I den kliniska studien som utfördes på 21 patienter med typ 2-diabetes undersöktes hur lågfettkost, lågkolhydratkost och medelhavskost påverkade blodsocker, blodfetter och vissa hormoner efter måltiderna.

– Vi fann att lågkolhydratkosten gav lägre blodsockervärden än lågfettkosten, men en något högre nivå av blodfettet triglycerider, säger Hans Guldbrand, distriktsläkare och doktorand, som tillsammans med professor Fredrik Nyström lett studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Men det mest intressanta resultatet var enligt forskarna att medelhavskosten, med endast en kopp svart kaffe till frukost och en stor energirik lunch, inte gav högre blodsockervärden än lågfettkosten.

– Det talar för att det är mer gynnsamt med en stor måltid i stället för flera mindre när man har diabetes. Det är förvånande hur ofta man hänvisar till nyttan av så kallad medelhavskost men glömmer att den oftast innebär frånvaro av frukost, säger Fredrik Nyström, som är professor i internmedicin.

Studien genomfördes under tre testdagar då de 21 patienterna i lottad ordning fått äta frukost och lunch från de tre typerna av kost. De hade inte ätit något sedan klockan 22 dagen innan. Under varje testdag togs laboratorieprover vid sex tillfällen under de nio timmar deltagarna vistades på medicinmottagningen.

Lågfettkosten hade en näringsfördelning som sedan länge varit den rekommenderade i de nordiska länderna, med drygt hälften av energin från kolhydrater. Lågkolhydratkosten innehöll en relativt låg andel kolhydrat (ca 20 energiprocent) och en hög andel fett (ca 50 energiprocent). Medelhavskosten var komponerad med endast en kopp svart kaffe till frukost och hela energiinnehållet till lunch, med olivolja och fisk och vin som måltidsdryck för dem som så ville. Alla tre menyerna hade samma totala kaloriinnehåll.

– Våra resultat ger anledning att omvärdera både näringsinnehåll och måltidsordning för patienter med diabetes i de rådande kostrekommendationerna, säger Fredrik Nyström.

FAKTA
Artikel: A randomized cross-over trial of the postprandial effects of three different diets in patients with type 2 diabetes av Hanna Fernemark, Christine Jaredsson, Bekim Bunjaku, Ulf Rosenqvist, Fredrik H Nyström och Hans Guldbrand. PLOS ONE 27 november 2013.

Fredrik Nyströms hemsida

Detta visar en ny studie av fyra SLU-forskare, som samtidigt befarar att intresset för skyddszoner minskar när miljöstödet för dessa upphör 2014.

Lantbrukare kan i dag få miljöersättning för att anlägga breda skyddszoner av ständigt bevuxen mark på åkerkanter som gränsar till vattendrag. Syftet är framförallt att motverka erosion och begränsa spridningen av näringsämnen och bekämpningsmedel till vattendrag, sjöar och hav. Men dessa miljöer verkar också ha betydelse för den biologiska mångfalden. En ny studie från SLU visar att skyddszoner är en viktig miljö för marklevande nyttoinsekter och spindlar. Dessa fungerar som biologiska bekämpare av skadeinsekter, men de utgör också basfödan för sånglärkor och deras ungar.

– Sånglärkan är fortfarande vanlig, men sedan 1970-talet har beståndet mer än halverats, säger Jonas Josefsson vid SLU:s institution för ekologi.
Enligt studien ökade antalet sånglärkor med 30 procent på sädesfält intill skyddszoner. Småkrypen sprider sig från skyddszonen till åkermarken intill och sånglärkorna får därmed mer mat. Effekten är störst på våren, men den kvarstår under hela häckningsperioden i både vår- och höstsådda fält. Häckning och födosök sker dock i huvudsak utanför själva skyddszonen.

Enligt en tidigare rapport från Jordbruksverket gynnar skyddszoner också vanliga humlor och fjärilar. Rapporten diskuterar även vad som kan göras för att förbättra miljön i diken och skyddszoner så att fler av jordbrukslandskapets fågelarter gynnas.
Skyddszoner kan alltså bidra till att flera av Sveriges miljömål kan uppnås: Ingen övergödning, Ett rikt jordbrukslandskap och En giftfri miljö. Arealen skyddszoner omfattar idag 10 000 hektar, men den skulle kunna utökas till närmare 100 000 hektar. Forskarna befarar dock att det inte kommer att bli någon nyetablering av skyddszoner, eller förlängning av gamla åtaganden, under de närmaste två åren, eftersom stödet upphör 2014. Huruvida det återkommer efter denna period är oklart.

– Risken är att vi missar en utmärkt och kostnadseffektiv åtgärd som bidrar till att minska konflikten mellan Sveriges miljömål och lantbrukarnas behov av lönsamhet och hög avkastning, säger Sönke Eggers, också han vid SLU:s institution för ekologi.

FAKTA
Slutsatserna dras i en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Agriculture, Ecosystems & Environment. Studien ingår i forskningsprojektet ”Samarbete för mer biologisk mångfald i jordbrukslandskapet – betydelsen av attityder, miljörådgivning och åtgärder”, som leds av Sönke Eggers och finansieras av forskningsrådet Formas. Utgångspunkten är att sätta lantbrukarnas naturintresse i fokus, eftersom det är lantbrukarna som utför de naturvårdande åtgärderna.

