Efter statssocialismens fall år 1989 stod den polska forskningspolitiken inför omfattande förändringar. Bland annat bildades KBN, Komitet Badan Naukowych, ”Forskningskommittén”. Den hade till syfte att formulera och implementera en ny forskningspolitisk modell efter den tidigare sovjetiska centraliserade modellen.
– Kommittén fungerade som en mer eller mindre autonom instans i förhållande till den polska regeringen. Den styrdes av akademikerna själva och hade hand om både ansökningsprocesser om forskningsanslag och forskningspolitiken på makronivå för att försäkra vetenskapens ”frihet” i förhållande till den politiska styrningen, berättar Sofia Norling, författare till avhandlingen Mot ”väst”. Om vetenskap, politik och transformation i Polen 1989-2011.
Politikens relation till den vetenskapliga kunskapsproduktionen gick därmed på kort tid från att vila på den sovjetiska modellens ideal och värden om hur vetenskapen i första hand skulle bidra till samhällsnyttan, till ett ideal som snarare erkände vetenskapens egenvärde. Detta ideal hade dessutom stark förankring i den politiska historien, och i de strukturer och kultur som forskningssystemen, forskningspolitiken och intelligentian i Polen präglats av under mellankrigsperioden.
– Det fanns närmast utopiska inslag i dessa idéer som kan liknas vid en slags ”vetenskapens republik”. Man ville återerövra idéer som kännetecknat relationen mellan vetenskapen och politiken före statssocialismens tid, säger Sofia Norling.
Snart började dock omfattande reformer av den polska forskningspolitiken.
– Under 1990-talet behövde Polen mobilisera offentliga resurser för att bygga upp marknadsekonomin och efter det tog förberedelserna inför EU-inträdet 2004 fart. Denna utveckling bidrog till omfattande omförhandlingar och omtolkningar av den anti-politiskt orienterade forskningspolitiska modellen med akademisk självorganisering som grundval.
Omförhandlingarna och omtolkningarna ledde snart till att man fullständigt frångick det autonoma idealet och framåt mitten på 10-talet mer eller mindre kopierat EUs forskningspolitiska linje.
– Gränsdragningarna mellan framförallt vetenskapen och den politiska styrningssfären förändrades därmed i grunden, både på det idémässiga planet, men även i den politiska praktiken.
FAKTA
Sofia Norling har genomfört sin forskarutbildning vid Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola, och inom den tvärvetenskapliga forskarutbildningen vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.
Avhandlingens titel: Mot ”väst”. Om vetenskap, politik och transformation i Polen 1989-2011. Disputationen ägde rum den 7 mars 2014, opponent var docent Per Högselius från Kungliga tekniska högskolan.
– Många har haft frisör som sitt drömyrke ända sedan de var små. Får de då besvär försöker de anpassa sig på olika sätt, men det kan vara väldigt svårt, säger Kerstin Kronholm Diab. Hon är regionmiljösköterska vid avdelningen för Arbets- och miljömedicin hos Region Skåne samt forskare vid Lunds universitet.
I båda egenskaperna har hon sysslat mycket med frisörer och deras arbetsmiljöproblem, speciellt de luftvägsbesvär som orsakas av alla blekmedel, hårfärger och sprayer. Frisörer har en klart ökad risk för både astma, nästäppa, rethosta och pip i luftrören jämfört med befolkningen i allmänhet.
Somliga försöker hantera besvären genom att ta ut ett par semesterdagar när symtomen blivit för kraftiga, fann Kerstin Kronholm Diab i en tidigare studie. Det bidrar till att de sällan kan ta ut långa semesterperioder.
– I en av våra studier ville vi följa en grupp frisörer som återkommit från tre veckors semester. Men vi kunde inte få ihop tillräckligt många som varit lediga så länge, så vi fick ändra villkoren till bara två veckors semester, berättar hon.
Frisörerna följdes sedan i en månads tid. Under den månaden fick de frisörer som besvärades av blekmedel ökande besvär och en sjunkande livskvalitet. De friska frisörerna däremot upplevde snarast bättre livskvalitet efter en månad på arbetet.
– Frisörerna trivs ju på många sätt väldigt bra. De tycker om kontakten med kunderna, gemenskapen med kollegorna och att yrket är fritt och kreativt. Det är nog därför även de som har luftvägsproblem så gärna vill vara kvar i yrket, säger Kerstin Kronholm Diab.
De allra flesta frisörer i Sverige är kvinnor och egenföretagare. På en hårsalong är det ofta en av frisörerna som är ägare medan de andra hyr varsin stol. Det oklara ansvaret för arbetsmiljön och frisörernas låga anslutning till fack och företagshälsovård gör det svårt att ta itu med arbetsmiljöproblemen, som kan kräva dyra investeringar.
– Somliga frisörer försöker skydda sig genom att bära en liten fläkt på sig, eller använda andningsskydd. Men fläkten ger ingen bra hjälp eftersom den bara sprider runt kemikalierna i rummet, och andningsskyddet kan verka avskräckande på kunderna. Det bästa är därför att installera en bra ventilation i salongen och dragskåp i det rum där man blandar till färgerna, förklarar Kerstin Kronholm Diab.
