Avhandlingen som Christian Johansson har gjort i ämnet datavetenskap beskriver hur artificiell intelligens används för att kombinera produktion, konsumtion och distribution inom fjärrvärmenät för att skapa ett sammanhängande ramverk för operativ optimering. Avhandlingen visar att detta leder till betydande energieffektiviseringar, förbättrade förutsättningar för biobränsleproduktion samt minskat beroende av fossilt bränsle.

Forskningen och tekniken bakom avhandlingen har lett fram till att företaget NODA Intelligent Systems AB grundades för ett antal år sedan och som idag sysselsätter ett femtontal personer i Karlshamn. Tillsammans med Karlshamn Energi bygger nu NODA ett av världens största smarta fjärrvärmenät i Karlshamn. NODA finns nu över hela landet samt på den europeiska marknaden och jobbar med såväl fastighetsägare som med energibolag för att skapa framtidens hållbara fjärrvärmesystem.

I Sverige står fjärrvärmen för ungefär hälften av vårt totala värmebehov och nästan alla större fastigheter har fjärrvärme. Ett fjärrvärmenät är ett komplext system som består av en stor mängd konsumenter och produktionsanläggningar som är sammankopplade via ett distributionssystem. Denna komplexitet i kombination med den geografiska spridningen gör att fjärrvärmenät är lämpliga för distribuerad optimering och styrning.

Den svenska skolan idag är en mångetnisk skola med vart femte barn fött utomlands eller med två utrikes födda föräldrar. De skoleleverna kan förväntas ha glädje av förebilder och av att känna igen sig i sina lärares erfarenheter. Samtidigt är lärarutbildningens lärarsammansättning nästan helt ”svensk” eller europeisk och utbildningen är själv illa förberedd för en mångetnisk studentgrupp. Det visar Zahra Bayatis studie.

Enligt studien möter lärarstudenter med invandrarbakgrund både utanförskap och diskriminering, något som går rejält på tvärs emot de förväntningar de bär med sig in på utbildningen.

– De kliver in på högskolan, stolta och med förhoppningar men möts av något de inte väntat sig. De möter samma stereotypa föreställningar på högskolan som i samhället i övrigt, säger Zahra Bayati.

I studien undersöker hon dessa studenters studievillkor. Utomeuropeiska studenter från tre olika lärarutbildningar har intervjuats, liksom språkhandledare samt ansvariga för den verksamhetsförlagda utbildningen. Därutöver har lärarutbildare och studievägledare återkommande träffats och diskuterat inom ramen för en så kallad forskningscirkel.

– Många av dem som deltagit i studien är medvetna om villrådigheten och de bristande kunskaperna i att bemöta mångfalden i lärarutbildning och i skolans elevgrupper. Men att få utbildning i de frågorna är inte prioriterat i lärarutbildningen.

Avhandlingen visar att det inte är ovanligt att studenter med svensk bakgrund utesluter studenter med invandrarbakgrund exempelvis vid gruppbildningar, eller att deras diskussionsinlägg och studieprestationer nonchaleras och ignoreras. På så sätt upprepas den segregation som finns i samhället även på lärarutbildningen. Detta är ett resultat som överensstämmer med tidigare undersökningar av andra högskoleutbildningar i Sverige.

Zahra Bayati pekar i sin studie på vikten av att se problemen som strukturella, och inte förminska dem till att handla om enskilda fall.

– Många områden behöver utvecklas för att lärarutbildningen med sin pluralistiska sammansättning ska komma i takt med sin samtid.

Principen om folkens rätt till självbestämmande, som fastslås i kapitel VII i FN-stadgan, tolkades ursprungligen som en folkens rätt till frihet från dominans av en främmande makt. Det var statssuveräniteten snarare än individens suveränitet som skulle försvaras. Katinka Svanberg har studerat 15 fall, från 1960-talet och framåt, där Säkerhetsrådet har ingripit med sin tvångsmakt för att försvara principen om självbestämmande. Hon konstaterar att säkerhetsrådet utvecklat principen så att fokus kommit att skifta från statens suveränitet till individers rättigheter.

– Säkerhetsrådet har fått en roll som praxisbildare och normskapare genom sina ingripanden. Trots att Säkerhetsrådet är en politisk församling tolkar de sina tidigare beslut som prejudikat. Den internationella rätten blir allt mer överstatlig och lik den nationella rätten; från att ha byggt på samtycke har folkrätten blivit allt mer tvingande.

I avhandlingen ges flera exempel:

– På 1960-talet ingrep säkerhetsrådet mot det rassegregerande systemet i Sydrhodesia. Genom en rad sanktioner, framför allt ekonomiska, bidrog Säkerhetsrådet till att utveckla den interna självbestämmanderätten. I ett antal resolutioner fastslogs att alla folk, oavsett hudfärg, har rätt att ta del i sin stats styre.

– I kölvattnet av kalla krigets slut på 90-talet utvecklades principen till att vara en rätt för hela befolkningen att ta del i sin stats styre:

– När Haitis demokratiskt valde president, Aristide, störtades i en statskupp 1990 hotade Säkerhetsrådet framgångsrikt med en militär intervention om inte presidenten återinsattes.

– I det av inbördeskrig sönderhärjade Angola, avtalade regeringen och rebellgruppen UNITA 1992 om att lägga ned vapnen och hålla demokratiska val. När UNITA inte accepterade sitt nederlag utan, hävdade valfusk, i strid med utländska oberoende observationer, och tog till vapen införde säkerhetsrådet sanktioner mot dem.

Från att ha laborerat med en minimal definition av demokrati enligt vilken demokrati är detsamma som allmänna, periodiska val har säkerhetsrådet kommit att utveckla sitt demokratibegrepp menar Katinka Svanberg. När de demokratiskt valda regimerna i Liberia och Haiti befanns inte fullfölja sina demokratiska åtaganden välkomnade säkerhetsrådet att de avgick.

