Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, behöver förändra sitt sätt att tänka kring den kunskap man tar fram. Gunilla Eriksson visar i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet att den sociala miljön och språkbruket inom underrättelsetjänsten i hög grad formas av språk och miljö och att det begränsar kvaliteten på den kunskap man tar fram.
– Must finns i en social miljö som är fylld av olika former av praxis för att få fram bra kunskap. Man vill förutsäga det som händer och i organisationen finns också en väldigt stark vilja att undvika misslyckanden, säger Gunilla Eriksson, som numera har en postdoktjänst vid Försvarshögskolan.
Hon beskriver att den sociala miljön vidvid Must som att densätter upp en väldigt stark tolkningsram där man söker kontinuitet i förhållande till det man beskrivit tidigare. Must är en myndighet som ska producera kunskaper till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Det handlar ofta om att förutsäga utvecklingen inom olika områden, men att förutsäga framtiden är en osäker verksamhet, där utvecklingen inte alltid blir den förväntade.
Vilja men inte kunna
– Det finns säkert en vilja att ifrågasätta sig själv, men det är svårt. Man kommer ofta tillbaka till att de förutsägelser bedömningar man gjort var rimliga och har svårt att hitta ett kritiskt förhållningssätt till sin egen kunskapsproduktion.
Även i språkbruket har Gunilla Eriksson funnit att det dröjer sig kvar föreställningar utan att det sker någon omtolkning av dem. Hon har tittat närmare på vilka betydelser man på Must lägger i begreppen Nato, Ryssland och terrorism, som hon menar är exempel på att man omedvetet tränger bort tolkningar av begreppen.
Bortträngda tolkningar
Nato antas på oklara grunder stå för att organisationen har förmåga att spela roll som krislösare och policyskapare. Men det finns ingen tydlig argumentation för att se Nato på detta sätt utan det konstateras bara.
Tolkningen av ”Ryssland” är att landet är starkt påverkat av det Sovjetiska arvet, att den politiska scenen avviker från västerlandet, drivs av oförutsägbara individer för personlig vinning och att den verkliga politiken inte är den officiellt uttalade.
Terrorism anses innehålla ett inslag av våld och ideologiskt orienterat mot vänster eller mot islam. Men man får ingen uppfattning om vilken omfattning våldet ska ha för att kallas terrorism och inte heller någon vägledning om det politiska innehållet eller sammanhanget.
Tänka nytt
– Jag hoppas att min avhandling ska leda till nya vägar att tänka kring kunskap och Musts underrättelse produktion av kunskap, att man diskuterar tolkningar av olika begrepp, vad som är en tolkning eller en ren information, att man gör olika begrepp tydligare.
Hon menar att hennes resultat visar att det går utmärkt att studera underrättelsetjänsten ur ett samtida perspektiv och att det också är givande. Det är också fruktbart att använda välkända samhällsvetenskapliga perspektiv i forskningen, vilket hon menar i stor utsträckning tidigare har saknats.
Stora meteoritnedslag kan bilda en smälta i berggrunden som gör att området får en förhöjd temperatur i flera tusen år efter nedslaget. I Locknekratern har forskarna funnit fossil av svamp i bergrundens sprickor. På den tiden när meteoriten föll täcktes området av ett hav. Mikroorganismer spolades ned med havsvattnet och började kolonisera de nya sprickorna i den uppvärmda berggrunden.
Fenomenet är känt från vulkaniska områden, där berggrunden värmts upp så att grundvatten och näringsämnen börjat cirkulera. Platsen blir på detta sätt en gynnsam livsmiljö för mikroorganismer. Det har spekulerats i att meteoritnedslag kan orsaka samma förlopp. Denna studie stödjer en sådan teori.
Kratrar på Mars
En konsekvens av detta resultat är att spår av eventuellt liv på Mars skulle vara lättare att hitta i någon av planetens största kratrar.
Resultatet publiceras i tidskriften Scientific Reports 16 december 2013.
För ytterligare information kontakta:
Pressbilder finns att hämta på www.nrm.se/press [Ref 1]
Kristina Langhammer behandlar i sin avhandling i psykologi anställande chefers motstånd mot att använda pålitliga urvalsverktyg i rekryteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv. Avhandlingen består av tre studier. Två studier är baserade på data från en enkätundersökning, finansierad med medel från Handelns utvecklingsråd och inriktad mot anställande chefer inom detaljhandeln. Den tredje studien är en kvalitativ ansats riktad mot anställande chefer och rekryterare i olika branscher inom svensk näringsliv.
Första frågeställningen undersökte om det finns någon relation mellan anställande chefers uppfattningar om vad som utgör en bra rekryterare, deras förmåga att avgöra när de har genomfört en bra rekrytering samt vilka typer av verktyg de använder när de rekryterar.
