Beröring hud mot hud med långsamma strykningar över kroppen, till exempel mellan en förälder och dess nyfödda barn eller mellan två vuxna människor, ger oss en känsla av välbehag och trygghet. Men varför det är så – och vad har beröringens mekanismer för roll i skapandet av människan som en social varelse? Det är frågor som intresserar forskare världen över.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i mer än tjugo år intresserat sig för beröringens neurologiska mekanismer med fokus på de så kallade C-taktila nervfibrerna i vår hud. Nu kan forskarna visa att nervfibrerna är fininställda just för att reagera på mänsklig beröring.

I sin senaste studie förde Göteborgsforskarna in tunna nålar i nerven på vakna försökspersoner och kunde på så sätt ”tjuvlyssna” på nervfibrernas signaler. Försöket visar att det finns en optimal hastighet för när de C-taktila nervfibrerna reagerar starkast: när strykningen sker med en fart av omkring 5 centimeter i sekunden.

Även temperaturen spelar en roll. Strykning med kall och varm temperatur ger lägre aktivitet, medan en hudtempererad strykning ger störst respons.

– För att få de positiva effekterna av en beröring räcker det alltså inte att bli berörd av vilket mjukt föremål som helst. För att ge den starkaste känslan av välbehag och trygghet krävs att beröringen sker mellan människor, hud mot hud, säger Rochelle Ackerley, forskare vid Sahlgrenska akademin.

– Vi tycks med andra ord ha ett system av nervfibrer vars känslighet för kraft, hastighet och temperatur är exakt kalibrerad för att reagera på en annan människas försiktiga strykning över huden.

Forskarnas slutsats är att de C-taktila nervfibrerna spelar en viktig roll för att skapa samhörighet mellan människor, inte minst mellan förälder och det nyfödda barnet.

– De C-taktila nervfibrerna hör till samma familj nervfibrer som signalerar varning när vi utsätts för smärta. Troligen bearbetas båda typerna av signaler i samma delar av vår hjärna, och våra resultat ger en stor pusselbit till förståelsen av hur kroppens sensorik fungerar, säger Helena Backlund Wasling som också lett studien.

De nya resultaten har enligt Göteborgsforskarna betydelse för alla som arbetar med människor som är i behov av beröring, från nyfödda barn till äldre.

Forskarna ska i kommande studier närmare kartlägga nervfibrernas mekanismer, och studera hur vårt system för beröring och känslor utvecklas och förändras genom livet.

– Internationella studier har visat att små barn som lider brist på beröring inte fullt ut utvecklar sitt nervsystem. På motsatt sätt kan beröring användas som extra stimulans hos för tidigt födda barn för att stimulera nervsystemets utveckling, säger Rochelle Ackerley.

–Vi frågar oss om de C-taktila nervfibrerna fungerar likadant hos nyfödda som hos äldre? Är den affektiva beröringen lika viktig hos den åldrade befolkningen som för det lilla barnet, och kan vi optimera den närhet vi vet att för tidigt födda barn behöver?

Artikeln Human C-tactile afferents are tuned to the temperature of a skin-stroking caress publicerades i The Journal of Neuroscience den 18 februari.

I Skåne är hamnarna, de större städerna och de större vägarna utsatta för mycket trafik och därmed mycket luftföroreningar. Ändå håller sig halterna oftast inom tillåtna normer.

Den skånska studien visade inga tydliga samband mellan dålig luft och barn som fötts för tidigt eller med låg födelsevikt – samband som hittats där luften är betydligt sämre, som i Los Angeles. Ebba Malmqvist fann däremot samband med tre andra sjukdomstillstånd: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes och typ 1-diabetes hos barnen.

Det starkaste sambandet gällde graviditetsdiabetes, där risken ökade med 70 procent för de kvinnor som bodde i de mest trafikerade områdena. Det är en lika stor riskökning som övervikt, vars samband med graviditetsdiabetes ofta uppmärksammas.

– Graviditetsdiabetes är en relativt ovanlig sjukdom, så för den enskilda kvinnan är risken inte så hög. Men den kan ändå ge effekter på folkhälsan totalt sett, eftersom det är så många kvinnor som berörs, menar Ebba Malmqvist.

Exakt hur luftföroreningarna bidrar till de tre sjukdomstillstånden går inte att säga idag. Men djurförsök har visat att de små partiklarna i smutsig luft kan orsaka så kallad oxidativ stress, som påverkar immunförsvaret och leder till en inflammation i hela kroppen. Man vet också att en sådan allmän inflammation är inblandad vid både havandeskapsförgiftning och typ 2-diabetes (som ofta följer på graviditetsdiabetes), och att en överreaktion från immunförsvaret är det som orsakar typ 1-diabetes.

– Vi vet ju också att många av partiklarna i förorenad luft är så små att de tar sig från lungorna ut i blodomloppet. På så sätt kan de påverka hela kroppen och inte bara andningssystemet, säger Ebba Malmqvist.

Hon vill inte skrämma upp gravida kvinnor i trafikerade områden med sina forskningsrön. Däremot skulle hon vilja att politiker och myndigheter överväger att sänka normerna för luftföroreningar, när nu även de tillåtna värdena visar sig ge hälsoeffekter.

Ebba Malmqvists studie baseras på data från födelseregister och diabetesregister för kvinnor som fött barn i Skåne mellan 1999 och 2005. Dessa data har kombinerats med data om halterna av kväveoxider vid kvinnornas bostäder, trafiken utanför bostäderna och halterna av ozon i Skåne.

