Förekomsten av allergiska sjukdomar har ökat i västvärlden. En tänkbar förklaring är att vi idag är mindre utsatta för mikroorganismer och drabbas av färre infektioner, vilket gör att våra immunceller inte blir tillräckligt aktiverade och ”tränade”.

En studie som genomförts på 65 barn födda i Västra Götaland har granskat en speciell typ av immunceller kallade regulatoriska T-celler. Många forskare tror att dessa celler spelar en huvudroll i utvecklingen av allergier, eftersom de har förmågan att stänga av eller dämpa andra immunceller som reagerar mot ofarliga ämnen.

Göteborgsstudiens resultat motsäger till viss del denna teori.

– Barn som tidigt i livet hade en högre andel regulatoriska T-celler i blodet visade sig ha färre aktiverade T-celler senare i barndomen och högre förekomst av allergisk sensibilisering. Höga andelar tidigt i livet tycks alltså inte ha en skyddande effekt mot allergi, säger Hardis Rabe, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

– Vår teori är att de regulatoriska T-cellerna motverkar T-cellernas mognadsprocess. Detta gör i sin tur att man enklare sensibiliseras, det vill säga att immuncellerna reagerar på en allergen så att man blir allergisk.

Avhandlingen visar också att barn som vid två veckors ålder har Escherichia coli och bifidobakterier i sin tarmflora får ett mer aktiverat immunförsvar senare i barndomen.

De sammantagna fynden ger enligt Hardis Rabe ytterligare ledtrådar i hur immunsystemet regleras och vilka yttre faktorer som kan påverka mognaden av immunsystemet.

Avhandlingen Gut bacteria, regulatory T cells and allergic sensitization in early childhood försvaras vid en disputation den 30 januari.

Länk till avhandling

Den nya metoden, som tagits fram av uppsalaforskare i samarbete med kollegor från Leipzig, presenteras i nätupplagan av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, denna vecka. Forskarna visar hur DNA från forntida ben, trots omfattande föroreningar, kan identifieras i datorn genom att använda en statistisk modell som beskriver nedbrytning av DNA i DNA-sekvenserna.

– Många enormt intressanta lämningar från forntida människor har inte kunnat analyseras på grund av föroreningar av modernt DNA. Idén bakom vårt arbete var att helt enkelt ändra på det, säger Pontus Skoglund, försteförfattare och doktor i evolutionär genetik vid Uppsala universitet.

I syfte att tillämpa metoden på riktigt material, startade Skoglund och professor Mattias Jakobsson, Uppsala universitet, ett samarbete med Johannes Krauze och Svante Pääbo vid Max Planck Institute i Leipzig. Dessa hade tidigare försökt bestämma DNA-sekvensen från ett neandertalben från Okladnikov-grottan i Sibirien, men konstaterat att det var förorenat med DNA från modern människa.

Genom att tillämpa den nya metoden kunde de avskilja modernt DNA och få fram det kompletta mitokondrie-DNA:t från fossilet och visa att det var mycket nära besläktat med andra neandertalmänniskor i Europa. Än så länge kräver metoden att det DNA man vill identifiera måste vara minst tusen år gammalt.

– Det finns många högst intressanta lämningar från människor som vi kan rädda från allvarliga föroreningar med denna metod. Den kan inte bara användas för neandertalmänniskor, utan även för lämningar av anatomiskt moderna människor, säger Mattias Jakobsson.

Reference: Separating endogenous ancient DNA from modern day contamination in a Siberian Neandertal. Skoglund, P.; Jakobsson, M.; Northoff, B.H.; Pääbo, S.; Krause, J.; Shunkov, M.V.; Derevianko, A.P; PNAS Online Early Edition the week of Jan 27-Jan31, 2014.

Med nanopartiklar avses oftast partiklar som är mindre än 100 nanometer i diameter. Partiklar i den storleksklassen är potentiellt hälsofarliga.

– För att undvika att en katastrof som DDT eller asbestbomben smyger sig på obemärkt, har forskarna redan nu börjat utreda nanoteknikens risker. Det är också möjligt att det inom några år kommer att introduceras särskild kemikalielagstiftning för nanopartiklar, säger Jani Tuoriniemi vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Partiklarna finns i många miljöer
Bland de vanligaste partikeltyperna är zinkoxid (ZnO) och titandioxid (TiO2) som används i bland annat kosmetika och färger. Partiklar av kiseldioxid (SiO2) produceras också i stora mängder för att bland annat användas som polermedel och till ytbeläggningar. Ceriumdioxid (CeO2) är under utprovning som tillsats i motorbränsle och det kan därför inom en snar framtid släppas ut stora mängder av dessa partiklar i miljön. Partiklar av silver används som bakteriedödande medel på bandage, textilier och desinfektionskrämer.

