– Det kan hända att en och annan blir provocerad, men det är också själva tanken.
Vad händer med oss när vi stängs in och hur kan design påverka oss? Den frågan ställde sig Torkildsby när hon började studera häkten och intensivvårdsavdelningar – platser där man inte får komma och gå som man vill.
– Tänk dig att du sitter i häktet. Dina tillhörigheter tas ifrån dig och de nya kläderna du måste bära känns som ett extra straff. De signalerar att du är en fånge, trots att du inte är dömd än.
Existentiella frågor
Torkildsby förklarar att fångenskap får oss att existera i frånvaro från det vanliga jaget och att det i sig förändrar förhållningssättet till saker och dess design. Utifrån det har hon utvecklat en kritisk designmetod med tillhörande manual.
Det finns tidigare forskning som visar att en harmonisk och tilltalande sjukhusmiljö bidrar till patienternas välmående och därmed skyndar på tillfriskningsprocessen. Men motsatsen, design som något negativt, tänker vi sällan på.
– Ta en lång skarf, en värmande och förhoppningsvis snygg accessoar. Men den skulle också kunna användas för att skada dig själv eller andra. Därför får de inte finnas i fängelsemiljöer, skarfen kan utgöra ett hot. Men kanske går den att skapa i ett material som går sönder när man drar i den?
Nästa generation kan förändra
Torkildsby sår gärna frön och uppmuntrar till diskussion. Hennes stora drivkraft är att inspirera nästa generation designers att tänka utanför boxen. För att nå ut har hon rest runt i Scandinavian och anordnat workshops för designstudenter.
– Studenterna har utvecklat kritiska designexempel med helt nya ögon utifrån min metod, fantastiskt! Exemplen finns med i avhandlingen för att belysa vissa områden i respektive miljö, intensiven och häktet, och ska fungera som diskussionsunderlag.
Bilderna i din avhandling är bitvis provocerande, varför då?
– Därför att det är ett bra sätt att väcka uppmärksamhet, det som gör ont tar man till sig lättare. Det kan hända att en och annan blir provocerad, men det är också själva tanken. Jag hoppas att det leder till reflektion och diskussion och i det långa loppet till förändring.
Knäckebrödet leder också till ett minskat energiintag efter en godtycklig lunchmåltid. När provportionerna knäckebröd utgjorde en större del av frukostens totala energiinnehåll blev resultaten bådestarkare och tydligare.
– Resultaten visar tydligt att människor upplevde en större mättnad då de åt knäckebröd på fullkornsråg jämfört med vitt vetebröd och vi kunde visa att de också äter mindre vid nästa kommande måltid, säger docent Rikard Landberg, Institutionen för livsmedelsvetenskap vid SLU.
Två studier gjordes med 20 respektive 21 normalviktiga personer i åldrarna 25 till 53 år. Energiinnehållet i frukostarna och proportionerna energi i testprodukterna, skilde sig åt i de båda studierna.
I den första studien (med större portioner och högre energiinnehåll) var hunger och vilja att äta signifikant lägre efter att man ätit knäckebröd jämfört med mjukt vetebröd. Men det märktes ingen skillnad vare sig i mättnad eller i energiintag vid en efterföljande lunch. I den andra studien var portionsstorlekarna av knäckebröd mindre än i den första studien, samtidigt som det utgjorde en större del av frukostens totala energiinnehåll. Nu var mättnaden märkbart större, upp till 25 procent efter knäckebröd jämfört med vetebröd. Även hunger, behovet av att äta och energiintaget vid lunchen var cirka sju procent lägre. Skillnaderna var statistiskt signifikanta.
– Resultaten att råg ger mättnad kan ha betydelse för viktnedgång, men detta behöver visas i en långtidsstudie, säger Rikard Landberg.
Läs hela studien här: http://www.nutritionj.com/content/13/1/26/abstract
Genom att djupanalysera 16 olika fall där nystartade företag sökt en distributör eller återförsäljare har forskarna undersökt hur olika samansättningar av nystartade företag påverkar chansen till ett samarbete med återförsäljare eller distributör. Analysen gav forskarna en gedigen förståelse av hur sammansättningarna såg ut genom att använda svar från både företagarna själva, experter inom området och därtill även patentbeskrivningar och andra databaser. De har funnit att företagen behöver ledas mer eller mindre entreprenöriellt beroende om produkten är helt ny och ska skaffa sig en ny marknad eller om det är en vidareutveckling av en existerande produkt som ska etablera sig bland andra.
– Finns det en fungerande och mogen marknad, där det finns regler och normer för hur produkterna ska fungera passar det bättre med en konservativ ledarstil, att ta relativt små risker och inte vara alltför proaktiv utan mer följa strömmen. I stället ska man anpassa sig till marknadens standard och utifrån den tala om vilka fördelar den egna produkten har, säger Gabriel Linton.
– Den tidigare uppfattningen har varit att det i alla lägen har gällt att vara väldigt entreprenöriell i sitt agerande, att det leder till bättre affärer. Vi har funnit att det har betydelse när man har en helt ny produkt, som ska sätta en helt ny standard. Då gäller det att vara banbrytande och proaktiv för att etablera den nya produkten, men det är en stil som kan vara kontraproduktiv när man vill attrahera affärspartners bland etablerade företag på en existerande marknad.
