Malmö högskolas rektor Stefan Bengtsson är både stolt och glad över de nya forskningsmedlen:
– Ett fantastiskt roligt beslut. Det visar att vi har verksamhet inom området Internet of things som håller hög akademisk kvalitet och som dessutom är väl uppkopplad mot näringslivet. Den beviljade profilansökan är en viktig pusselbit i byggandet av forskningen inom högskolans teknikvetenskapliga verksamhet, säger han.

Projektet går ut på att bygga upp en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö inom ett avgränsat och för näringslivet relevant område. Det är en långsiktig satsning över sju år inom ämnet Internet of things – hur olika föremål i vår omgivning i allt högre utsträckning blir uppkopplade mot internet. 15 forskare vid Malmö högskola och 12 företag samarbetar med projektet. 

Johan Paulsson, Chief Technology Officer på Axis Communications, menar att projektet kan få stor betydelse för utvecklingen av de medverkande företagen:
– Att delta i Internet of Things and People tillsammans med Malmö högskola och de andra medlemsföretagen ger Axis Communications viktiga kontaktytor för fortsatt framgångsrik forskning och utveckling.

Företagens totala insats motsvarar omkring 40 miljoner, vilket tillsammans med Malmö högskolas medfinansiering och KK-stiftelsens anslag ger en total projektbudget på över 100 miljoner kronor. De företag som medverkar i forskningsprofilen är Axis Communications, CyberCom, Data Ductus, E.On, IKEA, Maingate, Sigma Connectivity, Sigma Technology, Sony Mobile, TerraNet, Verisure och ÅF Technology.

Det finns de som menar att Internet of things har potential att förändra vår värld mer än vad internet har gjort. – Forskningen inom detta område har varit fokuserad på den tekniska infrastrukturen. Vi menar att användarens perspektiv är viktig för att kunna utveckla användbara tjänster och produkter, säger professor Paul Davidsson vid Malmö högskola, som kommer att leda forskningsprofilen.

– Detta är en nisch där vi kan göra skillnad och dessutom genom tillämpade delprojekt adressera viktiga samhällsutmaningar. Baserat på erfarenheten och kompetensen hos de befintliga forskarna kryddat med några nyrekryteringar har vi möjlighet att etablera en internationellt ledande forskningsmiljö, säger Paul Davidsson.

Mul- och klövsjukan är en extremt smittsam sjukdom som infekterar nötkreatur, grisar och får. USA har inte haft något större utbrott på 85 år men hotet är ständigt närvarande. Långväga transporter av djur gör att smittrisken är stor, och simuleringar i datormodellen tyder på att 120 000 gårdar skulle drabbas vid en utbredd epidemi.

– Vi förvånades över att det inte är ovanligt att skicka djur tvärs över hela kontinenten. Det gör att sjukdomen kan göra långa hopp till andra delar av landet, säger Tom Lindström, postdoktor i teoretisk biologi vid Linköpings universitet.

Han är medförfattare till en just publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE, där forskningsresultaten presenteras. Lindströms och professor Uno Wennergrens del i arbetet har varit att bygga en statistisk modell för hur nötdjur transporteras över USA.

– Vi tar hänsyn till flera faktorer som påverkar hur djuren flyttas. Den geografiska distributionen av gårdar varierar mycket över kontinenten, liksom produktionstyperna. I Kalifornien och New York produceras mycket mjölk medan gårdarna i de centrala delarna främst består av så kallade feedlots, dit djur skickas för gödning innan de går till slakt, säger Tom Lindström.

En utmaning var att ta fram data till modellen. I motsats till Europa finns ingen central databas över djurtransporter.

– USA är så stort och vi hade mycket svag kunskap om vart boskapen flyttades, säger Colleen Webb, forskare vid Colorado State University som samordnade projektet.

Lösningen blev att samla in de veterinärcertifikat som utfärdas när djurtransporter korsar statsgränserna. Dessa lagras dock inte digitalt, utan alla data fick matas in manuellt.

Forskarnas datormodell blir ett viktigt verktyg för lokala och nationella beslutsfattare vid ett eventuellt sjukdomsutbrott i USA.

Artikel: The Impact of Movements and Animal Density on Continental Scale Cattle Disease Outbreaks in the United States. PLoS ONE, 26 mars 2014. http://www.plosone.org/

Vissa typer av virus kan identifieras genom deras storlek, form och ytstruktur. Därför används i dag elektronmikroskopi för att diagnosticera till exempel kräksjuka, där fyra olika virus kan orsaka åkomman. Elektronmikroskopi används även som diagnostisk teknik när man misstänker mer exotiska virusinfektioner, och när man snabbt behöver avgöra vad som ligger bakom en epidemi eller pandemi.

För att använda elektronmikroskopi vid virusdiagnostik krävs expertkunskaper, både inom virologi och i hanteringen av själva mikroskopet. All kalibrering är manuell, mikroskopen är dyra i drift och kräver täta service- och kalibreringsåtgärder. Dessa nackdelar gör att antalet elektronmikroskopilabb är få. I Sverige finns till exempel endast ett elektronmikroskopilabb med expertis inom klinisk virusdiagnostik.

