Många fysiskt aktiva, inte minst idrottare, drabbas av skador på det främre korsbandet i knät.
En ny avhandling vid Umeå universitet visar att när skadan är läkt och idrottarna återgår till sin sport, är deras rörelsekontroll fortfarande inte likadan som hos personer utan skador. Det kan bero på både fysiska och psykologiska faktorer, och kan förklara risken att skadas igen.
– Det kan handla om oro för ny skada, att den som har skadat sig kan muskulärt styva upp sina ben och uppvisa en mer riskabel landningsstrategi under hopptester. Hen kanske fokuserar mer på den skadade kroppsdelen än på omgivningen och därmed rör sig på ett sätt som är mindre anpassningsbart till yttre förändringar, säger Adam Grinberg, fysioterapeut och doktorand vid Umeå universitet.
Förutom att studera hur knäskadade beter sig under hopptester undersöker avhandlingen även så kallad proprioception, det vill säga djup ledkänsla och hur man uppfattar knäledens position.
Rörelser hos skadade skiljer sig
Adam Grinberg har i sin avhandling studerat rörelsemönster hos unga fysiskt aktiva personer som drabbats av en främre korsbandsskada.
De jämfördes med två kontrollgrupper där personer utan skada ingick. En grupp var måttligt aktiva personer och en grupp var elitidrottare. Den skadade gruppen visade mer asymmetriska och stereotypa rörelser när deras kroppsuppfattning utmanades. Det tyder på att de har en minskad förmåga att anpassa sig till situationen.
Det kan möjligen till viss del förklara den höga frekvensen av nya skador som ses bland personer med främre korsbandsskada. Men det återstår att bevisa, enligt studien.
Avhandlingen innehåller också en delstudie som använt en ny metodik för att identifiera mönster i hjärnaktivitet som förknippas med rörelserelaterad rädsla.
Deltagarna i studien fick stå på en plattform och exponerades för en rad ljud. Några ljud följdes av plötsliga, oväntade och snabba rörelser av plattan i olika rörelseriktningar. Hjärnaktiviteten hos deltagarna studerades med hjälp av elektroencefalografi, EEG.
Testet framkallade en så kallad hot-associerad respons. Resultaten, som behöver bekräftas, kan bana väg för framtida fysiologiska utvärderingar av oro för ny skada.
Avhandlingen belyser att korsbandsskada inte bara handlar om en biomekanisk knäskada. Med tiden sker förändringar i hjärnan, vilket påverkar den övergripande motoriska kontrollen.
– Det handlar därför såväl om att fysiskt rehabilitera skadan, som att träna rörelsekontroll, och om att ta itu med psykologiska faktorer som kan vara en stor barriär för att våga vara fysiskt aktiv igen på olika sätt, säger Adam Grinberg.
Avhandlingen bygger på studier med 89 deltagare inom olika idrotter under perioden 2015-2022.
Adam Grinberg, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, adam.grinberg@umu.se
Hos människor med typ 2-diabetes får vissa gener ett annorlunda uttryck. Nu har diabetesforskare identifierat 395 sådana gener, som påverkar de insulinproducerande cellerna på annat vis – än hos friska personer. Studien bygger på analyser av donerade celler från avlidna.
– Vi upptäckte många nya gener som har ett annorlunda uttryck hos personer med typ 2-diabetes. Vi har dessutom identifierat en gen som visade sig ha en mycket stark koppling till försämrad insulinfrisättning, säger Karl Bacos, docent inom experimentell diabetesforskning vid Lunds universitet.
Genen heter PAX5 och har tidigare visat sig vara kopplad till leukemi. Det fanns inga tidigare studier på hur den påverkar vid typ 2-diabetes, men nu gjorde forskarna flera experiment, för att undersöka hur ett förändrat uttryck av PAX5 påverkade insulinfrisättningen. Och kunde se att insulinfrisättningen minskade och celldöden ökade när PAX5 ”överuttrycktes”.
Hoppas kunna reglera PAX5 med gensaxen
Nu hoppas forskarna att kunskapen ska gå att använda för att utveckla nya behandlingar av typ 2-diabetes. Och vill själva undersöka om det går att använda gensaxen CRISPR/Cas9 för att reglera genens aktivitet.
– Vår långsiktiga målsättning är att vi ska reglera aktiviteten hos PAX5 med hjälp av gensaxen och på så sätt återställa PAX5-nivåerna hos personer med typ 2-diabetes, säger Charlotte Ling, professor i epigenetik.
Kan hjälpa dem med särskilt svår typ2-diabetes
Tidigare forskning har visat att det finns vissa patientgrupper som har särskilda problem med att frisätta insulin. Undergruppen har fått namnet SIDD (Severe insulin-deficient diabetes) och kännetecknas av försämrad insulinfrisättning.
– Det är möjligt att framtida behandlingar där vi återställer PAX5-nivåerna kan visa sig vara särskilt gynnsamma för den här gruppen av patienter. Typ 2-diabetes är ett växande folkhälsoproblem i hela världen och det är angeläget att vi hittar nya sätt att behandla sjukdomen, säger Charlotte Ling.
Insulinproducerande celler från hela Skandinavien
De insulinproducerande cellerna sitter svårtillgängliga långt inne i den sköra bukspottkörteln. Den studie som diabetesforskarna vid Lunds universitet gjort bygger på analyser av sådana celler från 238 individer med eller utan typ 2-diabetes. Cellerna är donerade från avlidna personer i hela Skandinavien.
– Vi har samlat insulinproducerande celler i bukspottskörteln från donatorer under flera års tid och har identifierat flera nya gener med ett förändrat genuttryck hos personer med typ 2-diabetes, eftersom vår biobank är så omfattande. Och det vore värdefullt att genomföra liknande analyser från individer med fler etniska bakgrunder eftersom vi vet att risken för att utveckla sjukdomen varierar mellan olika folkgrupper, säger Karl Bacos.
Epigenetik och typ2-diabetes
Vid typ 2-diabetes får bukspottskörteln sämre förmåga att tillverka och frisätta insulin. Kroppen inte kan ta hand om blodsockret lika effektivt som tidigare. Förmågan att producera insulin är inte helt borta, men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Och vävnaderna blir sämre på att utnyttja det insulin som finns. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat att tillverka insulin helt och hållet.
Många olika faktorer påverkar risken för att få typ 2-diabetes, bland annat genetik. Men även livsstilsfaktorer spelar stor roll, och det är här epigenetiken får betydelse.
Människor med typ 2 diabetes har epigenetiska förändringar i arvsmassan som friska personer inte har. Och många gener bidrar till en sämre insulinproduktion, som följd av de epigenetiska förändringarna.
Vad är epigenetik?
I cellerna finns arvsmassan, vårt dna, som innehåller gener. Vi ärver generna och de går inte att ändra. Men på generna sitter så kallade metylgrupper som påverkar vilket uttryck genen ska ha, om den är ”på” eller ”av”.
