Sydsamiskan lever vidare mot alla odds. Det går att få språk som nästan slutat talas att vitaliseras. Det är sydsamiskan ett exempel på: allt fler unga använder i dag språket. En förklaring till detta är 2000-talets nya minoritetspolitik visar professor Leena Huss.

När språkvetaren Leena Huss startade sitt projekt Revitalisering mot alla odds? Sydsamiskan i Sverige, som nyligen slutrapporterades till Riksbankens Jubileumsfond, var hon intresserad av att veta hur den nya minoritetspolitiken påverkade sydsamiskan. I dag kan hon visa att lagstiftningen i form av 2009 års språklagar hade en positiv effekt på sydsamiskan.

– Det har blivit lättare att prata sydsamiska, och den minoritetspolitiska reformen har fött nytt hopp för många sydsamer, säger Leena Huss.

Leena Huss, som är knuten till Huga Valentin Centret i Uppsala, har bland annat genomfört enkäter med lärare och föräldrar som har barn som läser sydsamiska. Hennes forskarkollega i samma projekt, Satu Gröndahl, har också i en litteratursociologisk studie undersökt hur sydsamiskan använts inom olika kulturella verksamheter.

Språket anses av de flesta vara en oumbärlig beståndsdel för identiteten. Så är det också för den samiska identiteten. Ändå menar en majoritet av de tillfrågade att man inte behöver kunna sydsamiska för att betrakta sig som same. Anledningen till detta är den förståelse som finns för att så många gått miste om sitt språk eller aldrig fått lära sig samiska ordentligt.

– När språket genom olika insatser får nytt liv, så betyder det också att identiteten förändras. Vår studie visar hur språket i många fall hänger ihop med ett etniskt uppvaknande och hur ett ökat användande av sydsamiskan i sin tur leder till att man reser frågor om egenmakt och dekolonisering, säger Leena Huss.

När forskarna intervjuade användare av sydsamiska visade det sig att många hade dubbla känslor inför att använda språket. Det fanns några som tyckte att det var komplicerat att prata sydsamiska eftersom det kunde uppfattas som kritik gentemot äldre generationer, som inte pratade sydsamiska alls. Samtidigt var det också förknippat med stolthet och glädje att använda språket.

– Det fanns en del väldigt bestämda uppfattningar om hur man ska tala, språkpoliser som sätter upp gränser, vilket gjorde det nervöst för många att prata fritt på sydsamiska, säger Leena Huss.

– Men det finns i och med den nya minoritetspolitiken och de insatser som gjorts i dess efterföljd en stark tro på framtiden. På så sätt kan man faktiskt säga att politiken räddat sydsamiskan, säger Leena Huss.

Och det anser också många av de informanter som deltagit i projektet. Minoritetspolitiken ses som en garant för att språket inte ska gå förlorat.

FAKTA
Länk till slutredovisning: http://anslag.rj.se/sv/anslag/38447

Den svenska prostitutionsdebatten är polariserad. Kvinnor som säljer sex beskrivs antingen som offer för mäns våld eller som aktörer som utövar ett yrke – sexarbete.

– I den polariserade debatten förloras nyanserna. Vi tar inte del av kvinnornas erfarenheter och därför leder inte debatten till ökad kunskap utan snarare till att cementera fördomar, säger Hulusjö.

Anna Hulusjö är socionom och har arbetat på fältet i före detta Prostitutionsgruppen, numera Mikamottagningen, i Göteborg. Det var under denna tid som hennes intresse för hur vi talar om prostitution väcktes.

– Debatten fokuserar som regel på vad prostitution är – är det våld, arbete eller exploatering? I min forskning har jag istället velat ta reda på hur prostitution fungerar, jag har undersökt hur kvinnornas erfarenheter präglas av såväl makt som motstånd.

Hulusjö har intervjuat 20 kvinnor med erfarenhet av prostitution. Femton av kvinnorna säljer eller har sålt escorttjänster via nätet medan fem kvinnor är eller har varit verksamma inom gatuprostitutionen. Nio av de intervjuade kvinnorna har lämnat prostitutionen och fyra har nyligen börjat sälja sex. I Hulusjös avhandling berättar kvinnorna med egna ord om sina erfarenheter, sina tankar och strategier.

Inträdet i prostitution ser olika ut. Gemensamt för många av de intervjuade kvinnorna är dock att de vid tidpunkten för inträdet befunnit sig i en utsatt livssituation.

– Det kan handla om ekonomiska svårigheter, sjukdom eller bidragsberoende. Att börja sälja sex i denna situation beskrivs av dessa kvinnor som en möjlighet, ibland den enda, att få kontroll över sitt liv och att bli oberoende. Många beskriver det som ett rationellt val utifrån den aktuella situationen, förklarar Hulusjö.

Andra kvinnor beskriver inträdet i prostitution som ett resultat av tidigare erfarenheter av sexualisering, objektifiering och sexuella övergrepp.

– Oavsett hur man skapar mening i inträdet i prostitution så blir det tydligt att det är villkorat av olika former av social ojämlikhet.

Ständigt närvarande för kvinnorna som intervjuats är hotet om våld, ett hot som de hanterar med hjälp av olika strategier, som att till exempel alltid ringa varandra när de haft en kund.

– Kvinnorna är väl medvetna om de bilder av prostituerade som andra har, bilder som de förhåller sig till och värjer sig mot, konstaterar Hulusjö.

Hon understryker istället den komplexa och motstridiga bild av såväl makt och motstånd som frihet och begränsningar, som framträder i kvinnornas berättelser.

– Samhällets idéer och föreställningar har konsekvenser för kvinnor som säljer sex. Det kan handla om allt från att känna sig tvungen att ljuga till att bli diskriminerad eller utsatt för våld.

