävs ofta många försök. Det här kan ta flera månader.
Forskare vid Lunds universitet beslutade sig därför för att ta fram en lösning, som de kallar för smart mikroskopi.
Algoritmer styr var mikroskop zoomar in
Metoden går ut på att först göra en lågupplöst grovskanning av provet som forskarna vill avbilda. Skanningen samlar in datapunkter om provet och ger en snabb överblick.
– Algoritmer vi utvecklat räknar sedan ut exakt var det motoriserade mikroskopet ska zooma in för att fånga det vi är intresserade, eller upptäcka det som man kanske inte förväntat sig se i provet som studeras, säger Pontus Nordenfelt, forskare inom infektionsmedicin vid Lunds universitet.
Metoden som forskarna har utvecklat blir som en mjukvaru-uppgradering av det vanliga mikroskopet och tillämpningarna är många.
Kan underlätta studier av cancerceller
Ett område där forskarna tror att lösningen kommer få betydelse är vid studier av cellmigration, till exempel hur cancerceller förflyttar sig i kroppen. En lågupplöst bild fångar snabbt in datapunkter på de cancerceller som rör sig. Informationen används sedan för att räkna ut koordinaterna där mikroskopet ska ta högupplösta filmer.
Då får forskarna en högupplöst film på de celler som är mest intressanta att studera, till exempel vid cancerforskning.
Analyser av prover från patienter
Metoden kan också användas för studier av immunförsvaret. Här kan man hitta antingen celler eller mikrober – till exempel bakterier, svampar eller andra mikroorganismer – som beter sig annorlunda och automatiskt rikta in mikroskopet på att filma dessa i hög upplösning. På så sätt kan forskarna analysera patientprover och se avvikelser eller hitta effektiva behandlingar.
Insamlingen blir mer exakt
Förutom en tidsbesparing medför metoden att forskarna avbildar rätt saker på ett sätt som kan upprepas. Metoden kan även användas för att avbilda exakt samma cell i provet, men med olika typer av mikroskop.
– Vanligen är det människor som själva avgör vad som är rätt interaktion att fånga och vad som är tillräckligt bra data. Men faktum är att vi inte är så duktiga på att avgöra detta. Med datadriven smart mikroskopi kan du från data beskriva exakt vad du vill samla in och ta bort den mänskliga faktorn från själva insamlingsprocessen, säger Oscar André, doktorand vid Lunds universitet.
Pontus Nordenfelt, forskare och docent i infektionsmedicin vid Lunds universitet, pontus.nordenfelt@med.lu.se
Forskare på Mälardalens universitet har utvecklat en prototyp för ett AI-system, som är tänkt att underlätta för ATM- operatörer som jobbar med flygledning.
Systemet kan till exempel beräkna störningar och hjälpa trafikledare att kommunicera information till passagerare, piloter och flygledare – men också förhindra själva störningarna.
Vägledning för piloter och flygledare
Inom ATM, som är förkortning för Air Traffic Management, gäller det för operatörerna att optimera trafikflöden, upptäcka risker för kollisioner mellan flygplan och ge vägledning för att undvika dem.
Forskarnas nya AI-system är en förutsägande applikation som ger optimala lösningar till operatörerna, och även förklara varför dessa lösningar är bäst.
Systemet är byggt i en miljö med XAI, Explainable Artificial Intelligence. Det använder en två- eller tredimensionell karta för att visualisera alla möjliga lösningar, lyfter fram det bästa alternativet och ger vägledning till piloter eller flygledare för att upprätthålla säkert avstånd mellan flygplan.
Förbättrar funktion hos AI-system
Lösningen har utvecklats inom ramen för projektet Artimation, där forskarna också har tagit del av synpunkter från slutanvändare.
– Projektresultaten förbättrar funktionaliteten, acceptansen och tillförlitligheten hos AI-system i allmänhet, men uppfyller också globala mål som förbättring av industri, innovation och infrastruktur i samhället, säger Mobyen Uddin Ahmed som är professor i artificiell intelligens vid Mälardalens universitet.
Kan underlätta utveckling av pålitliga system
Resultaten från projektet kommer även vara användbara för andra AI-forskare, menar forskarna vid Mälardalens universitet.
– Även teknikleverantörer kommer att ha nytta av resultaten, vilket förhoppningsvis leder till AI-system som blir mer kommunikativa och pålitliga för de mänskliga användarna säger Shahina Begum, professor i artificiell intelligens vid Mälardalens universitet.
