Hos människor drabbas cirka 1-3 procent av tvångssyndrom, men hos hundar är vissa raser betydligt mer drabbade än andra. Precis som hos människa leder sjukdomen till repetitivt beteende (se videoinslag på repetitivt beteende), t ex att oupphörligt putsa sig, jaga sin egen svans och skugga eller suga på en filt.
Tidigare studier av tvångssyndrom har gjorts på möss, men i denna studie används DNA-prover från hundar eftersom deras symptom liknar människans. Tillståndet kan dessutom mildras med antidepressiva läkemedel, precis som hos människa. Med avancerad storskalig teknik lyckades forskarna inte bara identifiera regioner i arvsmassan som kunde kopplas till OCD, de lyckades även identifiera fyra specifika sjukdomsgener som var gemensamma för de hundraser som ofta drabbas av tvångssyndrom: Doberman Pinscher, schäfer, Shetland sheepdog och Jack Russell terrier.
– Det är fascinerande att se de stora likheterna mellan tvångssyndrom hos människa och hund, därför har vi designat vår studie för att just kunna dra nytta av dessa likheter och samtidigt utnyttja att det går mycket lättare att hitta sjukdomsgener i hundar, säger Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Uppsala universitet, Co-Director SciLifeLab, samt gruppledare vid Broad Insititute, USA.
Inledningsvis gjordes en storskalig genstudie av Doberman pinscherhundar för att identifiera vilka genregioner som var mest relevanta för sjukdomen. Dessa regioner samt relaterade gener sekvenserades därefter hos alla fyra undersökta raser – åtta hundar med OCD och åtta utan. Forskarna identifierade specifika genvariationer, s k ”case only variants”, som återfanns i åtminstone en av de sjuka hundarna, men inte i någon av de friska. Dessa testades i ytterligare 69 hundar från de fyra raser som har ökad känslighet för tvångssyndrom, samt i 19 hundar av andra raser. Forskarna fann fyra muterade gener med tydlig koppling till tvångssyndrom: CDH2, PGCP, ATXN1 och CTNNA2.
De gener som hade flest mutationer var alla involverade i såväl bildandet av som funktionen hos synapserna i nervsystemet. Detta tyder på att tvångssyndrom orsakas av brister i synapsernas funktion. Tidigare studier har pekat på bristande genreglering i vissa delar av hjärnan. Sammantaget betyder detta att mutationer i de aktuella generna leder till problem med synapserna i delar av hjärnan som har betydelse för OCD.
Studien kan vara viktig för kunskapen om tvångssyndrom hos människa, men det behövs fler studier som visar om samma gener, eller andra gener som samarbetar med dessa, kan orsakar problemen hos människa och om det kan leda till nya behandlingsmetoder.
– Vi hoppas att detta kan leda till bättre förståelse av den underliggande nervsignaleringen vid tvångssyndrom. De läkemedel som finns idag fungerar inte så bra vare sig för hundar eller människor, säger Kerstin Lindblad-Toh. En bättre förståelse av sjukdomen borde kunna leda till mer riktade behandlingsmetoder i framtiden.
FAKTA
Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap. SciLifelab är en nationell resurs och ett samarbete mellan fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.
– Trycksår kan orsaka stort och onödigt lidande som i värsta fall kan pågå i månader. Rätt förebyggande åtgärder och information till patienterna kan ge snabba förbättringar. Färre trycksår leder dessutom till kortare vårdtider och effektivare vård, säger Lena Gunningberg, professor i vårdvetenskap och FoU-ledare inom kirurgdivisionen på Akademiska sjukhuset.
Forskarna undersöker nu hur väl vårdpersonal och studenter känner till förebyggande insatser, till exempel tryckavlastning och att motverka undernäring/vätskebrist, men också hur man praktiskt använder olika hjälpmedel vid förflyttningar.
Startskottet för studien gick i november i fjol, då närmare 50 undersköterskor och sjuksköterskor på samtliga vårdavdelningar deltog i en utbildning på kliniskt träningscentrum. Deltagarna fick då träna praktiskt på optimal lägesändring av 70-åriga personer i olika viktklasser.
– Deltagarna fick testa ett nytt hjälpmedel utvecklat i USA, MAP-systemet, som innebär att trycksensorer under lakanet kopplas till en monitor. Apparaten scannar tryckpunkter, områden på kroppen där trycket är för högt, som syns som röda fält på monitorn, berättar Lena Gunningberg. Hjälpmedlet har ännu inte nått den svenska marknaden, men har precis börjat användas i USA. Spontana kommentarer från de deltagande sjuksköterskorna och undersköterskorna var att detta var ett jättebra hjälpmedel.
– Den här sortens medicintekniska hjälpmedel kan på sikt bli ett alternativ till dyra sängar för högriskpatienter. Tekniken kan också bidra till att göra patienterna mer delaktiga och motiverade att vända sig själva, eller få hjälp av personalen att lägesändras, framhåller Lena Gunningberg.
Nästa steg i satsningen blir en tremånadersuppföljning av utbildningsmomenten. Under våren ska man undersöka kunskap och färdigheter hos sjuksköterskestudenter på termin två och sex.
