– Det är goda nyheter för äldre som inte kan ägna sig åt mer intensiv träning, säger Jort Veen, forskare i idrottsvetenskap vid Örebro universitet.
Förlust av muskelmassa, muskelstyrka och fysisk förmåga är en naturlig del av åldrandet. Tillståndet kallas sarkopeni, en form av muskelförtvining, och leder ofta till lägre livskvalitet, ökad risk för fallolyckor och sämre ämnesomsättning.
Stillasittande byttes mot lätt träning
I en avhandling har Jort Veen undersökt kopplingen mellan lågintensiv fysisk aktivitet – som långsamma promenader och lätt trädgårdsarbete – och förlust av muskelmassa hos äldre.
I studien, där en statistisk modell användes, fick drygt 200 äldre mellan 65 och 69 år dagligen byta ut tio minuters stillasittande mot lågintensiv fysisk aktivitet.
– Lågintensiv träning räcker för att signifikant minska risken för utveckling av sarkopeni hos äldre. Modellen visar att risken minskar ytterligare om stillasittande kan bytas ut mot tio minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet om dagen, säger Jort Veen.
Deltagare tränade minst 2,5 timmar
I sin forskning har Jort Veen också studerat hur muskelstärkande fysisk aktivitet – som styrketräning och yoga – påverkar muskelmassan, muskelstyrkan, den fysiska förmågan och risken för muskelförtvining.
De äldre som deltog i studien konditionstränade redan varje vecka i minst 2,5 timmar med måttlig till hög intensitet. Som måttlig träning klassas fysisk aktivitet som ger en ökning av puls och andning. För att träningen ska räknas som högintensiv ska den ge en markant ökning av puls och andning.
Styrketräning minskar risken för muskelförtvining
Resultaten visar att tillägg av styrketräning minst två gånger i veckan kan kopplas till större muskelmassa och lägre risk för att utveckla muskelförtvining. Det förbättrar också den totala fysiska förmågan hos äldre.
– Våra studier bekräftar WHO:s rekommendationer att styrketräna minst två gånger i veckan. Muskelstärkande träning som till exempel styrketräning med vikter, motståndsband och kroppsvikt eller yogaövningar har positiva effekter på både muskelstyrka och muskelmassa. Men det krävs minst två styrkepass i veckan för att förhindra muskelförlust, säger Jort Veen.
Träning i medelåldern är viktig
Jort Veens avhandling visar även att det lönar sig att träna regelbundet under sen medelålder, 50–65 år. Det leder till större muskelmassa och bättre kondition senare i livet.
– Detta är särskilt viktigt för att bibehålla muskelmassa som äldre, säger han.
Fem timmar mer intensiv fysisk aktivitet
Enligt WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet bör äldre röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. Den träningen ska vara måttlig till intensiv.
En slutsats i avhandlingen är att äldre som är fysiskt aktiva i minst fem timmar i veckan har en bättre fysisk förmåga än äldre som är aktiva mellan 2,5 och 5 timmar.
– Äldre som kan vara fysiskt aktiva minst dubbelt så lång tid som minimirekommendationen kan få en bättre fysisk hälsa. Så kan man träna mer än fem timmar i veckan ska man göra det, säger Jort Veen.
Infektioner från humant papillomvirus, HPV, orsakar fem procent av världens alla cancerfall årligen. Men om tillräckligt många barn vaccineras mot HPV innan de blivit sexuellt aktiva skulle livmoderhalscancer kunna utrotas.
Idag erbjuds alla femteklassare HPV-vaccination, men betydligt färre barn vaccineras mot denna virusinfektion jämfört med andra sjukdomar som ingår i barnvaccinationsprogrammet.
Vaccinskeptiska föräldrar
I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll vid HPV-vaccinationer. Forskare har därför intervjuat 35 skolsköterskor i nio olika kommuner för att fånga upp vilka utmaningar de möter i samband med sin uppgift.
Studien visar att sjuksköterskornas huvudproblem är de många olika orsakerna till vaccintveksamhet. Särskilt utmanande är kommunikation med föräldrar som antingen är skeptiska till vacciner över huvud taget, eller som tvekar på grund av moraliska eller religiösa värderingar eftersom det handlar om en sexuellt överförbar sjukdom.
Otydliga gränser
Skolsköterskorna i studien är även osäkra var gränsen går för deras professionella ansvar. De beskriver att arbetet med att följa upp tveksamhet till vaccinationen till stor del är beroende av egna initiativ. I praktiken kan det leda till att man undviker att ta kontakt med tveksamma föräldrar för att inte vara påträngande.
Skolsköterskorna anser också att stöd och riktlinjer saknas, inte minst när det gäller hur de bäst stödjer barnets rätt att delta i vaccinationsbeslutet*.
* Enligt barnkonventionen, som är lag i Sverige, har barn rätt att delta i beslut som gäller deras framtida hälsa.
Tydligare stöd och utbildning behövs
Andra problem är hur skolsköterskorna ska hjälpa barn med spruträdsla och hur de stöttar barn som på grund av föräldrarnas motstånd inte vaccinerats. Att skapa en trygg miljö för det enskilda barnet i samband med vaccination anses extra viktigt.
– Vår studie bekräftar bilden av att skolsköterskornas insatser är avgörande för att det skolbaserade vaccinationsprogrammet mot HPV ska vara framgångsrikt. Vi ser att skolsköterskor, särskilt de som är nya i sin roll skulle ha nytta av tydligare stöd, riktlinjer och utbildning i arbetet med att bemöta vaccintveksamma föräldrar, säger Ida Enskär, sjuksköterska och forskare vid Uppsala universitet.
Komplext att bemöta vaccinskepsis
Forskarna konstaterar att bemötandet av vaccintveksamhet ofta är ett komplext och långsiktigt arbete, och att det därför är viktigt att stärka elevhälsan och stödja skolsköterskornas arbete.
Forskarna framhåller också att det utifrån barnens och föräldrarnas perspektiv är viktigt att vården som erbjuds är jämlik. Det inkluderar rätt till evidensbaserad och transparent information om vacciner oavsett var i Sverige man bor.
Ida Enskär, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, ida.enskar@kbh.uu.se
Varje år ökar mängden plast i världshaven med mellan 5 och 13 miljoner ton. Plasten bryts sakta ner till mikroplast.
Men i vilken utsträckning mikroplasten sedan bryts ner till nanoplast är fortfarande oklart. Det här beror på att forskare i dagsläget har svårt att upptäcka dessa mycket små plastrester ute i naturen. Majoriteten av forskningen har därför genomförts med tillverkade nanoplastpartiklar, som ofta används i höga koncentrationer.
En forskargrupp vid Lunds universitet har nu valt ett annat sätt att generera nanoplast för att bättre kunna se hur den påverkar haven.