Metylgrupperna går att påverka på olika sätt, med träning, kost och livsstil, i en process som kallas dna-metylering. Det är epigenetik.
Epigenetik ger nya möjligheter att förstå orsakerna bakom typ 2-diabetes och hur sjukdomen utvecklas. Och epigenetiska biomarkörer kommer att kunna användas för att förutspå sjukdomen och individanpassa behandlingen, menar diabetesforskarna vid Lunds universitet.
Karl Bacos, docent i experimentell diabetesforskning vid Lunds universitet, karl.bacos@med.lu.se
Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitet, charlotte.ling@med.lu.se
Gränserna mellan biologi och teknologi suddas ut allt mer. Nu har forskare vid universiteten i Linköping, Lund och Göteborg lyckats odla elektroder i levande vävnad med kroppens egna molekyler som utlösare.
– I flera decennier har vi försökt skapa elektronik som härmar biologin. Nu låter vi i stället biologin skapa elektroniken för oss, säger Magnus Berggren som är professor vid Linköpings universitet.
Att koppla elektronik till biologisk vävnad är viktigt för att förstå komplexa biologiska funktioner, bekämpa sjukdomar i hjärnan och utveckla framtida gränssnitt mellan människa och maskin.
Men konventionell bioelektronik, med principer från halvledarindustrin, har en fast och statisk utformning som nästintill är omöjlig att förena med levande, biologiska signalsystem. För att överbrygga den här skillnaden har forskare utvecklat en metod för att skapa mjuka elektroniska ledande material i levande vävnad.
Zebrafiskar fick elektroder i vävnaden
Genom att injicera en gelatinliknande gel med enzymer som ”monteringsmolekyler” lyckades forskarna odla elektroder i vävnaden hos zebrafiskar och blodiglar.
– Kontakten med kroppens egna ämnen förändrar strukturen i gelen och gör den elektriskt ledande, vilket den inte är innan den injiceras. Beroende på vilken vävnad det handlar om kan vi också justera sammansättningen av gelen så att den elektriska processen kommer i gång, säger forskaren Xenofon Strakosas vid Lunds universitet.
Kroppens molekyler räcker
För att aktivera bildandet av elektroder räcker det med de kroppsegna molekylerna. Det behövs inte någon genetisk modifiering eller externa signaler – som ljus eller elektrisk energi – som varit nödvändigt i tidigare experiment. De svenska forskarna är först i världen att lyckas med detta.
När kroppsegna molekyler tillsätts till gelen blir den blå. Det indikerar att den är elektriskt ledande. Bild: Thor Balkhed
Inopererade föremål behövs inte
Studien banar väg för ett viktigt skifte inom bioelektronik. Där det tidigare krävts inopererade fysiska föremål för att starta elektroniska processer i kroppen, kommer det i framtiden räcka med en trögflytande gel som sprutas in.
I studien visar forskarna även att metoden kan användas för att rikta ledande polymerer till specifika biologiska substrukturer och därigenom skapa ett lämpligt material för nervstimulering. På längre sikt kan tillverkning av helt integrerade elektroniska kretsar i levande organismer vara möjligt.
Immunförsvaret en utmaning
I experimenten lyckades forskarna utveckla elektroder i hjärnan, hjärtat och i stjärtfenan hos zebrafiskar samt runt nervvävnaden i medicinska blodiglar. Djuren tog ingen skada av den injicerade gelen och påverkades i övrigt inte av att elektroderna utvecklades.
En av många utmaningar i försöken var att ta hänsyn till djurens immunförsvar.
– Genom att vi gjorde smarta förändringar i kemin kunde vi få fram elektroder som accepterades av hjärnvävnad och immunförsvaret. Zebrafisken är en utmärkt modell för att studera organiska elektroder i hjärnor, säger forskaren Roger Olsson vid Lunds universitet.
Mer forskning behövs
Han tog initiativ till studien efter att han läst om den elektroniska ros som forskare vid Linköpings universitet utvecklade 2015.
En svårighet i forskningen är skillnaden i cellstruktur mellan djur och växter. Medan växter har hårda cellväggar, som det går att odla elektroder på, är cellerna i djur mer som en lös massa. Det var därför en utmaning att skapa en gel med tillräcklig struktur och rätt mängd ämnen för att utveckla elektroder i en sådan omgivning. Det tog flera år för forskarna att lösa problemet.
– Våra resultatet öppnar helt nya sätt att tänka kring biologi och elektronik. Det återstår en rad problem som vi inte har löst, men studien är en bra startpunkt för framtida forskning, säger Hanne Biesmans, doktorand vid Linköpings universitet.
Det är känt att luftföroreningar har negativa konsekvenser för barns lunghälsa. Men om förändringar i luftkvaliteten kan påverka hur barns och ungas lungfunktion utvecklas har inte studerats lika mycket.
I Stockholm har luftkvaliteten blivit bättre under de senaste 20 åren. Därför ville forskare vid Karolinska institutet undersöka om även barns lungfunktion har förbättrats under denna period.
Barn fick testa lungfunktionen
I en ny studie har forskarna använt sig av en grupp barn som ingår i BAMSE-projektet, där omkring 4000 personer som föddes mellan 1994 och 1996 har följts.
Barnen fick besvara ett frågeformulär och undersöktes med hjälp av spirometri, som testar hur lungorna fungerar. Lungfunktionen undersöktes vid 8,16 och 24 års ålder.
Forskarna beräknade framför allt luftföroreningshalter från trafiken på platser där deltagarna bodde från födseln och fram till tjugoårsåldern.
Föroreningar har minskat i Stockholm
Jämfört med åren 2002-2004 var halterna av luftföroreningar överlag 40 procent lägre i Stockholm under 2016-2019. På vissa platser, till exempel Hornsgatan på Södermalm, minskade halterna med omkring 60 procent. I vissa andra områden förändrades däremot inte luftkvaliteten nämnvärt.
– När vi jämför områden som fått bättre luftkvalitet med områden som inte fått bättre luftkvalitet kan vi se att lungfunktionen förbättrades med några procent hos deltagarna i ung vuxen ålder. Men framför allt kunde vi se en 20-procentig minskad risk för att ha en påtagligt sänkt lungfunktion, säger forskaren Zhebin Yu vid Karolinska institutet.
Forskarnas slutsats är att minskad exponering för luftföroreningar, även vid relativt låga nivåer, är förknippad med förbättringar i utvecklingen av lungfunktionen från barndom till tidig vuxen ålder.
Luftföroreningarna har minskat med 60 procent på Hornsgatan i Stockholm.
God lunghälsa som barn påverkar vuxenlivet
Forskarna menar att resultaten är betydelsefulla eftersom optimal lungutveckling under barndomen är viktig för att ha en god hälsa under resten av livet.
