Forskare vid Lunds och Örebro universitet har i en studie undersökt effekterna av elbehandling vid allvarlig psykisk sjukdom under graviditet. Det kan till exempel handla om djup depression med svår ångest, ibland kopplat till bipolär sjukdom. Det kan också röra sig om psykotiska tillstånd där konsekvenserna för den gravida kvinnan och fostret, och senare modern och barnet, riskerar att bli allvarliga.
Graviditet, psykisk sjukdom och elbehandling
Psykiska problem, exempelvis depression, är förhållandevis vanligt under graviditet och kan få svåra konsekvenser för den gravida och fostret, och för modern och barnet efter födseln.
Varje år genomgår ungefär 4 000 personer elbehandling, ECT, i Sverige.
Elbehandling kan i vissa fall ges under graviditet om andra behandlingsmetoder inte är aktuella eller medför risker för fostret. Elbehandling, som ges under narkos och innebär att hjärnan får svaga elstötar som i sin tur utlöser en epileptisk aktivitet, ger i allmänhet en snabb symtomlindring. Möjliga biverkningar är huvudvärk och övergående minnesbesvär.
Det finns forskning som tyder på fördelar med elbehandling under graviditet vid allvarliga psykiatriska diagnoser, som allvarlig depression och psykotiska tillstånd. Men forskningen har också pekat på möjliga risker. De största farhågorna handlar om huruvida elbehandling skulle kunna kopplas till missfall, för tidig födsel och andra komplikationer. Forskare har också pekat på en möjlig risk att narkosen under elbehandlingen skulle kunna leda till syrebrist i vävnaden hos fostret.
Vad gäller säkerheten kring elbehandling under graviditet återstår mycket forskning. De flesta studier hittills har varit fallstudier eller studier med få deltagare och evidensläget är oklart.
För att undersöka symtomförbättring, säkerhet och biverkningar vid elbehandling av gravida studerade forskarna en grupp på 95 kvinnor som genomgått elbehandling under totalt 97 graviditeter.
Studien gjordes på data från ett nationellt elbehandlingsregister, ECT-registret, under åren 2008-2021. De gravida matchades efter diagnos, medicinering och ålder. Forskarna jämförde resultaten med en grupp gravida som vårdats på psykiatriska avdelningar för liknande tillstånd men inte fått elbehandling. Forskarna jämförde också med icke-gravida som fått elbehandling samt jämförde med andra graviditeter hos de gravida som i den aktuella studien fått elbehandling.
Tre fjärdedelar fick förbättring
Av de kvinnor som fick elbehandling under graviditeten, i studien, upplevde cirka tre fjärdedelar en symtomlindring en vecka efter behandlingen.
– Det liknar resultaten i den grupp icke-gravida kvinnor som fick elbehandling. Den är alltså lika effektiv vid graviditet, säger Pouya Movahed, överläkare och forskare vid Lunds universitet.
Det finns en risk att elbehandling leder till minnesbesvär och huvudvärk. Besvären tycks vara desamma oavsett om patienten är gravid eller inte.
Fler för tidigt födda
Bland de elbehandlade gravida i studien fanns en högre förekomst av för tidig födsel, igångsatta förlossningar, kejsarsnitt och nyfödda som var i något sämre skick vid födseln enligt den så kallade Apgar-skalan. För tidig födsel innebär avsevärda risker, men att några fler bebisar föddes för tidigt i elbehandlingsgruppen har förmodligen inte med själva elbehandlingen att göra, tror forskarna.
– Vi såg inga tydliga skillnader i risk när vi jämförde kvinnorna som fått ECT och drabbats av prematur förlossning, då vi jämförde dem med sig själv vid en tidigare eller senare graviditet då de inte elbehandlades för sin psykiatriska sjukdom, säger Pouya Movahed.
Att fler bebisar i elbehandlingsgruppen föddes för tidigt är dock oroande och något som sjukvården bör ha i bakhuvudet när elbehandling ges, menar forskarna. De skriver i studien att vårdpersonal måste vara mycket medveten om att de arbetar med en väldigt såbar patientgrupp med hög risk för graviditetsrelaterade komplikationer.
Viktigt väga nytta och risk
– Man behöver också överväga risken att inte behandla den gravida kvinnan med allvarligt psykiatriskt tillstånd, eftersom det skulle kunna leda till ännu sämre utfall. Resultaten visar att ECT är en effektiv och snabb behandling som trots viss risk för biverkningar kan vara livsförändrande och därmed ett alternativ att överväga för denna patientgrupp, säger Pouya Movahed.
I den aktuella studien mättes mående och symtom vid en vecka efter behandling. Forskarna har inte studerat hur länge effekten varar.
– Elbehandling behandlar det akuta depressiva eller psykotiska tillståndet. Dessa tillstånd, till exempel depression, har tyvärr en tendens att komma tillbaka. Men man kan med olika åtgärder som mediciner och terapi minska risken för att man blir sjuk igen, säger Pouya Movahed.
Varför kan elbehandling vara ett alternativ, vid graviditet?
– Det är dels för att läkemedel kan innebära en ännu högre risk och dels för att tar för lång tid för dem att ”kicka in”. Det handlar om att tiden runt födseln och graviditeten är så skör och viktig, att det är superviktigt med förbättring inför att bebisen kommer. Det kan vara svårt att föreställa sig hur sjuka dessa mödrar kan vara.
Pouya Movahed Rad, överläkare samt forskare vid Enheten för psykiatrisk neuromodulering, Lunds universitet pouya.movahed_rad@med.lu.se
Yulia Gradskova, docent i historia och forskare i genusvetenskap vid Södertörns högskola, har följt den feministiska rörelsens utveckling och arbete sedan starten 2022. Hon säger att rörelsens arbete bara har blivit svårare.
– Under krigets första veckor kunde människor protestera. Man kunde göra enmansaktioner. Men den polisstat vi ser i Ryssland idag, ett år senare, är inte den samma. I dag är det helt omöjligt. Men rörelsen fortsätter försöka arbeta, till exempel med tidningen Kvinnornas sanning.
Feministiskt antikrigsmotstånd
Feministiskt antikrigsmotstånd (FAS – Feministskoe antivoennoe soprotivlenie) är en feministisk transnationell antikrigsrörelse, bestående av ett nätverk av aktivister i och utanför Ryssland. Redan den 25 februari 2022 publicerade nätverket en deklaration som en uppmaning till ett fredligt motstånd till Rysslands krig mot Ukraina.