I en avhandling från Uppsala universitet har Gustaf Kylberg, doktorand vid Institutionen för informationsteknologi, Visuell information och interaktion, tagit fram nya bildanalysmetoder för att underlätta användningen av elektronmikroskopi för virusdiagnostik. Målet är att automatisera hanteringen och gör mikroskopen lättare att använda.

– Jag har arbetat nära en virolog och tittat på hur han arbetar med att identifiera virus. Sedan har jag byggt matematiska modeller utifrån det, och jobbat med att hitta metoder som härmar den manuella processen, säger Gustaf Kylberg.

En automatiserad analys av kliniska prover sparar tid och gör att ett större antal kliniska prover kan utföras på fler av dygnets timmar. Experten kan då ägna sig åt att granska och verifiera resultaten från de automatiska analyserna.

– De här metoderna är helt nya och föreslår lösningar på flera avgörande steg i processen. Vi har ännu ingen kommersiell produkt klar, men det kommer, säger Gustaf Kylberg.

FAKTA
Arbetet ingår i projektet MiniTEM där Centrum för Bildanalys vid Uppsala universitet samarbetar med bioteknikföretaget Vironova AB i Stockholm och med Delong Instruments i Brno, Tjeckien.

Vita blodkroppar har en unik förmåga att snabbt ansamlas i områden i kroppen som har drabbats av en inflammation. Den typ av vita blodkroppar som är särskilt involverade i inflammationens inledningsfas är neutrofila granulocyter. Dessa celler har en unik förmåga att snabbt vandra ut ur blodkärlen för att skydda kroppen mot exempelvis bakterier genom att frisätta bakteriedödande substanser. Detta måste dock regleras noggrant, eftersom sådana substanser även kan orsaka stora skador hos kroppens egna strukturer.

Åsa Stenberg visar i sin avhandling att ytproteinet SIRP-alfa finns upplagrat i neutrofila granulocyters inre och snabbt transporteras till cellytan i samband med inflammation, såväl i kroppen som i provrörsexperiment. Proteinet SIRP-alfa kan förhindra att fler neutrofiler än nödvändigt vandrar ut från blodet och ansamlas i vävnaden vid en inflammation. Detta är sannolikt betydelsefullt för att begränsa de skadeverkningar neutrofilerna kan ha på kroppens friska strukturer.

Proteinet har dock fler funktioner. För att inflammationer ska läka ut måste cellerna i inflammationsområdet försättas i ett inaktivt tillstånd. I avhandlingen visar Åsa Stenberg att mängden av ytproteinet SIRP-alfa minskar hos dessa celler i samband med att de inaktiveras. Betydelsen av detta är inte helt klarlagd, men Åsa Stenberg anser att minskningen av mängden ytprotein kan vara en bidragande orsak till inflammationens utläkning.

– Även om de direkta orsakssambanden och proteinets betydelse i inflammationsprocessen behöver undersökas ytterligare ger fynden i avhandlingen en bättre förståelse för hur immunförsvarets negativa sidoeffekter på kroppens egna strukturer kan regleras. Det kan i sin tur användas och vara en viktig del när det gäller att utveckla metoder för att begränsa inflammationer, säger Åsa Stenberg.

FAKTA
Åsa Stenberg kommer från Umeå, hon är molekylärbiolog, samt doktorand vid institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet.

Fredag, den 28 mars, försvarar Åsa Stenberg, institutionen för integrativ medicinsk biologi, sin avhandling med titeln: Reglering av neutrofila granulocyters funktion via cellytereceptorn SIRP-alfa. (Engelsk titel: Studies of SIRP-alpha-mediated regulation of neutrophil functions).

Opponent: Karl-Eric Magnusson, professor, klinisk och experimentell medicin, medicinsk mikrobiologi, Linköpings universitet. Huvudhandledare: Janove Sehlin.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Forskningen visar att havsmiljön förändras i snabb takt, särskilt i polarområdena. Framförallt handlar det om försurning, höjning av havsnivån, uppvärmning och utvidgning av syrefattiga områden. Sammantaget kommer dessa förändringar att få allvarliga konsekvenser för det europeiska klimatet och kustregionerna och utmana hållbar användning och skydd av marina ekosystem och funktioner.

Satsningen på MUST innebär att en nationell anläggning kommer att skapas för användning och vidareutveckling av autonoma undervattensfarkoster (AUV), tillsammans med en uppgradering av befintliga fjärstyrda undervattensfarkoster (ROV).

– Båda typerna av plattformar kan användas som komplement till varandra eller parallellt. Det vetenskapliga värdet ligger i att de ger forskarna tillgång till havet nedanför havsisen och på stora djup, regioner som inte kan undersökas med hjälp av annan infrastruktur och därför är blinda fläckar, säger Michael Klages föreståndare för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Undersöker och kartlägger havsmiljön
Autonoma undervattensfarkoster (AUV) är förprogrammerade robotar som kan färdas med en medelhastighet på 2-4 knop, de är särskilt lämpade för storskaliga undersökningar i exempelvis istäckta områden. Farkosterna har sensorer som används för insamling av data, kartläggning och fotografering av miljön i havet.