Avhandlingen heter Exposure to air pollution during pregnancy and health risks for mother and child, och läggs fram den 28 februari. En sammanfattning finns här.

– Vi vet ännu inte tillräckligt om vad som händer med kroppens egen fettproduktion när vi tillsätter höga halter omega-3-fettsyror genom kosttillskott. Vi vet inte heller hur viktiga de fettsyror är som vi får i oss via dieten jämfört med de egenproducerade fettsyrorna. Därför rekommenderar jag att man i första hand ser till att få i sig omega-3-fettsyror via maten, säger Anders Jacobsson, professor vid Institutionen för Molekylära vetenskaper, Stockholms universitet.

Det finns mycket forskning som visar på att intag av omega-3-fettsyror, däribland DHA, kan ha positiv inverkan på hälsan. Den nya studien visar dock att kroppen själv kan producera de viktiga fleromättade fettsyrorna omega-3 och omega-6. En förutsättning är att vi får i oss alfa-linolensyra och linolsyra, vilket finns i det mesta vi äter såsom mjölk, kött, fisk, frukt och grönsaker.

– Jag hävdar att kosttillskott av omega-3 är överflödigt för de flesta av oss. Vi producerar tillräckligt med DHA själva, så länge vi får i oss den kortare alfa-linolensyra, säger Anders Jacobsson.

Studien, som är gjord på möss, visar att hela 90 procent av kroppens omega-3-fettsyra DHA produceras av de egna cellerna, framförallt i levern. Endast omkring 10 procent kommer från dieten.

Att brist på omega-3 kan bero på otillräcklig produktion av fleromättat fett i levern, framkommer också i studien.

– Att äta en alltför ensidig kost, eller få i sig för mycket av till exempel kolhydrater kan leda till störningar i kroppens fettproduktion. Även leverproblem och olika typer av hormonstörningar kan påverka fettproduktionen, säger Anders Jacobsson.

Resultaten visar att om DHA-brist uppstår så kan man, till viss del, tillgodose behovet genom att ändra på kosten. Rikliga mängder DHA finns framförallt i fet fisk, diverse nötter och frukter.

Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Journal of Lipid Research.

Viktor Dahl forskar om ungdomar som väljer olika former av olaglig politisk aktivitet för att föra fram sin åsikt. Undersökningen sträcker sig från ungdomar som målar graffitti till de som anser att det är tillåtet att använda våld. Det kan handla om att de har deltagit i illegala demonstrationer, konfrontationer med polis eller politiska motståndare eller förstört egendom.

– Det är en liten skara som både söker och får utrymme för att skapa politisk opinion, säger Viktor Dahl.

Undersökningen visar att de är som flest i 16-årsåldern och då kan 45 procent av flickorna tänka sig att bryta mot lagen och över 60 procent av pojkarna. 7 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna i 16-årsåldern har löpt linan ut.

Politiskt missnöje
Aktivismen bottnar i ett politiskt missnöje och ofta har dessa ungdomar ingen tilltro till politiska institutioner, känner sig åsidosatta i skolan och har ansträngda relationer till föräldrarna. Det är ungdomar som känner att ingen lyssnar eller bryr sig om vad de tycker.

– Olaglig politisk verksamhet är sannolikt en reaktion mot en auktoritet och ett sätt att återta kontroll. Det gäller till exempel ungdomar som upplever att de är kontrollerade och inte får vara med och fatta beslut i familjen, säger Viktor Dahl.

Men det är vännerna som tycks spela en avgörande roll. De illegala aktiviteterna är ett sätt att bli mer som sina vänner och stärka sin tillhörighet till en grupp.

– Det kan till och med vara en starkare drivkraft än det politiska missnöjet. Ungdomar, som är engagerade politiskt inom lagens ramar i partier eller intresseorganisationer, hittar däremot ofta nya vänner genom sitt engagemang, säger Viktor Dahl.

Bryta mot normer
De ofta kontroversiella medel som är olagliga aktiviteter gör att det kanske är naturligt att ungdomar inte skyltar med sin verksamhet utan istället knyter sina existerande vänner närmare. Illegal politisk verksamhet har dessutom visat sig ha en koppling till ungdomsbrottslighet som snatteri, att förstöra privat egendom eller att utsätta andra för hot.

– Såväl ungdomsbrottslighet som illegal politisk verksamhet kan vara uttryckssätt för en vilja att utmana auktoriteter genom att bryta mot normer, säger Viktor Dahl.

Men han menar att det illegala politiska engagemanget kan ha såväl negativa som positiva effekter, för både samhälle och individ. Civil olydnad kan till exempel vara ett uttryck för ett intresse att förbättra demokratin. Så i vissa fall kan illegal politisk aktivitet väcka en tro på att det går att förändra, en tro som sedan kan utvecklas inom lagens gränser.

– Ungdomarna har långsiktiga politiska mål och om de märker att de kan göra skillnad och deras aktioner får effekt kan det höja självkänslan. Men de måste hitta ett sätt att gå vidare och hitta vägar inom lagens ramar att arbeta för förändringar.

– Detta är ännu ett steg på vägen mot att kunna framställa konstgjord spindeltråd, säger professor Jan Johansson, SLU, som även är verksam vid KI.

