Den svensk-norska prostatacancerstudien, SPCG-7/SFUO-3, har tidigare visat att lokal strålbehandling kan halvera dödligheten hos patienter med större och aggressiva tumörer. Nya data från samma studie, som presenteras på den internationella cancerkonferensen ASCO-GU, uppvisar ännu bättre resultat.

– De nya resultaten med längre uppföljningstid visar att risken att avlida i sin aggressiva prostatacancer minskar till en tredjedel tack vare tillägget av strålbehandling, säger Anders Widmark, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus och professor vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, som leder den aktuella studien.

I Sverige får knappt 10 000 personer diagnosen prostatacancer varje år. Det är därmed den absolut vanligaste enskilda cancersjukdomen. Som hormonell behandling har enligt svensk tradition använts ett så kallat antiandrogen, det vill säga en tablett som bromsar cancercellernas tillväxt genom att blockera den stimulerande effekten av testosteron.

I den nordiska studien, SPCG-7/SFUO-3, har man studerat två olika behandlingsmodeller för patienter med lokalt avancerade prostatatumörer eller med mindre prostatatumörer som har ett aggressivt beteende. Den ena gruppen fick antihormonbehandling med tillägg av strålbehandling, medan den andra enbart fick antihormonbehandling i form av tre månaders kastrering, följt av tablettbehandling/antiandrogener.

Studien visade redan 2009, med sju års uppföljning, att män med lokalt aggressiv prostatacancer fick en betydande vinst med tillägget av strålbehandling mot enbart anti-hormonbehandling. Anders Widmark berättar att dessa resultat, som publicerades i tidskriften Lancet, förändrade behandlingstraditionen i världen så att fler män, framför allt de äldre, nu får strålbehandling och antihormonbehandling i stället för enbart antihormonbehandling.

Den nya elvaårsuppföljningen av studiematerialet förstärker slutsatserna i Lancetstudien och visar dessutom ännu bättre resultat. I den grupp som fick strålbehandling, som tillägg till antihormonbehandling, ökade andelen patienter som hade avlidit 10 till 15 år efter cancerdiagnos, endast med 4 procentenheter, från totalt 8 till 12 procent. Detta ska jämföras med gruppen som endast fick antihormonbehandling, där andelen avlidna patienter ökade med 12 procentenheter, från 19 procent till 31 procent.

– Detta betyder att av de som har en lokalt aggressiv prostatacancer och får strålbehandling samt antihormoner, riskerar endast drygt var tionde patient att avlida under en 15-årsperiod efter diagnos. Det är väldigt glädjande resultat, säger Anders Widmark.

Vidare visar studien att livskvaliteten i stort sett var likvärdig mellan de två behandlingsgrupperna, förutom liten förväntad ökning av tarm- och urinvägsbesvär och något försämrad sexuell funktion hos deltagarna i den grupp som fick strålbehandling som tillägg.

FAKTA
Studien SPCG-7/SFUO-3, har genomförts inom ramen för Skandinaviska Prostatacancergruppen (SPCG) och Svensk Förening för Urologisk Onkologi (SFUO), och omfattar totalt 880 patienter från ett 40-tal kliniker i Norge och Sverige. De aktuella studieresultaten presenteras av professor Sophie Fosså, Universitetet i Oslo, på ASCO-GU-mötet i San Fransisco den 30 januari 2014.

Läs ett abstract från studien.

– Det är en stor förmån att få ägna sig åt praktiknära forskning med en fot kvar i undervisningen men samtidigt också få tid till reflexion, säger Björn Tolgfors, som ägnat sin forskning åt att undersöka hur en grupp gymnasielärare i idrott och hälsa resonerat kring begreppet Bedömning för lärande, BFL, som dök upp i läroplanen för gymnasiet, GY11.

Magnus Brolin håller med. Hans projekt handlar om att undersöka hälsobegreppet utifrån elevers berättelser om vad hälsa är för dem. Magnus och Björn är just på väg till Aukland i Nya Zeeland på en internationell forskningskonferens om didaktik för lärare.

– Det är en del av utbildningen att möta andra forskare i internationell miljö och få redogöra för sina projekt, säger Magnus, som är mycket nöjd med hur utbildningen är upplagd och det stöd de fått från sina handledare på universitetet.

Karriärtjänster
Det var 2011 som regeringen satsade pengar för att forskarutbilda 200 lärare för att de skulle bli behöriga att söka de nya karriärtjänsterna som lektorer och förstelärare. Staten stod för större delen av kostnaden, lärarna studerar på 80 procent av sin arbetstid och är i tjänst i skolan 20 procent, alltså en dag i veckan. Utbildningen tar 2,5 år och leder till Licentiatexamen. 15 av platserna gick till lärare i idrott och hälsa och de går nu sin sista termin på Forskarskolan i idrott och hälsas didaktik, FIHD.

I höstas blev det klart med pengar till en ny omgång forskarutbildning av lärare med start hösten 2014. Liksom tidigare samarbetar Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm, Malmö högskola och Örebro universitet om utbildningen av lärare i Idrott och hälsa.

– Det här samarbetet mellan olika lärosäten har varit givande. De har lite olika utgångspunkter i sina pedagogiska inriktningar, som är intressanta att få del av. Det har också varit bra att möta våra kolleger från andra håll vid de seminarier, som hålls växelvis på olika orter.

Fyraårig utbildning
Den här gången satsar regeringen pengar på själva utbildningen, medan kommuner eller andra skolhuvudmän förväntas stå för lönekostnaden för de nio lärare som får plats på utbildningen, som nu är upplagd på fyra år. Lärarna arbetar på sina tjänster i skolan på halvtid och studerar och fortbildar sig på halvtid.