Fjärrstyrda undervattenfarkoster (ROV) styrs via kabelanslutning till ett fartyg och färdas något långsammare med en hastighet på 0,5-1 knop. De är specialiserade på närmare undersökning av havsmiljön, till exempel genom fotomosaik och kontinuerlig automatisk mätning och analys av vattenströmmar.

– Denna satsning kompletterar på ett mycket bra sätt Göteborgs universitets satsning på ett nytt forskningsfartyg som kommer att sjösättas under 2015. Med denna nationella anläggning för AUV och ROV kommer Sverige fortsatt ligga i framkant av den internationella havsforskningen särskilt när det gäller forskning i kust- och polarområden, säger Michael Klages.

I årets ansökningsomgång till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola lyckats speciellt väl i konkurrensen och erhåller 114 miljoner kronor av beslutade 203 miljoner kronor.

Se även Ökad förståelse för livets minsta beståndsdelar (GU)

Efter flera års arbete utfört av över 250 forskare på 114 laboratorier i fler än 20 länder publicerar FANTOM5-konsortiet en serie sammanhörande artiklar i tio olika tidskrifter, varav två kärnartiklar i Nature. FANTOM (functional annotation of the mammalian genome)-projektet initierades vid RIKEN i Japan 2000 med syfte att bygga en heltäckande genkatalog med så kallad cDNA-teknologi. Projektet har sedan dess utvecklats och nått fram till ett femte stadium och närmare svaret på frågan om vad som står skrivet i vår arvsmassa.

Vi människor är komplexa varelser bestående av minst 400 olika sorters celler. Trots att de alla har identiskt genom, och därmed samma gener, ser celltyperna olika ut och har olika funktioner. Det som skiljer alla dessa celltyper åt är vilka delar av arvsmassan de använder. Till exempel använder hjärnceller andra gener än leverceller och fungerar därför väldigt annorlunda.

– I FANTOM5 har vi för första gången undersökt på ett systematiskt sätt exakt vilka gener som används i i stort sett alla celltyper i människokroppen, och de regioner som bestämmer varifrån i genomet generna avläses, säger Alistair Forrest, som har lett konsortiet från RIKEN i Yokohama, Japan.

Sekvenseringstekniken som användes gjorde det också möjligt att hitta de DNA-regioner, så kallade ”enhancers”, som reglerar användningen av generna. Deras funktion är att reglera en gen så att den bara är aktiv i specifika celltyper. Fram till nu har det bara varit möjligt att kartlägga enhancerregioner i en handfull sorters celler. Tack vare den nya tekniken har forskarna i FANTOM5 kunnat kartlägga enhancerregionernas aktivitet i alla kroppens celler och vävnader, och sedan länkat dem till genernas aktivitet i samma celler. Forskargrupperna upptäckte att många av de mutationer som är kopplade till sjukdomar ligger inuti enhancerregionerna. Därmed kan man koppla ihop mutationerna med förändringar i hur gener regleras.

– Eftersom metoden kan användas på prover från patienter öppnas stora möjligheter att förstå vad som går fel på molekylär nivå i vävnad från sjuka människor, säger Albin Sandelin, som disputerat på Karolinska Institutet men nu är professor vid Köpenhamns universitet och ansvarig för enhancerstudien.

Ett exempel på en sådan analys har letts av Andreas Lennartsson och Karl Ekwall vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet. I studien, vars resultat publiceras i Blood, har forskarna studerat hur vår vanligaste immuncell, neutrofilen, bildas. Det visade sig att epigenetiska förändringar – det vill säga kemiska ändringar i DNA som inte påverkar själva DNA-sekvensen – oftare sker i enhancerregioner i neutrofiler, jämfört med i andra regioner.

– Med metoden att kartlägga enhancerregioner har vi upptäckt att det finns en koppling mellan epigenetisk reglering och enhancers som aktiveras under neutrofilens mognad, säger Michelle Rönnerblad vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet, som utfört studierna på blod från människor.

Forskarna menar att fynden kan öka vår kunskap om exempelvis akut leukemi, en cancerform i blodet.

– Akut leukemi uppstår när cellutvecklingen blockeras någonstans på vägen, vilket leder till att många omogna, ofunktionella celler bildas i blodet. Därför är det viktigt att förstå vad som reglerar blodbildningen för att hitta nya sätt att behandla leukemi, säger Andreas Lennartsson.

De forskare från Karolinska Institutet som är medlemmar i FANTOM5 är Karl Ekwall, Andreas Lennartsson, Juha Kere, Helena Persson och Carsten Daub vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Morana Vitezic och Lukasz Huminiecki vid institutionen för cell- och molekylärbiologi samt Peter Arner och Niklas Mejhert vid institutionen för medicin, Huddinge. FANTOM5 har möjliggjorts med hjälp av anslag från japanska ministeriet för utbildning, kultur, sport, vetenskap och teknologi, men även EU och en lång rad andra forskningsfinansiärer har bidragit till arbetet.

