– Det är lätt att tro att alla unga kan använda datorer och dra fördel av de möjligheter som den nya tekniken ger, men så är det inte. Trots den höga tillgången till digital teknik i vårt svenska samhälle skiljer sig så väl användning, kompetens och attityder. Det finns en så kallad digital ojämlikhet enligt Ulli Samuelsson.
I Ulli Samuelssons avhandling studeras digital ojämlikhet både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Företeelsen är med andra ord inte unik för Sverige, men den svenska kontexten utgör enligt Ulli Samuelsson ett intressant forskningsfält:
– Vi är ett av de mest utvecklade länderna i världen när det gäller spridning av internet i hushållen och den digitala tekniken används i hög utsträckning av så väl små barn som äldre vuxna. Vi håller även på att bygga upp ett samhälle som på olika sätt ger fördelar till den som kan använda sig av tekniken. Trots detta finns det en skillnad i unga människors möjligheter att dra nytta av dessa fördelar. En viktig del i min forskning är därför att titta på skolans uppdrag i relation till digital kompetens.
Den svenska skolan har i sitt uppdrag att ge alla elever en likvärdig utbildning, ett uppdrag som enligt Ulli Samuelsson inte uppfylls när det gäller digital kompetens. I avhandlingen framkommer att de möjligheter som eleverna har att utveckla sin digitala kompetens till stor del är beroende av elevens bakgrund och enskilda lärares intresse och kunskaper. Saknas stöd, intresse och engagemang från de vuxna i elevens närhet räcker det inte med att tekniken finns där för att kompensera. Det behövs enligt Ulli Samuelsson en större kunskap om de olika faktorer som bidrar till digital jämlikhet eller ojämlikhet och avhandlingen utgör ett bidrag till denna kunskap.
Ulli Samuelsson försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling i pedagogik på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping den 24 januari. Avhandlingens titel är Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital.
Opponent var docent Martin Stigmar, Linnéuniversitetet. Medlemmar i betygsnämnden var professor Claes Nilholm, Högskolan för lärande och kommunikation, professor Tobias Olsson, Lunds universitet och Docent Patrik Hernwall, Stockholms universitet.
Ulli Samuelsson är verksam som universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation. Sedan 2011 är hon utbildningsledare för Personalprogrammet. Ulli har även en bakgrund som utbildningskonsult inom det privata näringslivet, främst med inriktning mot IKT-relaterad utbildning.
Växter är nödvändiga för mänskligt liv. De producerar syret vi andas, ger oss mat, kläder och medicin. Det finns 300 000 växter på jorden och människan använder bara några tusen av dem.
-Vi är mer beroende av växter än vi anar och i synnerhet av det fåtal arter som idag odlas kommersiellt, säger Bente Eriksen vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, som tillsammans med två kollegor sammanställt Nyttoväxter från hela världen.
Kunskaper om vardagliga växter <br />I två färgrikt illustrerade volymer får läsaren möjlighet att lära sig mer om de växter som är en del av vår vardag, om deras hälsoeffekter och den natur- och kulturhistoria de bär på.<br /><br />-Det finns ett stort allmänintresse kring vår mat och vår kultur men okunskap om växterna och vi hoppas kunna fylla den klunskapsluckan, säger Bente Eriksen.
För vitlöken gäller till exempel att man ska låta den vila i några minuter efter man har mosat eller hackat den för att den ska utveckla arom och hälsoeffekter. Och samma botaniska art har gett upphov till allt från vitkål och grönkål till brysselkål, blomkål och broccoli.
Boken belyser nyttoväxterna hälsoeffekter men också växternas evolution. Utvecklingen av citrusfrukter kan läsaren följa i ett spännande bildschema.
-Från början fanns det bara fyra vilda arter i odling: mandarin, pomelo, suckatcitron och kumkvat. Alla andra citrusfrukter har uppstått från att dessa korsats med varandra. Exempelvis är apelsinen en korsning av mandarin och pomelo, säger Bente Eriksen.
Nyttoväxter från hela världen beskriver biologi, kultur och naturhistoria hos 400 arter. Den är skriven av forskarna Bente Eriksen och Åslög Dahl vid Göteborgs universitet samt Magnus Neuendorf vid Göteborgs botaniska trädgård. Bilderna till boken har gjorts av danska illustratören Kirsten Tind.
-Det är kanske inte en bok man läser från pärm till pärm. Man kan läsa den på olika nivåer, se på bilderna och läsa kulturhistorian eller ge sig in i de biologiska kunskaperna. Och den superintresserade kan läsa hela beskrivningen av växterna, säger Bente Eriksen.
Det har tagit bokens tre författare drygt tio år att färdigställa de två bokvolymerna.
-Det har varit ett fritidsprojekt som hållit på sedan 2001. Att böckerna nu ligger färdiga för bokhandlarna är så roligt så det är inte sant, säger Bente Eriksen.
Doktoranden Trandur Ulfarsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en serie studier undersökt de långsiktiga effekterna av traumatisk hjärnskada som orsakats genom yttre våld, till exempel vid en olycka eller misshandel.