– På sikt har det en stor betydelse eftersom den lungfunktion barn och ungdomar utvecklar under uppväxten, har de med sig som vuxen. Om man har sänkt lungfunktion i vuxen ålder har man en ökad risk för olika kroniska lungsjukdomar som KOL, hjärt-kärlsjukdom och även för tidig död. Genom att förbättra luftkvaliteten minskar vi risken för barn att senare i livet utveckla kroniska sjukdomar, säger forskaren Erik Melén.
Förbättringar av luftkvalitet gav resultat
Tidigare studier från BAMSE-projektet har visat att individers lungfunktionsutveckling både kan förbättras och försämras över tid. De nya resultaten visar att luftföroreningar kan spela en betydande roll.
– Luftföroreningar som till sin natur är ständigt närvarande är ett stort bekymmer. Vår studie ger en tydlig signal att arbetet med att förbättra luftkvaliteten på olika sätt har gett resultat med mätbara förbättringar av barns och ungas hälsa, säger Erik Melén.
Nästa steg i forskningen är att undersöka fördelar med renare luft vid lungsjukdomar som astma, bronkit och förstadier till KOL, men även för kardiometaboliska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.
Erik Melén, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, erik.melen@ki.se
Zhebin Yu, postdoktor, institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, zhebin.yu@ki.se
I en ny studie har forskare vid Lunds universitet undersökt blåmesars kognitiva kapacitet, det vill säga förmåga att lära sig något eller lösa ett problem.
När allmän kognitiv förmåga ska undersökas brukar forskare mäta och jämföra självkontroll som kan vara svårt för djur. Ofta brukar det ”transparenta cylindertestet” användas.
Listar ut bästa vägen till mat
Experimentet går ut på att forskarna placerar ett genomskinligt rör på tvären framför ett djur. I cylindern finns en åtråvärd matbit som djuret ser och vill komma åt. Om djuret försöker ta maten genom cylinderns vägg räknas det som ett misslyckande.
För att lyckas måste djuret förstå att det ska gå, eller flyga, runt till öppningen och plocka ut födan.
Människoapor och stora kråkfåglar brukar prestera bäst i dessa tester.
– Vi har tidigare testat talgoxar som står sig bra i den konkurrensen. Nu har vi gjort samma försök med blåmesar som trots sin nyfikenhet presterar sämre än talgoxarna, säger Anders Brodin, biologiprofessor vid Lunds universitet.
Blåmesar delades in i testgrupper
I försöket fångades 33 blåmesar på samma plats, och vid samma tid på året, som talgoxar som Lundaforskarna testat i ett tidigare experiment.
Småfåglarna delades in i tre grupper med elva individer i varje. En grupp gjorde testet utan någon speciell erfarenhet, en annan hade haft en genomskinlig plexiglasruta stående på botten av hemburen i tre dagar före försöket.
Den tredje gruppen hade ett genomskinligt rör på botten av buren i tre dagar.
Talgoxen lär sig hur röret fungerar
Försöket visade att i 52 procent av fallen lyckades blåmesarna hitta öppningen i cylindern och få ut en läcker mjölmask. Det kan jämföras med talgoxarna som lyckades i hela 68 procent av fallen.
– En grupp utmärkte sig, talgoxar med erfarenhet av ett genomskinligt rör som lyckades i 80 procent av fallen. De hade alltså lärt sig hur ett genomskinligt rör fungerar. Denna förbättring fanns inte hos blåmesarna. Detta stöder vår idé om att talgoxen är en ovanligt läraktig småfågel, säger Anders Brodin.
Talgoxar använder sig av sin erfarenhet för att klara uppgifter. Bild: Viktor Talashuk/Unsplash
Mesar har ganska stor hjärna
Schimpanser och korpar sticker ut med stabila testresultat på 100 procent, det vill säga tio rätt i de tio första försöken. De småfåglar som tidigare testats har legat på mellan 20 och 40 procent. Så talgoxarnas och blåmesarnas resultat på 68 respektive 52 procent är ändå mycket bra.
– Men det är inte så konstigt egentligen med tanke på att mesar har den relativt största hjärnan av våra småfåglar, säger Anders Brodin.
Anders Brodin, professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet, anders.brodin@biol.lu.se
– De elever som ofta missar aktiviteter för att de inte har råd att delta löper en högre risk för att inte ha någon vän i klassen och att vara utsatt för mobbing, säger Simon Hjalmarsson, doktor i sociologi som forskar om barns ekonomi.
Vad innebär det att vara ett fattigt hushåll?
– Till fattiga hushåll räknas familjer som inte har råd med fem eller fler av tretton uppräknade nödvändigheter, som att ha det tillräckligt varmt hemma, att kunna betala oförutsedda utgifter och delta i sociala aktiviteter, säger Carina Mood, professor i sociologi och som forskar om fattigdom och ungas välfärd.
– Med de höga elräkningarna i vinter är det sannolikt fler som inte har kontantmarginal. Den materiella nöden ökar när kostnaderna ökar, fortsätter hon.
Så hur många har råd att resa bort på lovet?
– Alla åker inte bort på sportlovet. Olika normer styr, där normen i innerstadsskolor kanske är att åka till fritidshus eller alperna, men inte i landsortsskolor. Vad man väljer att göra beror mycket på vad andra gör.
I den senaste levnadsnivåundersökningen*, som gjordes 2010, svarade 39 procent av de ensamstående och 17 procent av hushåll med två föräldrar att de inte klarar en oförutsedd utgift på 13 000 kronor.
– På frågan om de har råd med en veckas semester svarade 17 procent av ensamstående att de inte har råd med det, och åtta procent av hushållen med två föräldrar, säger Carina Mood.
*Levnadsnivåundersökningen inleddes 1968 och har genomförts sju gånger. I undersökningen svarar ett representativt urval av Sveriges befolkning, även barn från tio års ålder, på frågor om hur de har det inom områden som ekonomi, relationer, jobb och hälsa. Cirka 5000 personer ingår i undersökningen.
Hur mycket pengar har barn att röra sig med?
– Familjer med ensamstående förälder eller utländsk bakgrund har sämre ekonomi. Men det är familjens ekonomi. När vi frågar barnen framkommer det att sambandet är svagt mellan föräldrars och barns inkomster. Föräldrar tycks prioritera barnen. Unga med svensk bakgrund jobbar mer än unga med utländsk bakgrund, sannolikt för att de har större kontaktnät. Men unga med utländsk bakgrund får mer pengar från föräldrarna så det blir inte så stora skillnader.
I undersökningen som gjordes 2010 hade barn mellan tio och tolv år någon hundralapp i månaden att röra sig med. Äldre barn hade i genomsnitt tusen kronor i månaden.
– Tolv procent av de tillfrågade svarade att de sällan hade råd att göra det som kompisar gör, lite högre bland barn med utländsk bakgrund, säger Carina Mood.
Risk att barnen blir mobbade
Forskaren Simon Hjalmarsson har studerat sambandet mellan barns sociala relationer och ekonomi. Han fann en koppling mellan åttondeklassares ekonomiska resurser och sociala relationer med klasskamraterna.