Publikationer:

• ”A promoter level mammalian expression atlas”, Alistar Forrest et al., Nature 27 March 2014.

• “An atlas of active enhancers across human cell types and tissues”, Robin Andersson et al., Nature 27 March 2014.

• “High-throughput transcription profiling identifies putative epigenetic regulators of hematopoiesis”, Punit Prasad et al. Blood 27 March 2014, doi:10.1182/blood-2013-02-483537.

• ”Analysis of the DNA methylome and transcriptome in granulopoiesis reveals timed changes and dynamic enhancer methylation”, Michelle Rönnerblad et al., Blood 27 March 2014, doi:10.1182/blood-2013-02-482893.

• “Ceruloplasmin is a novel adipokine which is overexpressed in adipose tissue of obese subjects and in obesity-associated cancer cells”, Erik Arner et al., PLOSONE 27 March 2014, doi:10.1371/journal.pone.0080274.

Lista över samtliga 18 publikationer publiceras på FANTOM:s webb


Katja Hakkarainen och hennes forskarkollegor har med hjälp av enkäter till 7 099 vuxna i Sverige och uppgifter ur medicinska journaler från 4970 vuxna i Östergötland kartlagt den läkemedelsrelaterade sjukligheten, innefattande biverkningar, förgiftningar, läkemedelsberoende, otillräckliga effekter av läkemedel och avsaknad av läkemedelsbehandling.

Studierna, som redovisas i Katja Hakkarainens avhandling, visar att 19 procent av alla vuxna i Sverige rapporterar någon form av läkemedelsrelaterad sjuklighet, och att 12 procent haft detta enligt sjukvårdsjournalerna.

Den sjuklighet som rapporterades mest var läkemedelsbiverkningar och att det använda läkemedlet haft otillräcklig effekt.

Samtidigt ansåg var femte deltagare i enkätstudien att antingen de själva, vårdpersonal eller anhöriga kunde ha förhindrat just denna sjuklighet. Kliniska experter som granskat den läkemedelsrelaterade sjuklighet som beskrevs i journalerna drog också slutsatsen att 39 procent, eller fyra av tio fall, hade kunnat förebyggas.

– Våra resultat visar att läkemedelsrelaterad sjuklighet är ett betydande folkhälsoproblem och måste förebyggas i hela vårdsektorn, säger Katja Hakkarainen, apotekare och forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

De flesta tidigare studier i ämnet har fokuserat på läkemedelsbiverkningar. Katja Hakkarainens avhandling för uppmärksamheten till ett bredare spektrum av läkemedelsrelaterad sjuklighet, inklusive otillräckliga effekter av läkemedel.

Det senare innebär till exempel att ett potentiellt verksamt läkemedel har doserats fel av patienten eller förskrivits eller använts felaktigt på annat sätt.

– Studierna visar att både öppenvården och slutenvården måste bli bättre på att uppmärksamma läkemedelsrelaterad sjuklighet, och tillsammans med forskare, säkerhetsexperter och vårdpersonal genomföra fler studier för att utveckla förebyggande strategier, säger Katja Hakkarainen.

Enkätstudien och journalstudien genomfördes 2010 respektive 2008 i samarbete med Nordic School of Public Health NHV och Linköpings universitet.

Länk till avhandling

I sin avhandling undersöker Steingerdur Olafsdottir bland annat hur mat förekommer i det populära barnprogrammet Bolibompa i SVT. Hälsosam mat var framträdande i de svenskproducerade delarna av barnprogrammet men i övriga delar var det även vanligt att energirik och näringsfattig mat framhölls. All förekomst av mat och dryck i cirka 25 timmar av utsänt material under fem månader har analyserats liksom den miljö och det sammanhang där maten visades eller omtalades.

Frukt och grönt visades ofta i barnprogrammet men å andra sidan oftare i bakgrunden. Ett av fem livsmedel som visades i Bolibompa var energirik och näringsfattig mat som kakor, godis och glass. Den typen av mat framställdes ofta aktivt, genom att någon åt den eller höll i den och oftare tillsammans med barn än vuxna, i jämförelse med vad som var fallet med annan mat.

– Det innebär att det finns potential till en mer hälsofrämjande ansats i produktionen av barnprogram allmänt och en medvetenhet om att TV kan ha hälsofrämjande effekt, säger Steingerdur Olafsdottir.

I sin avhandling undersöker hon även sambanden mellan små barns skärmvanor, matvanor och viktstatus. Samband fanns mellan barnens TV-tittande, såväl tid framför TV som exponering för reklam, och barnens konsumtion av söta drycker. Barn vars föräldrar inte begränsade deras exponering för TV-reklam hade dubbelt så stor sannolikhet att dricka söta drycker regelbundet jämfört med barn vars föräldrar begränsade exponering för TV-reklam.