Studierna, där totalt 280 svenska och isländska patienter följts upp 1-11 år efter skadetillfället, visar att det finns ett tydligt samband mellan hur snabbt patienter får tillgång till rehabilitering och hur bra de tillfrisknar.
– Vi ser att funktionsaktiviteten, det vill säga hur självständig patienten är i sina dagliga aktiviteter och hur fort man kommer tillbaka i arbete, förbättras betydligt hos de som snabbt blir inskrivna till en rehabiliteringsmedicinsk enhet, säger Trandur Ulfarsson, som presenterar resultaten i sin avhandling.
Studierna visar också att en svår hjärnskada ofta leder till brist på tillväxthormon och sämre funktion i hypofysen, vilket kan ge den drabbade övervikt.
Den som är sjukfrånvarande eller arbetslös vid skadan har dessutom ofta en sämre funktions- och aktivitetsförmåga samt lägre livskvalitet flera år efter skadan.
Göteborgstudierna visar dessutom att män som råkar ut för en svår traumatisk hjärnskada löper fem gånger högre risk att dö 10 år efter skadan, medan risken för kvinnor är åtta gånger högre. Dessa resultat bekräftar en studie från Karolinska Institutet som presenterades nyligen.
Riskökningen kan förklaras av att sjukdomar och omfattande funktionshinder kvarstår flera år efter hjärnskadan.
–Det handlar både om komplexa fysiska och psykiska besvär och om en låg hälsorelaterad livskvalitet, säger Trandur Ulfarsson som presenterar resultaten i sin avhandling.
Sammantaget har studierna enligt Trandur Ulfarsson stor betydelse både för de som drabbats, för deras närstående och för sjukvården.
– En slutats är att en svår traumatisk hjärnskada bör betraktas som ett kroniskt medicinskt tillstånd, som kräver stöd och uppföljning i sjukvården under mycket lång tid. Våra studier ger ytterligare värdefull information som hjälper oss att förfina prognoser, optimera rehabiliteringsinsatser och utvärdera behandlingseffekter för dessa patienter, säger han.
Som konkreta åtgärder som skulle kunna öka långtidsöverlevnaden nämner Trandur Ulfarsson vikten av att få rehabiliteringsmedicinskt stöd vid rätt tidpunkt, särskilda insatser för de som är arbetslösa eller sjukskrivna före hjärnskadan, samt en funktionsundersökning av hypofysen för överviktiga personer.
Avhandlingen Predictors of long-term outcome after severe traumatic brain injury försvarades vid en disputation den 17 januari.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/34395
Fosterprogrammering är ett begrepp som innebär att händelser i fosterlivet kan orsaka förändringar som påverkar kroppens funktioner och sjukdomsrisk hos den vuxna individen. Genom att studera utvecklingen hos kycklingar som utsatts för syrebrist under fosterutvecklingen kunde forskarna se sjukliga avvikelser i deras hjärtan. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physiology.
Höns är perfekta modelldjur för att studera effekten av prenatala förhållanden på hjärt-kärlfunktionen, eftersom kycklingembryot i sitt ägg inte påverkas av moderns kroppsmiljö.
Fysiologerna Jordi Altimiras och Isa Lindgren lade 308 broilerägg i kläckningsmaskiner med antingen normal eller syrefattig luft. Efter kläckningen och fem veckors uppväxt i normal omgivning blev de två grupperna av kycklingar vägda och undersökta. Resultaten visade att de som utsatts för syrebrist hade tecken på förstorat hjärta och avvikelser i vänster kammare som tydde på nedsatt pumpfunktion.
Brist på syre eller näring är exempel på negativa faktorer som begränsar fostrets tillväxt. Ett kvitto på detta är att ett foster föds litet för sin ålder. Relationen mellan låg födelsevikt och hjärtsjukdom i vuxen ålder är tidigare känd, men nu visar Altimiras och Lindgren vad som faktiskt händer på cellnivå: exponering för syrebrist programmerar en förändring som gör att hjärtcellernas receptorer för stresshormonet adrenalin blir mindre känsliga.
Artikel: Prenatal hypoxia programs changes in ß-adrenergic signaling and postnatal cardiac contractile dysfunction, av Isa Lindgren och Jordi Altimiras. American Journal of Physiology – Regulatory integrative and comparative physiology vol. 305 november 2013.
Labbet innebär en investering på cirka 10 miljoner kronor och finansieras av Mittuniversitetet, Tillväxtverket och Östersunds kommun. Den 8 meter höga och 23 meter långa väder- och vindtunneln kan återskapa både uppförs- och nedförsbackar samtidigt som en fartstyrd fläkt ska ge rätt luftmotstånd. Även dåligt väder i form av regn kan efterliknas. Det ger möjlighet att i en kontrollerad testmiljö prova sammansatta sport- och friluftsprodukter som tält och jackor samt att studera effekter på idrottsutövares fysiologi och biomekanik under realistiska väder- och vindförhållanden.