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska en riskbedömning göras på alla patienter över 70 år som läggs in för vård. Vid förhöjd risk upprättas en individuell vårdplan och patienten undersöks dagligen. Tryckavlastande hjälpmedel används när en patient redan fått trycksår eller är i riskzonen. I mars genomför SKL nästa landsomfattande mätning av förekomsten av trycksår. Från i år tas även åtgärder som exempelvis lägesförändring och hälavlastning med i beräkningen som avgör hur mycket stimulansmedel landstingen får.
FAKTA:
Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.
Om trycksår
* Uppkommer när huden på ett visst område utsatts för ett tryck som gör att blodtillförseln störts. Mest utsatta är områden där ben ligger tätt under huden, som hälar och korsrygg.
* Risken är hög om en patient blir stillaliggande på grund av sänkt medvetandegrad, skador, svaghet eller smärta. Andra riskfaktorer är nedsatt rörelse- eller gångförmåga, minskat mat- och vätskeintag, inkontinens eller försämrat allmäntillstånd.
* Indelas i fyra grader, från rodnad på huden till död vävnad (nekros).
En forskargrupp bestående av idémakaren Johan Wedin, tre studenter vid
biomedicinska analytiker-programmet samt professor Anders Henriksson och doktor Daniel von Saldern, ska fortsätta undersöka Johan Wedins teori för att säkerställa forskningsresultatet. Förhoppningen är att forskningen ska
hjälpa idrottsrörelsen att minimera riskerna för plötslig hjärtdöd i
samband med idrottsaktivitet.
Johan Wedin, före detta student på programmet , fick idén till blodtestet när han i våras skulle göra sitt studentarbete på programmet Biomedicinsk analytiker vid Mittuniversitetet. Som testgrupp använde han ett innebandylag i Sundsvall.
– Jag har alltid varit intresserad av hjärtat och då speciellt idrottshjärtat. Eftersom jag har råkat ut för saker själv, som dubbelslag och liknande, och själv spelar innebandy, föll det sig naturligt att göra mitt studentarbete om det, säger han.
Genom att ta blodprover på spelarna såväl före som efter en ansträngande idrottsprestation hoppades han kunna se om fysisk aktivitet påverkar resultatet i en vanlig blodanalys. Det visade sig att hans teori stämde. Hos vissa personer förekom avvikelser efter den hårda ansträngningen.
– Jag testade på 23 personer som deltog i en träningsmatch i innebandy. Det visade sig att två timmar efter matchen så hade sex av dem förhöjda nivåer i blodet av hjärtinfarktmarkören Troponin T, säger Johan Wedin.
– Vi hoppas kunna fortsätta undersökningarna till hösten i samarbete med idrottsgymnasiet i Sundsvall. Elitidrottande gymnasieungdomar är en perfekt grupp att använda sig av, den är väldefinierad och lätt att följa upp, fortsätter Johan Wedin.
I dagsläget rekommenderas elitidrottsföreningarna att låta alla sina unga idrottsutövare genomgå en hjärtscreening för att utreda riskerna för plötslig hjärtdöd. Det är dock en omständlig och kostsam procedur som många drar sig för. Ett enkelt blodprov för att ringa in vilka som ligger i riskzonen skulle kraftigt minska antalet personer som behöver undersöka sina hjärtan. Det borde därför vara en lösning som idrottsrörelsen välkomnar, menar Johan Wedin.
– Det är ett lätthanterligt och billigt alternativ och föreningens egen idrottsläkare kan utföra blodproven, säger han.
FAKTA:
Projektet ”Kardiogena riskmarkörer vid högintensiv träning hos unga elitidrottare” är ett samarbete mellan Mittuniversitetets program Biomedicinsk analytiker (BMA) och laboratoriemedicin och klinisk fysiologi på länssjukhuset Sundsvall Härnösand. BMA-studenterna deltar i projektet som en del av sin utbildning och två av dem har nu fått anställning där. Projektet är också knutet till idrottsmedicinsk forskning vid Hälsouniversitetet Linköping och även Uppsala universitet, där det också kommer satsas på genetiska tester – samarbeten som öppnar för fler spännande projekt i framtiden.
Högskolan har välutrustade laboratorier inom idrottsfysiologi och beteendevetenskap som används i utbildning och forskning.
– Nu kan idrottsföreningar och idrottslag, inom alla områden och på alla nivåer, få tillgång till den kunskap och utrustning som finns här, säger Julia Malmborg, projektledare och universitetsadjunkt vid Högskolan i Halmstad.
Snabbhet, styrka och stressreglering
I Högskolans testlokaler kan besökarna få hjälp med både idrottsfysiologiska och idrottspsykologiska utvärderingar. Det kan handla om allt från enklare hälsotester till idrottsspecifika prestationstester inom kondition, snabbhet, styrka, rörlighet eller stressreglering. Utöver detta erbjuds analys och rådgivning.
– Vi kan erbjuda skräddarsydda program beroende på önskemål och vilken sport det handlar om, säger Julia Malmborg.
Hjälp att optimera prestationer
Centret, som är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Halmstads kommun och Hallands idrottsförbund, vänder sig i första hand till föreningar och idrottslag för att erbjuda dem hjälp med att optimera hälsa och prestationer. Även idrottare med funktionsnedsättningar kan få specialutformad testning och rådgivning.