– Under 2000-talet har säkerhetsrådet gått i bräschen för ett utvidgat demokratibegrepp av liberal, västerländsk modell, som innefattar inte bara fria val utan även respekt för mänskliga rättigheter, en fri press och en fungerande rättstat. Generalförsamlingen antar allt fler resolutioner för en demokratisk utveckling, säger Katinka Svanberg.

Katinka Svanberg disputerar den 25 april Geovetenskapens hus. Frescati.

Fästingburna sjukdomar är en faktor som bör studeras närmare. Även tiden
för älgjakten kan behöva ifrågasättas. Det här visar en avhandling om
reproduktion och hälsa hos älg i Sydsverige av Jonas Malmsten,
biträdande statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
och doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Älgen anses vara det viktigaste jaktbara viltet i Nordeuropa. Nästan 200 000 älgar skjuts sammanlagt varje år i Finland, Norge och Sverige. Älgen är även en källa till rekreation, turism och kött, vilket ger betydande inkomster för jägare, markägare och turistnäring. Men utan en väl fungerande fortplantning av älgstammen sker ingen tillväxt av populationen. För att hållbart kunna förvalta älgstammen krävs kunskaper om älgens reproduktionsförmåga.

– Jägare på Öland kontaktade 2006 SVA för att man var orolig för utvecklingen av den lokala älgstammen. Antalet observerade kalvar per älgko var litet. En pilotstudie som gjordes visade att många kalvar dog i embryostadiet, samt att den fästingburna bakterien Anaplasma phagocytophilum förekom i oväntad hög utsträckning i organ från Ölandsälgarna, säger Jonas Malmsten.

Under perioden 2008 – 2011 togs prover från Öland samt Södermanland, Småland och Västergötland. Totalt insamlades här vävnadsmaterial och blod från nästan 500 älgar under ordinarie jakt. Syftet var att ta reda på mer om älgens reproduktion, både hos han- och hondjur, och djurens hälsoläge. Dessutom studerades älgkalvars sommaröverlevnad i tre olika områden i södra Sverige under 2012 och 2013.

– Det visade sig att älgtjurars spermiekvalitet är starkt kopplad till älgens kroppsvikt, oavsett ålder. En stor andel stora tjurar som har bra spermier faller ofta offer för kulor tidigt under jakten – innan de hunnit para sig.

Kroppsvikten visade sig även vara den enskilt största påverkansfaktorn för när en älgkviga blir könsmogen. Älgkorna gick i brunst före älgkvigorna (ungdjuren). Undersökningarna av hondjursproverna visade därmed att den nuvarande jakttiden för älg i södra Sverige, med start andra måndagen i oktober varje år, till stor del sammanfaller med parningssäsongen. En slutsats kan vara att jaktperioden strider mot nuvarande principer om att inte jaga hjortvilt (älg, dovhjort, kronhjort) under parningssäsongen.

Avhandlingen visar vidare att kalvöverlevnaden i olika områden i södra Sverige normalt varierar 70 – 90 procent – men på Öland befanns den vara särskilt låg – endast 16 – 32 procent. Detta är den lägsta uppmätta överlevnaden sommartid hos älgkalv någonstans i världen, där stora rovdjur som varg och björn inte är närvarande.

Orsakerna till den låga överlevnaden av älg på Öland är sannolikt miljöfaktorer, inklusive klimatfaktorer, och konkurrens om fodret. Förekomsten av den fästingburna bakterien Anaplasma phagocytophilum, en bakterie som sprids med fästingar och kan smitta de flesta varmblodiga djur påvisades i betydligt högre omfattning bland öländska älgar, ca 37 procent, än hos älgar från fastlandet och älgen anses kunna vara en reservoar för detta smittämne. Samtidigt kan dess påverkan på älgkalvars överlevnad inte uteslutas.

FAKTA
Disputationen hålls på svenska. Avhandlingens titel är på engelska: Reproduction and Health of Moose in Southern Sweden.

Länk till Jonas Malmstens avhandling

Läs mer om forskning och överlevnad av älgar


– Det gör att den antiinflammatoriska behandlingen kan styras bättre så att astman kan hållas under bättre kontroll och risken för försämringsperioder minskar, säger distriktsläkaren Jörgen Syk, som står bakom avhandlingen.

Omkring åtta procent av svenskarna beräknas ha astma och majoriteten behandlas inom primärvården. Trots att inflammation i luftvägarna anses vara den underliggande orsaken till astma baseras diagnos och behandling främst på patientens symtom och lungfunktion. En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar nu att man genom att mäta kväveoxidhalten i utandningsluft (uttrycks som FENO = fraction of exhaled nitric oxide) kan få värdefull information om graden av inflammation i luftvägarna och på så sätt bättre kunna anpassa behandlingen.

– Det är första gången en studie görs i primärvården för att utvärdera nyttan av att styra den antiinflammatoriska behandlingen med FENO. Resultaten är lovande och talar för att vi borde använda oss av denna metod i primärvården, säger Jörgen Syk, distriktsläkare på Runby vårdcentral och knuten till Centrum för allmänmedicin.

Drygt 180 primärvårdspatienter i åldrarna 18-64 med allergisk astma har ingått i studien. De lottades in i två grupper. I den ena styrdes den antiinflammatoriska behandlingen utifrån FENO och i den andra på traditionellt sätt. Deltagarna följdes vid fem besök under ett år.