FAS är också en radikal kritiker av de politiska och kulturella strukturer och värderingar som anses ligga till grund för den ryska expansionismen. Nätverket arbetar bland annat mot patriarkala strukturer och för hbtqi-personers rättigheter.
I maj 2023 fick nätverket Aachens fredspris för sitt arbete.
Medlemmarna i FAS kräver internationell domstol för Rysslands brott mot mänskliga rättigheter, omedelbar demokrati i Ryssland och frihet för alla politiska fångar samt anklagar Putin för att vara diktator.
På engelska heter nätverket Feminist Anti-War Resistance och finns bland annat på Telegram och Facebook.
Tidningen läggs ut via rörelsens Telegram-kanal, varifrån den kan laddas ned.
– Man läser den tillsammans, delar ut den i trapphus och visar den för föräldrar, säger Yulia Gradskova.
Arbete på flera plan
De feministiska aktivisterna arbetar inte bara mot kriget, utan även för rätten till abort, till exempel.
– De försöker sprida information om reproduktiva rättigheter, hjälp till hotade aktivister, hjälp till mobiliserade och människor som behöver lämna landet och information om personer som fängslats, säger Yulia Gradskova.
Gripna medlemmar
Trots försiktighet och mestadels fredliga protester har medlemmar gripits, till exempel när några stod stilla helt klädda i svart för att visa sorg. Ett känt fall rör konstnären Alexandra Skochilenko från Sankt Petersburg. Hon greps efter att ha ersatt prislapparna i en butik med en antikrigsparoll. Skochilenko är fängslad sedan mars 2022 trots allvarliga hälsoproblem, vilket Amnesty International har uppmärksammat.
Medlemmar i flera länder
Nätverkets medlemmar finns i och utanför Ryssland. De medlemmar som lever utanför Ryssland är de som också blivit nätverkets ansikten utåt, men de som är i Ryssland deltar i alla viktiga beslut, fortsätter Yulia Gradskova.
– När FAS fick Aachens fredspris för sitt arbete delade nätverket länkar till filmer och bilder som visade aktivister i Ryssland med delvis maskerade ansikten, för att även de skulle ha möjlighet att närvara.
Mer om FAS arbete och forskningen om rörelsen finns att läsa i artikeln nedan.
Yulia Gradskova, docent i historia och forskare i genusvetenskap, forskningsledare på Center for Baltic and East European Studies vid Södertörns högskola yulia.gradskova@sh.se
Motståndskraftiga ekosystem med många arter är avgörande för att bevara biologisk mångfald och mildra effekterna av klimatförändringar. Här spelar megafaunan – de allra största djuren i ett visst område – en viktig roll.
Ett internationellt forskarlag, där Lunds universitet ingår, har nu undersökt samspelet mellan antalet glupska växtätare och mångfalden av träd. Forskarna har kartlagt trädtäcket i världens skyddade naturområden med hjälp av satellitdata.
– Våra resultat avslöjar en fascinerande och komplex berättelse om hur de stora växtätande djuren formar världens naturliga landskap. Trädtäcket i dessa områden är glesare, men mångfalden i trädtäcket är betydligt större än i områden som saknar stora växtätare, säger Lanhui Wang som är forskare i naturgeografi vid Lunds universitet.
Bidrar till viktiga livsmiljöer
De stora växtätarna bidrar till en mer varierad struktur i vegetationen och skapar en rik livsmiljö för otaliga arter. Det här beror på djurens konsumtion av växtligheten, fysiska störningar i landskapet men också något som kallas bioturbation – ett samlingsnamn för djurs och växters omblandning och transport av material, vätskor och gaser.
Enligt Lanhui Wang belyser forskningsresultaten behovet av att beakta de stora växtätarna i bevarandestrategier – inte bara för djurens egen skull utan också för den viktiga roll de spelar i att forma landskap och påverka biologisk mångfald.
Forskarna menar att den här aspekten inte beaktas i tillräcklig utsträckning inom ramarna för hållbar markförvaltning och återställande av ekosystem.
– I en tid då globala initiativ intensivt inriktar sig på att bekämpa klimatförändringar och förlust av biodiversitet väcker våra resultat en bredare och mer nyanserad diskussion om ekosystemförvaltning och bevarandeåtgärder. Det är av yttersta vikt att förstå megafaunans ekologiska påverkan, säger Lanhui Wang.
Stora växtätare behöver skyddas
FN har utnämnt 2020-talet som decenniet för återskapade av ekosystem. Totalt har 115 länder enats om att tillsammans restaurera upp till 100 000 kvadratkilometer natur. För att lyckas behövs fler stora växtätare i världen, menar Lanhui Wang.
– Jag tror att vi kommer att behöva skydda och freda de stora växtätarna för att lyckas med FN-målen. Och megafaunan är avgörande för trädtäcket som i sin tur främjar kolbindning och en mångfald av livsmiljöer, säger han.
Lanhui Wang, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, lanhui.wang@nateko.lu.se
I Sverige omvandlas varje år produktiv åkermark till områden för bostäder. Trots att takten på exploateringen i dagsläget är förhållandevis låg, kan den få konsekvenser för livsmedelsförsörjningen i Sverige i framtiden.
Det beror på att exploatering för bebyggelse gör det omöjligt, eller väldigt dyrt, att återställa marken till bördig åkermark. Därför går markens potential att producera livsmedel i framtiden förlorad.
I en studie har forskare vid Agrifood, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, undersökt om dagens styrmedel för att bevara jordbruksmark är tillräckliga för att hindra exploatering av marken i för hög takt.
– Åkermarken är nödvändig för att trygga den framtida livsmedelsförsörjningen, men detta värde återspeglas inte fullt ut i marknadspriset för jordbruksmark. Det kan leda till att exploatering sker i större utsträckning än vad som vore önskvärt för Sverige, säger Mark Brady, forskare i naturresurs- och miljöekonomi vid SLU.
Kommunerna bestämmer
Idag har kommunerna rätt att besluta när jordbruksmark får exploateras. Besluten måste dock grundas på miljöbalken som reglerar under vilka omständigheter kommuner kan godkänna att jordbruksmark får användas till annat än odling.
Lagstiftningen öppnar dock för kommuner att ganska enkelt göra egna tolkningar som motiverar exploatering av åkermark.
Ett problem, enligt forskarna, är att kommunerna kan dra nytta av denna exploatering. Däremot måste hela samhället bära kostnaden om den framtida livsmedelstryggheten minskar.
Styrmedel behövs
Forskarna menar dock inte att problemet är att kommunerna har rätt att besluta över hur marken ska användas. Problemet är att kommunerna saknar tillräckliga incitament att beakta jordbruksmarkens fulla värde för den framtida livsmedelsförsörjningen.