– Labbet ger möjlighet för nyskapande forskning och bättre förutsättningar för laborationer och examensarbeten inom utbildningen för maskiningenjörer med profilering mot sportteknologi. Forskare kan också göra idrott- och outdooranknutna experiment med högre validitet och relevans än vad som är möjligt i nuvarande inomhusmiljöer som saknar påverkan av väder och vind, säger Mats Ainegren, projektledare.
Att kunna testa funktionen hos sammansatta sport- och friluftsprodukter betyder en breddning av dagens testmöjligheter vid textillaboratoriet på Campus Östersund. Där är det möjligt att testa slitage, vattentäthet, UV-tålighet och dragstyrka hos olika material. Däremot saknas möjligheter att testa hela plagg och produkter. Det kan exempelvis handla om kläders ånggenomsläpplighet, vindtäthet eller luftgenomsläpplighet under olika grader av fysisk ansträngning och vindförhållanden. Andra funktioner som kan vara intressant att prova är skor, olika bärsystem, hur jackor och ryggsäckar fungerar ihop under vandring etc.
En stor nackdel vid dagens idrottstester inomhus är avsaknaden av luftmotstånd. Den bromsande kraften från vinden medför med stor säkerhet en påverkan på till exempel längdskidåkares och skidskyttars energiomsättning och åkteknik.
– Nu får vi möjlighet att exempelvis studera hur en längdskidåkare kan spara energi på att ligga bakom andra skidåkare för att kunna spurta om dem på upploppet, säger Mats Ainegren.
Labbet ska stå klart hösten 2014 på Campus Östersund och designen är resultat av ett samarbete mellan forskare vid Sportstech och universitetet i Loughborough, England.
– Speciellt små bäckar, vilka i den här studien endast utgjorde cirka fyra procent av den totala vattenytan, visade sig vara särskilt viktiga genom att släppa ut ungefär tio gånger så mycket kol som sjöar, säger Erik Lundin. Anledningen till detta är att bäckar generellt har höga koncentrationer av koldioxid, men också för att de är turbulenta vilket främjar gasutbytet med atmosfären.
En av våra största utmaningar i vår tid är att förstå effekterna av framtida klimatförändringar och dess bakomliggande orsaker. För detta krävs det mer kunskap om den globala kolcykeln men också hur den påverkas av ett förändrat klimat.
Erik Lundin visar i sin studie att sjöarna släppte ut en stor del av koldioxiden och metanet i samband med islossningen. Det beror bland annat på att organiskt material som bryts ner i sjöar på vintern bildar löst koldioxid och metan som sedan stängs inne under isen. När isen sedan bryts upp på våren släpps dessa lösta gaser ut, ibland så snabbt som inom några få dagar.
Studien visar också att två tredjedelar av avrinningsområdens kolförlust är via sjöar och bäckar, antingen genom utsläpp till atmosfären men också som löst organiskt och oorganiskt kol som transporteras med vattendragen nedströms.
Samtidigt som sjöarna släpper ut kol till atmosfären så fungerar de även som kolfällor genom att organiskt material som samlas på botten ackumuleras över tiden och bildar tjocka lager av sediment. Erik Lundin gjorde även en detaljstudie av sex arktiska sjöar, vilka jämfördes med litteraturdata med avseende på sjöars utsläpp relativt till ackumulationen av kol.
Resultaten pekar på att arktiska sjöar är effektivare kolfällor än varmare boreala sjöar. Det indikerar att i och med klimatet blir varmare så minskar nordliga sjöars kol inlagringsförmåga och vi kan räkna med större utsläpp av koldioxid och metan från våra nordligaste sjöar.
Även fast det länge varit känt att inlandsvatten är atmosfäriska källor av koldioxid och metan, samt begraver kol i sediment, så är de ofta förbisedda i regionala kolbudgetar. Dessa beräknas för att kunna göra bra uppskattningar av kolmängden inom olika geografiska områden, dels av befintliga mängder och dels för att kunna påvisa förändringar över tiden. Vilken praktisk betydelse har dina resultat?
– Man kan dra slutsatsen att man genom att ignorera inlandsvatten i regionala kolbudgetar överskattar landskapets kolupptag. Den här kunskapen är viktig när man gör prognoser av det framtida klimatet, men också när man beräknar klimatets feedback-effekter på kolcykeln, säger Erik Lundin.
Fältstudien utgick från Abisko naturvetenskapliga station och utfördes i området omkring Abisko.
Erik Lundin är uppvuxen i Härnösand. Grundutbildningen utfördes vid Umeå Universitet samt ett år som utbytesstudent vid the University of Alaska Fairbanks.
Om disputationen:
Fredagen den 31 januari försvarar Erik Lundin, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: The role of inland waters in the carbon cycle at high latitudes. Svensk titel: Betydelsen av inlandsvatten i den kolcykeln på höga latituder. Disputationen äger rum klockan 10:00 i sal KB3B1 (stora hörsalen) i KBC-huset. Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.
Fakultetsopponent är Dr. Robert Striegl vid National Research Program, U.S. Geological Survey, USA. Huvudhandledare är Jan Karlsson.