Resultatet visar att deltagarna i gruppen där behandlingen styrdes utifrån FENO hade mindre symtom av sin astma, exempelvis andfåddhet och pip i bröstet, samt färre försämringsperioder. Detta utan att medelförbrukningen av inhalerat kortison eller luftrörsvidgande läkemedel ökade. Effekten kunde uppnås genom att behandlingen omfördelades så att patienter med lågt FENO fick lägre doser och de med förhöjt värde fick högre doser.

– Styrning med FENO hjälper till att optimera behandlingen med minskad över- och underbehandling som resultat, säger Jörgen Syk.

Ett annat intressant fynd var att när den antiinflammatoriska behandlingen intensifierades minskade samtidigt koncentrationen av IgE-antikroppar, den antikropp som förmedlar allergi.

– Det verkar som att hämning av den inflammation som uppstår i luftvägarna vid allergisk astma kan minska bildningen av IgE-antikroppar, med minskade allergibesvär som följd, säger Jörgen Syk.

Andra fördelar med FENO-mätning är enligt avhandlingen förbättrad diagnostik och lättare upptäckt av bristande följsamhet till ordinerad behandling, vilket är ett stort problem inom astmavården.

– Många tar inte sin medicin regelbundet, förstår inte nyttan och en del är rädda för biverkningar. Patienten får en ökad förståelse för sin sjukdom när man kan visa upp ett faktiskt mätvärde, vilket ökar motivationen till att följa ordinerad behandling, menar Jörgen Syk.

I studien användes apparaten NIOX MINO för att mäta FENO. Apparaten är enkel att använda, ger snabbt svar och medför inga obehag för patienten. Jörgen Syk konstaterar dock att man behöver viss grundkunskap för att kunna värdera FENO och dra rätt slutsatser.

– Det finns flera olika saker som kan påverka värdet, exempelvis rökning, förkylningar och exponering mot allergen mm, säger han.

FAKTA
Forskningen har gjorts i nära samarbete med Uppsala universitet. Centrum för allmänmedicin är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.

Doktorsavhandling: Treatment of atopic asthma in primary health care guided by exhaled nitric oxide measurement, Jörgen Syk, Karolinska Institutet 2014, ISBN: 978-91-7549-459-3

Hämta doktorsavhandlingen
Mer om Centrum för allmänmedicin

Gränsöverskridande forskningssamarbete ökar generellt och i dagens forskning har tvärvetenskapen därmed intagit en central position. Det är mot bakgrund av det som Ola Pilerot i sin avhandling har undersökt och velat öka förståelsen för hur, varför och när forskare väljer att dela med sig av information.

– Trots att det är utbrett och allmänt vedertaget att forskare delar med sig av mycket information sinsemellan, så finns det förhållandevis lite forskning på området.

För att undersöka hur och varför forskare väljer att utbyta information har han under lång tid följt ett nordiskt nätverk inom fältet designforskning. Ola Pilerot kan konstatera att det inte behöver vara institutionell samhörighet som gör att informationsutbytet tar fart.

– Det hänger snarare ihop med vilka intressen man har. Att man delar erfarenheter, visioner, förhoppningar och mål.

Det är inte bara personer i informationsutbytet som spelar en central roll för samarbete. Också det materiella bidrar till att koordinera och forma det sociala samspelet.

– Ett exempel ur avhandlingen är hur programvaran drop-box så att säga knyter samman forskare och dessutom ger upphov till nya aktiviteter i nätverket. Det går alltså att se programvaran som en av flera aktörer i samarbetet kring information.

I Ola Pilerots avhandling visas hur forskarnas samarbete bidrar till att utveckla, underhålla, men också forma praktiker inom tvärvetenskaplig forskning.

– För tvärvetenskapen är informationsutbyte inte bara en viktig del i arbetet, utan fungerar också som en enande kraft i strävandet mot att etablera en disciplin – The enactment of a discipline.

FAKTA
Ola Pilerot disputerar 25 april med sin avhandling ”Design researchers information sharing – The enactment of a discipline”

En avhandling i psykologi från Stockholms universitet ger riktlinjer för att minska glappet mellan teori och praktik och därmed skapa effektiva och träffsäkra urvalsprocesser.

– Att arbeta i linje med den evidensbaserade forskningen skulle innebära stora ekonomiska förtjänster för företag och skattebetalare. Om urvalsbeslut fattades på rätt sätt skulle vi dessutom ha fler kvinnor på chefsposter och antalet invandrare som inte får jobb trots tillräckliga formella meriter skulle minska drastiskt. Arbetssökande skulle helt enkelt behandlas mer rättvist och icke-diskriminerande, säger Sofia Sjöberg på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Forskningen är tydlig i sina rekommendationer kring hur organisationer och HR-avdelningar bör utföra säkra, kostnadseffektiva och rättvisa urval vid rekryteringar. Trots detta tillämpas inte stora delar av rekommendationerna i det dagliga arbetet med urvalsprocesser.

I avhandlingen belyses vilka egenskaper som bör mätas, med vilken metod information bör samlas in, hur informationen bör vägas ihop till en helhetsbedömning och vad det kostar att avvika från det rekommenderade sättet att väga ihop informationen på. Till exempel bör den arbetssökandes intelligens vara en faktor som viktas högt.

– Intelligens är den enskilt viktigaste psykologiska faktorn när det gäller att förutsäga arbetssökandes arbetsprestation, visar avhandlingen. Vissa personlighetsdrag kan också förutsäga prestation men i betydligt blygsammare utsträckning jämfört med intelligens, säger Sofia Sjöberg.

Avhandlingen visar att en mekanisk metod för att väga ihop information om arbetssökanden till en helhetsbedömning är mer kostnadseffektiv än den kliniska metod som ofta tillämpas i idag. Den mekaniska metoden bygger på att den insamlade informationen vägs ihop lika för alla arbetssökanden enligt en matematisk algoritm och utan inblandning av rekryterarens subjektiva bedömning.