Plastföremål hamnar i havet
Forskarna samlade in olika föremål tillverkade med åtta olika plastsorter. De bröts sedan ner med en enkel stavmixer. Plastartiklarna var till exempel kaffelock, flaskor, granulat, nappar och påsar, det vill säga vanliga föremål som kan tänkas slängas på stränder eller hamna i hav- och vattendrag.
Nanopartiklar från plast
Nano kommer från grekiskan och betyder dvärg. Nanopartiklar är mellan 1 och 100 nanometer i minst en dimension, det vill säga på någon sida av partikeln. En nanometer är en miljondels millimeter. Nanoplaster uppkommer vid nedbrytning av plast.
I olika experiment, där vatten blandades med djurplankton och nanoplaster, testade forskarna att ta bort alla molekyler som var mindre än nanostorlek för att undersöka själva plastpartiklarnas effekter.
Resultaten visar att nanoplaster från många av de undersökta plasterna inte är skadliga för daphnier, en sorts djurplankton som utgör en viktig föda för fisk.
– Resultaten är jätteviktiga eftersom de, i motsats till forskning gjord på tillverkade nanoplastpartiklar, visar att nanoplaster inte är så skadliga. Vi var väldigt överraskade eftersom material i nanostorlek får andra egenskaper än material i större storlek och blir mer reaktiva, säger forskaren Tommy Cedervall vid Lunds universitet.
Skräp som slängs kan brytas ner till mikroplast och skada havslevande djur.
För två av de testade plasterna, polyeten och polylaktid, ökade närvaron av nanoplast livslängden på planktonen. En möjlig förklaring till att de överlever längre är att bakterier samlas på partiklarna, som då blir en källa till föda för daphnierna.
– Våra försök visar att det är de minsta molekylerna som är skadliga för daphnierna, inte nanoplasterna i sig. Dessa molekyler består troligen av korta polymerkedjor eller urlakade tillsatsämnen, säger Tommy Cedervall.
UV-strålning kan påskynda nedbrytningsprocessen
Forskargruppen var också intresserad av hur nanoplaster kan tänkas brytas ner ute i naturen. I andra experiment utsattes därför polystyrenpartiklar för ultraviolett strålning, liknande den strålning som kommer från solen under en månad.
Resultaten visar att partiklarna bröts ner av UV-strålningen, och oxiderade snabbare än i de experiment där partiklarna inte utsattes för strålning.
– Det är intressant att fundera över hur snabb processen att bryta ner mikroplast till nanoplast är. Det kanske går mycket snabbare än vad vi har trott. Nu visar våra resultat att UV-strålning påverkar nanopartiklarna som också bryts ner av bakteriella och mekaniska processer. Eftersom nanomaterial har en väldigt stor yta i förhållande till massan kanske det bara säger ”poff”, och så finns inga partiklar kvar, säger Tommy Cedervall.
Kemikalier från plast högre upp i näringskedjan
Om så är fallet kanske vi inte behöver vara så oroliga för nanoplasternas eventuella effekter – i alla fall inte för planktonen, menar Tommy Cedervall.
– Samtidigt vet vi inte vad som händer om, och när, dessa partiklar tar sig högre upp i näringskedjan. Halterna av kemikalier riskerar att bli högre hos fiskar än hos plankton, och vi vet inte hur nanoplast påverkar människor ännu.
Forskning behövs om låga halter nanopartiklar
Men mer forskning behövs, till exempel experiment som efterliknar naturliga processer, och görs med nanoplastpartiklar som kan tänkas uppkomma i hav- och vattendrag.
– Vi behöver bättre metoder och redskap som klarar av att detektera och analysera låga halter av nanopartiklar. Min egen forskning visar tydligt hur olika resultaten kan bli beroende på om man använder tillverkade polystyrenpartiklar, i höga koncentrationer, eller nanoplast från plastprodukter, säger Tommy Cedervall.
Redan på 1920-talet tyckte man att det var hälsosamt och stärkande för barn att besöka fjällen. Och under 40-talets ransoneringstider fanns ytterligare en anledning att ge barnen ledigt, nämligen att spara pengar. Utbildningshistoriker Daniel Lövheim har koll på sportlovets historia.
– 1925 inleddes ett samarbete mellan Skidfrämjandet, SJ, Turistföreningen och Skolöverstyrelsen för att ge möjlighet åt skolungdomar i storstäderna, främst i Stockholm, att vistas i fjällen, säger Daniel Lövheim vid Stockholms universitet.
Hur startade idén om sportlov i Sverige?
– Det börjar med den ökade betydelsen av nya idéer om skolungdomars fysiska fostran som rådde under 1900-talets första decennier. Exempelvis hade ”friare kroppsövningar” inom skolidrotten fått större utrymme i folkskolan från 1919 och läroverken i samband med 1927 års skolreform. Från 1920-talet inföll sportlovet i samband med påsken. Antalet elever som kunde ges möjlighet till dessa resor under påsken var från början litet men steg till 5000 om året i början av 1930-talet.
När började det kallas för sportlov?
– Första gången ordet ”sportlov” nämns mer utförligt är under den senare delen av 1930-talet. Då hade idén provats att ge enskilda skolor rätt att förlägga ledigheten tidigare under vinterhalvåret, genom att omfördela lovdagar från påsk- och pingstledigheter. Motivet var bland annat att motverka ”vårtrötthet” och pigga upp eleverna inför återstoden av terminen. En ledig vecka i februari-mars ansågs skapa möjligheter till detta.
Sportlovet var tidigt ett sätt att pigga upp elever inför resten av vårterminen.
Men var kommer kokslovet ifrån?
– Den termen började användas under andra världskrigets första år. Då tillkom en anledning att ge barnen ledigt från skolan, nämligen behovet av att ransonera bränsle för uppvärmning. För att spara in pengar stängdes skolorna i fler städer och kommuner därför under en vecka. Men precis som idag var det dock långt ifrån alla som hade möjlighet att åka till fjällen. Därför ansågs det viktigt att kommunerna och friluftsfrämjandet anordnade aktiviteter i närområdet.
Och när blev sportlovet det vinterlov som vi rent allmänt förknippar med fjällresor?
– Den gamla termen ”sportlov” togs efterhand tillbaka och i slutet av 1950-talet blev ledigheten ett allomfattande fenomen där även stora delar av landsbygden inkluderades. Ytterligare ett motiv som nu började anföras var strävan efter att motverka infektioner och smittspridning under denna tid på året. Med införandet av fler semesterveckor under 1960- och 1970-talet och en alltmer utbyggd fjällturism antog sportlovet successivt formen av en familjeangelägenhet.
Allt fler sportlovsfirare kopplar av i solen. Bild: Leslie Joseph/Unsplash
Hur har utvecklingen sett ut sedan dess?
– Ju närmare vår egen samtid vi kommer, desto vanligare har det blivit att åka till varmare länder. Men att resa bort har inte varit alla förunnat. För de hem som haft en svagare ekonomi, inte minst ensamstående föräldrar, har det varit en omöjlighet att ta med familjen på en vecka i fjällen eller till Kanarieöarna. Den situation kvarstår ju än idag, därför fortsätter kommuner och föreningar att anordna aktiviteter för barn som inte kan resa iväg och där föräldrarna är tvungna att arbeta.