Avhandlingen är publicerad digitalt
Fokus inom programmet ”Indo-Swedish Innovation Call: Health and Disease Prevention” ligger på förstärkt samverkan mellan svenska och indiska aktörer genom finansiering av gemensamma forsknings- och
utvecklingsprojekt. Projekten ska främja både forskning och industri
samt bidra till ökad hälsa och/eller sjukdomsprevention.
Inom utlysningen, som är den andra inom samarbetet mellan VINNOVA, Vetenskapsrådet och Department of Biotechnology, Government of India (DBT), har parterna genomfört parallella utlysningar i respektive land.
I den svenska utlysningen får nio projekt finansiering med sammanlagt 40 miljoner kronor:
Aktiva gånghjälpmedel för äldre (SAATH), Peter Händel, Kungliga Tekniska högskolan, 5 miljoner.
Finansiär: VINNOVA
Att förklara proteinsyntesten i mykobakterier med hög effekt för riktad läkemedelsutveckling, Suparna Sanyal, Uppsala universitet, 3,9 miljoner. Finansiär: Vetenskapsrådet
Ett multiplext diagnostiskt test för XDR TB, Mats Nilsson, Stockholms universitet/Science for Life Laboratory.
Finansiärer: Vetenskapsrådet: 3,3 miljoner, VINNOVA: 285 000.
Hälsovård i förändring – Innovativa mHälsateknologier för främjande av bättre hälsa, Sara Eriksén, Blekinge tekniska högskola, 5 miljoner.
Finansiär: VINNOVA
Nya antiinfektiva terapier mot tuberkulos, Mikael Elofsson, Umeå universitet, 3,9 miljoner.
Finansiär: Vetenskapsrådet
Regenerativa proteser som alternativ till transplantation av donerade hornhinnor för behandling av blindhet, May Griffith, Linköpings universitet, 4,7 miljoner.
Finansiär VINNOVA
Silk2Heal – ett antimikrobiellt sårförband med sårläkande förmåga för diabetiska fotsår, Ekaterina Medvedev, Spiber Technologies AB, 5 miljoner.
Finansiär VINNOVA
Strategier mot antibiotikaresistens i Mycobacterium tuberculosis och Pseudomonas aeruginosa, Gunter Schneider, Karolinska institutet, 3,9 miljoner.
Finansiär: Vetenskapsrådet
Struktur- och funktionsstudier av sialinsyratransportörer och LPS-sialinsyrainkorporerande enzymer, Göteborgs universitet, 5 miljoner.
Finansiär: VINNOVA
– Men vår studie visar också att det lönar sig att sluta röka. Risken för grå starr kommer visserligen inte ner till samma nivå som för icke-rökare, men ju längre tid som gått efter rökstopp, desto mer avtar risken, säger Birgitta Ejdervik Lindblad.
Den studie hon arbetar med är en av de största i världen. Den bygger på en enkät bland män i Örebro län och Västmanland, som gjordes 1997. Alla män mellan 45 och 79 år fick frågor för att ge underlag för studier av hur olika livsstilsfaktorer påverkar olika kroniska sjukdomar, bland dem grå starr. Männen har sedan under tolv år följts upp vid ett par tillfällen i register över gråstarrsoperationer.
Sammanlagt var det 5 700 av dem som opererats under den tiden och forskarna fann således att de som slutat röka också avsevärt hade minskat risken att drabbas av grå starr
– Ju fler cigaretter som männen rökte per dag, desto längre tid tog det för risken att avta. Men även hos de män som rökte mer än 15 cigaretter per dag kunde man se en halvering av risken 20 år efter att de slutat.
Resultaten från den här studien har på kort tid väckt stor uppmärksamhet i hela världen. Studien har Birgitta Ejdervik Lindblad gjort tillsammans med Niclas Håkansson och Alicja Wolk vid Karolinska institutet.
– Man bör undvika att jämföra päron med äpplen säger han och pekar på det faktum att barn till invandrare på 1960- och 70-talen framför allt kommer från arbetarklass, medan majoritetsbefolkningens barn har sin bakgrund i såväl över- som medel- och arbetarklass.
Alireza Behtoui har granskat uppgifter om tusen barn/ungdomar med föräldrar födda i Turkiet och jämfört med lika många slumpvis utvalda barn/ungdomar till föräldrar födda i Sverige. Barnen med rötter i Turkiet har generellt en lägre utbildningsnivå än de infödda. Men om man också tar hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå finns inga skillnader alls, oavsett varifrån de kommer.
En liknande analys görs av hur väl de lyckas på arbetsmarknaden. Övergripande data visar att arbetslösheten är högre bland de med turkiskt ursprung. Men om flera faktorer förs in i analysen ändras bilden. När hänsyn tas till ålder och utbildningsnivå minskar skillnaden kraftigt. När dessutom föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden tas med försvinner den nästan helt. Återigen, om barnen med föräldrar födda i Turkiet jämförs med infödda barn i liknande omständigheter så finns inga påtagliga skillnader. Skillnaderna uppstår när de jämförs med befolkningen i sin helhet, konstaterar Alireza Behtoui.