Ännu bättre vore det förstås om de olika hårprodukterna blev mer skonsamma. Men dit är vägen lång, eftersom man ännu inte vet tillräckligt om vilka specifika ämnen i hårkemikalierna det är som framkallar besvären. Tills vidare handlar det därför om att öka medvetenheten om arbetsmiljöns betydelse både hos dem som redan arbetar i yrket och dem som är lärare respektive elever på frisörutbildningarna.
Ingela Björck
FAKTA
Avhandlingen heter ”Female hairdressers – Respiratory symptoms, mechanisms and health-related quality of life and their views on the work environment”, och läggs fram den 4 april. En sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4353400.
Ett internationellt forskarlag rapporterar nu att omfattningen av syrebrist i Östersjöns bottenvatten har blivit mer än tio gånger större de senaste 115 åren. Ytan med döda bottnar har ökat från 5 000 kvadratkilometer år 1900 till drygt 60 000 kvadratkilometer under år 2012. Tillräckligt med syre i havets bottenvatten är nödvändigt för ett välfungerade ekosystem med få giftiga algblomningar. Brist på syre leder till att de djur som lever på bottnen dör.
Professor Daniel Conley vid Lunds universitet är en av forskarna som arbetat med studien. Tillsammans med två danska och en svensk forskare har han utvecklat en ny metod som använder spridda syremätningar för att visa hur syrehalterna har förändrats under det senaste seklet. Studien analyserar de olika processer som påverkar syrgashalten i bottenvattnet.
– Vi visste sedan tidigare att de djupare delarna av Östersjön har varit drabbade av syrebrist under lång tid. Med vårt nya angreppssätt kan vi skilja på effekter av klimat, saltvatteninflöde och näringsämnen, faktorer som på olika sätt påverkar mängden syre i vattnet, säger Daniel Conley.
Studien visar att tillförseln av näringsämnen är den huvudsakliga orsaken till den syrebrist som råder i Östersjön idag. Forskarna menar att ökningen av syrebrist beror på att mer näringsämnen än tidigare kommer ut i havet på grund av ökad användning av gödningsmedel, intensivare djurhållning, förbränning av fossila bränslen och utlopp från reningsverk. Conley påpekar att undersökningen också visar att den ökade temperaturen i bottenvattnet under senare år har en ytterligare förvärrande effekt.
– Politiker runt Östersjön måste aktivt verka för att den minskning av näringstillförseln som man har enats om i HELCOMs Aktionsplan för Östersjön kan uppnås. Om åtgärderna skjuts längre in i framtiden kommer Östersjöns tillstånd att förvärras ytterligare, säger Daniel Conley.
Den aktuella studien publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.
Länk till artikeln i Proceedings of the National Academy of Sciences
Studien gav stöd för att inflammationshämning kan ändra utvecklingen av riskabla åderförkalkningsförändringar i kranskärlen.
Sedan många år har man kunnat påvisa inflammation vid de åderförkalkningsförändringar i hjärtats kranskärl som leder till hjärtinfarkt. I en stor världsomfattande studie (STABILITY) har en internationell forskargrupp studerat inflammationshämning för att förebygga åderförkalkningshändelser. Resultaten från studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine samtidigt som de presenteras vid American College of Cardiology´s årliga möte i Washington
Studien har letts av professor Lars Wallentin vid Uppsala Kliniska Forskningscentrum (UCR) och professor Harvey White från Auckland, Nya Zealand.
Studien utvärderade effekten av en ny inflammationshämmande substans (darapladib). I studien jämfördes darapladib med placebo hos patienter med kronisk kranskärlssjukdom med syfte att minska risken för hjärtinfarkt, stroke och hjärtdöd. I studien lyckades inte darapladib uppnå denna primära målsättning. Resultaten visade dock en minskning av specifika kranskärlsrelaterade händelser, som hjärtinfarkt, instabil angina och behov av kranskärlsingrepp.
– Denna effekt stöder hypotesen att inflammationshämning kan ändra utvecklingen av riskabla åderförkalkningsförändringar i kranskärlen och därmed minska risken för hjärtinfarkt och andra kranskärlshändelser” säger professor Lars Wallentin.
Studien genomfördes med målsättningen att visa tilläggseffekten av den nya behandlingen med darapladib hos patienter som samtidigt fick optimal förebyggande behandling med alla andra rekommenderade åtgärder.
– Svårigheterna att nå ett signifikant resultat av vår behandling var stor på grund att av patienterna redan var optimalt behandlade med preventionsbehandling – 97% behandlades med statiner, 92% med acetylsalicylsyra, 79% med betablockad och 77% med ACE-hämmare. Därför var det en stor framgång att vi under studien uppnådde en viss tilläggseffekt, säger docent Claes Held som ledde den oberoende utvärderingen av alla kliniska händelser i studien vid UCR i Uppsala.
Utvärderingen av studien fortsätter nu med analys av blodprover som togs från alla patienter under studiens gång. Dessa blodprover analyseras vid UCR Laboratoriet.