Kontakt:
Shahina Begum, professor i artificiell intelligens vid Mälardalens universitet, shahina.begum@mdu.se
Mobyen Uddin Ahmed, professor i artificiell intelligens vid Mälardalens universitet, mobyen.uddin.ahmed@mdu.se
I en studie som mynnat ut i en rapport har forskare följt 19 nyanlända lärares väg till svenska skolan. Den visar att lärarna, efter att ha läst svenska på SFI, upplevde svårigheter att hitta den rakaste vägen till att klassas som svensk lärare.
Lärarna i studien har gått Snabbspår för lärare eller andra kompletterande utbildningar på universitetsnivå. Vägen till snabbspåret börjar vanligtvis genom kontakt med Arbetsförmedlingen.
– Många som deltar i utbildningarna vill veta vilken som är snabbaste vägen till jobb. Det är svårt att få en överblick på processen beroende på utbildningen man har med sig och hur man har arbetat tidigare. Systemet är svårnavigerat även för Arbetsförmedlingen och universitet där utbildningen sedan äger rum, säger forskaren Catarina Economou vid Malmö universitet.
Lärarna i studien upplevde att det var svårt att få reda på exakt vad de behövde studera för att få sin svenska lärarlegitimation. Det tar tid att få besked från myndigheter som Universitets- och högskolerådet, UHR, och Skolverket kring vad – och hur mycket – de behöver komplettera sina befintliga utbildningar.
Saknar dokument och examensbevis
Ett problem kan också vara lärare som har flytt inte har fått med sig examensbevis och dokument från sitt hemland.
– Det är en lång period av osäkerhet som gör att man kan bli frustrerad. Sen får man kanske reda på att någon annan har tagit en annan väg och kanske började undervisa som elevassistent. Mycket handlar också om språkkunskaper, det är inte lätt att ta till sig informationen när man är ny i landet. Många av valideringsprocesserna bygger på att man gör mycket själv och kontaktar rätt person själv, säger forskaren Elin Ennerberg vid Malmö universitet.
Enligt forskarna finns andra snabbspår, till exempel för kockar, där det går betydligt lättare att snabbt komma ut i arbetslivet.
– Även om de vill säkerställa att deras kompetens valideras korrekt vill lärarna veta om det är värt att ta långa vägen till lärarlegitimation eller om de vill prova på att jobba i svenska skolan för att se om det är värt att ta legitimationen.
Rektorer mestadels positiva
De 19 lärarna i studien gick färdigt snabbspåret och jobbar i dag i skånska skolor som legitimerade lärare. I studien intervjuades också nio rektorer som var positiva till lärarnas förmåga att agera brobyggare och deras integrationskompetens. Många av rektorerna såg också fördelar med flerspråkigheten och värderade den som en viktig kompetens.
– Det är också viktigt att se ämneskompetensen som lärarna har med sig. En lärare sa ”jag vill bli mattelärare, inte bara brobyggare”. Deras ämneslärarkompetens kan tillföra skolan något samtidigt som de interkulturella kompetenserna tas tillvara, säger Catarina Economou.
Ofta provanställningar
Rektorerna såg dock risker på förhand med att anställa invandrade lärare och ville ofta helst erbjuda dem prova på-anställningar. De kunde se att lärarna ibland var ovana vid öppenheten mellan hem och skola. De var också ovana vid svenska skolans sätt att bedöma kunskaper.
– Vi har intervjuat individuella rektorer. Deras ansvar är för deras egen skola och elever, det kan vara komplicerat för dem vid en anställningsprocess. De får ett stort ansvar att integrera gruppen på arbetsmarknaden, säger Elin Ennerberg.
Mer om studien:
19 lärare och nio rektorer i Skåne intervjuades. De flesta av de 19 lärarna i rapporten har gått ett snabbspår på Malmö universitet. Många av dem kommer ursprungligen från Syrien och de har haft en anställning som lärare i Sverige i ett–tre år. Vid sidan av snabbspåret har flera gått kursen Utländska lärares vidareutbildning (Ulv).
Efter en period av ansträngande fysisk aktivitet behöver ryggradsdjur, inklusive människor, vanligtvis en period av återhämtning.