– De elever som ofta missar aktiviteter för att de inte har råd att delta löper en högre risk för att inte ha någon vän i klassen och att vara utsatt för mobbing. Alla barn som har sämre ekonomi upplever inte det, men det finns en förhöjd risk.
– Att sänka kostnaderna för aktiviteter som lockar barn och unga, till exempel under sportlovet, kan vara ett sätt att främja den sociala inkluderingen, säger Simon Hjalmarsson.
Alzheimers och Parkinsons sjukdom är två av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som leder till nedbrytning av hjärnans nervceller. Sjukdomarna drabbar tusentals personer årligen och när diagnosen ställs kan skadorna i hjärnan ha gått långt.
Nu föreslår forskare vid Luleå tekniska universitet en ny screeningmetod för tidig upptäckt av sjukdomarna. Genom ett enkelt salivprov kan molekyler som kommer från hjärnan analyseras.
Tidig diagnos viktig
Med metoden skulle det kunna bli möjligt att ställa en diagnos av sjukdomarna upp till tio år innan de första symtomen visar sig.
– De här sjukdomarna påverkar livet väldigt mycket för många. Ett salivprov är en enkel metod som skulle kunna leda till tidig diagnos. Det ger möjligheten att sätta in tidiga åtgärder för individen och göra stor skillnad i deras liv. Det ger också möjlighet att förstå sjukdomen bättre vilket kan leda till nya läkemedel, säger Vaibhav Sharma, forskare i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet.
Bubblor i nanostorlek
Metoden tar hjälp av exosomer – små bubblor i nanostorlek som utsöndras från kroppens celler.
När exosomerna först upptäcktes på 1980-talet trodde man att innehållet i bubblorna var skräp som cellerna gjorde sig av med. Senare års forskning har visat att den huvudsakliga uppgiften för exosomer är att bära information mellan celler, ungefär som en slags flaskpost i nanoskala. Flaskposten når rätt mottagare genom proteiner på utsidan. De känns igen av andra celler och fungerar alltså som en slags adresslapp.
Mellan hjärnan och resten av kroppen finns blod-hjärnbarriären, ett skydd för hjärncellerna som gör att stora molekyler inte kan ta sig in eller ut. Men exosomer är så små att de kan passera barriären och berätta vad som pågår i hjärnan.
Ett salivprov är en enkel metod som skulle kunna leda till tidig diagnos, säger forskaren Vaibhav Sharma. Bild: Luleå tekniska universitet
Forskarna har nu kunnat visa att parkinson och alzheimer kan diagnostiseras genom att analysera exosomer i saliv. Genom att använda sig av exosomens adresslapp – proteinet på utsidan – kan de urskilja vilka exosomer som kommer från hjärnceller.
Genom att mäta bubblornas rörelser med laser har forskarna analyserat mängd och storlek. Exosomerna kan på så sätt säga om det finns tecken på sjukdom, och ge indikationer om hur långt sjukdomen gått.
Kan utvecklas för ALS
Tekniken som forskarna använder är redan tillgänglig men tillämpningen är ny. Forskarna har fokuserat på parkinson och alzheimer, men det skulle även vara möjligt att utveckla metoden för fler neurologiska sjukdomar, till exempel ALS.
– Det som driver oss är möjligheten att upptäcka sjukdomarna så tidigt som möjligt. Vi vet sedan tidigare att de molekylära nedbrytningsprocesserna börjar långt innan symtomen visar sig. Det här är en metod som potentiellt kan upptäcka förändringarna innan hjärnan brutits ned så mycket att medicinering blir svårare. Det finns möjlighet att det även skulle kunna användas som screeningverktyg, säger Fredrik Nikolajeff, professor i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet.
Vaibhav Sharma, forskare i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet, vaibhav.sharma@ltu.se
Fredrik Nikolajeff, professor i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet, fredrik.nikolajeff@ltu.se
Universitetsvärlden är internationell, men brottas också med svårigheter att integrera studenter från olika länder.
Nu pekar ny forskning från Chalmers på en metod som både minskar de akademiska och sociala klyftorna och dessutom ökar trivseln. Framgångsreceptet är att samarbeta i par – som läraren utser.
Allt fler internationella studenter
Det finns gott om forskning som pekar på att integration är en avgörande faktor för ett framgångsrikt studentliv för både individen och lärosätet.
Studenter som känner sig delaktiga och upplever samhörighet med sina studiekamrater kan få högre betyg och är mer benägna att fortsätta studera. Men att nå dit är en utmaning – i synnerhet när det gäller de internationella studenterna. Så i takt med att lärosäten, inte minst de svenska, internationaliseras blir frågan allt mer brännande.
– Om studenter får välja fritt, tenderar de att samarbeta med människor från samma etniska grupp som de själva tillhör. Interaktionen mellan studenterna blir därför liten, och minskar känslan av delaktighet och samhörighet med andra, säger Becky Bergman, universitetslektor vid Chalmers.
Studenterna fick hantera utmaningar
Men vad händer om studenterna inte får bestämma själva, utan att läraren i stället ger förutsättningar för vilka som ska samarbeta? Jo, då ser man mycket positiva effekter, visar studien.
– Det blev väldigt tydligt att akademiska och sociala klyftor överbryggades när läraren bestämde paren, bland annat för att studenterna tvingades att hantera utmaningar tillsammans på ett helt annat sätt än när de själva väljer partner eller jobbar i större grupper.
Samarbete minskade stress
Studien genomfördes under coronapandemin då undervisningen skedde på distans.
Det innebar en utmaning för studenterna. Arbetsbördan och det digitala arbetssättet var tufft för många. Trots detta upplevde studenterna att pararbetet minskade stressen och att de delade rättvist på uppgifterna. Arbetssättet gav också upphov till nya personliga kontakter och i vissa fall rena vänskapsband.
– Det är ett mycket intressant resultat. Jag har svårt att se att de här positiva effekterna skulle uppstå utan styrning från läraren, i synnerhet eftersom kursen genomfördes online. Paren bildades direkt i början av kursen, innan några informella grupper hunnit bildats. Det tror jag var viktigt, säger Becky Bergman.
Kommunikation flöt på
Till skillnad från tidigare forskning som visar att kommunikationen i interkulturella konstellationer är ett hinder, visar resultatet från studien att det var helt tvärtom. En av de faktorer som studenterna värderade högst var just bra kommunikation.
– En förklaring kan ju vara att tidigare forskning gjorts i engelsktalande länder, medan i vår studie hade nästan ingen engelska som modersmål. Det gör att alla var vana vid att tala och förstå ett ”andra språk”.
Styrning och struktur behövs för att lyckas
Internationalisering och interkulturell kompetens betonas ofta som viktiga för svenska lärosäten. Med tanke på resultaten från den nya studien, ser Becky Bergman styrning och struktur som framgångsfaktorer för att nå dit.
– Ja, vi vet att integration inte sker av sig själv och vi kan inte lägga ansvaret på enskilda studenter. Vi behöver styrning och agera strukturerat på alla nivåer för att alla studenter ska uppleva delaktighet och samhörighet och verkligen kunna nå sin fulla potential, säger Becky Bergman.
