Smittorisken under pandemin innebar att många anhöriga inte hade möjlighet att besöka svårt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar, IVA.
Genom djupintervjuer med närstående till svårt sjuka personer som vårdats på IVA för covid-19 har forskare undersökt hur de påverkades av att inte kunna träffa sina nära och kära.
– Forskningen visar att anhöriga lider av att inte få besöka sina sjuka närstående, säger Anna Nordin, universitetslektor på Karlstads universitet och även forskare vid Luleå universitet.
Rutiner och information viktigt
Studien visar att ett sätt för närstående att hantera den extraordinära situationen var att skapa dagliga rutiner. Att skriva dagbok blev till exempel ett konkret sätt att känna en viss kontroll och mening.
Det var också viktigt för anhöriga att få regelbunden information och uppdateringar från sjukhuset. Läkarna stod för denna information och de ringde regelbundet, visar studien.
Möjligheten att få prata med en svårt sjuk närstående i telefon eller genom videosamtal var också viktigt och känslosamt, berättade anhöriga i intervjuerna.
Pandemin gav lärdomar
Trots stora nackdelar med att stänga ute anhöriga från intensivvårdsavdelningarna tror Åsa Engström, professor vid Luleå universitet, att det var rätt väg att gå under den mest intensiva fasen av pandemin.
I framtiden behöver man fundera på risken för smitta och att anhöriga ska få vara närvarande hos den svårt sjuka, menar hon.
– Det vi kan ta med oss är vikten av regelbundna uppdateringar och digitala lösningar. Det handlar inte om att utveckla high-tech-lösningar, utan mer om mänskliga rättigheter, värdighet och värdet av att involvera anhöriga, säger Åsa Engström.
Anna Nordin håller med.
– Vår forskning ger insikter om hur vi kan förstå och förbättra stödet för anhöriga. För framtiden kan en effektivare kommunikationsmodell, som möjliggör kontakt på distans, vara intressant, säger hon.
Anna Nordin, intensivvårdssjuksköterska och forskare vid Karlstads universitet, anna.nordin@kau.se
Andelen nyanlända elever med inga eller begränsade erfarenheter av formell skolgång har enligt Skolverket ökat väsentligt i den svenska grundskolan under det senaste decenniet.
En ny avhandling författad av Malin Brännström, forskare i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, visar att den svenska skolan har svårt att möta dessa elevers behov.
Svårigheter förklaras med ”sämre kognitiv förmåga”
Skolverket har gett ut allmänna råd om hur undervisningen för nyanlända bör organiseras i skolan. I råden görs ingen skillnad mellan elever med lång skolbakgrund och elever med kort eller ingen skolgång.
Det leder, enligt Malin Brännström, till att man i skolan osynliggör elevernas korta eller uteblivna skolbakgrund. Barnens skolsvårigheter förklaras istället med att de kommer från en annan kultur eller har en sämre kognitiv förmåga. De bedöms ofta som ”långsamma” eller ”svaga” svenskinlärare.
– Det händer att detta leder till att elever som inte behöver specialundervisning får det ändå, eller att problemet förflyttas utanför skolan, till föräldrarna och hela den kultur som anses skapa problemet. Det lämnar begränsat utrymme för skolan att hjälpa eleven, säger Malin Brännström.
Barn bedöms fel
I en intervju som ingår i avhandlingen förklarade en speciallärare att lässvårigheterna hos en före detta elev med kort skolgång berodde på att hen hade en kognitiv funktionsnedsättning. Detta trots att liknande svårigheter hos en betydligt yngre elev, som har gått lika länge i skolan som den nyanlände, bedöms som normala.
– Specialläraren förväntade sig alltså att eleven skulle tillägna sig en viss nivå av skriv- och läskunskaper när hen uppnådde en viss ålder, som om mängden undervisning inte spelade någon roll, säger Malin Brännström.
Hon säger att hon hoppas att hennes resultat kan användas för att skapa en utbildningspolitik och en skolpraxis för att utveckla strategier och resurser som på ett bättre sätt möter behoven hos nyanlända elever med begränsad skolbakgrund.
Om avhandlingen
Avhandlingen baseras på etnografiskt fältarbete på tre grundskolor i tre kommuner och en analys av policydokument som reglerar och/eller ger rekommendationer för skolans arbete med nyanlända elever. Malin Brännström har gjort observationer i förberedelseklasser, ordinarie klasser och i personalrum och korridorer. Hon har även gjort intervjuer, främst med skolpersonal.
Den globala ökningen av inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, däribland Crohns sjukdom och ulcerös kolit, saknar tydlig förklaring. En bidragande orsak tros vara kostmönster som påverkar bakterierna i tarmen, tarmmikrobiotan. Den är särskilt känslig under de första levnadsåren.
Tidigare forskning har tittat på kostmönster och IBD hos vuxna, men man vet mindre om hur kopplingen ser ut för barn. En ny studie vid Göteborgs universitet har velat öka kunskapen.
80 000 ettåringar i studie
Forskarnas analys bygger på kostinformation om drygt 80 000 ettåringar i Sverige och Norge. Uppgifterna kommer från de två populationsstudierna Alla barn i sydöstra Sverige, ABIS, och Den norske mor, far og barn-undersökelsen, MoBa.
Föräldrarna fick frågor om barnens kost vid 12-18 och 30-36 månaders ålder. Kostkvaliteten bedömdes med en barnanpassad version av verktyget Healthy Eating Index, se faktaruta.
Barnens hälsa i Sverige följdes under 21 år fram till årsskiftet 2020-2021. De norska barnen följdes i 15 år.
Under perioden diagnostiserades 307 av deltagarna med IBD.
Mindre ulcerös kolit hos fiskätarna
Högt fiskintag vid ett års ålder, jämfört med lågt, kunde kopplas till 54 procent lägre risk för ulcerös kolit. Det fanns också en lägre risk om barnen åt mycket grönsaker vid ett års ålder. Däremot följdes ett högt intag av sockersötade drycker, jämfört med lågt intag, av 42 procent ökad risk för IBD.
Forskarna såg inga uppenbara samband mellan IBD och någon av livsmedelsgrupperna kött, mejeri, frukt, spannmål, potatis och livsmedel med mycket socker eller fett, eller både och.