Förutom att sänka hjärtfrekvensen och reparera skadade muskler kan även mindre uppenbara fysiologiska system behöva återhämtas. Intensiv fysisk aktivitet kan nämligen påverka en individs grundläggande immunförsvar.
Paus för att bygga upp immunförsvaret
När flyttfåglar migrerar stannar de regelbundet i några dagar på ett ställe för att vila och äta. Tidigare har detta setts som nödvändigt för att de ska få nya fettreserver som ger bränsle för flyttningen.
Men nu har forskare visat att fåglarna också bygger upp immunförsvaret under depåstoppen. Och det går väldigt snabbt. Några dagars vila räcker gott och väl.
– Det är första gången detta har visats hos vilda flyttfåglar. Vår studie påpekar att flyttfåglarnas raster fyller fler funktioner än att bara att ”tanka”. De behöver nämligen återhämta andra fysiologiska system. Du kan jämföra det med när du kör in bilen på en rastplats längs motorvägen. Det är inte bara för att tanka, du kan också behöva återhämta dig, säger Arne Hegemann som är biolog vid Lunds universitet.
Mat och vila ger kraft för resan
Forskarna har undersökt små flyttfåglar – till exempel bofink, järnsparv och rödstjärt – och analyserat hur deras immunförsvar förändras när de tar en paus under flyttningen.
– Om du ser en liten fågel i din trädgård eller i parken under hösten och du förstår att den är på väg till Sydeuropa eller Afrika, då är det fascinerade att fundera på varför den tar en paus. Och varför det är så viktigt att fåglarna har tillräckligt med mat men även lugn och ro under rast. Om de inte får mat eller vila, kan de inte återhämta immunförsvaret – och då riskerar de att bli sjuka, säger Arne Hegemann.
Immunfunktioner återställs
Genom att samla in och jämföra data från olika individer och arter, visar forskarna att fritt flygande flyttfåglar kan återställa flera parametrar av immunfunktionen under mellanlandningar, som är stationära perioder mellan flyttningar.
– Det är fascinerade hur mycket vi fortfarande inte vet om fågelflyttningen och det kommer regelbundet nya spännande saker. Med detta ger vi en viktig pusselbit om hur flyttfåglar klarar av de fysiologiska utmaningar de möter på sina långa resor, säger Arne Hegemann.
Arne Hegemann, forskare vid biologiska institutionen, Lunds universitet, arne.hegemann@biol.lu.se
I studien har forskarna undersökt så kallat epigenetiskt åldrande hos en grupp kvinnor som inom psykiatrin fått diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom och suicidalt beteende. De jämfördes med en kontrollgrupp med friska kvinnor.
Kvinnorna med diagnosen hade i genomsnitt en biologisk ålder*, som var sex år över deras faktiska, kronologiska ålder. Skillnaden var ännu större om kvinnorna dessutom använde tobak. Då var den biologiska åldern nästan elva år högre än den faktiska åldern.
– Resultatet visar på behovet av interventioner för att minska tobaksanvändande och ger på så sätt konkret information om möjliga insatser för att förbättra hälsoutfall i denna patientgrupp. Men mer forskning behövs samtidigt för att kunna följa sambanden mellan psykisk och fysisk ohälsa, säger forskaren Adrian Desai Boström vid Umeå universitet.
Biologisk och epigenetisk ålder
*Med biologisk ålder menas en persons kroppsliga hälsotillstånd, som kan vara högre eller lägre än den egentliga åldern.
Epigenetisk ålder bygger på att den biologiska åldern uppskattas genom mätningar av förändringar i aktiveringsmönstret hos personens genom, det vill säga arvsmassa.
Flera så kallade epigenetiska klockor har utvecklats i syfte att möjliggöra mätning av individers biologiska ålder genom att undersöka genaktivitet på olika platser i genomet som har samband med hälsoutfall. I studien används den epigenetiska klockan GrimAge, som i tidigare studier har visat sig vara träffsäker i att förutsäga förväntad livslängd eller förväntad tid till att personer drabbas av cancer eller hjärtkärlsjukdom.
Diagnosen vanligare bland kvinnor
Studien visar på sambandet mellan diagnosen och biologisk ålder, men ger inte svar på den direkta orsaken till det förtida åldrandet.
Att studien bara omfattar kvinnor beror på att det ursprungliga projektet med den emotionellt instabila gruppen bara bestod av kvinnor, där diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom är vanligare än bland män.