Så gjordes studien
Studien ägde rum på en ingenjörsutbildning på Chalmers.
De 64 studenterna i studien representerade 14 nationaliteter. Under åtta veckor fick de föra veckovis dagbok på tre teman: akademiskt, parjobbet i sig och hur de tyckte det fungerade socialt.
Därefter genomfördes intervjuer med åtta frivilliga studenter för fördjupning. Få hade engelska som modersmål.
Becky Bergman, universitetslektor, institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande, Chalmers tekniska högskola, rebecca.bergman@chalmers.se
Livsmedel från hav, floder och sjöar – som även kallas sjömat eller blå mat – skulle kunna bli en viktig resurs i kampen mot undernäring, hjärt- och kärlsjukdomar och klimatrisker.
Det visar en studie vid Stockholm Resilience Centre på Stockholms universitet och Stanford-universitetet.
– Vattenlevande livsmedel, så kallad blå mat, kan spela en viktig roll i våra kostvanor, för samhället och för ekonomin. Men exakt hur kommer att skilja sig mycket från land till land och beroende på lokala förutsättningar, säger Beatrice Crona som är professor i hållbarhet vid Stockholm Resilience Centre.
Fakta om sjömat
Blå mat försörjer upp till 800 miljoner människor världen över.
I 93 länder har tio procent av befolkningen näringsbrist trots tillgång på blå mat.
Tillgången på mer överkomliga blå livsmedel kan förhindra 166 miljoner mikronäringsbrister världen över.
Konsumtionen av blå mat kommer att öka med 80 procent i ätbar vikt till 2050.
Möjligheterna att dra nytta av blå mat för hälsosamma och hållbara kostvanor har inte förverkligats fullt ut.
Forskarna har sammanställt och analyserat nationella data och fått fram fyra områden där dessa livsmedel kan spela en nyckelroll för att förbättra nationella livsmedelssystem.
Områdena är B12- och omega 3-näringsbrist, hjärt- och kärlsjukdomar som kan kopplas till överdriven konsumtion av rött kött, hög miljöpåverkan och klimatanpassning samt motståndskraft för att säkra bidraget från blå matsystem till näring, rättvis ekonomi, försörjning och kultur.
Kan ersätta kött och minska miljöpåverkan
Forskarna menar att nya insikter från studien har stor betydelse för finansiärer, förädlare, återförsäljare, utvecklingsorganisationer och fiskare.
– Vårt mål är att beslutsfattare till fullo ska förstå de olika bidrag som sjömat kan ge, men också att de ska överväga de avvägningar som måste förhandlas fram för att verkligen få ut det mesta av de möjligheter som sjömat ger, säger Beatrice Crona.
Forskarna fann att beslutsfattare i länder med stora miljömässiga livsmedelsfotavtryck och höga nivåer av hjärt-kärlsjukdomar – som är vanliga i utvecklade länder i Europa och Nordamerika – bör fokusera på att förbättra produktionen och tillgången till sjömat. Den kan fungera som en ersättning för konsumtion av mer rött kött som har större miljöpåverkan.
Musslor, sill och sardiner
I länder som kännetecknas av stora miljömässiga livsmedelsfotavtryck och utbredd näringsbrist kan beslutsfattare välja att stödja en större mångfald av blå livsmedelsproduktion och främja billigare mat. Forskning visar till exempel att odlade musslor eller små pelagiska fiskar, som sardiner och sill, kan gynna en mindre välbärgad befolkning. Samtidigt har maten litet miljöavtryck.
Vill inspirera beslutsfattare
Forskarna har också tagit fram ett interaktivt verktyg för att hjälpa beslutsfattare att utforska data om sjömat utifrån sina egna länder.
– Vi vill inspirera beslutsfattare till att utforma policyer och åtgärder som kan realisera det bidrag som blå mat kan innebära för livsmedelssystem runt om i världen, säger Beatrice Crona.
Bakom studien står Blue Food Assessment, en grupp på mer än 100 forskare som leds av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Stanford-universitet och intresseorganisationen EAT.
Fysisk aktivitet har en positiv påverkan på ungas fysiska och psykiska hälsa samt förmåga att lära sig. Trots detta blir barn i Sverige allt mindre aktiva och drygt 80 procent av svenska barn rör sig inte tillräckligt idag.
Forskare vid Luleå tekniska universitet och Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har nu tagit fram ett förslag till en nationell rekommendation att barn bör gå, cykla eller på annat sätt aktivt ta sig till skolan – hela eller delar av vägen.
Jobbar du i skolan och vill veta mera?
Aktiva skoltransporter är ett skolbaserat forskningsprojekt som syftar till att främja barns möjlighet till vardagsrörelse genom att cykla eller gå till och från skolan. På webbplatsen finns pedagogiskt material och länkar till forskningen.
Förslaget grundar sig i en analys av hälsa, trafiksäkerhet, miljö och barns rörelsefrihet. Det utgår också från konventionen om barns rättigheter.
– Vårt mål är att få till en normförändring och en systemförändring. Vi har utgått från vad som är bäst för barnen och tror på barns förmåga, säger Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.
Hon och forskarkollegor har arbetat med ett projekt om aktiva skoltransporter sedan 2016. De har bland annat skapat en modell för hur skolor kan arbeta med aktiva skolresor i samarbete med kommuner.
Ingen enkel fråga
Men det är inte bara i skolan forskarna vill väcka frågan. Rekommendationen riktar sig också till föräldrar och samhällsplanerare.
– Det kan tyckas som en enkel fråga, men blir komplext eftersom det handlar om trafiksäkerhetsfrågor, normer, föräldrars oro och underhållsfrågor, säger Stina Rutberg, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.
Råd till föräldrar
Forskarna rekommenderar att barn året runt använder aktiva resor, till exempelvis gång eller cykel, till och från skolan redan från förskoleklass.
Barnet bör först lära sig trafikmiljön på ett säkert sätt tillsammans med en vuxen, men resandet kan så småningom göras i sällskap med andra barn eller självständigt – om barnet och vårdnadshavare tillsammans gör en bedömning av barnets förmåga i förhållande till aktuell trafikmiljö.
Rådande normer i vägen
Enligt forskarna är ett hinder för aktiva skoltransporter den rådande normen att barn inte är mogna att cykla själva före tolv års ålder. Normen som har bristande vetenskapligt stöd dyker upp i olika policydokument, trots att barns skolväg ser väldigt olika ut.
Forskarna menar också att föräldrars skjutsande av barn leder till en otrygg trafiksituation med mycket biltrafik vid skolorna. I studier där barn intervjuas visar det sig också att många vill gå eller cykla till skolan.
Barnens perspektiv tappas bort
Forskaren Anna Niska vid VTI har varit med och tagit fram underlag till förslaget om en nationell rekommendation.