– Det kan på så sätt vara möjligt att påverka barns matvanor via deras TV-vanor. Samband fanns också mellan barnens TV-tittande och övervikt samt sannolikhet för att öka i BMI och midja-längd-kvot, säger Steingerdur Olafsdottir.

Tidigare forskning har visat att TV- och datoranvändande kan öka sannolikheten för övervikt och sämre matvanor bland barn. Olika mekanismer har lyfts fram bakom sambanden: stillasittande, ätande framför TV:n och effekt av TV-reklam.

Läs avhandlingen

Tidigare forskning från Sahlgrenska akademin har visat att överviktskirurgi är den enda effektiva behandlingen för fetma och fetmarelaterad diabetes. Men vilka mekanismer som orsakar de positiva effekterna har varit oklart.

Professor Fredrick Bäckhed kan nu tillsammans med internationella forskningskollegor visa att fetmaoperationens positiva effekter sannolikt orsakas av att operationen ökar gallsyrenivåerna. I fokus för studien, som publiceras online i den ledande vetenskapliga tidskrifen Nature, står en särskild receptor kallad FXR som medverkar i gallsyrans cellsignalering.

– Våra studier visar att signaleringen via FXR är helt nödvändig för att de positiva effekterna av operationen ska uppnås. Det är ett viktigt genombrott för att förstå hur överviktskirurgi påverkar ämnesomsättningen, och för att kunna utveckla nya behandlingsstrategier, säger Fredrik Bäckhed.

Eftersom en stor del av världens befolkning lider av fetma är det inte realistiskt att operera alla. Dessutom innebär fetmaoperationer en viss risk för komplikationer. Behandlingsstrategier baserade på FXR-receptorn skulle därför kunna bli ett viktigt, framtida komplement.

I studien, som utförts i samarbete med forskare från University of Cincinnati i USA, fick möss cirka 80 procent av magsäcken avlägsnad genom så kallad vertical sleeve gastrectomy (VSG). Metoden är densamma som används på människor. I försöken såg forskarna att möss som hade FXR gick ner i vikt och fick förbättrad sockermetabolism medan operationen inte hade någon effekt hos möss som saknade FXR.

Försöken visar också att tarmens bakterieflora, som Fredrik Bäckheds forskargrupp tidigare visat är förändrad vid fetma och diabetes, också den förändrades av VSG.

– Även dessa fynd är nya och antyder att en förändrad tarmflora tillsammans med signalering genom FXR kan bidra till en förbättrad ämnesomsättning. Det innebär att behandlingar som baseras på tarmfloran i framtiden skulle kunna hjälpa mot diabetes, säger Fredrik Bäckhed.

Artikeln FXR is a molecular target for the effects of vertical sleeve gastrectomy publicerades online i Nature den 26 mars.

Johanna Jussila Hammes arbetar som forskare i transportekonomi vid VTI. I en artikel i Ekonomisk Debatt i dag framför hon kritik mot den, som hon menar, felriktade politiken kring biodrivmedel.

Kvotplikten, som innebär att en viss del av bensin och diesel utgörs av biodrivmedel, införs den 1 maj i år. Diesel ska innehålla 9,5 volymprocent biodrivmedel, varav 6 volymprocent består av konventionell biodiesel. Resterande 3,5 volymprocent ska uppfyllas med hydrerad vegetabilisk olja som i Sverige produceras i huvudsak av ett enda oljeraffinaderi. För låginblandad etanol finns det en separat kvot.

Höginblandade biodrivmedel däremot, exempelvis E85 och biogas ingår inte i kvotplikten utan kommer även i fortsättningen gynnas av skattebefrielse.

– Regeringens egna uttalade ambition är att styrmedlen inom energiområdet ska vara kostnadseffektiva, långsiktigt hållbara, förutsägbara och teknikneutrala. Frågan som därför uppstår är varför regeringen har valt ett styrmedel för biodrivmedel som på ett så tydligt sätt går mot flertalet av dessa mål, säger Johanna Jussila Hammes.

För att vara kostnadseffektiv ska kvotplikten omfatta alla biodrivmedel, även de höginblandade.

– Det fortsatta undantaget från koldioxid- och energiskatten kommer med stor sannolikhet att gynna de höginblandade drivmedlen mer än de drivmedel som ingår i kvotplikten, vilket inte nödvändigtvis gynnar de biodrivmedel som skulle förtjäna mest stöd. Samtidigt går skattebetalarna miste om skatteintäkten. En kvotplikt som ökar konsumtionen av biodrivmedel kommer dessutom att höja drivmedelspriserna.

– Kostnadseffektivitet innebär att den angivna andelen biodrivmedel nås till lägsta möjliga kostnad. Eftersom produktionskostnaderna för de olika biodrivmedlen på de angivna volymerna, och inom och utanför kvoten, kommer att skilja sig åt, är regeringens kvotplikt inte kostnadseffektiv.

Johanna Jussila Hammes menar att det i slutändan är bilisterna som kommer att få betala för systemets icke-kostnadseffektivitet när producenterna vältrar sina extrakostnader och höga vinstmarginaler på dem.