Artikeln
Grass buffer strips benefit invertebrate and breeding skylark numbers in a heterogeneous agricultural landscape. 2013. Jonas Josefsson, Åke Berg, Matthew Hiron, Tomas Pärt & Sönke Eggers. Agriculture, Ecosystems & Environment, Volume 181, 101–107. http://dx.doi.org/10.1016/j.agee.2013.09.018

Webbplatser rörande projektet
http://www.slu.se/sonegg
http://www.sofnet.org/sveriges-ornitologiska-forening/fagelskydd/jordbruksprojektet/

Jordbruksverkets rapport
Biologisk mångfald på skyddszoner. Utvärdering av skyddszoner i slättlandskapet. Jordbruksverket, Rapport 2011:6.

Sedan 2006 har svenska lärare arbetat med individuella utvecklingsplaner (IUP). De första åren var planerna enbart framåtsyftande och skulle ge eleverna mål och strategier för fortsatt lärande. 2008 kom en ny reform som innebar att planerna även skulle innehålla skriftliga omdömen i skolans alla ämnen. Arbetsbördan för svenska lärare ökade i och med detta markant.

Åsa Hirsh har identifierat tre dilemman i arbetet med IUP där det gäller för lärarna att hitta en balans. Det handlar om tid (dokumentation ställs mot undervisning), kommunikation (korrekt språk eller ”elevvänligt” språk) och bedömning.

– Det finns lärare som lyckats väldigt bra med att hitta den här balansen, medan andra håller på att arbeta ihjäl sig för att uppfylla alla de krav som ställs på dem, säger Åsa Hirsh.

Hon har studerat IUP genom en stor mängd insamlade dokument och intervjuer med lärare på grundskolans alla stadier. Resultatet av hennes forskning visar att IUP är ett mångfacetterat fenomen som inte kan beskrivas i termer av bra eller dåligt.

– IUP har till viss del inneburit en helt orimlig arbetsbörda för lärare, men den beskrivs av lärare i många fall också som något som utvecklar både dem själva och eleverna, säger Åsa Hirsh.

Andra resultat som framkommit i undersökningen är att det finns skillnader i vilken typ av mål som ges till pojkar respektive flickor. Pojkarna får i betydligt högre utsträckning mål som handlar om beteendemönster, attityd och inställning till skolarbete. Flickor får i viss mån också den typen av mål, men då handlar det ofta om att de är för blyga, för tysta och inte vågar ta för sig.

Det finns också stora variationer i hur lärarna arbetar rent praktiskt med utvecklingsplanerna och hur de uppfattar syftet.

Sedimenten på havsbottnarna i det grunda Östsibiriska havet innehåller 200 gånger mer metan än vad som finns i atmosfären. Mängden metan som läcker till atmosfären från havet norr om östra Sibirien är större än det totala tillflödet från resten av världshaven. De höga halterna av metan i havsvattnet tyder på att permafrosten i havsbotten tinar och därmed frigörs metan. Däremot har vi ännu inte nått den situation där flödet av gas allvarligt påverkar metanbalansen i atmosfären.

Forskningsresultaten bygger på en kombination av tusentals mätningar av metan i havsvattnet under tolv års tid och borrprover ned till 50 meters djup i havsbotten i Laptevhavet. Dessutom har forskarna gjort geofysiska mätningar med sonarteknik för att kartlägga mängden metan som bubblar upp från havsbotten.

– Vi har visat att havsbotten är väldigt nära eller till och med har uppnått den temperatur där permafrosten börjar tina och att den globala uppvärmningen bidrar till upptiningen av permafrosten i havsbotten. En ökning i antalet stormar i Arktis skulle dessutom ytterligare snabba på frigörandet av metan till atmosfären, säger Natalia Shakhova, försteförfattare till studien och biogeokemist vid University of Alaska i Fairbanks.

De nya beräkningarna visar att 17 miljoner ton metan frigörs varje år från sedimenten på havsbottnen i Östsibiriska havet till atmosfären. Det innebär en fördubbling jämfört med de beräkningar forskargruppen gjorde i en uppmärksammad artikel i Science 2010.

– Även om vi tidigare hade sett metangasbubblor så kunde vi för vår studie 2010 enbart beräkna flödet till atmosfären från metan som var upplöst ytvattnet. I den nya studien gör sonartekniken det möjligt att även beräkna hur mycket metan som transporteras till ytan i form av metanbubblor från havsbotten, säger Örjan Gustafsson, medförfattare till bägge artiklarna och professor i biogeokemi vid Stockholms universitet.

Metan finns i olika former i bottensedimenten. För det första är det metan i permafrost som ursprungligen låg på land men som kommit under vattenytan i samband med att havsvattennivån steg när senaste istiden slutade för 7 000 år sedan. För det andra rör det sig om fruset metan (metanhydrat) i och under permafrosten i havsbotten. Slutligen är det enorma bubblor med naturgas som kommer från djupliggande oljekällor, och som hålls kvar där så länge permafrosten inte smälter. 