Hon tycker att barnens perspektiv ofta tappas bort när samhällsplanerare fokuserar på arbetspendling för vuxna, till exempel när det gäller infrastruktur, cykelparkeringar eller underhåll av vägar.
– Målet är att få ner antalet skjutsande föräldrar, och föräldrarnas incitament måste gå hand i hand med infrastrukturen. Det kan till exempel handla om att planera så föräldrar som skjutsar med bil kan lämna sina barn utan att riskera andra barns säkerhet, säger Anna Niska.
Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet, anna-karin.lindqvist@ltu.se
Anna Niska, forskningsansvarig för Cykelcentrum vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, anna.niska@vti.se
Frön är som bekant ett sätt för växter att sprida nästa generation till nya platser. Växter har också utvecklat flera fiffiga sätt att klara sig trots att närmiljön förändras.
De kan till exempel bilda frön som lagras i jorden i väntan på bättre tider. Dessa fröbanker hjälper växterna att överleva tillfälliga förändringar i miljön, eller hänga kvar på ett ställe trots att omständigheterna har blivit sämre.
Kattfot är en växt med en nordlig utbredning i Europa. Deras fröer kan inte lagras i jorden. Bild: Alistair Auffret
I en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har forskarna undersökt hur förmågan att bygga upp en fröbank skulle kunna hjälpa växter att klara sig när klimatet blir varmare.
De utgick från nästan 50 äldre studier med information om både de arter som fanns som frön i jorden och de som fanns i vegetationen ovanför jorden. Sammanlagt täcker studien fler än 2500 platser spridda över nio europeiska länder.
Eftersom medeltemperaturen i Europa redan har ökat med nästan en grad förväntade sig forskarna att de frön som lagrats i jorden skulle spegla historiska, svalare tider.
– Vi var förvånade när vi såg att fröbanken i huvudsak bestod av arter som trivs bättre i varmare klimat, jämfört med arterna i vegetationen, säger Alistair Auffret, docent i ekologi på SLU.
Det är inte bara så kallade ruderatväxter som bildar fröbanker. Jordvivan finns i många skogar i Europa, men är sällsynt i Sverige eftersom den inte är anpassad till kalla vintrar. Bild: Alistair Auffret
Fröbanker bromsar inte förändringar
Studien visar alltså att strategin att lagra frön i jorden är vanligare bland arter som har en varmare, mer sydlig utbredning i Europa.
Det betyder att fröbanker inte kommer att kunna hjälpa vissa arter att hänga kvar och på så sätt bromsa förändringar i floran. Tvärtom finns redan frön i jorden från arter som är anpassade till högre temperaturer, men det är inte nödvändigtvis bra för den biologiska mångfalden.
– De ”värmegynnade” arter som finns i fröbanker är inte där på grund av uppvärmningen, säger Alistair Auffret. Istället handlar det mest om generalister och växter som brukar kallas för ogräs eller ruderatväxter. Detta kan bidra till att växtsamhällen blir allt enformigare över tid.
Tufft för nordliga arter
Resultaten är också dåliga nyheter för arter som inte trivs i högre temperaturer.
– Vi visste sedan tidigare att arter med nordligare utbredning kan hotas av klimatförändringar och nu ser vi att de också saknar denna viktiga strategi för att kunna stanna kvar när uppvärmningen fortsätter, säger Alistair Auffret.
Alistair Auffret, universitetslektor vid institutionen för ekologi, enheten för landskapsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, alistair.auffret@slu.se
Levern är en lagringsplats för energi – i form av socker och fett – men även för andra viktiga ämnen som vitaminer och järn.
En frisk lever innehåller bara lite fett. Men ibland blir mängden fett så stor att det kallas fettlever. Tillståndet kan uppkomma vid för hög konsumtion av alkohol, men de flesta med fettlever överkonsumerar inte alkohol.
Under senare år har forskning visat att övervikt och diabetes typ 2 är en minst lika viktig orsak.
Fettlever allt vanligare
Runt en av fyra vuxna i världen uppskattas ha fettlever som inte orsakats av alkohol.
Förekomsten i Sverige är troligtvis något lägre, men utgör redan i dag ett vanligt problem och förväntas öka i takt med att fetma blir vanligare.
De flesta är omedvetna om att de har fett i levern. Utmaningen ligger i att hitta den relativt lilla andel personer med fettlever som också utvecklar en permanent leverskada, som kan bli livshotande. Forskare försöker därför hitta sätt att tidigt kunna identifiera de individer som löper störst risk att drabbas av nedsatt leverfunktion.
Studie undersökte muskler
I en studie har forskare undersökt deltagare med magnetkamera, MR. De riktade in sig på studiedeltagarnas muskler eftersom muskelförtvining och dålig muskelhälsa generellt är vanligt vid livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, diabetes typ-2 och icke-alkoholorsakad fettlever. Det är också kopplat till sämre prognos i sena stadier av leversjukdom.
Men man vet ännu inte vad som är hönan och vad som är ägget, det vill säga om muskelhälsan försämrats till följd av annan sjukdom eller om dålig muskelhälsa kan påskynda sjukdomsutvecklingen.
I den aktuella studien har fettmängden i levern och muskelsammansättningen hos drygt 40 000 individer mätts i MR-bilderna. Runt 5 000 personer bedömdes ha icke-alkoholorsakad fettlever.
Muskelsammansättning påverkar risk
En kombination av liten volym på lårmusklerna och inlagrat fett i musklerna bedömdes vara en ogynnsam muskelsammansättning. I studien bedömdes även deltagarnas muskelfunktion, som handgreppstyrka, gånghastighet och förmåga att gå i trappor.
– Vi ser att genom att titta på muskelsammansättningen kan vi förutse vilka personer med fettlever som har högst sannolikhet att dö, säger Jennifer Linge, doktorand vid Linköpings universitet.
Sambandet mellan muskelsammansättningen och dödlighet påverkades inte av om muskelfunktionen var bra eller dålig.
Olika resultat i studier kan förklaras
Det visade sig att förekomst av fettlever i sig inte var kopplat till försämrad prognos i studien. Även om resultatet är i linje med flera tidigare studier, går det emot den rådande uppfattningen att fettlever är starkt kopplat till utveckling av hjärt-kärlsjukdom och död.
En förklaring till att studier får olika resultat kan vara att studier om fettlever oftast undersöker patientgrupper från sjukhus. Tittar forskarna, som i detta fall, på befolkningen generellt ges en annan bild.
Bättre diagnostik behövs
Fyndet belyser behovet av bättre diagnostik för att hitta de individer som har sämre prognos, menar forskarna.
– Vi tycker att muskelsammansättning är en väldigt spännande komponent i att förstå vilka individer som har risk för att utveckla svår sjukdom och död. I pågående forskning lär vi oss mer om hur faktorer som exempelvis kost, träning och olika läkemedel påverkar muskelsammansättning, säger Mattias Ekstedt, professor vid Linköpings universitet.
Studien baseras på UK Biobank där frivilliga deltagare undersöktes med magnetresonanstomografi.