– Vi genomför för närvarande analyser av ett stort antal blodprover som påvisar risk för hjärthändelser och inflammationsaktivitet. Vår förhoppning är att vi skall identifiera biomarkörer som möjliggör för läkare att i framtiden identifiera de patienter som har störst nytta av denna nya form av behandling, säger professor Agneta Siegbahn ansvarig för UCR Laboratoriet.
Mer information om studien:
Darapladib är en kraftig hämmare av Lp-PLA2 som är ett enzym som aktiveras i kranskärlen vid inflammation och där ökade nivåer av Lp-PLA2 i blodet indikerar ökad risk för hjärtinfarkt vid åderförkalkningssjukdomar. STABILITY studien är en global fas III studie som inkluderade 15 828 patienter från 39 länder med kronisk kranskärlssjukdom till behandling med 160 mg darapladib eller placebo dagligen. Uppföljningstiden var i genomsnitt 3,7 år. Minskningen av det primära effektmåttet – tid till första hjärtinfarkt, stroke, och hjärtrelaterad död – uppnådde inte statistisk signifikans med 769 händelser (9,7%) i darapladibgruppen jämfört med 819 händelser (10,4%) i placebogruppen. Dock observerades en signifikant minskning av det sekundära effektmåttet med en minskning av viktiga kranskärlshändelser (hjärtinfarkt, akut behov av angioplastik/ballongvidgning eller bypass operation, eller död) så att darapladibgruppen hade en 10% relativ riskreduktion, med 737 händelser (9,3%) jämfört med 814 händelser (10,3%) för placebo. Inga allvarliga biverkningar relaterade till behandlingen med darapladib noterades.
Läkemedlet darapladib utvecklas av GlaxoSmithKline, som även sponsrar genomförandet av STABILITY studien.
– Pengarna är i huvudsak avsedda att användas till inköp av mätutrustning för forskning och forskarutbildning inom teknisk mekanik, säger Jens Fransson, professor i experimentell strömningsmekanik vid KTH och den som står som anslagsmottagare.
Han fortsätter med att berätta att den avancerade optiska utrustningen bland annat består av mycket avancerade höghastighetskameror, som kan fånga upp till 1 miljon bilder per sekund och andra med hög sensorupplösning och förmåga att snabbt spara och bearbeta mycket data.
– I slutändan handlar det om att lagra data och bearbeta informationen. Tidigare kunde det ta veckor att processa data, med den nya utrustningen kommer vi att optimera bildbehandlingen så att det går betydligt snabbare. Anledningen till att vi behöver och vill investera i optiska mätinstrument är för att denna utrustning är, i vissa avseenden, betydligt bättre än traditionella mätsonder. Sondens närvaro kan påverka mätningarna medan du med en optiskt instrument inte riskerar att störa exempelvis en strömmande vätska eller gas, säger Jens Fransson.
Jens Fransson tillägger att det också är svårt att göra beräkningar och simuleringar inom den strömningsmekanik som han och kollegorna arbetar med, detta på grund av de höga Reynoldstal som förekommer.
Pengarna tillfaller som sagt Odqvistlaboratoriet, som består av tre samarbetande institutioner vid KTH: Hållfasthetslära, Farkost och flyg och Mekanik. Jens Fransson berättar att labbet tidigare gick under namnet Centre for Experimental Mechanics, CEEM.
– År 2010 bildades CEEM. Här har vi samlat all experimentellt avancerad forskning och utbildning inom teknisk mekanik. En ny KTH-satsning inledes 2013, vilket innebär att KTH under fem år framöver går in med 2 miljoner per år. Detta för att stärka de befintliga forskningsmiljöerna för experimentell mekanik, säger Jens Fransson. Han tillägger att en av anledningarna till att KTH fick anslaget från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse förmodligen var den redan gjorda satsningen från KTH:s sida.
– Jag tror också att styrkan i ansökan är det nationella perspektivet, samt ett starkt stöd från övriga universitet. Vidare tror jag att det faktum att vi förser svensk industri med arbetskraft i form av examinerade studenter har vägt tungt. Idag handlar det om att kunna visa på bredd, och vi har en samlad kompetens under ett och samma tak, säger Jens Fransson.
Den typ av forskning som kommer att bedrivas i Odqvistlaboratoriet är enligt Jens Fransson forskning runt vätskors strömning, ljud och vibrationer och olika typer av material när det kommer till flygplan och bilar som två exempel. Pengar ger också en utökad möjlighet att samarbeta med akademi och industri både i och utanför Sverige.
– KTH är redan idag en attraktiv partner i olika forskningssammanhang som har med teknisk mekanik att göra. Våra kort kommer att stärkas ytterligare med dessa pengar, både här hemma och utanför Europa och EU, säger Jens Fransson.
Han avslutar med att säga att anslaget från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse innebär ett jättelyft både för forskningen och för forskarutbildningen.