Nyttan med avhandlingen ligger hos alla som arbetar med personbedömningar och fattar urvalsbeslut i arbetslivet. Nyttan ligger också hos arbetssökande som får en inblick i vad de borde kräva för att behandlas och bedömas på ett relevant, rättssäkert, jämlikt och korrekt sätt.

FAKTA
Avhandlingens namn: Utilizing research in the practice of personnel selection. General mental ability, personality, and job performance.

Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:706092

Det visar Maria Henriksson i en avhandling från SLU.

Ängsmarkerna gav svenska bönder vinterfoder till djuren, som i sin tur gav den gödsel som behövdes för att få rimliga skördar på åkermarken – äng var åkers moder. Kor, får och getter har varit oumbärliga för både bönder och nomader i många delar av världen.

Idisslarnas stora förtjänst är förmågan att kunna tillgodogöra sig energin i växternas cellulosa, men det blir ett visst spill i form av upprapad metan – en av de viktigaste växthusgaserna. Metanet bildas av de mikroorganismer som bryter ned cellulosa i vommen – upp till 10 procent av bruttoenergin kan förloras i form av upprapad metan.

Maria Henriksson från SLU har i sitt doktorsarbete använt livscykelanalyser för att beskriva hur olika led i produktionskedjan på en mjölkgård påverkar klimatet. Enligt beräkningarna varierar utsläppen av växthusgaser betydligt mellan svenska gårdar med olika förutsättningar, vilket tyder på att det finns möjligheter att minska utsläppen.

Över 80 procent av utsläppen visade sig orsakas av djurens fodersmältning och produktionen av foder, vilket innebär att djurens foderintag spelar en avgörande roll. När Maria Henriksson undersökte hur olika foderstater kan påverka mjölkens klimatavtryck, visade det sig att skillnaderna framförallt hängde samman med hur fodret producerats. Metanutsläppen från fodersmältning var visserligen betydande, men de varierade inte så mycket mellan olika typer av foderstater.

De generella åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser på mjölkgårdar handlar framförallt om att utnyttja befintliga resurser såsom djur, gödsel, foder och mark så effektivt som möjligt. Foderstatens sammansättning bör dock utvärderas på gårdsnivå, eftersom regionala förutsättningar för foderproduktion påverkar effekten av olika utfodringsstrategier.

– Mer än hälften av växthusgasutsläppen från foderproduktionen rör grovfodret, så det har stor betydelse hur detta foder produceras och hur stora foderförlusterna är, säger Maria Henriksson.

Till skillnad från energi-, industri- och transportsektorerna, där koldioxid dominerar utsläppen, består utsläpp från jordbruksproduktion endast till en mindre del av fossil koldioxid. Den stora andelen, ca 80 procent, av den svenska mjölkproduktionens klimatavtryck rör t.ex. biologiska processer som är besvärliga att förutsäga och motverka, nämligen utsläpp av metan vid idisslandet och av lustgas vid odlingen av foder. Detta innebär att beräkningar av jordbruksprodukters klimatpåverkan är behäftade med relativt stora osäkerheter och därför endast ska jämföras om de beräknats på likvärdigt sätt.

FAKTA
Maria Henriksson, institutionen för biosystem och teknologi, försvarar sin doktorsavhandling Greenhouse gas emissions from Swedish milk production – Towards climate-smart milk production vid SLU i Alnarp.
Tid: Torsdagen den 24 april 2014. Opponent: Dr. Paul Crosson, Animal and Grassland Innovation Centre, Grange, Ireland

Länk till avhandlingen (pdf): http://pub.epsilon.slu.se/11103/


Den senaste tiden har diskussionen om de förändrade medielandskapen varit intensiv. Runt om i landet läggs lokalredaktioner och lokala nyhetssändningar ned, redaktionernas resurser bantas och journalister sägs upp. I samma veva förändras nyhetskonsumtionen från traditionella till nya arenor, där det är lättare att välja kanaler som bekräftar den egna världsbilden.

Hur denna utveckling påverkar demokratin tänker medieprofessor Jesper Strömbäck, vid forskningscentret DEMICOM vid Mittuniversitetet ta reda på. Därför inleder han nu det treåriga projektet ”De förändrade medielandskapen och dess demokratiska utmaningar”. 

– Utifrån tidigare teorier och forskning finns det mycket som talar för att vi går mot en framtid med ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor mellan olika grupper, men också försvagad social sammanhållning, säger han.

Än så länge är dock utvecklingen bara i sin linda, och en stor del av den forskning som finns att tillgå har utförts i andra länder med andra förutsättningar och villkor än Sverige. Det finns därför en hel del okända faktorer som i detalj präglar medieutvecklingen, menar Jesper Strömbäck.

– Det ska bli oerhört intressant att arbeta med detta projekt som, både demokratiskt och samhälleligt men även inomvetenskapligt, har stor relevans för vår förståelse för medieutvecklingen och dess konsekvenser, säger han.

Projektet, som finansieras av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål, kommer bland annat att fokusera på hur människors medie- och nyhetskonsumtion förändras över tid, hur sambanden mellan nyhetskonsumtionen och politiskt deltagande ser ut, samt vad som utmärker de grupper och individer som är icke-användare av nyhetsmedier.

Som TV-tittare är vi vana att se på TV som ett flöde av program med varierande innehåll och brukar kanske inte tänka på hur programmen skapas och produceras. TV-producenter har en central roll i skapandet av TV-program. I denna studie intervjuas 32 TV-producenter inom drama och samhällsprogram vid tre tillfällen, 1992, 1996 och 1999. Dessutom utfördes en uppföljningsstudie via enkät 2006/2007 med avsikten att också fråga efter förändringar som skett under tidsperioden.