– Regeringen vill öka kompetensen bland lärarna för att stärka utvecklingsarbetet i skolorna, de ska kunna se på arbetet i skolorna med annan blick, säger Mikael Quennerstedt, som forskar i idrott med inriktning mot didaktik vid Örebro universitet. Man vill stärka den praktiknära forskningen kring hur undervisningen går till och därmed i förlängningen utveckla elevernas kunnande, i vårt fall i ämnet idrott och hälsa.

När lärarna är klara med sin utbildning ska de exempelvis ha fördjupade kunskaper om olika utbildningsstrategier, om konkretisering av kunskapsmål och lärprocesser samt om betyg och bedömning.

Personligt lyft
– Vi hoppas nu att kommunerna drar nytta av den här fortbildningen och skapar de nya karriärtjänster som gör att vi som gått forskarskolan får möjlighet att sprida våra erfarenheter till andra, säger Björn Tolgfors. Både han och Magnus Brolin har funnit den här kontakten med forskningen inspirerande och värdefull. De kan båda med rätt förutsättningar tänka sig en fortsättning på forskningen.

– Att efter 20 år i yrket få den här möjligheten har varit ett lyft också på det personliga planet, menar de.

FAKTA
Information om forskarutbildningen för lärare i Idrott och hälsa med sista ansökningsdag 28 februari finns att läsa på http://www.gih.se/FORSKNING/Utbildnings-pa-forskarniva/Aktuellt/fihd-utbildningsplatser/

Fredagen den 31 januari försvarar Alexander Popescu Westerhagen, BTH,
sin avhandling i ämnet telekommunikationssystem. Han disputerar på
avhandlingen ”Cognitive Radio Networks: Elements and Architectures”.

I dagsläget använder sig operatörerna endast av speciellt allokerade spektrumband för allkommunikation med användarterminaler. Dessvärre har detta visat sig vara otillräckligt, trots introduktionen av en ny generation mobiltelekommunikationssystem, så kallad 4G. Huvudorsaken är den enorma mediekonsumtionen via smartphones. Speciellt upplevs servicen i mobilnäten otillräcklig i storstadsområdena, inte minst i periferin av en basstations täckningsområde.

Lösningen som föreslås på detta problem är att använda sig av alla frekvensband som är tillgängliga för stunden, oavsett om det är frekvenser inom operatörens egna spektrumband eller inte. Vidare är det viktigt att minska energiåtgången för både basstationer och mobila enheter. Det kan uppnås genom nya och smartare arkitekturer som möjliggör mindre signalering och lågenergikommunikation över kortare avstånd.

Fisk och skaldjur är en viktig källa till högvärdigt protein i stora delar av världen och en allt större del av dessa livsmedel kommer från odlingar. Under lång tid har fiskmjöl varit den dominerande proteinkällan i fiskfoder medan fiskolja har stått för en betydande del av energiinnehållet. En stigande efterfrågan på dessa råvaror, och ökade kostnader, är ett hinder för en långsiktigt uthållig tillväxt inom vattenbruket. Fiskindustrin söker därför nya, billiga råvaror som är lämpliga till fiskfoder.

Rani Abro från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt möjligheten att använda kolhydrater som energikälla i foder till röding, abborre och tilapia. Kolhydrater ger vanligen billigare energi än protein och fett, men fiskarnas förmåga att smälta och tillgodogöra sig kolhydrater varierar från art till art.

En intressant råvara är mikrosvampen Rhizopus oryzae, som kan odlas i avfallsvatten från pappersindustrier. Svampen, som också är proteinrik, innehåller kolhydrater i form av kitin – en seg aminopolysackarid som även finns i hudskelettet hos insekter och kräftdjur. Rani Abros studier visar att rödingen har förmågan att bryta ned och tillgodogöra sig kitin, vilket är en positiv upptäckt. Däremot tycks det inte vara lämpligt att ha svamp som huvudingrediens i rödingfoder, åtminstone inte denna svampart.

– I försöksfodret ingick stora mängder av svampen, och det ledde till störningar i rödingens tarmfunktion, berättar Rani Abro. Hur stor andel av fodret som kan bestå av svampen måste undersökas i fortsatta studier.<br />Spannmål är en annan möjlig energikälla, och avhandlingen visar att både röding och abborre har förmåga att tillgodogöra sig vetestärkelse. Abborren var dock betydligt bättre än rödingen i detta avseende.

– Stärkelse brukar användas som bindemedel i fiskfoder, och i abborrfoder tycks det alltså finnas möjlighet att öka andelen stärkelse, säger Rani Abro. Däremot tycks det inte vara någon vits med att ge rödingen mer stärkelse.<br />Odlingen av röding tagit fart i norra Sverige under senare år, och den är förhållandevis enkel att odla på platser där vattentemperaturen normalt håller sig under 15 grader. Abborren behöver däremot ha varmt vatten för att växa bra, och odlingen sker idag i mycket liten skala.

FAKTA
M.Sc. Rani Abro, institutionen för husdjurens utfodring och vård, försvarar sin doktorsavhandling Digestion and metabolism of carbohydrates in fish vid SLU i Uppsala. Opponent: Professor Jana Pickova, inst. för livsmedelsvetenskap, SLU

Länk till avhandlingen (pdf): http://pub.epsilon.slu.se/10974/

Forskningen har genomgått stora förändringar i samband med utvecklingen av digital teknik. Enorma datamängder skapas och lagras på sätt som tidigare varit omöjligt. Samtidigt krävs stora resurser för att skapa ordning och analysera dessa datamängder – resurser som vetenskapen har svårt att tillhandahålla. En av de mer spektakulära och framgångsrika lösningarna är att göra det möjligt för frivilliga att lämna bidrag till vetenskapen via hemsidor på internet. Det här växande fenomenet kallas ofta för “citizen science”, crowdsourcing” eller ”crowd science”.