Vid tre års ålder kunde endast högt fiskintag kopplas till minskad risk för IBD, i synnerhet ulcerös kolit.
Inga orsakssamband kan fastslås
Eftersom studien gjorts på barn i höginkomstländer är det oklart om resultaten kan generaliseras till låg- eller medelinkomstländer med andra kostvanor, menar forskarna. Några orsakssamband kan inte heller fastslås eftersom det är en observationsstudie.
– Även om vi inte kan utesluta andra förklaringar så överensstämmer de nya fynden med hypotesen att kost tidigt i livet, möjligen förmedlad genom förändringar i tarmmikrobiomet, kan påverka risken för att utveckla IBD, säger Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Mer om studien och kostkvalitet
Kostkvaliteten poängsattes systematiskt och klassades som antingen låg, medel eller hög. Med högre kvalitet avsågs högre andel grönsaker, frukt, mejeriprodukter och fisk, och lägre andel av kött, godis, snacks och söta drycker.
Även intag av enskilda livsmedelsgrupper studerades. Uppgifter om amning, bröstmjölksersättning och antibiotika ingick också.
Under den undersökta perioden diagnostiserades 131 personer med Crohns sjukdom, 97 med ulcerös kolit och 79 med en oklassificerad IBD. Förekomsten av IBD var högre i svenska ABIS-studien än i norska MoBa, förmodligen som följd av den längre uppföljningstiden i ABIS.
Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, annie.guo@gu.se
Att ha en hund i hushållet kan, enligt tidigare forskning, ha positiva effekter på hälsan. Hundägande har kopplats till längre livslängd och mer fysisk aktivitet. Hundägare går till exempel i snitt 25 procent fler steg per dag än icke-hundägare. Forskare har också pekat på kopplingar mellan hundägande å ena sidan och minskad stress och ökat välbefinnande å andra sidan.
Bild: Jamie Street, Unsplash.
Att ha hund låter alltså som ett prima recept på hälsa. Men helt enkelt är det inte. Långtifrån alla studier har kunnat visa på positiva kopplingar. Och vad gäller sådant som hjärt- och kärlhälsa och typ 2-diabetes är forskningsläget fortfarande oklart, vad gäller hundaspekten.
Därför har forskare vid bland annat Umeå universitet nu gjort en studie för att se om hundägare i Sverige med typ 2-diabetes möjligen är friskare, överlag, än ej hundägande personer med typ 2-diabetes.
Var tjugonde i Sverige har typ 2-diabetes
I Sverige har nästan en halv miljon personer, cirka fem procent av befolkningen, diagnosen typ 2-diabetes.
Typ 2-diabetes innebär att kroppen har svårare att reglera blodsockret. Sjukdomen kan orsakas av både ärftliga faktorer och livsstil. Typ 2-diabetes kallas ibland felaktigt för vuxendiabetes men kan debutera när som helst i livet.
Människor med typ 2-diabetes löper högre risk än andra att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och död om sjukdomen inte behandlas. Behandlingen kan bestå av att äta mer hälsosam mat, sluta röka, öka den egna fysiska aktiviteten samt att i vissa fall att ta läkemedel.
Källa: Umeå universitet
Sämre värden hos hundägare
Forskarna har studerat 218 000 personer som nyligen fått diagnosen typ 2-diabetes. Av dessa var knappt fyra procent hundägare. Efter i snitt fem år följdes personerna upp. Då kunde forskarna se att hundägarna faktiskt hade en mindre gynnsam utveckling av sina blodsockernivåer, jämfört med övriga.
Hundägarna hade dessutom svårare att uppnå behandlingsmålen för blodfetter, blodsocker och blodtryck, visade det sig. Vad gällde dödlighet syntes ingen skillnad mellan dem med och utan hund. Hundägarna i studien levde varken längre eller kortare tid än icke-hundägarna.
Ingen nackdel att ha hund
Hur ska man då tolka allt detta? Ja, man ska i alla fall inte tolka det som att det är en nackdel att ha hund, säger säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet.
– Det kan säkert vara bra på många sätt, men det innebär inte att man kan slarva med att ta sin medicin eller med att följa rekommendationer om att lägga om livsstil vid diabetes.
Olov Rolandsson säger också att resultaten var lite oväntade med tanke på tidigare forskning som pekat på har pekat på kopplingar mellan hundägande och god hälsa.
– Lite överraskade blev vi nog.
Mer forskning kan ge svar
Det återstår att forska om orsakerna till här fynden, fortsätter Olov Rolandsson – om det finns andra faktorer som påverkat resultatet, som övrig livsstil och i vilken grad människor följer rekommendationerna vid typ 2-diabetes.
– Att ibland gå ut med hunden tycks i varje fall inte vara tillräckligt vid diabetes.
Olov Rolandsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet olov.rolandsson@umu.se
Två tredjedelar av alla som drabbas av Alzheimers sjukdom är kvinnor. Tidig menopaus, det vill säga när mensen upphör, är en av riskfaktorerna för kognitiv nedgång.
I samband med menopausen minskar nivåerna av hormonet östrogen. Hormonet produceras i äggstockarna men också i hjärnan, vilket är avgörande för att hålla nervcellerna friska och funktionsdugliga.
Friskare nervceller och bättre minne
En studie som gjorts på möss visar att aktivering av ett hjärnprotein med namnet CYP46A1 skulle kunna skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer.
I hjärnan bidrar proteinet till att bli av med överskott av kolesterol och omvandlar det till en kolesterolprodukt som kallas 24S-hydroxykolesterol, 24SOH.
När honmöss fick ökade nivåer av proteinet höjdes produktionen av 24SOH. Forskarna kunde då se att mössen fick friskare nervceller, förbättrat minne och högre östrogenaktivitet. Detta sågs både i klimakteriet och under åldrandet. Hos hanmöss sågs däremot ingen effekt.
– Kolesterolomsättning och könshormoner är föränderliga. Våra resultat tyder på att de kan tjäna som potentiella behandlingsmål för flera neurodegenerativa sjukdomar i framtiden, säger Silvia Maioli som är docent vid Karolinska institutet.
Hjärnproteinet kan aktiveras med läkemedel
Studien visar att aktivering av proteinet CYP46A1 bidrog till att öka östrogenaktiviteten i hjärnan hos honmöss. Det gör proteinet till en måltavla för behandling riktad till kvinnor, menar forskarna.