Ben- och tandimplantat är oftast inte livstidsanordningar. För att ett implantat ska bibehålla sin kvalité och sin plats i kroppen så länge som möjligt måste man sammanfoga det till den intilliggande ben- eller mjukvävnaden. Modifierad hyaluronan, ett ämne som finns naturligt i kroppen hos människor och djur, kan tvärbinda och forma en gel som fästs på ytan av ett implantat. I en studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Advanced Engineering Materials visar forskarna att de gelbelagda titanytorna kan binda proteinmolekyler som främjar benbildning. Dessa proteiner frisätts sedan långsamt när ytan kommer i kontakt med en lösning av kalciumjoner. Denna process stimulerar tillväxten av ben på implantatet.
– Vi kunde mäta ett gellager med en tjocklek på några miljondelsmillimeter med hjälp av neutronreflektion, säger Ida Berts. Denna metod ger en detaljerad bild av vad som händer vid en yta, i synnerhet kunde vi observera att proteinet BMP-2, som stimulerar bentillväxt, band sig till gelen. Det bunda proteinet är stabilt i vatten, men kan frigöras långsamt genom tillsats av vattenlösningar innehållande kalcium. Kalciumjoner binder till gelen istället för proteinet som då frisätts. Det frisatta proteinet stimulerar då kroppen att bilda ben.
Både bindnings- och frisättningsprocessen kunde följas och mängden proteiner på ytan kunde bestämmas. Mätningarna gav också information om proteinets ytstruktur. Neutronspridning är ett idealiskt verktyg för att förstå samspelet mellan metallytor och mjuka material såsom biopolymerer och proteiner. Detta tack vare neutronernas interaktioner med atomkärnor som möjliggör en kontrastmatchningsteknik som framhäver proteinkomponenter vid ytan.
– Tvärvetenskaplig forskning och sammarbeten möjliggör att avancerade analysverktyg tillämpas på viktiga och svåra medicinska och vetenskapliga utmaningar. Detta spännande arbete är ett resultat från sammarbetet mellan kemister och fysiker samt Centrum för neutronspridning vid Uppsala universitet och laboratorier i Grenoble, säger professor Adrian Rennie.
– Vi kan förvänta oss att materialet kommer att användas inom medicin för att regulera läkningsprocessen i ben, säger docent Dmitri Ossipov.
Artikeln: I. Berts, D Ossipov, G Fragneto, A Frisk, A.R. Rennie, Polymeric smart coating strategy of titanium implants, Advanced Engineering Materials (2014)
Det går att ge omsorg, trots att man själv är i stort behov av densamma. Det visar Joy Torgé i sin studie av nio äldre par där båda har fysiska funktionshinder. De som ingick i studien var mellan 60 och 84 år gamla och hade haft sina fysiska funktionshinder i minst 20 år. Det kunde handla om sjukdomar som MS, polio och CP-skador, men också nedsatt rörlighet av andra skäl eller blindhet. Joy Torgé har gjort sitt avhandlingsarbete inom ramen för forskningsprojektet ”Att åldras med funktionshinder”, vid NISAL, Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
I parintervjuer fick de äldre beskriva hur livet ser ut för dem, hur de hanterar sin vardag, och hur de ser på framtiden. Inom paren hjälper de funktionshindrade varandra så långt de förmår, visar Joy Torgé. Det handlar om integritet:
– Genom att hjälpa varandra blir de mer oberoende av andra. På det sättet skyddar de sin integritet, sin känsla av oberoende och frihet.<br />Gränsen mellan omsorgsgivare och –tagare suddas ut, eller överskrids ständigt i de skiftande vardagssituationerna.
– Vi kategoriserar traditionellt barn, äldre och funktionshindrade som omsorgstagare, men det är en förenkling, säger Joy Torgé.
Men att ge varandra omsorg kan också bli också ett krav, en moralisk plikt, ja, nästan ett tvång. Det handlar alltså om att nå en känsla av frihet i ett avseende genom att fullgöra en plikt i ett annat avseende.
I sin avhandling utmanar hon traditionella dikotomier – tudelningar, både den mellan omsorgsgivare och –tagare, och den mellan oberoende och beroende. Båda kan gälla samtidigt, de utesluter inte varandra. Hon visar också hur gränsen mellan det vi kallar omsorg respektive personlig service är glidande. Definitionsmässigt ges omsorg för det man inte klarar att göra själv, medan service innefattar saker man skulle kunna göra själv. Men i de funktionshindrade parens vardag kan detta skifta från dag till dag.
Slutligen visar studien att ”det goda åldrandet” kan se mycket olika ut. Äldre är ingen homogen grupp, konstaterar Joy Torgé, och den schablonmässiga bild vi har av det goda åldrandet stämmer inte alls alltid.
– Utifrån sett kan dessa funktionshindrade ha dåliga liv, vara olyckliga och en omsorgsbörda för andra. Men själva ser de sig inte så. De är överlag tillfreds, anser sig ha bra liv och ett gott åldrande trots att båda åldras tillsammans med sina långvariga fysiska funktionshinder.
Joy Torgé disputerade den 21 mars vid NISAL. Avhandlingen heter Ageing and Caring as Couples with Disabilities.
Matproduktionens utsläpp av växthusgaser kan bli så stora att de riskerar FN:s klimatmål om maximalt två graders global uppvärmning. Det visar en färsk studie från Chalmers tekniska högskola
Idag presenterar FN:s vetenskapliga klimatpanel, IPCC, sin rapport om effekterna av klimatförändringarna.
