Haven speglar förändringarna av koldioxid (CO2) i atmosfären. När halten koldioxid ökar blir havsvattnet surare och hotar välbefinnandet av havets organismer.

Gasen kan kväva fisken
Koldioxid är också av stort intresse för vattenbruk och fiskindustrier eftersom den i stora mängder kan orsaka kvävning av den odlade fisken.

– Vi har utvecklat en ny metod för att mäta koldioxid i havsvatten som kommer att bidra till bättre förståelse av de processer som leder till förändringar av koldioxid i vattnet, säger, Dariia Atamanchuk, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Har utvecklat nytt mätinstrument
Det tryck som koldioxidgasen utövar är en av de parametrar som beskriver mängden löst oorganiskt kol i vatten och det är den parameter, som faktiskt mäts av den sensor forskarna utvecklat.

– Vår strategi för utvecklingen av en ny sensor grundar sig på idén att använda en välkänd och pålitlig teknik av syremätning och anpassa det för våra ändamål. Vi har ändrat sensorn så att den istället för att mäta syre mäter koldioxid.

Utveckling av det nya instrumentet för att mäta trycket av koldioxid har sina utmaningar. Gasen måste skiljas från vattnet innan mätningarna, och instrumentet ska kunna mäta mycket små mängder koldioxid.

Kontinuerliga mätningar viktigt
Det finns också ett behov av att mäta koldioxidgasen fortlöpande under långa tidsperioder för att beskriva den förändring som sker i havet från år till år och som är en följd av klimatförändringar.

– Då kan vi observera när koldioxidnivåerna för till exempel fiskodling blir farligt höga.
Koldioxidsensorn har använts i vetenskapliga studier av Koljöfjorden i Bohuslän. Studierna omfattade bland att upptäcka när vårblomningen börjar, hur länge den varar, och hur den påverkar koncentrationerna av löst oorganiskt kol och syrgas, samt förhållandet mellan dessa ämnen. En annan viktig tillämpning av sensorn var att upptäcka av koldioxidläckage till havsvatten från platser där gasen lagrats, så kallade Carbon Capture Storage.

– Vi fortsätter att arbeta på att ytterligare förbättra sensorn, så att den till exempel kan mäta extremt små förändringar av koldioxid. Vi hoppas att sensorn kommer att bli ett användbart verktyg för forskare och att den kommer att bidra till att besvara många aktuella forskningsfrågor.

Avhandlingens namn: Development and use of an optical pCO2 sensor in marine studies
Handledare: Prof. Per Hall and Assoc. Prof. Anders Tengberg?
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/33847

Avhandlingsarbetet har genomförts inom ramen för forskningsområdet vårdvetenskap som innebär att fokus varit riktat mot att skapa ny kunskap för ett vårdande som kan bidra till hälsa och välbefinnande.  

I en högteknologisk och främmande miljö ska patienterna hantera tvehågsenheten i att vilja överlämna sig i vårdarnas händer samtidigt som viljan att ha kontroll över situationen är påtaglig. Resultatet visar att det uppstår en spänning och en balansgång mellan att överlämna åt vårdarna att behandla kroppen som objekt och att våga tillåta sig själv ta plats som subjekt. Patienterna uttrycker en önskan om att bli sedda och bekräftade samtidigt som det finns ett behov av att vara osynlig och att inte utgöra ett hinder för vårdarna. En filosofisk belysning av patienternas situation och deras upplevelser av att inte ha full tillgång till sina bedövade kroppsdelar visar hur viktigt det är att anestesisjuksköterskan finns i den vakna patientens omedelbara närhet. Genom närhet skapas möjligheten till ögonkontakt, kommunikation och interaktion vilket stärker patienternas välbefinnande under pågående operation.

Avhandlingens resultat har sammanförts i en modell med syftet att tillföra kunskap om hur vårdaren kan stödja och stärka den vakna patientens välbefinnande genom närhet, interaktion och kommunikation. Denna kunskap bidrar på så sätt såväl till vårdvetenskapens teoriutveckling som vårdpraxis.

FAKTA
Avhandlingen ”Att vara vaken under operation i regional anestesi. Från patienters upplevelser till en vårdande modell” försvaras vid en offentlig disputation den 13 december 2013. Opponent är bitr. professor Åsa Engström, Luleå tekniska högskola. Avhandlingen kan beställas via lupress@lnu.se”>lupress@lnu.se

Ann-Christin Karlsson är sjuksköterska med mångårig erfarenhet från dialyssjukvård på Gotland. Hon är anställd som universitetsadjunkt vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona.

Tiden från 1960-talet och fram till 1990-talet utmärks av en strävan i gymnasiereformer mot att ungdomar i olika utbildningar ska få en alltmer gemensam kärna av kunskaper. Genom gymnasiereformen Lpf 94 infördes gemensamma kärnämnen, däribland engelska, som skulle ge alla ungdomar gemensamma allmängiltiga kunskaper. Tiden efter 1990 och fram till 2009 präglas dock av en gradvis omorientering bort från en gemensam kunskapsbas mellan gymnasieprogram.

I en avhandling från Linnéuniversitetet visar Jan Berggren att såväl policytexter efter 1990 som ungdomar och lärare har en gemensam strävan efter kunskapsfördelning mellan gymnasieprogram. Medan utbildningspolicy motiverar en anpassning av kunskap i gemensamma ämnen till programmens inriktning främst utifrån att yrkesungdomar inte uppnår målen i kärnämnena, så uttrycker både lärare och ungdomar att ungdomar har behov av kunskap i engelska som anpassats till det liv som de kan förväntas komma att leva. Yrkesungdomar ska därför erbjudas kunskap som anpassats för användning i specifika yrkes- och vardagssammanhang, medan ungdomar på studieförberedande program ska erbjudas kunskap som tillåter kommunikation i olika sammanhang, såsom skrivande av argumenterande texter. Den eftersträvade kunskapsfördelningen innebär att ungdomar på yrkes- respektive studieförberedande program blir ojämlikt rustade inför framtida sammanhang såsom högre utbildning och livet som medborgare med offentliga samtal. Maktrelationer skapas mellan ungdomar på olika program som inverkar på deras livschanser.  