– För att kommuner ska kunna fatta beslut som tar hänsyn till hela det svenska samhället skulle dagens lagstiftning behöva kompletteras med ett styrmedel som införlivar jordbruksmarkens fulla värde i beslutsprocesserna. Det skulle exempelvis kunna utgöras av en skatt på exploatering eller krav på ekologisk kompensation, säger Nils Malmström vid SLU.
Forskarna menar också att Sverige inledningsvis behöver fastställa ett mål för skydd av jordbruksmark. I dagsläget saknas ett sådant mål.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och 20 000 personer i Sverige får diagnosen varje år.
I en ny studie har forskare vid Karolinska institutet utgått från möss med alzheimer. Över tid utvecklar de sjukdomen på liknande sätt som människor.
I unga möss kunde forskarna se en ökad energiomsättning i cellens energifabriker, mitokondrierna*, och att det är ett tidigt tecken på demenssjukdomen.
– Intressant nog syns en ändrad energiomsättning innan det har hunnit bildas olösliga plack i hjärnan som är ett kännetecken för sjukdomen. Att energibalansen ändras stämmer överens med vad man har sett vid avbildning av hjärnan hos människor med Alzheimers sjukdom, men nu har vi hittat förändringarna i ett tidigare skede, säger forskaren Maria Ankarcrona vid Karolinska institutet.
*Mitokondrier finns i kroppens celler. Mitokondriernas uppgift är att omvandla kolhydrater, fett och proteiner från maten vi äter till energi för kroppens olika organ. Mitokondrierna brukar därför beskrivas som cellernas kraftverk.
Hippocampus har studerats
När sjukdomen pågått en tid brukar energiomsättningen tvärtom minska, något som bidrar till nedbrytning av synapser, alltså kopplingar mellan nervcellerna. Detta kunde forskarna även se i de äldre mössen där sjukdomen har gått längre.
– Sjukdomen börjar utvecklas 20 år innan man får symtom, så att kunna detektera den tidigt är viktigt – inte minst med tanke på de bromsmediciner som börjar komma. Här kan ändrad ämnesomsättning vara en diagnostisk faktor, säger forskaren Per Nilsson vid Karolinska institutet.
I studien har forskarna analyserat hippocampus hos mössen. Det är den del av hjärnan som är viktig för närminnet och som tidigt påverkas vid alzheimer.
Med hjälp av så kallad rna-sekvensering fick forskarna en bild av vilka gener som är aktiva i hippocampus celler vid sjukdomens olika stadier. I början av sjukdomen var ett av de första stegen en ökad energiomsättning i mitokondrierna.
Störningar i cellernas återvinningssystem
Förändringarna i energiomsättningen beror på störningar i cellens återvinningssystem, en process som kallas autofagi (se faktaruta). Upptäckten av mekanismerna bakom autofagi belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2016.
De förändringar som senare uppträdde i nervcellernas kopplingar undersöktes bland annat med elektronmikroskopi. Då syntes att de ”blåsor” – så kallade autofagosomer där gamla uttjänta proteiner bryts ner och deras beståndsdelar omsätts – hade stockat sig i synapsen. Följden blev försämrad tillgång till fungerande proteiner.
Nu kommer forskarna att studera mitokondriers och autofagins roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom mer i detalj.
– De här fynden lyfter betydelsen av att ha kvar fungerande mitokondrier och normal omsättning av proteiner. Framåt kan vi i möss testa om nya molekyler som stabiliserar normal mitokondrie- och autofagifunktion kan bromsa sjukdomen, säger Per Nilsson.
Mer om autofagi
Autofagi kan enkelt beskrivas som cellernas egen återvinningstation. Det är en grundläggande mekanism som styr cellers förmåga att bryta ner och återvinna sitt eget material, det vill säga bli av med uttjänta cellkomponenter, cellskräpet, och genom återbruk av egna beståndsdelar få ny energi till cellerna. Rubbningar i den här mekanismen tros bidra till utveckling av flera olika sjukdomar.
Maria Ankarcrona, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet, Maria.Ankarcrona@ki.se
Per Nilsson, docent vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, karolinska institutet, Per.et.Nilsson@ki.se
IBD kännetecknas av att symtomen går i skov. Perioder av hög sjukdomsaktivitet följs ibland av längre perioder med låg eller ingen sjukdomsaktivitet.
IBD: Ulcerös colit, Chrons sjukdom med mera
IBD är ett samlingsnamn för kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar med en förekomst i befolkningen på cirka 0,5 procent. IBD omfattar främst ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Till skillnad från IBS, irritabel tarm, medför IBD synliga skador i tarmens slemhinna.
Källa: Göteborgs universitet
Det har dock varit oklart i vilken mån IBD-patienter med låg sjukdomsaktivitet också har förhöjd risk att få allvarliga infektioner, till exempel sepsis.
Mikroskopisk inflammation
I en ny studie från Göteborgs universitet ingick uppgifter om 55 626 personer med diagnosen IBD. Med allvarlig infektion avsågs infektioner som krävt inläggning på sjukhus.
Det visade sig att under perioder med låg sjukdomsaktivitet men aktiv tarminflammation, så kallad mikroskopisk inflammation, fanns en ökad risk att drabbas av allvarliga infektioner jämfört med perioder med mikroskopiskt läkt tarmslemhinna.
Vid mikroskopisk inflammation var antalet allvarliga infektioner 4,62 per 100 personer och år. Motsvarande antal vid mikroskopisk läkt slemhinna var 2,53.
Detta motsvarade en 59-procentig relativ riskökning, efter att resultaten justerats för olika störfaktorer.
Intressant nog gällde resultaten även efter justering för de IBD-läkemedel som patienterna fått förskrivna, och var i övrigt liknande oavsett åldersgrupp, kön och utbildningsnivå.
Helt läkt tarm kan minska risk
Det forskarna har funnit är alltså att IBD-patienter under perioder med mikroskopisk inflammation i tarmen löper en ökad risk för allvarliga infektioner – jämfört med de perioder när de har en mikroskopiskt läkt slemhinna.
– Detta stämmer även för patienter som kliniskt ter sig ha en lågaktiv sjukdom, men som under ytan har en mikroskopisk inflammation i tarmen, säger Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.
– Resultaten indikerar att om vi lyckas nå en helt utläkt tarmslemhinna vid IBD så kan risken för allvarliga infektioner minska. Det är viktigt då allvarliga infektioner i dag bidrar till ökad sjuklighet och död hos såväl barn som vuxna med IBD.
Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt överläkare på Mag-, tarm- och levermottagningen vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg karl.marild@gu.se
Utkarvade lysande pumpor och barn som klär ut sig, knackar dörr och erbjuder bus eller godis. I Sverige är Halloweentraditionen ganska ny, men firandet har betydligt äldre rötter.
Men hur uppstod halloween egentligen – och varför? Manon Hedenborg White, docent i religionshistoria, förklarar att traditionen kan spåras tillbaka till förkristna kelters firande av högtiden Samhain.
– Samhain markerade sommarens och skördetidens slut och början på den mörka, kalla vintern, säger Manon Hedenborg White vid Malmö universitet.
Onda andar skrämdes bort
Ganska lite är känt om det förkristna Samhain-firandet, men forskare tror att människor tände brasor, offrade djur, och klädde ut sig för att skrämma illvilliga andar.
– Kelterna trodde att gränsen mellan människornas värld och andevärlden var särskilt genomtränglig under den mörka årstiden, vilket kunde vara förknippat med fara. Däremot tycks man under förkristen tid inte primärt ha sett Samhain som en högtid för döden eller de avlidnas själar, säger Manon Hedenborg White.
Den här kopplingen har i stället uppstått under kristen medeltid då den romersk-katolska kyrkan gradvis instiftade en högtid som helgade martyrerna, helgonen och de avlidna. Den nya traditionen sammanföll med det gamla firandet.
Vissa äldre sedvänjor – som att klär ut sig eller göra lyktor av grönsaker – tycks ha levt kvar i folklig religiositet och återuppväcktes på Irland under 1800-talet. Irländska migranter tog med sig traditionen till USA där den spreds.
Idag ses halloween av många som barnens högtid, men samtidigt handlar mycket om att symboliskt gestalta mörkret och döden – om än på ett lekfullt sätt. Halloween kopplas därför till andra högtider som är tillägnade de döda, till exempel Allhelgona och De dödas dag i Mexiko som infaller under ungefär samma tid.
Påsktradition banade väg
I svensk folktro finns sedan länge föreställningar som liknar de keltiska om att gränsen mellan världarna är tunn så här års, men mer konkret importerades halloween till Sverige från USA.
Under 1950-talet finns spridda exempel på amerikanska studenter som anordnade halloweenfirande i universitetsstäderna. Det är också runt 1950-talet som det börjar bli vanligt bland svenskar att fira Alla helgons dag.
– Men det är egentligen först på 1980- och 1990-talen som firandet av halloween på allvar började breda ut sig. Man kan tänka sig att spridningen av halloween underlättats av likheten med delar av vårt påskfirande. Under både skärtorsdagen och halloween är det ju vanligt att barn klär ut sig och knackar dörr, säger Manon Hedenborg White.
Bristen på kvinnor är ett problem inom techbranschen som behöver rekrytera fler medarbetare. Även universiteten försöker få fler kvinnor att studera teknikämnen.
Forskare vid Lunds universitet har i ett projekt tittat närmare på varför yngre kvinnor väljer bort teknik.
Forskningen visar att både elever och lärare i grundskolan tror att män är bättre på teknik, något som leder till minskat självförtroende och intresse bland tjejer.
– Vi blev överraskade över att upptäcka att lärarna som ingick i studien hade starka könsstereotyper kopplade till teknik, trots att många av dem undervisar i ämnet, säger psykologiforskaren och projektledaren Una Tellhed vid Lunds universitet.
Forskningsprojektet ”Klart du kan koda!” visar även att killar hade bättre självförtroende för programmering än tjejer – och att det var tydligt kopplat till intresse. Självförtroendet förklaras även med att de uppmuntrats mer och har fler erfarenheter inom teknikområdet. Killarna har också fler förebilder jämfört med tjejerna.
Skillnader i bakgrund
Forskarna såg också att tjejer med utländsk bakgrund hade bättre självförtroende och större intresse för programmering. De hade också svagare könsstereotyper om teknik.
Enligt forskarna kan detta kopplas till den så kallade ”jämställdhetsparadoxen”. Den handlar om att könsskillnader i självförtroende och yrkesintressen paradoxalt visat sig större i mer jämställda länder.
– Det behövs mer forskning för att förstå jämställdhetsparadoxen. Könsstereotyper påverkar självförtroende och intresse och det är möjligt att könsstereotyper om teknik är ovanligt starka i Sverige av olika skäl, säger Una Tellhed.
Skolundervisningen minskar intresset
Forskarna har även utvärderat effekter av samhällssatsningar för att locka ungdomar till tekniksektorn. Ett exempel är att alla elever numera lär sig programmera i skolan.
Resultaten avslöjar att den nya undervisningen i programmering visserligen ökade elevernas självförtroende, men samtidigt minskade elevernas intresse för ämnet.
– Detta tyder på att undervisningen behöver vidareutvecklas för att stimulera intresse, säger Una Tellhed.
Elever har även besökt Lunds universitets Science center där de fick programmera under lekfulla former. Enligt forskarna motverkade besöket skolundervisningens negativa effekter och stärkte tjejers självförtroende för programmering.
Vetenskapliga studier:
Projektet ”Klart du kan koda!” har genomförts av forskningsgruppen PROGS, Psychological Research on Gender Segregation, vid Lunds universitet. Resultaten har publicerats i flera delstudier.
Kontakt:
Una Tellhed, docent vid institutionen för psykologi, Lunds universitet, una.tellhed@psy.lu.se
De allra flesta rotbehandlingarna i Sverige görs inom allmäntandvården. Vid rotfyllningar är god hygien viktigt för att bakterier inte ska bli kvar i tanden, och har stor betydelse för att behandlingen ska lyckas.
– Vi vet att utfallet inte är optimalt, i en nygjord studie hade tredjedel av alla rotfyllda tänder tecken på inflammation vid rotspetsen. Jag ville veta om det fanns något som kunde förbättra resultatet, berättar doktoranden Leona Malmberg som skrivit avhandlingen.
Hon har undersökt hur kunskaperna om infektionskontroll under en rotbehandling ser ut inom allmäntandvården. Det har bland annat gjorts genom enkätstudier med drygt 800 allmäntandläkare i Sverige och Norge.
Alla använde inte handsprit
Svaren visade att det fortfarande finns kunskapsluckor kring enkel vårdhygien.
– Trots att de flesta menade att de följde rutinerna uppgav en av tio att de inte använde handsprit överhuvudtaget i samband med rotbehandlingen. Man använde bara handskar i stället, säger Leona Malmberg.