De företag som ingår i studien är nystartade teknikföretag, som bygger på en uppfinning inom sport- och lekprodukter. Forskarna konstaterar att det kan vara svårt att dra generella slutsatser från studier av företag i en speciell situation, men de menar att det är sannolikt att studiens resultat även kan vara tillämplig i andra sammanhang, men detta kräver fortsatt forskning.
Proteiner finns i alla organismer och deltar i praktiskt taget alla processer i cellerna. Den specifika tredimensionella strukturen som ett protein veckas till är avgörande för dess funktion. Om strukturen ändras påverkas därför funktionen. Vissa sjukdomar är förknippade med fel-veckningar av proteiner som leder till att de ”klumpar ihop sig” (till exempel Alzheimers, Parkinsons och Huntingtons sjukdom). För att försöka förstå felveckning är det därför viktigt att studera proteiners struktur och funktion.
Genom att mäta avståndet mellan två molekylgrupper inom ett protein kan man direkt erhålla information om strukturförändringar under olika betingelser.
Therese Mikaelsson visar med sin metod att proteiner i utspädda lösningar, som vanligtvis används i biokemiska experiment, kan anta en mer utbredd struktur än de som befinner sig i en trång och mer cell-liknande miljö. Effekten av de olika miljöerna påverkar dock inte alla proteiner på samma sätt, utan verkar också bero på uppbyggnaden av proteinerna.
– Jag har också använt metoden för att undersöka två varianter av ett protein, där den ena varianten är stabil vid mycket högre temperaturer än den andra. Den temperaturtåliga varianten uppvisar ett mer kompakt uppveckat tillstånd, vilket kanske kan vara till intresse för hur man i framtiden ska designa enzymer, biologiska katalysatorer, så att de fungerar över bredare temperaturintervall.
Fluorescensspektroskopi är i dag en av de vanligaste experimentella teknikerna inom biovetenskapen. I avhandlingsarbetet har Therese Mikaelsson använt denna teknik för att mäta avståndet mellan två molekyler som absorberar ljus. En av molekylerna (donorn) absorberar ljus och överför sedan den energin till den andra molekylen (acceptorn). Genom att mäta hur fort energiöverföring sker, kan avståndet mellan donorn och acceptorn beräknas. Processen kallas elektronisk energiöverföring och en del av avhandlingen avser att utveckla den tidskrävande analys som behövs för att uppnå tillförlitliga resultat.
Om disputationen:
Fredagen den 4 april försvarar Therese Mikaelsson, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Electronic Energy Migration/Transfer as a Tool to Explore Biomacromolecular Structures. Svensk titel: Elektronisk energiöverföring/migrering som ett verktyg för att utforska strukturen hos biomakromolekyler. Disputationen äger rum kl 09.00 i Stora hörsalen, KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är Professor Kristine Kilså, Sveriges lantbruksuniversitet. Avhandlingen försvaras på engelska.
Avhandlingen är publicerad digitalt
– Att säga att Sverige har blivit mer heterogent, mer mångfärgat, är att odla myten om att Sverige en gång har varit homogent, enfärgat. Forskningens uppgift är att granska dessa mytbilder, säger Jeff Werner som är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet.
Bilden av svensken som blond och blåögd skapades först i slutet av 1800-talet. Då gick svenskheten från att ha suttit i kläderna, språket och sederna till att skrivas in i själva kroppen. I tidens skämtteckningar förlöjligas ”icke-svenska” kroppar som försöker se ”svenska” ut. Samtidigt skapar konstnärer som Carl Larsson och Anders Zorn bilder med ”svenska” kroppar i svensk natur. Vissa kroppsliga drag kom att fästas vid nationaliteten svensk.
Föreställningar om svenskt utseende upprätthålls i bilder, design och arkitektur även idag. Tv-serien Hammarkullen, Nationalmuseum, Anders Zorns nakna flickor och Elsa Beskows Putte i blåbärsskogen är några av de exempel som tas upp i boken.
– De som ser sig som ”normala” i vårt samhälle är känsliga för hur andra avviker, det kan vara med en främmande accent, en mörk hudfärg eller andra vanor. Samtidigt är de blinda för sitt eget sätt att tala, se ut och vara. Därför är det viktigt att lyfta fram att det som betraktas som normalt i vårt samhälle, bilden av det svenska, också är en konstruktion, säger Jeff Werner.
Miljonprogrammets förorter har ändrat färg. Från slutet av 1960-talet till början av 1980-talet framställdes förortens invånare som en grå massa, lika grå som betongen. Därefter har förorten blivit liktydig med en plats som bebos av icke-vita. I takt med att miljonprogrammet har blivit mångfärgat har folkhemmet blivit allt vitare, både som utopisk dröm om ett fiktivt förflutet och som byggd verklighet i nyuppförda bostadsrättsenklaver.