Att använda sig av frivilliga insatser inom vetenskapen blir allt mer organiserat och idag samlar sig världsledande vetenskapliga institutioner till gemensamma investeringar. Förväntningarna inom vetenskapssamhället är stora. I ett projekt för att klassificera galaxer bidrog 200 000 frivilliga till att 150 miljoner klassificeringar av galaxer utfördes under bara ett enda år. Något som hittills resulterat i 25 vetenskapliga publikationer.

– Det är inget tvivel om att de här nya sätten att organisera forskning på kan vara en väldig tillgång för vetenskapen och den ger också många utanför vetenskapen möjlighet att vara med och skapa kunskap. Frågan är vad detta betyder? Frivilliga bidrag till vetenskapen från en större grupp av icke-experter kräver naturligtvis något sätt att försäkra sig om och upprätthålla den vetenskapliga kvalitén, säger Dick Kasperowski.

Syftet med projektet är att bidra till kunskapen om hur digitala teknologier förändrar villkoren för hur vetenskaplig kunskap skapas. Centrala frågor är av vilka och hur vetenskaplig kunskap skapas i dessa olika projekt. Hur kan forskare garantera att detta är ett sätt att skapa vetenskaplig kunskap på? Hur använder forskare och programmerare digitala teknologier för att göra det möjligt för frivilliga som inte vet något om vetenskaplig teori och metod att faktiskt kunna ge bidrag till vetenskapen?

Projektet är internationellt mångvetenskapligt och deltagarna kommer från tillämpad it, pedagogik, etnologi, informations- och datavetenskap samt vetenskapsteori. Forskningen kommer att bedrivas utifrån traditionella metoder med deltagande observation och intervjuer, men metoder för att följa de digitala spår som de medverkande skapar när de deltar kommer också att användas.

– På så sätt kan vi till exempel börja förstå varför medverkande avbryter sina engagemang, vilka stötestenarna är. Vi kan börja föra mer teoretiska resonemang kring hur vetenskaplig kunskap bildas och, kanske det mest intressanta, få tillgång till hur de som frivilligt bidrar diskuterar och förstår sina insatser, säger Dick Kasperowski.

Forskningsprojektet ”Taking science to the crowd: Researchers, programmers and volunteer contributors transforming science online” löper över fyra år med start sensommaren 2014. Bidraget från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse är på 9,1 miljoner kronor.

Antioxidanter finns i många kosttillskott och marknadsförs ofta som en hjälp att motverka cancer. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att antioxidanter faktiskt har denna effekt.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar nu att antioxidanter tvärtom kan påskynda och förvärra cancerförloppet. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine och presenteras vid en presskonferens i Washington DC den 29 januari.

Professor Martin Bergö och hans forskarkollegor gav möss med lungcancer ett tillskott av antioxidanter i kosten. Studien visade att möss som åt antioxidanter fick tre gånger fler och större tumörer, och dog dubbelt så snabbt av cancersjukdomen jämfört med möss i kontrollgruppen.

Göteborgsforskarna har bekräftat musstudiens resultat i försök på lungcancerceller från människor, och även lyckats identifiera mekanismen bakom antioxidanternas påverkan.

– När antioxidanter angriper reaktiva syreradikaler i kroppen av-aktiveras ett protein kallat P53. P53-proteinet verkar hämmande på tumörer, och när det försvinner kan tumörerna växa snabbare och mer aggressivt, säger Martin Bergö.

Upptäckten gjordes av en slump i ett annat forskningsprojekt
– Vi förväntade oss ingen skillnad, eller att mössen som fick antioxidanter möjligtvis skulle få mindre tumörer. Istället blev lungcancern hos dessa möss betydligt mer aggressiv, säger professor Per Lindahl vid Sahlgrenska akademin, som varit med och drivit studien.

Mössen i studien fick inga stora mängder antioxidanter, utan en dos som kan jämföras med den vi människor får när vi äter en multivitamintablett.

Per Lindahl vill ändå understryka att studien inte ger några vetenskapliga bevis för att vi bör sluta äta antioxidanter, och han poängterar att studien undersökt hur antioxidanter påverkar cancertumörens utveckling – inte risken att få cancer.

– För patienter som redan har en cancertumörer i lungorna, men inte vet om det, skulle det kunna finnas en risk att cancerutvecklingen påskyndas om de äter antioxidanter. Människor som är i riskzonen, till exempel rökare, bör därför kanske överväga att inte äta antioxidanter som kosttillskott, men vi har ännu inget vetenskapligt stöd för en sådan rekommendation, säger Per Lindahl.

Dock kan studiens resultat leda till en översyn av behandlingen av KOL-patienter
I studien har forskarna undersökt två flitigt använda antioxidanter, E-vitamin och acetylcystein. Eftersom acetylcyestein är slemlösande används det ofta i behandlingen av KOL-patienter.

– Många KOL-patienter har varit rökare och har därmed en ökad risk att utveckla lungcancer. Det är för tidigt att ge rekommendationer om användning av acetylcystein hos KOL-patienter, men vår studie väcker ett behov av ny forskning kring detta, säger Martin Bergö.

Göteborgsforskarna går nu vidare för att i nya studier undersöka om antioxidanter har liknande effekter på andra typer av cancer och om andra typer av antioxidanter har liknande effekt. De ska också undersöka om antioxidanter i friska möss påverkar deras framtida cancerutveckling.