– Att regelbundet gå och testa sin kapacitet kan vara en viktig del av utvecklingen både för ett lag och en individ. Har träningen gett resultat? Genom att testa förmågan före och efter ett träningsprogram kan man göra kvalificerade utvärderingar. Vi kan erbjuda bra mätmetoder som är vetenskapligt förankrade, säger Julia Malmborg.
Läs mer på www.hh.se/hit
Johan Westman, forskarstudent vid Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Borås, har studerat olika sätt att odla jäst vid etanolframställning av material rikt på lignocellulosa, för att se om det går att skynda på processerna och om det går att få jästsvamparna mer motståndskraftiga mot giftiga ämnen som kan störa processen.
De upptäckta fördelarna med dessa alternativa sätt att odla jäst öppnar dörren för andra generationens biobränsle, bränsle producerat av svårnedbrytbara cellulosamaterial. Detta presenterar han i sin avhandling ”Ethanol production from lignocellulose using high local cell density yeast. Investigations of flocculating and encapsulated Saccharomyces cerevisiae.”
Bromsande ämnen
När man tillverkar etanol används vanlig bagerijäst för att bryta ner socker och stärkelsebaserade material, främst sockerrör och majs som ju också används till mat. Blicken riktas därför alltmer mot andra material för etanolproduktion.
Problemet har hittills varit att lignocellulosarikt material är svårare att omvandla till etanol än socker och stärkelsebaserade material. Materialet måste förbehandlas för att dela upp det till enkla sockerarter. Under detta förbehandlingssteg bildas ofta ämnen som hindrar eller bromsar jästens arbete i den efterföljande jäsningsprocessen.
Detta är ett stort problem då jäsningsprocessen kan bli långsam eller helt avstanna. Lignocellulosa har ytterligare en egenskap som krånglar till det. Det innehåller andra sockerarter, pentoser, utöver de sockerarter, hexoser, som med traditionell processteknik kan omvandlas till etanol av jäst. Den vanliga jästsvampen S. cerevisiae kan inte naturligt utnyttja pentoserna. Därför har man genmodifierat jäst för att få fram pentosjäsande egenskaper. Ett problem återstår, jästen bearbetar inte alla sockerarter samtidigt, utan i olika steg, vilket gör att jäsningsprocessen blir långsam.
Samlade jästceller – Bättre motståndskraft
Genom att klumpa ihop jästcellerna har Johan Westman funnit att jästen blir motståndskraftig mot ämnen som kan störa jäsningen. Han har studerat jästceller inkapslade i ett gelmembran samt flockulerad, hopklumpad jäst och i båda fallen funnit att jästcellerna blir motståndskraftiga och bättre kan bearbeta störande ämnen när de ligger tätt tillsammans.
Dessutom jämnas jäsningsprocessen ut och går snabbare då jästen bearbetar både hexoser och pentoser samtidigt.
FAKTA
Mer information om avhandlingen: http://publications.lib.chalmers.se/publication/192865-ethanol-production-from-lignocellulose-using-high-local-cell-density-yeast-cultures-investigations-o
Elina Kaarlejärvi menar att ett varmare klimat inte automatiskt leder till en ökad biomassa, invasion av nya arter och utbredning av buskar på kalfjället, i motsats till tidigare prognoser.
– Typiska låglandsväxter som jag i mina fältexperiment planterade på kalfjället, till exempel rallarros, rödblära och kvanne, åts upp av renarna. Fjällväxter på kalfjället är vanligtvis små, och därför blir de större och mer näringsrika låglandsväxterna lättare att upptäcka och äta, säger Elina Kaarlejärvi.
Tidigare studier tyder på att ett varmare klimat ökar tillväxten av buskar på kalfjällen. De befintliga arterna växer snabbare, blir större och tar mer plats. Kan herbivorer, alltså växtätare, påverka och reglera detta också?
– Detta spridningsmönster av buskar och nya växtarter till kalfjället leder till en ökad konkurrens mellan växtarter och hotar förekomsten av de mindre fjällväxterna. Mina resultat från ett fältförsök på Låktacohkkafjället två mil västerut från Abiskobyn visar att renarnas betande skyddar den ursprungliga fjällvegetationen genom att hålla buskvegetationen låg och förhindra nya arters invasion på kalfjället.
Ett annat experiment utfördes i Kilpisjärvi, Finland där Elina använde mini-växthus i kombination med betesstängslen för att studera både klimatets och betets inverkan på vegetationen. Två andra delstudier utfördes i Dovrefjell 0ch i Finnmarksvidda i Norge.
Elina Kaarlejärvis resultat tyder på att växtätare, speciellt renen, är nyckelarter och spelar en viktig roll i fjällmiljön.
– Förändringar i fjällvegetationen beror mycket på antalet renar i området. Ett måttligt betande förhindrar migration av nya arter och minskar vegetationens tillväxt. Antalet renar varierar dock mycket mellan olika områden och från år till år. Det betyder att vi kan förvänta oss snabbare förändringar till följd av ett varmare klimat i områden som inte betas.
FAKTA
Fredagen den 21 februari försvarar Elina Kaarlejärvi, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ’The role of herbivores in mediating responses of tundra ecosystems to climate change’. Svensk titel: ’Betydelsen av herbivorer för responsen av fjällekosystem till ett ändrat klimat’. Fakultetsopponent är professor Eric Post, Penn State University, USA.