Behov av karakterisering
Riskstudier kräver att man kan mäta storleken och antalet nanopartiklar i en volym. Det har sedan långt tidigare funnits metoder för att göra det i rena, relativt koncentrerade lösningar där antalskoncentrationen är miljoner eller flera miljarder partiklar per milliliter. Men halterna av konstgjorda (syntetiska) nanopartiklar i miljön är idag inte mer än några hundra partiklar per milliliter medan bakgrundshalterna av naturliga nanopartiklar ofta är miljontals gånger högre. Därför behöver man utveckla nya mätmetoder som är mer selektiva, och känsliga nog för att fastställa kvantiteten av de extremt låga halterna av syntetiska nanopartiklar.

– Känsliga och tillförlitliga mätmetoder är en förutsättning för att kunna utreda kemikaliers risker, säger Jani Tuoriniemi.

I avhandlingen har en teknik som kallas single particle inductively
coupled masspectrometry utvecklats och används för att upptäcka
syntetiska nanopartiklar i ett flertal miljöprover.

FAKTA
Avhandlingens namn: New single particle methods for detection and characterization of nanoparticles in environmental samples. Handledare: Martin Hassellöv.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/33677

En atom består av en positivt laddad kärna och ett antal negativt laddade elektroner. Laddningarna balanserar varandra så att atomen som helhet är neutral. Tar man bort eller lägger till en eller flera elektroner från atomen blir den laddad och kallas då för en jon.

Att joner kan bildas när man till exempel belyser atomer med tillräckligt kortvågigt, det vill säga energirikt, ljus är känt sedan lång tid tillbaka. Processen som frigör en elektron förklarades av Einstein redan 1905, men när två eller fler elektroner samordnar sin flykt blir det svårare att beskriva. Inte förrän de senaste åren har forskarna haft tillgång till mätmetoder som är så exakta att de kan följa det snabba förloppet.

– Tidsskalan för elektronernas rörelse är attosekunder. Sju attosekunder förhåller sig till en sekund som en sekund till jordens ålder, säger Mathieu Gisselbrecht, fysikforskare vid Lunds universitet.

I den aktuella studien belyser forskarna grundämnet xenon (Xe) med en serie laserpulser som skapas vid högeffektlaserlaboratoriet i Lund och som var och en är fyrahundra attosekunder lång. Två elektroner kastas ut från xenonatomerna och Xe2+ joner bildas. Forskarna kan följa hela processen som en följd av ögonblicksbilder.

– Vårt experiment ger oss för första gången möjlighet att studera en sådan samordnad rörelse av två elektroner i ett material, detta har intresserat forskarna sedan upptäckten av gasurladdningslampan och är centralt i förståelsen av kemiska reaktioner, säger Mathieu Gisselbrecht.

Resultatet kan få betydelse för flera olika tillämpningar. Hur kemiska ämnen växelverkar med ljus i så kallade fotorektioner är intressant inom till exempel materialvetenskap och biologi.

– En bättre förståelse för fotoreaktioner är viktig för att kunna förbättra till exempel omvandling av ljus till elektrisk ström, säger Mathieu Gisselbrecht.

FAKTA
Studien är ett samarbete mellan forskare från avdelningarna för Synkrotronljusfysik och Atomfysik vid Lunds universitet, Stockholms universitet och Canberras universitet i Australien.

VTI har studerat sambandet mellan spontant vald hastighet och belysningsnivå på 50-väg i tätort. Hastigheten för personbilar som inte var störda av annan trafik mättes på tio provsträckor i och nära Linköping.

– Resultaten visar att det finns en tendens till att en halvering av belysningsstyrkan sänker hastigheten, men endast med cirka tre procent, säger Sven-Olof Lundkvist, forskare på VTI.

Synbarhetsavståndet till en fotgängare reduceras samtidigt från 118 meter till 95 meter (eller med 23 procent). En slutsats från studien är att det sannolikt finns ett samband mellan förarnas spontant valda hastighet och belysningsnivån på gatan. En halvering av belysningsstyrka reducerar hastigheten med en till två kilometer i timmen på 50-väg i tätort

– En förbättrad vägbelysning ger något högre hastigheter och en reduktion av vägbelysningen ger något lägre hastigheter, men hastighetsskillnaden är knappast så stor att den helt kan förväntas kompensera försämrade syn- och upptäcktsavstånd, säger Sven-Olof Lundkvist.

Genom att låta DNA-trådar växa tillsammans med guld har forskare vid Uppsala Berzelii Centre for Neurodiagnostics och Science for Life Laboratory tagit fram ett helt nytt koncept för superkänslig diagnostik av olika sjukdomar. Studien publiceras i kommande nummer av tidskriften ACS Nano.