Hon föreslår att man, i stället för att detaljreglera, sätter en gemensam kvot för alla biodrivmedel. På så sätt menar hon att man skulle nå en lika hög andel biodrivmedelskonsumtion.

– Om man därutöver inför biodrivmedelscertifikat skulle handel i certifikat kunna tillåtas. Detta skulle även möjliggöra ökat stöd för de biodrivmedel som anses vara speciellt ”meriterade” genom att dessa skulle kunna få två certifikat istället för ett.

Johannas Jussila Hammes debattinlägg om de nya reglerna för biodrivmedel finns även publicerat som ett inlägg på DN Debatt måndagen den 24 mars 2014.

– Min upptäckt kan potentiellt förklara hur 90 procent av alla naturliga produkter bildas.

Det säger Per-Olof Syrén, forskare vid KTH. Han har de senaste 2,5 åren arbetat vid Stuttgarts universitet med professor Bernhard Hauer, tidigare vice forskningschef på kemijätten BASF. Tillsammans har de studerat terpener, en mycket omfattande samling kolväteföreningar och en av de mest mångsidiga naturlig produkterna som finns. Terpener finns i praktiskt taget alla levande organismer, från bakterier och växter via djur till människor.

– Terpener visar generellt upp en rad egenskaper. De är antivirala (kan blockera virus), antibakteriella och har anticancer-egenskaper. Då min upptäckt potentiellt kan förklara hur 90 procent av alla naturliga produkter bildas, tänker jag mig nya strategier att skapa terpener som inte finns i naturen genom att manipulera mekanismen jag hittat. Här finns kommersiell potential att på grön väg bland annat producera nya biobränslen, antibiotika och finkemikalier, säger Per-Olof Syrén.

Han tillägger att terpener med stor sannolikhet kommer att spela en nyckelroll i vår strävan att få ett mer hållbart samhälle och en biobaserad ekonomi.

I korthet och mer vetenskapligt förklarat så innebär Per-Olof Syréns upptäckt en förklaring hur enzymer är kapabla att förädla linjära förnyelsebara byggstenar till värdefulla polycykliska föreningar, en central reaktion både i syntetisk organisk kemi och i biologin då 90 procent av alla naturliga produkter är cykliska. Hans forskning påvisar att den enzymatiska polycykliseringsmekanismen drivs av entropi genom frisättning av vattenmolekyler via tidigare okända ”motorvägar” inne i enzymets 3D-struktur. Denna avancerade mekanism löser ett problem som diskuterats i litteraturen i över 50 år.

– Tänkt dig ett snöre. Om du vill bilda en ring av det så måste du föra snörets ändar mot varandra. Detta kostar entropi vilket enzymet måste kompensera för. Så kan man extremt förenklat beskriva min forskning. Förstår vi hur mekanismerna fungerar kan vi skapa nya produkter med intressanta egenskaper, säger Per-Olof Syrén.

Förståelsen för hur terpener uppstår och fungerar är industriellt viktigt. Per-Olof Syréns forskning har rönt stort intresse från så väl akademi som Industri.

– Jag håller på att bygga upp en ny forskargrupp i enzymdesign och biokatalys på KTH tillsammans med Mathias Uhlén med finansiering från Vetenskapsrådet. Därefter ska jag och vi titta på hur människans steroider bildas. Tanken är att vi här på KTH i förlängningen ska skapa nya kemiska föreningar som inte finns i naturen, säger Per-Olof Syrén.

Per-Olof Syréns forskning är av sådan dignitet att hans arbete i form av en artikel blivit accepterad i den högt ansedda kemitidskriften Angewandte Chemie. Forskningen var finansierad av Alexander von Humboldt-Stiftung och Kungliga Vetenskapsakademin vilket gav Per-Olof en unik möjlighet att under 2 år studera och fundera kring mekanismen beträffande enzymatisk syntes av terpener.

Forskarskolan omfattar nu 18 doktorander och en total budget på 85 miljoner kronor.

– Pappers- och massaindustrin i Sverige och Europa genomgår just nu ett paradigmskifte. Förändringen heter bioekonomi – något som vår forskarskola direkt kopplar till. Råvaror och processer utvecklas för nya produkter, direkt mot konsument och med ett högre förädlingsvärde, förklarar professor Lars Järnström, programdirektör för forskarskolan.

Det handlar om att använda spillmaterial från bruken eller råvara från skogen för till exempel textilier, plaster eller produkter inom läkemedelsområdet. Ett annat exempel är att hitta mer energieffektiva processer, för torkning av biobränsle, mjukpapper och andra produkter från skogen.

– Vissa ligger långt framme, men ytterligare forskning behövs. Det gäller inte minst utvecklingen av affärsmodeller och affärslogik. Det är här som tjänsteforskning kommer in, tillsammans med den mer teknikorienterade forskningen. Vipp har ett helhetsperspektiv där doktoranderna, oavsett ämne, reflekterar över sin forskning ur process-, miljö- och tjänsteperspektiv, säger Lars Järnström.