Forskarna har studerat tråd från spindelarten Euprosthenops australis på molekylär nivå. Spindeltråd består av stora proteiner med karaktäristiskt utseende, de har korta veckade ändar och mellan dessa återfinns flera tusen aminosyror. Tidigare var det känt att spindeltrådsproteinerna kan lagras i spindelns spinnkörtlar vid otroligt höga koncentrationer utan att aggregera, alltså utan att börja processen att bilda tråd. Om proteinerna gjorde det skulle de klumpa ihop sig inne i djuret. När proteinlösningen i spindeltrådskörtelns utförsgång utsätts för ett sjunkande pH – alltså ökande surhetsgrad – bildas dock fibrer som består av olösliga betastrukturer, inom bråkdelar av en sekund. Hur den här processen är reglerad på en molekylär nivå är inte helt klarlagt.

– Spindeltråden bildas alltså oerhört snabbt när dessa proteiner lämnar djurets kropp, något man kan se när en spindel hissar ned sig i en tråd – det är alltså inte så att tråden finns lagrad i spindelkroppen utan den bildas i det ögonblick den måste finnas där i ett trestegsförlopp där surhetsgraden ökar från pH 7 inne i spinnkörteln till omkring pH 5,5 i slutet av trådbildningsprocessen, säger Jan Johansson.

Detta fascinerande flerstegssystem tillåter en mycket snabb bildning av tråden men ser samtidigt till att spindelproteinerna inte aggregerar för tidigt, vilket skulle leda till att körteln täpptes till. När pH sjunker till ca 6 börjar proteinerna att svagt kopplas samman med varandra och är därmed ”redo” för att snabbt slå ihop till en stabil tråd, men samtidigt är bindningen dem emellan tillräckligt svag för att de ska kunna lossna från varandra vilket fungerar som en säkerhetsmekanism mot för tidig fiberbildning. När sedan pH sjunker ytterligare till omkring 5,5 bildas tråden genom att bindningen stärks och därmed sammanlänkas spindeltrådsproteinerna till ”ändlösa” proteinkedjor. När tråden dras ut ur spindeln fortplantas dragkrafterna i proteinkedjorna vilket leder till bildandet av fibern. Genom att spindeltrådsproteinerna bara sitter ihop med varandra i sista delen i körtelns utförsgång kommer enbart proteiner som befinner sig där omvandlas till fibrer.

– Således ser den mycket sofistikerade mekanismen, som nu kartlagts av forskarna, till att spindeltråd bildas på rätt ställe och vid rätt tidpunkt – ett utmärkt exempel på biologisk nanoteknik, menar Jan Johansson.

– Tidigare har man trott att tråden bildades genom en enstegsförändring. Genom denna upptäckt har vi kommit ett steg på vägen mot att framställa bättre konstgjord spindeltråd, säger han.

Resultaten publicerades nyligen i Nature Communications (5, Article number: 3254. doi:10.1038/ncomms4254)

– I dataspel idag ser vi ofta en måldriven dialog där spelaren är hänvisad till ett antal fördefinierade svarsalternativ. Min forskning undersöker i stället hur vi med hjälp av språkteknologi kan skapa förutsättningar för mer socialt drivna dialoger i spel, med karaktärer som kan förstå naturligt språk. Målet har varit att bidra till att skapa intressanta spelkaraktärer med social kompetens genom att presentera modeller som är direkt applicerbara med dagens teknik, säger Jenny Brusk, adjunkt i datavetenskap vid Högskolan i Skövde som i dagarna presenterar sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.

För att skapa socialt intelligenta karaktärer har Jenny Brusk bland annat studerat skvaller som fenomen och hur man skulle kunna implementera det i ett dialogsystem för spel – vilket ger förutsättningar för att skapa mer mänskliga spelkaraktärer som till exempel har förmågan att delta i det sociala spelet och ingå i relationer med andra karaktärer.

– Skvaller är en typ av dialog som definierar vår moraliska kompass och utan skvaller vet vi inte vad som är socialt okej. Skvaller är också en del av att lära känna varandra och markerar närhet. Vi lär oss att behärska de sociala koderna genom skvaller. En spelkaraktär med ett mer mänskligt beteende känns alltid mer intressant, som till exempel en spelkaraktär som ljuger, tappar ansiktet eller konspirerar, säger Jenny Brusk.

Forskningen har sina rötter i sociolingvistisk vetenskap med komplicerade dialogsystem. Det som är nytt med Jenny Brusks forskning är att dessa dialogsystem är direkt applicerbara på existerande spelmotorer i dagens spelindustri. Forskningen har också andra potentiella användningsområden utanför i dataspelsbranschen.

– Det finns ett stort intresse för virtuella människor idag. De dialogsystem jag presenterar skulle exempelvis kunna användas inom sjukvården genom att appliceras på en virtuell patient, eller inom språkinlärning där man lär sig det sociala samspelet och en ny kultur genom att konversera och småprata.

Avhandlingen: Steps Towards Creating Socially Competent Game Characters
Tid och plats för disputation: fredagen den 21 februari 2014 kl. 10.15, Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

– Vi kom fram till att rådjuren sprider frön i högre grad än vi trodde. Det är roliga nyheter eftersom många gräsmarksväxter hotas när naturbetesmarkerna försvinner. Fröspridning med rådjur kan bidra till biologisk mångfald i det svenska jordbrukslandskapet, säger Alistair Auffret vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.

Under 1900-talet har naturbetesmarkerna, som är viktiga för mångfalden i floran, i Sverige sjunkit rejält. Under samma tidsperiod har antalet rådjur ökat. Forskarna ville undersöka om rådjur kan bidra till fröspridning av de växter som hotas. Alistair Auffret och Jan Plue samlade rådjursbajs från naturbetesmarker och åkerholmar på sörmländska Selaön. De odlade sedan bajset i växthus och kunde på så sätt se vilka frön som rådjuren kan sprida.