I ett uppföljande steg ställs analysresultaten av Lpf 94 i relation till vad som uttrycks i utbildningspolicy inför den senaste reformeringen av gymnasieskolan, GY 2011. En central poäng är att utbildningspolicy inför GY 2011 uttrycker ett tydligt krav på att skolan ska åstadkomma åtskillnad av kunskapsurval mellan program. Med utgångspunkten i att kunskap ger förmåga att handla antyder detta att ungdomar på olika program förbereds än tydligare för olika möjlighet att handla i sociala sammanhang. En konkret återverkning som kunskapsfördelningen har för yrkesungdomar är att de inte längre med självklarhet erhåller grundläggande behörighet till högskolestudier.   

I studiens avslutning diskuteras vad en förändrad fördelning av kunskap mellan program skulle kunna innebära. En tanke som framförs är att kunskap och undervisning även på yrkesprogram kan få omfatta principiella diskussioner och författande av texter för medborgerligt deltagande rörande allmängiltiga ämnen såsom samhällsfrågor eller miljöfrågor. På denna väg skulle då alla gymnasieungdomar erbjudas både ämnesfördjupande och medborgarförberedande kunskaper.

Jan Berggren, fil. mag. i pedagogik är verksam dels vid Linnéuniversitet, dels som gymnasielärare i engelska och har många års erfarenhet av läraryrket. Handledare för avhandlingen är professor Per Gerrevall och docent Stefan Lund, båda verksamma vid Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser” försvaras offentligt 13 december. Opponent är professor Dennis Beach, Göteborgs universitet.
Avhandlingen går att beställa från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se”>lupress@lnu.se.

Forskare har i tidigare undersökningar funnit att fullkorn verkar skydda mot tjocktarmscancer. Den kunskapen är emellertid baserad på information genom enkäter. Nu har forskare från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i samarbete med bland annat danska cancerforskare i en stor europeisk studie påträffat ett ämne som kan mätas i ett blodprov, och som visar hur mycket fullkorn man har ätit. Det tyder på att personer med en förhöjd nivå av detta ämne i blodet och som visar att man har ätit mycket fullkorn har en lägre risk att utveckla tjocktarmscancer.

För några år sedan slogs det fast att kostfibrer skyddar mot tjocktarmscancer och att i synnerhet fullkornsfibrer har gynnsamma effekter. Fullkorn är vår viktigaste källa till kostfibrer och flera undersökningar har också pekat i riktning mot att personer som äter mer fullkorn löper mindre risk att utveckla tjocktarmscancer. Ett genomgående problem med tidigare undersökningar är, att intaget av fullkorn är svårt att mäta precist. I tidigare undersökningar har man bara fått kunskap via enkäter, men det kan vara svårt för deltagarna att säga exakt hur mycket fullkorn man har ätit och det kan vara stora skillnader i fullkornsinnehållet till exempel i olika slags rågbröd.

I skalet på råg och vete finns en grupp ämnen som heter alkylresorcinoler. När man producerar fullkornsmjöl tas skalet med, därmed också alkylresorcinolerna. Vitt mjöl, däremot, innehåller inte alkylresorcinoler. Dessa ämnen är mycket stabila, varken bakning eller matsmältning påverkar dem och de rör sig från tarmen över i blodet. Därför kan blodets innehåll av alkylresorcinoler användas som en biomarkör för hur mycket fullkorn man har ätit.

Forskare från danska Kraeftens Bekaempelse (danska cancerfonden) har lett ett forskningsprojekt tillsammans med bl a SLU-forskare där man har använt blodprover från en av världen största befolkningsundersökningar, European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition, där en halv miljon europeiska män och kvinnor ingår. De har alla lämnat blodprover och fyllt i enkäter om kost och livsstil. Blodets innehåll av alkylresorcinoler har mätts hos 1 372 personer som utvecklat tjocktarmscancer och som jämförelse hos 1 372 personer som inte har utvecklat cancer. Slutsatsen blev att personer med en förhöjd nivå av alkylresorcinoler i blodet löpte en lägre risk att utveckla tjocktarmscancer. Undersökningen är publicerad i den erkända vetenskapliga tidskriften Journal of the National Cancer Institute.

– Det unika med denna studie är att vi använt en oberoende metod som visar att ett högt intag av fullkornsbaserade livsmedel verkar ge ett skydd mot tjocktarmscancer, säger Rikard Landberg, forskare vid institutionen för Livsmedelsvetenskap vid SLU. Vi hoppas nu att metodiken att mäta fullkornsintag med en blodmarkör kan användas i flera epidemiologiska undersökningar av den här typen, för att på så sätt öka studiernas tillförlitlighet.

Det är SKL – Sveriges kommuner och landsting – som i en bred satsning vill utveckla arbetet inom socialtjänsten. Forskarna inom forskningsmiljön Forskning och ekonomi för folkhälsans praktik, policy och politik, FEF – 3P, har fått stöd för att i tre delstudier följa och samla kunskaper från projektet för att det sedan ska höja kvaliteten på socialtjänstens arbete. Barn i missbruksfamiljer har ofta en utsatt vardag och riskerar att senare i livet själva hamna i problem.

Barnen glöms bort
–  I en studie, som SKL gjorde 2012, konstaterades det att 60 procent av alla inom socialtjänstens missbruksvård också har barn. Men barnen blir inte uppmärksammade i den utsträckning som behövs och nu vill SKL öka samverkan mellan barn- och vuxenvården, berättar professor Charli Eriksson vid Örebro universitet. Vår uppgift som forskare är att finna former för kunskapsutveckling av det praktiska arbetet.

Sedan 2011 satsar staten varje år pengar för att utveckla insatserna till barn och familjer i riskzonen genom samverkan mellan praktiker i kommuner och landsting och forskare vid olika lärosäten. I detta arbete ingår Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och SKL. Satsningen omfattar bland annat ett engagemang för unga inom familjer med problem, som socialtjänsten får kontakt med. För att bidra till ny forskning inom området har forskarna i Örebro skapat forskningsprogrammet Kunskapsutveckling för ökad samverkan mellan barn & vuxenvård inom socialtjänsten.