Sportlov i andra länder:
Finland har skidlov eller vinterlov, medan Norge och Danmark genomför vinterferie ungefär vid samma period. De går alla tillbaka till tidpunkten strax före eller efter andra världskriget.
Flera europeiska länder har också lov för motsvarande perioder, däribland Nederländerna, Belgien, Schweiz och Tyskland.
En del delstater i USA har också något som kallas Midwinter break vid samma tidpunkt som Sverige. Det ska inte förväxlas med det mer omskrivna så kallade Spring break som framför allt förknippas med resor till varmare platser och ett mer utpräglat uteliv. Källa: Daniel Lövheim
Forskare vid Sahlgrenska akademin har i flera studier undersökt hur det går under vuxenlivet för personer som har fötts med ett hjärtfel.
En tidigare studie från forskargruppen visar att sedan 1980-talet har överlevnaden för barn med medfödd hjärtsjukdom i Sverige ökat från cirka 85 procent till 97 procent.
– Vi har blivit bättre på att ta hand om de här patienterna, samtidigt som fler överlever barnaåren på grund av de senaste decenniernas framsteg inom diagnostik och barnhjärtkirurgi, säger Zacharias Mandalenakis, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin.
Ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar
Vuxna patienter med medfödda hjärtfel är alltså en växande grupp med ökat behov av sjukvård under sin fortsatta levnad.
Två nya studier från forskargruppen visar att risken för förvärvad hjärt- och kärlsjukdom är 10 till 100 gånger högre för patienter med medfött hjärtfel jämfört med befolkningen i övrigt.
– Vi kan se att risken är högre när det gäller en rad olika komplikationer. När det gäller risken för hjärtsvikt är den nio gånger högre hos vuxna med medfödda hjärtfel jämfört med jämnåriga utan medfött hjärtfel. Det kan närmast ses som en epidemi i patientgruppen, säger Zacharias Mandalenakis.
Studiens resultat visar behovet av uppföljningar och förebyggande insatser.
– Resultatet visar hur viktigt det är att så tidigt som möjligt skaffa sig en god uppfattning om eventuella långsiktiga risker för den som har fötts med ett komplext hjärtfel, för att öka möjligheterna till förebyggande behandlingar och insatser. Vi följer patienter som är födda med den här typen av hjärtfel hela livet och vi tror att kontinuiteten också är viktig.
Behov av högspecialiserad vård
Att fler barn med medfödda hjärtfel överlever innebär samtidigt att dessa patienter behöver fortsatt högspecialiserad vård.
– Vi brukar säga att de här patienterna inte är botade, utan har ett stort behov av livslång uppföljning och behandling för sina hjärtbesvär och ofta upprepade hjärtoperationer eller interventioner. För sjukvården innebär det en stor utmaning. Inte minst eftersom det idag saknas kunskap och beprövad erfarenhet av till exempel hjärtsviktsbehandling för personer med medfött hjärtfel.
Medfödda hjärtfel
Hjärtfel är den vanligaste medfödda missbildningen och förekommer hos två procent av alla nyfödda barn. I Sverige finns i dag omkring 40 000 vuxna personer med medfött hjärtfel. Genom stora framsteg inom diagnostik och kirurgi kan barnen leva ett näst intill normallångt liv. Fakta: Sahlgrenska akademin
En avhandling vid Umeå universitet har tittat på faktorer som påverkar nyanländas möjligheter att lära sig svenska.
Forskaren Andreas Nuottaniemi lyfter fram att politiska förslag som syftar till att ställa högre krav på migranter och deras barn har duggat tätt, till exempel språktest för medborgarskap, obligatorisk språkscreening och språkförskolor.
– Ett underliggande antagande bakom kraven är att vad som i första hand saknas är de nyanländas motivation att lära sig svenska. Om bara människor ansträngde sig mer skulle dörrarna till det svenska samhället öppnas, tycks många debattörer och politiker mena, säger Andreas Nuottaniemi som är språkdidaktiker vid Umeå universitet.
Både förenklat och missvisande
Han har följt och samtalat med en grupp ungdomar på ett språkintroduktionsprogram i norra Sveriges inland över en längre tid. Enligt Andreas Nuottaniemi finns en risk att den samtida kravretoriken blir förenklad och missvisande.
– Eleverna i studien får, likt många andra nyanlända, ständigt höra att språket – det vill säga svenska – är den nyckel som ska öppna dörrarna till både skolframgång och samhällelig inkludering, säger han och fortsätter:
– Samtidigt vill gärna deras välmenande lärare, informerade av samtida skolpolitiska försök att uppvärdera flerspråkighet, framhålla samtliga ungdomarnas språk som värdefulla resurser.
Skuldbelägger sig själva
Vad båda dessa perspektiv tenderar att missa är att vårt sätt att tala, läsa och skriva formas av ojämlikt fördelade resurser. Inte minst är tillgången till meningsfulla sammanhang för interaktion – och lyssnare som verkligen hör vad du säger – av avgörande betydelse för vilken typ av språk man lär sig.
– Att hela tiden få höra att de behöver prata mer svenska, samtidigt som det inte finns tillräckligt många människor i deras omgivning som vill samtala med dem på jämlik grund, gör att ungdomarna i studien ofta skuldbelägger sig själva för vad de ser som en misslyckad språkinlärning, samtidigt som deras vilja att investera i språkutvecklingen minskar, säger Andreas Nuottaniemi.
Andreas Nuottaniemi, doktorand vid institutionen för språkstudier, Umeå universitet, andreas.nuottaniemi@umu.se
I stort sett alla förskolor i Sverige ägnar mycket tid åt att uppmärksamma traditioner som jul och påsk, men väldigt få förklarar varför högtiderna firas. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
– Med tanke på att man håller på hela december och firar jul är det problematiskt. Berättelserna om religioner är ju inte farliga att berätta. Kunskapen om religioner behövs också för att förstå var barnen och föräldrarna kommer ifrån för sammanhang. Därför borde religionsvetenskap ingå i förskollärarutbildningen, säger Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.
Enligt läroplanen ska förskolan ”överföra och utveckla ett kulturarv från en generation till nästa”. Det står dock ingenting om hur religioner ska hanteras eller om det är en del av kulturarvet, endast att man inte får bli diskriminerad utifrån sin religion.
Oro för att berätta varför högtider firas
Forskningsprojektet inleddes 2015 med en enkät till förskollärare. Därefter följde forskarna två förskolor under ett år i samband med olika högtider och traditioner. I en av förskolorna tyckte personalen att påskberättelsen, med Jesus som dör på korset, var för svår för barnen.