Resultaten visade på tre typer av rekryterare: uppgiftsorienterade, relationsorienterade och de som tycker att den individuella bakgrunden är viktig hos en rekryterare. De individer som ansåg uppgiftsorienterade rekryterare som framgångsrika var också de som använde sig av högstandardiserade urvalsverktyg såsom tester och strukturerade intervjuer. Dessa personer hade också lätt att skatta kvalitén på sina rekryteringar. De individer som föredrog relationsorienterade rekryterare använde sig mest av lågstandardiserade verktyg i form av ostrukturerade intervjuer. Dessa upplevde inte att det var lätt att skatta kvalitén på sina rekryteringar.
Avhandlingen undersökte även anställande chefers vilja att förändra anställningsstrategier i förhållande till upplevd självsäkerhet som rekryterare, orsaksförklaringar till lyckade och misslyckade rekryteringar samt information om tidigare använda metoder. Resultaten visade att anställande chefer som har högt självförtroende i den egna förmågan är mindre benägna att ändra anställningsstrategier. Personer som tar eget ansvar för misslyckade rekryteringar och använder ostrukturerade intervjuer vid sina rekryteringar är däremot mer benägna att vilja ändra arbetssätt.
I den tredje frågeställningen i avhandlingen berörde anställande chef och yrkesrekryterare samarbetet ur ett principal-agent perspektiv, där agenten är yrkesrekryterare som agerar på uppdrag av en principal, oftast en anställande chef. Resultaten visade att det i samarbeten mellan anställande chefer och yrkesrekryterare finns en del egna intressen som vinner tyngd mot de mer övergripande organisationsrelaterade intressen. Dessa intressen kan delvis förklara varför i praktiken individer trots bättre vetande ändå förlitar sig på opålitliga urvalsverktyg.
– Vetenskapen har gjort enorma framsteg när det gäller utvecklingen av pålitliga arbetspsykologiska bedömningsverktyg. Att arbeta med standardiserade bedömningsverktyg och sammanvägningsmetoder är av ytterst vikt om vi vill öka kvalitén på våra rekryteringar. Däremot finns det ett outtalat motstånd för det här arbetssättet och det är det här motståndet jag försöker förstå och förklara. Rent teoretiskt i min avhandling tillämpas social-psykologiska teorier i ett område där dessa teorier har inte haft så stor genomslag. För den praktiska tillämpningen hjälper resultaten till att bättre förstå psykologin bakom anställande chefers rekryteringsstrategier och visar även nyanser när det gäller deras samarbete med yrkesrekryterare, säger Kristina Langhammer.
FAKTA
Kristina Langhammer disputerar den 20 december 2013.
Avhandlingen ”Employee selection: Mechanisms behind practitioners´ preference for hiring practices” i fulltext: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:662235/FULLTEXT01.pdf
Framtidens hälsa och sjukvård är en av de fyra samhällsutmaningar som VINNOVA identifierat där Sverige har goda förutsättningar för globalt konkurrenskraftiga lösningar.
– Utmaningsdriven innovation handlar om att vända samhällsutmaningar till nya möjligheter. De projekt som vi nu finaniserar bidrar både till att utveckla hälso- och sjukvården och till att skapa nya affärsmöjligheter i näringslivet, som kan ge tillväxt och nya jobb, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA.
Två projekt får stöd i det tredje och sista steget av utlysningen Utmaningsdriven innovation. Projekten består av breda samarbeten där högskolor och universitet, näringsliv och offentlig sektor samverkar:
Mina vårdflöden Ett helhetskoncept kring e-hälsa som gör att patienter kan följa och påverka den egna vården och där vårdgivare får en bättre helhetssyn. Det ger också företag möjligheter att skapa öppna innovationer. Konceptet har vunnit pris som ett av EU:s mest innovativa och införs nu i flera landsting i Sverige.
Total budget: 63 miljoner, varav VINNOVA bidrar med 15 miljoner. Projektledare: Nina Lundberg, Stockholms läns landsting, nina.lundberg@sll.se”>nina.lundberg@sll.se
itACiH — IT-stöd för avancerad cancervård i hemmet Projektet ska utveckla IT-stöd för avancerad sjukvård, framförallt för cancervård i hemmet. För att upprätthålla patientsäkerhet, trygghet för patient och effektivitet i verksamheten ska projektet utveckla nya former för mobil kommunikation – mellan patienter, sköterskor och läkare, – mellan apparater i hemmet och avdelningen – och mellan sjukhus och kommun.