Artikeln ”Antioxidants Accelerate Lung Cancer Progression in Mice” publiceras i Science Translational Medicine den 29 januari.

FAKTA ANTIOXIDANTER
Antioxidanter är kemiska ämnen som kan neutralisera så kallade fria radikaler, och på så sätt motverka den skadeverkan dessa har i våra celler. Exempel på antioxidanter är vitaminer, flavonoider och karotener. Antioxidanter finns naturligt i kosten i till exempel frukt och bär och i olika former av kosttillskott och läkemedel. Kroppen producerar själv antioxidanter för att skydda sig mot syreradikaler.

Känsligheten hos de vanligaste påväxtorganismerna har kartlagts för de vanligaste biociderna som används inom EU i båtbottenfärger.

Dagens färger läcker skadliga ämnen
Det vanligaste sättet idag för att förhindra påväxt på båtbottnar är att använda färger som har ett långsamt läckage av skadliga ämnen, så kallade biocider, som gör den målade ytan till en ogästvänlig plats för havets växter och djur. Problemet är att dessa färger ger upphov till nya problem eftersom biociderna som läcker ut är skadliga för miljön.

Möjligt tillverka miljövänligare färger
Genom att kartlägga känsligheten för biocider hos marina organismer så hoppas forskare vid Göteborgs Universitet kunna göra det möjligt att tillverka båtbottenfärger som är bättre ur ett miljöperspektiv utan att göra färgen mindre effektiv i att förhindra påväxt.

– Genom att känna till den lägsta koncentration som krävs av en viss biocid för att förhindra påväxt av en marin organism kan man reducera mängden skadliga ämnen i en färg till den minsta möjliga, säger Ida Wendt vid institutionen för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Arterna är olika känsliga
Det finns runt 4000 arter som förekommer på båtar. Det är allt från mikroskopiska alger till musslor och havstulpaner. Det enda dessa marina djur och växter har gemensamt är att de kräver en fast yta att fästa vid för att kunna överleva men de är väldigt olika i sin känslighet mot de biocider som finns i båtbottenfärger.

– Om man istället kombinerar olika biocider som är effektiva mot olika organismer i samma färg så kan man också minska koncentrationen som krävs av vardera biocid i färgen.

Mindre skadliga färger med kombinerade biocider
Ett exempel är användandet av den nya biociden medetomidine som specifikt förhindrar havstulpaner från att växa på en yta. För att förhindra påväxt av havstulpaner krävs så lite som 0,0000001 gram per liter medan det krävs hundra tusen gånger så mycket för att stoppa algen Havssallad från att växa.

– Om man då bara använder medetomidine i en båtbottenfärg skulle man behöva dosera efter algens känslighet för att förhindra all påväxt, och därmed överdosera för havstulpanen. Kan man däremot kombinera medetomidine med en biocid som specifikt verkar på alger så kan man minska mängden medetomidine som behövs hundratusen gånger, säger Ida Wendt.

Att kartlägga känsligheten hos olika marina organismer är grunden till att kunna göra kombinationer av biocider i färgen där effektiviteten bibehålls trots en minskad koncentration av de enskilda gifterna.

FAKTA
Avhandlingens namn: On the Efficacy and Ecotoxicity of Antifouling Biocides – Lethal and Sublethal Effects on Target and Non-target Organisms

Huvudhandledare: Hans Blanck

Cirka en fjärdedel av alla kvinnor läcker urin i samband med hosta, nysning eller hopp, så kallad ansträngningsinkontinens. Många har lindriga besvär, men för vissa påverkas vardagen kraftigt av läckaget. Bäckenbottenträning ger förbättring, men en del drar sig för att söka hjälp, eller upplever att det är svårt att få vård.

Malin Sjöström, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, baserar sin avhandling på en studie där 250 kvinnor med ansträngningsinkontinens lottades till tre månaders bäckenbottenträning antingen via ett internetbaserat behandlingsprogram, eller via en broschyr som skickades ut per post. Forskargruppen träffade aldrig deltagarna, utan både utredning och behandling utfördes på distans. Under behandlingstiden fick internetgruppen stöd via e-post av en uroterapeut, medan broschyrgruppen tränade på egen hand. Efteråt följdes effekten av behandlingen upp, en del deltagare djupintervjuades också per telefon, och en hälsoekonomisk analys genomfördes.

Avhandlingen visar att båda behandlingarna gav betydande förbättringar av symtom och livskvalitet, men det var ingen skillnad mellan grupperna när det gäller behandlingsresultat. Däremot rapporterade fler kvinnor i internetgruppen att de upplevde större förbättring, fler minskade sin användning av inkontinensskydd, och fler var nöjda med behandlingsprogrammet jämfört med kvinnorna i broschyrgruppen. I djupintervjuerna berättade deltagarna i internetgruppen att de kände sig stöttade och sedda i sin situation, med bibehållen integritet. Den internetbaserade behandlingen var kostnadseffektiv i jämförelse med den behandling som baserades på broschyren.

– Åtta av tio kvinnor fick minskade symtom och en ökad livskvalitet. Trots att vi aldrig träffade dem, så förbättrades de ungefär lika mycket som i andra studier, där deltagarna haft regelbundna träffar med en behandlare för bäckenbottenträning. Jag tror att behandling via internet kan upplevas som lättillgänglig och flexibel, och passar vissa kvinnor. Förhoppningsvis bidrar min forskning till att fler kan få hjälp för sitt urinläckage, säger Malin Sjöström, som till vardags är distriktsläkare vid Odensala Hälsocentral i Östersund.