Referenslänk: The multiplicities of prostitution experience: narratives about power and resistance

Referenslänk: Centrum för sexologi och sexualitetsstudier

Tack vare sin goda tillväxt har den kanadensiska contortatallen blivit populär i norrländskt skogsbruk. Nu visar forskare från SLU att markorganismerna i svensk jord troligen bidrar till framgången för detta exotiska trädslag. När forskarna studerade contortatallens tillväxt i svenska och kanadensiska jordprover och jämförde med hur de växte i steriliserad jord såg de tydliga skillnader – i svensk jord växte den bättre, men i kanadensisk jord växte den sämre. Resultaten ökar förståelsen för varför vissa exotiska trädslag och invasiva växter ibland fungerar så bra i nya miljöer.

Växter flyttas ofta från sina naturliga utbredningsområden, och ibland händer det att de blir mer konkurrenskraftiga på de nya växtplatserna. Inom jord- och skogsbruket kan detta vara välkommet, medan en införd växt som sprider sig okontrollerat i naturen kan bli ett stort bekymmer. Varför växter ibland fungerar väldigt annorlunda i en ny miljö är en fråga som engagerar många forskare idag.

Michael Gundale och hans kollegor från SLU i Umeå och Alnarp har fokuserat på vad de organismer som finns i svenska och kanadensiska jordar betyder för contortatallens* tillväxt. I marken finns en enorm mångfald av livsformer, varav en del kan vara skadliga (t.ex. sjukdomar och växtätare), och andra nyttiga (t.ex. mykorrhizasvampar). Genom en serie experiment med unga plantor visar forskarna nu att contortatallens tillväxt påverkas rejält av vilka organismer som finns i jorden.

Ett första växthusförsök visade att plantorna växte betydligt bättre i jordprover från de norrländska områden där contortatall har planterats än i jordprover från olika delar av det ursprungliga utbredningsområdet i norra British Columbia i Kanada. När försöket sedan upprepades i jordprover som steriliserats genom gammabestrålning, påverkades tillväxten inte längre av om jorden var svensk eller kanadensisk. Det visade sig också att en steriliserad jord (oavsett ursprung) som ympades med kanadensiska organismer hämmade tillväxten, medan ”svensk ympning” förbättrade tillväxten.

– Vi har alltså klara belägg för att organismer i marken har en stark inverkan på plantornas tillväxt, säger Michael Gundale. En tänkbar förklaring är att plantor i kanadensisk jord utsätts för sjukdomsframkallande mikroorganismer som är specialiserade på contortatall, medan den svenska jorden erbjuder en särskilt gynnsam symbios med mykorrhizasvampar. Men detta har vi inte undersökt.

Det finns en del tidigare experiment som har undersökt varför en viss växtart klarar sig bättre i en ny miljö än i det naturliga utbredningsområdet. Dessa har dock oftast bara tittat på någon eller några få av de många faktorer som skulle kunna bidra till framgången, och kan därför inte säga något om hur viktiga olika faktorer är i förhållande till varandra. Vad som gör SLU-studien unik är att forskarna inte bara undersökte markorganismernas betydelse, utan samtidigt tog hänsyn till en mängd andra faktorer som också skulle kunna påverka tillväxten; de använde jordprover från flera platser i Sverige och Kanada, samlade in fröer från flera områden, testade olika gödslingsnivåer och tog också hänsyn till hur jordens kemiska och fysikaliska egenskaper varierade. De svenska och kanadensiska markorganismernas betydelse för tillväxten kvarstod dock, oavsett hur förhållandena i övrigt förändrades.

– Jag skulle gärna göra en motsvarande studie med vanlig svensk tall, avslutar Michael Gundale. Om det skulle visa sig svensk tall hämmas på ett liknande sätt av inhemska organismer i marken, vore det intressant att undersöka vilka dessa är – och vad man eventuellt skulle kunna göra för att skydda plantorna.

FAKTA
* Contortatallen (Pinus contorta) härstammar från västra Nordamerika. I
norra Sverige har contortatall idag planterats på flera hundra tusen
hektar. Planteringen tog fart under 1970-talet, och det ansågs då att
naturlig föryngring bara kunde ske i samband med brand – vilket skulle
förhindra okontrollerad spridning. Detta har dock visat sig vara en
sanning med modifikation.

Artikeln Interactions with soil biota shift from negative to positive when a tree species is moved outside its native range. New Phytologist (2014). (av Michael J. Gundale, Paul Kardol, Marie-Charlotte Nilsson, Urban Nilsson, Richard W. Lucas & David A. Wardle) doi: 10.1111/nph.12699.

– Beskedet känns väldigt roligt och perfekt timing eftersom vi redan fått en bra start i projektet med flera lovande resultat, säger Mats G. Larson, professor vid institutionen för matematik och matematisk statistik.

Projektet fokuserar på utveckling av nya datorbaserade metoder för simulering av fysikaliska fenomen till exempel hållfasthet, vågutbredning och vätskors flöde, i komplexa och dynamiska geometrier. De nya metoderna gör det möjligt att effektivt simulera problem där geometrin genomgår stora förändringar eller är komplicerad.

– Speciellt kommer vi att studera problem där en optimal geometri ska bestämmas för ett visst syfte, till exempel hur en mekanisk komponent ska utformas för att vara så lätt som möjligt och samtidigt kunna bära en viss last.

Arbetet fokuserar både på utveckling och matematisk analys av nya metoder samt implementation och tillämpning i samarbete med industrin. Metoderna kan användas för digital utveckling och optimering av nya produkter.

Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet, Högskolan i Jönköping och Linköpings universitet.