Om boken: ”Blond och blåögd: Vithet, svenskhet och visuell kultur” ges ut som nummer sex i Göteborgs konstmuseums vetenskapliga skriftserie Skiascope (ISBN 978-91-87968-87-7). Releasedatum är den 1 april.
Beställning av pressexemplar:
Malin Gustafsson, Göteborgs konstmuseum, tfn 031-368 35 07, e-post malin.gustafsson@kultur.goteborg.se
Avhandlingen utmärker sig genom att det är första gången som någon i större skala har analyserat svenska patienters egna erfarenheter av antidepressiva läkemedel som behandling för depression. Underlaget är de biverkningsrapporter som ingår i drygt 600 patientberättelser inrapporterade 2002-2009 till konsumentorganisationen Kilen.
Resultaten visade att det finns en motsättning mellan patient och läkare i tolkningen av symptom på psykisk ohälsa. Patienterna kopplade symptomen till påfrestande yttre faktorer, som t.ex. separation, arbetslöshet eller förlust av en närstående. Samtidigt upplevde de att läkaren avfärdade detta genom en omtolkning till medicinska problem som krävde läkemedelsbehandling.
– Många patienter var förvånade över hur snabbt de fick en depressionsdiagnos. Det är ett allvarligt fel om vi gör ett medicinskt problem av något som egentligen är en folkhälsofråga. Ohälsa som beror på strukturer och processer i samhället försvinner inte genom att skriva ut läkemedel till den enskilde, säger Andreas Vilhelmsson, folkhälsovetare och nyligen disputerad vid Lunds universitet.
I avhandlingen undersöktes även de biverkningar som patienterna rapporterade. Syftet var att värdera om denna typ av data kan bidra till förståelsen av för-och nackdelar med antidepressiva läkemedel ur ett användarperspektiv. Det visade sig att det framkom mer information än vid den etablerade rapporteringsmetoden där läkaren rapporterar patienternas biverkningar till Läkemedelsverket, och att sådana data därför kan ge komplementerande kunskaper.
– Patienternas berättelser visar att det finns en risk att läkarna rapporterar vidare för lite information och att Läkemedelsverket därför missar relevant information, säger Andreas Vilhelmsson.
Det finns många problem med en alltför snabb och omfattande förskrivning av antidepressiva läkemedel, enligt Andreas Vilhelmsson. Medicinerna har biverkningar och risken finns att de som verkligen behöver läkemedel inte får på grund av felaktiga prioriteringar. Därmed föreligger risk för både över- och underbehandling. Dessutom kostar läkemedlen samhället mycket pengar.
Orsakerna bakom de olika synsätten utforskas inte i avhandlingen men ett par tänkbara förklaringar är läkarnas utbildning, som har starkt fokus på medicinsk skolning, och eventuell resursbrist och stress i arbetet som försvårar möjligheterna att gå till botten med patienternas problem. Det finns också ett behov av ökad kunskap inom fältet:
– Läkemedelsverket har registerdata liknande de som jag har undersökt, men som inte används i nuläget, säger Andreas Vilhelmsson.
Andreas Vilhelmsson är folkhälsovetare och disputerade den 10 mars vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.
Avhandlingen: ”A pill for the ill? – Depression, Medicalization and Public Health” Länk:http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=12683&postid=4305526
Fakta/Depression: I EU-länderna beräknas ca sju procent av befolkningen, eller 30 miljoner människor, lida av depression. I Sverige har förskrivningen av antidepressiva läkemedel nästan fördubblats under en tioårsperiod (2001-2011). Samtidigt har också symptomen på psykisk ohälsa i vidare mening ökat, enligt uppgifter inrapporterade i bl.a. folkhälsoenkäter.
Främre korsbandsskada är en vanlig knäskada som främst drabbar unga idrottsaktiva personer.
Långtidseffekterna är bristfälligt undersökta och Eva Tengman, doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, har därför i sitt avhandlingsarbete studerat långtidkonsekvenser, i medeltal 23 år, efter en korsbandsskada vad gäller självrapporterad knäfunktion, fysisk aktivitetsnivå, fysisk kapacitet och rörelsemönster.
I sitt arbete har hon granskat uppföljningsdata från 70 personer med en främre korsbandsskada varav 33 behandlades med fysioterapi/sjukgymnastik i kombination med kirurgi och 37 personer behandlades enbart med fysioterapi/sjukgymnastik. Data från dessa personer jämfördes även med data från 33 icke skadade, ålders- och könsmatchade personer i en kontrollgrupp.
I jämförelse med kontrollpersonerna hade korsbandsskadade, oavsett behandling, en nedsatt självskattad knäfunktion. Korsbandsskadade uppvisar också en nedsatt knäspecifik aktivitetsnivå medan inga skillnader sågs vad gäller en generell aktivitetsnivå. Vid jämförelse med friska kontroller hade de korsbandsskadade nedsatt styrka i knästräckarna medan de presterade bra vad gäller hoppkapacitet. I jämförelse med kontrollpersonerna hade de korsbandsskadade även en nedsatt balans vid stående på ett ben både vad gäller skadat och oskadat ben.