Avhandlingen är en del i projektet tät.nu, som drivs av forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Ett av målen för projektet är att utveckla lättillgängliga behandlingsprogram för inkontinens. Initiativtagare, och ansvarig är Eva Samuelsson, docent och distriktsläkare i Jämtland, som driver projektet tillsammans med Göran Umefjord, disputerad distriktsläkare från Härnösand. Studierna samordnas från Östersund, och finansieras med nationella, regionala och lokala anslag.

Det menar Anja Schmidt-Christensen och Dan Holmberg som är två av forskarna bakom studien.

– Det huvudsakliga genombrottet, är själva tekniken vi utvecklat som gör att det för första gången går att använda en autoimmun sjukdomssituation för att visualisera den inflammatoriska process som sker i bukspottkörteln vid typ 1-diabetes, säger Dan Holmberg, professor i immunologi.

Genom att transplantera in cellöar, sk Langehanska öar till den främre ögonkammaren på musmodell för typ 1 diabetes har forskarna m h a avancerad mikroskopi kunnat följa den inflammatoriska processen i realtid på ett sätt som inte varit möjligt tidigare.

Vid typ 1 diabetes kan de Langerhanska öarna, ett slags cellöar i bukspottkörteln som bl a består av insulinproducerande betaceller, inte producera tillräckliga mängder av hormonet insulin pga av en autoimmun reaktion, dvs cellerna förstörs av det egna immunsystemet.

Initialt hyste forskarna vissa farhågor med modellen eftersom ögonen tros vara skyddade mot immunsystemet. Men mot bakgrund av all tidigare kunskap kring den inflammatoriska processen i bukspottkörteln vid typ 1-diabetes, har forskarna kunnat konstatera att det är samma förlopp och process som sker i de transplanterade cellöarna. Detta är grundläggande för vår modellen och forskningsresultaten som som nu presenteras

– Sen är det också uppenbart att avbildningen vi får är av så mycket bättre kvalitet än något som tidigare visats. Vår teknik kan jämföras med existerande icke-invasiva tekniker som MR eller PET – den stora fördelen är då att upplösningen på bilderna är betydligt bättre med möjlighet att se enskilda celler och följa hur de rör sig och interagerar med varandra. Alternativt kan tekniken jämföras med andra tekniker som tillåter liknande upplösning men som då kräver invasiv kirurgi och bara tillåter ögonblicksbilder, säger Anja Schmidt-Christensen, som tillsammans Lisbeth Hansen, är försteförfattare till studien.

Det unika med de nya fynden är att forskarna för första gången i ”direktsändning”, i ett slags naturligt fönster, kan välja att följa cellaktiviteten i en eller flera cellöar, hur de invaderande inflammatoriska cellerna tar sig in i Langerhanska öarna, hur de rör sig, förökar sig och slutligen förstör de insulinproducerande betacellerna. Processen kan följas från dag till dag och över månader.

– Det ger oss helt nya möjligheter att se kroppens reaktion på olika behandlingsstrategier för att rädda cellöarna från immunförsvarets dödliga attacker. Det öppnar upp för många nya saker. Något som vi verkligen vill göra, och vi har nu teknologin för även om det ligger i framtiden, är att skapa en modell med mänskligt immunsystem och transplantera cellöar från människa, säger Dan Holmberg.

Elin Hultman vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet har tittat på vilka hälsoaspekter det är som socialsekreterarna uppmärksammar i dokumentationen när de utreder barns livssituation.

– Även om det finns undantag så visade sig informationen om barns psykiska och fysiska hälsa vara knapphändig i många av utredningarna, säger Elin Hultman. Minst rapporteras självskadebeteende, självmordstankar och mag-, tarm- och njursjukdomar. De vanligaste rapporterna handlar om stress, oro, sorg och ilska.

Dessutom visar en av studierna att i hela 14 av 60 utredningar, där utredningen dragits igång på grund av en oro för barnets hälsa, nämns inte hälsan överhuvudtaget i argumentationen för bedömning och beslut. När hälsan nämns läggs fokus på barnens beteende som ett tecken på deras psykiska ohälsa.

Ofta pekas föräldrarna bristande kapacitet som orsak till ohälsan.

– Men betydelsen av andra eventuellt bidragande påverkansfaktorer så som barns egna fysiska och psykologiska förutsättningar, skolsituationen, eller kamratrelationer nämns sällan. Trots att de liksom föräldrarna också kan innebära både en risk eller en skyddande faktor för barns hälsa, säger Elin Hultman

I endast 12 av de 60 undersökta utredningsbedömningarna tas barnens egna upplevelser av sin hälsa upp. I stället argumenterades för barns fysiska och psykiska hälsa genom beskrivningar av andra personer

– Och i de fall barnen själva kom till tals gjordes det med få ord, och som en bekräftelse på andras bedömningar. Till exempel ”Skolan anser att Kalle mår dåligt, vilket Kalle håller med om”, säger Elin Hultman.

Det framgår också sällan hur barnen uppfattar att svåra förhållanden påverkar dem, hur de själva kan agera eller vad de själva önskar för stöd eller hjälp. Elin Hultman tror att kan bero på att man är rädd att ge barnen skuld eller ansvar i en svår situation.

– En viktig bedömningsgrund saknas. Om barnets perspektiv saknas i utredningen är det svårt att säga att Socialtjänsten fattar det bästa beslutet utifrån det individuella barnets behov, säger Elin Hultman.

Elin Hultman disputerade den 20 december 2013 med ”Barnperspektiv i barnavårdsutredningar med barns hälsa och barns upplevelser i fokus”.