– Studien kan bidra till en ökad förståelse för hur sjukvården ska möta denna sårbara grupps behov. Att personer med psykiatriska diagnoser också har sämre hälsa är känt sedan tidigare, men nu får vi mer precis kunskap för att förstå graden av hälsoförlust, säger forskaren Jussi Jokinen vid Umeå universitet.
Mer om studien
Studien som gjorts vid Umeå universitet och Karolinska institutet baseras på undersökningar av 97 kvinnor i Stockholmsområdet med diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom och suicidalt beteende. I studien ingick också en kontrollgrupp med 32 friska kvinnor.
Eftersom studiegruppen endast omfattade kvinnor är det oklart i vilken mån resultaten även är giltiga för män.
Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i världen. I Sverige har elva procent av fyraåringarna övervikt. Motsvarande siffra för barn mellan sex och nio är 21 procent. I socioekonomiskt utsatta områden är övervikt bland barn ännu mer utbredd.
Drygt 500 familjer med små barn har nu deltagit i en studie där en mobilapp testades för att förbättra kostvanorna. Appen MINISTOP 2.0 har utformats av forskare vid Karolinska institutet.
– En viktig och unik aspekt av studien är att appen anpassats till flera språk såsom svenska, somaliska, arabiska och engelska för att nå ut till så många familjer som möjligt, säger forskaren Marie Löf vid Karolinska institutet.
Barnfamiljerna rekryterades från ett flertal barnavårdcentraler. Hälften av barnen lottades till en kontrollgrupp som fick standardvård och den andra hälften använde mobilappen.
Mindre socker och minskad skärmtid
Under de sex månader som studien pågick fick föräldrarna information om hälsosamma levnadsvanor via appen. De hade även möjlighet att registrera barnets intag av frukt, grönsaker, sötsaker, snacks och sockersötade drycker. De kunde också anteckna barnets fysiska aktivitet och skärmtid.
– Publikationen visar att barnen i interventionsgruppen hade statistiskt signifikant lägre intag av söta och salta snacks, söta drycker, samt mindre skärmtid, säger forskaren Christina Alexandrou vid Karolinska institutet.
Intaget av söta drycker var till exempel 32 gram lägre per dag hos barnen i app-gruppen jämfört med kontrollgruppen. Det motsvarar en minskning med cirka 20 procent av medelintaget hos svenska barn i förskoleåldern.
– Mycket glädjande är också att föräldrarna som fått tillgång till appen rapporterade högre tilltro till sin egen förmåga att främja goda levnadsvanor hos sitt barn när det gäller såväl kost som fysisk aktivitet, säger Marie Löf.
Digitalt verktyg för barnhälsovården
Resultaten är viktiga för hälsofrämjande arbete inom barnhälsovården, menar forskarna.
– Vi har visat att vi med ett digitalt verktyg kan göra skillnad och appen kommer nu att implementeras vid ett flertal barnavårdscentraler i Sverige. Vi når många familjer oavsett språk och vi kan bidra till hälsosammare levnadsvanor hos små barn, samt bidra till att föräldrar känner sig stärkta i sitt föräldraskap kopplat till levnadsvanor, säger Marie Löf.
Så gjordes studien
Totalt 552 familjer med ett barn mellan 2,5 och 3 år rekryterades från 19 barnhälsovårdscentraler över hela Sverige.
24 procent av barnen i studien hade två utrikesfödda föräldrar vilket motsvarar Sveriges befolkning i stort. Hälften av barnen randomiserades till en kontrollgrupp som fick standardvård och den andra hälften ingick i interventionsgruppen med mobilappen.
Marie Löf, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska institutet, marie.lof@ki.se
Forskare vid Högskolan i Gävle har gått igenom 43 studier som har analyserat sambandet mellan distansarbete och produktivitet. En övervikt av studierna, som gjordes mellan 2000 och 2021, visade att distansarbete bidrog till bättre produktivitet, samtidigt som kvalitet inte påverkades negativt.
I en ny studie med över 500 europeiska företagsledare säger en majoritet av företagsledarna att distansarbete är mer produktivt. En Sifo-undersökning visar även att varannan kontorsarbetare får mer gjort när de arbetar på distans.
Tydligt mönster
I de studier som frågat de anställda, eller deras chefer, sågs ett tydligt mönster där de som själva valt distansarbetet upplevde ökad effektivitet eller produktivitet. Möjligheten att kunna välja själva hade också stor betydelse för viljan att stanna kvar på sin arbetsplats.