Total budget: 33,5 miljoner kronor, varav VINNOVA bidrar med 13,4 miljoner. Projektledare: Boris Magnusson, Lunds universitet, boris.magnusson@cs.lth.se”>boris.magnusson@cs.lth.se
Svensk skogsnäring verkar på en fri världsmarknad. Konkurrensen är stenhård från länder med 10 till 15 gånger snabbare skogstillväxt och betydligt lägre arbetskraftkostnader. Skogsnäringens konkurrenskraft är bland annat beroende av hög produktivitet och skonsamhet i skogsbruket. Men de senaste åren har produktivitetsutvecklingen stannat av.
– Vi bedömer att produktiviteten i svenskt skogsbruk måste öka med två till fyra procent varje år för att bibehålla konkurrenskraften. Samtidigt måste metoderna utvecklas för att bli ännu mer skonsamma och hållbara. Det är en tuff utmaning som vi måste lösa tillsammans med alla aktörer i skogsbruket, säger Jan Fryk, vd på Skogforsk.
Den nya strategiska satsningen sträcker sig över fyra år. 2014 satsar skogsbruket 12 miljoner kronor inom tre områden – Innovation för produktiv och skonsam drivningsteknik, Bättre beslutsstöd och drivningsplanering samt Effektivare föryngring.
I ett första steg ska Skogforsk tillsammans med maskintillverkare, entreprenörer, innovatörer och övriga skogsbruket bland annat utveckla ny teknik som ska minska skogsmaskinernas markpåverkan och påfrestningar på föraren men också sänka bränsleförbrukningen. Man ska också utveckla nya planeringsstöd baserade på flygburen laserscanning och GIS som kan minska markskadorna och effektivisera virkesflödena. En fortsatt satsning på inversmarkberedning och utveckling av dagens plantsystem ska ge den maskinella skogsplanteringen ett uppsving.
– Det är en överlevnadsfråga för svenskt skogsbruk att produktivitetsutvecklingen tar fart igen samtidigt som skonsamheten ökar. Vi har därför valt att satsa på projekt som vi tror kommer att tillämpas snabbt och som kan ge stor effekt i det operativa skogsbruket, säger Skogforsks styrelseordförande Herman Sundqvist som till vardags är skogschef på Sveaskog.
Nya satsningar och prioriteringar för perioden 2015-2017 beslutas löpande av Skogforsks styrelse för att skapa maximal flexibilitet och ge största möjliga handlingsutrymme.
– Vår bedömning är att resultaten från den här satsningen kan ge effektiviseringsvinster som motsvarar drygt en miljard kronor per år när de tillämpas i det operativa skogsbruket, säger Skogforsks styrelseordförande Herman Sundqvist.
Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av staten och skogsnäringen. Vi tillför svenskt skogsbruk kunskaper, tjänster och produkter för ett lönsamt, hållbart bruk av skogen.
Göteborgsforskarnas studie, som publiceras i tidskrifen Journal of Leukocyte Biology, har undersökt varför nyfödda är så benägna att bli sjuka av olika virus.
Svaret är att nyfödda barn saknar ett av kroppens viktigaste skyddande proteiner.
Proteinet, benämnt TLR3, har i den vuxna kroppen uppgiften att identifiera och hjälpa till att eliminera angripande virus. Eftersom proteinet saknas hos nyfödda är barnens immunceller helt enkelt inte utrustade för att känna igen och reagera på lämpligt sätt när det angrips.
– Vår studie har på en molekylär nivå ökat kunskapen om varför nyfödda har ett så omoget immunsystem. Förhoppningsvis kan resultaten bidra till utvecklingen av nya behandlingar för att skydda denna utsatta och sårbara grupp, till exempel läkemedel som kan påskynda utvecklingen av immunförsvaret, säger Lucija Zenic´, forskare vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Upptäckten gjordes när forskare tog blodceller från navelsträngen hos 15 nyfödda bebisar i Göteborgsregionen, och jämförde dem med blodceller från vuxna. När forskarna behandlade de båda cellgrupperna med ett ”konstgjort” virus såg man att nyföddas celler inte reagerade på samma sätt som vuxnas immunceller.
– Nyföddas immunceller klarar till exempel inte av att känna igen och reagera på herpes simplex-virus, ett virus som bebisar är väldigt känsliga för och som bland annat kan leda till hjärnhinneinflammation, säger Lucija Zenic´.
Göteborgsstudien är ett exempel på den framväxande forskning som härstammar från upptäckterna om så kallade toll-lika receptorer, vilka belönades med Nobelpriset 2011.
Artikeln TLR3 impairment in human newborns publicerades i november och ingår i Lucija Zenic´s avhandling som disputeras 10 december.
Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34067
Vi ärver våra gener av föräldrarna vid födseln. Senare i livet kan arvsmassan förändras genom så kallad epigenetisk modifiering, vilket innebär kemiska förändringar av DNA:t som påverkar genernas aktivitet. Sådana förändringar orsakas normalt av åldrandet, men kan också uppkomma på grund av miljöfaktorer och livsstil.