Ett annat framträdande resultat var att en tredjedel inte hade fått gå någon fortbildning inom området efter grundutbildningen. Många kände inte heller till att det är mycket svårare att lyckas med behandlingen om det redan finns en infektion i en tand.
– Det tyder på att man inte tagit till sig att det handlar om att förebygga infektion. Har man inte den förståelsen finns en risk att man inte tar vårdhygien på tillräckligt stort allvar.
Stress under pandemin kan ha påverkat
I en delstudie jämförde Leona Malmberg också hur rent det blev när allmäntandläkare tvättade inför en rotfyllning jämfört med specialisttandläkare. Skillnaden var stor. Hos allmäntandläkarna hade nästan en tredjedel av de tvättade arbetsfälten positiva bakterieprover efter desinfektion. Motsvarande siffra var sju procent på specialistmottagningen.
Studien gjordes under pandemin och visade stora förändringar över tid. I början, när allmäntandläkarna bara behandlade akutpatienter, var antalet positiva bakterieprover färre. I takt med att studien pågick ökade dock andelen ytor med bakterier.
– Det är tankeväckande och tyder på att hygienrutinerna följs sämre ju mer pressat schema man har. Även om egenansvaret är stort så behöver också organisationerna se till att deras medarbetare kan följa rutinerna, både genom tid i schemat och vidareutbildning, säger Leona Malmberg.
Så gjordes studierna
I en enkätstudie fick 819 allmäntandläkare bland annat besvara frågor om infektionskontroll vid rotbehandling och deras kunskapskällor.
Två studier samlade in data om tandvårdspersonalens upplevelser under pandemin, till exempel vad som försvårade eller underlättade möjligheterna att följa riktlinjer kring handhygien. 1246 tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor ingick i studierna.
I en framåtblickande observationsstudie utvärderades allmäntandläkares förmåga att minska kontaminering på tandytan före en rotbehandling, jämfört med tandläkare på en specialistklinik. 353 tänder under rotbehandling ingick i studien, 153 i allmäntandvården och 200 i specialisttandvården.
Leona Malmberg, doktorand vid odontologiska fakulteten på Malmö universitet, leona.malmberg@mau.se
De senaste åren har sömnapné ökat på grund av övervikt och fetma, men också en åldrande befolkning.
Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen och ökar risken för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till en ökad cancerrisk har däremot varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat en ökad risk, men forskning har saknats på den allmänna befolkningen.
Sömnapné
Sömnapné innebär korta och upprepade andningsuppehåll under sömnen. Det beror på att luftströmmen täpps till, till exempel om tungan faller bakåt i svalget. Vanligtvis är andningsuppehållen 20 till 30 sekunder långa, men kan ibland pågå i en minut eller längre. Andningsuppehållen stör sömnen och kan orsaka trötthet på dagarna.
Den mest effektiva behandlingen är CPAP, en maskin med en mask som blåser in en svag luftström som gör att andningsvägarna hålls öppna. Källa:1177
Inga belägg ökad cancerrisk
I en stor befolkningsstudie har forskare nu undersökt om tidigare visad ökad cancerrisk vid så kallad obstruktiv sömnapné, OSA, i vissa patientgrupper även gäller för befolkningen i stort. Studien visar att belägg saknas för ökad cancerrisk.
– Vi har inte kunnat visa att det finns en ökad risk för cancer eller cancerdödlighet kopplad till sömnapné när vi också tog hänsyn till faktorer som ålder, kön och BMI. Dock fann vi att personer med fetma hade en liten ökad risk för cancer kopplat till svårighetsgraden av sömnapné, säger forskaren Jenny Theorell-Haglöw vid Uppsala universitet.
Studien startade 2020 och har gjorts i samarbete med forskare i Australien.
– Det finns idag i världen endast ett fåtal befolkningsbaserade studier med mätta data för obstruktiv sömnapné. Det ideala forskningsmässigt framåt skulle vara att kunna slå ihop alla dessa studier för undersöka relationen mellan obstruktiv sömnapné och cancer ytterligare i en ännu större mer omfattande grupp, och med ännu längre uppföljningstid än vi hade, och för att också kunna titta på olika typer av cancer vilket vi tyvärr inte kunde göra, säger Jenny Theorell-Haglöw.
Mer om studien:
Studien är en så kallad prospektiv kohortstudie, det vill säga en framåtblickande studie baserad på en grupp människor under en viss tidsperiod.
Deltagarna i de sammanslagna studierna har inte haft någon diagnos. De har istället slumpmässigt valts ur befolkningen. Totalt ingick 1 467 personer. Uppföljningstid var 7–16 år.
Forskarna har slagit samman data från två svenska och två australiska studier med objektivt mätta data på obstruktiv sömnapné och även cancerdata från nationella register. De svenska studierna baseras på cancerregistret.
Studien är ett samarbete mellan forskare från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och Woolcock Institute for Medical Research och Flinders University i Australien.
Vetenskaplig studie:
Does obstructive sleep apnoea increase the risk of cancer and cancer mortality in combined community-based cohorts, Journal of Sleep Research.
Kontakt:
Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet, jenny.theorell-haglow@medsci.uu.se
De allra flesta föräldrar i Sverige besöker barnavårdscentraler, bvc. Dessa är en del av barnhälsovården som brukar förkortas bhv.
Föräldrar ser internet som en naturlig källa till kunskap. Därför skulle delar av det nationella barnhälsovårdsprogrammet behöva digitaliseras för att möta föräldrarnas behov. Det är slutsatsen i en avhandling skriven av Lotha Valan, Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.
Föräldrar vill ha digitala möten
I avhandlingen har Lotha Valan, som själv arbetar i barnhälsovården, undersökt erfarenheter och åsikter hos bvc-sjuksköterskor och föräldrar.
Det visar sig att det finns ett behov av digital support. Sådan support kan för föräldrar handla om att mötas digitalt för frågor och funderingar, delta i digitala föräldragrupper och ha tillgång till filmer för att få mer kunskap om exempelvis eksem, förstoppning och amning.
Kan minska resor och stress
Detta borde på sikt, enligt avhandlingen, kunna öka tillgängligheten på BVC för föräldrar, bespara föräldrar resor samt minska föräldrars stress och öka deras kunskaper om barn och barns hälsa.
– Resultatet i min avhandling pekar mot en förändrad roll som bvc-sjuksköterska och en förväntan från föräldrar om ett välfungerande digitalt komplement till barnhälsovårdsprogrammets fysiska besök, säger Lotha Valan.
Lotha Valan, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet lotha.valan@umu.se
RS-virus eller RSV, är ett luftvägsvirus som kan göra barn sjuka och vara farligt i synnerhet för bebisar.