Avhandlingen är publicerad digitalt
Elina Kaarlejärvi är uppvuxen i Ranua, Lappland i Finland. Hon tog magisterexamen i ekologi vid Åbo Universitet.
Tågresenärer känner alla igen problemet. Det snabba tåget blev några minuter försenat och hamnade bakom ett långsammare pendeltåg. Nu förvärras förseningen för varje minut.
– Det blir problematiskt när man ska pussla ihop tidtabeller med flera tåg som går åt samma håll på samma bana, men i olika hastigheter, säger Emma Andersson, som nyligen lagt fram sin licentiatavhandling i Kommunikations- och trafiksystem vid Campus Norrköping, Linköpings universitet.
– De mått som finns idag greppar inte beroendena mellan tågen.
Tågförseningar sprider sig snabbt i ett system utan marginaler och riskerar ställa till med stora problem. Redan idag finns därför marginaler inlagda på olika ställen i tidtabellen, så att tågen kan klara mindre störningar.
Men hittills har det alltså inte funnits något sätt att avgöra exakt var marginalerna behövs och hur stora de behöver vara. Emma Andersson har genom detaljstudier av tidtabellerna på södra stambanan kommit fram till ett mått som kan underlätta för tidtabelläggarna. Måttet bygger i stort sett på tre variabler: de två närliggande tågens körhastighet och avståndet mellan dem.
I vad hon kallar för kritiska punkter har hon mätt dessa variabler i tidtabellerna. En kritisk punkt är en station där flera tåg i olika hastigheter startar åt samma håll. Det finns gott om sådana punkter på södra stambanan.
– På vissa är det god marginal, medan det kan handla om bara ett fåtal sekunder på andra punkter.
Hon har också studerat det faktiska utfallet, det vill säga hur tågen gick 2011 och 2012 på södra stambanan.
– Det är stor skillnad på de två åren. 2011 var ett problemår med ett stort banarbete i Nässjötrakten. 2012 lades en marginal på sju minuter in i anslutning till barnarbetet, och det har minskat störningskänsligheten i tidtabellerna.
Nu föreslår hon en modell för att optimera tidtabellerna. Nästa steg är att i dialog med Trafikverket omsätta denna modell i praktiken.
När förseningar uppstår är regeln idag att prioritera det tåg som är i tid. Den regeln är dock under uppluckring, säger Emma Andersson. Hon visar med några exempel att det är samhällsekonomiskt olönsamt med en så strikt regel. Trafikverket har gått vidare och startat ett projekt där de ska se över denna regel och hur man skapar ett bättre beslutsstöd.
– Det är bra, trafikledarna behöver bättre beslutsstöd när tåg blir försenade, säger hon. Vilket tåg ska de släppa fram först?
Ett problem som kompliceras ytterligare när flera operatörer ska trafikera samma bana. Då kan de komma att ställas mot varandra vid förseningar. Ska en operatörs tåg försenas till fördel för en annan operatör? Det gäller att ha ett bra beslutsstöd i sådana lägen.
Avhandlingen heter ”Assessment of Robustness in Railway Traffic Timetables”.
En studie visar samband mellan nedsatt luktsinne och demens. Att man själv upplever att luktsinnet försämras kan vara en tidig varning. Studien är den första i sitt slag där man följt personer från friskt åldrande till demens med utgångspunkt i luktnedsättningar.
– Vår studie är viktig eftersom den visar att självrapporterad försämring av luktsinnet kan vara ett första tecken på till exempel Alzheimers demens. Tidigare studier har antytt ett samband mellan nedsatt luktsinne och demens men har inte undersökt hur personer själva upplever sitt luktsinne, säger Ingrid Stanciu, doktorand vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien.
Vanliga typer av demens medför ofta nedsatt luktsinne. Forskarna från Stockholms universitet är de första som har länkat både objektiva luktnedsättningar (att man presterar sämre än normalt på lukttest) och subjektiva luktnedsättningar (att man upplever sig ha ett mindre känsligt luktsinne än normalt) till senare demensinsjuknande inom tio år.
– Vi menar att personers egna upplevelser av luktsinnet borde kunna komplettera andra faktorer när man bedömer risken att utveckla demens. Framtida studier måste gå vidare och bland annat undersöka vilken kombination av luktsinnesbedömningar som är mest användbar för att förutspå demenssjukdom, säger Ingrid Stanciu.
Det är dock viktigt att påpeka att de flesta som upplever luktnedsättningar inte fick demens, även om risken ökade. Luktnedsättningar bör därför ses som ett kompletterande mått vid riskbedömningar för demens.
I studien följdes 1529 personer under en 10-årsperiod. Under de tio åren utvecklade 159 deltagare en demenssjukdom. Risken för kommande demensutveckling påverkades av om deltagarna hade högre ålder, sämre kognitiva förmågor, samt objektiva och subjektiva luktnedsättningar vid början av studien. Resultaten publicerades nyligen i Journal of the International Neuropsychological Society.
För knappt två år sedan startade vaccinationsprogrammet mot humana papillomvirus (HPV) som skydd mot framför allt livmoderhalscancer. Genom programmet erbjuds flickor i mellanstadieåldern HPV-vaccin genom elevhälsan och skolsköterskor ansvarar för administreringen av vaccinationen.