På ett område kvarstår emellertid skillnaden, och det är lönenivå. Skillnaden minskar visserligen med faktorer som utbildningsnivå, kön och ”har barn”, men den är fortfarande signifikant. Unga med rötter i Turkiet får signifikant lägre löner än infödda.
Alireza Behtoui använder begreppet ”underordnad inklusion” (myntat av hans kollega Anders Nergaard) för att beskriva invandrarbarnens ställning: de är inkluderade i samhället, men i underordnade positioner. Flera förklaringar finns. Barnen har exempelvis gått i starkt segregerade skolor och har sociala nätverk som inte underlättar en stark position på arbetsmarknaden. Många av dem anser sig överkvalificerade för de jobb de har
– Vi vet att sociala kontakter är viktiga för att etablera sig på arbetsmarknaden. Många barn till invandrade saknar de rätta sociala kontakterna.
Å andra sidan har dessa barn ändå gått i den svenska skolan från start, de kan språket och de sociala koderna, konstaterar Behtoui. Han understryker också den svenska välfärdsstatens betydelse. Den har utgjort en barriär mot utanförskap hittills. Företeelser som hemlöshet, extrem fattigdom, långtidsarbetslöshet, kriminalitet och extrema låglönejobb bland etnifierade grupper är ännu så länge mycket mer begränsade i Sverige än exempelvis i USA, skriver han.
Artikeln har publicerats i tidskriften Ethnic and Racial Studies, med rubriken ”Incorporation of children of immigrants: the case of descendants of immigrants from Turkey in Sweden”.
Doktoranden Trandur Ulfarsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en serie studier undersökt de långsiktiga effekterna av traumatisk hjärnskada som orsakats genom yttre våld, till exempel vid en olycka eller misshandel.
Studierna, där totalt 280 svenska och isländska patienter följts upp 1-11 år efter skadetillfället, visar att det finns ett tydligt samband mellan hur snabbt patienter får tillgång till rehabilitering och hur bra de tillfrisknar.
– Vi ser att funktionsaktiviteten, det vill säga hur självständig patienterna är i sina dagliga aktiviteter och hur fort de kommer tillbaka i arbete, förbättras betydligt hos de som snabbt blir inskrivna till en rehabiliteringsmedicinsk enhet, säger Trandur Ulfarsson, som presenterar resultaten i sin avhandling.
Studierna visar också att en svår hjärnskada ofta leder till brist på tillväxthormon och sämre funktion i hypofysen, vilket kan ge den drabbade övervikt.
Den som är sjukfrånvarande eller arbetslös vid skadan har dessutom ofta en sämre funktions- och aktivitetsförmåga samt lägre livskvalitet flera år efter skadan.
Göteborgstudierna visar också att män som råkar ut för en svår traumatisk hjärnskada löper fem gånger högre risk att dö 10 år efter skadan, medan risken för kvinnor är åtta gånger högre. Dessa resultat bekräftar en studie som nyligen presenterades vid Karolinska Institutet.
Riskökningen kan förklaras av att sjukdomar och omfattande funktionshinder kvarstår flera år efter hjärnskadan.
– Det handlar både om komplexa fysiska och psykiska besvär och om en låg hälsorelaterad livskvalitet, säger Trandur Ulfarsson som presenterar resultaten i sin avhandling.
Sammantaget har studierna enligt Trandur Ulfarsson stor betydelse både för de som drabbats, för deras närstående och för sjukvården.
– En slutats är att en svår traumatisk hjärnskada bör betraktas som ett kroniskt medicinskt tillstånd, som kräver stöd och uppföljning i sjukvården under mycket lång tid. Våra studier ger ytterligare värdefull information som hjälper oss att förfina prognoser, optimera rehabiliteringsinsatser och utvärdera behandlingseffekter för dessa patienter, säger han.
Som konkreta åtgärder som skulle kunna öka långtidsöverlevnaden nämner Trandur Ulfarsson vikten av att få rehabiliteringsmedicinskt stöd vid rätt tidpunkt, särskilda insatser för de som är arbetslösa eller sjukskrivna före hjärnskadan, samt en funktionsundersökning av hypofysen för överviktiga personer.
Avhandlingen Predictors of long-term outcome after severe traumatic brain injury försvarades vid en disputation den 17 januari.
Forskarteamet vid Mittuniversitetet ska studera mötet mellan elfordon, elfordonsägare och laddinfrastruktur.
Parallellt med en introduktion av elfordon måste en fungerande laddinfrastruktur växa fram. Om användandet av elfordon ökar och laddinfrastrukturen byggs ut är det viktigt att undersöka samhällets attityder till infrastrukturen såväl som de enskilda bilisternas inställning och erfarenheter.
– En fråga som jag tycker är särskilt spännande att undersöka är hur utbyggnaden av infrastrukturen ska ske och vilka aktörer som vill investera i, driva och underhålla en teknik som förändras snabbt, säger Kristina Zampoukos, projektledare för forskningsdelen.