I den nya studien har forskarna utvecklat en teknik som detekterar DNA med extremt stark signal. Tekniken bygger på att låta en DNA-tråd växa över ett tunt spann mellan två elektroder i en elektrisk krets. Tråden växer bara om en viss specifik DNA-molekyl har fäst på den ena elektrodens yta, vilket gör att det blir möjligt att bygga diagnostiska tester för detektion av denna specifika DNA-molekyl.

– Vi tror att den otroligt starka signal som vi registrerar när vi lyckats spinna en guldtråd mellan elektroderna kommer att kunna omsättas till ett diagnostiskt test med extrem känslighet och specificitet. Sådana behövs vid många sjukdomstillstånd där de DNA-molekyler man vill upptäcka kan föreligga i mycket små mängder, säger professor Mats Nilsson, Science for Life Laboratory, som lett studien.

DNA i sig leder inte ström, men genom att binda in nanopartiklar av guld utefter DNA-strängen, som sedan byggs på med mer guld i en guldsaltslösning, skapas inom några minuter tunna guldtrådar som mycket effektivt leder ström. Vid bildandet av en sådan tråd sjunker resistensen i kretsen miljardfalt.

Camilla Russell, doktorand vid Uppsala Berzelii Centre for Neurodiagnostics vid Uppsala universitet och den som har utfört arbetet, ser en stor potential med guldtrådstekniken:

– Det bör gå att bygga mycket enkla mätinstrument med detta koncept, och i det kan många små sensorer finnas för att spåra en stor mängd olika DNA-molekyler i samma test, säger hon.

Fredrik Nikolajeff, vetenskaplig föreståndare vid Uppsala Berzelii Centre, ser en fortsatt utveckling av projektet.

– Vi arbetar långsiktigt med att utveckla nya känsliga analysmetoder som kan användas för tidig diagnostik, för att följa sjukdomsförlopp och för att snabba på framtagande av läkemedel. Camillas spännande resultat hoppas vi nu kunna fortsätta stödja genom en kommersialiseringsprocess där vi samarbetar med universitetets näringslivsenhet UU Innovation, säger han.

Debatten kring vilken kost som är bäst för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar har pågått länge, men det har på senare år framkommit att en så kallad medelhavskost har flera positiva effekter när det gäller att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdomar.

Viola Adamsson, doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, visar i sin avhandling att medelhavskosten kan ”översättas” till nordiska förhållanden, och ge positiva effekter som sänkt kolesterol och blodtryck, minskad kroppsvikt och förbättrad insulinkänslighet. En delstudie har tidigare publicerats i Journal of Internal Medicine.

Vissa av de kolesterolsänkande effekterna av en nordisk kost kan härledas till ett minskat intag av mättat fett, samt ett ökat intag av omättat fett. Det vill säga ett lägre intag av mejeri- och köttprodukter med hög fetthalt och ett högre intag av motsvarande lågfettprodukter, samt vegetabiliska oljor och fet fisk.

I ett annat av delarbetena i avhandlingen studeras effekterna av förändrade frukostvanor. Att gå över till en nordisk fiberrik grötfrukost, utan andra ändringar i kosten, förbättrar inte kolesterolvärdet eller insulinkänsligheten så som författarna trott, däremot sågs minskat bukfett och reducerad inflammationsaktivitet

– Studien indikerar att en liten förändring som att gå över till en hälsosam grötfrukost kan ge positiva effekter på bukfett och inflammation. Det är däremot inte tillräckligt om man även vill uppnå effekter som sänkt blodtryck och minskad insulinkänslighet. Då bör man i stället se över hela kosten, säger Viola Adamsson. Effekterna på bukfett och inflammation behöver dock bekräftas i fler studier.

En nordisk kost har en gynnsam fettkvalitet med låga halter av mättat fett och transfetter, samt en hög andel omättat fett från till exempel rapsolja och fet fisk. Kosten har även en fördelaktig kolhydratkvalitet och är rik på fullkorn, kostfiber, frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, potatis och baljväxter. Den nordiska kosten har dessutom en låg salthalt, lågt innehåll av feta kött-och mejeriprodukter, godis, efterätter och alkoholhaltiga drycker jämfört med den genomsnittliga svenska kosten. Vid tillagning av en hälsosam nordisk kost används matlagningsmetoder som lågtemperaturstekning och kokning.