Erfarenheter sprids
Tack vare att så många kommuner från många län finns med kan kunskaper om vad det är som hindrar och vad är det som främjar bra resultat av socialtjänstens arbete spridas i större skala. Praktiker, personer som arbetar inom socialtjänsten, kommer att finnas med i projektet som medforskare. De kommer att samla in erfarenheter och också arbeta med att sprida kunskaper bland kolleger.
–  Vi har väldigt lite av kollegial granskning av vad det är som fungerar bra eller inte. Det finns också stora variationer mellan olika kommuner hur man arbetar och vilken organisation man har. Här följer vi en process under nästan två år och kan se vad det är som gör skillnad.
Forskning visar stora skillnader i effektivitet mellan olika former av förändringsarbete. Exempel från skolan visar att teoretiska föredragningar och diskussion är sämst, demonstrationer fungerar något bättre, rollspel är ytterligare effektivare men allra bäst är coaching i klassrummet. Sådana erfarenheter vill man ta med sig här för kunskapsöverföring och -utveckling.
Bestående resultat

En poäng med att det är så många kommuner inblandade – över 40 – är att man inte bygger upp en liten projektorganisation med särskilda pengar, som pågår under en begränsad tid och sedan rinner ut i sanden när pengarna och projektetet är slut.

I den första delen av projektet ska man utveckla en modell för det som kallas participatorisk (deltagande) forskning, en interaktiv arbetsform där forskarna tillsammans med olika parter planerar och diskuterar uppläggning och resultat. Andra delen studerar hur man skapar strukturer för att samverka kring förebyggande arbete för barn i missbruksmiljöer och i en tredje del ser man vad som genomförts och vilka resultat det gett.

–  Syftet är att bidra med kunskaper om hållbara processer för att samverka kring barn och familjer i riskzonen, säger Charli Eriksson.

I avhandlingen “Same, same but different, Lesbian couples undergoing sperm donation” studeras och jämförs kvaliteten i parrelationen, psykisk hälsa och föräldrastress hos lesbiska och heterosexuella par som genomgår assisterad befruktning. Studien har genomförts vid starten av behandling med assisterad befruktning och efter avslutad behandling cirka 3 år senare.

– Man vet sedan tidigare att tiden från att man planerar att skaffa barn fram till det första året efter barnets födelse är en särskilt skör tid. Att genomgå assisterad befruktning kan göra denna tid extra utsatt. Lesbiska par är dessutom en ny grupp av patienter och föräldrar i Sverige som vi hittills inte har mycket kunskap om, säger Catrin Borneskog, barnmorska och doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala Universitet.

Studien visar att de lesbiska paren är nöjda med sina relationer. De har en god psykisk hälsa och rapporterar låg föräldrastress. Kvaliteten på deras relationer är också högre jämfört med de heterosexuella IVF-paren.

– Dessa fynd är särskilt viktiga då assisterad befruktning till samkönade par i många länder inte är tillåten eller tillgänglig för lesbiska par, säger Catrin Borneskog.

Tillfredställelsen med parrelationen minskar dock hos båda grupperna när man jämför den första mätningen med mätningen efter avslutad behandling.

När föräldrastress hos lesbiska jämförs med heterosexuella som genomgått IVF-behandling och en grupp med spontant gravida föräldrar, visar de lesbiska paren de lägsta nivåerna av föräldrastress jämfört med de andra grupperna. Resultaten visar också att mammor upplevde mer föräldrastress på skalan ”rollbegränsning” än vad medmammor och pappor gjorde. En utökad analys visar ett tydligt samband mellan hög nöjdhet med parrelationen och låg föräldrastress.

Avhandlingen ingår i den svenska nationella multicenterstudien om köncellsdonation.  Studien är en psykosocial långtidsuppföljning av IVF-behandling och ägg- och spermiedonation i Sverige där både donatorer och mottagarpar ingår. Från början ingick 165 lesbiska par och 151 heterosexuella par och i den avslutande studien ingick även par med en spontangraviditet. Data insamlades via enkäter.

Disputationen äger rum den 13 december.

Kundorientering, resultatuppföljning, lagstiftning, miljömål, benchmarking, budget i balans, professionella omdömen, samverkan och brukarinflytande; det är ett komplext styrningslandskap som kommunala chefer på operativ nivå måste handskas med.

Många vill vara med och utöva inflytande över verksamheten. Inte sällan lämnas chefen ensam med att prioritera bland otydliga och ibland motstridiga mål.

– Ledarskapslitteratur och ledarskapsutbildningar fokuserar främst på chefen som individ, hur chefen kan lära sig att hantera stress eller motivera sina medarbetare, säger Lisa Björk, Göteborgs universitet

I en situation där många tvekar inför att ta uppdraget som operativ chef i kommuner och landsting ville hon undersöka de organisatoriska förutsättningar kommunala chefer har för att hantera en komplex arbetssituation.

Lisa Björk visar i sin avhandling bland annat att chefer som arbetar i organisationer med otydlig styrning måste handskas med arbetsuppgifter som upplevs som orimliga och onödiga, och att de gör det i högre grad än kollegor i organisationer med tydlig styrning. Den typen av illegitima arbetsuppgifter kan i sin tur leda till stress och missnöje med den egna insatsen.

– Jag har pratat med chefer som måste rapportera in uppgifter till tjugo olika digitala uppföljningssystem, chefer som själva får ta itu med toaletthaveri eftersom vaktmästarfunktionen är utlokaliserad, eller som måste lägga in en order i ett datasystem innan de kan hämta sig en penna i förrådet. De uppgifterna upplevs så klart som påfrestande i en redan pressad arbetssituation, menar Lisa Björk.

Avhandlingen visar också att chefer inom traditionellt kvinnodominerade områden, som vård/omsorg och förskoleverksamhet, bedömer de organisatoriska förutsättningar som sämre än vad chefer gör inom mer ”manliga” områden, exempelvis gymnasieskola och teknisk verksamhet.

– Forskning och debatt fokuserar gärna på individuella skillnader i kvinnligt och manligt ledarskap. Jag synliggör istället hur den sociala ojämlikheten mellan könen har satt sig i väggarna i ´genusmärkta´ kommunala organisationer. De organisatoriska förutsättningarna är systematiskt sämre i traditionellt kvinnliga verksamheter, konstaterar Lisa Björk.

FAKTA
Materialet till avhandlingen är insamlat inom ramen för projektet CHEFiOS och består i både intervjuer och enkäter med kommunala chefer. CHEFiOS är ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan Göteborgs universitet och sju kommuner i Västsverige. Syftet är att ta fram kunskap och metoder för chefs- och organisationsutveckling. Projektet pågår mellan 2008 och sommaren 2014.