TV-producenterna var verksamma inom public service, på kommersiell TV-kanal eller i produktionsbolag.  TV-producenterna tillfrågades om sin bakgrund, karriärväg och om de kunde beskriva hur idén till programprojekt utvecklats till program, vilket gav ingående beskrivningar om hur TV-produktionsprocessen i dess olika faser till slut resulterade i de färdiga program som sändes. Det kunde handla om påkostade dramaserier efter klassisk förlaga, som ”Jerusalem” eller populär såpa, som ”Rederiet”.  Också journalisterna beskrev en bredd av produktioner, från undersökande reportage i långa serier, som sökandet efter ett alternativt spår kring Palme-mordet. Eller kortare reportage i minoritetsspråksprogrammet ”Mosaik”.

TV-producenterna hade ofta internutbildats inom televisionen genom att ha innehaft lägre funktioner, och så småningom blivit TV-producenter, fastän de inte alls haft det målet från början.  Men i synnerhet de yngre hade ofta gått högskoleutbildningar, som t ex Dramatiska Institutets producentutbildning eller utbildningar på tekniska högskolor eller journalisthögskolor i landet.

Dramaproducenterna genomförde ofta programidéer som högre ledningsnivåer beslutat, om de inte själva var huvudförfattare till dramaserier (såpoperor), vilket gällde flera av de intervjuade TV-producenterna. Journalistproducenterna hade större frihet att utforma program eller reportage under produktionen, då de inte var bundna av ett manus utan själva skrev ”manus”, valde medverkande, gestaltning, vinkel och frågeställningar. De var också sitt eget programs ”regissör”.

I studien ställdes också frågor om förändringar som skett under undersökningsperioden.  En digitalisering har skett på alla nivåer, ”det mobila kontoret” har blivit verklighet genom Internet, mobiltelefoner och e-mail. Den digitala tekniken tillåter manipulation av visuell framställning i högre grad än tidigare. I denna studie speglas detta i TV-producenternas svar genom att man under 1990-talet som en brytningstid ofta använt analog teknik och digital omväxlande.

TV-producenternas svar under samma tid visar också på konkurrensens ökade betydelse. Men professionen TV-producent innehåller i grunden samma krav – att leverera TV-program som uppskattas av såväl en publik som den egna branschens intressenter och uppdragsgivare.

FAKTA
Avhandlingen ”TV-produktion i Sverige: En studie av TV-producenter inom drama och samhällsprogram” kan läsas online: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:706386/FULLTEXT01.pdf och försvaras fredagen den 25 april.

Svenska mjölkbönder möter hård konkurrens från importerade mjölkprodukter, och antalet mjölkgårdar minskar stadigt samtidigt som besättningarna blir allt större. År 2012 fanns knappt 5 000 mjölkgårdar i Sverige, med i genomsnitt 70 kor per gård.

Mjölkgårdar är också en olycksdrabbad gren av lantbruksnäringen, och ett olycksfall kan slå hårt ekonomiskt mot ett jordbruksföretag. Olyckor där kor är inblandade sker främst i samband med mjölkning och förflyttning, och djurskötaren blir då sparkad, klämd, trampad, knuffad eller stångad.

– Det anmäls cirka 40 olyckor med nötkreatur till Arbetsmiljöverket varje år, varav 1–2 är dödsolyckor. Men vi vet att det är en omfattande underrapportering, och den sanna siffran är flera gånger högre, säger Cecilia Lindahl, som just har färdigställt en doktorsavhandling om riskfaktorer vid hantering av kor på svenska mjölkgårdar.

I doktorsarbetet har Cecilia Lindahl studerat både kor och skötare på ett antal svenska mjölkgårdar, med fokus på olycksrisker vid drivning av djur till mjölkning och klövverkning. Hennes slutsats är att många faktorer samverkar till de olycksrisker som uppstår, och att det ofta handlar om samspelet mellan skötare, djur och miljö.

– Det blir till exempel mer riskfyllt för djurskötaren om korna drivs på ett sätt eller i en situation som stressar dem, säger Cecilia Lindahl.

Drivningen till mjölkning fungerade i stort sett bra på alla gårdar, med lugn hantering och endast ett fåtal stopp i djurflödet, och därmed få incidenter. Det som ökade skaderisken var t.ex. hala golv, och drivningsgångar där skötaren måste förflytta sig inne bland djuren.

Drivningen av kor till klövverkning kan upplevas som obehaglig och stressande för korna, och under sådana arbeten såg Cecilia Lindahl fler incidenter som skulle kunna ha lett till skador genom sparkar eller stångningar. Vid drivning till verkning var det också vanligare med beteenden som kan kopplas till rädsla hos korna, och de hade högre puls än vid mjölkning. Skötaren kunde också vara tvungen att vara mer hårdhänt i dessa situationer.

– Det finns goda möjligheter att förbättra utformningen av tillfälliga samlingsfållor och drivgångar som används vid klövverkning, säger Cecilia Lindahl.

– För att vara funktionella måste sådana system utformas med hänsyn både till djurens beteende och till djurskötarens arbetsmiljö. På så vis möjliggör systemet en effektiv drivning, en säker miljö för människa och djur och en god djurvälfärd.

I djupintervjuer med svenska mjölkproducenter framkom det att dessa är medvetna om farorna vid arbete med nötkreatur, och anser att säkerhetsfrågor är viktiga. Samtidigt menade de att det är lätt hänt att detta glöms bort eller prioriteras ner, och att tidspress och ekonomi ibland gör att det tas medvetna risker. Lantbrukarna ansåg att de flesta djurrelaterade olyckor kan förebyggas, men också att det alltid kommer att finnas olycksförlopp som är omöjliga att förutse och förhindra. Det finns alltid ett visst mått av oförutsägbarhet i djurens beteende och reaktioner.