Tidigare forskning har visat att hjärnproteinet kan aktiveras genom låga doser av läkemedlet Efavirenz som används vid hiv-infektion.
– Vi menar att påverkan på kolesterolomsättning genom CYP46A1-aktiverare som Efavirenz kan erbjuda ett nytt tillvägagångssätt för att främja östrogen-medierat skydd av nervcellerna hos kvinnor i riskzonen för Alzheimers sjukdom, säger Silvia Maioli.
Ett exempel på sexuella trakasserier är så kallade dickpicks, bilder på könsorgan. Drygt hälften av tjejerna i årskurs nio uppger att de har fått en sådan bild skickad till sig under det senaste halvåret. Motsvarande siffra för killar är sex procent.
Det är ett av resultaten i den nya enkäten som är gjord vid Mittuniversitetet och som har besvarats av drygt 1 200 elever i årskurs nio på skolor i Västernorrland.
Rapporten visar också följande:
Drygt hälften av tjejerna har under det senaste halvåret blivit utsatta för att någon, mot deras vilja, har bett om att få bilder eller videoklipp med naket eller sexualiserat innehåll. Motsvarande siffror för killar är tolv procent.
27 procent av tjejerna uppger att de blivit tafsade på en eller flera gånger under det senaste halvåret. För killarna är siffran sju procent.
27 procent av tjejerna och 13 procent av killarna uppger att någon har försökt kyssa eller krama dem mot deras vilja under det senaste halvåret.
23 procent av tjejerna och 18 procent av killarna säger att de under det senaste halvåret har blivit slagna, sparkade, knuffade, klösta, skurna, dragna i håret eller kraftigt skakade av någon eller några.
Var tredje tjej som varit i en relation uppger att hon har blivit tvingad att göra något sexuellt som de inte ville och var tredje tjej svarade att de har gått med på något sexuellt, fast de inte ville. Motsvarande siffror för killarna är tolv respektive sju procent.
Koppling mellan trakasserier och mående
Samtidigt märks också stora skillnader i psykisk hälsa mellan flickor och pojkar. 74 procent av pojkarna uppger i enkäten att de mår ”bra” eller ”mycket bra”. Motsvarande siffra för flickorna är 45 procent.
De som rapporterar att de varit utsatta för olika former av trakasserier uppger också i högre utsträckning ohälsa. Och ju fler former av trakasserier som eleverna har varit utsatta för, desto högre är sannolikheten att de också vittnar om psykosomatiska besvär, depressiva symtom och självskadebeteende.
Flickor är i högre utsträckning än pojkar, enligt forskarna, utsatta för flera olika former av våld och trakasserier. Forskarna kallar det att vara ”multiutsatt”.
Svar ur enkäten. Markant fler killar än tjejer säger att de mår bra.
De stora skillnader som syns mellan tjejers och killars psykiska hälsa är alarmerande och det finns en tydlig koppling till skillnaden i utsatthet, säger Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet.
− En utgångspunkt för framtida analyser är att det finns starka samband mellan psykisk ohälsa och utsatthet för olika former av våld och trakasserier och att det är en viktig förklaring till att tjejer rapporterar mer psykisk ohälsa än killar.
Fler resultat ur enkäten
Nästan en tredjedel av killarna använder sociala medier mer än fyra timmar på vardagar. Motsvarande för tjejerna är 58 procent.
Nästan var femte tjej svarade att de har stannat hemma från skolan utan att vara sjuka en dag i veckan eller oftare det senaste halvåret. De tjejer som stannat hemma ofta har i högre grad varit utsatta för våld och trakasserier jämfört med övriga tjejer.
Killarna känner sig trygga i skolan i högre grad än tjejerna och de är mer nöjda med sina kamratrelationer.
Tjejerna svarade i högre grad än killarna att de upplever höga krav i skolan och de upplever i högre grad att det är hög ljudnivå och stökigt under lektionerna.
Det syns ett tydligt genusmönster, både när det gäller utsatthet och när det gäller att utsätta andra, säger Heléne Dahlqvist, forskare vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Mittuniversitetet.
− Både tjejer och killar har oftast varit utsatta av killar på den egna skolan, killar från någon annan skola eller av en okänd kille.
Rapporten är framtagen av forskare vid Mittuniversitetet i samarbete med Region Västernorrland och Länsstyrelsen Västernorrland.
Drygt hälften av alla skolor med elever i årskurs nio i Västernorrland har ingått i studien. Resultaten i rapporten grundar sig på enkätsvar från 1211 elever. Det motsvarar en svarsfrekvens på 81 procent.
Av de 1211 elever som deltog var 607 tjejer och 604 killar, enligt den juridiska definitionen. Totalt fanns 22 elever som inte identifierade sig med sitt juridiska kön. Forskarna har använt uppgiften om juridiskt kön i analyserna. De skriver: ”Vi är medvetna om att de som identifierar sig på annat sätt (tjej, kille, icke-binär eller annan könsidentitet) kan ha andra erfarenheter som är värdefulla att öka kunskapen om, jämfört med de som identifierar sig med sitt juridiska kön. Eftersom den gruppen är relativt liten är det inte möjligt att göra särskilda statistiska analyser i just denna studie. De ingår därför i analyserna utifrån sitt juridiska kön.”
I somras grävde arkeologer ut en stenkammargrav i Tiarp nära Falköping i Västergötland. Deras bedömning är att graven stått orörd sedan stenåldern.
– Det är en tidig grav som dateras till yngre stenåldern, 3500 före Kristus, säger Karl-Göran Sjögren som är arkeolog vid Göteborgs universitet.
En av de äldsta stenkammargravarna
Falbygden är känd för att ha många spår efter stenåldersmänniskor. Här finns över 250 gånggrifter, det vill säga stora gravar byggda av stenblock.
– Men den här stenkammargraven är äldre. Ungefär 200-150 år äldre än gånggrifterna, vilket gör den till en av de äldsta stenkammargravarna i Sverige och även i hela Skandinavien, säger Karl-Göran Sjögren.
Gravens konstruktion utmärker sig också på ett annat sätt.
– Det finns en liten nisch i varje ända. Detta är unikt för gravarna i Falbygden, säger Karl-Göran Sjögren.