Trots relativt begränsade kunskaper om vaccinet och viruset det skyddar emot visar avhandlingen att gymnasieelever och föräldrar till flickor i mellanstadiet är positivt inställda till den nya vaccinationen. Båda grupperna vill ha mer information om HPV och HPV-vaccin, gärna från skolsköterskan.
Skolsköterskorna spelar en nyckelroll i vaccineringsprocessen. Maria Gottvalls har därför också undersökt skolsjuksköterskornas inställning till HPV-vaccineringen.
Avhandlingen visar att skolsköterskor var positivt inställda till HPV-vaccination. Samtidigt identifierade de många problem och utmaningar – dels med det skolbaserade vaccinationsprogrammet i sig, dels relaterade till informationen om viruset och vaccinet. Problemen och utmaningarna som nämndes rörde prioriteringar i arbetet, kultur, genus och inhämtande av samtycke. Skolsköterskorna kände sig osäkra på hur de skulle informera, vilken och hur detaljerad information som skulle ges, samt till vilken information om viruset och vaccinet som skulle ges.
– Skolsköterskor har en viktig roll i att informera om hur man förebygger sjukdomar orsakade av HPV. Det är viktigt att berörda grupper såsom ungdomar och föräldrar är välinformerade om HPV och de preventionsmetoder som finns för att de ska kunna fatta ett väl grundat beslut om vaccinationen. Det är även viktigt att skolsköterskorna är insatta i ämnet så att de kan besvara elevers och föräldrars frågor, säger Maria Gottvall.
I en annan av avhandlingens studier har Maria Gottvall undersökt hur föräldrar resonerar när de accepterar HPV-vaccinering för sin unga dotter. Studien visar att föräldrarna gjort det för att de litade på myndigheters rekommendationer. Ett vaccin som rekommenderas av myndigheter och som dessutom ges i skolan, är sannolikt säkert och effektivt, ansåg många föräldrar. Föräldrarna ville göra vad de kunde för att minska dotterns risk för att drabbas av en allvarlig sjukdom som livmoderhalscancer.
En oro för oväntade bieffekter fanns och hade väckts av att vaccinet mot den så kallade svininfluensan hade orsakat narkolepsi hos flera svenska barn något år tidigare. Denna oro övervägdes dock av de förväntade positiva effekterna av vaccinet.
FAKTA
Gottvall, Maria (2014) Introduction of School-Based HPV Vaccination in Sweden: Knowledge and Attitudes among Youth, Parents, and Staff, Acta Universitatis Upsaliensis
Avhandlingen försvaras den 21 februari.
Just nu arbetar 35 forskare från 12 länder i laboratorierna vid internationella Ocean Discovery Program (IODP) i Bremen i Tyskland. Under ledning av de två forskningscheferna Thomas Andrén från Södertörns högskola och Bo Barker Jørgensen från Aarhus universitet, öppnas borrkärnorna och de första analyserna görs av sedimentproven som totalt omfattar 1623 meter.
Det övergripande målet med projektet är att få en ny och betydligt mer exakt förståelse för Östersjöbassängens klimat- och miljöhistoria under den senaste istiden och den nuvarande varma perioden. Ett mål är även att förutse Östersjöregionens framtida respons på förändringar i klimatet i relation till mänsklig påverkan.
– Den kunskap vi får gör att vi kan förutse Östersjöns framtida miljöutveckling på ett mycket säkrare sätt, säger Thomas Andrén, docent i marin kvartärgeologi vid Södertörns högskola.
Under höstens forskningsexpedition borrades prover upp på sju platser i Östersjön från ett speciellt borrfartyg, Greatship Manisha. Havsdjupet på borrplatserna varierade mellan 23 och 437 meter. Flera av borrplatserna är belägna längs den svenska kusten; i Hanöbukten, utanför Landsort samt i Ångermanälven.
Thomas Andrén berättar att proverna är oerhört detaljerade. Från Landsort finns till exempel prover från för 13.000 år sedan och fram till nu. I dem kan man se varje enskilt år för sig och därmed läsa ut när förändringar skedde på ett år när. Han berättar även att forskarna redan ser att resultaten kommer att omkullkasta en del tidigare teorier, bland annat för inlandsisens utbredning och hur iskanten rört sig.
Danmark kommer sannolikt att få fundera över delar av sin glacialhistoria. Isen har sannolikt inte haft så stor utbredning över Danmark som man tidigare trott. Dessutom har vi upptäckt att en ny issjö i Lilla Bält uppenbarligen väldigt hastigt tappades på sitt vatten för att sedan inte återfyllas förrän kanske tusentals år senare.
Forskningsexpeditionen är helt unik, borrningar i Östersjöns bottensediment har aldrig tidigare genomförts i vetenskapligt syfte.
– Den klimatinformationen vi får fram är helt unik. Vi kan se att vi kommer att få fram information 130.000 år tillbaka, även om den ännu så länge är fragmentarisk.