– Vi hittade gräsmarksväxter som exempelvis käringtand, gulmåra och rödklöver. Det är positivt att de sprids eftersom gräsmarksspecialister kan ha svårt att överleva när naturbetesmarkerna försvinner. Men det går inte att förlita sig på rådjuren för växternas fortlevnad utan det måste till andra åtgärder också. Förutom fröspridning är det mycket viktigt att skydda de gräsmarkerna som är kvar säger Alistair Auffret.

Länk till artikeln.

Flygburen laserskanning har under de senaste åren blivit en etablerad fjärranalysteknik. Ett viktigt skäl till detta är Lantmäteriets satsning på att laserskanna hela Sverige för att skapa en höjdmodell av markytan – ett slags digital tredimensionell topografisk karta över landet. Modellen ska bland annat kunna användas för att beräkna vattenavrinning i landskapet och simulering av översvämningar.

Genom att mäta tiden det tar för en utsänd laserpuls att reflekteras går det att beräkna en tredimensionell (3D) modell av höjdskillnaderna i landskapet. Dessutom går det väldigt bra att skatta vegetationens höjd och täthet med hjälp av 3D-data från laserskanning. Mattias Nyström har i sitt doktorsarbete utvärderat möjligheten att använda laserskanning i naturvården, och förfinat metodiken.

– Jag tror att flygburen laserskanning kommer att bli ett viktigt inslag i framtidens naturvård, när det gäller kartläggning och övervakning av vegetation, säger Mattias Nyström.

För närvarande laserskannar Lantmäteriet den svenska fjällkedjan, och parallellt med detta arbete har Mattias Nyström utvecklat en metodik som gör det möjligt att kartlägga trädgränsen i fjällen med hjälp av de laserdata som samlas in. Såväl trädhöjd som biomassa och kronslutenhet hos fjällbjörk i trädgränsen kunde skattas med datormodeller baserade på Lantmäteriets laserdata.

En tätare laserskanning från lägre flyghöjd gav förvisso exaktare värden. Lantmäteriets skanning var dock nästan lika bra, och gör det möjligt att täcka in större områden på kortare tid om syftet är att skatta till exempel biomassa i fjällbjörkskog.

Mattias Nyström visar också hur laserskanning kan användas för att upptäcka igenväxning av tidigare betesmarker och åkrar där träden är så små som 0,3 till 2,6 meter höga. Ett kontrollerat experiment utfördes där en del av de små träden togs bort mellan två laserskanningar. Det visade sig att 88 procent av de borttagna träden kunde identifieras, vilket tyder på att laserskanning har en hög potential att övervaka nybeskogning av gräsmarker i ett tidigt stadie.

Laserskanning tycks också kunna fungera för att lokalisera vindfällda träd efter stormar. Med flygburen laserskanning på låg höjd, som skapade ca 60 mätningar för varje kvadratmeter, kunde en stor del av vindfällena upptäckas automatiskt efter en vinterstorm, även i de fall då de liggande träden skymdes av trädkronorna och inte syntes i flygbilder. För detta användes automatiska bildanalysmetoder, som ger en karta över skogen med de vindfällda träden markerade.

Civ ing Mattias Nyström, institutionen för skoglig resurshushållning, försvarar sin doktorsavhandling Mapping and monitoring of vegetation using airborne laser scanning vid SLU i Umeå.

Tid: Fredagen den 21 februari 2014, kl 10:00

Plats: P-O Bäckströms sal, SLU, Umeå

Förekomsten av typ 1-diabetes hos barn och ungdomar i Sverige har mer än fördubblats sedan slutet av 1970-talet. Allra störst har ökningen varit bland de yngsta barnen, 0-5 år. Orsaken till ökningen är fortfarande oklar, men en väl etablerad hypotes är att miljöfaktorer snarare än arv har betydelse. En del av de faktorer som kan ligga till grund för ökningen har kopplats till livsstil och kost. I Sverige tycks dock ökningen ha avstannat sedan början av 2000-talet, särskilt hos de yngsta barnen, vilket kan hänga ihop med en parallell avstannade ökning av andelen överviktiga små barn i Sverige. Det kan i sin tur bero på livsstilsförändringar på grund av ökad kunskap och information till småbarnsföräldrar.

En av de allvarligaste följdsjukdomarna till typ-1 diabetes är njursvikt. Yonas Berhan, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, har i sin avhandling bland annat studerat risken att drabbas av njursvikt hos personer som fått diabetes mellan 0-34 års ålder.

– Det vi kan se är att förekomsten av njursvikt är relativt låg i Sverige, jämfört med andra länder. Riskerna för att få denna komplikation är lägst hos de som insjuknat i sin diabetes i småbarnsåldern. Vidare är risken för njursjukdom högre hos män och könsskillnaden ökar bland dem som får sin diabetes i vuxen ålder. Vad detta beror på vet vi inte och är något vi behöver studera vidare, säger Yonas Berhan.

Tack vare bättre diabetesvård och kunskaper om följdsjukdomar har livslängden hos personer med typ-1 diabetes ökat. Detta till trots finns det fortfarande en överdödlighet i denna grupp. Det är sedan tidigare känt att socioekonomiska faktorer, som utbildningsnivå och ekonomi, har betydelse för hälsa och livslängd även i Sverige. Yonas Berhan har i en av sina studier relaterat föräldrarnas socioekonomiska status till risken för ökad mortalitet hos de som insjuknat i typ-1 diabetes som barn.