Vad tycker egentligen offentliga, privata och ideella aktörer om en ”grön korridor” mellan Trondheim, Östersund och Sundsvall? Hur påverkas områden som ligger utanför korridoren? Vilka är de potentiella sociala, ekologiska och ekonomiska effekterna? Vilka behov och önskemål har bilisterna? Forskarna hoppas med studien kunna bidra till att identifiera hinder och möjligheter när det gäller att åstadkomma en hållbar utveckling med elfordon.
– Det finns givetvis en stor potential i att vara en av de första testregionerna för den här typen av infrastruktur. Samtidigt ska infrastrukturen implementeras i stads- respektive landsbygd samt över nationsgränsen Sverige-Norge. Det ställer krav på samverkan och koordinering, säger Kristina Zampoukos.
”Laddinfrastruktur för elfordon längs Green Highway – en del av framtidens smarta elnät och hållbara transporter” pågår mellan oktober 2013 och maj 2015. Projektets totala budget uppgår till 24 miljoner kronor, varav forskningsdelen står för närmare 3,5 miljoner kronor.
Forskarteamet består också av Sandra Wall-Reinius och Dimitri Ioannides på turismforskningsinstitutet ETOUR vid Mittuniversitetet. Projektansökan har gjorts i samarbete med Jämtkraft AB och Sundsvall Elnät AB och består av två delar; en forskningsdel och en genomförandedel.
– Boken tar avstamp i ett humanistiskt perspektiv utifrån ämnena historia, arkeologi och antikvetenskap, men med ett tvärvetenskapligt komplement ger den även inblick i havens geologiska och oceanografiska skeenden, säger Katarina Streiffert Eikeland, arkeolog vid Göteborgs universitet och en av bokens två redaktörer.
En marin värld är ett samarbete mellan humanister och naturvetare som samlat sina texter under ett antal teman, oavsett ämnestillhörighet. Genom det tematiska upplägget blir havets betydelse för kommunikation och integration mellan människor i alla tider utifrån sociala, kulturella och ekonomiska perspektiv tydligt.
Det blir också påtagligt att det finns klara paralleller mellan händelser i historien och vad som sker i dagens globala samhälle. Miljöaspekter, lika aktuella idag som ur ett historiskt perspektiv, problematiseras i några av bokens bidrag.
– Bland annat presenteras Sveriges första miljödebatt på 1700-talet där frågan gällde i vilken utsträckning avfallet från sillsalterier och trankokerier skadade havsmiljön eller inte. Vår egen tids marina problem med övergödning av havet tas också upp, säger bokens andra redaktör, antikvetare Madelaine Miller vid Göteborgs universitet.
Andra frågor som belyses är skeppskonstruktioner, havet som rekreationsplats och folkförflyttningar över haven på grund av sociala, ekonomiska och/eller ekologiska orsaker, ämnen som är av yttersta vikt även idag.
– Idag vet vi att kunskapen om havet är viktig för att vi ska kunna förstå hur människan levt. Utifrån denna insikt vill forskarna ge exempel på hur vi kan resonera runt havet och dess betydelse för människans utveckling genom tiderna, säger Madelaine Miller.
Bokens specifika teman är tänkta att peka dels på mångfalden inom det maritima perspektivet, dels på förtjänsterna med tvärvetenskap – att det går att tala om samma saker utifrån olika ämneskompetenser.
Förhoppningen med En maritim värld är att skapa en plattform som stimulerar fram nya infallsvinklar runt temat hav, där det regionala ställs mot det globala, där historien ställs mot nutid och där olika discipliner, humaniora och naturvetenskap kompletterar varandra.
– Inte minst hoppas vi kunna öka samverkan mellan forskarvärlden och allmänheten i frågor som rör maritima teman, säger Katarina Streiffert Eikeland.
Européer tål mjölk i mycket större utsträckning än människor i andra världsdelar och man vet ännu inte fullt ut vad detta beror på.
De flesta av oss drack mjölk när vi växte upp. Vi lärde oss att det var den ultimata hälsodrycken. Den är fullpackad med näringsämnen som kalcium och andra mineraler, vitaminer, inklusive vitamin D, protein, fett och socker i form av laktos.
De flesta av oss drack mjölk när vi växte upp. Vi lärde oss att det var den ultimata hälsodrycken. Den är fullpackad med näringsämnen som kalcium och andra mineraler, vitaminer, inklusive vitamin D, protein, fett och socker i form av laktos.
I väst tar vi mjölkdrickandet för givet eftersom de flesta av europeisk härkomst som vuxna kan producera enzymet laktas och därmed spjälka sockret i mjölk, laktos. Detta är dock inte det vanliga i större delen av världen och var inte det vanliga hos våra förfäder under stenåldern. Tvärt om, genetisk data har visat att vuxnas förmåga att producera laktas har utvecklats under de senaste tiotusen åren, under stark selektion. Utan detta enzym kan mjölkdrickande leda till obehagliga sidoeffekter som uppsvälldhet, kramper, gasbildning och diarré, ett tillstånd känt som laktosintolerans.
Varför denna förmåga – känd som laktostolerans – har utvecklats så fort har varit lite av ett mysterium. Arkeologer och antropologer har visat att laktostolerans utvecklades hos befolkningar som höll sig med tamdjur och det är lätt att förstå varför. Det finns ingen vits att kunna spjälka laktos om du inte dricker mjölk.