Om avhandlingen: Contextualizing managerial work in local government organizations Avhandlingsförfattare: Fakultetsopponent: Stefan Tengblad, Högskolan i Skövde.
Avhandlingen kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/34265

Professor Markus Heilig är idag forskningschef vid NIAAA, USA:s ledande alkoholforskningsinstitut i Washington DC. Efter ansökan från Linköpings universitet har Vetenskapsrådet (VR) beslutat stödja rekryteringen med 130 miljoner kronor över tio år. Det är det största enskilda forskningsbidraget någonsin till LiU. Samtidigt bidrar Linköpings universitet och Landstinget i Östergötland med över 70 miljoner kronor.

Det forskningscentrum Markus Heilig planerar i Linköping – Center for Translational Psychiatric Research – är inspirerat av hans nuvarande arbetsplats på NIH i Washington DC. Här ska prekliniska och kliniska forskare jobba nära läkare och patienter i vårdmiljön.

– Det ger möjlighet att snabbt utveckla prekliniska upptäckter till klinisk behandling, och åt andra hållet ta ett problem som dyker upp i vården till forskningen, säger Markus Heilig.
Grunden till centrumet är redan lagd i och med det kontaktnät av forskare han har byggt upp under två år som gästprofessor vid Linköpings universitet.

– Vi hoppas bli en magnet för begåvade studenter som vill ge sig i kast med den medicinska vetenskapens ”last frontier”, säger Markus Heilig.

– Det är ett mycket glädjande besked och en oerhört värdefull rekrytering för Sverige och för Linköpings universitet, säger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.

Professor Markus Heilig är en världsledande och mycket citerad forskare inom sitt område och han kommer att kunna bygga upp en forskningsmiljö för att ta fram nya rön inom beroendeforskningen och skola in nya unga forskare i området.
Även landstingsdirektör Barbro Naroskyin gläds över bidraget från VR.

– Ett oerhört positivt besked. Satsningen innebär en bra förstärkning av psykiatrin för universitetssjukhuset,  i landstinget och vår sjukvårdsregion, säger hon.

Psykiska störningar innefattande beroende och missbruk är bland de främsta förebyggbara orsakerna till död och funktionshinder i världen. Även om avsevärda framsteg gjorts inom vissa områden av den psykiatriska forskningen, finns stora medicinska behov. En viktig del av den forskning Markus Heilig kommer att bedriva handlar om att finna individuella behandlingar matchade mot både genetiska variationer och skiftande livsomständigheter.

Bidrag för internationell rekrytering av framstående forskare

Kan man återställa ett område med jordbruksmark och naturskog där marken blivit obrukbar och träden huggits ned genom att kombinera trädplanteringar och jordbruk och samtidigt både öka matproduktionen och skydda ekosystemen? Och hur förändras genusrelationer i hemmet och i samhället när grödan Kassava, en av Afrikas viktigaste stapelgrödor, går från att vara en produkt som odlas för hushållsbruk till att bli en del i värdekedjan som säljs vidare på marknaden? Om detta handlar några av de sju projekt som tillsammans beviljats totalt 32 miljoner kronor för åren 2014-2017 av Formas och Sida.

– Projekten som beviljats medel är spännande och handlar om allt från genusfrågor till kolbrytning och konflikthantering i Afrika och Asien. De frågor som ska studeras är komplexa och kräver ett brett angreppssätt. Syftet med utlysningen var att stärka forskning som kan bidra till en hållbar

användning av naturtillgångar, från en naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig samt humanistisk synvinkel, vilket dessa projekt gör, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas. 

– Utlysningen vände sig till unga forskare som nyligen avlagt doktorsexamen för att de ska kunna vidga sina vyer och besöka nya forskningsmiljöer. De förväntas utveckla sin akademiska karriär genom att utvidga sina nätverk, arbeta med nya forskningsfrågor och lära sig nya forskningsverktyg.

Bakgrund
I juli utlyste Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) bidrag till nya forskningsprojekt inom samhällsvetenskap, humaniora samt  naturvetenskap. Det övergripande syftet var att bidra till utveckling av ny kunskap för att stödja global hållbar utveckling samt för att främja ett kapacitetsbyggande, långsiktigt samarbete mellan svenska forskare och forskare i låginkomstländer. Projekten skulle behandla hållbarhet med avseende på användning och förvaltning av naturtillgångar, ökad jordbruksproduktion och miljöförvaltning i låginkomstländer.

Namn på forskare och beskrivning av de sju projekt som beviljats medel nedan:

Patrik Oskarsson, Göteborgs universitet, +46 763 25 30 00

Hur kan framtida hantering av kolgruvor påverka klimatförändringar, konflikthanteringar och lokala ekonomier i Indien och Mocambique? I två fattiga områden med stora koltillgångar – Jharhand i Indien och Tete i Mocambique, ska forskarna undersöka möjligheterna att nå en långsiktig hållbar användning av kol. Nationella intressen och lokala protester mot kolbrytning i Indien har föranlett indiska företag att investera i kolgruvor i Mocambique för att därifrån exportera kol till stålverk i Indien. Kol är en intressant resurs att studera pga dess stora markanvändning i ett område där befolkningen lever på det som jorden kan ge. En annan viktig aspekt är kolets kopplingar till koldioxidutsläpp och storskaliga globala klimatförändringar. En tredje angreppspunkt är att kol kan bli en ekonomisk resurs som lokala och nationella intressen, inklusive rebellrörelser vill ha kontroll över då den ger ökat inflytande. Fältarbete ska ske på plats i Indien och Mocambique för att i detalj studera kolprojekt men också på högre nivå för att se hur beslutsfattande, resurshantering och ekonomin kring kol på regional nivå fungerar.  Skapa motståndskraftiga landskap – möjligheter att restaurera degraderad och sårbar mark med integrerat jord- och skogsbruk.

Matilda Palm, Chalmers, +46 31 772 34 53

Kan man genom att kombinera trädplanteringar och jordbruk på försämrad mark både öka matproduktionen och skydda ekosystemen? Det stora befolkningstrycket i många delar av världen ger en skev fördelning av tillgångar och marken i dessa områden brukas för hårt. Naturen pressas att leverera jordbruksprodukter och bioenergi vilket ofta leder till att skogar huggs ned och mark-kvaliteten försämras. Detta minskar produktiviteten. Vanligtvis försöker man återställa marken med trädplanteringar vilket ger ett näringsrikt jordlager. Det räcker dock inte för att återställa ekosystemen med de ekosystemtjänster som gått förlorade. Genom att använda sig av ett integrerat jord- och skogsbruk, dvs genom att kombinera trädplanteringar och jordbruk ökar möjligheten att återställa mark som erbjuder en variation av både ekonomiska tjänster och miljömässiga tjänster som ekosystemtjänster. Studien utgår från befintlig vetenskaplig litteratur och fältarbete i Indien och Vietnam där effekten av en sådan restaurering ska undersökas. Resultatet av forskningen ska publiceras i manualer till lokala beslutsfattare och markägare.