En dag med en nordisk hälsosam kost kan till exempel de ut så här:

Frukost: Fullkornsbröd (minst 50 procent fullkorn), smörgåsmargarin med hög andel omättat fett, kalkon (det vill säga magert köttpålägg) eller makrill som pålägg, havrekligröt med färska blåbär eller lingon eller sylt därav, lättmjölk

Lunch: Ugnstekt kyckling- eller fiskrätt med mathavre eller matkorn med kokta grönsaker eller rotfrukter, vitkålssallad med dressing av rapsolja och vinäger

Middag: Ärtsoppa, fullkornsbröd, smörgåsmargarin med hög andel omättat fett, magert köttpålägg

Mellanmål/fika: 3 frukter per dag till exempel äpple, päron eller plommon, mandel eller andra nötter som snacks

Dryck: Kranvatten, lättmjölk, lättöl

Övrigt: Fullkornsbröd, smörgåsmargarin med hög andel omättat fett.

För första gången har studier visat att människors attityder om sig själva och andra visar sig i hur våra personliga pronomen används. Resultaten i forskaren Marie Gustafsson Sendéns avhandling visar bland annat att orden Jag och Vi konsekvent sätts i mer positiva språkliga sammanhang jämfört med orden Hon, Han och Dom, såväl i experiment som i nyhetstexter.

– Att människor ofta gillar sin egen grupp bäst är ett känt psykologiskt fenomen, liksom att människor tycks gilla sig själva bättre än sin egen grupp. Men att attityderna kan ses så tydligt ända ned på språklig nivå, det har inte tidigare visats, säger hon.

I sin avhandling har Marie Gustafsson Sendén undersökt om personliga pronomen används på ett sätt som framhäver den egna personen, den egna gruppen eller förstärker könsstereotyper. Avhandlingen bygger på två typer av undersökningar; dels experiment där människor i olika situationer fått skapa egna meningar med pronomen, dels avancerade matematiska dataanalyser av 400 000 engelska nyhetstexter från nyhetsbyrån Reuters.

– Jag tyckte det var intressant att studera nyhetstexterna eftersom dessa journalister har uttalade policys om neutralitet. Men även i nyhetstexterna förekommer alltså Vi och Jag i mer positiva sammanhang än Hon, Han och Dom.

Och nyhetstexterna visar även att valet av Hon och Han speglar könsstereotyper. Ordet Han förekommer nio gånger så ofta som ordet Hon, och Han förekommer dessutom i mer positiva och varierade sammanhang. Samtidigt omges ordet Hon oftare av mer passiva och stereotypa ord.

– Med tanke på att Reuters ska vara neutrala i sin nyhetsförmedling är det slående att skillnaderna var så stora mellan hur hon och han används, och jag är övertygad om att det påverkar hur vi ser på världen.

Resultaten i avhandlingen visar också att den situation som en text skrivs i har betydelse. Ordet Jag användes i flest positiva sammanhang när meningarna skapades individuellt, ordet Vi användes i flest positiva sammanhang när personer trodde de samarbetade. Och när människor uppmärksammades på potentiella konflikter användes orden Jag och Vi i allra flest positiva sammanhang, samtidigt som Hon, Han och Dom användes i allra flest negativa sammanhang.

– Att situationen har så stor betydelse är intressant, och sannolikt är effekterna av hur vi använder språket mycket större i verkliga samarbeten och konflikter. Resultaten visar hur viktigt det är att vara observant på hur mycket vi generaliserar och hur vi använder orden, säger hon.

Avhandlingens namn: Personal Pronouns in Evaluative Communication.

Avhandlingen finns att ladda ned som pdf.

Disputationen ägde rum den 24 januari vid Psykologiska institutionen.

– Genom att mäta elektriska signaler i hjärnan (EEG) kan man få en bild av hur djup narkosen är och det har stor betydelse för vården under själva operationen men också hur patienten återhämtar sig efteråt, säger Pether Jildenstål.

Han har i avhandlingen Influence of depth of Anesthesia on postoperative cognitive dysfunction (POCD) and inflammatory markers funnit att jämfört med traditionell anestesiövervakning, så går det åt mindre narkosläkemedel, mindre smärtstillande medel och återhämtningen direkt efter operationen går bättre. Dessutom visar det sig att den kognitiva nedsättningen, alltså medvetandegraden, hos patienterna är högre ett dygn efter operationen.

– Vi hade inte väntat att det skulle vara så stor skillnad i den kognitiva påverkan, som försöken visade. Dessutom minskar EEG-baserad teknik för att styra narkosdjupet riskerna att utveckla inflammationer i samband med operationerna.

Attityder
Avhandlingen redovisar också en enkätundersökning om attityder till, kunskaper om och användande av anestesidjupsmätare bland cirka 2 000 anestesiläkare och – sjuksköterskor i hela landet. Man frågade också hur vanligt det är med skriftliga rutiner när det gäller kognitiv nedsättning i anslutning till operationerna.