Analyserna kommer nu att fortsätta. Först i Bremen, sedan kommer varje forskare att ta med sig underlag eller prover till sina labb för att fortsätta analyserna runt om i världen. Om ett par år kan alla resultat som kommit fram summeras
Men vi kommer sannolikt att få återkomma till Thomas Andrén och hans forskningsprojekt många gånger fram till dess – så snart nya upptäckter görs och slutsatser dras utifrån det omfattande underlaget de fått fram.
Thomas Andrén bloggar om forskningsprojektet: http://blogg.sh.se/geo
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och leder på sikt till nervcellsdöd kopplad till ökande grad av minnesstörningar. Liksom andra neurodegenerativa sjukdomar karaktäriseras Alzheimers av en inflammatorisk process i hjärnan. Långvarig inflammation, med frisättning av inflammatoriska och giftiga substanser, kan orsaka ytterligare skada och nervcellsdöd.
Inflammationsprocessen avslutas normalt med så kallad resolution eller upplösning. Detta är en aktiv process som regleras av olika molekyler, där vävnaden rensas från avdödade mikroorganismer, rester från döda celler och liknande genom en upptagsmekanism (fagocytos) och där frisättning av tillväxtfaktorer stimulerar vävnadens reparation.
Forskare vid Karolinska Institutet har nu tillsammans med kollegor i USA visat att nivåerna av resolutionsreglerande molekyler är lägre än normalt i hjärnan och i ryggmärgsvätskan vid Alzheimers sjukdom. Forskarna har också visat att den lägre halten av dessa molekyler korrelerar med lägre grad av kognitiv funktion, det vill säga minnesförmåga. Resultaten bygger på analyser av ryggmärgsvätska från 15 patienter med Alzheimers sjukdom, 20 patienter med mild kognitiv svikt och 21 kontrollpersoner. Forskarna analyserade också hjärnvävnad från 10 Alzheimerpatienter och 10 kontrollpersoner.
– Vår hypotes är att ökad resolution vid inflammationsprocessen i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom minskar nervcellsdöden, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på sjukdomsutveckling och kognition. Det här är en helt ny infallsvinkel och ger möjlighet att utveckla nya behandlingsprinciper för Alzheimers sjukdom, säger professor Marianne Schultzberg, som lett studien vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
I pågående studier undersöker forskarna nu hur de molekyler som bidrar till upplösning påverkar nervcellsdöd i cellodling och om man i djurexperiment kan förhindra neurodegeneration och förbättra minnesfunktionen genom behandling med dessa substanser. De hittills kända molekyler som fungerar upplösande vid inflammation är derivat från omega-3-fettsyror, vilka utgör populära kosttillskott som tillskrivits flera hälsofrämjande effekter och även visats kunna ha effekt på faktorer av betydelse för sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom, i linje med de nya resultaten som beskrivs ovan. Forskarna bakom de aktuella resultaten har i tidigare studier visat att omega-3 också kan stimulera celler att ta hand om så kallad beta-amyloid, ett protein som dödar nervceller och finns i hjärnan i form av plack vid Alzheimers sjukdom.
Forskningen har finansierats med stöd från bland annat Vetenskapsrådet, Swedish Brain Power, Stockholms läns landsting, Chinese Scholarship Council, Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor, Alzheimerfonden, Gun och Bertil Stohnes stiftelse, Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse.
Publikation: ”Resolution of inflammation is altered in Alzheimer’s disease”, Wang X, Zhu M, Hjorth E, Cortés Toro V, Eyjolfsdottir H, Graff C, Nennesmo I, Palmblad J, Eriksdotter M, Sambamurti K, Fitzgerald JM, Serhan CN, Granholm A-C & Schultzberg M, Alzheimer’s & Dementia, online 14 February 2014.
I Danmark väljer två procent av alla gravida en planerad förlossning i hemmet, i Norge och på Island är andelen ungefär en procent. Men i Sverige är det bara en av tusen förlossningar som sker planerat i hemmet.
Riktlinjerna för och organisationen kring hemförlossningar skiljer sig också avsevärt inom Norden, trots att länderna liknar varandra i övrigt när det gäller befolkning och en huvudsakligen skattefinansierad hälso- och sjukvård.
Forskare vid Sahlgrenska akademin som studerat hemförlossningar i Sverige, Norge, Danmark och Island kan bland annat visa att
• I Danmark, Norge och Island ingår hemförlossning som en del i vårdorganisationen och finansieras via skattesystemet. I Sverige bekostas en planerad hemförlossning av föräldrarna själva. Undantaget är Stockholms läns landsting som enligt lokala riktlinjer ersätter barnmorskan förutsatt att vissa kriterier uppfylls.
• I Danmark finns möjlighet att ringa till förlossningsavdelningen och boka en barnmorska till den planerade hemförlossningen, eller begära att en barnmorska kommer till hemmet när förlossningen startat. I Sverige måste föräldrar kontakta en barnmorska privat.
• I Danmark, Norge och Island finns nationella riktlinjer som anger vilka kriterier som bör uppfyllas för att förlossningen ska ske i hemmet. I Sverige saknas sådana riktlinjer, även här med undantag för Stockholms läns landsting.
– Sammanfattningsvis ger de övriga nordiska länderna fler alternativ för kvinnor som inte vill föda på sjukhus. De kan välja att föda i hemmet, på mindre fristående födelsehus eller sjukhusbelägna enheter som leds av barnmorskor. Svensk forskning har tidigare föreslagit att varje svenskt sjukhus bör ha en Alternative Birth Center-enhet, men detta saknas helt i Sverige liksom möjligheten att få en barnmorska till hemmet vid en planerad hemförlossning, säger forskaren Helena Lindgren som lett studien.