Kristin Piikki, Sveriges lantbruksuniversitet, +46 51 16 72 22

Marken är en viktig naturresurs för en hållbar och säker livsmedelsproduktion. För att kunna bruka marken på ett långsiktigt hållbart sätt och för att kunna ta fram säkra råvaror behöver odlare ta beslut baserade på markens och jordens genskaper och förutsättningar vilket kräver omfattande information. Kan man genom att mäta markens egenskaper få ett hållbart jordbruk och därmed en ökad livsmedelsproduktion i Afrika?  Söder om Sahara är markens produktivitet beroende av markens vattenhållande förmåga och mängden av organiskt kol. Med nya digitala mätmetoder via fjärranalys, ska grundliga undersökningar av jordens och markens egenskaper utföras. Information som tas fram, ska användas för att hjälpa lokala användare av marken att förutsäga vilka grödor som passar i framtida odlingsområden i Östafrika vid olika klimatscenarier. Workshops kommer att anordnas för att utbilda växtodlingsrådgivare.

Sahar Dalahmed, Sveriges lantbruksuniversitet, + 46 18 67 16 61

Vad händer med läkemedelsresterna när de lämnar våra kroppar och hamnar i miljön? Med spridningen av läkemedel ökar mängden av läkemedelsrester som cirkulerar i samhället, vilket innebär ett ökat hot mot vår miljö och de ekosystemtjänster som naturen erbjuder. I Europa pågår
omfattande forskning om vilken inverkan restsubstanserna har på mark, växter och vatten. Men hur ser det ut i Indien och Ghana? Här används ofta läkemedel fel samt blandas med vanligt avfall och vanligt avloppsvatten renas knappt alls. Trots detta, används avloppsvatten i dessa regioner i växtodlingen, då rena och billiga alternativ saknas. Kommer läkemedelsresterna ackumuleras i
jorden eller hamna i grundvattnet? Leder det till att mikroberna i vattnet blir resistenta mot läkemedel? Målet med undersökningen är att undersöka förekomst av läkemedelsrester i jordbruksmark och växter i samband med bevattning med avloppsvatten samt att föreslå enkla och billiga lösningar för att minska belastningen av läkemedelsrester i odlingsmarken.

Maria Johansson, Stockholms universitet, +46 70 262 22 90

I afrikanska betesskogar försöker forskarna att minska växthuseffekten genom att minska ökningen av koldioxidutsläpp som uppstått genom att skogar huggits ned och använts till betesmarker. Detta sker genom att skogar restaureras för att öka kolinlagringen i jorden och därmed minska koldioxidutsläpp. Lokalbefolkningen får betalt för utebliven vedproduktion och bete, samt gynnas dessutom genom ökade ekosystemtjänster som blir av skogsplanteringar såsom bland annat ökad infiltrering av regnvatten och pollinering. Risken med dessa restaureringar är dock en ökad brandrisk på grund av bränsleansamlingar och eventuellt socialt missnöje som leder till vådabränder. Dessutom har dessa försämrade skogar under lång tid använts som betesmarker och därigenom fått ett historiskt värde som går förlorat i och med restaureringen. Forskarna försöker hitta tröskelvärden som tar hänsyn till brandrisken med olika vegetationer. Resultaten kommer att bistå förvaltare och i skötselbeslut för att minimera framtida brandrisker och för att öka förståelse för kolinlagring i ett socioekonomiskt perspektiv.

Frida Miriam Karlsson, Sveriges lantbruksuniversitet, +46 70 410 17 26

Hur minskar man antalet skadegörande insekter, ökar deras naturliga fiender och därmed minskar risken för att bönderna i Västafrika förlorar sina mangoskördar? Mangofrukterna angrips av fruktflugor från familjen Tephrithidae. Fruktflugor från denna familj orsakar stora skördeförluster för många bönder och är en av världens allvarligaste skadegörare i frukt och grönsaker. Forskarna vill studera hur böndernas odlingsteknik och landskapets vilda växter indirekt och direkt påverkar parasiteringsgraden hos dessa fruktflugor och relatera detta till grödor, ogräsrensning, jordbearbetning, sanitetsmetoder, växter i omgivningen och se vilka faktorer som gynnar eller missgynnar naturliga fiender till fruktflugan.

Johanna Bergman Lodin, Sveriges lantbruksuniversitet, + 46 739 46 27 85

Hur förändras genusrelationer i hemmet, i samhället när grödan Kassava går från att vara en produkt som odlas för hushållsbruk till att bli en del av en värdekedja där den säljs vidare på marknaden? Kassava är en av Afrikas viktigaste stapelgrödor. Det är även den billigaste kalorikällan på kontinenten med mycket kolhydrater och protein och vitaminer. Kassavan är en tålig gröda som tål allt mer opålitliga regn och alltmer oförutsägbara världsmarknadspriser på säd. Den framstår därför som mycket ekonomiskt intressant då den kan bidra till ökade inkomster och en förbättrad livsmedelssäkerhet hos fattiga hushåll. Det har visat sig att när Kassava inte längre främst odlas för hushållsbehov utan för försäljning så blir män alltmer involverade i kassavaodlingen. Vem tjänar på detta? Och hur påverkas familjernas nutrition och hälsa? Forskarna kommer att titta på hur genusrelationer i hemmet, samhället och värdekedjorna för Kassavan förändras när grödan kommersialiseras allt mer och möjligheterna i landet för förädling ökar.

Resultatet är framtaget av Nelly Romani Vestman i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 13 december. I kroppen finns fler mikroorganismer än egna celler. De miljontals bakterier som finns på ut- och insidan av kroppen är som regel harmlösa och vissa är till och med till nytta för oss. Mag-tarmkanalen, som startar med munnen, är den kroppsdel som härbärgerar flest bakterier. Till exempel har man bara i munnen identifierat mer än 700 olika bakteriearter.