Under de senaste åren har två nya lovande läkemedel tagits fram för att förebygga sjukdomen. Det handlar dels om en långverkande antikropp som skyddar mot RSV-infektioner, dels om ett vaccin som ges till mamman under graviditeten.
Alla kan inte få medicinerna
Genom att prioritera dessa nya lovande läkemedel till rätt patienter kan sjukhus- och intensivvård förebyggas. En stor mängd komplikationer hos små barn skulle också kunna undvikas.
– Det är inte möjligt att erbjuda nya förebyggande preparat åt alla barn. Vår studie identifierar de barn som behöver preparaten mest både på individnivå och även inom befolkningen, säger Catarina Almqvist Malmros som är överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och forskare vid Karolinska institutet.
I studien har forskarna utgått från sjukvårdsregister i Finland och Sverige. 1,25 miljoner barn som föddes i Finland mellan 1997 och 2020 har ingått. I en referensgrupp fanns 1,4 miljoner barn som föddes i Sverige mellan 2006 och 2020 samt deras föräldrar och syskon.
Prognosmodell förutser risken
Forskarna skapade en prognosmodell för att förutse risken för sjukhusvård vid RS-virus. Studien bekräftade att risken att insjukna i en allvarlig RSV-infektion är störst hos barn under sex månader.
– Allra störst risk löper för tidigt födda barn, barn med vissa medfödda sjukdomar och barn med syskon i förskoleålder. Förutom att uppskatta betydelsen av tidigare kända riskfaktorer identifierades bland annat missbildningar i matstrupen samt mindre allvarliga medfödda hjärtsjukdomar som nya riskfaktorer för allvarlig RSV-infektion, säger Samuel Arthur Rhedin, forskare och barnläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm.
De allra minsta kan drabbas svårt
I Finland drabbas många barn av RS-epidemier, som ofta startar i november och december. I synnerhet orsakar viruset allvarliga infektioner hos barn under ett års ålder.
– I Finland är det en av de vanligaste orsakerna till sjukhusvård bland små barn och globalt en betydande orsak till barndödlighet. Vår studie bidrar till att inrikta förebyggande metoder så att de ger så mycket nytta som möjligt, säger Santtu Heinonen, forskare och specialistläkare i pediatrik vid Nya barnsjukhuset i Helsingfors.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet, Forskningscentralen för barnsjukdomar på HUS, Nya barnsjukhuset i Helsingfors, och Institutet för molekylärmedicin i Finland.
Samuel Arthur Rhedin, postdoktor vid institutionen för medicinskt epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, samuel.rhedin@ki.se
I mitten av oktober 2023 hade drygt 771 miljoner fall av covid-19 rapporterats till Världshälsoorganisationen, WHO. Mellan 10 och 20 procent av de drabbade får, enligt uppskattningar, kvarstående symtom.
I en ny studie från bland annat Karolinska Institutet har forskare undersökt långtidsbesvär hos personer med olika svårighetsgrad av covid-19 och jämfört dem med personer utan bekräftad covid-19.
Flera länder inblandade
Studien omfattar 64 880 vuxna deltagare från Sverige, Danmark, Norge och Island och bygger på självrapporterade fysiska symtom mellan april 2020 och augusti 2022.
Drygt 22 000 av studiedeltagarna fick en covid-19-diagnos under perioden. Knappt en tiondel av dessa blev sängliggande i minst sju dagar.
Mest långvariga besvär hos dem som varit sjukast
Det visade sig att förekomsten av långvariga symtom var 37 procent högre hos dem som fått en covid-19-diagnos jämfört med dem som inte fått det. Med långvariga symtom menas sådant som andfåddhet, bröstsmärta, yrsel, huvudvärk, trötthet och låg energi.
Det visade sig också att de som varit sängliggande i minst sju dagar under sin covid-infektion hade mest långtidsbesvär senare. Förekomsten av långtidsbesvär var mer än dubbelt så hög jämfört med personer som inte diagnostiserats med covid-19. De hade också de mest ihållande symtomen upp till två år efter sin diagnos.
– Långtidscovid har blivit ett stort folkhälsoproblem eftersom stora delar av världens befolkning har blivit infekterad, säger Emily Joyce, doktorand vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
– Våra resultat visar de långsiktiga hälsokonsekvenserna av pandemin och belyser vikten av att övervaka fysiska symtom upp till två år efter diagnosen, särskilt hos personer som upplevde svår covid-19.
Många vaccinerade i studien
Majoriteten av studiedeltagarna var helt eller delvis vaccinerade. Resultaten blev i stort sett liknande i analyser som omfattade enbart vaccinerade individer.
Personer som inte varit sängliggande alls under sin infektion uppvisade ingen skillnad i långvariga fysiska symtom jämfört med personer som inte fått diagnosen covid-19.
Emily Joyce, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet emily.joyce@ki.se
Redan för tusentals år sedan var människor fascinerade av skräck och otäckheter. Hjälten Gilgamesh mötte monster i den mesopotamiska mytologin över tusen år före vår tideräkning, till exempel. Klassiska grekiska berättelser fungerade som varnande exempel: lyssna inte på sirenerna, för då kommer du lida skeppsbrott och det finns monster ”där ute”, som cyklopen, som vill dig illa.
– Människor har alltid skrämt varandra och gamla berättelser kan vara otroligt otäcka. Det går inte många kapitel i Bibeln innan jorden dränks, säger Ulf Wilhelmsson, biträdande professor i medier, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde.
Fem skäl till skräckhistorier
I alla tider har skräckberättelser fyllt funktioner i samhället. Här är fem sätt att använda skräckberättelser på:
1. Som varnande exempel
Skräckhistorier, allt från antika myter till svenska traditionella berättelser, har ofta fungerat i avskräckande syfte. Historierna användes som moraliska budskap för att styra beteenden och få människor att avstå från handlingar som sågs som farliga eller syndiga. Förr var budskapen ofta riktade till barn – ”gå inte till bäcken för då tar näcken eller bäckahästen dig”. Även unga vuxna fick liknande historier riktade till sig där de fick hemska exempel på varför de inte skulle vara ute dansa och roa sig på nätterna.
2. Som adrenalinkick
Skräckhistorier triggar vårt kroppsliga stressystem, vilket resulterar i frisättning av adrenalin. Berättelserna ger oss spänning och rädsla i en kontrollerad miljö, vilket ger oss möjlighet att uppleva fara på ett säkert sätt. Denna adrenalinhöjning kan vara lika beroendeframkallande som en drog och människor letar ständigt efter starkare och mer intensiva skräckupplevelser.