Den forskning som gjorts på området har inte funnit några skäl att avråda friska kvinnor i höginkomstländer från en planerad hemförlossning, förutsatt att kvinnan fött barn tidigare, har en normal graviditet och förväntas ha en normal förlossning.
När det gäller förstföderskor är forskningsresultaten mer motsägelsefulla, bland annat visade en brittisk studie från 2011 att förstföderskors barn har en ökad risk för negativa utfall vid förlossning i hemmet jämfört med på sjukhus.
– Kvinnor som vill föda barn i hemmet motiverar ofta detta med att det känns tryggt att inte behöva åka iväg under värkarbetet, och med att de gärna vill veta vem som kommer att vara med vid förlossningen. Vid en hemförlossning har barnmorskan dessutom bara ansvar för just den kvinnan, medan man på sjukhus kan ansvara för flera samtidiga förlossningar, säger Helena Lindgren.
Det pågående forskningsprojektet Nordic Homebirth, där forskare från de fyra olika länderna ingår, gör just avslutat en datainsamling över alla planerade hemförlossningar.
Materialet kommer nu analyseras med fokus på att jämföra det medicinska utfallet vid planerade hemförlossningar med utfallet hos friska kvinnor som fött på sjukhus samt att undersöka förekomsten av överflyttningar till sjukhus vid planerad hemförlossning.
Artikeln Praxis and guidelines for planned homebirths in the Nordic countries – An overview publiceras i Sexual & Reproductive Healthcare i mars.
Länk till artikel
Instrumentet har utvecklas och byggs vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna. Instrumentet heter XSAN (eXtra Small Analyzer for Neutrals). Om allt går som planerat kommer XSAN att vara det första instrumentet byggt i Sverige som landar på ytan av en annan himlakropp.
Månen har ingen atmosfär och solvinden kan därför direkt träffa månens yta. När väte i solvinden reagerar med syre i månens mineraler, kan denna reaktion bygga upp de små mängder vatten som upptäckts i månens yta. XSAN kommer att studera hur solvinden påverkar månens yta, och kan därmed bidra till att svara på frågan om ursprunget till månens vatten.
I februari 2014 passerade projektet en viktig milstolpe. Forskargruppen vid IRF i Kiruna levererade de två första modellerna av instrumentet till sina ryska kollegor. En modell kommer att användas för mekanisk kontroll och den andra modellen för att kontrollera den termiska utformningen av instrumentet. I mars 2014, kommer den ryska gruppen till Kiruna igen för leverans av nästa XSAN modell, den elektriska modell som har samma elektriska funktioner som den slutgiltiga modellen.
– Vi är mycket glada för det här projektet, säger Martin Wieser, ansvarig forskare för XSAN. Den typ av mätningar XSAN kommer att utföra har aldrig tidigare gjorts vid månens yta. Utan dessa lokala mätningar vid ytan kan vi inte fullt ut förstå hur solvinden påverkar månytan. Framförallt hoppas vi på överraskande resultat, något som ofta blir följden av helt nya mätningar.
– Att resa rätt är stort, men att resa fritt är större. Så sammanfattar Malin Henriksson kommunala planerares föreställningar om hållbara resor.
Hennes avhandling bygger på intervjuer med planerare som arbetar med att öka det hållbara resandet i Helsingborg. De hade ett starkt engagemang för hållbara resor, men tog sällan upp resors negativa påverkan på miljön när de talade om människors resor.
– Trots att bilismen påverkar miljön negativt såg planerarna ingen motsättning mellan bilism och hållbara resor. Bilismen som system är för starkt för att ifrågasätts, säger Malin Henriksson.
Planerarna såg bilen som nödvändig i många människors tillvaro. Det gällde särskilt barnfamiljer som behöver bilen för att få vardagslivet att fungera. Därför menade planerarna att man inte kunde kräva att just barnfamiljer ska resa hållbart för klimatets skull.
– Ofta pratade planerarna utifrån sig själva när de delade med sig av sina föreställningar om resor och resande. De berättade om hur de hade rest i sina egna liv, framförallt i en period i livet när de tillhört en kärnfamilj. De pratade om resor som positiva och lustfyllda och om individuella vinster med olika färdsätt, säger Malin Henriksson.
Hon menar att planerarnas föreställningar i första hand handlade om individens fria val av färdsätt och inte om hållbarhet som en samhällsfråga eller miljöfråga. Det hållbara resandet förlorade därmed sina politiska dimensioner.
Planerarna talade gärna om män som åker bil, men skulle kunna välja att resa hållbart och i så fall gör det för att de själva vill.
– Män som valde bort bilen för att cykla eller åka buss framställdes dessutom som bra förebilder för hållbart resande. Alla de som redan åker buss eller cyklar därför att de inte har något annat val var osynliga i planerarnas föreställningar.
Malin Henriksson har också analyserat bilder i dokument som används i planeringen av hållbart resande för att undersöka vilken bild man vill ge av Helsingborg och dess invånare.