– Resultaten i studien visar att låg socioekonomisk status hos föräldrar gav en generellt högre mortalitet i den grupp som dog i vuxen ålder. Sambandet kunde inte ses bland de som dog i åldrarna under 18 år. Trots att Sverige har en förhållandevis jämlik och tillgänglig vård så finns det en socioekonomiskt grundad skillnad i överlevnad hos patienter som insjuknat i typ 1-diabetes som barn. Detta bör studeras vidare för att öka möjligheterna att förebygga dessa skillnader, säger Yonas Berhan.

Även typ 2-diabetes, ofta kallad åldersdiabetes, har en tydlig känd koppling till livsstilsfaktorer och övervikt. Parallellt med den globala överviktsepidemin har det även noterats att typ 2-diabetes börjat drabba barn och ungdomar.

Yonas Berhan har därför även studerat förekomsten av typ 2-diabetes hos barn i Sverige. En befolkningsbaserad screeningstudie av barn i åldrarna 10-13 år visade ingen dold typ 2-diabetes i denna grupp. Förekomsten av typ 2-diabetes hos barn är sannolikt väldigt låg i Sverige, men Yonas Berhan anser att ytterligare studier på ungdomar och unga vuxna behöver genomföras för att säkerställa detta.


Fredagen den 21 februari försvarar Yonas Berhan, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Epidemiologiska studier om barn- och ungdomsdiabetes. (Engelsk titel: Epidemiological studies on childhood diabetes.)

En internationell forskargrupp, från bland annat KTH, har nyligen gjort en upptäckt kring hur en särskild sorts bakterie i våra magar konsumerar en komponent av kostfiber. Genom att studera tarmbakterier på molekylär nivå, har en samling gener upptäckts hos en bakterie som kallas Bacteroides ovatus.

De nyligen upptäckta generna ger bakterien förmågan att bryta ner kostfiberkomponenten xyloglukan som finns i alla frukter och grönsaker vi äter.

– Just den här bakterien, och hur den bryter ner en del av kostfiber, har visat sig vara ett viktigt verktyg i matsmältningens verktygslåda. Generna som vi har upptäckt och som ger bakterien förmågan att bryta ned xyloglukan, är ett nedbrytningssystem som finns hos mer än 90 procent av befolkningen, säger professor Harry Brumer som inledde studien vid KTHs skola för Bioteknologi och som sedan två år tillbaka driver forskningen vidare från University of British Columbia.

– Studien visar hur olika bakterier i magen kan bryta ned olika näringsämnen. Bakterien, Bacteroides ovatus, verkar ha en egen nisch i magens ekosystem, säger Johan Larsbrink, disputerad vid KTH och som ingått i forskarlaget.

Upptäckten kan bli användbar för forskare som utvecklar nya probiotika, det vill säga goda bakterier som används för att behandla sjukdomar och obalanser i tarmen.

 – Man kan tänka sig specifika behandlingar beroende på människors individuella bakteriesammansättning för att förbättra tarmfloran och hälsan hos människor, säger Harry Brumer. 

Upptäckten av hur bakterien bryter ner en fiber från växtriket kan få fler användningsområden. Utveckling av teknologier inom pappersmassa eller miljövänliga biobränslen är några exempel. Genom att studera, och använda, de enzymer som bakterierna använder så kan forskare finna mer miljövänliga sätt att bryta ner biomassa på till exempel. 

Nästa steg för forskarna är att studera hur Bacteriodes ovatus-bakterien samarbetar, eller om den snarare konkurrerar, med andra tarmbakterier för att ta sig an kostfiber. Forskarna ska även studera fler bakteriers system i mag- och tarmkanalen för att se hur andra komponenter av kostfiber bryts ned.

Utöver KTH och University of British Columbia har forskare från University of York och University of Michigan deltagit i studien.

Johan Larsbrik är för tillfället verksam vid det norska universitetet för miljö- och biovetenskap, NMBU.

Lite mer om bakterier och kostfibrer
Kostfibrer byggs upp av komplexa kolhydrater. Det är kolhydrater som människokroppen inte själv kan bryta ner, utan där kroppen behöver hjälp av bakterier som lever i tarmarna för att göra det jobbet. De komplexa kolhydraterna, kostfibrerna, finns i frukter, grönsaker och i fullkornsprodukter bland annat. Bakterien, Bacteroides ovatus, bryter ned xyloglukan som är en komplex kolhydrat och där med en komponent av kostfiber. Bakteriens genfrekvens som forskarna nu lyckats identifiera ger den förmågan att bryta ner xyloglukanet. När bakterier konsumerar fibrerna utsöndrar de nyttiga ämnen till tarmcellerna och deras arbete bidrar till en välfungerande mage.
 
Det finns även kolhydrater som människokroppen själv kan bryta ner. Det är bland annat stärkelser som finns i potatis och ris. Nedbrytningen av dessa kolhydrater börjar redan i munnen med hjälp av enzymer som finns i saliven. Nedbrytningen fortsätter sedan i magsäcken och tunntarmen där näringen till slut tas upp.
 
Kostfibrerna, de komplexa kolhydraterna, fortsätter till tjocktarmen där bakterierna tillgodogör sig dem.

Arbetsmiljön i förskolor påverkar av många delar, bland annat barngruppernas sammansättning, fysiska miljö, möbler och material. Umeå kommun har utvecklat ett funktionsprogram för förskolan som är vägledande vid exempelvis renoveringar och nybyggnationer.

– Vi arbetar på bred front för att på olika sätt förbättra hälsan och arbetsmiljön för barn och personal. I just det här hänseendet är forskningen också intressant för de som utvecklar leksaksprodukter som vi förväntas köpa in, säger Lennart Jonsson, biträdande verksamhetschef för- och grundskolan.