– Resultaten visar att även om de flesta får en hygglig funktion i sitt skadade knä och klarar sitt dagliga liv på ett bra sätt, så blir många ändå begränsade i sitt liv efter en korsbandsskada. Det handlar framför allt om att man får svårigheter att genomföra aktiviteter som ställer höga krav på knäleden, som vissa former av fysisk träning, eller olika former av aktiv fritid, säger Eva Tengman.
I avhandlingen har Eva Tengman även analyserat rörelsemönster under ett längdhopp på ett ben via tredimensionell rörelseanalys. Korsbandsskadade som hade behandlats med operation visade likande rörelsemönster som kontroller, med undantag för rotation i knäleden. Detta indikerar att korsbandsrekonstruktion till viss del återställer knäledens biomekanik. De korsbandsskadade som enbart fick behandling med fysioterapi/sjukgymnastik visade flera skillnader i rörelsemönster, jämfört med kontroller, vilket tyder på att de använder sig av kompensatoriska rörelsestrategier.
Eva Tengman kommer ursprungligen från Åsele, hon är sjukgymnast/fysioterapeut, samt doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
Fredagen den 28 mars försvarar Eva Tengman, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling med titeln: Långtidskonsekvenser av en främre korsbandsskada. Knäfunktion, fysisk aktivitetsnivå, fysisk kapacitet och rörelsemönster. (Engelsk titel: Long-term consequences of anterior cruciate ligament injury. Knee function, physical activity level, physical capacity and movement pattern).
– Nyanlända elever som kommer till Sverige är naturligtvis inga tomma, oskrivna blad. De har oftast inga kunskaper i svenska men de talar andra språk och har andra kunskaper och erfarenheter. För lärarna gäller det att inte falla in i ett bristtänkande utan att tänka att dessa elever har andra tillgångar som kan användas i undervisningen, säger Tore Otterup, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet, och en av bokens två redaktörer.
En bra början handlar om vad forskning och beprövad erfarenhet säger om hur skolan och det svenska samhället på bästa sätt kan ta emot och introducera nyanlända elever. Tore Otterup har tillsammans med Gilda Kästen-Ebeling vid Göteborgs stads Center för skolutveckling, samlat tankar idéer och forskning från några av Sveriges mest erfarna forskare, lärare och läkare inom området.
I de olika kapitlen berörs så skilda saker som perspektiv på invandringen till Sverige, interkulturell pedagogik, de nyanländas språkutveckling, föräldrasamverkan, hälsoaspekter för nyanlända elever, ensamkommande barn, psykosocialt stödjande arbete liksom några olika rapporter om beprövad framgångsrik verksamhet.
– För att skolan ska kunna ge nyanlända elever en bra start krävs just att den förmår beakta samtliga perspektiv på ett sammanhållet sätt. Och så krävs det förstås också en god vilja och resurser från skolans och kommunens sida, något man får igen mångfalt längre fram, säger Tore Otterup.
Boken riktar sig till lärare och skolledare på fältet, till skolpolitiker och beslutsfattare, till lärarutbildare och lärarstudenter och till alla som vill sätta sig in i arbetet med nyanlända elever. Tore Otterup tror att boken kan ge kunskap och stadga åt diskussionen samt stötta skolorna i organiserandet av mottagandet och introduktionen till de nyanlända elevernas skolgång och utbildning.
– Vi säger inte att man absolut måste göra på ett sätt, men vi ger teoretiska ramverk som stöttning för hur man på bästa sätt kan organisera denna verksamhet på de enskilda skolorna. Har man med sig teoretiska kunskaper liksom exempel på beprövade erfarenheter, tror vi att man på varje enskild skola med sina speciella förhållanden kan komma fram till ett bra förhållnings- och organisationssätt.
VTI har fått ett regeringsuppdrag att analysera mäns och kvinnors möjligheter att genomföra förarprov för körkort med godkänt resultat. Det som ska analyseras är om det finns några orättvisor i provets utformning som gör det lättare för män eller för kvinnor att få godkänt. Ett tydligt exempel är det praktiska provet för lite tyngre motorcykel.
– Vi vet att kvinnor är i genomsnitt 166 centimeter långa medan män är 179 centimeter. Ändå används samma provfordon för både män och kvinnor, vilket gör att de kortare kvinnorna får svårare att klara det obligatoriska manöverprovet, de har helt enkelt svårare att nå ner till marken och att nå fram till styret vid fullt styrutslag. Detta trots att de enligt våra tidigare undersökningar väljer att köra mer anpassade motorcyklar när de sen fått sitt körkort, säger Nils Petter Gregersen, tillförordnad forskningschef på VTI.
Han ska tillsammans med forskaren Sonja Forward genomföra utredningsarbetet.<br />I statistiken över prov syns att män klarar körproven på mc bättre än kvinnor medan de klarar sig lika bra på körprovet för personbil.
– Vi kan också se att kvinnor klarar sig bättre på de teoretiska proven, för både mc och bil. Just dessa skillnader gör att vi också behöver studera andra bakomliggande förklaringar som går på tvärs med kön, såsom ålder, hur man utbildat sig inför provet, socioekonomisk bakgrund och liknande, säger Nils Petter Gregersen.