Delar av skelett saknas
Forskarna har nu gått igenom materialet från graven. De konstaterar att här finns ben från händer, fötter, tänder och fragment av revben. Däremot saknas kranier och större ben som lårben och armar.
– Det här skiljer sig från hur det brukar se ut i megalitgravar, alltså stenkammargravar från yngre stenåldern. Vanligast är att de små benen från fötter och händer fattas.
– Kranier och större ben har försvunnit från gravarna. Vi vet inte om det har att göra med begravningsritualer eller hur det kommer sig, säger Karl-Göran Sjögren.
Tolv människor i graven
Benfynden har analyserats vid Lunds universitet. Det rör sig om minst tolv människor, både spädbarn och äldre. Men varför de dött vet inte arkeologerna ännu.
– Vi har inte sett några skador på de begravda, så därför tror vi inte det handlar om våld. Men vi fortsätter med dna-undersökningar och de kommer visa om människorna haft några sjukdomar, säger Karl- Göran Sjögren.
Fortsatta analyser kommer också att kunna besvara frågor om personerna i graven var släkt med varandra.
Var troligtvis jordbrukare
Jordbruket kom till Falbygden cirka 4000 före vår tideräkning, det vill säga cirka 500 år innan graven i Tiarp byggdes. Med all säkerhet var även personerna som begravdes i stenkammargraven jordbrukare.
– De har försörjt sig på sädesodlling och husdjurshållning och druckit mjölk från korna, säger Karl-Göran Sjögren.
Graven i Tiarp hittades 1929 och har undersökts vid flera tillfällen. Den arkeologiska utgrävningen sommaren 2023 gjordes i samarbete mellan universiteten i Göteborg och Kiel.
I begreppet ”kulturarv” i den nya rapporten ingår sådant som objekt, arkiv, samlingar och byggnader men också immateriella företeelser som språk, seder och traditioner. Forskarna inkluderar även digitalt kulturarv, både digitaliserat och digitalt skapat sådant.
Tanken är att rapporten ska kunna fungera som ett stöd i den långsiktiga planeringen vid museer, bibliotek och arkiv och andra aktörer som förvaltar kulturarv i Sverige. Rapporten har skrivits på uppdrag av Riksantikvarieämbetet.
FOI-rapporten beskriver fyra typer av hotbilder mot Sveriges kulturarv:
Hot: Fysisk förstörelse
Ett väpnat angrepp mot Sverige skulle föra med sig fysisk förstörelse på ett begränsat eller större område, vilket också skulle ha påverkan på kulturarv. Detta är särskilt troligt om det finns militära mål i närheten. På ett liknande sätt har internationella exempel visat att terrororganisationer kan se kulturarv som legitima mål och därför förstöra dem.
Sabotage från aktivistgrupper i syfte att dra uppmärksamhet till exempelvis klimatfrågor har blivit vanligare. Verksamheter som förvaltar kulturarv behöver därför fundera över hur närområdet ser ut, vilka objekt som kan vara mest attraktiva att försöka sabotera eller förstöra för att väcka uppmärksamhet.
Hansestaden Visby finns på Unescos världsarvslista. Bild: Mia Fernlund/Riksantikvarieämbetet **
Hot: Stöld
Stöld av kulturarv kan ske utifrån ekonomiska motiv där kriminella grupper exempelvis säljer föremål eller konstverk på illegala marknader. Det kan också inträffa att aktörer stjäl historiska objekt som inte passar deras världssyn på grund av objektens kulturhistoriska eller symboliska värde.
Det är värt att notera att värdet av kulturarv kan förändras av omvärldshändelser. Till exempel har Filip Orliks ukrainska konstitution, en handskrift från 1710 som finns på det svenska Riksarkivet, fått mycket uppmärksamhet och även lånats ut till Ukraina.
Hot: Cyberangrepp
Kulturarvsinstitutioner behöver ha en beredskap mot cyberangrepp. Mycket kunskap kan försvinna, till exempel, om någon förstör metadata som kopplar föremål i samlingar till informationen som finns om den. Det kan handla om var föremålen kommer från, kontexten de återfunnits i eller analyser som tidigare gjorts av dem.
Det är också viktigt att komma ihåg att digitaliseringen erbjuder möjligheter och ökar tillgången till många kulturarv. Vid krig kan det hända att museer stänger och flyttar sina föremål till en säker plats. Då kan en digital utställning ske istället för en fysisk.
Cyberhot inkluderar även många indirekta hot som cyberangrepp mot kritisk infrastruktur som får negativa effekter även vad gäller kulturarv.
Hot: Påverkan
Kulturarv kan bli mål eller verktyg för påverkanskampanjer och informationspåverkan. Ett exempel är att sprida negativa påståenden eller desinformation i syfte att skapa oro eller polarisering i samhället. Därför bör svenska kulturarvsinstitutioner, menar FOI-forskarna, säkerställa att de har god kunskap om sina egna samlingar för att bättre förstå hur aktörer kan utnyttja dessa för att exempelvis piska upp en negativ stämning hos en specifik grupp.
Påverkan kan även ske genom att rikta hat och hot mot personal, till exempel när utställningar på museer väcker starka åsikter. Det kan i sin tur bidra till att styra det som synliggörs i det offentliga rummet. Påtryckningar kan också komma från stater där det kan finnas en vilja att vissa kulturarv ska framhävas, tonas ner eller tolkas annorlunda. Det kan gå så långt att det handlar om ren historierevisionism där en stat vill använda kulturarvet för att förmedla en specifik bild.
Utmaning att bevara kulturarv
– För många museer, bibliotek och arkiv innebär ansvaret att skydda och bevara kulturarv i samband med kris eller krig en betydande utmaning, säger Eric Fugeläng, chef för Museiavdelningen på Riksantikvarieämbetet.
Rapporten beskriver inte exakt hur kulturarv ska skyddas.
– Institutionerna känner själva sina samlingar bäst. Därför är de också bäst lämpade att ta fram beredskapsplaner, för kris eller krig. Våra hotbildsbeskrivningar är snarare ett stöd för institutionernas planering som förhoppningsvis kan dämpa risken för negativa konsekvenser om något av hoten realiseras, säger Anna McWilliams, forskare vid FOI.