– Det visade sig finnas en påtaglig misstro mot EEG-baserad anestesidjupsmätning och intresse och uppfattning om hur patienterna påverkas kognitivt under och efter operationen är lågt. Det finns ett klart behov av tydliga vårdprogram och förbättringar av personalens attityd till hur narkosen påverkar medvetande och beteende hos patienterna.

Tydligare bild
EEG-baserad sömndjupsmätning ger en tydligare bild av hur patienten svarat på narkosen och doseringen kan anpassas till varje individ vilket har särskilt stor betydelse för patienter som tillhör olika riskgrupper.

– Särskilt äldre patienter, som har flera olika sjukdomar eller är allmänt nedsatta, är utsatta. Studier visar att mellan 10 och 70 procent av dem riskerar att få kognitiva bekymmer av narkos och kirurgi. Att anpassa narkosmedlen optimalt är särskilt viktigt för olika riskgrupper, men för alla gäller naturligtvis att det är en fördel om patienternas besvär minskar, vårdtiderna kortas och rehabiliteringen underlättas.

Mellan 5 och 15 procent av alla barn har lindriga funktionsnedsättningar. Dessa barn kan ha en mängd olika diagnoser som koordinationssvårigheter, ADHD, särskilda inlärningssvårigheter, med mera och de beskrivs ofta som klumpiga, långsamma, oorganiserade, och ouppmärksamma. Brigitte E. Gantschnig visar i sin avhandling att barn med lindriga funktionsnedsättningarofta har problem att klara sitt dagliga liv på olika sätt och att dessa problem följer barnen upp i åren.

– Trots att det är allmänt känt att många av dessa barn har problem i skolan, exempelvis skrivsvårigheter är det många som inte får det stöd de behöver och därför får de fortsatta problem senare i livet. I tonåren kan det handla om svårigheter att utföra dagliga sysslor, exempelvis att ta hand om sig själv, enkel matlagning eller enkla hushållssysslor. Senare i livet kan besvären fortsätta i form av svårigheter att uppnå önskade arbetsresultat, säger Brigitte E. Gantschnig.

I sitt avhandlingsarbete har Brigitte E. Gantschnig och hennes kollegor vid Umeå universitet och Zürich University of Applied Sciences, Schweiz, bland annat undersökt förmågan att klara vardagliga uppgifter hos cirka 12 000 barn från hela världen. Bland barnen fanns både de som hade och de som inte hade lindriga funktionsnedsättningar.

Studierna visar att barn med lindriga funktionsnedsättningar hade signifikant sämre förmåga att klara vardagliga uppgifter än barn utan dessa funktionsnedsättningar. Brigitte E. Gantschnig konstaterar därför att barn med lindriga funktionsnedsättningar behöver mer stöd för att klara sin vardag, samt att arbetsterapi är en möjlighet för att stödja barn med lindriga funktionsnedsättningar och deras föräldrar.

– Arbetsterapeuter är experter på att göra det möjligt för personer i alla åldrar för att klara av att utföra sina dagliga göromål, men också att uppnå vad de vill klara av och utföra vad de förväntas göra för att bli helt integrerade i samhället. Ytterligare forskning behöver dock genomföras för att utvärdera arbetsterapeutiska interventioner och bedöma deras effektivitet när det gäller att minska svårigheterna för barn med lindriga funktionsnedsättningar, både på kort och lång sikt, säger Brigitte E. Gantschnig.

Brigitte E. Gantschnig bor i Zürich, Schweiz. Hon är arbetsterapeut och doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. Brigitte E. Gantschnig är engelsktalande.

Fredagen den 31 januari försvarar Brigitte Elisabeth Gantschnig, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling med titeln: Aktivitetsbaserad och aktivitetsfokuserad bedömning och intervention bland barn: En valideringsstudie av Bedömning av motoriska processfärdigheter (AMPS).( Engelsk titel: Occupation-based and occupation-focused evaluation and intervention with children: A validation study of the Assessement of Motor and Process Skills (AMPS)).

Oppontent: prof. Wendy Coster, PhD, Boston University.

Huvudhandledare: Dr. Ingeborg Nilsson, Prof. Anne G. Fisher, Prof. Julie Page

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Vårdvetarhuset, Aulan.

Forskningsprojektet, som leds av universitetet i Edinburgh, syftar till att undersöka hur våra matvanor utvecklas och hur valet av livsmedel påverkas av hunger, kostnader, stress och motion.

I det tvärvetenskapliga projektet ska forskarna intervjua familjer för att kartlägga vilka sociala och ekonomiska faktorer som påverkar människors kostvanor och sammanföra resultaten med de senaste rönen inom hjärnforskning och beteendevetenskap.