En av dessa bakteriearter är Lactobacillus, som har visat sig ha positiva probiotiska egenskaper, det vill säga att den bär med sig gynnsamma hälsoeffekter. Hos spädbarn anses bröstmjölk vara en källa till Lactobacillus i tarmen. Om bröstmjölken är en källa till laktobaciller i munnen och vilka effekter dessa kan ha i munnen har dock hittills varit oklart.

Nelly Romani Vestman, doktorand vid institutionen för odontologi, har i sitt avhandlingsarbete bland annat undersökt mikrofloran i munnen hos spädbarn som ammas och jämfört resultaten med motsvarande mikroflora från barn som får bröstmjölksersättning. Totalt studerades prover från 400 friska, tre till fyra månader gamla spädbarn.

Avhandlingen visar att ammade barn hade en mer hälsoassocierad mikroflora i munnen. Laktobaciller fanns hos vart tredje ammande barn, men inte hos de barn som fick bröstmjölksersättning. Totalt identifierades sex laktobacillarter hos de ammande barnen. Lactobacillus gasseri var den vanligast förekommande arten. Den visade sig kunna binda till saliv och epitelceller och förhindra bindning och tillväxt av bakterien Streptococcus mutans, som orsakar karies. Laktobacillarten hämmade även växt av andra munbakterier.

Nelly Romani Vestman har även undersökt om intag av bakteriearten Lactobacillus reuteri påverkar mikrofloran i munnen hos vuxna, om arten etablerar sig hos alla, och om etablering är nödvändig för probiotisk effekt. Det senare mättes som hämmad återväxt av mutans­streptokocker efter antimikrobiell behandling.

I två olika studier fick deltagarna i en testgrupp äta tabletter med Lactobacillus reuteri och deltagarna i en kontrollgrupp fick identiska tabletter utan bakterier upp till 12 veckor. Bakterieprov samlades vid start, under försökstiden och upp till sex månader efter testperiodens slut.

Studierna visar att Lactobacillus reuteri fanns i munnen hos två tredjedelar av testpersonerna under testperioden, men förekomsten minskade gradvis efter man slutade äta den probiotiska produkten. De som hade laktobaciller i munnen hade fördröjd återväxt av mutansstreptokocker, jämfört med de som inte hade laktobaciller i munnen. Dessutom förändrades sammansättningen i munmikrofloran som helhet hos de som hade Lactobacillus reuteri i munnen.

– Avhandlingen visar att en stor andel ammande barn och även vuxna som äter laktobacill­produkter kan ha ett skydd mot etablering av kariesutvecklande bakterier i munnen. Men förekomsten av laktobaciller och därmed skyddet mot karies finns inte hos alla. Vad den individuella variationen beror på och om skydd finns i den komplexa kliniska situationen måste vi undersöka närmare, säger Nelly Romani Vestman.

FAKTA
Fredagen den 13:e december försvarar Nelly Romani Vestman, institutionen för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Karaktärisering av laktobaciller och effekter på den orala mikroflorans sammansättning”. Fakultetsopponent är prof. Jukka Meurman, Helsingfors universitet, Finland.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Nelly Romani Vestman kommer ursprungligen från Peru och efter sin examen jobbade hon som tandläkare i Uppsala. År 2010 flyttade hon till Örnsköldsvik och antogs som doktorand vid Umeå universitet, institutionen för odontologi. Efter disputationen kommer hon att genomföra sin specialistutbildning inom endodonti i Västerbottens läns landsting, Umeå. Nelly Romani

Att komma riktigt nära en komet och analysera dess utseende och innehåll har länge legat högt upp på rymdforskarnas önskelista. Förutom att öka förståelsen för kometer i allmänhet, är syftet att Rosetta även ska bidra med mer information om hur vårt solsystem en gång kom till. Kanske kan det också ta experterna närmare svar på grundläggande frågor som hur allt det vatten och de biologiska byggstenar som banade väg för livet på jorden en gång kom hit.

– Det är naturligtvis vansinnigt spännande att få titta in i ett 4,5 miljarder gammalt fornminne. Här får vi chansen att studera något som legat i en frysbox sedan vårt solsystem föddes, säger Anders Eriksson, forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala, som är en av dem som ska ta emot resultat från Rosetta.

Två av instrumenten är svenska och drivs av IRF i Kiruna och Uppsala. Tillsammans utgör de en rymdväderstation som kan mäta tryck, temperatur och vindhastighet i den gas som strömmar ut från kometens isiga kärna.

– Tidigare rymdsonder har farit förbi kometer på bara några minuter. Rosetta ska gå närmare än någon kunnat göra tidigare och stannar där i mer än ett år. Vi kommer att få en helt ny bild av vad som pågår, med otroligt många fler detaljer, säger Anders Eriksson.

Den 2 mars 2004 sköts den europeiska rymdsonden Rosetta upp från den europeiska raketbasen Kouro i Franska Guyana. I snart tio år har sonden färdats genom vårt solsystem i jakten på kometen Churyumov-Gerasimenko. I väntan på att kunna lägga sig i omloppsbana runt kometen har sonden legat i dvala i snart två och ett halvt år för att spara energi. Den 20 januari väcks Rosetta ur sitt sovläge

– Det blir ett spännande ögonblick. Före uppvaknandet finns det inget sätt att veta om farkosten ännu är vid liv. Även om det inte finns något skäl att betvivla att allt ska gå bra är det förstås lite nervöst, säger Anders Eriksson.

Rymdstyrelsen  är förvaltningsmyndighet för svensk rymd- och fjärranalysverksamhet, särskilt för forskning och utveckling. Myndigheten har ansvar för all statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet och är kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete.  www.rymdstyrelsen.se

Institutet för rymdfysik , IRF, är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. IRF bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik. Mätningar görs i atmosfären, jonosfären, magnetosfären och runt andra planeter med hjälp av ballonger, markbaserad utrustning (bl a radar) och satelliter. För närvarande har IRF instrument ombord på satelliter i bana runt fyra planeter: jorden, Venus, Mars och Saturnus. IRF har ett hundratal anställda och bedriver verksamhet i Kiruna (huvudkontoret), Umeå, Uppsala och Lund. www.irf.se

Snytbaggarnas gnag på nyplanterade barrträdsplantor orsakar så hög dödlighet att motåtgärder nästan alltid är nödvändiga. I dag används framför allt insekticider eller relativt kostsamma mekaniska skydd. Det finns därför ett behov av nya metoder för att skydda plantorna.