– Vi ser att själva möjligheten att kunna välja distansarbete är lika betydelsefull som att faktiskt distansarbeta och av stor vikt för viljan att stanna som anställd, säger Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Samtidigt fann några studier att distansarbete ledde till en sämre prestation.
Skiljer sig mellan organisationer
Vid en närmare analys framträdde ett mönster som visade att företag inom samma bransch eller personal inom samma yrke med specifika arbetsuppgifter, till exempel antal besvarade telefonsamtal, tenderade att visa mer positiva resultat. Detta jämfört med olika typer av organisationer där man använde mer generella sätt att mäta arbetsprestationen, till exempel hur man presterat i allmänhet.
– Även om distansarbete inte är någon enkel patentlösning, bland annat vad gäller arbetsmiljöarbete och ledarskap, menar vi att rätt använt har det potential att bidra positivt både till produktivitet och anställdas arbetsprestation, säger Gunnar Bergström.
Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, Gunnar.Bergstrom@hig.se
Träd och annan grönska i städer gör både nytta och är viktigt för människors välbefinnande.
Trädens blad och barr filtrerar bort luftföroreningar och minskar på så sätt befolkningens exponering för skadliga ämnen i luften. Men vilka träd renar luften mest effektivt?
Forskare från Göteborgs universitet har samlat in blad och barr från elva olika träd som växer på samma plats i Botaniska trädgårdens trädsamling i Göteborg. De har därefter analyserat vilka ämnen som träden fångat upp.
– Trädsamlingen ger en unik möjlighet att testa många olika trädarter med liknande miljöförhållanden och exponering för luftföroreningar, säger forskaren Jenny Klingberg.
Hälsovådliga föroreningar
Totalt analyserades 32 olika föroreningar. En del är bundna till partiklar i olika storlek, andra är i gasform.
Det finns ett bevisat samband mellan exponering för luftföroreningar och en ökad risk för sjukdomar i hjärt- och kärlsystemet samt problem med luftvägarna. Fokus i projektet har varit så kallade PAH, som är en förkortning av polycykliska aromatiska kolväten.
I städer är trafiken den största källan till dessa kolväten som släpps ut vid ofullständig förbränning i motorerna.
– Våra analyser visar att olika trädarter har olika förmågor att ta upp luftföroreningar. Barrträd tar oftast upp mer gasformiga PAH:er än lövträd. En annan fördel med barrträd att de även fungerar som luftrenare på vintern, då luftföroreningshalterna vanligen är som högst, säger Jenny Klingberg.
Forskarna samlade in barr och löv från Botaniska trädgården för att analysera hur väl de fångar upp skadliga ämnen från luften. Bild: Jenny Klingberg
Barr renade luften i flera år
Forskarna såg också att barren fortsatte att ta upp luftföroreningar under flera år, vilket löv av naturliga skäl inte gör. Men lövträden hade andra fördelar. De var effektivare på att rena luften från partiklar. Det antas bero på att bladen har en större yta som partiklarna kan fastna på.
– Det skilde mer mellan de olika arterna än vad vi hade trott. Allra bäst i testet var lärkträdet, som är ett barrträd som tappar sina barr varje höst. Lärken tog upp allra mest partikelbundna föroreningar, men var också bra på att fånga in gasformiga PAH:er, säger Jenny Klingberg.
Ingen stor nedbrytning av föroreningar
Barren och bladen bryter dock inte ner föroreningarna i någon större utsträckning, även om solljus kan starta en sådan process. Det finns alltså en risk att myllan under träden blir förgiftad av föroreningarna när bladen och barren multnar. Ekosystemet i marken riskerar därmed också att påverkas, även om detta inte har undersökts i studien.
– Föroreningarna verkar inte påverka trädens fotosyntes, klorofyllinnehållet är lika stort i de mest förorenade delarna av Göteborg jämfört med träd som växer i miljöer med mindre föroreningar. Men det kan nog se annorlunda ut i städer med ännu sämre luft, säger forskaren Håkan Pleijel vid Göteborgs universitet.
Noggrann stadsplanering behövs
Men det inte bara att sätta i gång och fylla städernas gator med träd för att skapa en bättre luftmiljö för de boende. En rad faktorer avgör nyttan. En allé med träd i ett trångt gaturum kan minska omblandningen av luften. Det gör att halterna av föroreningar vid en trafikerad gata snarare kan öka lokalt på grund av trädridån.