FAKTA
Mats G. Larson är professor i tillämpad matematik vid Umeå Universitet sedan 2004. Han är också projekt ledare för UMIT Research Lab

Mats G. Larsons akademiska bana började på Chalmers i Göteborg. Han tog civilingenjörsexamen där 1992 och doktorsexamen år 1997 i tillämpad matematik. Därefter gjorde han sin postdoktortjänst vid Stanford University, Mechanical Engineering. Sedan återvände han till Chalmers och en tjänst som forskarassistent vid institutionen för matematiska vetenskaper. Under denna tid kvalificerade sig han sig för docentkompetens.

Om anslaget:
Mats G Larson beviljas 21 miljoner kronor under en femårsperiod för projektet ”Skurna finita element, geometri och designoptimering”

SSF:s styrelse delar ut sex stycken rambidrag på mellan 17 och 21 miljoner kronor vardera inom forskningsprogrammet Tillämpad matematik. Programmet ingår i en gemensam satsning på närmare en halv miljard för att stärka svensk matematikforskning som SSF gör tillsammans med Kungl. Vetenskapsakademien, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Vetenskapsrådet.

64 ansökningar kom in, 8 eller 12,5 % hade kvinnlig huvudsökande. Sex projekt beviljades medel, vilket innebär att beviljandegraden är 9,4 %, (16,7% för kvinnor). http://www.stratresearch.se/sv/ssf/Nyheter/2014/120-miljoner-till-tillampad-matematik/

Dels har 500 bloggande politiker fått svara på frågor, dels har politiker som deltagit i olika medborgardialoger fått berätta om sina erfarenheter.

– I båda fallen handlar det om samma utmaning, att överbrygga avståndet till väljarna. Genom bloggandet ska man berätta om olika politiska ställningstaganden och förklara dem. I medborgardialogen handlar det mera om att lyssna och försöka ta reda på vilka kunskaper hos medborgarna som kan vara användbara för att jämka ihop partipolitiken.

Partilojalitet
Martin Karlsson menar att det kan tyckas självklart att politiker utnyttjar nya arenor för att minska avståndet till väljarna och anpassa sitt budskap efter det. Men i Sverige är lojaliteten mot partierna och partiledningen av tradition oerhört stark jämfört med andra länder. Vi har inga direktvalda politiker, inge beslutande folkomröstningar och ett svagt personvalssystem.

– För svenska politiker är det av tradition viktigare att agera inom partiet, det finns mer att vinna på det än att satsa på att skapa direkta relationer med medborgarna. Samtidigt är den politiska kulturen hos medborgarna extrem åt andra hållet, vi vill förverkliga oss själva och inte styras av något kollektiv. Det kan vara en viktig förklaring till att avståndet ökar mellan medborgare och politiker, som bland annat gjort att partierna tappat många medlemmar.

Vänster – höger
I Sverige har bloggarna anpassat sig till de svenska traditionerna, även om Martin Karlsson funnit en skillnad mellan partierna.

– De till vänster använder ”vi” i större utsträckning och talar mer som företrädare för partiet. Politiker mot mitten och höger ututtrycker sig mer som individer. Det speglar också den politiska historien, där vänstern vuxit fram ur folkrörelser och har en starkare kollektiv tradition. Det illustreras också av inställningen till personval där motståndet funnits till vänster medan partierna till höger varit mer öppna för det.

Ett tydligt exempel på partiernas starka grepp om politikerna är FRA-frågan, där de politiker som inte var med på partilinjen utsattes för hård press av partipiskan. Men de kunde också utnyttja bloggar och twitter för att nå ut med sina åsikter och redovisa sina ställningstaganden.

De nya arenorna har tre funktioner för hur politikerna agerar som representanter för partiet, för sig själva och för sina väljare:

Megafoner
– Man kan säga att bloggarna är att likna vid megafoner, medborgardialogen är mer ömsesidig.

Martin Karlssons råd till politikerna är att inte överskatta problemen och inte vara rädda för de nya arenorna.

– Det finns en rädsla för att man kan lockas att lova för mycket och att partierna kan fragmentiseras, men det finns få tecken på det. Det måste vara politikerna som ska gå före, våga fatta och argumentera för beslut, som till en början inte accepteras brett. Det behövs för att vi ska få förändringar i samhället och då behövs också kanaler för att kunna hantera kommunikationen mellan politiker och medborgare.

Det fanns politiker som bloggade redan inför valet 2006, men inför förra valet fick bloggandet ett genombrott. Sedan dess har twittrandet dykt upp och Martin Karlsson menar att det är en form som passar politiken bättre. Han beskriver bloggosfären som en spökstad när valdagen passerat.

Nu kommer twitter
– Vi ska gå vidare med en bredare undersökning av hur politiker använder sociala medier och då kommer också twittrandet att finnas med. Det finns mycket att titta på där, till exempel fenomenet med att en parallell debatt kan pågå under ett fullmäktigemöte där ledamöterna twittrar samtidigt som det argumenteras från talarstolen.

Det som intresserar honom att undersöka är hur politiker kan ta plats i de sociala mediernas flöde.

– Jag vill se hur man hittar vägar in i nätverket, det är lätt att hamna i mörkret och det finns en stark hierarki i sociala medier. Man måste vara aktiv och det spelar också roll vilken politisk position man har. De 100 topprankade bland bloggarna har hälften av alla länkar. När det gäller politiker på twitter Sverige är Carl Bildt outstanding. Han har 250 000 följare och kan inte vara med i ett sånt här material, han snedvrider alla resultat. Tvåan på listan , Birgitta Ohlsson, har ”bara” 30 000 följare.”