Keloved eller silverved. Så kallas de ståtliga silverfärgade döda tallar som stått på en plats i hundratals år. De har dött långsamt, härjats av skogsbränder och reparerat skadorna med kåda som impregnerat träet och gjort det svårt att bryta ned.
I en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet har forskare undersökt kelovedens betydelse för lavar som är beroende av döda träd, så kallad död ved.
– Vedberoende lavar är en understuderad grupp. De bedöms vara särskilt utsatta i dagens skogslandskap på grund av bristen på död ved och den långsamma spridningen och tillväxten av dessa lavar, säger Albin Larsson Ekström, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Sex rödlistade arter hittades
Studien gjordes i Effaråsen i Dalarna. Forskarna inventerade den döda veden i försöksytor och kategoriserade dem efter ålder och kvalitet. De undersökte sedan vilken typ av lavar som lever på de olika vedtyperna.
Totalt hittades 27 olika lavarter. Sex av dem bedöms som nära hotade, enligt Artdatabankens rödlista.
– Samtliga av de nära hotade arterna hittades på keloved. Där fanns också flera av de mer vanligt förekommande lavarna, vilket visar att denna typ av död ved hyser en stor andel av det totala artsamhället, säger Albin Larsson Ekström.
Viktigt att skapa ny keloved
Samtidigt som studien visar att keloveden är viktig för vedberoende lavar finns en stor brist på den här typen av död ved i skogslandskapet. Det tar dessutom flera hundra år för veden att bildas.
Lavarter som är beroende av keloved har inte försvunnit ännu, men de riskerar att göra det när deras livsmiljöer försvinner. Därför är det viktigt att bevara den keloved som finns kvar. Det är också viktigt att skapa ny även om det tar lång tid, menar forskarna.
– Keloveden måste värnas i alla steg av skogsskötseln. Samtidigt måste ny keloved skapas genom återkommande naturvårdsbränningar. I skogar där det redan finns gott om död ved bör dock naturvårdsbränningar undvikas för att förhindra lokala förluster av arter, säger Albin Larsson Ekström.
Albin Larsson Ekström, doktorand vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, albin.larsson.ekstrom@slu.se
Tomas Deierborg, professor i fysiologi vid Lunds universitet, forskar om inflammation i hjärnan. Han fick en forskningsidé när han själv åkte Vasaloppet och idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, gett resultat om hur träning kan minska risken för flera sjukdomar som drabbar hjärnan.
Fler blodkärl bildas
Tomas Deierborg säger så här om det som sker i hjärnan vid träning:
– Det bildas bland annat fler kopplingar mellan nervcellerna med fler förgreningar och det bildas fler blodkärl som leder till ökat blodflöde. Musklerna bildar en mängd olika tillväxtfaktorer som också har en gynnsam effekt på många viktiga funktioner i hjärnan.
Det i sin tur har en positiv effekt på koncentrationsförmåga, minne och inlärningsförmåga. Vi blir mer alerta och mår bättre.
200 000 Vasaloppsåkare i fokus
I studier, baserade på underlag från Vasaloppsregistret, har Tomas Deierborg och forskarkollegor utgått från cirka 200 000 personer som åkte Vasaloppet mellan 1989 och 2010. Dessa har jämförts med lika många från övriga befolkningen, en så kallad kontrollgrupp. Kontrollgruppen har matchats mot Vasaloppsåkarna så att man jämför personer av samma kön, i samma ålder och boenderegion.
Samtligas hälsoutveckling har följts med utdrag från nationella patientregistret och forskarna har kunnat se flera intressanta samband.
Halverad risk för vaskulär demens
– Vi såg att Vasaloppsåkarna hade en halverad risk att drabbas av vaskulär demens men risken för att drabbas av Alzheimers sjukdom påverkades inte, säger Tomas Deierborg.
Vid vaskulär demens, eller blodkärlsdemens, drabbas kärlen och blodförsörjningen till hjärnan. Det är den näst vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom.
Eftersom fysisk aktivitet ökar blodflödet minskar det risken för vaskulära skador, både i hjärnan och i resten av kroppen. De molekylära processerna bakom Alzheimers sjukdom ser helt annorlunda ut, vilket skulle kunna vara förklaringen till att ingen skillnad i detta fall syns mellan Vasaloppsåkare och kontrollgruppen.
Mindre depression hos skidåkarna
Ett annat intressant resultat som forskarna har kunnat utläsa är att risken för depression bara var hälften så stor hos Vasaloppsåkare jämfört med övriga befolkningen. Detta gällde både för kvinnor och män men forskarna kunde också se att risken för depression minskade ytterligare hos män med de snabbaste åktiderna, men inte hos kvinnor.
– Vi kan bara spekulera i varför det är så. En möjlig förklaring skulle kunna vara att det faktiskt finns ett mörkertal bland män när det gäller psykisk ohälsa, att de inte söker vård i samma utsträckning som kvinnor, säger forskaren Martina Svensson, vars doktorsavhandling byggde på material från Vasaloppsstudien.
– Men vi får inte glömma att dessa resultat bygger på data hämtade mellan 1989 och 2010. Skulle vi göra analysen med data fram till 2022 skulle det kanske ändras, för stigmat för män att söka vård när de mår psykiskt dåligt har förhoppningsvis minskat.
Omvänt för ångest och bipolär sjukdom
Martina Svensson berättar vidare att det för ångest och bipolär sjukdom kunde ses ett omvänt mönster, hos kvinnor, mellan fysisk prestation och risk för respektive sjukdom. Högpresterande kvinnliga åkare löpte högre risk för att senare få diagnoserna ångest eller bipolär sjukdom.
– Jag tror därför att det inte bara handlar om att män söker vård mindre, utan också om någon slags sårbarhet hos högpresterande kvinnor av skäl som vår studie inte är designad för att kunna undersöka, säger Martina Svensson.
– Att det finns en massa annat som kan skilja sig mellan könen och som kan ha att göra med hur samhället är uppbyggt. Denna tendens tror jag är mycket viktig att undersöka i framtida studier.
Senare start för Parkinsons sjukdom
Parkinsons sjukdom är ytterligare ett exempel på sjukdom i hjärnan som påverkas av fysisk aktivitet. Här kan det vara så att det handlar om en minskad risk att drabbas på grund av fördröjning, att man insjuknar senare i livet.