– Samtidigt lekte tre av barnen Jesu död och uppståndelse i ett rum intill. De hade hört denna berättelse någon annanstans och det var ju inga problem för barnen.
När det gäller nya traditioner i Sverige, som till den muslimska högtiden Eid som firas när ramadan avslutas, uppmärksammas de främst i förskolor i områden med många barn från andra länder och med annan kulturell bakgrund än den svenska.
Generellt tvekar inte personalen att uppmärksamma jul och påsk, men de känner en oro för att berätta varför högtiderna firas.
– När det gäller Eid upplever en del oro både för att uppmärksamma högtiden och ännu mer för att berätta om bakgrunden eftersom de tänker att det inte är förenligt med att verksamheten ska vara icke-konfessionell, det vill säga att det inte ska förekomma inslag som förutsätter eller avser att påverka i riktning mot religiösa övertygelser.
Förskolan kan skapa tillhörighet
Forskargruppens studie visar också att de kristna traditionerna inte förmedlas som religiösa utan som svenska traditioner, medan till exempel Eid ses som väldigt religiöst och muslimskt – trots att det kanske för merparten av barnen och deras familjer är ungefär lika sekulariserat som julen är för många i Sverige.
På samma sätt kan föräldrar som tillhör en annan religion än den kristet lutherska uppfattar vissa aktiviteter som förskollärarna inte ser som religiösa, som väldigt religiösa.
– Lucia är ett exempel som kan uppfattas som en kristen högtid, trots att det inte ens har en speciellt religiös bakgrund. I vissa förskolor löser man det genom att kalla det för ljusfest och då går det bra.
Alla hjärtans dag speglar värdegrund
Förutom de kristna högtiderna jul och påsk uppmärksammar många förskolor också Alla hjärtans dag och Halloween. Alla hjärtans dag knyts ofta an till värdegrundsarbetet, att man ska vara snäll mot varandra och att man kan älska på många sätt. I förskolan där forskarna filmade pratade man till exempel om samkönade relationer.
– Det verkar vara enklare för förskolorna att jobba med icke religiösa traditioner som Halloween, Alla hjärtans dag och inte minst ”Rocka sockarna” där barnen sätter på sig omaka sockar för att uppmärksamma funktionsvariationer.
Handlar om ett kulturarv
Eva Reimers hoppas att gruppens forskning ska hjälpa förskollärarna att bli mer uppmärksamma på vad de gör och inte ska vara så rädda för att prata om religion.
– I grunden handlar det om vilket kulturarv vi vill föra över till och skapa med barnen.
Det rimliga vore att det är ett kulturarv om ett mångkulturellt Sverige där barnen får förståelse för att vi lever med olika traditioner och olika sätt att vara och att man kan fira på olika sätt, säger hon.
Mer om hur studien gjordes
Enkäten resulterade i 1167 svar från drygt 460 olika förskolor i Sverige. Forskarna följde även två förskolor under ett år. De intervjuade också personal på 16 förskolor. Pedagogerna fick då svara på frågor om hur de gjorde och varför.
I takt med pågående klimatförändringar blir sommarens värmeböljor både längre och kraftigare. Det kan medföra direkta och allvarliga konsekvenser för flera djurarter. Särskilt utsatta är djur som har svårt att söka skydd.
Många havsfåglar häckar under årets varmaste månader på klippor och stränder, där de exponeras för vädrets växlingar.
– Detta gör fåglarna väldigt sårbara för höga temperaturer och solsken, men det finns väldigt få studier som undersöker exakt hur det påverkar dem, säger Agnes Olin, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Forskare har nu tittat närmare på hur höga temperaturer och solsken påverkar sillgrisslor, en havsfågel som är anpassad för arktiska och subarktiska miljöer.
Sillgrisslor övervakades dygnet runt
Den nya studien har gjorts på Stora Karlsö utanför Gotland, som har Östersjöns största koloni av sillgrisslor.
– På Stora Karlsö har vi en unik forskningsmiljö där vi kan studera sillgrisslorna i detalj. Under de senaste åren har vi satt upp en mängd övervakningskameror som filmar fåglarna dygnet runt, vilket gör att vi fångar beteenden som kanske ofta missas med traditionella studiemetoder, säger forskaren Jonas Hentati-Sundberg vid SLU.
Sillgrisslor på Stora Karlsö
Över 20 000 par sillgrisslor häckar, det vill säga lägger ägg och föder upp ungar, på Stora Karlsö varje år.
Ett sillgrisslepar lägger ett ägg per säsong, och föräldrarna hjälps åt att ruva och mata ungen.
Sillgrisslan blir äldst av alla fåglar i Sverige. Den hittills äldsta blev 47 år.
Populationen på Stora Karlsö har ökat starkt under hela 1900-talet efter att ha varit nära utrotning på grund av jakt och äggplockning.
Flämtar och justerar vingarna
Studien visade att fåglarna påverkas kraftigt vid höga temperaturer och solsken. De börjar flämta, något som fungerar som en avkylningsmekanism. De för också vingarna ut från kroppen för att försöka bli av med så mycket värme som möjligt.
Många fåglar lämnar klipporna för att kyla av sig i havet. I längden skulle detta kunna påverka den sociala dynamiken eftersom fåglarna tillbringar mindre tid tillsammans på häckningsklipporna.
Forskarnas övervakningskameror visar hur varmt det kan vara för sillgrisslorna på klipphyllorna. Bild: SLU
Äggen lämnas och fågelungar blir sårbara
I studien registrerades några tillfällen med mycket höga temperaturer på klippan – över 47 grader i direkt solljus. Då lämnade många av de vuxna fåglarna sina ägg och ungar ensamma på klippan, något de annars bara gör vid stora störningar eller födobrist.
De ensamma äggen och ungarna är sårbara. Forskarna såg flera fall där de ensamma ungarna dog i värmen, eller blev nedsparkade från klippan av andra fåglar av misstag.
Värmeböljor ett växande hot
Ibland råkade föräldrarna också sparka ner sitt eget ägg när de var väldigt påverkade av värmen.
– Under värmeböljorna i slutet av juni 2020 och 2022 var det riktigt illa och flera ägg och ungar från vårt studieområde gick förlorade. Med pågående klimatförändringar talar allt för att värmeböljor kommer bli ett allt större problem, för både sillgrisslor och andra havsfågelsarter, säger Agnes Olin.
Agnes Olin, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, SLU, agnes.olin@slu.se
Jonas Hentati Sundberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU, jonas.sundberg@slu.se
Forskare har i en intervjustudie undersökt varför medborgare i demokratiska länder konsumerar media som finansieras av auktoritära stater, till exempel ryska RT och Sputnik. De har även tittat på hur tittarna och läsarna ställer sig till budskapen i dessa kanaler.
– Det här är ett område där det saknas djupare kunskap och vi ville därför titta närmare på varför människor tar del av innehållet dessa kanaler, samt i vilken utsträckning mediebudskapen ligger i linje med deras politiska åsikter, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Studien nyanserar synen på RT/Sputnik-konsumenter, som i internationell forskning ibland ”dragits över en kam” genom ett fokus på överrepresentationen av män och konservativa personer.