Mattias Ekstedt, biträdande professor vid institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, mattias.ekstedt@liu.se
Jennifer Linge, doktorand vid institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, jennifer.linge@liu.se
Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverige av sepsis, eller blodförgiftning. Cirka 20 procent avlider.
Den allvarliga sjukdomen kan vara svår att upptäcka i tid, och för många som insjuknat i sepsis spelar ambulanssjukvården en avgörande roll i det tidiga skedet av sjukdomen.
– De första sex timmarna efter insjuknandet är särskilt viktiga. När väl ambulanspersonalen identifierat patienter med sepsis får de antibiotika tidigare vilket innebär att risken minskar för komplikationer eller att patienten avlider, säger forskaren Agnes Olander vid Högskolan i Borås.
Cirka hälften av patienterna som söker vård på en akutmottagning på grund av sepsis har kommit in med ambulans.
– Ambulanspersonalen har alltså en betydande roll att spela, fortsätter Agnes Olander.
I en avhandling har hon intervjuat patienter och närstående om deras erfarenheter av sjukdomsförloppet. Även ambulanspersonal har intervjuats för att ta reda på vad som får dem att misstänka sepsis och hur de gör bedömningar.
Mångtydiga och svårbedömda symtom
I avhandlingen ingår också en studie som utgår från journaler för att se vilka kännetecken på sepsis som ambulanspersonalen angett.
Resultaten visar att de vanligaste symtomen på sepsis var andningssvårigheter, förändringar mentalt och muskelsvaghet. De vanligaste tecknen var låg syresättning, förhöjd andningsfrekvens, förhöjd puls, ett lägre blodtryck, samt att kroppstemperaturen både kan vara förhöjd och låg.
I avhandlingen har även patienter med allvarlig, och mindre allvarlig, sepsis jämförts. Resultaten visar att patienter med allvarlig sepsis oftare hade påverkad andning, förändrad mental status, sämre syresättning, förhöjt plasmaglukos och att kroppstemperaturen var lite lägre eller helt normal.
Avhandlingen har också jämfört patienter som fått diagnosen sepsis med dem som inte fått det. Främst undersöks biomarkörerna – ämnen som indikerar en förändring i kroppen – plasmaglukos och serumlaktat för att se om ett förändrat mätvärde kunde identifiera patienter med sepsis i ambulanssjukvården. Men där kunde varken plasmaglukos eller serumlaktat identifiera sepsis.
Symptomen är alltså mångtydiga och det finns inga enskilda och tydliga tecken som i sig räcker för att fastställa sjukdomen.
Sepsis – en förrädisk sjukdom
Sepsis uppkommer som en följd av att immunförsvaret överreagerar mot en infektion. Vanliga anledningar till sepsis är lunginflammation eller urinvägsinfektion.
I intervjustudien med patienterna framkommer att symptomen ofta är diffusa vid insjuknandet. Patienterna beskriver ofta sjukdomsförloppet som smygande och att det är svårt att förstå att de är allvarligt sjuka.
– Många avvaktar med att söka vård. De upplever någon form av sjukdomskänsla men symtomen relateras ofta till en början till en annan sjukdom. Det kan till exempel kännas som magsjuka eller ryggont som de tror ska gå över, men som aldrig riktigt gör det, utan det blir bara värre, säger Agnes Olander och fortsätter:
– När tillståndet förvärras och symptomen blir påtagliga förstår de allvaret och att de behöver söka vård. Men i det läget kan de bli förändrade mentalt och inte vara sig själva. När det gått så långt är det inte ovanligt att det är anhöriga som kontaktar vården.
Utmaning för ambulanssjukvårdare
Bara runt 36 procent av dem som insjuknat i sepsis identifieras inom ambulanssjukvården. I intervjuerna med ambulanspersonalen framkommer att de ofta upplever att det är en stor utmaning att bedöma och identifiera sepsis.
– Det finns riktlinjer för bedömning av sepsis men de är inte tillräckligt träffsäkra och är ofta baserade på vitalparametrar, till exempel kroppstemperatur. Men hos sepsispatienter är dessa parametrar inte alltid så avvikande, förklarar Agnes Olander.
Helhetsbild viktig för rätt bedömning
Avhandlingen visar att ambulanspersonalen behöver skaffa sig en helhetsbild av hela sjukdomsförloppet för att kunna göra rätt bedömning:
De behöver lyssna på patientens och de närståendes berättelser om hur sjukdomsförloppet förändrats. De behöver förstå att symtom och tecken kan vara mångtydiga och indikera andra sjukdomstillstånd.
De kan även observera miljön runt patienten för att hitta tecken som kan tyda på en längre tids svår sjukdom, som skarp urindoft, öppnade läkemedelsförpackningar med febernedsättande läkemedel eller en ostädad bostad.
Ambulanspersonalens tidigare erfarenhet spelar stor roll och behöver vägas in i den sammantagna bedömningen.
Slutligen är samtalet med kollegor och annan sjukvårdspersonal viktigt för att få stöd i misstanken om att det rör sig om sepsis.
Bidra till ökad förståelse
Alla dessa delar behöver läggas samman till en helhetsbild ihop med vitalparametrar och biomarkörer, menar Agnes Olander.
– Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att vi får en ökad förståelse för sjukdomsförloppet och hur insjuknandet i sepsis går till, men också en ökad kunskap om ambulanspersonalens bedömningar. Förhoppningsvis kan det leda till att sepsispatienter identifieras tidigare, säger hon.
Agnes Olander, ambulanssjuksköterska och filosofie doktor i vårdvetenskap, agnes.olander@hkr.se
Under fosterstadiet pågår flera olika så kallade cellprogram som är viktiga för fosterutvecklingen.
En studie vid Lunds universitet visar att ett av dessa program verkar skydda mot cancerformen akut myeloisk leukemi, AML. Studien har gjorts på möss.
– Det intressanta är att när vi till vuxna möss tillförde ett specifikt molekylärt cellprogram som normalt enbart pågår under fosterutvecklingen, var det fler än hälften som inte utvecklade AML, säger forskaren David Bryder vid Lunds universitet.
Det cellprogram som forskarna använt sig av består av proteinet LIN28, vars normala funktion huvudsakligen är att reglera andra gener. Proteinet uttrycks normalt bara under fosterutvecklingen och försvinner kort tid efter födseln.
Fakta om AML
Leukemier är en typ av blodcancer. Sjukdomen finns i flera former, men gemensamt är att celler som bildar blodkroppar påverkas. Vid leukemier innehåller blodet onormalt många vita blodkroppar.
Vid akut myeloisk leukemi, AML, drabbas främst benmärgen och den normala blodbildningen påverkas. Ofta syns omogna myeloida celler i blodet.
AML är den vanligaste typen av akut leukemi. Knappt 400 personer i Sverige drabbas årligen.