Koldioxidutsläpp från energianvändning och transporter står idag för de största utsläppen av växthusgaser. Men nu visar en studie från Chalmers att även om dessa utsläpp skulle minskas till nära 0 är det inte säkert att FN:s klimatmål nås.
Detta beror på att utsläppen från jordbruket riskerar fortsätta att öka i takt med den stigande kött- och mjölkkonsumtionen i världen. Om inga åtgärder görs kan utsläppen av lustgas från åkermark och metan från djurhållningen komma att fördubblas till 2070, och skulle sammantagna bli så stora att det blir nära omöjligt att nå klimatmålet.
– Vi visar att för att få ner jordbrukets utsläpp av växthusgaser på säkra nivåer är minskad konsumtion av kött och mjölkprodukter centralt, säger Fredrik Hedenus, en av forskarna bakom studien. Att förändra matvanor kan ta väldigt lång tid. Jag menar att det finns anledning att redan nu börja fundera på hur matvanorna kan bli mer klimatvänliga.
Fram till 2070 kommer vi att bli fler på jorden och mycket pekar på att allt fler kommer att äta allt mer av kött, mjölk, ost och andra matvaror som orsakar stora växthusgasutsläpp. Detta är en grundläggande orsak till att utsläppen förväntas öka, i kombination med att det är dyrt och svårt att minska utsläppen genom förändrade produktionssätt och teknik.
– Utsläppen kan minskas genom att göra kött- och mjölkproduktionen effektivare, och genom att använda särskilda tekniska lösningar, säger Stefan Wirsenius, medförfattare till studien. Men de möjliga utsläppsminskningarna från sådana åtgärder är ganska begränsade och kommer troligen inte vara tillräckliga för att nå klimatmålet, om kött- och mjölkkonsumtionen fortsätter att öka.
Nöt- och lammkött står för de relativt sett största utsläppen från jordbruket. År 2050 uppskattas nöt- och lammkött orsaka hälften av de globala utsläppen från jordbruket, men bara bidra till ca 3 procent av människornas kaloriintag. Ost och andra mjölkprodukter beräknas stå för omkring en fjärdedel av jordbrukets totala utsläpp.
Resultaten redovisas i artikeln The importance of reduced meat and dairy consumption for meeting stringent climate change targets som publicerats i tidskriften Climatic Change den 31 mars. Artikeln är skriven av Fredrik Hedenus, Stefan Wirsenius och Daniel Johansson på Chalmers.
Länk till artikeln.
En ljudvarning inne i personbilen ger en stor hastighetssänkande effekt vid vägarbetsplatser. Trafiksäkerheten skulle öka för både vägarbetare och trafikanter om integrerade varningssystem införs konstaterar forskare på VTI.
En forskargrupp på VTI har testat metoder som sänker förbipasserande trafikanters hastigheter vid vägarbetsområden genom att i realtid varna med hjälp av ljud. En praktisk utvärdering gjordes i VTI:s körsimulator Sim III.
– Tidigare studier visar att en ljudvarning ger större effekt om den har kvinnoröst, är direkt och informativ, ökar i intensitet och medför nedtoning av andra ljud, exempelvis sänker volymen på bilradion, säger Susanne Gustafsson, utredare på VTI.
Resultaten av simulatorförsöken visar i grova drag att förarna sänkte sin medelhastighet från 110 till 100 km/h när de körde genom vägarbetet utan ljudvarning och från 110 till 88 km/h när de fick ljudvarning.
– Den genomsnittliga sänkningen skattas till 9–17 km/h större med ljudvarning än utan. Dessutom fanns en liten effekt kvar av ljudvarningen även efter vägarbetet, säger Susanne Gustafsson.
Försökspersonerna menade att ljudvarningen bör komma innan man ser vägarbetet. De flesta var positivt inställda till en ljudvarning, men det fanns olika uppfattningar om ifall de själva skulle utnyttja en sådan funktion om den var valbar i exempelvis GPS eller radio. Det kom även förslag på att en applikation kan tas fram för mobiltelefon.
Eftersom trafiksäkerhetspotentialen är god föreslår forskarna fortsatta studier i syfte att vidareutveckla metoden för ljudvarning vid vägarbete.
VTI rapport 805, mer information här.
– Rapporten konstaterar att vi redan känner av effekter av ett förändrat klimat över hela världen. Det handlar om ekologiska förändringar, t.ex. skador på korallrev, smältande glaciärer med konsekvenser för vattenresurser nedströms, skogsdöd och skogsbränder med luftföroreningar som en allvarlig hälsorisk, värmeböljor med ökande dödstal och ohälsa samt minskade skördar främst i tropiska områden, säger en av rapportens huvudförfattare, Lennart Olsson, professor i geografi och föreståndare för LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies, vid Lunds universitet.