I en studie som nyligen publicerats i tidskriften Human Molecular Genetics har forskarna undersökt hur generna förändras hos rökare och snusare. De kunde identifiera att ett stort antal gener som hade förändrats hos rökare, men hittade ingen effekt av snusning.
– Det innebär att de epigenetiska modifieringarna troligen inte orsakas av substanser i tobaken utan av de hundratals olika ämnen som bildas när tobaken förbränns, säger Åsa Johansson, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och Uppsala Clinical Research Center, som har lett studien.
Det är sedan tidigare känt att rökare har en ökad risk för diabetes och många typer av cancer, de har sämre immunförsvar och sämre spermakvalitet. Resultaten från studien visade också att gener som ökar risken för cancer och diabetes, eller är viktiga för immunförsvar och spermieproduktion, påverkas av rökning.
– Våra resultat tyder därför på att den ökade sjukdomsbenägenheten som är kopplad till rökning delvis uppkommer genom epigenetiska förändringar. En bättre förståelse av den molekylära mekanismen bakom sjukdomar och nedsatta kropps funktioner kan i framtiden leda till bättre mediciner och behandlingar, säger Åsa Johansson.
Welisane Besingi and Åsa Johansson (2013) Smoke related DNA methylation changes in the etiology of human disease, Human Molecular Genetics, Advance Access, Dec 11
Under det senaste årtiondet har förekomsten av läkemedel i miljön rönt stor uppmärksamhet. Studier har visat att flera läkemedel hittats i sjöar och vattendrag och kan förorsaka negativa effekter hos vattenlevande organismer. Efter att vi ätit ett läkemedel kommer kroppen att utsöndra det via urin och avföring varmed det hamnar i avloppsvattnet och därmed når reningsverket. Om det inte avlägsnas fullständigt från vattnet under själva avloppsreningen kan det därmed spridas i sjöar och vattendrag.
– Det är därför lätt att tro att om ett läkemedel inte längre kan uppmätas i det renade avloppsvattnet så har det försvunnit och problemet är löst. Situationen är dock mer komplex än så, säger Estelle Larsson, doktorand vid Lunds universitet.
I vissa fall sker verkligen en fullständig nedbrytning av läkemedel till koldioxid och vatten under reningen. Men det kan också vara så att läkemedlen inte bryts ner fullständigt utan istället omvandlas till andra substanser som i sin tur kan spridas i miljön via utgående vatten. Läkemedel kan även binda till de olika typer av slam som bildas under reningen. Avloppsslam används ofta som gödselmedel på åkermark. Eventuella risker relaterade till förekomst av läkemedel i avloppsslam är idag förhållandevis okända, menar Estelle Larsson.
– Det är därför av stort intresse att undersöka dessa processer mer ingående. Ett problem är dock att detta innebär mätningar av mycket låga halter, miljondels gram per liter, av läkemedel och deras nedbrytningsprodukter, säger hon.
Även med de sofistikerade analysinstrument som finns idag kan inte dessa prover analyseras direkt utan måste genomgå en så kallad provupparbetning först. Estelle Larsson har i sin doktorsavhandling därför fokuserat på utvecklingen av en sådan upparbetningsmetod. I sin avhandling presenterar hon resultaten för fyra av våra vanligaste smärtstillande läkemedel (ketoprofen, naproxen, diklofenak och ibuprofen) samt totalt elva av deras kända nedbrytningsprodukter. Försöken visar att metoden fungerar bra för analys av både avloppsvatten och slam.
Alla fyra ämnena har i forskningsstudien hittats i inkommande vatten till Källby reningsverk i Lund. I inkommande vatten uppmättes också mycket höga halter av flera nedbrytningsprodukter. Detta beror på att substanserna görs om i vår kropp och därmed utsöndras i förändrad form, förklarar Estelle Larsson. Resultaten visar att alla substanserna avlägsnas effektivt under reningen, men endast en liten andel av de fyra läkemedlen visade sig binda till slammet. Alltså sker elimineringen i reningsverket huvudsakligen via biologisk nedbrytning, menar Estelle Larsson.
– Läkemedlen omvandlas till antingen koldioxid och vatten eller andra substanser med okänd struktur. Detta skulle jag vilja undersöka närmare framöver, säger hon.
Den andel av läkemedlen som trots allt hamnar i slammet visade sig finnas kvar i låga halter även efter rötning av slammet. Efter sex månaders mellanlagring kunde ketoprofen och naproxen inte längre uppmätas i slammet, och halterna av diklofenak och ibuprofen hade sjunkit. Vid gödsling av vete och sojabönor med mellanlagrat slam, med såväl den rekommenderade som dubbla rekommenderade slamgivan, kunde inget upptag i någon av växterna påvisas av varken diklofenak eller ibuprofen efter 110 dagar.