FAKTA
Cecilia Lindahls doktorsarbete har gjorts i ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Arbetet har finansierats av SLO-fonden.

En längre sammanfattning på svenska finns på s 93–95 i avhandlingen (se länk nedan).

Cecilia Lindahl, institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, vid SLU i Alnarp försvarar sin doktorsavhandling Risk factors for occupational injuries during cattle handling on Swedish dairy farms.
Tid: Fredagen den 25 april 2014. Opponent: MD, Director John J. May, New York Center for Agricultural Medicine and Health, USA

Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/11084/.

Länk till intervju på JTI:s webbplats: http://www.jti.se/index.php?page=stressade-kor-oekar-olycksrisken

Statistik om svensk mjölkproduktion från Jordbruksverket: http://jordbruketisiffror.wordpress.com/2012/10/30/fascinerande-fakta-om-mjolkkor-och-mjolkforetag/

Att vara ensamstående mamma ses ofta som en orsak till ett antal livsmotgångar. Ensamstående mödrar får utstå organisatoriska och ekonomiska påfrestningar. De har inte något stöd från en partner, och att föda och uppfostra ett barn på egen hand är inte heller helt socialt accepterat. I den nya studien visar forskare från Umeå universitet, Wittgenstein Centre i Österrike, Warsaw School of Economics och Cardinal Stefan Wyszynski University i Polen, att det inte är ankomsten av ett barn i sig som leder till att ensamstående mödrar blir olyckliga.

– Trots de svårigheter och problem som uppstår – eller kanske på grund av dem – flyttas barnen till det absoluta centret av kvinnans värld och blir ljuspunkten i deras liv. Dessutom ger barnen ofta kvinnorna makt att fatta beslut som de inte hade kunnat göra före graviditeten, säger Monika Mynarska vid Cardinal Stefan Wyszynski University i Warszawa.

Till exempel har ansvaret för barnets välbefinnande hjälpt många av de intervjuade kvinnorna att lämna olyckliga eller farliga förhållanden, och dessutom har de blivit mer försiktiga och krävande när de träffar en ny partner. Därför kan också moderskapet få in kvinnorna på ett ”bättre spår”.

Forskningsrönen bygger på djupintervjuer, och stöds dessutom av ytterligare analyser av en riksrepresentativ undersökning i Polen. Resultaten visar att de positiva aspekterna av ensamt moderskap uppväger de negativa.

– Ankomsten av ett barn hade ingen inverkan eller ökade lyckan för de ensamstående mödrarna, säger Anna Baranowska-Rataj vid Umeå universitet.

Studien kombinerar insikter från djupintervjuer med mödrar som födde barn som singlar med en storskalig undersökning som följt individer under över ett decennium. Kombinationen av metoder gav forskarna möjlighet att utforska vilka mekanismer som kan öka eller minska lyckan hos mödrar och i nästa steg, kvantifiera vilken påverkan detta har på en hel population av ensamstående mammor.

Forskningen är genomförd i Polen, ett land där acceptansen för utomäktenskapligt barnafödande fortfarande är relativt låg och där välfärdsstatens stöd för ensamstående mödrar är begränsat.  Med tanke på de ogynnsamma förhållandena skulle man kunna förvänta sig att ett barn skulle leda till starka negativa effekter för de ensamstående kvinnornas lycka. 

– Men på det stora hela hittade vi inga bevis som stödde antagandet att kvinnornas liv skulle ha blivit bättre om de hade beslutat sig för att inte föda barn och uppfostra dem på egen hand, avslutar Anna Matysiak vid Wittgenstein Centre.

FAKTA
Originalpublikation. Baranowska-Rataj, A., Matysiak, A., & Mynarska, M. (2013). Does Lone Motherhood Decrease Women’s Happiness? Evidence from Qualitative and Quantitative Research. Journal of Happiness Studies (publicerad online).

Artikeln ingår som en del i forskningsprojektet “Family Change and Subjective Well-Being” (FAMWELL), som finansierats av the Polish National Centre for Research and Development under programmet Lider.



– I själva verket är mag-tarmkanelens insida bara stor som ett rum och kök, säger forskaren Lars Fändriks.

Matsmältningskanalen, som går från munnen via matstrupen och vidare genom kroppens tarmar, är hos en vuxen människa omkring fem meter lång och uppbyggd med mängder av veck och utskott.

Tidigare beräkningar, som återges i uppslagsverk och läroböcker, anger att ytan på mag-tarmkanalens insida är mellan 180 och 300 kvadratmeter – som en tennisplan eller ännu större.

En ny studie från Sahlgrenska akademin, som publiceras i Scandinavian Journal of Gastroentorology, visar att dessa mått är felaktiga.

Forskarna Lars Fändriks och Herbert Helander har med hjälp av ny mätteknik kunnat fastställa att ytan på mag-tarmkanalen hos en frisk vuxen människa ”bara” är mellan 30 och 40 kvadratmeter.

Den absolut största delen utgörs av tunntarmen. Tjocktarmens yta uppgår till cirka 2 kvadratmeter; munhåla, matstrupe och magsäck är tillsammans mindre än 1 kvadratmeter.

Att forskarna därmed reducerat mag-tarmkanalen från en tennisplan till en halv badmintonbana är, enligt Lars Fändriks, överraskande:

– Det kan tyckas vara en kuriös upptäckt, men måtten på tarmkanalens inneryta har stor betydelse för närings- och läkemedelsupptag, och för att förstå hur slemhinnan skyddar kroppen mot påverkan från aggressiva faktorer i tarminnehållet, säger han.