Men varför var detta en sådan stor fördel för våra förfäder? I en artikel som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Molecular Biology and Evolution tar Oddný Sverrisdóttir vid Evolutionsbiologiskt centrum vid Uppsala universitet med kollegor oss med ett steg närmare svaret på frågan.
Under en lång tid trodde forskare och kliniker att den största fördelen med laktostolerans i Europa var att göra det möjligt för tidiga bönder att undvika konsekvenserna av kalciumbrist. Mjölk är en fantastisk källa till kalcium och där finns lite vitamin D också, vilket är nödvändigt för att människor ska kunna tillgodogöra sig kalcium. Tidiga jordbrukare, särskilt de långt norrut, borde också ha haft svårigheter att tillgodogöra sig tillräckliga mängder vitamin D från solen under en stor del av året. Den allmänna uppfattningen är att deras diet, som främst var baserad på spannmål, var fattig på vitamin D.
– För dessa tidiga jordbrukare kan mjölk ha varit den nya superfödan, säger Oddný Sverrisdóttir.
Men hur var det med våra kusiner i det soliga Spanien? Den största delen av året får de tillräckligt med solsken för att producera vitamin D och ändå är många laktostoleranta. Sverrisdóttir och hennes kollegor undersökte DNA från ben från tidiga spanska bönder och kunde inte hitta genen som orsakar laktostolerans hos européer (LCT -13910*T).
Att utvinna DNA från mycket gamla ben kan vara svårt eftersom DNA bryts ner över tid och proverna förorenas lätt av DNA från moderna människor som kommer i kontakt med dem (arkeologer, laboratoriepersonal osv.). Proverna som användes i denna studie har dock visa sig vara av mycket god kvalitet.
– Vi har jobbat med detta material i flera studier nu och DNA:t i dessa prover är mycket väl bevarat, säger Anders Götherström vid Stockholms universitet, medförfattare till studien.
För att undersöka hur mycket naturligt urval som behövdes för att driva upp laktostoleransen till dagens nivåer på den Pyreneiska halvön kontaktade Sverrisdóttir sin kollega professor Mark Thomas i London. Genom att använda datasimulationer kom de fram till att svaret var – väldigt mycket.
– Om det naturliga urvalet gynnar laktostolerans på en plats där människor inte har några problem att få i sig tillräckligt med vitamin D från solen, blir det tydligt att vitamin D/kalcium-förklaringen inte håller måttet. Hypotesen kan ha relevans i norra Europa men det är tydligt att den inte står för hela förklaringen, säger Sverrisdóttir.
– Laktostoleransens evolution är ett av de mest välkända och dramatiska exemplen på mänsklig evolution i närtid. En av ironierna med att forska om dessa frågor är att vi vet att det hände men vi förstår fortfarande inte riktigt varför, menar Sverrisdóttir.
Laktostolerans är allra vanligast i södra Sverige och på Irland. Givet att kalciumupptag inte står för hela förklaringen till att detta karaktärsdrag utvecklades så hastigt föreslår Sverrisdóttir och hennes kollegor en annan orsak:
Trots att de flesta europeiska bönder inte kunde spjälka laktos skulle de fortfarande ha kunnat äta fermenterade, jästa, mjölkprodukter som yoghurt och ost eftersom jäsningen omvandlar mycket av laktosen till fett. Men i tider av svält, som när skörden slog fel, hade dessa bönder troligtvis redan ätit upp alla sina jästa mjölkprodukter. Kvar att äta fanns då bara de mjölkprodukter som innehöll mycket laktos. Ätandet av dessa skulle ha orsakat de vanliga symptomen på laktosintolerans hos bönderna, som diarré. Om en frisk person drabbas av diarré är detta sällan livshotande men hos en mycket undernärd person kan tillståndet bli allvarligt. Svält kan alltså ha lett till perioder av väldigt stark selektion till fördel för de människor som kunde spjälka laktos.
Sverrisdóttir Oddný et al. (2014) Direct estimates of natural selection in Iberia indicate calcium absorption was not the only driver of lactase persistence in Europe, Molecular Biology and Evolution
Konceptet utvecklas av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tillsammans med Interactive Institute Swedish ICT och GR Utbildning samt pilotförskolor i Göteborg, Härryda, Kungälv, Trollhättan och Oskarshamn.
I de 6 pilotförskolorna har nu en referensmätning av förskolornas elanvändning påbörjats och kommer att pågå tom februari 2014. Därefter introduceras FörskoleVis koncept i förskolorna under en längre testperiod. Den uppmätta elanvändningen under referensmätningen kommer att jämföras med den elanvändning förskolorna har under testet av FörskoleVis koncept. Detta för att se hur stor effekt användningen av utbildningsmaterialet och det digitala verktyget har på förskolornas totala elanvändning.