Målet är att ta fram ett nytt, folkhälsopolitiskt underlag som kan främja hälsosamma kostvanor hos EU:s invånare.

En huvuduppgift för EU-projektet är att undersöka vad våra erfarenheter som barn betyder för våra kostvanor som vuxna.

– Vi vet redan att tidiga livserfarenheter av stress och ohälsosam mat får oss att välja fet mat med högre kaloriinnehåll som vuxna. Vår hypotes är att stress och nutrition påverkar barnet redan i livmodern och i den tidiga barndomen, och att detta kan ge en bestående effekt senare i livet, säger professor Suzanne Dickson, som leder Göteborgs universitets medverkan i projektet.

En bakgrund till EU-satsningen är nya studier som uppskattar att mer än hälften av befolkningen i många europeiska länder kommer vara överviktiga år 2050. Som en följd ökar fetmarelaterade hälsoproblem som hjärtsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och stroke.

EU-projektet löper över fem år och involverar experter från 16 institutioner i sex europeiska länder i Sverige, Storbrittannien, USA och Nya Zeeland. För Göteborgs universitet innebär det ett tillskott av forskningsmedel på omkring 13 miljoner kronor.

Fokus inom programmet ”Indo-Swedish Innovation Call: Health and Disease Prevention” ligger på förstärkt samverkan mellan svenska och indiska aktörer genom finansiering av gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt. Projekten ska främja både forskning och industri samt bidra till ökad hälsa och/eller sjukdomsprevention.

Inom utlysningen, som är den andra inom samarbetet mellan VINNOVA, Vetenskapsrådet och Department of Biotechnology, Government of India (DBT), har parterna genomfört parallella utlysningar i respektive land.

I den svenska utlysningen får nio projekt finansiering med sammanlagt 40 miljoner kronor:

Aktiva gånghjälpmedel för äldre (SAATH), Peter Händel, Kungliga Tekniska högskolan, 5 miljoner.
Finansiär: VINNOVA

Att förklara proteinsyntesten i mykobakterier med hög effekt för riktad läkemedelsutveckling, Suparna Sanyal, Uppsala universitet, 3,9 miljoner.
Finansiär: Vetenskapsrådet

Ett multiplext diagnostiskt test för XDR TB, Mats Nilsson, Stockholms universitet/Science for Life Laboratory.
Finansiärer: Vetenskapsrådet: 3,3 miljoner, VINNOVA: 285 000.

Hälsovård i förändring – Innovativa Hälsateknologier för främjande av bättre hälsa, Sara Eriksén, Blekinge tekniska högskola, 5 miljoner.
Finansiär: VINNOVA

Nya antiinfektiva terapier mot tuberkulos, Mikael Elofsson, Umeå universitet, 3,9 miljoner.
Finansiär: Vetenskapsrådet

Regenerativa proteser som alternativ till transplantation av donerade hornhinnor för behandling av blindhet, May Griffith, Linköpings universitet, 4,7 miljoner.
Finansiär VINNOVA

Silk2Heal – ett antimikrobiellt sårförband med sårläkande förmåga för diabetiska fotsår, Ekaterina Medvedev, Spiber Technologies AB, 5 miljoner.
Finansiär VINNOVA

Strategier mot antibiotikaresistens i Mycobacterium tuberculosis och Pseudomonas aeruginosa, Gunter Schneider, Karolinska institutet, 3,9 miljoner.
Finansiär: Vetenskapsrådet

Struktur- och funktionsstudier av sialinsyratransportörer och LPS-sialinsyrainkorporerande enzymer, Göteborgs universitet, 5 miljoner.
Finansiär: VINNOVA

Embryonala stamceller och inducerade pluripotenta stamceller, så kallade iPS-celler, har kapaciteten att ge upphov till alla typer av celler som finns i den vuxna kroppen. För att dessa stamceller ska förbli omogna måste de gener i arvsmassan som slås på i specialiserade celler förbli inaktiva, men samtidigt vara redo att aktiveras snabbt när det är dags att mogna till exempelvis en hudcell eller levercell. Arvsmassan är packad i cellkärnan i en struktur som kallas kromatin. Om packningen är tät (kondenserad), kan aktiverande molekyler inte komma åt att binda till de delar av arvsmassan som kontrollerar aktiveringen av gener. För att en bestämd gen ska kunna aktiveras i ett givet läge är det alltså nödvändigt att kromatinstrukturen först öppnas upp (dekondenseras).