För att kunna förutsäga hur metanutsläppen kan utvecklas framöver och för att bedöma riskerna för kraftigt ökande metanutsläpp finns ett stort behov av att bättre förstå både temperaturen i havsbottnarnas permafrost och de relativa bidragen till metanläckaget från de olika källorna i havsbottnen.

Nästa sommar ska fler mätningar göras för att få fram ytterligare kunskap om metan i de stora men ännu relativt outforskade havsbottnarna i yttre Östsibiriska havet och det läckage som sker till atmosfären. Svenska och ryska forskare åker då på isbrytaren Oden på en 90 dagar lång forskningsexpedition. Expedionen går under namnet Swedish-Russian-US Arctic Ocean Investigation of Carbon-Climate-Cryosphere Interactions (SWERUS-C3) och finansieras huvudsakligen av Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse. Se mer på: http://swerus-c3.geo.su.se

FAKTA
Artikel i Nature Geoscience (Advanced Online version)
Ebullition and storm-induced methane release from the East Siberian Arctic Shelf av Shakhova, N., I . Semiletov, I. Leifer, V. Sergienko, A. Salyuk, D. Kosmach, D. Chernykh, C. Stubbs, D. Nicolsky, V. Tumskoy, Ö. Gustafsson www.nature.com/ngeo/journal/vaop/ncurrent/full/ngeo2007.html

Metan från Arktis svårbedömd kraft i klimatutvecklingen (artikel om SWERUS-C3 forskning på Knut & Alice Wallenbergs Stiftelses webbplats) www.wallenberg.com/kaw/forskning/metan-fran-arktis-svarbedomd-kraft-i-klimatutvecklingen.

Resultaten visar att koldioxidutsläppen från Sveriges matsektor skulle minska med hela 10-20 procent om vi drog ner på köttkonsumtionen till rekommenderad nivå. Samtidigt skulle vi frigöra en jordbruksareal som motsvarar 10-20 procent av Sveriges jordbruksmark.

– Varje år äter vi svenskar 70 kg kött och charkprodukter, varav 62 kg utgörs av rent kött. Det är 20 kg mer än vad som rekommenderas, säger Elinor Hallström, nutritionist och doktorand i energi- och miljösystem vid Lunds Tekniska Högskola och den som initierat och genomfört forskningen.

Hennes resultat visar också att tre fjärdedelar av konsumtionen utgörs av rött kött från nöt och gris medan en fjärdedel av köttprodukterna konsumeras i form av charkuteriprodukter. Siffrorna förvånar henne.

– Rött kött ska man ju hålla igen på, det vet de flesta. Det är också anmärkningsvärt att charkprodukter är en så stor del av konsumtionen. Korv, leverpastej, bacon och andra behandlade köttprodukter innehåller rätt så mycket dåligt fett och ökar risken för vissa typer cancer.

Enligt Elinor Hallströms beräkningar skulle vi göra en näringsmässig vinst om vi bantade köttintaget. Intaget av energi, fett och mättat fett skulle minska, vilket Elinor Hallström ser som ett plus, eftersom vi generellt äter för mycket av dessa näringsämnen. Även proteinintaget skulle minska men det skulle troligtvis inte ha någon negativ effekt eftersom de flesta äter mer protein än vad som är nödvändigt.

På minus-sidan står ett halverat intag järn och zink. Om intaget av mineraler blir för lågt rekommenderar Elinor Hallström att man äter mer av baljväxter eller andra grönsaker som innehåller rikligt av just zink och järn – viktigt inte minst för kvinnor i fertil ålder.

När Elinor Hallström räknar på vårt köttintag har hon utgått från rent kött utan ben före tillagning.  Det är också det Livsmedelsverket utgår från. Men när exempelvis jordbruksverket pratar om köttkonsumtion utgår de från slaktvikten inklusive ben, vilket gör att officiell statistik kan pendla mellan 30 procent.

– Inget är egentligen rätt eller fel, men att jämföra äpplen och päron blir förvirrande för konsumenterna, påpekar Elinor Hallström som rekommenderar att olika företrädare blir tydligare med att visa hur just deras siffror räknats fram, något som idag sällan görs.

FAKTA
I sin forskning har Elinor Hallström samarbetat med Elin Röös, Sveriges Lantbruksuniversitet och Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem, LTH.
Lic-avhandlingen finns på http://www.miljo.lth.se/index.asp?user=imesar  / välj ”publikationer” / ”sök publikation” skriv därefter namnet i sökfältet.

Det pedagogiska perspektivet på forskning kring barn med CI är helt ny, tidigare har forskningen haft medicinsk eller psykologisk inriktning. Den traditionella, segregerade skolgången för döva barn där de gått i särskilda dövskolor har förändrats under 2000-talet. Genom en kraftig ökning av cochleaimplantat, en teknologi som genom stimulering av hörselnerven ger döva möjlighet att uppfatta ljud, kan döva barn välja att gå i hemskola med hörande barn.

– Jag har undersökt hur hörselnedsättningen påverkar barnens relationer, kommunikation, identitet och deras vardagsliv i skolgången med hörande kamrater. Jag är förvånad över att teknologin får ta så stor plats, det gör att formerna för umgänget i klassrummet och därmed vilken identitet barnen med cochleaimplantat får påverkas i hög grad.