– Vår studie pekar på att långt ifrån alla svenska RT/Sputnik-konsumenter håller med om innehållet i de ryska narrativen, och att deras drivkrafter varierar stort. Alla konsumenter, oavsett drivkraft, riskerar dock att bli påverkade, särskilt om man återkommande konsumerar dessa kanaler, säger Charlotte Wagnsson och fortsätter:
– Forskning har visat att rysk informationspåverkan kan ha effekter, både vad gäller känslor och politiska åsikter, säger Charlotte Wagnsson.
Resultaten från Försvarshögskolans studie visar att svenska RT/Sputnik-konsumenter kan delas in i fyra huvudgrupper:
Etablissemangskritikerna: De tycker att RT/Sputnik och andra alternativa medier är bättre än etablerade medier, så kallade mainstream-medier.
De motvilliga: De är skeptiska till RT/Sputnik och andra alternativa medier, men kan inte låta bli att läsa eftersom de ändå ger något. Det kan till exempel vara att de täcker ämnen som andra medier inte rapporterar om, eller för att de är snabba med att rapportera om brott.
Medianihilisterna: Dessa konsumenter vänder sig till RT/Sputnik och andra alternativa medier eftersom de tycker att alla medier är lika dåliga. När inga medier går att lita på är det bäst att konsumera det mesta, lyder resonemanget.
Observatörerna: Här tycks det handla om en vilja ”hålla ett öga på andra sidan”. De konsumerar RT/Sputnik och andra alternativa medier trots att de är kritiska till innehållet och anser att så kallad mainstream-media håller högre kvalitet. De drivs av en vilja att hålla koll på vad meningsmotståndare tycker, till exempel för att bättre förstå dem eller för att få överblick av samhällsdebatten.
Motiveras av olika drivkrafter
– Det här stämmer överens med tidigare forskning som visar att tyska RT/Sputnik-konsumenter också motiveras av en rad olika drivkrafter, till exempel av en vilja att hålla koll på andra sidan för att bli duktigare på att argumentera mot meningsmotståndare, säger Charlotte Wagnsson.
Studien genomfördes under perioden mars-april 2022 med 43 svenska RT/Sputnikkonsumenter. Förutom intervjufrågorna fick deltagarna även ta ställning till en stor mängd uttalanden hämtade direkt från RT/Sputnik-rapportering och från den bredare allmänna svenska mediedebatten.
Inställningen hos tre huvudgrupper
Analysen av materialet visar tre olika huvudgrupper av mediekonsumenter.
– Den första gruppen ligger nära de ståndpunkter som försvaras i de ryska medierna, till exempel när det gäller negativ syn på politisk korrekthet, genusfrågor och invandring, förklarar Charlotte Wagnsson.
Den andra gruppen är mer positiv till invandring, jämställdhet och annat som RT/Sputnik kritiserar, medan den tredje gruppen ligger mitt emellan.
– Den tredje gruppen står också ut genom en hoppfull framtidssyn och tillit till myndigheter. Vissa ståndpunkter förenar samtliga grupperna, de tycks exempelvis relativt ointresserade av klimatfrågan, säger Charlotte Wagnsson.
– Varför det ser ut på det här sättet vet vi inte. En möjlighet är att det har att göra med konflikter som kan uppkomma när en av föräldrarna träffar en ny partner medan den andra föräldern fortfarande är ensam. Intressant är också att man sett liknande resultat i sociologiska studier där man undersökt samband mellan familjekonstellationer och psykiskt mående, säger Robert Svensson, professor i kriminologi, vid Malmö universitet.
Tillsammans med kollegan Björn Johnsson har han undersökt samband mellan ungdomars risk att hamna i brottsliga miljöer och vilka familjekonstellationer de lever i eller hur deras fritid är organiserad?
Tidigare forskning visar att ungdomar som vuxit upp i familjer där föräldrarna separerat eller aldrig bott tillsammans, begår brott i något större utsträckning. Alla unga med separerade föräldrar begår såklart inte brott, men på gruppnivå går det att se sambandet.
– Vi vet att det har en skyddande effekt att bo med bägge föräldrarna. Men i den här studien ville vi titta på det mer finfördelat och undersöka en bredare palett av olika familjekonstellationer, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Balans när både föräldrarna träffat nya partners
– Vi inspirerades av en studie inom familjesociologi där man undersökt det på ett sätt vi vanligtvis inte gör inom kriminologin, där man oftast nöjer sig med att jämföra mellan om ungdomarna bor i en kärnfamilj eller om föräldrarna är skilda, säger Robert Svensson, professor i kriminologi vid Malmö universitet.
Undersökningen genomfördes mellan 2016 och 2019 och omfattade 3 838 ungdomar i årskurs 9 i åtta mindre skånska kommuner. Studien bekräftade att det fanns ett samband mellan brottslighet hos unga och splittrade familjer, men två intressanta undantag uppdagades:
Konflikter när bara ena föräldern träffat en ny?
I de fall där barnen bodde växelvis hos sina föräldrar där antingen båda hade träffat en ny partner eller ingen av dem, syntes ingen ökning av de negativa utfallen. Alltså där det förelåg en balans, en symmetri, mellan de nykomponerade relationerna.
Däremot var kopplingen till brottslighet hos unga starkare i en asymmetrisk familjekonstellation, det vill säga där bara den ena föräldern träffat en ny partner.
Mindre cannabis när föräldrarna var med
En annan studie som Robert Svensson och Björn Johnson genomfört, som har tydlig koppling till den om familjekonstellationer, är i vilken grad det finns ett samband mellan strukturerade/ostrukturerade aktiviteter hos ungdomar och brottslighet samt användning av cannabis.
Strukturerade aktiviteter är organiserade sådana, som idrottsträning där vuxna ledare är närvarande. Ostrukturerade aktiviteter när ungdomar umgås mer planlöst och utan att vuxna medverkar; alltså där den sociala kontrollen är försvagad och vuxenvärldens involvering är satt ur spel.
– Det är välkänt sedan tidigare att ostrukturerade aktiviteter är en riskfaktor för ungdomar när det kommer till kriminalitet och cannabis. Det nya var att vi ville se om det blev någon skillnad för dessa ungdomar när de ägnade sig åt strukturerade aktiviteter några gånger i veckan, säger Björn Johnson.
Idrott skyddade mot droger och brottslighet
Som väntat minskade de negativa utfallen då man införde strukturerade aktiviteter. Intressant var att just idrottsaktiviteter verkade ha den starkaste skyddande effekten, jämfört med exempelvis musik-, dans- och teateraktiviteter. En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att idrott ofta är tidskrävande och därför stjäl mycket tid från annat som är mer destruktivt.