Utredningen består av olika moment, kunskapsöversikt, analys av körkorts- och förarprovsstatistik, samråd med berörda aktörer och observation av förarprov.
En kunskapsöversikt ska sammanställas där befintlig forsknings- och utredningslitteratur inom området förarprov och genusperspektiv studeras och sammanfattas. Den genomförs med hjälp av VTI:s bibliotek, BIC. I kunskapsöversikten ingår en genomgång av svenska regelverk och EU-direktiv som berör utredningen.
Körkorts- och förarprovsstatistik analyseras avseende till exempel könsskillnader i körkortstagande, omprov, anmälningsform till prov, godkännandegrad vid teori- respektive praktiska prov samt moment som godkänns respektive underkänns.
Problemanalysen avser att utreda vilka genusperspektiv som är viktiga att belysa i utredningen sett ur olika aktörers perspektiv. Detta görs genom samråd med berörda aktörer. Samrådet består av två olika delar, dels en workshop där svenska aktörer är representerade, dels samtal med internationella aktörer på området.
Resultaten från utredningens olika delar samlas till en samlad analys där förarprovets könsneutralitet lyfts fram och diskuteras. Från denna samlade analys föreslås eventuella nödvändiga ytterligare analyser eller forskningsinsatser. Utredningen ska vara klar i juni 2014.
Bild: Hejdlösa Bilder
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.
– Om läkarna är osäkra på vilken sorts tumör det handlar om, så vill man för säkerhets skull operera bort ganska mycket av det påverkade benet. Man kan också ge cellgifter som har obehagliga biverkningar. Är det däremot säkert att tumören är ett så kallat kondromyxoidfibrom, så behöver man bara ta bort själva tumören, och cellgifter behövs inte alls.
Det säger Karolin Hansén Nord, forskare vid avdelningen för klinisk genetik vid Lunds universitet. Hon ansvarar för en studie som visat en avgörande skillnad hos cellerna i ett kondromyxoidfibrom och cellerna i andra typer av skelettumörer.
Patienter med kondromyxoidfibrom är i regel unga människor i tonåren eller 20-årsåldern. De brukar söka läkare för att de har ont i den angripna kroppsdelen, oftast lår- eller skenben, en hand eller en fot. Misstänker primärvårdsläkaren ett sarkom (en elakartad tumör) skickas patienten vidare till specialister.
Kondromyxoidfibrom är dock en ovanlig form av skelettumör. Eftersom läkarna sällan stöter på den kan även specialisterna ha svårt att ställa rätt diagnos. För att inte ta några risker behandlar man därför ibland en tumör som om den vore elakartad, fast den i själva verket inte är det.
Forskarna har länge vetat att en förändring på ett visst ställe på en viss kromosom förekommer i kondromyxoidfibrom. Nu har Karolin Hansén Nord och hennes medarbetare kombinerat olika tekniker för att titta på arvsmassan med extra hög upplösning. Studien har funnit felet i en gen kallad GRM1, som är mellan 100 och 1400 gånger mer aktiv i kondromyxoidfibrom än i andra typer av skelettumörer.
– Genen styr tillverkningen av en så kallad glutamatreceptor, ett protein som tar emot signalsubstansen glutamat. När balansen rubbas på det här området reagerar cellerna onormalt kraftigt på glutamat, vilket vi tror är orsaken till sjukdomen. Vidare forskning får visa exakt hur detta går till, säger hon.
Karolin Hansén Nord hoppas att forskarnas fynd ganska snart ska kunna användas av de patologer som undersöker vävnadsprover från skelettumörer. Patologerna skulle då med stor säkerhet kunna särskilja kondromyxoidfibrom från andra, farligare skelettumörer. De läkemedel som redan finns mot alltför höga mängder av glutamatreceptorn, som idag används mot andra sjukdomar, skulle kanske också kunna användas för patienter med kondromyxoidfibrom.
Studien är publicerad i Nature Genetics, se www.nature.com/ng.
Runt en procent av kvinnor i fertil ålder är drabbade av att inte kunna få barn genom primary ovarian insufficiency (POI). Detta beror på att äggen är små och omogna och inte kan utvecklas till mogna ägg som kan befruktas.
Grunden till framgångsrik infertilitetsbehandling
Nu har forskare i Kawasaki i Japan utvecklat en ny behandling som baserats på professor Kui Lius ursprungliga fynd. Med hjälp av behandlingen har man nu lyckats få flera infertila kvinnor att bli gravida och ett barn har fötts.
– Det verkar vara så att det i Japan är lättare att få de etiska tillstånd som krävs för att utveckla och applicera denna metod på patienter. Här i Sverige har vi hittills bara kunnat använda djurmodeller än så länge. säger professor Kui Liu, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Tagit fram ny metod för befruktning
Professor Lius urspungliga upptäckt har visat vad som bromsar utvecklingen av små, omogna ägg. Kui Lius forskargrupp har sedan utvecklat upptäckten och med möss som modell tagit fram en metod som gör att små ägg kan behandlas och sedan användas till befruktning.