– Vi känner inte till mekanismerna bakom detta men det skulle kunna förklaras med att den som är fysiskt aktiv bygger upp en ”motorreserv” och kan därför behålla sin rörelseförmåga längre, trots att det redan finns sjukliga förändringar i hjärnan, säger Tomas Deierborg.
Svårt att fastslå orsak och verkan
Resultaten från de olika studierna baserade på Vasaloppsregistret pekar alltså på många samband mellan träning och risken att drabbas av olika sjukdomar. Men det är en så kallad epidemiologisk registerstudie som bara visar statistiska samband och därför inte säger något om orsakssamband.
Tomas Deierborg tror att kopplingen mellan träning och hälsa hänger ihop med att de som åker Vasaloppet i större utsträckning än andra har valt en fysiskt aktiv och sund livsstil.
Vätternrundan ska med
Forskarna planerar att forska vidare i ämnet, dels genom att göra ett nytt och större uttag från Vasaloppsregistret för tiden 2010 till 2022, dels genom att inkludera fler lopp för att få större underlag, som Vätternrundan.
– En del av de sjukdomar som drabbar hjärnan får man först som äldre och då är det bra att ha lagt till ytterligare 12 år i studien. Vi kommer även att samköra med andra register. Vi hoppas att vi kommer att hitta intressanta svar som inte synts i det tidigare materialet, säger Tomas Deierborg.
Text: Eva Bartonek Roxå. Texten publicerades ursprungligen i Vetenskap & Hälsa.
Intervallcancer är en typ av bröstcancer som upptäcks mellan ordinarie mammografiundersökningar.
Cancertypen är aggressiv med sämre prognos än bröstcancer som upptäcks vid screening. Hittills har olika genetiska varianters roll vid dessa typer av bröstcancer i stort sett varit outforskade.
Fem kända bröstcancergener bidrog mest
I en studie på över 4000 bröstcancerpatienter samt en kontrollgrupp har forskare undersökt 34 gener som är kopplade till ökad risk för bröstcancer. De ville se om olika varianter av dessa gener särskiljer intervallcancer från screeningupptäckta cancertyper med hänsyn till mammografisk brösttäthet.
Forskarna gjorde två viktiga upptäckter. För det första fann de att mutationer av de fem kända bröstcancergenerna ATM, BRCA1, BRCA2, CHEK2 och PALB2 bidrog särskilt mycket till diagnos av intervallcancer. Sambandet var tydligast för de två BRCA-varianterna och PALB2.
Fyra gånger högre risk
Kvinnor med bröstcancer inom familjen kombinerat med genetiska varianter i någon av dessa fem gener, hade fyra gånger högre risk att utveckla intervallcancer jämfört med bröstcancer som upptäcks vid mammografi.
– Detta visar på att ytterligare storskaliga sekvenseringsinsatser behövs för att helt klarlägga det genetiska bidraget till att kvinnor blir diagnostiserade med intervallcancer eller screeningupptäckt bröstcancer, säger forskaren Juan Rodriguez vid Karolinska institutet.
Studien visar också att patienter som fick diagnosen intervallcancer – och som samtidigt hade en skadlig variant av de fem riskgenerna – hade sämre överlevnad jämfört med kvinnor utan dessa varianter.
– Dessa resultat ger nya och viktiga insikter om de genetiska skillnaderna mellan intervallcancer och screeningupptäckt bröstcancer, säger Juan Rodriguez.
Viktig kunskap för tidig upptäckt av bröstcancer
Resultaten ger viktig information för att tidigt kunna upptäcka kvinnor som löper mycket hög risk att utveckla en aggressiv form av bröstcancer.
– Vårt arbete klargör bilden av vilken typ av bröstcancer som troligtvis undgår upptäckt i mammografi-screeningprogram, och våra fynd kan potentiellt tillämpas inom klinisk vård och vid framtida optimeringar av screeningprogram med syfte att minska dödligheten i bröstcancer, säger Juan Rodriguez.
Juan Rodriguez, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, juan.rodriguez@ki.se
Allt fler prognoser förutspår att det svenska elenergibehovet kommer att öka kraftigt i och med den pågående gröna omställningen som bland annat innebär storskalig elektrifiering av stål- och transportsektorerna under de närmaste decennierna.
Regeringen vill ha kärnkraft
Regeringen gick nyligen ut med att de vill möta detta med en storsatsning på 10 nya kärnkraftsreaktorer. Andra i debatten förordar lösningar baserade på energibesparande åtgärder och ny förnybar energi.
Samtidigt kom International Energy Agency, IEA, med en ny rapport som för första gången tar höjd för samhällets kostnader för att hantera väderberoende energis variabilitet.
Kärnkraften blir mycket dyr
Forskare vid BTH har gjort en samhällsekonomisk jämförelse som jämför regeringens nya kärnkraftsfärdplan med andra alternativ, med hänsyn till IEA:s nya kostnadsuppskattningar.
Forskarna har kommit fram till att regeringens kärnkraftsfärdplan blir 470 till 1070 miljarder kronor dyrare fram till år 2050 än satsningar på energibesparingar och ny förnybar energi.
Till detta kommer en merkostnad under den nya kärnkraftens resterande livslängd till cirka år 2100 på uppåt 5000 miljarder.
Alla scenarier dyrare
– Trots att vi var generösa vid beräkningen av kärnkraftens kostnader blev alla scenarier med ny kärnkraft klart dyrare än alternativen, säger Henrik Ny, universitetslektor vid Institutionen för strategisk hållbar utveckling, Blekinge Tekniska Högskola.
BTH:s modellering utgick ifrån Svenska Kraftnäts framtidsscenarier för energisystemet från år 2021 och jämförde regeringens kärnkraftsfärdplan mot alternativ med fokus på energibesparingar och ny förnybar energi. Det kombinerades med IEA:s senaste uppskattningar av energislagens totala livscykelkostnader, inklusive gruvbrytning, transporter, drift och avfallshantering.
Henrik Ny, universitetslektor vid Institutionen för strategisk hållbar utveckling, Blekinge Tekniska Högskola henrik.ny@bth.se
För första gången har forskare kartlagt långsiktiga skador efter bakteriell hjärnhinneinflammation. Infektionen kan botas med antibiotika, men leder ofta till bestående neurologiska funktionsnedsättningar. Eftersom barn oftare drabbas blir konsekvenserna stora för hela familjen.