Får ta stort ansvar
Ingela Holmström har sett olika mönster i klassrummen. Barnen med CI blir ofta mer perifera, ofta inte helt delaktiga och alltid lite efter hörande barn. De får själva ta ett stort ansvar för att hänga med och säga ifrån när det uppstår problem.

Hon har också sett att det är de vuxna som i hög grad styr tekniken. En central mikrofon i klassrummet ska fånga upp vad klasskamraterna säger eller också är det en vuxen som går runt med en mikrofon till det barn som ska säga något. Men blir det för mycket ljud stängs utrustningen av.  Det kan vara bra för att skapa arbetsro, men samtidigt stänger det ute barnet med CI från småprat och möjligheter att höra när läraren instruerar andra barn.

Föräldrar vill ge barnen möjligheter att välja mellan svenskt teckenspråk och talad svenska, men när utrustningen stängs av vänder sig barnet till sin resursperson och då använder barnen enbart tal, man kan inte säga att det finns någon naturlig teckenspråkig miljö i skolan. Det här bidrar till att det svenska teckenspråket får en roll som stöd till talad svenska.

Två olika språk
– Men det handlar om två helt olika språk, säger Ingela Holmström. De kan komplettera varandra för att ge en bättre kommunikation, men det är en helt annan sak!

Hon menar att hennes avhandling – Learning by hearing? Technological Framings for Participation – visar att hanteringen av olika teknologier är avgörande för om de ska vara ett sätt att öka delaktigheten eller om de rent av på olika sätt hindrar delaktighet.

– Tekniken löser inte alla problem, det är svårare än så. Min avhandling utforskar ett nytt område och den väcker många tankar och funderingar, som jag hoppas ska vara ett bidrag till en större medvetenhet och kritiskt tänkande kring skolplacering och olika tekniska lösningar.

Det kan vara svårt att få en inaktiv person att börja träna regelbundet ett par gånger i veckan, men även små förändringar kan få en stor effekt på den mentala hälsan. När man går från att vara inaktiv till lite aktiv verkar man få de största effekterna. Samtidigt är effekten av att träna en färskvara.

Många tidigare studier visar att nuvarande fysisk aktivitet förutsäger framtida ohälsa. I den nu aktuella studien har man istället tittat på sambandet mellan förändring i aktivitet och ohälsa. En person som blev mer aktiv jämfört med alla andra tenderade att bli mindre deprimerad, lida av mindre ångest och utmattningsdepression jämfört med andra. Den som istället blev mer inaktiv över tiden riskerade i högre grad att drabbas av mental ohälsa.

Resultaten bygger på KART-studien från Institutet för stressmedicin, en undersökning av flera tusen tjänstemän inom Västra Götalandsregionen. Det är den största återkommande enkätundersökningen av stressrelaterad ohälsa inom svensk hälso- och sjukvård.

I den aktuella studien ingår 3717 personer, varav en majoritet är kvinnor i vårdyrken med en medelålder på 47 år. Forskarna har undersökt hur förändringar i fysisk aktivitet hänger ihop med förändringar i depression, ångest och utmattningsdepression, vid fyra tillfällen mellan 2004 och 2010.

Tidigare studier har jämfört förändringar mellan personer, men det här är första gången någon tittar på förändringar hos varje enskild person jämfört med sig själv istället för att bara undersöka förändringar jämfört med andra.

– För personer som jobbar med hälsopromotion och prevention av mental ohälsa finns det all anledning att vara vaksam på förändringar i fysisk aktivitet. Också den som har rört på sig regelbundet men blir mindre aktiv kan ligga i riskzonen, även om hon fortfarande rör på sig mer än många andra. För en person som är inaktiv gäller det med andra ord att börja röra på sig och den som tränar bör fortsätta göra det ungefär lika ofta, säger Magnus Lindwall, docent i psykologi vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

I en mindre studie av 197 personer har Magnus Lindwall och hans forskarkollegor även undersökt sambandet mellan depression, ångest och utbrändhet och hur ofta människor tränade respektive hur vältränade de var. Det visar sig att den mentala hälsan var mer beroende av hur ofta man tränade än hur vältränad man var. Däremot verkar personer som var mer vältränade och stressade lida mindre av mental ohälsa jämfört med personer som var stressade men inte lika vältränade. Bra kondition verkar därmed delvis kunna fungera som en buffert mot stress.

Studien har publicerats i facktidskriften Health Psychology. Läs artikeln

– Kundfokus i all ära, men har du inte samtidigt kostnadsperspektivet för ögonen så kan även den mest framgångstippade av innovationer gå i stöpet, säger ekonomie doktor Martin Carlsson-Wall vid Handelshögskolan i Stockholm.

Men utmaningarna är större än så. I innovationsprojekt måste planering respektive improvisation också balanseras. Förmågan att improvisera, anpassa sig och fånga ögonblicket är ofta avgörande i utvecklingen av nya produkter och tjänster. Samtidigt behöver ett projekt struktur och nutidsfokus, vilket kan göra arbetet motstridigt.