Rävens dvärgbandmask finns framför allt i centrala Europas bergstrakter, men den har spridit sig över stora delar av Europa och hittades på tre platser i Sverige under 2011. Parasiten är värdväxlare och har vanligen räven som huvudvärd och en smågnagare som mellanvärd. Det är mycket ovanligt att människor blir sjuka av parasiten, men om det sker är sjukdomen dödlig om den inte behandlas.

Under en forskningsdag vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) idag kommer doktoranden Andrea Miller att berätta om vad som hittills kommit fram i ett EU-finansierat forskningsprojekt (EMIRO) om smågnagarnas roll i spridningen av rävens dvärgbandmask.

– Huvudbudskapet är att mina analyser av de rävträcksprover som samlats in under 2013 visar att parasiten finns kvar i två områden där den upptäcktes år 2011, säger Andrea Miller.

Syftet med EMIRO (Echinococcus Multilocularis In Rodents) är att undersöka förutsättningarna för parasitens etablering i olika geografiska områden i Europa. I den svenska delen av projektet undersöks parasitförekomsten både i rävträck och i olika smågnagare. Liknande undersökningar pågår även i Litauen och Schweiz, där i vissa fall mer än hälften av rävarna är infekterade. Parallellt pågår infektionsförsök med olika smågnagare i Köpenhamn. Projektet koordineras av Johan Höglund från SLU:s institution för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap. Från svensk sida deltar även Gert Olsson från Vilt fisk och miljö vid SLU i Umeå och Helen Wahlström från Zoonoscenter vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala.

I Sverige har rävträck samt parasitcystor som påträffas i levern hos gnagare samlats in under maj och oktober 2013, dels i två av de tre områden där bandmasken är påvisad sedan tidigare, dels i två områden inom ramen för pågående aktiviteter inom SLU:s fortlöpande miljöanalys.

Såväl rävträck som parasitcystor analyseras med avseende på förekomst av parasit-DNA. Analysen görs med en PCR–metod där alla positiva resultat konfirmeras genom sekvensering.

Alla träckprover från räv (127 prover) har nu analyserats. Sammanlagt har fem positiva fynd konfirmerats, i samtliga fall från platser där parasiten påvisats tidigare (Västra Götaland och Sörmland). I Västra Götaland har 62 träckprov analyserats varav två stycken testats positiva. Båda dessa var insamlade under våren, dels på den plats där parasiten hittades för första gången i Sverige, dels cirka 10 km därifrån. I Sörmland har 57 prov analyserats varav 3 var positiva. Dessa var från samma fält, cirka 2 km från den lokal där det andra svenska fyndet gjordes. Två av proverna var insamlade under våren och ett under hösten.

Sammantaget visar dessa fynd att parasiten finns kvar i båda områdena, men att förekomsten sannolikt fortfarande ligger på en låg nivå. Från de två övriga områdena (Småland och östra Sörmland) har hittills bara åtta träckprov samlats in, vilka alla var negativa.

Utöver träckproven har närmare 450 smågnagare (framförallt vattensork, skogssork och åkersork) samlats in. I dagsläget är alla dissektioner inte slutförda.

– I slutänden är det vår förhoppning att vi kommer få bättre kunskaper om i vilka naturtyper parasiten kan etablera sig. Vi är naturligtvis även nyfikna på hur situationen kommer att utvecklas framöver, säger Johan Höglund.

Det metabola syndromet är en samling faktorer som är kopplade till en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. I metabola syndromet ingår bukfetma, höga nivåer av det skadliga blodfettet triglyderider, låga nivåer av det skyddande blodfettet HDL, högt blodtryck och högt fasteblodsocker.

I studien fick alla som gick ut nionde klass i Luleå 1981 (Northern Swedish Cohort) svara på frågor om vad de ätit till frukost. 27 år senare genomgick deltagarna en hälsokontroll då man undersökte förekomst av det metabola syndromet och dess delkomponenter.

Studien visar att de som hoppade över frukosten eller åt en bristfällig frukost i ungdomen hade 68 procent högre förekomst av metabola syndromet i vuxen ålder, jämfört med de som åt en mer fullvärdig frukost. Detta efter att hänsyn tagits till andra levnadsvanor samt socioekonomiska faktorer i ungdomen. Bukfetma och högt fasteblodsocker var de delkomponenter i vuxen ålder som tydligast kunde kopplas till en bristfällig frukost i ungdomen.

– Ytterligare studier behövs för att förstå mekanismerna bakom sambandet mellan bristfällig frukost och metabola syndromet, men våra resultat och flera tidigare studier tyder på att en bristfällig frukost kan påverka blodsockerregleringen negativt, säger Maria Wennberg som är studiens huvudförfattare.

Studien är genomförd av forskare vid Umeå universitet, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för allmänmedicin.

Läs studien som är publicerad i tidskriften Public Health Nutrition.

Social ångest är ett stort problem i Sveriges befolkning. Uppemot 15 procent anses lida av problematiken, vilket gör social fobi till den fjärde vanligaste psykiatriska diagnosen. Personer med social fobi kan känna oro, rädsla eller ångest i olika situationer som rör exempelvis socialt umgänge, att känna sig granskad av andra eller att stå i centrum.

Nu genomför Linköpings universitet i samarbete med Stockholms universitet en studie för att undersöka om psykodynamisk internetterapi för social fobi ger minskad social ångest och ökad livskvalitet. Det har tidigare genomförts ett flertal studier på internetbehandling för social fobi med kognitiv beteendeterapi, KBT.

Psykodynamisk internetbehandling däremot är ett ganska nytt fält för forskningen.