I en nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management visar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att det går att skydda plantor genom att trigga deras försvar. Barrträdsplantor har ett grundläggande försvar som finns där hela tiden och vars funktion är att bromsa upp angreppen. Men de har också ett försvar som triggas i gång när plantan angrips. Problemet för de plantor som planteras ut på hyggen är att snytbaggetrycket ofta är så högt att plantorna hinner få dödliga skador innan de hunnit bygga upp sin försvarsförmåga.

För att förbereda plantorna för snytbaggeangreppen triggade forskarna plantornas försvar redan innan de planterades ut. Detta gjordes genom att spraya plantorna med metyljasmonat vilket är en substans som plantan själv använder för att sätta i gång en ökad produktion av försvarsämnen efter ett angrepp.

Behandlingen med metyljasmonat ökade produktionen av försvarssubstanser, plantorna angreps i lägre grad och färre plantor dog. Behandlingen var effektivast på tallplantor där behandlingen minskade dödligheten från 39 procent till sju procent under två säsonger i fält. Nu pågår studier som syftar till att utveckla detta koncept som skulle kunna bli en effektiv och giftfri metod att skydda plantor till en låg kostnad.

FAKTA
Studien finansierades av Stiftelsen för strategisk forskning. http://www2.ekol.slu.se/snytbagge/parasite_resistant_trees.php
och via Snytbaggeprogrammet http://www2.ekol.slu.se/snytbagge/snytbaggeprogrammet.php

Artikel: http://dx.doi.org/10.1016/j.foreco.2013.11.014

Hemsida med mer information: www.snytbagge.se

Ljumskbråck är ett vanligt tillstånd och årligen registreras cirka 16 000 operationer i Svenskt bråckregister, SBR. Svenskt bråckregister startades 1992 i Motala och inkluderar idag mer än 95 procent av alla operationer utförda på män och kvinnor över 15 år i Sverige. En världsunik rikstäckande databas med över 250 000 operationer har byggts upp, vilket gör det möjligt att upptäcka och analysera ovanliga händelser. Allvarliga komplikationer i samband med ljumskbråckskirurgi är få men det stora antalet operationer gör dem ändå viktiga för patienten, kirurgen och för den hälsoekonomi som styr vårdens resurser.

Hanna Nilsson, doktorand vid institutionen för perioperativ vetenskap, visar i sin avhandling att kvinnor som genomgår ljumskbråckskirurgi har en betydande överdödlighet jämfört med män. Detta beror på en högre andel akuta operationer hos kvinnor, 17 procent, jämfört med 5 procent hos männen. Ett inklämt ljumskbråck med påverkan på blodcirkulationen ger symtom som vid tarmvred med magsmärta, kräkning och utebliven avföring. Patienterna bör opereras så snart som möjligt.

Hanna Nilssons studier visar att av de patienter med symtom som vid tarmvred som dog inom 30 dagar efter ljumskbråckskirurgi, undersöktes bara 61 procent av kvinnorna, och 78 procent av männen i ljumsken i samband med besök på akutmottagningen, trots att de hade symtom som vid tarmvred.

– De patienter som inte fick diagnosen inklämt ljumskbråck på akutmottagningen utsattes därmed i högre utsträckning för onödiga radiologiska undersökningar och de opererades betydligt senare än de patienter som fick sin diagnos på akutmottagningen. Det är ofta äldre kvinnor som har svårt att redogöra för sina symtom och min förhoppning är att avhandlingen ska bidra med ökad kunskap om akut inklämda ljumskbråck och betydelsen av skyndsam handläggning hos dessa patienter. Då minskar risken att de inte får en korrekt diagnos tidigt i förloppet, säger Hanna Nilsson.

Avhandlingen visar också att risken för hjärt-kärlkomplikationer hos patienter med ljumskbråck ökade vid hög ålder, vid grav allmän sjuklighet, vid akut operation samt efter smärtlindring i form av ryggbedövning. Risk för allvarlig kirurgisk komplikation ökade vid akut operation samt vid operation av bilaterala bråck, glidbråck, återfallsbråck, och vissa kirurgiska tekniker var mer förknippade med komplikationer än andra. I en sista delstudie fann Hanna Nilsson en trefaldig ökning av ljumskbråckskirurgi efter radikal operation för prostatacancer.

FAKTA
Den 13 december försvarar Hanna Nilsson, institutionen för perioperativ vetenskap, enheten för kirurgi, sin avhandling med titeln: Mortalitet och morbiditet efter ljumskbråckskirurgi – nationella registers roll att upptäcka och analysera ovanliga utfall. (Engelsk titel: Mortality and morbidity after groin hernia surgery – the role of nationwide registers in finding and analyzing rare outcome). Opponent: Dr Andrew Kingsnorth, professor of surgery, Derriford Hospital, Plymouth, UK. Huvudhandledare: Pär Nordin.

Avhandlingen är publicerad digitalt.  

Hanna Nilsson är uppväxt i Motala, och fick sin läkarexamen 2005 vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Hon arbetar som ST-läkare vid kirurgkliniken Östra sjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och är doktorand vid institutionen för perioperativ vetenskap, enheten för kirurgi, Umeå universitet.

Oväntat fann Anna Wistedt också fysiologiska skillnader mellan hybriderna vad gäller skalbildningen.

Våra moderna värphönshybrider är specialister på att omvandla foder till ägg. I kommersiell äggproduktion anländer hönorna till stallet då de har blivit könsmogna vid 16 veckors ålder och stannar fram till 70-75 veckors ålder, vilket motsvarar en värpperiod. Under ett år lägger en höna cirka 320 ägg, vilket motsvarar runt 20 kilo ägg per år.

Till varje ägg behövs det 2-2,5 gram kalcium som hönan absorberar från fodret. När hönan åldras försämras äggskalets kvalitet successivt parallellt med att skelettet blir skörare vilket ökar risken för skelettdeformationer och benbrott.

Husdjursagronom Anna Wistedt har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat faktorer av betydelse för skalkvalitet hos en brun (Lohmann Brown) och en vit (Lohmann Selected Leghorn) värphönshybrid. Hon undersökte även om växtöstrogenet daidzein (finns naturligt i vissa fodermedel), eller om en låg, kontinuerlig dos av östrogen i slutet av värpperioden kan påverka skalkvaliteten.