Pluripotenta stamceller är unika på det viset att deras arvsmassa i större utsträckning är dekondenserad jämfört med specialiserade celler, detta för att möjliggöra att differentieringsprocessen snabbt ska kunna aktiveras på en given signal. I den nu publicerade studien har ett internationellt forskarlag, under ledning av professor Tony Kouzarides vid Gurdon Institute på universitetet i Cambridge, identifierat en specifik enzymaktivitet kallad citrullinering som bidrar till detta tillstånd av dekondenserat kromatin hos pluripotenta stamceller.

– Arvsmassan har en stark negativ elektrisk laddning och i kromatinstrukturen är arvsmassan kopplade till en typ av protein som kallas histoner, som har en stark positiv laddning. När det gäller pluripotenta stamceller fann vi att citrullineringen reducerar laddningen hos vissa histoner, vilket försvagar kopplingen till arvsmassan och bidrar till avkondenseringen, säger Gonçalo Castelo-Branco, forskningsledare vid Karolinska Institutet och tillsammans med Maria Christophorou vid Gurdon Institute förstaförfattare till studien.

Gonçalo Castelo-Branco var tidigare också verksam vid Gurdon Institute, där han genomförde delar av den aktuella studien. Tillsammans med sin forskargrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet ska han nu undersöka vilken roll citrullineringen har i andra typer av omogna celler, så som oligodendrocytprekursorer i hjärnan som deltar i nybildningen av celler efter ett skov vid multipel skleros, MS.

Forskningen har finansierats med anslag bland annat från Cancer Research UK, Vetenskapsrådet, EMBO och Marie Curie Actions inom EU:s sjunde ramprogram. Bland medförfattarna till studien finns också professor John Gurdon, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012. Utöver Sverige och Storbritannien har forskare från Danmark, Brasilien och USA deltagit i arbetet.

Publikation: “Citrullination regulates pluripotency and histone H1 binding to chromatin”

Maria A. Christophorou*, Gonçalo Castelo-Branco*

* equal contribution, co-first authors, Nature online 26 January 2014, doi: 10.1038/nature12942.

Det huvudsakliga syftet är att undersöka flickors utvecklingsvägar till multiproblematik och hur denna problematik kan påverka deras barn. Flickor har ofta en annan roll i rättssystemet än pojkar och det råder internationellt och nationellt fortfarande en ganska traditionell syn på hur flickor och pojkar ”är”. Flickor ses oftare som inbundna, deprimerade och inte särskilt utåtagerande. Detta stämmer inte eftersom alltfler flickor döms för våldsbrott och återfinns i gängrelaterad kriminalitet. Syftet är också att se hur samhället kan hjälpa flickorna att anpassa sig till en livsstil som inte kräver ekonomiska eller andra insatser av samhället.

– Kriminologisk forskning handlar nästan enbart om män och pojkar och det finns stora kunskapsluckor om det speciella mekanismer som ligger bakom brottsligt beteende hos kvinnor, säger Lia Ahonen, som är filosofie doktor i socialt arbete och fil mag i psykologi och vid sidan av CDR också, via ett stipendium från Forte gästforskar vid University of Pittsburgh, Pennsylvania, USA.

– Det är fantastiskt roligt att både Forte och nu också Vetenskapsrådet ser behovet av att forska kring kvinnlig kriminalitet och andra problembeteenden och att problematiken uppmärksammas på samhällsnivå.

Databaser
Huvuddelen av studierna kommer att tillbringas med arbete i databasen Pittsburgh Girls’ Study (PGS), som är världens största longitudinella databas för flickor. Viss del av arbetet sker också i den svenska databasen Individuell utveckling och adaption, Ida, som finns vid Örebro universitet med Henrik Andershed och Anna-Karin Andershed som ansvariga.

Studierna kommer att titta på faktorer som utveckling från mindre problembeteenden till kriminalitet, folkhälsofrågor som till exempel psykisk ohälsa, missbruk, val av partner från likande miljö och överföring av brottslighet från en generation till en annan.

– Det är faktorer som är av största vikt för beslutsfattare i arbetet med att utveckla hållbara och effektiva förebyggande och avhjälpande insatser.

Fotnot: Lia Ahonen beviljades pengar till det här projektet av Forte vilket tidigare meddelats. Innan hon accepterade det erbjudandet, visade det sig att även Vetenskapsrådet tyckte att det var ett projekt värt att satsa på. Eftersom man inte kan ta emot pengar från flera håll för samma forskningsprojekt, valde Lia Ahonen att gå vidare med Vetenskapsrådet.

– Det är lätt att tro att alla unga kan använda datorer och dra fördel av de möjligheter som den nya tekniken ger, men så är det inte. Trots den höga tillgången till digital teknik i vårt svenska samhälle skiljer sig så väl användning, kompetens och attityder. Det finns en så kallad digital ojämlikhet enligt Ulli Samuelsson.