 Martin Karlssons doktorsavhandling i statskunskap heter Covering distance – Essays on representation and political communication.

SBU har granskat tillförlitligheten hos avancerade bildundersökningar vid misstänkt prostatacancer. Några av metoderna som SBU granskat är undersökning med magnetkamera och olika tillämpningar av ultraljud. En förhoppning med ny bildteknik är att personer ska slippa det psykiska och fysiska obehag och de risker som provtagning kan innebära.

Slutsatsen är att det fortfarande är oklart hur träffsäkra de bilddiagnostiska metoderna är vid misstänkt prostatacancer. Vården kan därför inte byta ut ultraljudsledda vävnadsprov mot enbart bilddiagnostik. Det behövs välgjorda studier som undersöker hur tillförlitliga de olika bildteknikerna är, så att man i senare forskning ska kunna undersöka nyttan för patienterna.

SBU:s rapport diskuterar också kostnader. Om den nya tekniken används på en så stor grupp som personer med misstänkt prostatacancer finns risk för att man inte har råd med andra åtgärder eftersom metoderna är relativt kostsamma och tillgången till utrustning och kompetens är begränsad.

Hösten 2014 publicerar SBU ytterligare en översikt inom området. Den rapporten utvärderar om bilddiagnostiska metoder kan underlätta för att fastställa olika stadier av prostatacancer vilket är avgörande för val av behandling.

Bakgrund
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. År 2012 rapporterades 9 000 nya fall. Misstänkt prostatacancer utreds bland annat med vävnadsprover, biopsier, som tas med vägledning av ultraljud. Metoden kan ge viktig information men har nackdelar eftersom man inte säkert vet om prover har tagits i just det område där en eventuell tumör finns. Det kan därför krävas flera provtagningar. Patienterna kan uppleva provtagningen som obehaglig och ibland smärtsam. Några procent får en allvarlig infektion efteråt.

Rapporten ”Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer” (2014) med slutsatser och sammanfattning finns även på www.sbu.se.

Orsaken bakom Alzheimers sjukdom är inte helt kartlagda, men ledande forskargrupper arbetar efter teorin att demenssjukdomen orsakas av att en molekyl kallad beta-amyloid fälls ut i hjärnan i form av så kallade plack. Beta-amyloid stör eller skadar nervcellernas funktion, med följden att nervcellerna förtvinar vilket kraftigt försämrar den drabbades minne och kognitiva förmåga.

I två stora läkemedelsstudier kan forskare nu visa att två speciella antikroppar – bapineuzumab och solanezumab – tycks vara verksamma mot beta-amyloid.

Tillsammans med amerikanska och brittiska kollegor kan professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin i en studie visa att behandling med bapineuzumab minskar upplagringen av beta-amyloidi hjärnan, samt sannolikt minskar nervcellernas förtvining.

I studien såg dock forskarna inga positiva effekter på symptomen hos patienterna, vilket enligt Kaj Blennow sannolikt beror på att behandlingen startade sent i sjukdomsförloppet.

När forskarna i en parallell studie testade solanezumab i en grupp personer med mild Alzheimer, visade sig den antikroppen kunna bromsa upp den kognitiva försämringen.

– Antikropparna verkar alltså båda ha effekt, men fungera på olika sätt. Förenklat kan man säga att bapineuzmab direkt angriper den skadliga molekylen i hjärnan, medan solanezumab binder beta-amyloid som finns lösligt i hjärnvävnaden och skulle kunna påverka nervcellernas funktion innan den fälls ut.

Resultaten, som publiceras i New England Journal of Medicine, kommer båda från så kallade fas III-studier som är bland de sista stegen innan ett läkemedel kan tillverkas för marknaden.

–Till skillnad från i Sverige har myndigheterna i USA uppmärksammat att Alzheimer inte bara är ett medicinskt problem, utan ett gigantiskt samhällsproblem. Det gör att man är betydligt snabbare på att starta kliniska studier av nya läkemedel, säger Kaj Blennow, som samtidigt understryker att mer forskning behövs.

Ett problem är att man endast använt klinisk undersökning och minnestester för att diagnosticera Alzheimer. Eftersom minnestester är mycket ospecifika har det sannolikt lett till att många patienter som inte har Alzheimer inkluderats i de aktuella studierna, vilket påverkar möjligheten att påvisa en positiv effekt av läkemedlen.

Artiklarna Two Phase 3 Trials of Bapineuzumab in Mild-to-Moderate Alzheimer’s Disease och Phase 3 Trials of Solanezumab for Mild-to-Moderate Alzheimer’s Disease publicerades i NEJM den 23 januari.

Till tidskriften New England Journal of Medicine

Forskare från Högskolan i Halmstad har, tillsammans med forskare från Nanometerkonsortiet vid Lunds Universitet och Voronezh State Technical University i Ryssland, visat att nanokontakter mellan en metall och en halvledare tillverkade i en ”bottom-up” process uppvisar andra elektriska egenskaper än motsvarande kontakter tillverkade med konventionell teknik. Upptäckten kan vara mycket viktig för fortsatt nedskalning av elektronik. 

– Våra resultat kan vara av stor betydelse, säger professor Håkan
Pettersson vid Högskolan i Halmstad, huvudansvarig för
forskningsprojektet.

Elektriska kontakter mellan metaller och halvledare är viktiga för all tillverkning av elektronik. Dessa kontakter var de första halvledarkomponenter som studerades redan i mitten av 1800-talet. Trots all den mycket omfattande forskning som gjorts inom detta område, finns fortfarande frågetecken kring de elektriska egenskaperna hos dessa kontakter och hur dessa kan skräddarsys. Optimering av dessa kontakters egenskaper är en av de största utmaningarna för fortsatt nedskalning av elektronik.