– Psykodynamiska korttidsterapier är på frammarsch och evidensen för dessa växer, säger Gerhard Andersson, forskningsledare och professor i klinisk psykologi.

Den affektfokuserade behandlingen som erbjuds i den aktuella behandlingsstudien lägger fokus på känslor och att visa medkänsla med sig själv. Genom denna studie kan bredden av tillgängliga internetbehandlingar från olika terapiinriktningar öka.

– Internetbehandling med psykodynamisk inriktning kan öka tillgängligheten av psykologisk behandling eftersom den når ut till personer som inte söker traditionell terapi, säger Gerhard Andersson. 

Carina Guyard har i sin avhandling ”Kommunikationsarbete på distans” utforskat kommunikationssituationen på svenska Taxi Kurirs callcenter i Lettland där färdtjänstkunder från Stockholmsområdet hamnar när de ringer för att beställa taxi.

Carina Guyard har analyserat kommunikationen i fyra delar:

När det gäller den fysiska arbetsplatsen konstaterar Carina Guyard att den var mycket platsbunden och standardiserad när hon forskade på plats.

– De som jobbade på callcentret var väldigt bundna vid skrivbordet. De var tvungna att logga ur så fort de lämnade skrivbordet, och det fördes statistik över hur många samtal de tog. Man pratar om att man med dagens teknik kan jobba var som helst, men det gäller inte callcenter. Jag tror att det beror på att arbetsuppgifterna är så monotona att om de inte vore på plats skulle de inte jobba i samma tempo, säger hon.

Kommunikationsträning finns och medarbetarna får lära sig hur de ska styra kunden framåt i samtalet och förekomma med frågor, bland annat om kundnumret, för att vara effektiva. De ska också vara trevliga, och presentera sig med förnamn.

– Men normen om trevlighet var otydlig. Man brukar tala om att ”le i luren”, vara smickrande eller prata med ljus, trevlig röst, men jag märkte ingenting av sådant. Att de frångick normen om att vara trevlig tror jag beror på att det är en offentlig tjänst. Kunderna är tvungna att ringa hit och då behöver man inte vara smickrande.

– De anställda förstod att det var önskvärt att de var trevliga, men det ansågs inte viktigt. För dem var det viktiga att göra en korrekt bokning och de var extremt noggranna med det. De valde bort snabb och trevlig service och valde i stället att vara noga med bokningen, säger Carina Guyard.

Inte heller var kundsamtalen så effektiva som kommunikationsträningen syftat till.

– De förde inte samtalet framåt med rätt frågor, vilket gjorde att kunden fick ta om alltihop från början när personalen väl frågat efter kundnumret. Att de inte var effektiva tror jag handlar om viljan att undvika otrevliga samtal. De blev utskällda dagligen.

Relationen till Sverige var dubbel.

– De anställda uppskattade möjligheten till bra och trygg försörjning och bra villkor. De uppskattade arbetsplatsen, chefen och kollegorna. På så sätt uppfattades arbetet som meningsfullt, men däremot ansågs inte kommunikationen med kunderna som meningsfull då de uppfattade svenskar som väldigt bortskämda.

Carina Guyard menar att utlokaliserade callcenter ofta beskrivs negativt.

– De beskrivs som en fabrik, men det handlar inte bara om exploatering av billig arbetskraft. För ett företag är det ekonomiskt motiverat att utlokalisera, men det innebär också en stor ekonomiskt trygghet och arbetet upplevs därför som meningsfullt, säger hon.

FAKTA
Avhandlingens titel: ”Kommunikationsarbete på distans”. Ämne/institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för kultur och lärande och CBEES/BEEGS vid Södertörns högskola. Disputationen sker den 14 februari. Opponent: Professor Henrik Örnebring, Medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet.

Aggressiv parodontit är en bakteriellt orsakad inflammationssjukdom, som företrädesvis drabbar tonåringar och unga vuxna. Sjukdomen orsakas av bakterier som startar en inflammatorisk process, vilken karaktäriseras av en snabb vävnadsnedbrytning av tändernas stödjevävnader. De som drabbas av aggressiv parodontit har ofta en sjukdomsframkallande bakterieflora i tandköttsfickan samt en ökad känslighet för tandlossning.

Carola Höglund Åberg visar i sin avhandling att närvaro av bakteriearten Aggregatibacter actinomycetemcomitans innebär en ökad risk att utveckla aggressiv parodontit. I avhandlingen visas att de toxiner bakterien utsöndrar spelar en viktig roll i denna sjukdomsprocess.

Många sjukdomsframkallande bakterier har som strategi att producera toxiner (exotoxiner) för att angripa värdförsvaret. Detta är dock ganska sällsynt bland munhålebakterier, med ett undantag, den aktuella bakterien A. actinomycetemcomitans.

– En viktig egenskap hos denna bakterie är att den har förmågan att producera två exotoxiner, som attackerar viktiga försvarsceller i de vävnader som omger tanden. Toxinproduktionen kan variera mellan olika stammar av bakterien. En högproducerande särskilt virulent klon av bakterien, den så kallade JP2-klonen, ses ofta bland individer av afrikanskt ursprung, säger Carola Höglund Åberg.

Därför har Carola Höglund Åberg under en tvåårsperiod följt en tonårspopulation i Västafrika för att studera vad ett bärarskap av olika sjukdomsframkallande A. actinomycetmcomitans i tandköttsfickan har för inverkan på risken för att få problem med tandlossning. Studierna visar att individer som var bärare av bakterien generellt sett löpte en ökad risk att utveckla tandlossningssjukdom. De individer, som var infekterade med bakterier med[CH2]  hög toxinproduktion uppvisade den mest uttalade sjukdomsprogressionen, samt den högsta relativa risken att utveckla aggressiv parodontit under observationsperioden.