I Ulli Samuelssons avhandling studeras digital ojämlikhet både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Företeelsen är med andra ord inte unik för Sverige, men den svenska kontexten utgör enligt Ulli Samuelsson ett intressant forskningsfält:

– Vi är ett av de mest utvecklade länderna i världen när det gäller spridning av internet i hushållen och den digitala tekniken används i hög utsträckning av så väl små barn som äldre vuxna. Vi håller även på att bygga upp ett samhälle som på olika sätt ger fördelar till den som kan använda sig av tekniken. Trots detta finns det en skillnad i unga människors möjligheter att dra nytta av dessa fördelar. En viktig del i min forskning är därför att titta på skolans uppdrag i relation till digital kompetens.

Den svenska skolan har i sitt uppdrag att ge alla elever en likvärdig utbildning, ett uppdrag som enligt Ulli Samuelsson inte uppfylls när det gäller digital kompetens. I avhandlingen framkommer att de möjligheter som eleverna har att utveckla sin digitala kompetens till stor del är beroende av elevens bakgrund och enskilda lärares intresse och kunskaper. Saknas stöd, intresse och engagemang från de vuxna i elevens närhet räcker det inte med att tekniken finns där för att kompensera. Det behövs enligt Ulli Samuelsson en större kunskap om de olika faktorer som bidrar till digital jämlikhet eller ojämlikhet och avhandlingen utgör ett bidrag till denna kunskap.

Ulli Samuelsson försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling i pedagogik på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping den 24 januari. Avhandlingens titel är Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital.

Opponent var docent Martin Stigmar, Linnéuniversitetet. Medlemmar i betygsnämnden var professor Claes Nilholm, Högskolan för lärande och kommunikation, professor Tobias Olsson, Lunds universitet och Docent Patrik Hernwall, Stockholms universitet.

Ulli Samuelsson är verksam som universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation. Sedan 2011 är hon utbildningsledare för Personalprogrammet. Ulli har även en bakgrund som utbildningskonsult inom det privata näringslivet, främst med inriktning mot IKT-relaterad utbildning.

Växter är nödvändiga för mänskligt liv. De producerar syret vi andas, ger oss mat, kläder och medicin. Det finns 300 000 växter på jorden och människan använder bara några tusen av dem.

-Vi är mer beroende av växter än vi anar och i synnerhet av det fåtal arter som idag odlas kommersiellt, säger Bente Eriksen vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, som tillsammans med två kollegor sammanställt Nyttoväxter från hela världen.

Kunskaper om vardagliga växter <br />I två färgrikt illustrerade volymer får läsaren möjlighet att lära sig mer om de växter som är en del av vår vardag, om deras hälsoeffekter och den natur- och kulturhistoria de bär på.<br /><br />-Det finns ett stort allmänintresse kring vår mat och vår kultur men okunskap om växterna och vi hoppas kunna fylla den klunskapsluckan, säger Bente Eriksen.

För vitlöken gäller till exempel att man ska låta den vila i några minuter efter man har mosat eller hackat den för att den ska utveckla arom och hälsoeffekter. Och samma botaniska art har gett upphov till allt från vitkål och grönkål till brysselkål, blomkål och broccoli.

Boken belyser nyttoväxterna hälsoeffekter men också växternas evolution. Utvecklingen av citrusfrukter kan läsaren följa i ett spännande bildschema.

-Från början fanns det bara fyra vilda arter i odling: mandarin, pomelo, suckatcitron och kumkvat. Alla andra citrusfrukter har uppstått från att dessa korsats med varandra. Exempelvis är apelsinen en korsning av mandarin och pomelo, säger Bente Eriksen.

Nyttoväxter från hela världen beskriver biologi, kultur och naturhistoria hos 400 arter. Den är skriven av forskarna Bente Eriksen och Åslög Dahl vid Göteborgs universitet samt Magnus Neuendorf vid Göteborgs botaniska trädgård. Bilderna till boken har gjorts av danska illustratören Kirsten Tind.

-Det är kanske inte en bok man läser från pärm till pärm. Man kan läsa den på olika nivåer, se på bilderna och läsa kulturhistorian eller ge sig in i de biologiska kunskaperna. Och den superintresserade kan läsa hela beskrivningen av växterna, säger Bente Eriksen.

Det har tagit bokens tre författare drygt tio år att färdigställa de två bokvolymerna.

-Det har varit ett fritidsprojekt som hållit på sedan 2001. Att böckerna nu ligger färdiga för bokhandlarna är så roligt så det är inte sant, säger Bente Eriksen.