Estelle Larsson lägger fram sin avhandling vid Lunds universitet den 20 december. Hon berättar också kortfattat om sin forskning i den 16:e luckan i Lunds universitets adventskalender .
Material av flytande kristaller, LC (Liquid Crystal), används i dagens platta tv- och datorskärmar. Över 50 000 olika material av flytande kristaller har utvecklats de senaste 40 åren för att kunna få bästa möjliga kvalitet på skärmarna.
Snabba svarstider, hög kontrast och en möjlighet att kunna se skärmen från en bred vinkel är de viktigaste kraven för att skapa högkvalitativa bilder av LCD-skärmar.
För att få bättre kvalitet på skärmarna har nu forskarna börjat titta på en ny grupp flytande kristaller, så kallade bananformade flytande kristaller, som fått namnet efter att molekylerna i ämnet böjer sig.
Omaima Elamain vid Göteborgs universitet har upptäckt nya egenskaper hos de bananformade flytande kristallerna som kan göra det möjligt att tillverka skärmar med bättre bildkvalitet, som högre kontrast och snabbare svarstider. Dessutom kräver de nya skärmarna mindre energi.
FAKTA
Avhandlingens namn: Bent Core Nematics-Alignment and Electro-Optic Effects
Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/33201/3/gupea_2077_33201_3.pdf
Handledare: Lachezar Komitov, Institutionen för fysik
Forskare vid bland annat Chalmers presenterade nyligen en oväntad upptäckt om amyloid i tidskriften Nature Photonics. Amyloider är felveckade varianter av proteiner som finns naturligt i kroppen. Forskarna har nu visat att de felveckade varianterna reagerar på multifotonbestrålning, en typ av lasereffekt, vilket de friska proteinerna inte gör.
Upptäckten kan komma till nytta inom en mängd olika områden. Dels kan den leda till nya metoder för att upptäcka och behandla de hjärnsjukdomar som amyloid orsakar (se tidigare pressmeddelande nedan). Dels kan amyloid användas som byggsten i framtidens nanomaterial.
– Det går att skapa dessa proteinansamlingar på konstgjord väg i ett laboratorium, säger Piotr Hanczyc, en av forskarna bakom upptäckten. Genom att kombinera dem med helt andra molekyler kan man skapa unika egenskaper hos materialet.
Amyloidernas sammansättning är så hård och styv att de kan liknas vid stål. Skillnaden är att stål är mycket tyngre och har definierade egenskaper, medan amyloiderna kan justeras för det önskade syftet. Genom att binda ett material till amyloidernas tätt sittande molekyler förändras materialets egenskaper.
– Detta har varit känt sedan tidigare, men vad som inte har varit känt är amyloidernas unika egenskap att reagera på multifotonbestrålning, säger Piotr Hanczyc. Det öppnar möjligheterna att även påverka det uppbundna materialet.
Amyloiderna är formade som en mängd tallrikar, mycket tätt staplade på varandra. När ett material knyts samman med dessa tallrikar hamnar materialets molekyler så tätt och regelbundet att de kan kommunicera med varandra och utbyta information. Det skapar helt ny potential för att styra materialets egenskaper.
Piotr Hanczyc ser nu möjligheter till samarbete med till exempel Chalmers materialforskare kring solcellsteknologi.
Och även om det fortfarande är science fiction så tänker han sig att forskare en dag kan använda amyloidernas egenskaper i forskning kring osynliga metamaterial.
– Föremåls förmåga att reflektera ljus skulle kunna ändras så att det som finns bakom föremålet reflekteras istället för föremålet i sig, lite som ljus bryts när det träffar vatten, säger han.
Läs den vetenskapliga artikeln i Nature Photonics
Bildtext: Med hjälp av multifotonbestrålning skulle man kunna manipulera olika typer av molekyler, som binds till amyloid så tätt och regelbundet att de kan kommunicera med varandra. Det skapar helt nya möjligheter att styra materialets egenskaper. Bild: Piotr Hanczyc
Projektet Agenda: GAME samlar aktörer från spelindustrin, universitet, högskolor, forskningsinstitut, science parks, inkubatorer och offentlig verksamhet med målsättningen att skapa en nationell forsknings- och innovationsagenda för att långsiktigt ta tillvara våra förutsättningar inom spelområdet och stärka Sveriges framtida konkurrenskraft. Projektet drar igång i februari och ska definiera behov och strategier för utveckling av spel som ett innovationsområde.
Bakom Agenda: GAME står Interactive Institute Swedish ICT, Göteborgs Universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Dataspelsbranschen, Rovio Sweden, Combitech, Saab AB, Gothia Science Park, The Game Incubator, Sweden Game Arena, Linköpings Universitet, Visualiseringscenter C, Högskolan i Skövde, Visual Arena Lindholmen och Business Region Göteborg. Sara Backlund på Interactive Institute är projektledare och tillsammans med Staffan Björk vid Göteborgs Universitet processansvarig.