– Om ett treårigt barn får en försämrad kognition, en motorisk funktionsnedsättning, en försämrad eller förlorad syn, eller hörsel så har det stor påverkan. Det här handlar om livslånga funktionsnedsättningar som blir en stor börda både för individen och för samhället eftersom de drabbade behöver stöd från sjukvården resten av livet, säger Federico Iovino, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
3500 barn följdes upp i vuxen ålder
Forskarna har analyserat data från det svenska kvalitetsregistret över bakteriell hjärnhinneinflammation mellan 1987 och 2021. Drygt 3 500 personer som drabbats av bakteriell meningit som barn har följts upp. De har även jämförts med drygt 32 000 personer från den allmänna befolkningen.
Resultatet visar att personer som haft hjärnhinneinflammation genomgående har mer neurologiska funktionsnedsättningar. Det kan röra sig om kognitiv nedsättning, krampanfall, syn- eller hörselrubbningar, motorisk nedsättning, beteendestörning eller så kallade strukturella skador i huvudet.
Mer om de neurologiska skadorna
Studien visar att risken var 26 gånger högre för strukturella hjärnskador, jämfört med kontrollgruppen. Risken för hörselrubbning är åtta gånger högre. När det gäller motorisk nedsättning är risken närmare fem gånger så hög.
En av tre drabbas
Ungefär en av tre hade minst en neurologisk funktionsnedsättning. Det kan jämföras med en av tio bland personerna i kontrollgruppen.
– Detta visar att även om den bakteriella infektionen är botad så är det många som lider av neurologiska funktionsnedsättningar efteråt, säger Federico Iovino.
Nu när de långsiktiga effekterna av bakteriell hjärnhinneinflammation är kartlagda kommer forskarna att gå vidare med fler studier.
– Vi försöker utveckla behandlingar som kan skydda nervcellerna i hjärnan under det tidsfönster på några dagar som det tar för antibiotika att få full effekt. Vi har nu mycket lovande data från mänskliga nervceller och ska precis gå in i en preklinisk fas med djurmodeller. Så småningom hoppas vi kunna presentera detta i kliniken, säger Federico Iovino.
Fakta om hjärnhinneinflammation – meningit
Bakteriell hjärnhinneinflammation, bakteriell meningit orsakas ofta av pneumokocker, Streptococcus pneumoniae. Bakteriell hjärnhinneinflammation kan drabba människor i alla åldrar. Den är dock vanligast bland nyfödda, yngre barn, ungdomar och äldre.
Infektionen är mycket allvarlig men kan idag botas med antibiotika. Ett problem är dock att antibiotika har svårt att tränga igenom blod-hjärnbarriären och nå hjärnan, vilket gör att det tar tid innan infektionen är bekämpad. Under den tiden hinner nervceller skadas och resultera i olika permanenta neurologiska skador.
Källa: Federico Iovino, Folkhälsomyndigheten och Centers for Disease Control and Prevention.
Federico Iovino, docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet, federico.iovino@ki.se
Preeklampsi, havandeskapsförgiftning, är ett allvarligt tillstånd som kan uppstå under en graviditet. Tillståndet kännetecknas av ett högt blodtryck som kan orsaka skador på organ hos den gravida.
Preeklampsi och risk för hjärtkärl-sjukdom
Kvinnor med preeklampsi löper en ökad risk för hjärtkärl-sjukdomar senare i livet. Risken är upp till åtta gånger högre. De drabbas också i snitt tio år tidigare av hjärtkärl-sjukdomar jämfört med dem som haft en normal graviditet.
Källa: Lunds universitet
Vid preeklampsi stressas moderkakan och frisätter blåsor, så kallade vesiklar, som tar sig ut i den gravidas blodomlopp. De fungerar som en länk mellan moderkakan och den gravidas immunförsvar och innehåller genetiskt material som kan påverka cellfunktioner.
I en tidigare studie har forskarna sett att blåsorna, vesiklarna, kan ta sig in i den gravidas endotelceller i blodkärlen och påverka immunförsvaret. Forskarna har också visat att vesiklarnas genetiska innehåll, mikroRNA, kan omprogrammera celler.
Endotelceller finns på insidan av blodkärlen
Endotelceller är specialiserade celler som finns på insidan av blodkärlen och som framför allt har som funktion att skapa en barriär mellan blodet och vävnaderna. Bland annat reglerar de blodflödet, motverkar blodproppar och reglerar passagen av immunceller.
Källa: Lunds universitet
En hypotes från tidigare har varit att preeklampsin kan orsaka styvare blodkärl. Vilka mekanismer som i så fall ligger bakom har dock inte varit kända.
Blodkärlen får skador
I en ny studie från Lunds universitet har saken undersökts mer specifikt. I studien undersökte forskarna små vävnadsprover, inklusive blodkärl, som tagits från gravida i samband med planerade kejsarsnitt. Forskarna utsatte blodkärlen för vesiklar. Det visade sig att preeklampsi-vesiklar tas upp av endotelceller i kärlväggen och ”förstör” konstruktionen och uppbyggnaden hos blodkärlens endotelceller. Även underliggande kärlvägg påverkas.
– Kärlen som exponerades för preeklampsi-vesiklar drog ihop sig mer, vilket ger ett högt blodtryck, säger Lena Erlandsson, forskare vid Lunds universitet.
I en normal graviditet blir det lättare för blodet att cirkulera genom att blodkärlen vidgas och blodtrycket sjunker. Det såg också forskarna.
– De normala vesiklarna bidrog till att kärlen vidgade sig. Men när kärlen exponerades för preeklampsi-vesiklar är det som att deras mikroRNA har omprogrammerat endotelcellerna och skadat kärlen permanent, säger Lena Erlandsson.
Läkemedel kan stoppa
Går det då att hindra upptaget av blåsorna och dess innehåll och därmed skydda endotelcellerna och blodkärlen? Forskarna undersökte i labbet om olika läkemedel kunde blockera de receptorer som blåsorna använder för att ta sig in i cellerna. Om man kan blockera mekanismerna skulle man kunna reducera risken för hjärt-kärlsjukdom.