Möjligheten att kunna skräddarsy den energibarriär (s.k. Schottkybarriär) som reglerar strömmen mellan halvledare och metall är särskilt önskvärd.

Guldpartikel och nanotråd
I det nu publicerade arbetet har de elektriska egenskaperna undersökts i detalj för en kontakt skapad mellan en guldpartikel och en nanotråd tillverkad av halvledarmaterialet galliumarsenid. Detta har möjliggjorts tack vare mycket avancerad tillverkning och selektiv kontaktering av partikel och nanotråd. Dessa nanokontakter skiljer sig från traditionella metall-halvledarkontakter inte bara genom den lilla skalan, utan också genom att de tillverkats i en s.k. epitaxiell process vid hög temperatur, där guldpartikeln katalyserat själva växten av nanotråden.

Det mest slående resultatet i studien är att Schottkybarriären mellan guldpartikel och nanotråd är starkt reducerad jämfört med alla andra motsvarande kontakter som publicerats fram till dags dato.

– Observationerna är förbryllande och vi har gjort omfattande studier för att verifiera resultaten och för att utveckla en fysikalisk modell för fenomenet, säger professor Håkan Pettersson.

De förändrade elektriska egenskaperna kan förstås i termer av en starkt modifierad kontaktyta mellan guldpartikel och nanotråd. Förutom ett reducerat antal yttillstånd skapas ett elektriskt laddat dipolskikt vid kontaktytan. Dessa intressanta egenskaper skapar tillsammans med den lilla kontaktytan en nanokontakt med starkt reducerad Schottkybarriär.

– Våra resultat kan vara av stor betydelse och medföra att nanokontakters elektriska egenskaper kan skräddarsys genom smart design av kontaktytan mellan metall och halvledare. Detta skulle kunna utvecklas till en nyckelteknologi för vidare nedskalning av elektronik, säger Håkan Pettersson.

En annan mycket intressant tillämpning av dessa nanokontakter, som också demonstreras i artikeln, är att de kan användas som extremt små sensorer för detektering av ljus.

FAKTA
Artikeln “Strong Schottky barrier reduction at Au-catalyst/GaAs-nanowire interfaces by electric dipole formation and Fermi-level unpinning” har publicerats i Nature Communications. Läs artikeln här.

Förhoppningen är att artiklarna i boken, var för sig eller tillsammans, ska stimulera till debatt och fortsatt utveckling av både samhällsforskningen och samhällsundervisningen.

Medverkande författare och artiklar:
Religionsvetaren Martin Berntson: ”Kyrkohistoria som en del av religionskunskapsämnets identitet – Reflektioner över läroplan och tillämpning” en diskussion kring gränsdragningen mellan skolämnet religionskunskap och andra skolämnen.

Religionsvetaren Leif Carlsson: ”Stereotyper i religionskunskapsundervisningen” stereotyper om judar och judendom i svenska skolläromedel.

Religionsvetaren Karin Nordström: ”Religionskunskap inom pluralism – Etiska reflektioner i ljuset av Martha Nussbaums capabilities approach”  innebörden av pluralism som en grundläggande normativ inriktning för religionskunskap i svensk gymnasieskola utifrån en etisk synvinkel.

Sociologen Tobias Samuelsson: ”Barns handlingsutrymme i ett alltmer institutionaliserat vardagsliv.

Historiedidaktikern Anders Nersäter: ”Anglosaxisk historiedidaktik och historiekulturellt perspektiv – Om ett undervisningsmoment i kursen Historia 1b” ett exempel på Learning Study i historieundervisning på gymnasienivå.

Kulturgeografen Åsa Westermark och sociologen Klas Borell: ”Upptäcktens väg: Det projektbaserade uppsatsarbetet” hur avståndet mellan forskning och utbildning kan krympas.

Historikern Anders Dybelius:  ”Vad ska jag skriva om? Ett didaktiskt perspektiv på att finna ett uppsatsämne” frågan om hur man som student kan inspireras till att finna  ett lämpligt uppsatsämne.

Samhällsvetaren Joakim Öberg: ”Att  bygga vidare – Ett exempel på didaktisk forskning i klassrummet” förhållandet att didaktisk forskning tycks ha svårt att sippra ner till klassrumsnivå, inte minst inom den högre utbildningen.

Socionomen Gunilla Egonsdotter och sociologen Klas Borell: ”Datorbaserade simuleringar i samhällsvetenskaperna: SimChild i socionomutbildningen” ett exempel på den roll datorsimuleringar kan spela i socionomutbildningar.

Medie- och kommunikationsvetaren Ebba Sundin: ”Det ökade behovet av mediekunskap i ett förändrat kommunikationslandskap” frågan om mediernas roll i undervisningen inom samhällskunskap, specifikt i frågan om politisk socialisation.

Historiedidaktikern Carl-Johan Svensson: ”Diverseannonser som möjlighet i historieundervisningen” hur föga uppmärksammat historiskt källmaterial, ”skräp”, kan ges en roll i historieundervisningen.

Statsvetaren Berndt H. Brikell: ”Utbildningssystemets respons på samhällsförändringar i Sverige och Mongoliet” ett jämförande resonemang kring utbildningspolitiska förändringar i Sverige och Mongoliet.

Historikern Hans Albin Larsson: ”När medlet blev mål – Om mål- och resultatstyrningens effekter på skolan” bakgrunden till införandet av målstyrning inom skolan, de motiv som anfördes för detta samt vilka effekter systemet har medfört.

Prover tagna från 70 olika avloppsströmmar på sju olika bruk visar att potentialen att utvinna biogas ur materialet ligger på minst 70 miljoner normalkubikmeter metan per år. (En normalkubikmeter, Nm3, gas är en kubikmeter gas vid normalt lufttryck och 0°C.)