Nu har forskning, som letts av professor Aaron Hsueh vid Stanfords universitet och som utförts i Kawasaki i Japan, använt en liknande metod för att behandla 27 patienter som är infertila genom primary ovarian insufficiency (POI). För fem kvinnor fick forskarna fram befruktningsbara ägg.
En av dessa kvinnor, som var 29 år vid tiden för behandling, har nu fött en frisk pojke på 3,3 kg efter 37 veckors graviditet. Ytterligare en kvinna är för närvarande gravid och de tre kvarvarande kvinnorna är också i olika stadier av graviditet. Forskningsteamet hoppas nu att behandlingen i slutändan ska lyckas i 30 procent av fallen.
– Jag tror att den här behandlingen kommer att vara framgångsrik och även utvecklas i Europa och USA med tiden, enbart på grund av det stora antalet kvinnor som är drabbade av infertilitet, säger Professor Kui Liu.
Trigger är nyckeln
Nyckeln i denna behandlingsmetod är att ge de små äggen en trigger för att få dem att växa. Äggstocksvävnaden från patienterna delas i mindre bitar och behandlas sedan i Pten inhibitor. Pten inhibitorn gör att PI3K signalvägen aktiveras och detta i sin tur gör att äggen kan växa. Pten och PI3K signalvägens betydelse kunde professor Lius grupp påvisa i en studie som publicerats i Science 2008. Liknande studier med Pten inhibitor har utförts av professor Lius grupp med resultatet att man kunnat få fram levande möss från omogna ägg.
– Det här är antagligen ett av fallen där det gått fortast i omvandlingen från grundforskning till en framgångsrik klinisk behandling, något som gör oss mycket glada. Givetvis kommer det krävas mer arbete innan den här behandlingen rutinmässigt kan användas på patienter i Sverige och Europa, men arbetet kommer förhoppningsvis inte att ta alltför lång tid.
Studien har publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of Ameria (DOI: 10.1371/journal.pone.0039034).
Resultaten visar att det är viktigt att diskutera hur skogen kan skötas i framtiden för att få en rikare underväxt. Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management.
Att minskningen av antalet talltitor i södra Sverige har vållat huvudbry hos forskare och fågelintresserade beror bland annat på att tofsmesen som vistas i samma barrskogsmiljöer inte har minskat alls i antal. Båda trivs i strukturellt komplexa barrskogar. De behöver stående murkna stubbar för att bygga sina bohål och skyddande vegetation för att inte bli tagna av sparvugglor och andra fiender. Forskarna Sönke Eggers och Matt Low på Institutionen för ekologi vid SLU har följt både talltitor och tofsmesar på fem platser i Uppland under tre års tid. De har tittat på hur fåglarna lyckas med sin häckning och ställt det i relation till antalet granar i undervegetationen som utgör skyddet. Resultatet är tydligt. Fler talltitor misslyckas med häckningen när skogen blir mer öppen. De har också svårare att överleva vintern.
Att tofsmesen klarar sig bättre beror troligen på att den är mer konkurrenskraftig än talltitan. När tillgången på resurser minskar är det tofsmesen som lägger beslag på de bra boplatser som finns kvar medan talltitan får sämre förutsättningar.
Studien visar att skötselmetoder som förröjning (att sly och småträd avlägsnas) och låggallring (gallring där man i första hand tar bort små träd) är en viktig bidragande orsak till att talltitan och en rad andra skogsfåglar som gynnas av en rik granunderväxt i en skiktad produktionsskog minskar i antal. Resultatet blir en likåldrig och ensartat barrskog med låg tillgång på död ved och skyddande vegetation. Att dessa effekter troligen berör flera fågelarter i den boreala produktionsskogen bekräftas av omfattande studier på lavskrikan – en kråkfågel i de norrländska skogarna som i likhet med talltitan är en utpräglad stannfågel och håller sig till samma revir året runt.
– En mer naturanpassad och varierad röjning och gallring i dagens ungskogar har stor potential att skapa höga naturvärden som död ved och ett rikare underväxt i framtidens produktionsskogar. Det är av stor betydelse att beslutsfattare, forskare och naturvårdare i samverkan med skogsägare utvecklar nya skötselågärder vid röjning och gallring som bidrar till en bättre naturvårdshänsyn efter avverkningen, säger Sönke Eggers.
Artikel: Differential demographic responses of sympatric Parids to vegetation management in boreal forest
Oxidativ stress spelar en viktig roll i sjukdomsutvecklingen av livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, metabola syndromet och typ 2 diabetes. Intag av antioxidanter från kosten, eller från kosttillskott, har tidigare visat sig kunna sänka oxidativ stress. Resultat från kliniska och epidemiologiska studier på människor har upprepade gånger visat att kosten kan ha en positiv verkan på hälsa och sjukdom. Detta gäller för friska människor, men i ännu högre grad personer med livsstilsrelaterade sjukdomar, så som typ 2 diabetes. Dessa har höga nivåer av oxidativ stress vilket ökar risken för fortsatt sjukdomsutveckling.
Forskningsresultat gällande effekter på hälsa och sjukdom från kosten eller kost-relaterade antioxidanter, är dock motsägelsefulla.