Sjukdomen är vanligare hos äldre personer, men förekommer i alla åldrar. Källa: Cancerfonden
Patienter saknade proteinuttrycket
Cancerformen AML uppstår efter att celler har utsatts för ett flertal olika mutationer.
– I vår forskningsmodell kan vi följa utvecklingen från första mutationen fram tills sjukdomen har etablerats, vilket inte är möjligt att göra på människa. I musstudierna ser vi en starkt skyddande effekt av LIN28, säger doktoranden Mohamed Eldeeb vid Lunds universitet.
Forskarna undersökte först prover från ett stort antal patienter med AML. De såg att 98 procent helt saknade uttryck av proteinet LIN28. I några få fall var nivåerna väldigt låga.
För att förstå mer vad som sker när proteinet aktiveras genomförde forskarna sedan djupare molekylära och funktionella studier.
Cellprogram skyddade från sjukdom
De såg att cellprogrammet under fosterutvecklingen i mössen skyddade från sjukdom genom att krocka med de mekanismer som driver AML. Det skulle kunna förklara varför leukemi hos nyfödda är ovanligt.
– Den starka effekten vi påvisar gör det intressant att undersöka om cellprogram under fosterutvecklingen kan användas för att förebygga sjukdom senare under livet. Samtidigt ska man vara medveten om att det kvarstår hur vi kan reaktivera ett sådant program i mänskliga celler, säger David Bryder.
David Bryder, professor i experimentell hematologi vid institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, David.Bryder@med.lu.se
Studien som är gjord av forskare vid Lunds universitet visar att läkare och patienter skiljer sig åt när det gäller hur de tycker att hälsa eller ohälsa ska förmedlas.
Medan läkare ofta föredrar betygsskalor där patienten själv får skatta sitt psykiska välmående enligt förutbestämda svar (Exempelvis: Har du litet intresse för att göra saker? inte alls; ibland; ofta; dagligen) så föredrar patienter att beskriva sitt mående med egna ord. (Exempelvis: Beskriv din mentala hälsa!).
Fritt språk i stället för skattningsskalor
I studien undersökte forskarna en grupp på 150 patienter med självdiagnostiserad depression eller ångest. Därefter ställdes samma frågor till en kontrollgrupp med ytterligare 150 deltagare.
Svaren visade att patienterna tyckte det var viktigt att använda fritt språk eftersom det ses som det naturliga sättet kommunicera sitt mående. Det fria språket uppfattar patienten som ett mer precist sätt att formulera sig och därmed bli bättre förstådd. Detta ansåg inte patienterna var möjligt när de använde graderade skattningsskalor. Fördelen med graderade skattningsskalor var att de gick snabbare och enklare att besvara, samtidigt saknar metoden möjligheten att ge mer individualiserad vård.
AI bättre på att mäta känslor i språk
Artificiell intelligens har visat sig vara mer exakt än betygsskalor när det gäller att mäta känslor i språk. De senaste åren har stora framsteg inom språkteknologin (Natural Language Processing) med hjälp av AI och maskinlärning. Depression och ångest kan nu med stor träffsäkerhet diagnosticeras utifrån öppna frågor som analyseras med hjälp av AI-metoder.
– Vi har hittills varit begränsade till självskattningsformulär med betygsskalor där patienter själva behövt omvandla sina känslor till siffror. Idag är detta inte nödvändigt eftersom bedömningen kan göras av AI, säger Sverker Sikström, professor i psykologi och den som lett studien.
Sikström har utvecklat en AI-produkt som gör det möjligt för patienter att fritt beskriva sin psykiska hälsa i texter, som sedan tolkas av artificiell intelligens. Resultaten används sedan som underlag av psykologer och läkare.
– Det finns ett stort intresse bland vårdgivare att på det här sättet kunna ge patienten ett stöd som både är individuellt och effektivt, säger Sverker Sikström.
Daglig fysisk aktivitet på arbetet har inte alltid har samma positiva hälsoeffekter som träning utanför jobbet. Det här har kallats för en fysisk aktivitetsparadox, som forskare vid Gymnastik-och idrottshögskolan, GHI, har tittat närmare på i en studie.
Högre intensitet under kortare tid
Bakgrunden är att de fysiska aktiviteterna skiljer sig åt. Fysisk aktivitet på fritiden kännetecknas ofta av självvald konditionsstärkande träning med lite högre intensitet. Träningen sker under kortare tid, cirka 30 till 60 minuter, och utrymme finns för återhämtning mellan träningspassen.
Med fysisk aktivitet på jobbet är det nästan helt tvärtom. Den pågår under längre period och är inte självvald. Rörelserna kan även vara statiska eller begränsade. Möjligheterna till återhämtning är dessutom begränsade.
– Många som har ett fysiskt krävande arbete tänker att man tränar och får bättre kondition genom aktiviteten på arbetet, men det kan vara så att intensiteten är för låg för att förbättra konditionen, säger doktoranden Daniel Väisänen vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Hälsoprofilbedömningar har jämförts
Forskarna har tittat på data från 50 000 hälsoprofilbedömningar med konditionstest som utfördes mellan 2015 och 2020. De jämfördes sedan med tidigare publicerade data kring olika yrkens konditionskrav.*
* En tillräckligt god kondition definierades som att den genomsnittliga arbetsbelastningen under en dag inte ska överstiga 30 procent av maximal förmåga.
Resultatet visar att bland personer med mer fysiskt krävande yrken – till exempel jobb inom bygg, tillverkning och städning – har bara var fjärde till varannan tillräckligt god kondition för att klara de krav yrket innebär.
– Bland mindre fysiskt krävande yrken med främst skrivbordsarbete, så hade nio av tio en tillräckligt god kondition. Man ska se detta som en ungefärlig uppskattning, och mer forskning behövs för att bekräfta beräkningarna, säger Elin Ekblom Bak, docent vid GHI.
Förbättrad kondition behöver prioriteras
Mer forskning behövs också för att kunna slå fast att det verkligen rör sig om en paradox, men studien belyser betydelsen av bra kondition för att långsiktigt klara av ett fysiskt krävande arbete.
Forskarna menar att förbättrad kondition hos personer som har en för låg kondition behöver prioriteras för ett hälsosamt och hållbart arbetsliv.
En del studier har testat att lägga till extra träning för yrkesgrupper med fysiskt ansträngande jobb, men resultaten har inte varit entydigt positiva. Insatserna når dessutom inte de personer som behöver dem mest.
Anpassa aktiviteter
En metod, som prövas i bland annat Danmark, är att i stället anpassa den fysiska aktiviteten på arbetet och göra den mer hälsosam. Det gör man genom att få den att likna den fysiska aktivitet som sker på fritiden – med mer återhämtning, mer högintensiva inslag och med mindre statisk belastning.
– Vår förhoppning är att det också ska väcka arbetsgivarnas intresse för hur man på bästa sätt kan uppmuntra och skapa förutsättningar för sina medarbetare till hållbar hälsa i fysiskt utmanande arbetsmiljöer, säger forskaren Sofia Paulsson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