– Vi hoppas komma upp i 100 miljoner Nm3, och det gör vi sannolikt när vi trimmat processerna. Det är volymer som skulle öka produktionen av biogas med cirka 65 procent jämfört med vad som producerades i Sverige under 2012, säger Bo Svensson, professor på Tema vatten i natur och samhälle, som tillsammans med universitetslektor Annika Björn och adjungerade professorn Jörgen Ejlertsson, leder forskningen.

Tester i laboratoriet har visat var den största potentialen finns för utvinning av biogas i olika typerna av bruk. Stor potential finns exempelvis i strömmar från blekerier, pappersmaskiner och från avlopp som kommer efter försedimenteringen i mekaniska massaprocesser. Vid sulfatmassabruken finns det god potential i det fiberslam som kommer från försedimenteringen.

Resultatet från de två första årens forskning är så lovande att försöken nu ska flyttas från laboratoriet ut till bruken.

De flesta bruk renar i dag sitt avloppsvatten med syrekrävande, aeroba, tekniker som dessutom är energikrävande. Två anaeroba, syrefria, tekniker som visat sig fungera bra i laboratoriet ska nu skalas upp, UASB . upflow anaerobic sludge blanket, respektive CSTR, completely stirred tank reactors med slamåterföring. Båda innebär att man också tar tillvara den biogas som bildas i processen.

Försök ska också göras att återföra aktivt slam från brukens sedimenteringsbassänger till reaktorerna, något som både skulle öka utbytet av biogas och minska kostnaderna för avvattning och luftning av dammarna.

Forskningen, som drivs i samarbete med Scandinavian Biogas Fuels AB, Pöyry Sweden AB och ett flertal pappers- och massabruk, har redan väckt stort intresse, även internationellt, speciellt i skogslandet Finland.

– Vi ligger ett snäpp före övriga världen, vi har djupa kunskaper i vad som behövs för att få mikroorganismerna i en reaktor att trivas, konstaterar Bo Svensson.

Massakrer, massgravar och tusentals dödsoffer har gjort att världens nyaste nation, Sydsudan, har varit en världsnyhet den senaste månaden. Den nuvarande krisen i Sydsudan startade i mitten av december 2013 genom en politisk strid över vem som ska vara landets president. I denna maktkamp har politiska ledare hänsynslöst utnyttjat folks etniska tillhörighet för sina egna syften.

I avhandlingen, Masters of War – The Role of Elites in Sudan’s Communal Conflicts, beskriver och förklarar Johan Brosché sådana processer genom att jämföra olika regioner i Sudan och Sydsudan. Det teoretiska ramverket i analysen kombinerar tre olika perspektiv – statens roll, eliters agerande och nobelpristagare Elinor Ostroms teorier om samarbete. Analysen bygger på intervjuer genomförda under omfattande fältarbete i de studerade regionerna.

Brosché visar att regeringens agerande är avgörande för om konflikter mellan befolkningsgrupper blir våldsamma eller inte. En viktig del av studien är att han visar hur denna process går till. När regeringen gynnar vissa grupper medan de missgynnar andra så ökar risken för våldsamma konflikter mellan olika befolkningsgrupper. Avhandlingen visar att när regeringen är partisk så förstör det interaktionen mellan olika eliter vilket ökar risken för våld. Dessutom så förstör en oneutral regering möjligheterna för samarbete mellan olika grupper genom att införa orättvisa sanktioner, dra gränser på ett konfliktfrämjande sätt, samt genom att distansera regler från lokala omständigheter. Avhandlingen besvarar även frågan varför regeringar agerar partiskt i vissa regioner men inte i andra. Om en regering agerar partiskt eller inte avgörs av de hot och möjligheter som en region utgör för regeringen. Slutsatserna i denna avhandling har stor vikt för hur man förebygger dessa konflikter samt för hur man kan lösa dem på ett fredligt sätt.  

– För att kunna bedriva framgångsrik forskning krävs egentligen tre saker: bra idéer, bra personer som kan förverkliga idéerna samt pengar i form av exempelvis anslag. I projektgruppen fjärrvärme har vi i dag alla tre komponenter på plats. Det ger oss en stor frihet, berättar Sven Werner, professor i energiteknik på Högskolan i Halmstad, som leder forskningsgruppen om fjärrvärme.

Fjärrvärme kommer att spela en avgörande roll för hur framtidens samhälle kommer att fungera. Sammanlagt rör det sig om fyra nya anslag som ska hjälpa till att föra forskningen framåt.

Fjärrvärmegränssnitt och kinastudier
Doktoranden Henrik Gadd har tilldelats ett anslag på 1,27 miljoner kronor. Han forskar om gränssnittet mellan fjärrvärmeverk och kunder – ett område där man genom att identifiera avvikelser kan spara miljontals kronor. Henrik Gadd är en av Högskolans så kallade industridoktorander och är anställd vid Öresundskraft. Pengarna kommer från Fjärrsyn – det svenska forskningsprogrammet för fjärrvärme.

Mei Gong, universitetslektor i energiteknik, har även hon fått ett anslag från Fjärrsyn. Det är på 0,91 miljoner kronor och kommer att användas till att kartlägga den kinesiska fjärrvärmeforskningen under 2014. Kina är på väg att bli en världsledande spelare inom området fjärrvärme, och Mei Gongs forskning kan öppna vägen för framtida samarbeten.