I två stora kliniska studier på 90-talet fick rökare ta tillskott av betakaroten under flera år. Syftet var att prova om tillskott av denna antioxidant kunde förebygga cancer och/eller kardiovaskulär död. Båda studier fick dock avbrytas i förtid då man upptäckte ökad frekvens av cancer och kardiovaskulär död bland dem som tog tillskott jämfört med kontrollgruppen.
Studierna var viktiga eftersom forskare då började inse att antioxidanter också kunde ha risker. Det gick många år innan man började studera orsakerna till resultaten. Av etiska skäl kan de inte studeras på människa igen.
Rikard Åsgård har i sin avhandling studerat kostrelaterade antioxidanter i cellsystem (muslymfomaceller). Studierna har visat att betakaroten och alfatokoferol, har en antioxidanteffekt, vilket indikerar en möjlig skyddande effekt från dessa vitaminer.
Men Rikard Åsgård och hans kollegor såg också att betakaroten vid en tillräckligt hög oxidativ belastning växlar från att ha en antioxidativ verkan till att bli en pro-oxidant. Forskarna exponerade cellerna i studien för kemikalien katekol, som även är en komponent i cigarettrök, vilket skapade en oxidativ stress. I denna miljö såg man att betakaroten ökade den oxidativa stressen ytterligare. Därmed ökade också DNA-skadorna på cellerna. Detta skulle kunna förklara varför rökarna, med höga nivåer av oxidativ stress, påverkades negativt och inte positivt av betakaroten i de två äldre studierna.
– Man har inte funnit några bevis för att personer som inte är rökare skulle skadas av betakaroten. Hos friska människor har betakaroten som kommer från kosten visat sig ha positiva hälsoeffekter. Samma ämne i form av kosttillskott har dock inte någon entydig effekt på oxidativ stress, säger Rikard Åsgård.
I en annan av avhandlingens studier visar Rikard Åsgård nämligen att speciellt typ 2 diabetiker kan skyddas mot oxidativ stress genom intag av frukt och grönsaker. Extra tillskott av samma antioxidanter som finns i frukt och grönsaker, men i form av piller eller kapslar, har dock inte visat sig skydda mot oxidativ stress.
Avhandlingen Effects of Antioxidants and Pro-oxidants on Oxidative Stress and DNA Damage using the Comet Assay: Studies on Blood Cells from Type 2 Diabetes Subjects and Mouse Lymphoma Cells ]försvaras den 28 mars 2014 på Uppsala universitet.
– Under senaste istiden fanns det lämlar både söder och öster om istäcket, men våra analyser visar att fjällämmeln inte härstammar från dessa populationer, säger Love Dalén, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Det måste därmed ha funnits en plats där fjällämmeln kunde överleva trots den kilometertjocka isen som täckte Skandinavien under ca 10 000 år. Denna plats kan ha varit en isfri bergsplatå eller kustremsa där de kunde hitta föda och överleva. Fjällämlar lever av att äta gräs, mossa, och örter.
DNA-forskning uteslöt släktskap
Slutsatserna kunde forskarna dra efter att ha undersökt släktskap mellan nutida och istida lämlar. DNA från forntida fynd längs södra och östra kanten av isens utbredning jämfördes med DNA hos dagens fjällämlar. De forntida lämmelben som analyserats i denna studie har hittats i Polen, västra Ryssland, Tyskland, Belgien och Storbritannien. Men eftersom inget av de istida fynden från dessa platser hade ett DNA som kunde visa på nära släktskap med dagens lämlar, så drog forskarna slutsatsen att fjällämmeln istället härstammar från en population som överlevde istiden i ett lokalt nordligt refugium innanför inlandsisens gräns.
– Det här kan vara förklaringen till att fjällämmeln är det enda endemiska däggdjuret i Skandinavien, säger Vendela Kempe Lagerholm, doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet.
Ikonisk nyckelart
Fjällämlarna har blivit ikoner för fjällvärldens fauna, och är kända för sina dramatiska variationer i antal. De utgör en nyckelart i fjällens ekosystem men deras ursprung har hittills varit oklart.
Studien är ett internationellt samarbete som letts av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, och publiceras idag i tidskriften Molecular Ecology.
Att resan är bekväm och inte innebär stora omvägar är avgörande faktorer för att människor ska välja att cykla. Forskare på VTI rekommenderar att mer resurser läggs på åtgärder som gynnar cyklister, exempelvis sammanhängande cykelvägar och stöldsäkra parkerings-möjligheter.
En attitydundersökning har genomförts i Haninge, Huddinge, Landskrona och Örebro för att undersöka vilka faktorer som påverkar resenärers avsikt att cykla och hur man kan få den ”ovillige” cyklisten att börja cykla.
– Som väntat visar resultatet att sträckans längd har stor betydelse för om man väljer att cykla eller ej. Men även socialpsykologiska faktorer förklarar individens intention att cykla, där upplevd känsla av kontroll var speciellt viktig, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
De svarande lade störst vikt vid att resan var bekväm, att de kunde hinna med vardagliga aktiviteter och att de kunde ta sig från A till B utan för stora omvägar. Olika personer befinner sig på olika steg i förändringsprocessen och påverkansinsatserna behöver anpassas efter detta. För att uppnå beteendeförändringar i valet av färdmedel måste fysiska åtgärder kombineras med bra marknadskommunikation, enligt rapporten.