– Tidigare studier om visualisering gällande energianvändning har främst fokuserat på hushåll, vilka visar en besparingspotential på ungefär 20 procent av elanvändningen. Det ska bli intressant att se hur mycket konceptet bidrar till ökad energikunskap och minskad elanvändning i förskolan! Säger Carolina Dolff, projektledare för FörskoleVis på SP.
I Göteborgs Stad deltar Lokalförvaltningen tillsammans med Skogshyddegatans förskola i Örgryte-Härlanda i satsningen.
– Det är ett tillfälle för oss att få reda på mer om hur vi använder elen i förskolan och inte minst vara med och påverka hur ett inspirerande pedagogiskt material tas fram på temat energi. Det ska bli spännande att testa konceptet i vår! Säger Maria Lönnergård, förskolepedagog.
Parallellt så genomförs även ett test i en förskola i Oskarshamn där elanvändande utrustning, så som torkskåp, kyl och frys, byts ut till bästa tillgängliga (energisnåla) produkter. Detta för att även utreda potentialen för minskad elanvändning genom att bara byta till energisnål utrustning.
Projektet pågår tom juni 2015 och det digitala verktyget och handledningsmaterialet ska därefter spridas så att det kan nyttjas av fler förskolor i landet.
Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen, Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen (tack vare försäljning av el märkt Bra Miljöval) och de deltagande kommunerna Göteborg, Härryda, Kungälv, Trollhättan och Oskarshamn.
Läs mer på www.forskolevis.se
Sara Chlot tar vattenprover under fältarbete i Boliden.
Forskning vid Luleå tekniska universitet (LTU) bidrar till att utveckla en modell som ska kunna simulera olika processer för omvandling av kväve som läckt ut i vattendrag. Utläckage av kväve från gruvverksamhet kan leda till övergödning. I en ny doktorsavhandling presenteras en möjlig lösning.
– En del av de resultat som jag fått fram har använts i utvecklandet av en modell med syfte att simulera kväveomvandlingsprocesser i sjöar och vattendrag, säger Sara Chlot, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet.
Hon doktorerade vid Avdelningen för geovetenskap och miljöteknik vid LTU där forskning kopplat till hela kedjan i mineralutvinning pågår. Sara Chlots miljöinriktade forskning är en viktig länk i den kedjan. Hon har i sitt arbete med avhandlingen kartlagt omfattning och eventuell negativ påverkan av kväveutsläpp, samt undersökt möjliga lösningar för minska utsläppen. I sin forskning har Sara Chlot genomfört provtagning i fält samt genomfört försök såväl i fält som i laboratorium.
– Vi har försökt kvantifiera hur mycket kväve som tas upp i växtlighet och hur mycket som genomgår olika omvandlingsprocesser eller bara lämnar systemet. Baserat på den kunskapen har vi undersökt möjligheter för att stimulera de processer som leder till naturlig kväverening, säger hon.
När nya gruvor öppnas i snabb takt som en följd av gruvboomen i Sverige och övriga världen blir miljökonsekvenserna mer uppenbara. Därför är forskning på området avgörande för att kunna garantera en säker och hållbar utveckling inom området.
Sara Chlot arbetar för närvarande som vattensamordnare för Bottenvikens vattendistrikt vid Länsstyrelsen i Norrbotten.
– Vi ser verkligen fram emot att fördjupa vårt samarbete med KTH för att därigenom ytterligare stärka forskningens roll i samhället. KTH är det första universitet i Sverige som SEI skriver samarbetsavtal med, säger Johan Kuylenstierna, vd för Stockholm Environment Institute.
Det nya institutionella samarbetet omfattar utbildning, forskning och innovation. Avtalet skapar också goda förutsättningar för kommunikation av spännande forskningsresultat till företagsledare, forskare och politiker, i Sverige och globalt.
– SEI och KTH har samverkat i 20 år inom miljöforskning och hållbar utveckling. Vi tar nu ett helhetsgrepp för strategisk samverkan inom några specifika nyckelområden, säger Måns Nilsson, forskningschef på Stockholm Environment Institute.
Dessa nyckelområden omfattar exempelvis forskning inom hållbar konsumtion och produktion, hållbar utveckling, energisystem och energipolitik, samt policyanalys.
SEI har sedan fem år tillbaka ett nära samarbete med KTH kring forskning i Arktis. Ett projekt har resulterat i boken Media and the Politics of Arctic Climate Change. When the Ice Breaks. Idag lanseras boken på ett seminarium arrangerat av Stockholm Environment Institute.
– Internationella energi- och vattenfrågor, klimatforskning i Arktis, policyanalys och internationell samhällsstyrning är några av de områden där vi kommer att satsa på ett starkt samarbete, säger Måns Nilsson, forskningschef på Stockholm Environment Institute.
Samarbetet mellan SEI och KTH förväntas inte bara vara givande för enskilda forskare som är engagerade i forskningsprojekt. Det är också en viktigt pusselbit för fördjupad kunskap och ökad synlighet genom gemensamma publiceringar och seminarier.
– Vi på Stockholm Environment Institute får nu tillgång till unga forskare och studenter, och KTH kan samtidigt dra nytta av våra policynära kontakter och vår internationella närvaro, avslutar forskningschef Måns Nilsson.