Klimatförändringarna påverkar temperaturen på land och i haven och höjer havsnivån. Dessutom försurar utsläppen havet. Ekosystem får det svårare. Värmestress i kombination med förändrade nederbördsmönster som ger översvämningar i vissa regioner och torka i andra får negativa effekter på människors hälsa och livsmedelsproduktion. Hotbilden förstärks i områden som saknar väsentlig infrastruktur och service, alltså i fattiga delar av världen där livsvillkoren för många människor redan är svåra.
– För de många människor som redan idag lever under svåra förhållanden kommer klimatförändringarna som en ytterligare börda och kommer att försvåra ansträngningar att minska fattigdomen i världen. Olika grupper påverkas olika, och det är de fattiga som är särskilt utsatta. I städerna påverkas de främst av prishöjningar på livsmedel och är speciellt utsatta för värmeböljor som förstärks och försvåras av lokala förhållanden. Fattiga på landsbygden påverkas främst av försämrad tillgång till vatten och minskade skörderesultat. Utomhusarbete inom till exempel jordbruk och bygg- och anläggningsindustrin kommer i många regioner att försvåras av ökad värmestress, säger Lennart Olsson.
Rapporten visar tydligt att effekterna på sikt blir allt mer omfattande över hela klotet om den nuvarande trenden fortsätter.
– Det är möjligt att motverka en sådan utveckling, med kraftfulla åtgärder om att minska utsläppen. Ju längre det dröjer, desto större blir konsekvenserna. Vår globala solidaritet och handlingskraft är avgörande för vilket samhälle våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn kommer att leva i. Dagens utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet för minst flera generationer framåt, säger Lennart Olsson.
Om rapporten från IPCC
FN:s klimatpanel IPCC offentliggör idag rapporten Climate Change 2014: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Det är den andra delrapporten i IPCC:s femte stora utvärdering av klimatförändringarna. I rapporten beskriver IPCC konsekvenserna av de klimatförändringar som konstaterades i den första delrapporten. De fyra föregående utvärderingarna är från 2007, 2001, 1995 och 1990. Detta är den mest omfattande rapporten hittills och styrker slutsatsen att klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för jordens ekosystem och samhällen på ett mycket grundläggande sätt.
Trots att den nya tekniken har ökat möjligheterna att arbeta hemifrån sitter många i bilköer eller trängs i kollektivtrafiken för att ta sig till jobbet varje dag.
– Den viktigaste orsaken är enligt min forskning starka social normer som betonar vikten av att vara på plats. Att du inte anses jobba om du inte är på plats tillsammans med vikten av samarbete i team på arbetsplatserna, säger Kristina Trygg som är doktorand i kulturgeografi vid Stockholms universitet.
Avhandlingen har undersökt hur anställda och chefer i Stockholm inom management, PR och kommunikation, förvaltning och forskning ser på arbetet i förhållande till tid och rum. De menar att möten ansikte-mot-ansikte har en särskild betydelse när det gäller att skapa relationer till kunder och kollegor. Avgörande faktorer till varför de vill vara på arbetsplatsen är vikten av att kunna bolla idéer och att missuppfattningar mellan kollegor minskar vid direkt kontakt.
– Ett ökat tempo till följd av förbättrad elektronisk kommunikation har också för många ökat behovet av att ha kollegor nära till hands, säger Kristina Trygg.
En paradoxal utveckling är att istället för att befria människor från arbetsresor så har den nya tekniken snarare lett till att arbetet i många fall koloniserar fritiden. De kontorsarbetare som har studerats i avhandlingen väljer ofta att vara uppkopplade och nåbara för kunder, kollegor och arbetsgivare även efter normal arbetstid. De upplever att det är svårt att skilja på arbete och fritid eftersom att de ser arbetet som sitt intresse. De vill känna sig uppdaterade och ha kontroll över vad som sker även när de inte är på plats.
– Det finns också en förväntan från kollegor, chefer och kunder att de ska vara nåbara efter kontorstid. Det handlar både om en upplevd förväntan och en reell förväntan, säger Kristina Trygg.
Avhandlingen ”Arbetets geografi: Kunskapsarbetets organisation och utförande i tidrummet” finns att ladda ner som pdf
Sandstäpp är en vegetationstyp med arter som trivs på näringsfattig, sandig mark där det finns kalk i ytlagret och gott om öppen sand. På Linnés tid var sandstäpp utbredd i östra Skåne, vilket han rapporterade från sin Skånska resa år 1749. Idag återstår mindre än 50 hektar. Det finns många arter på sandstäppen som inte hittas någon annanstans och deras överlevnad är viktig för den biologiska mångfalden.
– Sandstäppen är skyddad i det europeiska Natura 2000-nätverket, vilket innebär att Sverige är skyldigt att ta hand om de områden som finns kvar. Den har också ett stort kulturellt och estetiskt värde för många människor. Framför allt i östra Skåne har många en speciell relation till sandstäppen och dess arter, säger Anja Ödman, biologiforskare vid Lunds universitet.
Om marken i ett sandstäppsområde ligger ostörd blir ytlagret näringsrikare och kalkfattigare med tiden. För att ett nytt ytlager med mindre näring och mer kalk ska komma i dagen krävs att marken störs på något sätt. En populär förklaring till minskningen av sandstäppens utbredning har hittills varit att det beror på minskat jordbruk under 1900-talet.