Vipp står för värdeskapande i fiberbaserade processer och produkter. Forskarskolan är ett samarbete mellan 16 företag inom främst pappers- och massaindustrin och Karlstads universitet. Forskarskolan startade 2011 och omfattar nu 18 doktorander.

– Att vi nu kan utvidga är ett kvitto på gott resultat hittills inom forskarskolan och vi ser fram emot att fördjupa samarbetet med företagen ytterligare, säger Lars Järnström.

Renbete spelar en stor roll i hur klimatförändringen inverkar på upptaget av kol i mark och växtlighet i fjällen. Det har Umeåforskare tillsammans med forskare vid Arktiska centret vid Lapplands universitet i Finland kommit fram till i en studie. Artikeln har publicerats i tidskriften Nature Climate Change.

Man har inte tidigare forskat i hur renbetets historia inverkar på kolbalansen i tundran. De nya forskningsrönen kan påverka olika klimatmodeller där man försöker förutspå klimatförändringens inverkan på kolets globala kretslopp.

– Vårt forskningsprojekt visar att prognoserna måste ta hänsyn till både hur områden betas i dag men också deras beteshistorik, säger Johan Olofsson, universitetslektor vid Umeå universitet.

Just nu finns det stort internationellt intresse för hur klimatförändringen inverkar på kolsänkan, det vill säga upptaget av kol i mark och växtlighet, i nordliga ekosystem. Ett varmare klimat kan leda till att det kol som bundits in i växtskiktet i jorden slinker ut i atmosfären. Tillsammans med användningen av fossila bränslen kan detta ytterligare öka mängden koldioxid i luften och på så sätt förvärra klimatförändringen.

Renen är ett mycket viktigt betande djur i hela Arktis. I en fältundersökning i norra Norge jämförde den finsk-svenska forskargruppen effekterna av experimentell uppvärmning på fjällhed som antingen varit i stort sett obetad de senaste 50 åren eller varit kraftigt betad under samma tidsperiod.

Uppvärmning gjorde den obetade fjällheden, som domineras av ris och lavar, till en mindre effektiv kolsänka, medan kapaciteten som kolsänka hos den kraftigt betade fjällheden, som domineras av gräsvegetation, inte förändras till följd av uppvärmning.

Den största orsaken till denna skillnad menar forskarna är att vegetationen i kraftigt betade områden snabbt kan öka fotosyntesen och binda kol i takt med att temperaturen stiger. Detta sker inte på den lätt betade tundran, där mängden näringsämnen begränsar vegetationen. En ökad kolbindning som en följd av en ökad tillväxt av vegetationen kompenserar i det hårt betade området för den ökade frigörelse av koldioxid som uppvärmningen orsakar.

Universitetslektor Johan Olofsson och hans tidigare doktorand Elina Kaarlejärvi, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, är de Umeåforskare som deltagit i den finska studien. Projektet har letts av akademiforskare Sari Stark från Lapplands universitet och forskningen har finansierats av Finlands Akademi.

Tre olika varianter utvecklades och testades av bland andra lärare, forskare och företag samt 30 vegetarianer och veganer.

– Den smak som gjorde störst succé var en burgare med gulbetor, chili och blomkål. Både för att den ansågs godast och för att flest var beredda att betala ett bra pris för den, berättar Jannika Timander som tillsammans med åtta andra blivande livsmedelsingenjörer vid Lunds Tekniska Högskola ligger bakom den gröna burgaren.

Innan Jannika Timander och hennes studiekamrater gick igång med att laborera i provköket gjorde de en undersökning bland 200 konsumenter för att ta reda på vad för slags vegatarisk snabbmat som efterfrågades. Frågorna handlade bland annat om kryddning, E-nummer och om biffen skulle påminna om kött eller ej.

Resultatet visade att önskemålen låg i linje med deras egna. Flertalet efterlyste en mer innovativ smaksättning och en knaprigare, trevligare, konsistens.

Men att tillverka färdigmat är något helt annat än att svänga ihop något hemma vid spisen. Att formulera ett recept som på olika sätt klarar massproduktion, nedfrysning och upptining och samtidigt lever upp till livsmedelsbranschens höga säkerhetskrav är en ännu större utmaning än att tillfredsställa de sensoriska kraven.

– Vi jobbade mycket med få grönsakerna att hålla ihop utan ägg eller andra animaliska produkter. Efter mycket tid vid mikroskopet och i labbet fick vi till en stärkelse som fungerade bra, berättar hon.

En annan utmaning handlade om att texturen på blomkålsbitarna som skulle behållas utan att hållbarheten äventyrades.

– Det är exempelvis viktigt att snabbt förkoka, eller blanchera, blomkålsbitarna. Men det finns otroligt många blancheringsmetoder! Vi testade många olika varianter innan vi hittade den som gjorde blomkålsbitarna minst mjuka, berättar Jannika Timander.