I trånga vindskyddade gatumiljöer kan mer lågvuxen vegetation som häckplanteringar därför vara att föredra, menar forskarna. Det behövs därför en noggrann stadsplanering där olika trädarter blandas i planteringarna för att optimera luftreningen, samt väga den mot andra funktioner och nytta av träden.
– Den här studien bidrar till att öka kunskapen om trädens förmåga att rena luften och vilka trädarter som är bäst på att ta upp luftföroreningar. Sådan kunskap är viktig för stadsplanering när hållbara städer ska utformas. Även om träd och grönska kan bidra till bättre luftkvalitet i städer så är minskade utsläpp trots allt den viktigaste åtgärden, säger Håkan Pleijel.
Håkan Pleijel, professor i tillämpad miljövetenskap vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, hakan.pleijel@bioenv.gu.se
Jenny Klingberg, forskare i tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs botaniska trädgård, jenny.klingberg@vgregion.se
Avhandlingen handlar om att implementera djupinlärningsapplikationer på inbyggda system, det vill säga alla datorsystem med en specialfunktion – till exempel en smart klocka eller en självkörande bil.
Djupinlärning är en typ av teknik inom artificiell intelligens som ”lär datorer att lära sig” medan de arbetar. Denna teknik gör det möjligt för en förarlös bil att känna igen olika trafikskyltar, men finns i allt från smart teknik för hemmet till sjukhusutrustning.
– Tekniken väcker frågan om hur man kan använda applikationerna, garantera deras effektivitet och hantera den tekniska utvecklingen när det gäller algoritmer för djupinlärning, som hela tiden blir mer intelligenta, säger Nesma Rezk som nyligen doktorerat vid Högskolan i Halmstad.
Möjliggör AI i vardagen
Det finns avancerade hårdvaruplattformar med kraftfull prestanda, men djupinlärningsmodellernas höga krav på hårdvarans data- och minnesresurser innebär en utmaning. Om hårdvaran och modellerna inte är tillräckligt kompatibla kan applikationernas effektivitet begränsas.
Algoritmer optimeras
Nesma Rezk förvånades av att det i många fall var möjligt att komprimera djupinlärningsmodellen till mindre än en fjärdedel av den ursprungliga storleken och ändå få modellen att fungera korrekt.
– Djupinlärningsapplikationer bör inte sättas i drift direkt i inbäddade system. Ett första steg som kallas algoritmisk optimering bör tillämpas först. Algoritmisk optimering är en metod som minskar kraven från djupinlärningsapplikationer och gör det möjligt att köra dem på resursbegränsade plattformar samtidigt som de fungerar som de ska.
Länk mellan djupinlärning och vardagsliv
Nesma Rezk tror att hennes forskning kan bli en del av länken mellan djupinlärning och människors vardag.
– Genom att möjliggöra användningen av djupinlärningsapplikationer på inbäddade plattformar och göra tillämpningen effektiv, snabb och robust, kan vi integrera AI överallt i vardagen, säger hon.
Nesma Rezk, forskare vid akademin för informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad, nesma.rezk@hh.se
De senaste årens demokratimätningar visar att det pågår en demokratisk tillbakagång i världen och att allt fler människor lever i diktaturer.
Nu släpper Varieties of Democracy-institutet, V-Dem, vid Göteborgs universitet en ny rapport som visar att trenden håller i sig. Världen har inte varit mer antidemokratisk på 35 år.
– Den demokratiska nivån för den genomsnittlige världsmedborgaren år 2022 är tillbaka på 1986 års nivå. Det innebär att 72 procent av jordens befolkning, 5.7 miljarder människor, lever under auktoritärt styre, säger Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Den demokratiska tillbakagången är mest dramatisk i Stillahavsregionen, Östeuropa, Centralasien, Latinamerika och Karibien.
Fler diktaturer än liberala demokratier
Antalet länder i världen som just nu upplever demokratiska bakslag, så kallad autokratisering, har stigit kraftigt – från 13 till 42 länder mellan åren 2002 och 2022. Det är den högsta siffra som institutet V-Dem uppmätt.
Det som generellt sätter i gång autokratisering i ett land är när auktoritära politiska rörelser får direkt inflytande på regeringspolitiken, där de nedmonterar de demokratiska institutionerna: fria medier, civilsamhälle, oberoende organisationer och rättsväsende. Har detta väl inletts nedmonteras demokratin i de allra flesta fall.