Forskarna studerade åtta platser längs Skånes östra kust för att undersöka om teorin stämmer. Med hjälp av historiska kartor analyserade de vilka förändringar i markanvändningen som skett på dessa platser från 1700-talet fram till idag. De studerade också andelen öppen sand under de senaste 70 åren med hjälp av flygfoton, samt mätte kalkhalten i markens ytlager. Den aktuella studien tyder på att förklaringen till sandstäppens minskade utbredning ligger drygt ett par hundra år tillbaka i tiden.
– Det verkar vara de större förändringar som skedde i jordbruket under slutet av 1700-talet och första hälften av 1800-talet som stått för den största minskningen av öppen sand och kalkhalt i ytlagret. Det intensiva brukandet av sandjordarna upphörde då och tall planterades för att minska sandflykten, säger Anja Ödman.
För att skapa förutsättningar för ny sandstäpp räcker det inte att använda marken för bete, en annars vanlig metod för att öka den biologiska mångfalden i gräsmarker.
– Det krävs mer drastiska metoder för att återställa en hög kalkhalt i jorden, minska näringsinnehållet och skapa nya ytor med öppen sand. En sådan metod är borttagning av det näringsrika och försurade ytlagret. Denna metod har prövats i tidigare studier med goda resultat, säger Anja Ödman.
Den aktuella studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.
Terahertzvågor gäckar forskarna. De har högre frekvens än radiovågor, men lägre än synligt ljus – de ligger i gränslandet mellan elektronik och optik, och är svårfångade med dagens teknologi. Samtidigt är de vetenskapligt mycket intressanta, och värdefulla inom till exempel radioastronomin och inom klimatanalys redan idag.
Om forskarna lyckas mäta och tämja vågorna i terahertzspannet till rimliga kostnader öppnas vägen till en spännande teknologisk utveckling.
– Vi ser framför oss att vi kan åstadkomma ultrasnabb kommunikation, över 100 Gbit/s trådlöst, alltså samma hastigheter som vi idag har etablerat i optiska fibrer. Kameror som ser igenom väggar och nya kraftfulla diagnosverktyg inom medicinen är två andra exempel där förväntningarna är stora inom just terahertz-området, säger en riktigt glad Jan Grahn, professor inom mikrovågsteknik.
Han är huvudsökande i forskargruppen som nu har beviljats 39 miljoner kronor i investeringsmedel för att bygga upp ett nationellt laboratorium för mätning och karaktärisering vid terahertz-frekvenser på Chalmers. Uppslutningen bakom förslaget är bred: Egentligen handlar det om fyra forskargrupper vid tre institutioner, totalt drygt 100 chalmersforskare som nu får rejält vässade möjligheter att angripa det så kallade terahertz-gapet.
Dagens besked från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse rör anslag om 203 miljoner kronor till nationellt viktig infrastruktur vid Sveriges universitet. Stiftelsen har under många år varit en stor finansiär av tyngre utrustning på svenska lärosäten och bidrar genom årets beslut med infrastrukturella medel inom medicin, biologi, teknik, ekologi och geovetenskap. Utrustningen ska kunna utnytttjas av forskare vid flera svenska universitet.
I årets ansökningsomgång har Chalmers och Göteborgs universitet lyckats speciellt väl i konkurrensen och får 114 miljoner kronor av beslutade 203 miljoner kronor.
Göteborgs universitet är huvudman för de två andra investeringarna som nu kan ske, i samarbete med Chalmers. Det ena rör autonoma undervattensfarkoster som kan färdas med en medelhastighet på 2-4 knop, särskilt lämpade för storskaliga undersökningar i istäckta områden. Det andra handlar om utrustning för att högupplöst kunna avbilda enstaka molekyler, med hjälp av masspektrometri. Forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tillhör redan de främsta i världen när det gäller studier av ämnesomsättning, och hur metaboliter och lipider samverkar i människokroppen.
Läs mer här om:
Terahertz-satsningen: Ett nationellt laboratorium för mätning av terahertz-frekvenser (populärvetenskaplig sammanfattning)
Mångmiljonsatsning på avancerad utrustning till svenska universitet (Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, KAW)
Graphene Flagship
När stridspiloter kommer in över fientligt luftrum finns det olika rutter att välja på. Vissa rutter är farligare och mer riskfyllda än andra. Med hjälp av ny forskning från Högskolan i Skövde kan flygplanet nu utvärdera olika rutter med hjälp av information från databaser och sensorer – och på så sätt räkna ut vilken rutt som är farligast.
– Det jag fokuserat på i min forskning är stridspiloters överlevnad i första hand och min modell ger dem ett arbetsverktyg som ger en bättre lägesbild över situationen. På så sätt kan stridspiloten fokusera på sin uppgift och inte träffa andra mål av misstag, säger Tina Erlandsson, industridoktorand vid Högskolan i Skövde och vid Saab Aeronautics i Linköping.