Snabb infrysning är också viktigt för att skydda blomkålscellerna och få till den där eftertraktade, krispiga smaken. Studenterna upptäckte att om de la solrosfrön, pumpafrön och sesamfrön blev smaken ännu godare.

– Vi fann att fröna knappt påverkas av infrysning, vilket gör att de bidrar till en bättre konsistens och krispighet.

Jannika Timander hoppas att hon och studiekamraternas recept kan komma och tillverkas och uppskattas av såväl vegan- som köttätare.

– Vi har velat skapa en produkt som alla kan äta. En vegansk burgare helt utan E-nummer och med minimalt med allergener.

Samtliga studenter som varit med i arbetet: Jannika Timander, Rana Cheaib, Daixin Yang, Ylva Minör, Helena Sjöström, Jennie Palmqvist, Hanna Olsson, Prachana Chuklin ,Sophia Natt och Dag Danielsson

– Vi vet att ett starkt socialt kapital, kontakter och förmågan att dra till sig resurser, är viktigt för framgångsrika företag. Men vi ville fokusera mer på vad det mänskliga kapitalet betyder, i form av kunskaper och erfarenhet.

Det berättar Magnus Klofsten, professor i entreprenörskap, Linköpings universitet. Tillsammans med holländska kollegor har han lett en studie där tre kategorier i företag studerats: grundarna, de högsta cheferna och ledningen, dvs styrelsen och/eller ägarna. Det handlar om företag som definieras som akademiska avknoppningar. Från Sverige ingår ett 20-tal företag, huvudsakligen högteknologiska sådana i Mjärdevi, Linköping, i studien som totalt omfattar 185 företag i nio länder, inklusive 17 som har gått i konkurs. Företagen har funnits i tio år.

Heterogena grupper leder de mest framgångsrika företagen. Det är det starkaste resultatet, konstaterar Magnus Klofsten.

– Grupper som är blandade i ålder, erfarenhet, kompetens och utbildning, lyckas bäst. Det är i sig ett klassiskt fynd, som vi kan bekräfta i den här studien.

Juridisk kompetens i ledningen är också viktig, något som inte har visats så tydligt tidigare, säger Magnus Klofsten.

– Att kunna hantera exempelvis intellektuella rättigheter blir allt viktigare i en internationaliserad värld. Det kan vi se mycket tydligt.

Serieentreprenörer, däremot, tycks ha en negativ påverkan på ett företags chanser att överleva, något som kan verka förvånande. En möjlig förklaring, enligt den artikel där studien presenteras, skulle kunna vara att serieentreprenörer kan bli offer för ”entrepreneuriell euforia” och alltför högt självförtroende och därigenom missa kritisk information. Detta är faktorer som överkompenserar de positiva effekterna av tidigare entrepreneuriell erfarenhet.

Studien visar också att företag där styrelserna har en hög andel män klarar sig bättre än de med många kvinnor, något som också stämmer med tidigare forskning.

Studien ingår i Sven de Cleyns doktorandarbete, Antwerpen, och har redovisats i artikeln: ”How human capital interacts with the early development of academic spin-offs”, publicerad i International Entrepreneurial Management Journal. 

McDonaldiseringen av gymkulturen är temat för en artikel i Sports, Education and Society där Thomas Johansson, professor vid Göteborgs universitet tillsammans med Jesper Andreasson, lektor vid Linnéuniversitetet, har undersökt utvecklingen av moderna fitnesskoncept. Studien baseras bland annat på intervjuer av personliga tränare och gruppträningsinstruktörer.

Med exemplet Les Mills, etablerat på Nya Zeeland på 1960-talet, beskriver forskarna framväxten av en detaljregelrad och global kultur inom gruppträning. Les Mills är mycket stort inom fitnessbranschen och fungerar idag enligt en franchisemodell, där man ger eller säljer tillstånd att använda företagets program över hela världen. Idag finns mer än 14 000 gym som franschisar något av Les Mills program. Företaget finns i mer än 80 länder, däribland Sverige, och har mer än fyra miljoner deltagare varje vecka.

– Les Mills innebär är en standardiserad form av kroppstekniker som i princip ser likadana ut överallt inom gruppträningen. Det handlar om ett imperium uppbyggt kring gruppträning, säger Thomas Johansson.

Konceptet innebär att koncernens huvudtränare presenterar strikt reglerade och musiksatta övningar, vilka förnyas var tredje månad för att sedan i detalj spridas genom i hela kedjan av legitimerade Les Mills-instruktörer. Den lokala instruktörens inflytande över de pass han eller hon leder blir därmed försumbar.

– Det urholkar naturligtvis den enskilde instruktörens kompetens som varken har möjlighet att förändra rörelser, musik eller sätt att presentera övningar. Instruktörernas förmågor tas inte till vara när det är så strikt hållet både vad det gäller terminologi och koreografi. Samtidigt marknadsför ofta det enskilda gymmet det hela som ett kvalitetsindex, säger Jesper Andreasson.

Till sommaren kommer artikelförfattarnas gemensamma bok The Global Gym. Gender, Health and Pedagogies ut på Palgrave Macmillan förlag.