– Spelutveckling är en motor för innovation och påverkar allt fler delar av vårt samhälle, säger Sara Backlund. Spel driver inte bara utvecklingen av teknik och affärsmodeller anpassade för digitala marknader, utan spelar också en allt större roll för lärande, deltagandekultur, regional utveckling samt utveckling av produkter, tjänster och processer i en mängd branscher. Det är hög tid att även vi i Sverige får upp ögonen för den enorma potential som detta för med sig.
Projektet har beviljats planeringsbidrag inom ramen för Strategiska innovationsområden, en gemensam satsning mellan VINNOVA, Energimyndigheten och Formas. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar.
Projektgrupp
Sara Backlund (projektledare, processledning), Interactive Institute Swedish ICT
Staffan Björk (processledning), Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet
Per Strömbäck, Dataspelsbranschen
Oskar Burman, Rovio Sweden
Michael Stenmark, spelutvecklare, konsult Goo Technologies
Per M. Gustavsson, Combitech, Saab AB
Per-Arne Lundberg, Gothia Science Park, The Game Incubator & Sweden Game Arena
Anders Ynnerman, Linköpings Universitet, Visualiseringscenter C
Per Backlund, Högskolan i Skövde, Interaction Lab
Andreas Göthberg, Visual Arena Lindholmen, Business Region Göteborg
Peter Ljungstrand, Interactive Institute Swedish ICT
Forskargruppen vid Uppsala universitet har tidigare visat på kopplingar mellan höga nivåer av miljögifter, som PCB, bekämpningsmedel och ftalater och diabetes. I denna studie har de undersökt om även förhöjda nivåer av en annan typ av miljögifter, så kallade perfluorerade ämnen är relaterade till diabetes. Perfluorerade ämnen används bland annat i vattenavstötande material så som GoreTex och Teflon.
I en grupp av drygt ettusen 70-åriga män och kvinnor från Uppsala mättes sju olika perfluorerade ämnen i blodet och relaterades till om individerna hade diabetes (114 stycken) eller ej. Dessa sju perfluorerade ämnen var mätbara hos i stort sett alla individerna i studien.
– Vi såg att höga nivåer av speciellt ett av de perfluorerade ämnena, perfluorononanoic acid (PFNA), var kopplat till diabetes. Även perfluorooctanoic acid (PFOA) var associerad till diabetes i denna grupp. Vi såg även att PFOA var kopplat till en störd utsöndring av insulin från bukspottskörteln, förklarar Monica Lind, docent i miljömedicin på enheten för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.
Studien reser frågan om höga nivåer av vissa perfluorerade ämnen, som återfinns hos alla individer i denna studie, är kopplade till utvecklingen av diabetes.
FAKTA
Studien ingår i den så kallade PIVUS-studien vid Uppsala universitet.
L. Lind, B. Zethelius, S. Salihovic, B. van Bavel, P. M. Lind (2013) Circulating levels of perfluoroalkyl substances and prevalent diabetes in the elderly, Tidskriften Diabetologia
Läs den vetenskapliga artikeln.
Han kunde inte tillträtt vid en mer spännande tidpunkt. De ikoniska parabolerna på Onsala-halvön får inom kort sällskap av ett nytt tvillingteleskop. Härifrån genereras redan kolossala datamängder från Onsalas del av dagens största radioteleskop, Lofar, som ska bana vägen för det ännu större SKA. Samtidigt pendlar observatoriets forskare till dagens avancerade ökenteleskop i Chile – det gigantiska Alma och dess pigga kusin Apex, både för att leverera mottagare och för att observera världsalltet.
Som grädde på moset blev Sveriges och Onsalas egna medverkan i det gigantiska framtidsprojektet SKA klart i somras. Nu står det klart att det blir Onsala-ingenjörerna som ska leda ett av de två mest spännande konstruktionsuppdragen.
– Vi står inför en guldålder för radioastronomi, så det här kommer att bli ett svårt men mycket roligt jobb. De nya teleskopen, och då framför allt SKA, kommer att göra revolution i vår förståelse av universum och vår plats i det. Det är en underbar utmaning att få arbeta med dem, säger John Conway, ny föreståndare för Onsala rymdobservatorium och professor i observationell radioastronomi.
SKA-teleskopet är ett globalt åtagande, och ett av historiens största och mest ambitiösa vetenskapliga projekt. Från och med 2018 kommer tusentals stora parabolantenner och miljontals radiomottagare att placeras ut i Afrika och Australien. När det är färdigbyggt kommer SKA att tillsammans med Alma bli en av världens vetenskapliga giganter, i paritet med partikelacceleratorn LHC i schweiziska Cern.