Så hur hittar man balansen mellan de här ”krockarna”?
Target Costing – syskonet till den populära Lean-filosofin – är ett sätt att göra just det. I en ny skrift i serien Forskning i Fickformat förklarar Martin Carlsson-Wall vad Target Costing är och hur det kan användas för strategisk planering.

– Under de senaste tjugo åren har Target Costing utvecklats till att bli ett av de viktigaste verktygen för strategisk planering. Framgångsrika företag förstår att kunderna måste vara både nöjda och lönsamma. Annars finns ingen framtid.

Modellen har liksom Lean sitt ursprung i Japan. Genom en fallstudie på ABB Robotics belyser Martin Carlsson-Wall utmaningarna med att använda Target Costing och vilka anpassningar som krävs av existerande modeller för att bli framgångsrik. 

FAKTA
Martin Carlsson-Wall är ekonomie doktor och arbetar som forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Martins forskning handlar om ekonomistyrning och dess förändrade roll i innovationsprocesser, strategiska allianser och tillväxtföretag.

Skriften Target Costing – Innovation med både kund och ägare i fokus kostar 210 kr och kan beställas via publications@hhs.se”>publications@hhs.se.

Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School of Economics Institute for Research i samarbete med revisions- och rådgivningsföretaget PwC. Syftet är att sprida aktuell forskning om företag och samhälle. Författarna är huvudsakligen nydisputerade forskare från svenska universitet och högskolor. Alla skrifter i serien går att beställa via publications@hhs.se”>publications@hhs.se. Se även www.fickformat.se

Ulrika Åkerlund, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling studerat vilka beslut som ligger bakom varför svenska pensionärer väljer att säsongsvis flytta utomlands. Sedan ett par decennier tillbaka skaffar sig allt fler pensionärer fritidshus utomlands, som ett alternativ till sommarstugan hemma i Sverige.

Därifrån är steget inte så långt till att bosätta sig utomlands under längre perioder. Men det är inte så enkelt att bara att köpa sig en bostad och flytta. Personer som flyttar utomlands är ofta välkomnade, och oftast syftar regler och strukturer till att underlätta flytten, men beslutet kan begränsas av i vilket land man bör folkbokföra sig och hur mycket man bör uppehålla sig i respektive land.

– Beslutet att flytta påverkas i hög grad av strukturella ramverk, till exempel mobilitetspolicyn inom EU som innebär att EU-medborgare fritt får flytta mellan medlemsländerna, transportnätverk och immigrationsregler, men också av platsmarknadsföring och inte minst de sociala nätverk vi tillhör, säger Ulrika. Det är inte bara ett hus i solen man köper sig, det är en helt ny livsstil, och det finns många åsikter om hur den nya livsstilen bör vara. Att söka “det goda livet” är centralt i beslutet.

Många drömmer om att få komma bort från kalla vintrar eller stressen i samhället och istället njuta av ett gott klimat och en avslappnad livsstil.

Beslutet kan också vara ekonomiskt underbyggt, till exempel att sänka bostadskostnaderna eller ansluta sig till fördelaktiga beskattningsavtal. Bland de pensionärer Ulrika har intervjuat är planeringen inför framtiden också viktig, då det är möjligt att genom lägre skatter få sin pension att räcka lite längre.

– Det är inte bara ett val som skapar det goda livet här och nu, utan också ett strategiskt val som syftar till att skapa en uthållighet i den personliga ekonomin. Lägre skatter innebär inte i sig ett gott liv, men de kan skapa ett utökat utrymme att välja livsstil, säger Ulrika.

Men samtidigt som pensionärer söker det goda livet utomlands, så visar avhandlingen att det också är viktigt att behålla anknytningen till Sverige.

– Det goda livet handlar om ett behagligt leverne, konsumtion, äventyr och variation, men det handlar också om att känna tillhörighet, att känna sig hemma, och att ha ett rikt socialt liv. Därför blir sökandet efter det goda livet ofta ett sökande efter det bästa av två världar. Beslutet att flytta blir en del i en livsstilsstrategi som handlar om att balansera det goda livet utomlands mot de anknytningar man värdesätter i Sverige.

Avhandlingen är baserad på djupintervjuer med 17 svenskar i pensionsåldern som bosatt sig på Malta, och på 19 intervjuer och en enkätstudie med fastighetsmäklare och konsulter specialiserade på bosättning utomlands.

FAKTA om disputationen
Fredagen den 6 december försvarar Ulrika Åkerlund, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Best of Both Worlds – Aspirations, Drivers and Practices of Swedish Lifestyle Movers in Malta. Svensk titel: Det Bästa av Båda Världar – Ambitioner, Motiv och Strategier i Livsstilsmobilitet, Svenskarna på Malta. Fakultetsopponent är doktor Maria A. Casado-Diaz, Department of Geography and Environmental Management, University of the West of England.

Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82972

Sist in, först ut, är en grundbult i lagen om anställningsskydd, LAS. Den som anställts sist ska sägas upp först om företaget måste göra sig av med anställda.

År 2001 infördes ett undantag för den här regeln för företag med högst tio anställda. De får undanta två personer från turordningsreglerna vilket ger större frihet i vilka de kan välja att säga upp. Företagen kan på så sätt lättare behålla nyckelkompetens, är tanken.