Årets rapport belyser också diktaturernas globala frammarsch. För första gången på två decennier har världen fler diktaturer än liberala demokratier. 28 procent av världens befolkning, eller 2.2 miljarder människor, lever nu i rena diktaturer.
– Det kan jämföras med att 13 procent, 1 miljard människor, lever i liberala demokratier.
Bolivia har gått från autokrati till demokrati. Här ses regeringsbyggnaden i La Paz.
Det finns ljusglimtar
Det finns dock länder som tagit sig ur långa perioder av demokratisk nedmontering.
Bolivia, Moldavien, Ecuador, Maldiverna, Nordmakedonien, Slovenien, Sydkorea och Zambia har alla lyckats vända sin autokratiska utveckling.
– Att åtta länder går från autokratier till demokratier är glädjande för demokratin. Det är ovanligt att vi ser länder göra en u-sväng tillbaka till ett demokratiskt styre, säger Staffan I. Lindberg och fortsätter:
– Det länderna har lyckats med är bland annat att få till stånd en prodemokratisk mobilisering, de har återinrättat ett oberoende rättssystem, avsatt auktoritära ledare, infört fria och rättvisa val, arbetat för att minska korruption, och på senare tid fått ett väl fungerande civilsamhälle. Precis några av de ingredienser som vi svenskar anser att en demokrati ska innehålla.
Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sil@v-dem.net
Det är välkänt att fetma är en stor riskfaktor för sjukdom och död, liksom att fetma är vanligare i USA än i Europa.
En avhandling vid Umeå universitet visar dock att överviktiga svenska män löper större risk att dö i förtid jämfört med lika överviktiga amerikanska män. För kvinnor är däremot riskbilden för fetma likartad i länderna.
– Resultaten är överraskande och det behövs ytterligare forskning för att förstå vad som driver de här sambanden. Det är helt klart att svår fetma är ett allvarligt hälsoproblem i båda länderna, men andra faktorer verkar spela roll för hur stor riskökningen är vid svår fetma, särskilt för män, säger Melissa Scribani, doktorand vid Umeå universitet.
Avhandlingen visar att svenska män med svår fetma löpte nästan fem gånger större risk att dö i förtid av hjärt-kärlsjukdom jämfört med normalviktiga män. Amerikanska män med lika svår fetma har ”bara” tre gånger så stor risk att dö i förtid.
Kvinnor har samma riskmönster
Kvinnor med fetma löpte också ökad risk att dö i förtid, men där var riskmönstret likartat i Sverige och USA.
Under en tjugoårsperiod har yngre vuxna, särskilt kvinnor, stått för de största ökningarna av kroppsmasseindex, BMI, i både Sverige och USA. Andelen med fetma ökade under perioden, särskilt i USA.
I sin avhandling har Melissa Scribani analyserat data från en tioårig studie om viktkontroll i USA där beteenden, attityder och uppfattningar bland kvinnor mellan 26 och 35 år har undersökts.
Fysisk aktivitet gör skillnad
Studien visade att daglig fysisk aktivitet förhindrade viktökning bland kvinnorna. Intervjuer visar också att svårigheterna att upprätthålla hälsosam kost och träning inte berodde på brist på kunskap om fördelarna med hälsosamma val. Snarare spelade personliga relationer och miljöfaktorer en roll i förmågan att äta bra och hålla sig i form.
Kvinnor som hade mer stödjande relationer och bättre ekonomiska möjligheter hade också lättare att äta hälsosamt och att vara fysiskt aktiva.
– Med tanke på fetmans tydliga effekter på hälsa och dödlighet och det faktum att fetma fortsätter att öka bland yngre vuxna, bör viktkontrollinsatser prioriteras. För att detta ska lyckas måste individuella och miljömässiga faktorer beaktas, säger Melissa Scribani.
Mer om studien
Avhandlingen bygger på data från hälsoundersökningar i USA och Sverige under perioden 1989 – 2009 med totalt över 27 000 deltagare, kombinerat med en studie av över 90 000 personer som följts för att avslöja risken för fetmarelaterad för tidig död.
En kvantitativ undersökning av drygt 500 personer och intervjuer med 15 kvinnor i åldrarna 26 – 35 användes för att förstå faktorer som kan främja bibehållande av kroppsvikten.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