Basanslag och projektdeltagande
Professor Sven Werner har fått ett basanslag från Fjärrsyn på 2,9 miljoner kronor, avsett för fem olika aktiviteter fram till 2017: för deltagande i teknikplattformen DHC+; för medfinansiering av de internationella forskningsprojekten 4DH och Stratego; för att sammanställa av fjärrvärmepriser i Europa, samt slutligen för att skriva fyra översiktsartiklar om fjärrvärme. Sven Werner har haft denna typ av basanslag ända sedan 1999.

Det fjärde anslaget är avsett för doktorand Urban Perssons och professor Sven Werners deltagande i projektet Stratego under 2014–2016. Projektet är en fortsättning av forskningsgruppens arbete kring studien Heat Roadmap Europe. Detta nya EU-projekt är totalt på 2,05 miljoner euro och Högskolan i Halmstads andel är fyra procent av detta.

Hur havsförsurning, syrebrist och tungmetallen mangan påverkar havskräftans olika livsstadier undersöks just nu i ett storskaligt experiment på Västkusten av forskare vid Göteborgs universitet.

Vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper i Fiskebäckskil pågår just nu ett storskaligt experiment med havskräftor, där ett 10-tal forskare är involverade.

Beteende och effekter undersöks
Forskarna vill undersöka vad som händer när kräftorna utsätts för en kombination av havsförsurning och två andra för arten vanliga stressfaktorer: ; syrebrist och mangan.
Havskräftan lever på kustnära havsbottnar, som redan idag utsätts för perioder av syrebrist, och syrebristen befaras öka med klimatförändringarna. Syrebrist kan i sin tur leda till frisläppning av tungmetallen mangan från havsbottnarna.

– Syftet med experimentet är att undersöka vilka effekter framtida havsförsurning kan ha för den ekonomiskt och ekologiskt viktiga havskräftan, säger Anna-Sara Krång, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, som leder försöken.

Kräftor testas i försurat havsvatten
Sedan slutet av november har hälften av försökskräftorna fått gå i försurat havsvatten som motsvarar de nivåer som kan förväntas finnas vid havsbottnarna om cirka 100 år om utsläppen av växthusgaser fortsätter i samma takt som idag.
Kräftorna utsätts sedan dessutom för ytterligare stress i form av syrebrist och mangan.

– Vi studerar havskräftans olika livsstadier; ägg, juveniler och vuxna hanar och honor. För att skapa oss en bred bild av vilka effekter som är att vänta i framtiden undersöker vi inte bara flera olika livstadier, utan också ur många olika aspekter; allt från förändringar i havskräftornas immunförsvar och fysiologi till beteendestörningar, säger Anna-Sara Krång.

Kartläggning för att kunna möta framtiden
Forskarna har i tidigare studier sett att miljöförändringar kan göra kräftdjur mer infektionskänsliga och även orsaka fysiologiska förändringar och beteendestörningar. Men aldrig tidigare har en kombination av dessa stressfaktorer undersökts med så många parametrar i ett och samma experiment.

Genom experimenten hoppas forskarna få en helhetsbild av hur havskräftan kommer att påverkas i en nära framtid, om inte utsläppen av växthusgaser minskar drastiskt.

– Min förhoppning är att resultaten från experimenten, förutom att belysa hur havskräftan kommer att påverkas, också kan användas för att kartlägga och förutspå hur våra marina ekosystem kommer att förändras och utmanas i framtiden, säger Anna-Sara Krång.

I forskningsprojektet samarbetar dataforskare, forskare inom medicinsk teknik, strokeforskare, och vårdpersonal från Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. Projektet leds av docent Thomas Hellström vid institutionen för datavetenskap och har beviljats ett anslag på 1,9 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse.

Rollatorer är till stor hjälp för människor med dåligt balanssinne och nedsatt rörelseförmåga, och i Sverige finns i dag över 200 000 användare. Även om rollatorn innebär ökad frihet och mobilitet för många människor, särskilt äldre, innebär användningen också en ökad risk för fallolyckor. Det föreslagna projektet syftar till att ta fram en intelligent rollator som minskar denna risk.

Personer med nedsatt kognitiv förmåga har ibland problem att manövrera en rollator. Vid svängar, speciellt i trånga utrymmen, är det lätt köra på möbler och dörrposter. Vid användning i raka korridorer tenderar ibland rollatorn att driva mot en av korridorväggarna istället för att köra rakt fram. Vid användning utomhus kan användaren också ha problem med att köra rakt, och kan därigenom oavsiktligt köra över trottoarkanter eller ner i gropar i marken.

– De tekniska lösningar som vi föreslår innehåller automatisk detektering av möbler, väggar, gropar och trottoarkanter liksom elektriskt kontrollerbara bromsar för att automatisk korrigera rollatorns körriktning, säger Thomas Hellström.

En grundläggande princip är att handhavandet är väldigt likt handhavandet av en vanlig rollator. Äldre personer med kognitiva problem har ofta väldigt svårt att lära sig nya rutiner, oavsett hur enkla dessa är.

En annan grundläggande princip är att den automatiserade korrigeringen av körriktningen är passiv såtillvida att ingen motor driver rollatorn. Användaren skjuter på vanligt sätt rollatorn framåt med muskelkraft, och automatiken modifierar endast körriktningen genom att aktivera en av bromsarna som är monterade på de bakre hjulen. Om vänster hjul bromsas svänger rollatorn åt vänster, om och när föraren rör sig framåt, och vice versa. Aktiveringen av bromsarna gör dessutom användaren uppmärksam på situationen, eftersom aktiveringen både känns och hörs.

Systemet agerar således på samma sätt som en mänsklig följeslagare som ibland påverkar körriktningen med både verbala och fysiska medel. Om manuella bromsar redan finns monterade kan de användas på oförändrat sätt. Sammantaget bidrar utformningen till en säker och enkel användning, och därigenom till en ökad acceptans av den intelligenta rollatorn.