3. Som utforskande av det okända
Skräckhistorier tillåter oss att utforska det okända och oförklarliga. Genom att skildra monster, spöken och övernaturliga varelser kan vi försöka förstå det som ligger bortom vår vardagliga erfarenhet och rationalitet.
4. Som förklaringar till det oförklarliga
Skräckhistorier fungerar som försvarsmekanism genom att ge förklaringar till det som är svårt att förklara. Varför försvinner människor i skogen? Svaret kunde förr vara bäckahästen, skogsrået eller kanske troll. Genom att skapa övernaturliga förklaringar ger skräckhistorierna oss en känsla av kontroll och förståelse.
5. Som en reflektion av tiden vi lever i
Skräckhistorier fungerar som en spegling av samhället. Det läskiga förändras med tiden. Under 1950-talet i USA förklädde man exempelvis anti-kommunistpropaganda som skräck. I dagens samhälle manifesteras skräcken ibland genom moderna hot, som artificiell intelligens, AI. Historier om AI som tar över och hotar mänskligheten är en reflektion av vår rädsla för teknologins okända och potentiellt farliga framtid.
Källa: Ulf Wilhelmsson och Torbjörn Svensson, Högskolan i Skövde.
Det finns fler bibliska exempel, som Lots fru som vänder sig om och tittar på hur staden Sodom förstörs, trots att hon blivit tillsagd att låta bli. Som straff blir hon en saltstod.
– Det kan förstås som en tidig form av crowd control, alltså kontroll av befolkningen för att få dem att lyda, säger Ulf Wilhelmsson.
Nya skräckberättelser på 1800-talet
Under urbaniseringen och industrialiseringen på 1800-talet skapades nya skräckberättelser, då anpassade till stadsmiljöer. Tack vare ökad läskunnighet spreds berättelserna nu också på ett annat sätt än tidigare.
– Här uppkom delvis annan typ av skräckberättelser. Vissa övernaturliga saker associerade med landsbygden stöptes om och gavs nya skepnader. Greve Dracula och den form av vampyr han representerar är ett exempel på det, säger Torbjörn Svensson.
Skräckfilm som propaganda
I början av 1900-talet slog filmen igenom och tidigt fann skräckgenren sin plats på bioduken. Under andra världskriget användes skräckfilm som propaganda, medan det kalla kriget ledde till skräckberättelser om spioneri och främmande infiltration.
– Under det kalla krigets första år på 1950-talet är människorna i filmberättelserna ofta utsatta för någon form av yttre hot i form av främmande infiltratörer som i Invasion of the Body Snatchers från 1956. Detta är lätt att tolka som antikommunistpropaganda: spioner är främlingar som infiltrerar oss på olika sätt. De här berättelsernas syfte var att vi skulle lära oss vara på vår vakt, säger Ulf Wilhelmsson.
Hemvideo och Motorsågsmassakern
På 1970-talet, med filmer som Alla helgons blodiga natt, reagerade samhället på flower power-rörelsens fria livsstil genom att skapa skräck som en form av kontroll och protest mot ungdomens revolt.
Under 1980-talet kom en våg av skräckfilmer in i svenska hem genom hemvideobandspelare. Den svenska filmcensuren reglerade inledningsvis inte hemvideo varför filmer som aldrig hade kunnat passera den svenska biograffilmcensuren ändå spreds. Den kanske mest kända är Tobe Hoopers film Motorsågsmassakern, som uppmärksammades i ett numera klassiskt avsnitt av debattprogrammet Studio S i SVT 1980.
Halloween kommer till Sverige
Under 1990-talet började firandet av Halloween importeras från USA och på flera håll i Sverige, bland annat i Skaraborg, ersatte den nya högtiden den traditionella ”lussenatta” som firades i december.
– Det finns ett behov av att vi ska skrämma upp varandra lite. Halloween ersatte lussenatta och har blivit den nya ”nu ska vi skrämmas-helgen”. Men Halloween är bättre placerat tidsmässigt, precis när det börjar bli mörkt ute, säger Torbjörn Svensson, adjunkt i medier, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde.
Kontakt:
Ulf Wilhelmsson, biträdande professor i medier, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde ulf.wilhelmsson@his.se
Efterfrågan på det exklusiva träslaget Ipê har ökat stadigt de senaste åren. Framför allt finns stort intresse i Europa, USA och Kanada.
Det är ett av världens hårdaste träslag och anses därför passa bra för att bygga altaner, uterum, trappor eller bryggor.
Nästan all ipê kommer från Brasilien, där exportvolymen ökat med över 75 procent under det senaste decenniet. Utvecklingen innebär en ökad risk för illegal avverkning, och ipê är numera med på Cites* lista över arter som hotas av överexploatering till följd av av internationell handel.
– Vissa produkter från regnskogen är mer värdefulla och därför mer utsatta för illegal avverkning. Ipê återfinns på toppen av den listan. Samtidigt växer ipê-träd långsamt, vilket gör att återväxten tar lång tid. Risken för utrotning är påtaglig, och idag finns inga säkra siffror på mängden återstående träd och vilken skada på beståndet som redan är gjord, säger Caroline Franca som forskar om fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.
*Cites, Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, är en internationell överenskommelse mellan länder. Syftet är att säkra att handel av varor inte hotar vilda djur och växter.
Avverkning kan ha gjorts olagligt
Nu visar en studie att mer än tre fjärdedelar av all ipê från delstaten Pará i Brasilien – som står för det mesta av produktionen – kan ha avverkats olagligt under perioden 2009-2019.
– Studien avslöjar var i kedjan de största riskerna finns. Den kan bli ett verktyg för att motverka den illegala avverkningen, säger Caroline Franca.
I studien har forskarna analyserat omfattande datamängder för att kartlägga var i försörjningskedjorna påtagliga risker finns för att avverkningen har skett på olagligt sätt.
– I studien ser vi exempelvis att 16 procent av den ipê som hamnar på marknaden är avverkad utan korrekta tillstånd, och att markägare hävdar att de avverkat mer ipê på sin mark än vad som rimligtvis borde ha funnits på uppgivna ytan. Vi visar också att det finns mer trä i omlopp än vad de officiella produktionssiffrorna anger, säger Caroline Franca.
Påverkar regnskog och samhälle
Avverkningen av timmer i Amazonas påverkar inte bara närmiljön och regnskogens ekologiska mångfald. Den orsakar också koldioxidutsläpp som är lika stora som de från fullständig avskogning, enligt Carolina Franca som också lyfter fram andra problem:
– Vi vet att illegal avverkning orsakar omfattande skador på skogen, och dessutom är kopplad till organiserad brottslighet, konflikter och förstörelse av lokalsamhällen som är beroende av skogen.