– Vi vet egentligen inte vad det är hos de strukturerade aktiviteterna som verkar som en buffert mot brottslighet och droger. Kanske är det för att man bygger upp starka band till dem man träffar på träningen eller teatern? Det vill vi titta vidare på, säger Robert Svensson vid Malmö universitet.
Risken för ungdomar att hamna i brottsliga miljöer – två studier
I en ny rapport har forskare från flera svenska universitet tittat på hur hyresgästernas inflytande ser ut i samband med att hyreshus renoveras.
Forskarna har fokuserat på renoveringar som sker i samband med stambyten. Stambyten räknas som underhåll av fastigheten och hyresvärden får därför inte lov att ta ut någon hyreshöjning.
− Samtidigt är det rätt kostsamt, och många hyresvärdar passar på att göra andra typer av åtgärder samtidigt. Om de åtgärderna kan klassificeras som standardhöjningar får man lov att höja hyran, säger Håkan Thörn som är professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
Chockhöjningar av hyran
Att regelverket tillåter hyreshöjningar vid standardhöjande renovering utnyttjas av både allmännyttan och privata hyresvärdar. Enligt rapporten är det inte ovanligt med hyreshöjningar på runt 50 procent, men hyran kan i värsta fall stiga med hela 120 procent.
Samtidigt har de senaste decennierna inneburit flera förändringar i bostadspolitiken som påverkat hyresgästernas möjlighet till inflytande. Bostadssaneringslagen, som slog fast att hyresgäster skulle ha inflytande genom Hyresgästföreningen, avskaffades 1994. Den ersattes 2002 av en lag som säger att hyresgäster måste godkänna renoveringar innan de görs.
– Även om möjligheten att inte godkänna en renovering brukar lyftas fram som ett skydd för hyresgästerna har det ingen bäring i praktiken. Om hyresgästen inte skriver på tar fastighetsägaren ärendet till hyresnämnden, och där kan vi se att fastighetsägaren vinner i över 90 procent av fallen, säger Dominika V. Polanska, docent i sociologi vid Södertörns högskola.
Bild: Karl Solano/Unsplash
Sedan 2011 är de kommunala hyresvärdarna enligt lag även skyldiga att bjuda in till så kallade ”samråd” för att informera och diskutera kommande renoveringar med de boende.
Processen för inflytande fungerar dåligt
I ett forskningsprojekt som ligger till grund för rapporten har forskarna följt nio sådana samrådsprocesser i tre olika städer. De har också intervjuat hyresgäster, fastighetsbolag och representanter för Hyresrättsföreningen.
Rapporten visar att eventuella hyreshöjningar är den viktigaste frågan för hyresgästerna, men att samrådsprocessen ofta fungerar dåligt och dialogen i stället handlar om tekniska detaljer kring vad som ska utföras.
Protester kan få hyresvärden att backa
För att påverka hyreshöjningar kan det i stället vara mer fruktbart för hyresgästerna att organisera sig utanför samrådet. Av de renoveringsprocesser som forskarna följt utbröt protester i alla fall utom ett.
– Ofta leder protesterna till att hyresvärden backar och sänker hyreshöjningen. Vanligast är att hyresvärden introducerar valmöjligheter, att hyresgästerna får välja på olika ”paket” som innebär olika renoveringar och nivåer av hyreshöjningar, säger Håkan Thörn.
Hyresgäster kan ha svårt att påverka beslut om renoveringar.
Rekommendationer för att stärka hyresgästerna
Forskarna ger i rapporten rekommendationer för att stärka hyresgästers inflytande. Rekommendationerna är uppdelade i tre delar där den första handlar om att förändra de strukturella förutsättningarna.
– I grunden är det här en politisk fråga. Vår viktigaste rekommendation är därför att införa en lagstiftning som stärker hyresgästers möjlighet till inflytande, säger Håkan Thörn.
Den andra delen fokuserar på de lokala förutsättningarna. Rapportförfattarna menar att det finns goda exempel på lokal nivå där kommunerna kan lära av varandra. Den tredje och sista delen handlar om att utveckla formerna för samrådsprocessen så att den leder till verkligt inflytande.
Rapporten har skrivits av forskare vid Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola.
Studier av rörelser och beteenden hos celler och biologiska molekyler i ett mikroskop ger grundläggande information för att bättre förstå processer som rör vår hälsa.
Hur cellerna beter sig vid olika scenarier är till exempel viktigt för att kunna utveckla ny teknik och medicinska behandlingar.
Kraftig utveckling av mikroskopi
Under de senaste två decennierna har utvecklingen inom så kallad optisk mikroskopi gått snabbt.
– Det gör det möjligt för oss att studera biologiskt liv in i minsta detalj i både rum och tid. Levande materia rör sig i alla möjliga riktningar och i olika hastighet, säger Jesús Pineda som är doktorand vid Göteborgs universitet.
Matematik beskriver partiklars relationer
Utvecklingen har gett dagens forskare så stora mängder data att det blir nästan omöjligt att analysera. Men nu har forskarna vid Göteborgs universitet med hjälp av artificiell intelligens utvecklat, AI, utvecklat en metod som kombinerar grafteori och neurala nätverk. Med hjälp av metoden kan forskarna plocka ut tillförlitlig information från filmsekvenser.
Mer om neurala nätverk
Neurala nätverk lär sig hämta just den information som en forskare vill ha från en bild, genom att använda självövervakat lärande. Verktyget som utvecklats av forskarna vid Göteborgs universitet förenklar analysprocessen, och gör det möjligt att snabbt få ut mycket och detaljerad information från de dataspäckade filmerna.
Liknar ett socialt nätverk
Grafteorin är en matematisk struktur som används för att beskriva relationerna mellan olika partiklar i det studerade materialet. Det går att likna vid ett socialt nätverk där partiklarna interagerar och påverkar varandras beteende direkt eller indirekt.
– AI-metoden använder informationen i grafen för att anpassa sig till olika situationer och kan lösa flera uppgifter i olika experiment. Till exempel kan vår AI rekonstruera vägen som enskilda celler eller molekyler tar när de rör sig för att uppnå en viss biologisk funktion, säger Jesús Pineda och fortsätter:
– Det gör att forskare kan testa effektiviteten hos olika läkemedel och se hur väl de fungerar som potentiella behandlingar för cancer.
Jesús Pineda, doktorand på institutionen för fysik vid Göteborgs universitet, , e-post: jesus.pineda@physics.gu.se
Hjärtsvikt drabbar idag upp till 64 miljoner människor världen över. Men siffran förväntas öka i takt med att befolkningen blir äldre och allt bättre metoder för diagnostik.
Enligt en ny studie vid KI saknas bred internationell forskning som beskriver hjärtsviktspatienter och vilka konsekvenser sjukdomen får.
– Vi vet att hjärtsviktsförekomst ökar med en åldrande befolkning och därför är en modern och bred inblick i hur hjärtsviktspopulationen ser ut, medförande risker och kostnader, viktig för all form av vårdplanering, säger forskaren Anna Norhammar vid Karolinska institutet.