I samarbete mellan Umeå kommun och Umeå universitet (institutionen för Psykologi) kommer forskningsprojektet att genomföras under 2014. Femton slumpmässigt utvalda förskolor (en avdelning per förskola) kommer att medverka i studien. Vid tio av dessa förskolor erbjuds personalen att besvara enkät om ljudmiljön och upplevd hälsa, identifiera leksakar som upplevs besvärande och se hur barnen använder leksakerna.

Fem av de 15 förskolorna kommer inte att byta ut sitt leksaksmaterial utan istället vara jämförelseförskolor för att kunna förklara hälsoeffekterna av bullriga leksaker.

Cancer uppstår genom mutationer i den mänskliga cellens gener. Omvandlingen till en cancercell innebär en grundläggande förändring av hur cellen använder näring och energi, det vill säga dess ämnesomsättning. Cancercellens ämnesomsättning är avgörande för dess ohämmade tillväxt.

Forskarna vid Chalmers har därför tittat på tio olika typer av cancer och deras ämnesomsättning. När de analyserade hur olika friska celler reglerar sin ämnesomsättning efter att de omvandlats till cancerceller gjorde de en oväntad upptäckt.

– Det var en cancerform som utmärkte sig. Njurcancerceller har en alldeles speciell omprogrammering av sin ämnesomsättning, som är dess svaga punkt. Det som var mest intressant var att vi fann att denna svaghet bör kunna mätas i ett enkelt blodprov, säger professor Jens Nielsen som leder forskargruppen.

Kliniska studier och möjligt läkemedel
För att fortsätta studera hur njurcancercellens ämnesomsättning kan användas för att diagnosticera den vanligaste formen av njurcancer har forskarna på Chalmers inlett ett samarbete med en italiensk forskargrupp på ett sjukhus i Padova i norra Italien.

– Det italienska sjukhuset ska analysera blod- och urinprover från njurcancerpatienter i en klinisk studie för att se om våra förutsägelser stämmer. Vi räknar med att inom några få år ha en metod som gör det möjligt att på ett enkelt sätt se om någon har njurcancer, säger Jens Nielsen.

Om man kan upptäcka njurcancer i tid får patienten en betydligt bättre prognos. Då kan man operera innan cancern har hunnit sprida sig till andra delar av kroppen. Men resultaten av studien visar också att det på sikt kan bli möjligt att påverka njurcancercellens ämnesomsättning, för att på så sätt förstöra cancercellen.

– Njurcancercellerna måste kämpa för sin överlevnad då de har en störd ämnesomsättning. Det gör att man kan skräddarsy ett sätt att förstärka cancercellernas svaga sidor och helt enkelt döda dem, utan att skada njurens vanliga celler, säger Francesco Gatto som byggt cellmodellerna.

Forskargruppen på Chalmers har därför inlett ett samarbete med brittiska cancerforskare för att leta efter vilka mekanismer i cellen som kan vara avgörande för att förstöra njurcancerceller. Målet är att utveckla läkemedel som kan angripa den vanligaste formen av njurcancerceller.

Fakta om studien
Den vanligaste formen av njurcancer visar en unik reglering jämfört med andra cancertyper. Det nätverk av reaktioner som tillsammans utgör ämnesomsättningen hos njurcancerceller har flera brister som inte finns i andra cancertyper.  Njurcancerceller har en tendens att uppvisa ett bristfälligt sätt att syntetisera lipider och DNA, vilka båda är avgörande för cellens livscykel. Resultaten pekar mot nya metoder för att upptäcka njurcancer i ett tidigt skede genom att använda så kallade biomarkörer samt nya behandlingar som påverkar samma del av ämnesomsättningen och därmed avbryter njurcancercellens livscykel. Arbetet har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Chalmersstiftelsen.

Fakta om njurcancer
• Varje år diagnostiseras cirka 1 000 fall av njurcancer i Sverige.
• Män drabbas 1,5 till 2 gånger så ofta som kvinnor.
• Det är vanligt att njurcancer förekommer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar som göra av andra orsaker än misstanke om njurcancer.
• I Sverige har antalet som insjuknar minskat under de senaste tjugo åren. De flesta som drabbas av njurcancer är 60 år eller äldre. Det förekommer, men är ovanligt, att njurcancer diagnostiseras hos personer under 40 år.
• Att ha cancer i båda njurarna är sällsynt men vid utredning måste man säkerställa att den andra njuren fungerar väl.

Susann Regber har som barnsjuksköterska i många år arbetat med barn som har fetma.

I sin avhandling vid Sahlgrenska akademin har hon studerat föräldrarnas roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för att motverka barnfetma hos yngre barn. Forskningen är en del i en europeisk studie som omfattar totalt 16 220 barn i åldrarna 2-9 år, varav 1 800 bor i Partille, Alingsås och Mölndal.

I Susann Regbers avhandling fick föräldrarna dels uppskatta sitt barns viktstatus och hälsa, dels beskriva sin egen oro för barnets övervikt och undervikt. Föräldrarnas uppfattning jämfördes sedan med barnens faktiska mätvärden.

Studierna visar bland annat att:

• Omkring 40 procent av föräldrar till barn med såväl övervikt som fetma oroar sig för att barnet ska bli underviktigt. Bland föräldrar till barn som redan har undervikt är andelen som oroar sig för detta 33 procent.

• Varannan förälder till ett barn med övervikt i Central- och Nordeuropa uppfattade sitt barn som normalviktigt. I Sydeuropa var samma siffra 75 procent.