Hon hoppas att forskningsresultaten kan bidra till en ökad medvetenhet om omfattningen av den illegala avverkningen, såväl bland beslutsfattare och aktörer i leverantörskedjan som hos konsumenter.
Efterfrågan på ipe har ökat under de senaste åren. Materialet används bland annat i trädäck.
Så kan konsumenter få bättre koll
Minst två tredjedelar av arterna som exporterades som ipê från Amazonasregionen 2017-2021 finns med på internationella naturvårdsunionens, IUCN, lista över arter som hotas av utrotning.
Men hur ska man som konsument kunna avgöra om ett träd är hotat eller att avverkningen gått rätt till?
Det finns en certifiering för hållbart producerat virke, FSC*, som kan fungera som en vägledning för konsumenter som vill undvika att handla icke-hållbart eller illegalt avverkat virke.
Men oavsett om virket har en FSC-certifiering är det viktigt att ställa några grundläggande frågor innan man köper tropiska trädslag.
– Var exakt kommer virket från? Finns dokumentation på virkets ursprung och väg genom produktionskedjan? Som konsument har du större möjlighet att fatta ett välgrundat beslut om du får svar på de frågorna, säger forskaren Caroline Franca.
*FSC, Forest Stewardship Council, arbetar för att världens skogar ska brukas mer hållbart. Med FSC-kontrollerat virke begränsas risken att virket kommer från oacceptabla källor, till exempel olagligt avverkat virke eller virke från skogar med hotade höga bevarandevärden.
Avverkningen i Amazonas minskar
Nya siffror från brasilianska myndigheter visar att avskogningen i Amazonas nästan har halverats under 2023, jämfört med året innan. Brasiliens president Lula da Silva var också drivande när åtta sydamerikanska länder i augusti 2023 skapade en allians, den så kallade Belem-deklarationen, för att bekämpa avskogningen av Amazonas.
– Belem-deklarationen är ett välkommet uttryck för att det finns en förnyad politisk vilja att minska avskogningen, säger Martin Persson, biträdande professor vid Chalmers.
Men han betonar också att faran långt ifrån är över, och att deklarationen i sig inte kommer leda till förändring.
– För att minska avskogningen och skogsdegraderingen krävs konkreta politiska åtgärder. Och det vi pekar på i vår studie är att det redan idag finns data och information som kan användas av myndigheter för att komma åt dem som avverkar skog illegalt, säger Martin Persson.
Caroline Sartorato Silva Franca, doktorand, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, caroline.franca@chalmers.se
Martin Persson, biträdande professor vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, 031-772 21 48, martin.persson@chalmers.se
I dag importeras mer än 90 procent av den odlade fisk vi äter i Sverige och en väldigt stor del är lax. Den odlade laxens näringsinnehåll, dess snabba tillväxt och pressade priser har gjort den till en populär matfisk.
Men att bara odla en art kan göra matproduktionen sårbar, menar forskare.
– Det är inte hållbart att bara odla en sorts fisk ur ett mångfaldsperspektiv både för marknaden och för matsäkerheten, säger biologiforskaren Ida Hedén vid Göteborgs universitet.
Hotad havskatt lämpar sig för odling
Hon har i en avhandling sett att även havskatt, Anarhichas lupus, skulle kunna odlas. Arten vistas naturligt i trånga utrymmen nära bottnen där den söker föda.
– Den är lugn och stresstålig och ur ett djurvälfärdsperspektiv tyder mina studier på att havskatten har stor potential att lämpa sig för odling. Men den växer lite långsammare och kräver ett annat foder, säger Ida Hedén.
Hon har tidigare arbetat som kock och uppskattar havskatt på tallriken.
– Det är en fisk med fast, vitt kött som passar bra både på grillen och med kokt potatis och äggsås. Det är en inhemsk art som är starkt hotad i svenska vatten. Om vi i stället kan erbjuda odlad havskatt skulle det kunna minska på trycket på de vilda bestånden. Fördelen för framtida odlare är också att den antagligen är ganska lättsåld då den redan är en känd matfisk.
Uppskattad matfisk
Fiskodlingar har potential att öka den hållbara matproduktionen. Men som all industriell livsmedelsproduktion har den ett miljöavtryck. Ida Hedén lyfter även fram att djuren som föds upp för att bli mat måste behandlas väl.
– Jag har utgått från fiskfysiologi för att säkerställa djurvälfärden för odlad havskatt i ett hållbart vattenbruk. Det innebär att jag har mätt stresspåslaget i fisken vid till exempel hantering och luftexponering. Jag har även studerat havskattens tarmfunktion som kan hjälpa oss att förstå vilken sorts foder som fungerar bäst och även när fisken ska matas på dygnet för att uppnå bäst tillväxt, säger Ida Hedén.
Behöver proteinrikt foder
Men det finns också en del utmaningar innan en kommersiell odling skulle kunna starta i större skala. Till exempel måste lämpligt foder tas fram. I det vilda äter havskatter gärna sjöstjärnor och musslor. Därför behövs troligen mycket protein i fodret, vilket är en av de stora utmaningarna i dagens fiskodlingar. Fiskmjöl från vildfångad fisk räcker inte och att använda protein från växter på land kan krocka med mänsklig matförsörjning.
För att minska behovet av fiskmjöl har en metod undersökts för att använda räk- och sillprotein som tas fram från matindustrins processvatten. Fodren med framför allt räkprotein visar lovande resultat.
Växer långsammare
Men det största hindret är att havskatten växer ganska långsamt. För lax tar det 1–2 år från larv till slaktbar fisk. För havskatt krävs 3–4 år. Här behövs avel på havskatt för att utveckla mer snabbväxande stammar av fisken, precis som gjorts med laxen, menar Ida Hedén.
– Det finns absolut en potential för att odla havskatt, framför allt i landbaserade odlingar. I tankar på land har man en bra möjlighet att skapa en god odlingsmiljö för fisken. Dessutom behöver inte odlingen hamna i konflikt med andra kustnära intressen. Men någon måste gå före och påbörja aveln. Då skulle vi kunna ha kommersiellt odlad havskatt i fiskdisken om fem år, optimistiskt räknat, säger Ida Hedén.
Ida Hedén, doktor i biologi med tillämpning zoofysiologi på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, ida.heden@bioenv.gu.se
_(28080698833).jpg#/media/File:Elephants,_Tarangire_National_Park_(51)_(28080698833).jpg){kind=link}