Carola Höglund Åberg undersökte toxinproduktionen hos bakterien med hjälp av leukocyter som odlades på laboratoriet. Dessa celler utgör viktiga försvarsceller i epitel och bindväv i tandköttsfickan. Båda de undersökta toxinerna uppvisade en kraftig toxicitet och orsakade cellskador på värdcellerna i form av celldöd, nekros, samt även skador på värdcellens DNA med förhindrad celldelning som följd.

Enligt Carola Höglund Åberg verkar det som att förekomst av A. actinomycetemcomitans har störst betydelse tidigt i utvecklingen av tandlossningssjukdom hos unga, vilket hon också har lyckats visa i sina studier. Av de två studerade toxinerna hade leukotoxinet störst betydelse, där individerna med högleukotoxiska A. actinomycetemcomitans uppvisade den största sjukdomsprogressionen.

– Eftersom specifika substanser som frisätts från bakteriebeläggningar startar tandlossningsprocessen är det viktigt att i ett första steg påvisa förekomst av A. actinomycetemcomitans i tandköttsfickan. Detta som ett viktigt led i diagnostiken av tandlossningssjukdom hos unga. I framtiden hoppas vi med nya behandlingsstrategier kunna blockera bakteriens sjukdomsframkallande mekanismer såsom förmågan att fästa på värdcellen, samt förhindra produktion och utsöndring av toxiner, säger Carola Höglund Åberg.

Hon anser vidare att det i perspektivet med växande problem relaterade till antibiotikaresistenta  bakterier är viktigt med nya forskningsområden som fokuserar på att förstå betydelsen av bakteriella virulensmekanismer.

FAKTA
Carola Höglund Åberg är specialisttandläkare i tandlossningssjukdomar samt doktorand vid institutionen för odontologi, avdelningen för molekylär parodontologi, Tandläkarhögskolan, Umeå universitet. Hon kan nås på:

Fredagen den 31 januari försvarar Carola Höglund Åberg, institutionen för odontologi, sin avhandling med titeln: Exotoxiner hos Aggregatibacter actinomycetemcomitans och parodontal fästeförlust hos tonåringar. (Engelsk titel: Exotoxins of Aggregatibacter actinomycetemcomitans and periodontal attachment loss in adolescents.)<br />Opponent: Andrea Mombelli, professor, Department of Periodontology and Oral Physiopathology, University of Geneva, Switzerland. Huvudhandledare: Anders Johansson.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Familjär amyloidos med polyneuropati (FAP) eller som den också kallas, Skelleftesjukan, är en relativt vanlig sjukdom i norra Sverige. Den orsakas av en förändring (mutation) av arvsanlaget för proteinet transtyretin. Men trots att en enda mutation orsakar sjukdomen så är sjukdomsbilden mellan patienterna väldigt varierande. Vissa som bär på mutationen utvecklar sjukdomen så tidigt som i 25-års ålder, medan andra aldrig blir sjuka.

Nina Norgren vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin har i en undersökning av hela transtyretingenen hos både svenska, franska och japanska patienter kunnat visa att alla svenska patienter som bär på mutationen har en likadan genvariant, medan japanska och franska patienter har en annan variant.

– Detta visar än tydligare på att alla svenska patienter är släkt med varandra och att det finns en gemensam anfader till mutationen, säger Nina Norgren.

I sitt avhandlingsarbete har hon har lyckats knyta ihop en betydande andel av alla patienter till sex stora släktträd och även kunnat påvisa skillnader i sjukdomsbild mellan de olika släkterna. En majoritet av patienterna från Lycksele härstammar från en gemensam anfader på 1700-talet, vilket kan förklara varför dessa patienter generellt har en senare sjukdomsdebut än övriga patienter. Det kan även konstateras att urfadern till den svenska mutationen levde tidigare än 1600-talet.

I en annan del av arbetet har Nina Norgren undersökt genprofilen i levern hos patienter med Skelleftesjukan. Levertransplantation har varit den vanligaste behandlingen av Skelleftesjukan, och eftersom patientens lever fungerar normalt, frånsett bildandet av det muterade proteinet, har man därför använt levrar från patienter med Skelleftesjukan till företrädelsevis äldre patienter med leversjukdomar. Eftersom sjukdomen normalt inte utvecklas före 20 års ålder har man trott att det skulle ta lika lång tid för mottagaren av den sjuka levern att utveckla sjukdomen. Detta har dock på senare år inte visat sig stämma.

– Vi kan i våra analyser visa att levern hos patienter med Skelleftesjukan har en förändrad genprofil, där kontrollfunktionen av bildade protein inte verkar fungera. Detta skulle kunna förklara varför patienter som får en lever från en patient med Skelleftesjukan intransplanterad utvecklar sjukdomen mycket tidigare än beräknat, då levern redan har en försämrad funktion, säger Nina Norgren.

FAKTA
Nina Norgren kommer från Hörnsjö, Västerbotten. Hon är biomedicinare och
doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Fredagen den 31 januari försvarar Nina Norgren, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Ärftlig transtyretin amyloidos (Skelleftesjukan) – från arvsanlag till släktträd. (Engelsk titel: Hereditary transthyretin amyloidosis (ATTR v30M) – from Genes to Genealogy. Opponent: Alda Sousa, associate professor, Instituto de Biologica Moleculare e Celular, Porto University, Portugal. Huvudhandledare: Ole Suhr.

Avhandlingen är publicerad digitalt.