Och reformen tycks ha fungerat. Det konstaterar Carl Magnus Bjuggren som disputerar i nationalekonomi vid Linköpings universitet. Arbetsproduktiviteten, mätt som förädlingsvärdet per anställd, har ökat med minst 2,5 procent i de företag som berördes av reformen. Carl Magnus Bjuggren har tittat på hur produktiviteten utvecklats från 1997 till 1999, respektive 2001 till 2003, alltså tre år före och tre år efter reformen.

– Jämfört med företag med mer än tio anställda, som inte omfattas av den här reformen, har småföretagens produktivitet ökat, säger han.

Hans undersökning är en del i avhandlingen som handlar om familjeföretagens ställning och bidrag i svenskt näringsliv. En övervägande andel av alla småföretag är också familjeföretag. Carl Magnus Bjuggren finner att familjeföretag reagerar långsammare på fluktuationer i industrin och har en mindre sannolikhet för att bli s.k. snabbväxare.

Familjeföretag definieras brett som att minst 20 procent av andelarna ägs av en person eller en familj. Många storföretag, exempelvis i Wallenbergkoncernen, är med denna definition familjeföretag. Trots att familjeföretagen betyder mycket för både BNP och sysselsättning i Sverige, finns ingen enkel statistisk metod att identifiera dem. En del av avhandlingsarbetet har därför varit att helt enkelt ta reda på vilka de är.

Carl Magnus Bjuggren disputerar den 29 november. Avhandlingen heter ”Family Matters. Essays on Family Firms and Employment Protection”.

Antalet implantatoperationer ökar för varje år. Infektioner är ett stort problem i samband med dessa och bakterier kan härröra från operationssalen, instrument eller patienten själv. I vanliga fall behandlas implantatrelaterade infektioner med antibiotika som syftar till att minska bakterietrycket på implantatytan. Däremot kan antibiotikakuren vara ineffektiv på grund av försvagad blodcirkulation och för att för låga koncentrationer når stället där bakterier börjar bilda kolonier. I sådana fall är revisionskirugiska ingrepp oftast den enda lösningen för en effektiv behandling.

Mirjam Lilja är doktorand vid institutionen för teknikvetenskaper, nanoteknologi och funktionella material. Hennes avhandling visar att modifiering av implantatytor med funktionella skikt är ett lovande koncept för viderutveckling av implantatens egenskaper. Kombinationen av antibakteriella och bioaktiva funktioner ger en unik möjlighet att förbättra stabiliteten i gränsytan och samtidigt aktivt kunna minska infektionsrisken.

– Detta koncept är mycket intressant för framtidens utveckling inom den dentala och ortopediska implantatmarknaden, säger Mirjam Lilja.

I avhandlingen har hon använt den fysikaliska förångningsmetoden (på engelska physical vapor deposition, PVD) och en biomimetisk metod för att deponera kristallina TiO2 respektive hydroxyapatit (HA) skikt på substrat ytorna. HA skiktet speglar samma typ av material som kroppen själv bildar på ytan av implantat som opererats in i kroppen. Genom att belägga ett biomimetisk HA ytterskikt på ett implantat kan man dels uppnå en bra interaktion i gränsytan mellan implantat och ben och dels utnyttja den porösa karaktären av dessa skikt till inladdnings- och frisättningsprocessen av läkemedel.

Resultaten visade att den fysikaliska förångningsmethoden (PVD) är ett snabbt och lämpligt sätt att deponera kristallina TiO2 skikt med varierande mikrostruktur på olika typer av implantatgeometrier. Dessutom tillåter processen att uppnå en bra vidhäftning till det metalliska substratet. De deponerade TiO2 skikten visade sig ha bra bioaktiva egenskaper eftersom det snabbt bildades HA på ytan i kontakt med en blodliknande lösning som innehöll kalcium och fosfatjoner. Dessa egenskaper förväntas understödja biologisk inväxt för en bättre fixering till benstrukturen i människokroppen. Resultaten visar även att det är möjligt att uppnå goda fotokatalytiska egenskaper. Under UV belysningen bildas syreradikaler på TiO2 ytan som hjälper till att eliminera bakterier. Detta leder till en effektiv infektionsbehandling.

Biomimetiska HA-ytterskikt visade sig mycket lämpliga som bärare av antibiotika. Frisättningen av Tobramycin pågick i 8 dygn efter att HA skiktet hade laddats under förhöjd temperatur och förhöjt tryck i 5 min. Inkorporeringen av antibiotika i samband med skiktdeponeringen ökade frisättningstiden upp till 12 dygn. Den frisatta koncentrationen från dessa skikttyper hämnade tillväxten av infektionsrelaterade bakterier under kliniska relevanta behandlingstider. Under frisättningsprocessen bibehöll läkemedlet koncentrationsnivån även efter biomekanisk belastning under inskruvningstester i syntetiska benliknande material. Inkorporering av biologiska relevanta joner och optimerade parameter i HA deponeringsprocessen öppnade upp möjligheter att skräddarsy laddningskapaciteten och frisättningsprofilen.

Avhandlingen försvaras den 5 december.
Läs mer om avhandlingen och ladda ner den.