– Bilderna visar enbart glada, lyckliga, vita människor som har kul. Alla de som bor i Helsingborg och inte är vita ingår inte i den bild man vill ge av staden.
Avhandlingen heter Att resa rätt är stort, att resa fritt är större. Kommunala planerares föreställningar om hållbara resor. Malin Henriksson disputerade den 7 februari 2014.
– Det är mycket stimulerande för oss som litet universitet att få vara med i svensk spetsforskning på området, säger Sven Forsberg, delprojektledare vid Mittuniversitetet. Anledningen är att vi under några år valt att fördjupa vår forskning inom området för nanoteknik och materialfysik. I ett projekt byggs superkondensatorer, en sorts energilagringsenhet, som bl a kan användas i bilar för att spara energi och bränsle. Forskargruppen har visat att grafen bestruket på papper kan ge billig och effektiv energilagring med högt effektinnehåll.
Lagrar energi med hjälp av papper Vid Mittuniversitetet, och forskningscentrumet Fibre Science and Communication Network (FSCN), pågår forskning kring papper och energi sedan flera år tillbaka. Man studerar hur man kan lagra energi med papper som grund och genom stora projekt för energieffektivare pappersprocesser.
– Trots de i vissa fall dystra tongångarna inom den grafiska pappersindustrin, ser vi forskare stor potential i det produktions- och processkunnande som skogsindustrin har, säger Håkan Olin, professor i experimentell nanoteknik.
– Lagring av energi är dyrt idag och vi kommer att utveckla sätt att bygga enheter för energilagring som är betydligt mer kostnadseffektivt, säger Sven Forsberg. Vår studie ska förhoppningsvis mynna ut i nya energieffektiva och prisvärda lagringsenheter med bra miljöprestanda. Man kan jämföra utvecklingen med datorer som gått från stora komplicerade sammankopplingar med många komponenter till små integrerade kretsar som kan göra mer, är mindre och som är lättare att kundanpassa. Vår förhoppning är att vi med projektet startar utvecklingen för batterier åt samma håll.
MODULIT syftar på att energilagring och den styrelektronik, som alltid behövs, byggs samtidigt och därmed blir integrerade i samma enhet. Projektet löper under fyra år och målet är att demonstrera att tekniken fungerar.
Projektet finansieras av Energimyndigheten med totalt 16 miljoner, av dem tillfaller två miljoner Mittuniversitetet. Projektet leds av forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT. Kungliga Tekniska Högskolan, Linköpings Universitet, Innventia och SICS East Swedish ICT deltar också i projektet.
Ryggradsdjuren kan uppdelas i två huvudgrupper, käklösa och käkförsedda. De enda nulevande käklösa ryggradsdjuren, eller rundmunnarna, är nejonögonen och pirålarna, medan det finns mer än femtio tusen arter av käkförsedda ryggradsdjur, däribland vi själva. Vi vet att de käkförsedda vertebraterna utvecklades ur rundmunnarna, en dramatisk ombyggnad som så att säga vände ut och in på ansiktet.
Hos rundmunnarnas embryon växer två vävnadsblock framåt, ett på var sida av hjärnan, och möts framför hjärnan där de skapar en stor ”överläpp” med en enda ”näsborre” i mitten strax framför ögonen. Hos käkförsedda ryggradsdjur växer samma vävnad framåt i mittlinjen under hjärnan och tränger sig mellan höger och vänster nässäck. Dessa öppnar sig med separata näsborrar på utsidan. Det är därför vi har två näsborrar i stället för ett stor hål mitt i ansiktet. Framhjärnan är också mycket längre hos käkförsedda ryggradsdjur än hos rundmunnar, med resultatet att vår nos är placerad längst fram på ansiktet, inte långt bak mellan ögonen.
Fram till nu har forskare vetat väldigt lite om mellanstegen i denna egendomliga omvandling. Det är därför Romundina, en tidig fossil pansarhaj (primitiv käkförsedd fisk) från arktiska Kanada, är så intressant. Skallen av Romundina, bevarad på Muséum national d’Histoire naturelle i Paris, har två näsborrar men dessa sitter långt bak, bakom en ”överläpp” liknande rundmunnarnas.
– Skallen uppvisar en blandning av primitiva och moderna drag, och är en perfekt övergångsform mellan en rundmun och ett käkförsett ryggradsdjur, säger Vincent Dupret från Uppsala universitet, försteförfattare och en av projektets två ledare.
På basis av en skiktröntgenstudie utförd vid European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble i Frankrike visar forskarna att Romundina hade en kort framhjärna liknande rundmunnarnas.
– Man kan säga att Romundina är konstruerad som ett käkförsett ryggradsdjur men har en rundmuns proportioner. Det visar att organisationen av de stora vävnadsblocken ändrades först, och att huvudets proportioner han ikapp senare, säger andre projektledare Per Ahlberg, också från Uppsala.
Genom att placera Romundina i en serie av fossila fiskar, somliga mer primitiva och andra mer avancerade, lyckas författarna kartlägga stegen i omvandlingen från rundmunnarnas egendomliga ansikte till den mer bekanta modell vi ser i spegeln varje morgon.
Dupret et al. (2014) A primitive placoderm sheds light on the origin of
the jawed vertebrate face, Nature, DOI: 10.1038/nature12980