Två procent drabbas av hjärtsvikt
Forskarna har därför samlat in data via primär- och sjukvården från drygt 600 000 hjärtsviktspatienter i elva länder i Europa, däribland Sverige, mellan 2018 och 2020. Kanada och Israel ingick också i studien.
Studien visar att mellan en till två procent av befolkningen drabbas av hjärtsvikt. Studien visar också att patienterna har hög dödlighet – i genomsnitt avlider 13 procent varje år.
Det här är hjärtsvikt
Vid hjärtsvikt orkar inte hjärtat pumpa så mycket blod som kroppen behöver.
Hjärtproblem som orsakar hjärtsvikt kan bero på förändrad hjärtrytm, kärlkramp, hjärtinfarkt, högt blodtryck eller diabetes.
Några vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, orkeslöshet, andfåddhet, svullna anklar och ben, kissnödighet och hjärtklappning.
Hjärtsviktspatienter är dessutom drabbade av högre samsjuklighet än vad tidigare studier i enskilda länder har visat.
– Hälften av hjärtsviktspatienterna hade ischemisk hjärtsjukdom, hälften hade njursvikt och en tredjedel diabetes. En orsak till att samsjukligheten har ökat bland hjärtsviktspatienter är sannolikt att vi i dag lever längre upp i hög ålder med flera samtidiga sjukdomar. Detta gör hjärtsviktsvården än mer komplex, då det är många bidragande faktorer att ta hänsyn till, förklarar Anna Norhammar.
Ny medicin för hjärtsvikt
Ett annat fynd från studien är att fler patienter än vad tidigare forskning visat har hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion. Det är intressant eftersom det nu finns en möjlig behandling för dessa patienter som inte har använts tidigare, enligt Anna Norhammar.
– Det är ett diabetesläkemedel som efter omfattande studier nu används vid hjärtsvikt oavsett om man har diabetes eller inte. Dessa nya läkemedel var i princip inte använda i vår kohort eftersom evidensen inte fanns på plats före år 2020. Nu när evidensen är där blir det intressant att följa om situationen kan förbättras, vilket vi har stora förhoppningar att det ska göra, säger hon.
Stora kostnader för sjukvården
Ytterligare en slutsats från studien är att hjärtsvikt är kostsamt för sjukvården. I Europa läggs en till två procent av den totala sjukvårdsbudgeten på just hjärtsvikt. Kostnaden förväntas dessutom öka.
– Sjukvårdskostnaderna är framförallt relaterade till försämrad och sjukhuskrävande hjärt- och njursvikt och i mindre utsträckning relaterat till traditionella kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Så våra data tydliggör att insatser som förhindrar förnyad hjärt- och njursvikt är betydelsefullt, säger Anna Norhammar.
På vintern äter talgoxarna mest bär och frön. På sommaren äter talgoxarna framför allt insekter och gärna deras näringsrika larver. Men hur bär de sig åt för att hitta maten och hur använder de olika sinnen under födojakten?
Det har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit reda på genom att fånga in vilda talgoxar i Lund och från ett skogsområde på landsbygden. Fåglarna tränades sedan i ett labb för att se hur väl de kunde lära sig att förknippa mat med färger och dofter, eller en kombination av båda.
Färg och doft på mjölmaskar
Talgoxarna fick lära sig att hitta små bitar av mjölmaskar med hjälp av antingen färg, doft eller en kombination av både färg och doft. När de hade klarat ett test fick de försöka med en annan signal.
– Jag är riktigt imponerad av hur snabba och klyftiga dessa små fåglar är, jag hade väntat mig att det skulle vara betydligt svårare att lära dem dofter framförallt, säger forskaren Diana Rubene vid SLU.
Stad eller land gjorde skillnad
Försöket visade att talgoxar kan lära sig hitta mat med hjälp av dofter och färger lika fort. Färg och doft tillsammans gav inte snabbare respons. Det fanns inte heller några skillnader i inlärningsförmågan mellan hanar och honor, eller mellan stadsfåglar och skogsfåglar.
De fåglar som hade fått lära sig en kombination av färg och doft fick göra ytterligare ett test. Där fick de välja mellan färg och doft, bara färg eller enbart doft i samma försök. Då visade det sig att stadsfåglar prioriterade luktsinnet och skogsfåglarna synen.
– Vi visar i våra studier att det inte är någon skillnad på hur snabbt talgoxar kan lära sig dofter och färger men att individer inom samma art kan använda sina sinnen på olika sätt. Det är en hittills outforskad aspekt av fåglars sinnesekologi.
Betydelse för bekämpning av skadeinsekter
En orsak till att de studerar fåglarnas strategier för att leta mat är att det kan ha betydelse för om de kan bidra till biologisk bekämpning genom att äta upp skadeinsekter. Men det behövs betydligt mer forskning, både i labb och ute i fält, för att förstå hur fåglar använder sina sinnen i olika sammanhang.
I studien ingick 35 talgoxar. 13 av dem tränades och testades med en kombination av doft och färg.
– Det är ganska tidskrävande att träna fåglar. Därför kunde vi inte genomföra studien på en större grupp. Men det är uppenbart att de är individer med sina egna tillvägagångssätt, så det är säkert många fler faktorer inblandade i detta än vad vi har tittat på hittills.
Några talgoxar var kräsna
Försöket visar också att några fåglar hade väldigt konservativa matvanor.
– Först kunde jag inte förstå varför träningen inte fungerade för vissa fåglar. De var avslappnade och flög runt i arenan men vägrade äta mjölmask, så det blev inga ”inlärningspoäng”. Sedan bytte jag ut belöningen till solrosfrön och såg omedelbara framsteg. Skogsfåglar verkade mer skeptiska än stadsfåglar, även mot jordnötter som de fick i maten men konsekvent slängde ner på golvet, säger Diane Rubene.
Diana Rubene, forskare vid institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, diana.rubene@slu.se
Vår förmåga att hantera svårigheter och motgångar kallas psykologisk resiliens. Hur denna förmåga att klara av förändringar, återhämta sig och gå vidare i livet byggs upp, beror på både arv och miljö.
I en avhandling har forskaren Katarina Velickovic låtit 1780 bröstcancerpatienter göra ett test* som mäter resiliens. Testet gjordes när de precis fått cancerbeskedet och efter avslutad behandling.
På så sätt kunde hon se hur kvinnorna påverkades mentalt av sjukdomen, och vilka strategier de hade för att hantera den livskris som det innebär att drabbas av bröstcancer.
– Det är alltid en livskris att få ett besked om bröstcancer, oavsett kvinnans personliga resiliens, säger Katarina Velickovic som forskar vid Lunds universitet.
* För att mäta individers resiliens användes självskattningsverktyget Connor-Davidson Resilience Scale (CD-RISC). Det är det internationellt mest använda verktyget för att mäta resiliens, men som visade sig fungera även vid tester i svenska förhållanden.