Det handlar om tillämpad forskning inom industrin i högsta grad. Tina Erlandsson har sedan 2009 arbetat som industridoktorand vid Saab, affärsområde Aeronautics, i Linköping. Forskningen är finansierad av Vinnova och är ett led i det samarbete inom Informationsfusion som finns mellan Saab och Högskolan i Skövde.
– Min forskning är en komponent i ett större system som ger piloten stöd och den modell jag tagit fram kan även användas till att sätta kostnader på olika rutter utifrån de olika riskfaktorer som stridspiloten kan förväntas behöva hantera, säger Tina Erlandsson.
FAKTA
Doktorsavhandlingens titel: A combat survivability model for evaluating air mission routes in future decision support systems. Tid och plats för avläggande av doktorsexamen: 2014-03-28 1, Högskolan i Skövde. Fakultetsopponent: Petter Ögren, Center for Autonomous Systems, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
Till avhandlingen
Malmö högskolas rektor Stefan Bengtsson är både stolt och glad över de nya forskningsmedlen:
– Ett fantastiskt roligt beslut. Det visar att vi har verksamhet inom området Internet of things som håller hög akademisk kvalitet och som dessutom är väl uppkopplad mot näringslivet. Den beviljade profilansökan är en viktig pusselbit i byggandet av forskningen inom högskolans teknikvetenskapliga verksamhet, säger han.
Projektet går ut på att bygga upp en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö inom ett avgränsat och för näringslivet relevant område. Det är en långsiktig satsning över sju år inom ämnet Internet of things – hur olika föremål i vår omgivning i allt högre utsträckning blir uppkopplade mot internet. 15 forskare vid Malmö högskola och 12 företag samarbetar med projektet.
Johan Paulsson, Chief Technology Officer på Axis Communications, menar att projektet kan få stor betydelse för utvecklingen av de medverkande företagen:
– Att delta i Internet of Things and People tillsammans med Malmö högskola och de andra medlemsföretagen ger Axis Communications viktiga kontaktytor för fortsatt framgångsrik forskning och utveckling.
Företagens totala insats motsvarar omkring 40 miljoner, vilket tillsammans med Malmö högskolas medfinansiering och KK-stiftelsens anslag ger en total projektbudget på över 100 miljoner kronor. De företag som medverkar i forskningsprofilen är Axis Communications, CyberCom, Data Ductus, E.On, IKEA, Maingate, Sigma Connectivity, Sigma Technology, Sony Mobile, TerraNet, Verisure och ÅF Technology.
Det finns de som menar att Internet of things har potential att förändra vår värld mer än vad internet har gjort. – Forskningen inom detta område har varit fokuserad på den tekniska infrastrukturen. Vi menar att användarens perspektiv är viktig för att kunna utveckla användbara tjänster och produkter, säger professor Paul Davidsson vid Malmö högskola, som kommer att leda forskningsprofilen.
– Detta är en nisch där vi kan göra skillnad och dessutom genom tillämpade delprojekt adressera viktiga samhällsutmaningar. Baserat på erfarenheten och kompetensen hos de befintliga forskarna kryddat med några nyrekryteringar har vi möjlighet att etablera en internationellt ledande forskningsmiljö, säger Paul Davidsson.
Mul- och klövsjukan är en extremt smittsam sjukdom som infekterar nötkreatur, grisar och får. USA har inte haft något större utbrott på 85 år men hotet är ständigt närvarande. Långväga transporter av djur gör att smittrisken är stor, och simuleringar i datormodellen tyder på att 120 000 gårdar skulle drabbas vid en utbredd epidemi.
– Vi förvånades över att det inte är ovanligt att skicka djur tvärs över hela kontinenten. Det gör att sjukdomen kan göra långa hopp till andra delar av landet, säger Tom Lindström, postdoktor i teoretisk biologi vid Linköpings universitet.
Han är medförfattare till en just publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE, där forskningsresultaten presenteras. Lindströms och professor Uno Wennergrens del i arbetet har varit att bygga en statistisk modell för hur nötdjur transporteras över USA.
– Vi tar hänsyn till flera faktorer som påverkar hur djuren flyttas. Den geografiska distributionen av gårdar varierar mycket över kontinenten, liksom produktionstyperna. I Kalifornien och New York produceras mycket mjölk medan gårdarna i de centrala delarna främst består av så kallade feedlots, dit djur skickas för gödning innan de går till slakt, säger Tom Lindström.
En utmaning var att ta fram data till modellen. I motsats till Europa finns ingen central databas över djurtransporter.
– USA är så stort och vi hade mycket svag kunskap om vart boskapen flyttades, säger Colleen Webb, forskare vid Colorado State University som samordnade projektet.
Lösningen blev att samla in de veterinärcertifikat som utfärdas när djurtransporter korsar statsgränserna. Dessa lagras dock inte digitalt, utan alla data fick matas in manuellt.
Forskarnas datormodell blir ett viktigt verktyg för lokala och nationella beslutsfattare vid ett eventuellt sjukdomsutbrott i USA.
Artikel: The Impact of Movements and Animal Density on Continental Scale Cattle Disease Outbreaks in the United States. PLoS ONE, 26 mars 2014. http://www.plosone.org/