– Det är viktigt att man har en långsiktig strategi som delas in i olika delmål där det slutliga målet är ökad cykling. Det är också viktigt att kampanjmakare noga definierar vilken målgruppen är, säger Sonja Forward.
För att nå den målgrupp som befinner sig på de första stegen i förändringsprocessen bör man lyfta fram cyklingens positiva aspekter. Mindre uppmärksamhet krävs för att övertyga människor om att cykling är bra för den egna hälsan och miljön, eftersom de redan är medvetna om detta. Den stora utmaningen är att övertyga resenärerna om att deras beteende är problematiskt och att de har mycket att vinna på att börja cykla.
– Åtgärder i detta skede kan vara att öka cykelns status, diskutera frågan i media men även på arbetsplatser så att resenärerna ständigt blir påminda om sitt val av transporter. Lyft fram cyklingens positiva aspekter som ger kortsiktiga belöningar och visa hur folk på ett lätt sätt kan ändra sina resvanor, säger Sonja Forward.
För att marknadsföra cykeln som ett attraktivt transportmedel måste budskapet vara trovärdigt och mer uppmärksamhet bör ägnas åt den fysiska miljön, enligt rapporten. Den viktiga frågan för planerare och beslutsfattare är om infrastrukturen möjliggör att man kan cykla på ett snabbt och bekvämt sätt. De bör även fråga sig om man ansträngt sig tillräckligt för att förebygga trafikolyckor och cykelstölder. Det gäller att i möjligaste mån se till att resenärens erfarenhet av det nya beteendet blir positiv, exempelvis säkerställa fungerande drift och underhåll, stöldsäkra parkeringar, skyltning, räcken att luta sig emot, sammanhängande cykelvägnät. Om så inte är fallet är risken stor att människor som har börjat cykla återvänder till sitt gamla beteende.
– De positiva effekterna uppstår inte överallt men det gör däremot de negativa. Det är därför det är viktigt att genomföra förändringarna på rätt sätt, säger Åke Grönlund, som är professor i informatik vid Örebro universitet och som dessutom har en bakgrund som lärare och studierektor i grundskolan.
I dag är det stora skillnader mellan olika skolor. Bra innovationer uppstår när kreativa lärare utvecklar sina arbetsmetoder, men forskarna anser att det är kommunernas ansvar att se till att innovationerna sprids och kommer alla elever i alla skolor till del.
– Varje skola och kommun måste fundera över vad man vill uträtta och sedan hitta den lämpligaste tekniken för att göra det. Det är inte alltid en dator per elev som är bäst, säger Åke Grönlund.
Utmaningen är att hitta rätt väg för att skolan på bästa sätt ska kunna utnyttja den nya teknikens möjligheter för att uppnå sina prioriterade mål.
– Därför är inte detta ett it-projekt utan ett förändringsprojekt och ledarskapet på kommunnivå är den viktigaste framgångsfaktorn. Eftersom förändringarna är genomgripande, sträcker sig över flera år och innefattar beslut som ligger över rektors nivå måste kommunerna ta ansvar, säger Åke Grönlund.
– Man kan inte delegera allt ansvar till den enskilda skolan. God användning av it i skolan förutsätter politiska beslut angående infrastruktur, organisationsutveckling, lärresurser och teknikanvändningsavtal, säger Åke Grönlund.
När allt fungerar får tekniken positiva effekter i skolan. Kontakten mellan lärare och elever ökar och har en högre kvalitet, eftersom lärarna är mer tillgängliga för eleverna. Att söka information, skriva och presentera görs på effektivare sätt.
– Vår forskning har till exempel visat atten ny metod som innebär att elever skriver sig till läsning med it-stöd ger bättre resultat än traditionella metoder för att lära barn läsa och skriva, säger Åke Grönlund.
Men skolor som inte använder tekniken på rätt sätt riskerar att få en dyrare och ensammare skola som leder till sämre resultat.
– Det enskilda arbetet ökar generellt och vår forskning visar att när tekniken används fel leder det till ensamarbete där eleverna tappar fokus. Dessutom är tekniken dyr och kan leda till neddragningar i personalresurser och till mer stress.
Det är alltså viktigt att inte låta kostnader för teknik tränga ut personalen men också att se till att lärarnas arbetstid används till undervisning. Mer teknik medför förändrat arbete för lärarna men inte mindre arbete.
– Vi har under projektets tre år sett att många positiva utvecklingar. Många lärare har utvecklat nya arbetssätt, ibland små förbättringar och ibland genomgripande förändringar. Experimenterandet har gett många goda idéer. Dessa arbetssätt måste dokumenteras och kvalitetssäkras och spridas i hela organisationen, säger Åke Grönlund.
Boken bygger på forskningsprojektet Unos Uno och innehåller texter av forskare, rektorer, lärare skolchefer och politiker.