– Hur föräldrar uppfattar sitt barns viktstatus är av stor betydelse för att kunna främja en hälsosam viktutveckling. Våra studier visar att föräldrarnas insikter om fetma hos barnen visserligen ökar i takt med barnets ålder och med ökad BMI hos barnet, men också att en viktutveckling i förskoleåldern kan gå från övervikt till fetma utan att nödvändiga livsstilsförändringar vidtas, säger Susann Regber:

– Många föräldrar ser helt enkelt inte tillväxtökningen, och är beroende av objektiv information från till exempel barnavårdscentraler och skolhälsovården för att agera. En enkel åtgärd kan vara att man inom barn- och skolhälsovården inför som rutin att alltid visa barnets BMI-kurva för föräldrarna.

Som en del av studierna arrangerade forskarna gruppdiskussioner med barn och föräldrar. I samtalen framhöll föräldrarna att det finns många hinder för att kunna hålla hälsosamma matvanor: långa arbetsdagar, ekonomiska begränsningar, och den ständiga tillgängligheten och marknadsföringen av onyttig mat och dryck.

Ett annat problem som lyftes fram var att andra familjemedlemmar som till exempel make/maka, far- eller morföräldrar bröt de regler man satt upp i hemmet.

– Men föräldrarna framhöll också exempel som främjade goda matvanor, som att barn serverades god och hälsosam mat på dagis och i skola, säger Susann Regber.

Rönen i den aktuella avhandlingen bygger på det Europeiska forskningsprojektet IDEFICS, där forskare från olika delar av Europa studerar livsstil, diet och fetma samt dess hälsoeffekter på barn mellan 2 och 10 år.

Avhandlingen Barriers and Facilitators of Health Promotion and Obesity Prevention in Early Childhood: A Focus on Parents- Results from the IDEFICS Study försvaras vid en disputation den 28 februari.

Hos människor drabbas cirka 1-3 procent av tvångssyndrom, men hos hundar är vissa raser betydligt mer drabbade än andra. Precis som hos människa leder sjukdomen till repetitivt beteende (se videoinslag på repetitivt beteende), t ex att oupphörligt putsa sig, jaga sin egen svans och skugga eller suga på en filt.

Tidigare studier av tvångssyndrom har gjorts på möss, men i denna studie används DNA-prover från hundar eftersom deras symptom liknar människans. Tillståndet kan dessutom mildras med antidepressiva läkemedel, precis som hos människa. Med avancerad storskalig teknik lyckades forskarna inte bara identifiera regioner i arvsmassan som kunde kopplas till OCD, de lyckades även identifiera fyra specifika sjukdomsgener som var gemensamma för de hundraser som ofta drabbas av tvångssyndrom: Doberman Pinscher, schäfer, Shetland sheepdog och Jack Russell terrier.

–  Det är fascinerande att se de stora likheterna mellan tvångssyndrom hos människa och hund, därför har vi designat vår studie för att just kunna dra nytta av dessa likheter och samtidigt utnyttja att det går mycket lättare att hitta sjukdomsgener i hundar, säger Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Uppsala universitet, Co-Director SciLifeLab, samt gruppledare vid Broad Insititute, USA.

Inledningsvis gjordes en storskalig genstudie av Doberman pinscherhundar för att identifiera vilka genregioner som var mest relevanta för sjukdomen. Dessa regioner samt relaterade gener sekvenserades därefter hos alla fyra undersökta raser – åtta hundar med OCD och åtta utan. Forskarna identifierade specifika genvariationer, s k ”case only variants”,  som återfanns i åtminstone en av de sjuka hundarna, men inte i någon av de friska. Dessa testades i ytterligare 69 hundar från de fyra raser som har ökad känslighet för tvångssyndrom, samt i 19 hundar av andra raser. Forskarna fann fyra muterade gener med tydlig koppling till tvångssyndrom: CDH2, PGCP, ATXN1 och CTNNA2.

De gener som hade flest mutationer var alla involverade i såväl bildandet av som funktionen hos synapserna i nervsystemet. Detta tyder på att tvångssyndrom orsakas av brister i synapsernas funktion. Tidigare studier har pekat på bristande genreglering i vissa delar av hjärnan. Sammantaget betyder detta att mutationer i de aktuella generna leder till problem med synapserna i delar av hjärnan som har betydelse för OCD.

Studien kan vara viktig för kunskapen om tvångssyndrom hos människa, men det behövs fler studier som visar om samma gener, eller andra gener som samarbetar med dessa, kan orsakar problemen hos människa och om det kan leda till nya behandlingsmetoder.

– Vi hoppas att detta kan leda till bättre förståelse av den underliggande nervsignaleringen vid tvångssyndrom. De läkemedel som finns idag fungerar inte så bra vare sig för hundar eller människor, säger Kerstin Lindblad-Toh. En bättre förståelse av sjukdomen borde kunna leda till mer riktade behandlingsmetoder i framtiden.

FAKTA
Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap. SciLifelab är en nationell resurs och ett samarbete mellan fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

– Trycksår kan orsaka stort och onödigt lidande som i värsta fall kan pågå i månader. Rätt förebyggande åtgärder och information till patienterna kan ge snabba förbättringar. Färre trycksår leder dessutom till kortare vårdtider och effektivare vård, säger Lena Gunningberg, professor i vårdvetenskap och FoU-ledare inom kirurgdivisionen på Akademiska sjukhuset.

Forskarna undersöker nu hur väl vårdpersonal och studenter känner till förebyggande insatser, till exempel tryckavlastning och att motverka undernäring/vätskebrist, men också hur man praktiskt använder olika hjälpmedel vid förflyttningar.