– Det är lätt att glömma att äggproduktion sammanhänger med reproduktion och att varje ägg på frukostbordet börjar med en ägglossning hos hönan, säger Anna Wistedt. Ägglossningen styrs av hormoner, framför allt progesteron och östrogen. Östrogen har även en koppling till kalciummetabolismen, vilket är av intresse för skalbildning.

Hon fann i sina studier att skalkvaliteten hade försämrats i mitten av värpperioden, dvs. vid 49 veckors ålder, då äggproduktionen fortfarande är hög. Redan vid 29 veckors ålder hade lårbenets benstyrka försämrats och lägsta benstyrkan uppmättes i mitten av värpperioden.
De hönor, av båda hybriderna, som fått en låg, kontinuerlig dos av östrogen i slutet av värpperioden fick en förbättrad skalkvalitet, men benstyrkan påverkades inte. Ett tillskott av växtöstrogenet daidzein i fodret påverkade varken skalkvalitet eller benstyrka.

Trots att man kan tänka sig att det hos våra värphönshybrider finns liknande avelsmål fann Anna Wistedt flera fysiologiska skillnader som har betydelse för skalbildningen. Även känsligheten för östrogen och daidzein skiljde sig mellan de två hybriderna.

– Dessa hybridskillnader förser oss med viktig kunskap om alternativa fysiologiska förlopp, vilket hjälper oss att förstå hur den komplexa skalbildningen går till.

FAKTA
Husdjursagronom Anna Wistedt, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Shell formation  and bone strength in laying hens. Effects of age, daidzein and exogenous estrogen”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen. Opponent: Dr Maureen M Bain, University of Glasgow, UK

Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/10894/

När man framställer livsmedel och andra produkter, exempelvis pappersmassa, blir det ofta rester kvar. I dessa rester gömmer det sig dock en hel del användbara ämnen. Inom forskningsprojektet SuReTech studerar forskarna miljövänliga metoder för att utvinna de här ämnena.

– Forskningen inom SuReTech går hela vägen från grundforskning till fallstudier och samarbete med industri, säger Charlotta Turner, koordinator för SuReTech och kemiforskare vid Lunds universitet.

I en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Cleaner Production beskriver forskarna inom SuReTech metoder för att ta tillvara ämnen från lökskal och björkbark. I björkbark finns ämnet betulin som bland annat används i kosmetika, och i lökskalen finns den kraftfulla antioxidanten quercetin som används för att öka hållbarheten på olika produkter. Inga miljöskadliga kemikalier används i den återvinningsprocess, som forskarna utvecklat. Därför kan lökskalen och björkbarken gå vidare till energiproduktion och jordförbättring efter att ämnena utvunnits.  

Forskarna inom SuReTech kommer från flera olika forskningsområden vilket gör att de kan belysa processen ur olika aspekter. I artikeln knyter man samman socioekonomi, kemi, bioteknik och livscykelanalys, det vill säga analys av miljöpåverkan.

– En tvärvetenskaplig artikel som denna är inte alls lätt att skriva. Jag tror att vi är unikt tidiga i att lyckas med detta, säger Charlotta Turner.

FAKTA
Den 11–12 december anordnas en konferens av forskningsplattformen LU Biofuels i samarbete med de båda strategiska forskningsprojekten SuReTech och BioForm på Palaestra i Lund. Vid konferensen kommer forskarna bland annat att träffa aktörer från industri och kommun.

Charlotta Turner berättar också kortfattat om sin forskning i den tionde luckan i Lunds universitets adventskalender. Kalendern finns att se på www.lu.se/adventskalender.
                           
Projektet SuReTech, Sustainable Resource Technology, är finansierat av Formas.

Cancer beror på förändringar i cellernas arvsmassa, som får cellerna att dela sig på ett okontrollerat sätt. Så långt är alla eniga. Det är också bevisligen så att cancercellerna i vissa vanliga tumörformer, tjocktarmscancer t.ex., kan ha över 100 kromosomer i stället för de 46 kromosomer som mänskliga celler normalt har.

Men är det en enda, inledande förändring av antalet kromosomer som sätter igång en lavinartad och ohejdbar utveckling mot cancer? Svaret på den frågan är viktigt för att säkra att cancerforskningen är på rätt spår.

– Vi menar att svaret på frågan är nej. Vi har gjort mycket noggranna undersökningar och inte kunnat se några tecken på en ”lavineffekt”, säger cancerforskaren och patologen David Gisselsson Nord i Lund.

Han och Anders Valind, läkarstudent och nybliven doktorand, har undersökt celler från barn och foster som haft medfödda förändringar i antalet kromosomer. Om ”lavinteorin” stämde borde dessa celler också ha samlat på sig en mängd ytterligare förändringar som en följdeffekt, vilket de alltså inte hade.

Att undersöka förekomsten av kromosomförändringar som bara finns i ett fåtal celler är svårt, vilket är ett skäl till att ”lavinteorin” aldrig testats på mänskliga celler. David Gisselssons forskargrupp har fått finslipa tekniken för att göra sin studie, och många kontrollförsök har gjorts.

– Det kommer säkert att bli en vetenskaplig debatt om våra fynd, så vi ville försäkra oss om att ha en stabil grund att stå på! säger lundaforskaren.

Han är medveten om att det kan förefalla tråkigt med en studie som bara motbevisar en gammal teori. Men själv tror han att gruppens resultat kan föra cancerforskningen flera steg framåt. Nu behöver man inte lägga mer energi på att hitta ett enda ursprung till alla former av cancer, en inriktning som David Gisselsson ser som en vetenskaplig återvändsgränd. I stället kan forskarvärlden målinriktat söka efter olika utlösande faktorer för olika cancerformer.

– Cancer är inte en enda sjukdom med en enda ursprungsmekanism, utan det varierar från cancerform till cancerform och från fall till fall. Jag tycker våra fynd är hoppingivande, eftersom de kommer att göra det lättare att utveckla nya forskningsverktyg, säger David Gisselsson. Han är barncancerforskare vid Avdelningen för klinisk genetik samt läkare vid patologiska kliniken.

FAKTA
Studiens titel: Whole chromosome gain does not in itself confer cancer-like chromosomal instability
Författare: Anders Valind, Yuesheng Jin, Bo Baldetorp, David Gisselsson
Publikation: PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, Published online before print December 9, 2013.
http://www.pnas.org/content/early/2013/12/03/1311163110.abstract