Fler än 350 forskare och ingenjörer från 18 länder, vid uppåt hundra forskningsinstitut, universitet och företag, är inblandade i den kritiska konstruktionsfasen. Det Sverige-ledda teamet ska, som ett av tio delprojekt, ta fram bredbandsmatare, en komponent som gör det möjligt för en enda parabolantenn att samtidigt registrera radiovågor med ett spann i frekvens som är minst dubbelt så stor som dagens teleskop.
Astronomerna i Onsala har varit med sedan starten i Alma-projektet och levererar mottagare till det teleskopets första uppgradering. Att Sverige nu får ett liknande förtroende i SKA-projektet är därför inte förvånande, menar John Conway.
– Med tekniken som vi levererar till SKA kan vi göra supereffektiva och flexibla antenner. Teleskopet kommer att kunna bestå av tio gånger fler antenner än dagens bästa radioteleskop, utan att det kostar tio gånger så mycket, och utan att tumma på känsligheten, säger John Conway.
Delprojektet är ett av SKA:s två program för avancerade instrument; teknik som ligger i den absoluta framkanten och som har stor potential att leda till banbrytande upptäckter. I konsortiet ingår forskare och ingenjörer från Sverige, Kina, Tyskland, Nederländerna och Turkiet. Sverige ingår även i den grupp på nio länder i konsortiet som ska utveckla SKA:s parabolantenner. http://www.skatelescope.org/
Precisa länkar om SKA-projektet Mer om delprojektet bredbandsmatare som Sverige leder: http://www.skatelescope.org/skadesign/wp/wbspf/ Pressmeddelande (på engelska) om SKA:s konsortier inför konstruktionsfasen: http://www.skatelescope.org/news/consortia-announcement/
FAKTA
Mer om John Conway Från 1 december 2013 tar professor John Conway över som föreståndare för Onsala rymdobservatorium efter Hans Olofsson. John Conway är sedan 2010 professor i observationell radioastronomi vid Chalmers. Bakom honom har han en lång karriär av forskning med fokus på innovativa tekniker för framförallt nätverk av radioteleskop, och fysiken i galaxer med supertunga svarta hål som kraftkälla. Han doktorerade vid University of Manchester och Jodrell Bank-observatoriet i England, och har även arbetet vid CalTech i USA och vid det amerikanska National Radio Astronomy Observatory.
Mer om Onsala rymdobservatorium Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop och en station i teleskopnätverket Lofar. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. Verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.
– Detta är fantastiskt goda nyheter för alla de forskare som ska använda världens mest briljanta synkrotronljus. Detta gör det möjligt att utveckla den framgångsrika verksamhet som MAX IV-laboratoriet bedrivit under snart 30 år, säger professor Raimund Feifel, ordförande för MAX IV:s användarförening, FASM.
– Det är utmärkt att vi nu har säkrat en långsiktig finansiering av MAX IV:s drift. Det här är en nationell anläggning som ingår i Lunds universitet och vi har ett stort åtagande för finansieringen. Regeringens öronmärkta anslag i förra årets budgetproposition var en viktig milstolpe i finansieringsfrågan. Denna överenskommelse med VR säkrar framtiden, säger Per Eriksson, rektor för Lunds universitet.
– Vi ser MAX IV som en mycket angelägen infrastruktur som kommer att ge redan starka svenska forskningsområden ytterligare möjligheter att utvecklas. Dessutom kommer MAX IV att göra att Sverige blir mer uppmärksammat internationellt. Vi är mycket glada att vi nu har en överenskommelse, säger Sven Stafström, tf generaldirektör på Vetenskapsrådet.
Under den period bidraget avser kommer MAX IV-anläggningen på Brunnshög att färdigställas och tas i bruk och den befintliga anläggningen på Ole Römers väg att fasas ut. Beskedet om anslaget gör att MAX IV-laboratoriet kan fokusera på att bygga och driftsätta den nya anläggningen samtidigt som man kan upprätthålla driften av nuvarande MAX-lab till december 2015 då den anläggningen stänger.
– Det här glädjande beskedet gör att vi nu kan koncentrera oss helt på att skapa världens mest moderna synkrotronljusanläggning med invigning 2016, säger Christoph Quitmann, direktör för MAX IV-laboratoriet.
KORT OM MAX IV-laboratoriet:
• Den första juli 2010 bildades en gemensam nationell organisation under namnet MAX IV-laboratoriet. I denna organisation ingår två anläggningar: MAX IV som är under uppförande och nuvarande MAX-lab.