Den mentala förmågan att stå emot svårigheter påverkar inte sjukdomsförloppet, menar hon.
– Däremot är den viktig för kvinnornas psykiska mående såväl under som efter avslutad cancerbehandling. Och i förlängningen vet vi att stress och psykiskt mående även påverkar den fysiska hälsan.
Mental hälsa skilde sig åt
Mätningarna visade att kvinnor som mätte högt på resiliensskalan lyckades upprätthålla en god mental hälsa från början till slut av behandlingen.
Kvinnor med låg resiliens vid första mättillfället hade däremot sämre mental hälsa, även om den förbättrades något mot slutet av behandlingen.
– Resultaten innebär att vården genom mätningar skulle kunna bli bättre på att förutse hur patienterna kommer att må psykiskt av diagnosen, säger Katarina Velickovic.
Katarina Velickovic valde ut 25 av kvinnorna i studien för att se vilka faktorer i omgivningen och behandlingen som påverkar deras psykiska välmående. Tre omständigheter visade sig vara särskilt betydelsefulla:
1. Inflytande över behandlingen
Den första handlar om patientens inflytande över behandlingen och över sin egen psykiska och fysiska hälsa. Detta ger en känsla av kontroll vilket i sin tur gynnar det psykiska måendet.
– En känsla av inflytande kan handla om att patienten i mån av ork fortsätter med träning och aktiviteter eller sätter sig in i de olika delarna av behandlingen, säger Katarina Velickovic.
2. Stöd från omgivningen
Den andra omständigheten handlar om stöd från familj, vänner och människor i omgivningen.
– I intervjuerna hänvisade kvinnorna till vikten av att tala med andra i samma situation. Exempelvis var flera kvinnor som berättade uppskattande om sjuhusresorna till och från behandling tillsammans med kvinnor i samma situation.
3. Synen på bröstcancern
Den tredje viktiga omständigheten som kan hjälpa kvinnor att klara av en diagnos och behandling med bibehållen psykisk hälsa handlar om synen på, eller föreställningen om, bröstcancern.
– Kvinnor med hög resiliens har en förmåga att se bröstcancern som ett avslutat kapitel efter operationen; kirurgin tar bort cancern och efterbehandlingar har enbart ett preventivt syfte, säger Katarina Velickovic.
Alla dessa aspekter, som har med kvinnors psykiska välmående att göra, kan vårdpersonal påverka. Särskilt viktigt är att stötta kvinnor med en viss sorts mer dödliga tumörer, menar Katarina Velickovic.
Hon lyfter också fram vikten av att stötta kvinnor från socioekonomiskt sämre förhållanden eftersom det i denna grupp verkar finnas tendens till att den psykiska resiliensen är lägre.
Mer om mental resiliens
Tidigare forskning har visat att måttliga svårigheter under barndomen stärker individens resiliens. Varken ett alltför friktionsfritt liv eller alltför stor stress och press är bra för att bygga upp god mental resiliens.
Resiliens är inte bara en inneboende egenskap utan byggs också upp med hjälp av stöd och relationer till omgivningen.
Att vara bra på idrott har i alla tider haft hög status. Trots detta dalar just nu siffrorna för landets idrottsföreningar.
Brytpunkten när barn slutar idrotta har sjunkit. Tidigare låg den runt 15–16 år, nu ligger den runt 11–12. Och enligt barn- och ungdomsforskaren Magnus Kilger har ungas idrottande ändrat karaktär.
– Vi har fått ett mer segregerat idrottande där en del unga är väldigt fysiskt aktiva och en stor del inte utövar någon idrott alls, säger Magnus Kilger som är docent vid Stockholms universitet.
Varför har det blivit så?
– Det finns en stark tävlingslogik inbyggd som blivit allt mer dominerande under de senaste decennierna. För att känna sig välkommen inom idrotten måste man vara bekväm med den.
Bland annat ställs högre krav på att vara med på träningar för att hålla jämna steg med lagets nivå. Den som inte håller måttet – eller inte har tid– har ingen möjlighet att hänga med.
– Som en konsekvens av det slutar många att sporta allt tidigare, säger Magnus Kilger.
Pappa som tränare
Hans forskning inriktar sig framför allt på hur idrotten påverkar barns identitetsskapande. Bland annat fokuserar han på betydelsen av föräldrars roll i sina barns idrottsutövande och kom 2020 ut med en forskningsrapport om pappors roll som tränare inom idrotten.
Enligt Magnus Kilger har barns idrottande, i takt med att det blivit mer tidskrävande för dem som blir kvar, också blivit allt mer centralt för familjelivet.
– Många gånger står barnets idrottande i centrum för hela familjens fritidsarrangemang. Familjens sociala liv anpassas till barnets idrottande, hur semestern planeras, vilket umgänge man har.
Byter klubb ofta
Som en konsekvens av det har idrottsrörelsernas karaktär också förändrats från något man är trogen hela livet till något man kommer och går i.
– Många barn byter klubb flera gånger under en uppväxt för att föräldrarna vill hitta den ultimata träningsmiljön. En 15-åring kan ha tränat och tävlat i fyra till fem olika föreningar.
Hur påverkar det klubbarna? – Förr fanns det ofta eldsjälar som kritade och tvättade tröjor. Nu består föreningarnas ledare nästan uteslutande av föräldrar. Problemet är att det engagemanget nästan helt är kopplat till föräldraskapet. Man är aktiv några år när ens eget barn är aktivt, men intresset är inte primärt idrotten utan det egna barnets träning. Det blir två år gymnastik, tre år fotboll och ganska fragmentiserat.
Hur är det för barnen att ha sin förälder närvarande?
– Historiskt var idrotten en frizon där man som barn var fri från föräldrars blick. Nu är många barn övervakade av sin förälder även på sin fritid. Föräldrarollen och tränarrollen glider in i varandra. För många barn innebär det också att de paradoxalt nog får mindre uppmärksamhet på träningen än de hade fått av en utomstående tränare. Många föräldratränare är rädda för att favorisera sitt eget barn.
Varför är det så många föräldrar som är tränare?
– De har inget val. Idrottsföreningarna säger redan vid terminsstarten att för att kunna starta ett lag behöver vi tre föräldrar. Det finns inga andra att tillgå. För den som inte har möjlighet att ställa upp finns den kommersiella idrottsrörelsen där man kan betala för att slippa engagera sig, till exempel Stadium Sports Camp eller Stockholm Sport Academy. Gymbranschen har också tagit över en del av idrottsrörelsernas roll för unga.
Vad ser du om du spanar framåt?
– Jag tror ju att de kommersiella alternativen kommer att få en allt större plats inom barn- och ungdomsidrotten. Särskilt för att möta dem som vill idrotta, men som inte trivs med tävlingslogiken. Dagens idrottsrörelse har inte lyckats nå den gruppen.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