De tidigare oprecisa måttuppgifterna har enligt Göteborgsforskarna sin förklaring:

– Mag-tarmkanalen är ett dynamiskt organsystem som ligger svårtillgänglig i bukhålan och därför är svår att mäta. Eftersom mätningen dessutom görs vid obduktion eller vid bukoperation, då vävnaderna är förslappade, är det lätt att få felaktiga mätvärden, säger Herbert Helander.

Göteborgsforskarna har i sin mätning använt data från röntgenundersökningar kompletterat med egna studier av mag-tarmkanalens mikroskopiska uppbyggnad, där forskarna med hjälp av fiberoptisk inspektion tagit slemhinneprover från tarmen.

Forskarna understryker att de nya måtten gäller för en vuxen frisk ”medelperson”: tarmens längd och yta varierar mellan personer, och på individnivå påverkas ytan sannolikt av diet och livsföring.

– Rent anatomiskt räcker en yta på 30 – 40 kvadratmeter väl till för näringsupptaget. Den mindre ytan är också logisk eftersom den innebär en lägre risk för påverkan från tarminnehållet, säger Herbert Helander.

FAKTA
Artikeln Surface area of the digestive tract – revisited publicerades i Scandinavian Journal of Gastroenterology den 2 april. Länk till artikel:
http://informahealthcare.com/doi/abs/10.3109/00365521.2014.898326

FAKTA TARMYTA
Mag-tarmkanalens huvudfunktion är matsmältning och näringsupptag. Tarmkanalen är också en viktig ”avkänningsstation” för kroppens immunsystem. Båda dessa funktioner behöver en stor yta. Samtidigt finns det gifter i tarminnehållet som följt med maten och bakterier som kan vara sjukdomsframkallande. Tarmens slemhinna fungerar som en barriär mot det skadliga innehållet – och då är liten yta en fördel.

Det yttersta skyddande lagret av celler på bladen hos många blommande växter liknar ett pussel, med cellerna som oregelbundet formade pusselbitar. Cellernas varierande utseende tyder på att de på något sätt kan påverka sin egen form så att de passar in i pusslet. Forskarna har studerat celler som finns på bladen hos växten backtrav (Arabidopsis thaliana) för att försöka förstå hur detta kontrollsystem fungerar. Forskningsresultaten pekar på att det är de mekaniska signaler cellerna känner av som i det här fallet styr deras utseende.

– Kunskap om hur cellers form uppstår är fundamentalt viktig för att förstå hur växter och djur utvecklas. Vi vet mycket om genetiska förändringar, men betydligt mindre om hur man går från en cellsignal till en geometrisk form, säger Henrik Jönsson, professor i fysik vid Lunds universitet.

Med hjälp av datormodeller räknade forskarna ut var i cellpusslet de mekaniska påfrestningarna var som störst. De studerade cellerna med mikroskop och såg att proteinfibrerna som kallas mikrotubuli och som ingår i cellens stödsystem, till stor del var upplinjerade längs de riktningarna. Cellen bygger sedan cellulosafibrer ovanpå mikrotubuli vilket leder till att cellväggen förstärks. På så vis kan cellen behålla sin form. Forskarna provade också att utsätta växtcellerna för andra påfrestningar, som att trycka på dem eller avlägsna deras grannceller, för att på så sätt ändra omgivningen. Det visade sig då att mikrotubuli linjerade om sig och cellernas form anpassades till de nya förutsättningarna.

– Vi har kunnat visa att fysikaliska krafter spelar roll för den komplicerade formen på individuella celler. Växter och andra organismer måste naturligtvis anpassa sig efter fysikens lagar, men att de så direkt använder krafterna för sin utveckling är förvånansvärt, säger Henrik Jönsson.

Målet är att lära sig om växters tillväxt för att i framtiden kunna göra bättre datormodeller av dem. På så vis kan man studera vad som skulle hända om man slår av eller på olika gener eller gör förändringar i växtens hormoner, som fungerar som dess inre signalsystem. Flera olika varianter kan testas snabbare och billigare i datorn än genom laboratorieexperiment. Ungefär som när man ska konstruera ett flygplan och gör en modell innan man börjar bygga. Resultatet kan bli bättre anpassade växter för jord- och skogsbruk. Om man som i den aktuella studien fokuserar på växtens blad, skulle de exempelvis kunna bli större eller annorlunda formade.

– Eftersom fotosyntes till stor del görs i bladen kan detta leda till mer energi för växten och större tillväxt generellt, säger Henrik Jönsson.

FAKTA
Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften eLife.
Länk till artikeln: http://elife.elifesciences.org/lookup/doi/10.7554/elife.01967

Leif Sandsjö är forskare vid Ingenjörshögskolan och trafiksäkerhetssamarbetet SAFERs kontaktperson för Högskolan i Borås. Han arbetar bland annat med hur sensorer kan integreras i klädesplagg för att mäta andning, hjärtfrekvens och liknande.

– Detta har stor potential och skulle kunna resultera i att till exempel bilars säkerhetsbälten kan registrera om föraren börjar dåsa till eller blir sjuk på något vis, säger han. Men jag är övertygad om att det finns många andra exempel från högskolans som skulle kunna finna direkt tillämpning eller ha stor nytta av samarbetsmöjligheterna som erbjuds via SAFER.

Ett samarbete
SAFER är ett fordons- och trafiksäkerhetscentrum där olika högskolor, myndigheter och representanter från näringslivet samarbetar. Vinnova är huvudfinansiär och sedan ett halvår deltar Högskolan i Borås i forskningssamarbetet. Syftet är att minska antalet döda och svårt skadade i trafiken. Samarbetet har lokaler i Lindholmens Science Park i Göteborg, dit forskare kommer för att under kortare eller längre perioder arbeta i olika konstellationer.

En annan forskare som är knuten till Safer är Ruben Buendía, som disputerade i höstas som forskarstudent på KTH men med Högskolan i Borås som hemvist för sin forskning. Han har just börjat på en postdoc-tjänst som samfinansieras av SAFER, Chalmers Tekniska Högskola och Högskolan i Borås.