Startskottet för studien gick i november i fjol, då närmare 50 undersköterskor och sjuksköterskor på samtliga vårdavdelningar deltog i en utbildning på kliniskt träningscentrum. Deltagarna fick då träna praktiskt på optimal lägesändring av 70-åriga personer i olika viktklasser.

– Deltagarna fick testa ett nytt hjälpmedel utvecklat i USA, MAP-systemet, som innebär att trycksensorer under lakanet kopplas till en monitor. Apparaten scannar tryckpunkter, områden på kroppen där trycket är för högt, som syns som röda fält på monitorn, berättar Lena Gunningberg. Hjälpmedlet har ännu inte nått den svenska marknaden, men har precis börjat användas i USA. Spontana kommentarer från de deltagande sjuksköterskorna och undersköterskorna var att detta var ett jättebra hjälpmedel.

– Den här sortens medicintekniska hjälpmedel kan på sikt bli ett alternativ till dyra sängar för högriskpatienter. Tekniken kan också bidra till att göra patienterna mer delaktiga och motiverade att vända sig själva, eller få hjälp av personalen att lägesändras, framhåller Lena Gunningberg.

Nästa steg i satsningen blir en tremånadersuppföljning av utbildningsmomenten. Under våren ska man undersöka kunskap och färdigheter hos sjuksköterskestudenter på termin två och sex.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska en riskbedömning göras på alla patienter över 70 år som läggs in för vård. Vid förhöjd risk upprättas en individuell vårdplan och patienten undersöks dagligen. Tryckavlastande hjälpmedel används när en patient redan fått trycksår eller är i riskzonen. I mars genomför SKL nästa landsomfattande mätning av förekomsten av trycksår. Från i år tas även åtgärder som exempelvis lägesförändring och hälavlastning med i beräkningen som avgör hur mycket stimulansmedel landstingen får.

FAKTA:
Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Om trycksår
* Uppkommer när huden på ett visst område utsatts för ett tryck som gör att blodtillförseln störts. Mest utsatta är områden där ben ligger tätt under huden, som hälar och korsrygg.

* Risken är hög om en patient blir stillaliggande på grund av sänkt medvetandegrad, skador, svaghet eller smärta. Andra riskfaktorer är nedsatt rörelse- eller gångförmåga, minskat mat- och vätskeintag, inkontinens eller försämrat allmäntillstånd.

* Indelas i fyra grader, från rodnad på huden till död vävnad (nekros).

En forskargrupp bestående av idémakaren Johan Wedin, tre studenter vid
biomedicinska analytiker-programmet samt professor Anders Henriksson och doktor Daniel von Saldern, ska fortsätta undersöka Johan Wedins teori för att säkerställa forskningsresultatet. Förhoppningen är att forskningen ska
hjälpa idrottsrörelsen att minimera riskerna för plötslig hjärtdöd i
samband med idrottsaktivitet.

Johan Wedin, före detta student på programmet , fick idén till blodtestet när han i våras skulle göra sitt studentarbete på programmet Biomedicinsk analytiker vid Mittuniversitetet. Som testgrupp använde han ett innebandylag i Sundsvall.

– Jag har alltid varit intresserad av hjärtat och då speciellt idrottshjärtat. Eftersom jag har råkat ut för saker själv, som dubbelslag och liknande, och själv spelar innebandy, föll det sig naturligt att göra mitt studentarbete om det, säger han. 

Genom att ta blodprover på spelarna såväl före som efter en ansträngande idrottsprestation hoppades han kunna se om fysisk aktivitet påverkar resultatet i en vanlig blodanalys. Det visade sig att hans teori stämde. Hos vissa personer förekom avvikelser efter den hårda ansträngningen.

– Jag testade på 23 personer som deltog i en träningsmatch i innebandy. Det visade sig att två timmar efter matchen så hade sex av dem förhöjda nivåer i blodet av hjärtinfarktmarkören Troponin T, säger Johan Wedin.

– Vi hoppas kunna fortsätta undersökningarna till hösten i samarbete med idrottsgymnasiet i Sundsvall. Elitidrottande gymnasieungdomar är en perfekt grupp att använda sig av, den är väldefinierad och lätt att följa upp, fortsätter Johan Wedin.

I dagsläget rekommenderas elitidrottsföreningarna att låta alla sina unga idrottsutövare genomgå en hjärtscreening för att utreda riskerna för plötslig hjärtdöd. Det är dock en omständlig och kostsam procedur som många drar sig för. Ett enkelt blodprov för att ringa in vilka som ligger i riskzonen skulle kraftigt minska antalet personer som behöver undersöka sina hjärtan. Det borde därför vara en lösning som idrottsrörelsen välkomnar, menar Johan Wedin.

– Det är ett lätthanterligt och billigt alternativ och föreningens egen idrottsläkare kan utföra blodproven, säger han. 

FAKTA:
Projektet ”Kardiogena riskmarkörer vid högintensiv träning hos unga elitidrottare” är ett samarbete mellan Mittuniversitetets program Biomedicinsk analytiker (BMA) och laboratoriemedicin och klinisk fysiologi på länssjukhuset Sundsvall Härnösand. BMA-studenterna deltar i projektet som en del av sin utbildning och två av dem har nu fått anställning där. Projektet är också knutet till idrottsmedicinsk forskning vid Hälsouniversitetet Linköping och även Uppsala universitet, där det också kommer satsas på genetiska tester – samarbeten som öppnar för fler spännande projekt i framtiden.