Omställningen till ett modernt samhälle med hållbar utveckling ställer höga krav på hållbar utvinning av värdefulla ämnen ur restprodukter. Idag används ofta lösningsmedel med relativt stor miljöpåverkan i utvinningsprocessen. Tänkbara ersättare till lösningsmedel är trycksatt och upphettad koldioxid eller trycksatt hetvatten. Gemensamt för båda dessa miljövänliga lösningsmedel är att de kräver trycktåliga och tryckgenererande komponenter för att fungera.

I sin avhandling ”High-Pressure Microfluidics” undersöker Sam Ogden miniatyriserade system för hantering av små vätskevolymer vid höga tryck, där han bland annat studerar hur paraffin kan användas i processen. Forskningen bidrar till att öka kunskapen om materialens beteende i såväl det mikromekaniskt arbetande paraffinet som i systemet koldioxid/vatten vid högt tryck.  

Även inom miljöövervakning och vid utveckling av bioprocesser används många analysmetoder med höga tryck för att korta analystiderna och öka effektiviteten. Systemen miniatyriseras för att göra metoderna mer lättillgängliga och underlätta genomförandet av många parallella analyser, något som också minskar provmängderna.

– Ett annat exempel på användningsområde för högtrycksventiler visas i en vattenprovtagare som kan användas på mycket stora vattendjup. Det lilla formatet gör att provtagaren är användbar i svåråtkomliga utrymmen, som till exempel i djupa borrhål, säger Sam Ogden, doktorand i mikrosystemteknik vid Institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet.

Ett fortsatt samarbete med KTH och Lunds universitet pågår för att testa de trycksatta systemen i faktiska tillämpningar. Disputationen äger rum den 29 november.

Henrik Svensson, presenterar också hypotesen att en funktion av våra barndomsdrömmar är att hjälpa hjärnan att utveckla förmågan att skapa simuleringar som också kan användas i det vakna tillståndet.

– De flesta av oss kan forma olika typer av mentala bilder i huvudet, berättar Henrik Svensson. Om jag ber dig att tänka på ett äpple kanske du formar en inre bild av ett grönt äpple och kanske till och med kan känna den syrliga smaken när du sätter tänderna i äpplet. Den grundläggande tesen i den här avhandlingen är att många av våra högre tankeförmågor som förmågan att forma mentala bilder,  begreppsbildning, och språk är grundade i våra kroppsliga förmågor. Att du förstår vad ”begripa” betyder är grundat i din förmåga att gripa tag i något – precis som du kan gripa tag i något kan du gripa tag i ett ämne eller en idé.

Mer specifikt handlar avhandlingen om hur vi kan forma inre kedjor av sådana här återaktiverade kroppsliga tillstånd som ofta endast då är representerade i hjärnan och som vi därför kallar för simuleringar. Dessa simuleringar kan ibland även synas i kroppsliga funktioner. När vi tänker på fysiska aktiviteter som till exempel att springa en runda i skogen kan vår andning och hjärtfrekvens öka i takt med att vi föreställer oss att vi springer fortare (dock inte lika mycket som när vi faktiskt springer).

– Genom att sammankoppla simulerade perceptioner och handlingar på ett sätt som indikerar vad som kommer hända härnäst kan vi förklara vår förmåga att dels tänka på saker som inte finns här och nu men också vår förmåga att agera på ett så bra sätt som möjligt i en komplicerad värld där vi måste testa en del idéer i vårt huvud innan vi testar dem i verkligheten, berättar Henrik Svensson.

Avhandlingen utvecklar också hypotesen att en funktion av våra drömmar under vår barndom är att hjälpa hjärnan att utveckla förmågan att skapa den här typen av simuleringar som också kan användas medan vi är vakna. För att testa denna idé konstruerades en enkel robotsimulering där roboten fick ta del av drömliknande stimuli innan den skulle lära sig att forma simuleringar vilket visade sig vara fördelaktigt i jämförelse med roboten som inte fick dessa drömliknande stimuli.

Henrik Svensson ingår i forskningsgruppen Interaction Lab, som består av ca 20 personer som forskar kring kognitiva system (t.ex. autonoma robotar) och interaktiva system (som t.ex. dataspel och beslutsstödssystem).

De flesta som drabbas av en stroke i Sverige får behandling med läkemedel som ska förhindra att de drabbas av en ny stroke. Läkemedlen har visat god förebyggande effekt i kliniska studier och de rekommenderas också i de nationella riktlinjerna för strokevård.

Den förebyggande behandlingen är i de flesta fall avsedd att vara livslång, men Maria Sjölander, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, visar i sin avhandling att det inte alltid är fallet. Enligt avhandlingen fortsatte de flesta patienter den behandling som de ordinerats under den akuta fasen av sjukdomen också en tid efter utskrivningen från sjukhus. Men därefter minskar användningen. Inom två år har mellan 25 och 50 procent av patienterna gjort uppehåll i att hämta ut de olika läkemedel de ordinerades vid utskrivningen från sjukhuset.

– Eftersom stroke är en folksjukdom med cirka 30 000 insjuknanden per år utgör en bristande långtidsanvändning av dessa läkemedel ett folkhälsoproblem, säger Maria Sjölander.