– Ett av de områden som jag fokuserar på är elektrisk bioimpedans och hur det kan användas för att upptäcka blödningar, säger han. Textila elektroder som till exempel integreras i en textil hjälm eller ett par handskar blir lätta att använda eftersom elektroderna automatiskt hamnar på rätt ställe när plagget tas på.

Elektrisk bioimpedans
Med elektrisk bioimpedans kan man mäta vattenvolymen i kroppen på icke invasivt sätt, alltså utan att sticka patienten. Man skickar elektrisk ström genom elektroderna och kan avläsa hur det elektriska motståndet i kroppen varierar beroende på var i kroppen det är och hur sammansättningen är just där.

– Därför tror vi att man skulle kunna avläsa om patienter har fått en inre blödning, till exempel i hjärnan, säger Ruben Buendía. Det skulle vara väldigt bra om det gick att avgöra redan i ambulansen. När det gäller strokepatienter, där ju stroke kan orsakas av antingen blödning eller blodpropp, skulle man kunna börja med adekvat medicinering redan i ambulansen om detta gick att avgöra.

Några av de utmaningar som projektet för med sig är att utveckla hjälmen så att elektroderna får tillräcklig kontakt med huden och att ta reda på hur tillförlitligt det är att mäta intrakraniell blödning med hjälp av bioimpedans.

– Bioimpedanstekniken är mycket känslig, men det är svårt att vara säker på vad de reagerar på, om det verkligen är en blödning eller om det är något annat. Vi planerar nu att med hjälp av djurförsök ta reda på hur säkra besked man kan få med hjälp av den här tekniken.

Högskolan deltar också i MedTech West där högskolan tillsammans med Chalmers, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen samverkar kring medicinsk teknik. Både Ruben Buendía och Leif Sandsjö deltar i detta samarbete och har sina ordinarie arbetsplatser i MedTech Wests lokaler på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Projektet jag nämnde, med integrerade textila elektroder i klädesplagg, rör faktiskt både MedTech West och SAFER, säger Leif Sandsjö. Sådana plagg skulle kunna användas inom sjukvården eller i ambulanser för att snabbt och enkelt få värdefull information om en patients tillstånd. Men den största potentialen för smarta textilier inom hälso- och sjukvård är i sammanhang utanför sjukhuset, till exempel i hemmet där patienten kan utföra en del mätningar på egen hand med hjälp av sensorer i kläderna. Min uppfattning är att samarbetsprojekt som SAFER och MedTech West är mycket värdefulla för att i samarbete med andra organisationer pröva nya idéer och föra utvecklingen framåt.

FAKTA
Mer info om Safer finns på www.chalmers.se/safer Mer info om MedTech West finns på www.medtechwest.se

Text & bild: Lena M Fredriksson



Den största klassen av mänskliga målproteiner för läkemedel är de så kallade G-proteinkopplade receptorerna. De används för cirka 40 procent av alla preparat på marknaden. Receptorerna sitter i cellernas membran och sköter kommunikationen mellan utsidan och insidan. Genom att reagera på yttre stimuli, t ex genom att binda molekyler, sker en strukturförändring på insidan som sätter igång signaleringskaskaden (se 2012 års Nobelpris i kemi).

– På detta vis styr dessa receptorer våra lukt-, smak- och synsinnen samt en rad andra tillstånd och känslor, förklarar professor Johan Åqvist, som lett studien som nu publiceras i den ansedda tidskriften PLoS Computational Biology .

Av människans cirka 900 G-proteinkopplade receptorer känner man idag till den tredimensionella molekylstrukturen av endast ett tjugotal. Denna struktur är viktig att känna till vid läkemedelsutveckling.

Den metod som idag används för att förstå hur receptorerna fungerar är komplicerad och tidskrävande. Först mäts bindningsstyrkan hos serier av molekyler (bindning av så kallade agonister och antagonister). Därefter framkallas mutationer i receptorerna för att se hur bindningsegenskaperna påverkas.

– Detta är både tidskrävande och ofta besvärligt eftersom de genetiskt modifierade receptorerna måste uttryckas i levande celler. Med vår datorberäkningsmetod kan mutationen skapas i datorn och effekten på bindningen till receptorn beräknas med hög noggrannhet, säger Johan Åqvist.

Svårigheten med denna typ av datorsimuleringar har tidigare varit att proteinernas aminosyror är så olika, både i storlek, elektrisk laddning osv, vilket har lett till problem vid beräkningarna. Men när forskarna delade upp proceduren i en lång rad mindre beräkningssteg hände något – plötsligt fick de noggranna och stabila resultat.

Metoden har nu testats på en neuropeptid-receptor och har visat sig kunna förutsäga både effekterna av mutationer och receptorns förmåga att binda en serie av olika molekyler med stor tillförlitlighet. Det går också att direkt avgöra om en tredimensionell strukturmodell av molekylerna som binds till varandra är korrekt eller ej med metoden.

– Resultaten var lysande. Vi tror att den har potential att bli mycket användbar inom läkemedelsforskningen. Det blir helt enkelt både lättare och går snabbare att hitta kandidater till nya läkemedel. Beräkningsmetoden är också så generell att den kan användas för att studera alla möjliga andra proteiner bundna till olika funktionella molekylgrupper, säger Johan Åqvist.

FAKTA
Referens: Lars Boukharta, Hugo Gutiérrez-de-Terán, Johan Åqvist: Computational Prediction of Alanine Scanning and Ligand Binding Energetics in G-Protein Coupled Receptors. Computational Biology, Published: April 17, 2014. DOI: 10.1371/journal.pcbi.1003585