– Det finns ett avregistrerat läkemedel som vi såg kunde blockera upptaget totalt. Däremot har vi i denna studie inte undersökt effekten av läkemedlet kliniskt, då det är avregistrerat och inte längre används. När man nu vet mekanismen kan framtida forskning inriktas mot nya läkemedel som blockerar upptaget av vesiklar, säger Stefan Hansson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Drabbade behöver följas upp
Forskarna menar att studien ger ytterligare belägg för att kvinnor som har haft preeklampsi behöver en bättre uppföljning efter sin graviditet eftersom risken för hjärtkärl-sjukdom är så mycket högre.
– Kunskapen om att dessa kvinnor löper en ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar och stroke senare i livet är relativt ny. Det behövs mer forskning, men redan idag borde vården införa systematisk uppföljning av drabbade kvinnor för att ge information och livsstilsråd. Även specialister som kardiologer och allmänmedicinare behöver känna till detta för att kunna upptäcka och ge den här gruppen rätt behandling, säger Stefan Hansson.
Lena Erlandsson, forskare vid avdelningen för obstetrik och gynekologi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet lena.erlandsson@med.lu.se
– Avsiktlig viktminskning genom mer motion eller en hälsosammare kost kan vara bra för människors hälsa. Men oavsiktlig viktminskning som inte beror på hälsosammare beteenden kan tyda på en underliggande sjukdom, inklusive cancer, säger forskaren Qiaoli Wang vid Karolinska institutet.
I en ny studie har forskare undersökt kopplingen mellan oavsiktlig viktnedgång och risk för sjukdomar som cancer.
Viktminskning studerades
I studien ingick över 150 000 personer i USA. Deltagarna som var 40 år eller äldre följdes under mer än 30 år. Forskarna samlade in detaljerad information om vikt och motion vartannat år och kostdata rapporterades vart fjärde år.
Forskarna bedömde även beteenden som främjar viktminskning genom att utvärdera förändringar i deltagarnas kost och motion.
Bland studiens deltagare fanns till exempel en grupp där intentionen att minska i vikt bedömdes som hög. Personerna hade ökat sin fysiska aktivitet och förbättrat kosten. Men det fanns också en grupp där inga sådana förändringar hade gjorts. Intentionen att minska i vikt bedömdes därför som låg.
Oavsiktlig viktnedgång kan bero på cancer
Inom gruppen som inte medvetet försökt att minska sin vikt sågs en ökad risk för cancersjukdomar. Förekomsten av cancer under det kommande året var dubbelt så hög hos personer som gått ner mer än tio procent av sin kroppsvikt de senaste två åren, jämfört med dem som inte gått ner i vikt.
– Vi kunde se att risken var särskilt förhöjd för cancer i övre mag-tarmkanalen, hematologisk cancer, kolorektal cancer och lungcancer, men inte för bröstcancer, cancer i urinvägarna, hjärncancer eller melanom, säger Qiaoli Wang.
Bör träffa läkare för utredning
Enligt forskarna tyder studien på att personer som nyligen har gått ner i vikt, särskilt de som har en oavsiktlig viktminskning, bör träffa en läkare för att göra undersökningar.
– Om du förlorar i vikt utan att du har gjort förändringar i din kost och träningsrutin så bör du gå till en läkare för att kolla upp vad orsaken kan vara. Det finns flera tillstånd som kan resultera i oväntad viktnedgång. Läkare kan utvärdera om det är något som behöver utredas vidare, säger Qiaoli Wang.
Det är också viktigt för vårdgivare att ta hänsyn till oavsiktlig viktminskning vid bedömning av individuell cancerrisk, menar forskarna.
Qiaoli Wang, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, qiaoli.wang@ki.se
Hannele Junkala, lärarutbildare på Högskolan Dalarna, har analyserat sexualundervisningens innehåll i fem biologiböcker för högstadiet. Hon har också gjort observationer i klassrummen hos tre biologilärare i årkurs åtta.
Intersex och asexualitet
Hennes avhandling visar att sexualundervisningen har kommit en bit på väg i att spegla samhällsförändringar när det gäller samkönade relationer och transpersoner. Dock behövs ytterligare nyanser, menar hon.
Något som knappt syns i sexualundervisningen, till exempel, är intersex. Det är ett paraplybegrepp för mer än 40 könsvariationer utifrån olika kombinationer av kromosomer, inre och yttre könsorgan.
– I böckerna saknas även asexualitet, en sexuell läggning som innebär att en sällan eller aldrig upplever sexuell attraktion, säger Hannele Junkala.
Flersamma relationer, alltså relationer bestående av fler än två vuxna, förpassas i de få förekommande exemplen i läromedlen till länder långt borta, visar avhandlingen också. Det trots att sådana relationer finns även i Sverige.
Oväntade inspel kan skapa engagemang
I klassrumsundervisningen uppstår ibland också spänningar som lärare har att balansera, enligt avhandlingen. Det kan till exempel handla om transfobiska uttalanden som går stick i stäv med skolans värdegrund om att inte kränka människor utifrån könsidentitet.
– Under mina klassrumsbesök observerade jag hur lärare kunde använda sådana spänningar för att utmana fördomar och heteronormativa antaganden. Särskilt intressant var lärares hantering av oväntade inslag i klassrummet, säger Hannele Junkala.
Bland annat förekom att elever nämnde begrepp som cum, nut och NNN.
Nut och NNN, vad är det?
”Nut” är ett engelsk slanguttryck för manlig ejakulation.
NNN, ”No Nut November”, är en internetutmaning som handlar om att deltagare avstår från onani och orgasmer under november månad. Utmaningen uppstod i början av 2010-talet och växte i popularitet på sociala medier under och efter 2017.
– Ibland förbisåg läraren det, men när det oväntade istället fångades upp uppstod ett engagemang och diskussioner bland eleverna som bidrog till nytt innehåll i sexualundervisningen, säger Hannele Junkala.
Handlar om att förebygga kränkningar
Slutsatserna är att sexualundervisningens innehåll behöver utmanas och breddas.
– Ytterst handlar det om att förebygga kränkningar och mobbning genom att främja en sexualundervisning med möjligheter till igenkänning för alla elever, säger Hannele Junkala.
Hannele Junkala, doktorand vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, samt Genusforskarskolan, Umeå universitet hannele.junkala@umu.se