Hennes avhandling visar vidare att de patienter som fortsatte använda läkemedlen efter utskrivningen från sjukhus i högre utsträckning hade använt förebyggande läkemedel redan innan de drabbades av stroke. De hade inte haft någon tidigare stroke, de bodde oftare på en institution och skattade sin hälsa som bättre än de patienter som avbröt behandlingen.

De som redan tre månader efter en stroke själva uppgav att de inte alltid följer ordinationerna var mer negativt inställda till läkemedel i allmänhet och till nyttan med att använda läkemedel, jämfört med de personer som följde ordinationerna.

– Det här visar att det är väldigt viktigt att beakta patienternas personliga attityder och uppfattningar för att kunna förbättra användningen av förebyggande läkemedel efter stroke, säger Maria Sjölander. 

Resultaten i avhandlingen baseras på data från strokepatienter som har registrerats i det nationella kvalitetsregistret för strokevård, Riks-Stroke. Informationen har också kompletterats med data om vilka läkemedel som hämtats ut på apotek (Läkemedelsregistret) och med en enkät om personliga attityder och uppfattningar om läkemedel.

FAKTA
Den 29 november försvarar Maria Sjölander, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Användning av sekundärpreventiva läkemedel efter stroke. (Engelsk titel: Use of secondary preventive drugs after stroke). Opponent: Björn Wettermark, docent, Centrum för läkemedelsepidemiologi, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Eva-Lotta Glader.

Maria Sjölander är anställd på institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap som lärare på farmaceututbildningarna vid Umeå universitet, samt är doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Många kommuner och myndigheter har stora databaser vilkas innehåll kan vara svårt att komma åt för utomstående. Satsningen på Öppna datakällor syftar till att öka tillgängliggörandet av fler öppna datakällor som gör att företag, forskare, privatpersoner och media kan skapa nya eller förbättrade tjänster med hjälp av innehållet.

Det är 20 projekt som nu får finansering på sammanlagt 8 miljoner kronor i den tredje utlysningen av Öppna datakällor.  Bland annat kommer Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet att tillgängliggöra lexikala resurser för språkteknologi. Lexikonresurser är centrala i språkteknologiska tillämpningar, inte minst för dagens appar i mobiler.

Ett annat exempel är Sweco som tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län skapar en lösning för att göra en bullerkarta tillgänglig för flera aktörer inom miljö, samhällsbyggnad och forskning.

 

– Vi arbetar nu med att få med så många datakällor som möjligt i portalen och att skapa lösningar som gör att dataägare enkelt kan inkludera sin data, säger Erik Borälv, projektledare på VINNOVA.

Följande projekt får finansiering inom Öppna datakällor:

För framtidens elektronik behövs nya material, men också nya metoder för att bygga komponenter. Molekyler är de minsta byggklossar som kan användas, och att tillverka aktiva komponenter av molekyler har många fördelar. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Henrik Löfås att molekyler kan fungera som strömbrytare där de med hjälp av ljus eller värme kan omstruktureras och därmed få bättre respektive sämre ledningsförmåga.

När man krymper material till nanovärden uppstår effekter som förväntas sätta gränsen för hur små elektronikkomponenter man kan bygga med dagens teknik. Om utvecklingen fortsätter i dagens snabba takt kommer man inom några år att nå gränsen för när kvantmekaniken sätter stopp för utvecklingen.

– Ett exempel på detta är den barriär som finns mellan olika kanaler i en transistor. Om man fortsätter krympa transistorns storlek kommer barriären till slut att bli så tunn att elektroner kvantmekanisk kan ta sig igenom barriären, vilket gör transistorn obrukbar, förklarar Henrik Löfås, doktorand inom materialteori vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.

Ett sätt att kringgå problemet med tunneleffekter i transistorer är att i stället använda molekyler, som endast består av ett begränsat antal atomer. Aktiva komponenter som byggs av molekyler har många fördelar, deras anspråkslösa storlek ger inte bara kvantmekaniska effekter utan de blir också väldigt strömsnåla.

I avhandlingen ”Computational Studies of Electron Transport in Nanoscale Devices” studerar Henrik Löfås teoretiskt olika typer av molekyler som kan fungera som strömbrytare. Det innebär att man antingen kan slå på eller av strömmen som går igenom molekylen med hjälp av extern påverkan, som till exempel elektriska fält, ljus eller värme.

– Våra beräkningar visar att de studerade molekylerna med hjälp av ljus eller värme kan omstruktureras från en form med bra ledningsförmåga till en annan form med sämre ledningsförmåga, och tillbaka, säger Henrik Löfås.

Den här typen av komponenter behövs för att till exempel bygga minneskretsar med molekyler. För att molekyler ska kunna användas i SSD-minnen, lagringsminnen i datorer, är det viktigt att de är fasta och inte ändrar längd under själva transformationen.

– Vi har designat ett antal olika molekyler för tillämpningar och vi kan i våra beräkningar optimera sido-grupperna på molekylen så att det är möjligt att få en stor skillnad i ledningsförmåga mellan av- och på-lägena, samtidigt som molekylen är statisk under ändringen, säger Henrik Löfås.

Disputationen äger rum den 29 november.