– Vi hoppas att projektet leder till prototyper och användartester som kan ligga till grund för fortsatt kommersialisering av produktidén. Vi vill också öka medvetenheten om värdet av, och möjligheterna till denna typ av avancerade tekniska gånghjälpmedel. Projektet kan därigenom bidra till att kraftfulla, men förhållandevis dyra, hjälpmedel kan utvecklas och göras tillgängliga för äldre och handikappade.

Text. Mikael Hansson

FAKTA
Om projektet: Projektet är ett samarbete mellan institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet och två grupper vid Norrlands universitetssjukhus; Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik (CMTS), samt Umeå Stroke Center (STR). Med dessa parter kombineras erfarenhet av robotik (UMU), medicinteknisk utveckling (CMTS), och användarnära problemanalys och utvärdering (STR). Projektet är ettårigt och har fått ett anslag på 1,9 miljoner från Familjen Kamprads stiftelse.

Medsökande är Per Wester från Umeå Stroke Center och Olof Lindahl från Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik.

– Vi ser en stor potential för nya initiativ inom både forskning och utbildning. Bland idéerna finns till exempel en internationell masterkurs med inriktning på Bergmans filmkonst, säger Olle Jansson rektorsråd vid Campus Gotland.

Stiftelsen, som förvaltar Ingemar Bergmans filmiska ”hemmiljö”, den så kallade Fårömiljön, har sökt en samarbetspart för att skapa en uthållig miljö för konstnärer och forskare. Genom samarbetet kommer fastigheterna att tillgängliggöras för seminarier, kurser och för forskare. Stiftelsen ställer också Bergmans bibliotek och sin kunskap till förfogande för forskning som utvecklas genom samarbetet.

–  Hans Gude Gudesen och Linn Ullman skapade förutsättningarna för verksamheten på Bergmangårdarna. Styrelsen ser nu fram emot att gemensamt med universitetet ta ansvar för att vidareutveckla möjligheterna till konstnärligt och vetenskapligt skapande av hög kvalitet och stor relevans, säger Kerstin Brunnberg, ordförande i stiftelsen.

–  Dessutom är det roligt att Bergmans födelsestad Uppsala och hans Fårö på detta sätt länkas samman genom Uppsala universitets engagemang och initiativ till samarbete.

Uppsala universitet gick den 1 juli 2013 samman med högskolan på Gotland och bildade Uppsala universitet Campus Gotland. Samarbetet med Stiftelsen Bergmangårdarna är ett led i ambitionen att utveckla utbildning och forskning av högsta kvalitet, med både regional och internationell förankring. Universitetet har som avsikt att bedriva utbildning och forskning som bidrar till att fördjupa och sprida kunskap om Ingemar Bergmans konstnärsgärning och Fårömiljön. Verksamheten ska utvecklas i samverkan med Stiftelsen. Ett av målen är att starta en internationell masterkurs om Ingemar Bergmans filmkonst.

Samarbetsavtalet gäller i ett första steg under 2014, med möjlighet till förlängning efter utvärdering.

För mer information om verksamheten vid Bergmangårdarna, besök gärna http://www.bergmangardarna.se/se/

De som drabbas av den kroniska, neurologiska Parkinsons sjukdom tvingas uppleva hur sjukdomen gradvis försämrar livskvaliteten. Nya symptom i form av försämrad rörlighet gör vardagslivet besvärligt och enkla saker som att göra en kopp te eller sätta på sig kan erbjuda stora svårigheter.

Sjukdomens symptom kan delvis bemästras med läkemedel, men en svårighet är att mäta hur sjukdomen utvecklas och vilken medicinering som krävs. Mevludin Memedi har studerat hur sjukdomen hos olika patienter utvecklas genom fjärrövervakning och genom att patienten får göra vissa övningar på en pekskärm.

Bättre med dator
Den hittills vanliga metoden är att bedöma symtomens svårighetsgrad med hjälp av olika skattningar, som görs och bedöms av olika läkare. De är relativt tidskrävande, innebär också besök på en klinik, som kan påverka resultatet. Bedömningarna kräver också stor klinisk erfarenhet, vilket kan innebära att samma patient bedöms olika beroende på vilken läkare som gör bedömningen.

Mevludin Memedi har i två kliniska studier i Italien och Sverige låtit 95 Parkinsonpatienter och tio friska äldre personer använda apparaten. Genom att patienterna får göra olika rörlighetsövningar med att knacka och rita spiraler på skärmen har man kunnat bedöma hur mycket motoriken försämrats under en tidsperiod. I jämförelse med subjektivt uppskattade resultat, visar resultaten från den datorstödda studien god validitet, tillförlitlighet och känslighet för förändringar i behandlingen av patienten och i det naturliga sjukdomsförloppet. Systemet kunde också skilja mellan äldre friska försökspersoner och patienter i olika stadier av Parkinsons sjukdom.

I avhandlingen presenteras också ett nätbaserat system för att grafiskt visa hur symptomen förändras över tiden, vilket gör att läkarna avstånd kan bedöma patienternas utveckling.

– Resultaten i min avhandling visar att behandlingen av Parkinsons sjukdom och andra neurologiska sjukdomar kan förbättras genom att tillämpa olika IT-lösningar. Sjukdomssymptomen svårighetsgrad kan bedömas i hemmet och läkarna får en mer komplett bild av hur patienten dagligen upplever hälsotillståndet.

Mevludin Memedi har genomfört sin doktorandutbildning vid Örebro universitet,  i samarbete med Högskolan Dalarna med stöd av KK-stiftelsen, Abbott Product Operations AG, Nordforce Technology AB och Animech AB.