• MAX IV-laboratoriet öppnade för användare 1987 (då under namnet MAX-lab). Idag består laboratoriet av tre s.k. lagringsringar, MAX I-III, som är i drift. Samtidigt byggs nästa generations anläggning, MAX IV, som bygger på ny teknik och vetenskapliga teorier som utvecklats vid MAX-lab under årtiondena. MAX IV blir den modernaste synkrotronljusanläggningen i världen och här kommer man att kunna undersöka många olika material och ämnen mer detaljrikt än vad man tidigare kunnat göra. Det ger möjlighet till nya upptäckter och ny kunskap inom många forskningsområden, exempelvis inom materialvetenskap, medicin och miljöforskning.
• Idag kommer årligen knappt 1 000 forskare från hela Sverige och internationellt, för att göra experiment på laboratoriet. När MAX IV är fullt utbyggd räknar man med att anläggningen kan ta emot drygt 2000 forskare om året.
• På MAX IV kommer det finnas två lagringsringar, en stor och en mindre. Den stora ringen kommer att ha en omkrets på 528 meter, dvs. i storlek med Colosseum i Rom. Den mindre ringen kommer ha en omkrets på 96 meter. Fullt utbyggd kommer hela MAX IV-anläggningen att ha plats för 26 strålrör.
• I linjäracceleratorn sätter man fart på elektroner så de närmar sig ljusets hastighet. De förs sedan in i lagringsringen där man böjer deras bana med hjälp av magneter. Vid avböjningen avger elektronerna synkrotronljus som är ett oerhört intensivt ljus över ett brett våglängdsintervall. Ljuset leds ut till forskningsstationerna genom särskilda strålrör och det är här som själva experimenten sker.
• Invigning av den nya anläggningen sker den 21 juni 2016, den ljusaste dagen på året för att inviga det skarpaste ljuset i världen.
Steve Woolgar är professor vid University of Oxford där han är forskningsledare för teknik- och vetenskapsstudier, Science and Technology Studies (STS). Utöver Vetenskapsrådets stöd på 40 miljoner kronor, som sträcker sig över sju år, bidrar Linköpings universitet med 10 miljoner kronor till rekryteringen.
– Professor Steve Woolgar har varit en ledande forskare inom STS under tre decennier, säger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet. Han är en angelägen och skicklig akademisk handledare och lärare och jag är säker på att han kommer att bidra på ett avgörande sätt till forskningen inom universitetet.
Science and Technology Studies (STS) är ett tvärvetenskapligt forskningsområde där man studerar vetenskap och teknik ur samhällsvetenskapliga perspektiv. Steve Woolgar är en av pionjärerna på området och publicerade redan 1979 en banbrytande bok om hur vetenskaplig kunskap skapas i laboratoriearbete.
– Det är fantastiskt roligt att avdelningen får en världsledande forskare som Steve Woolgar, säger Claes-Fredrik Helgesson, professor och avdelningschef för Tema teknik och social förändring vid institutionen för Tema.
– Satsningen innebär goda förutsättningar för att rekrytera unga forskare och doktorander inom hans område. Den innebär också fortsatt utveckling för oss som redan är här och bidrar till att utveckla avdelningens position internationellt inom teknik- och vetenskapsstudier.
Sedan 2011 är Steve Woolgar återkommande gästprofessor vid avdelningen Teknik och social förändring och har betytt mycket för dess internationella orientering.
Hans nuvarande forskning fokuserar på styrning och ansvarsrelationer genom vardagliga föremål och vanliga tekniker. Han är också intresserad av användningen av neurovetenskap inom förvaltningen och i näringslivet. Andra intresseområden är provokation och intervention, visualisering och evidens samt samhällsteori.
Forskare vid Internationella Havsforskningsrådet (ICES), där flera SLU-forskare ingår, rapporterar att exploateringen av fiskbestånden i Nordostatlanten i genomsnitt har halverats under de senaste tio åren. Många kommersiellt viktiga fiskbestånd, såsom torsk i Barents Hav och vid Island, rödspotta och kolja i Nordsjön–Skagerrak och sill och skarpsill i Östersjön, har fiskats långsiktigt hållbart och i enlighet med målen satta av beslutsfattarna. Fiskpopulationerna har därmed börjat växa och är nu i genomsnitt ungefär i nivå med bestånden som de var 1980.
– Förbättringen av bestånden är en följd av det minskade fisketrycket och är en förutsättning både för långsiktigt hållbart fiske och god ekosystemstatus i våra havs- och kustområden, säger Max Cardinale, forskare vid SLU:s institution för Akvatiska resurser och svensk representant i ICES rådgivande kommitté (ACOM).
Många bestånd ökar alltså i nuläget men det finns också exempel på bestånd som är i dåligt skick. För torsken i Kattegatt, Irländska sjön och väster om Skottland är, liksom för ålen, läget fortfarande kritiskt och ICES råd är alltjämt att fisket på dessa bestånd bör minimeras.
Fram till början av 2000-talet fiskades många bestånd alldeles för hårt som en följd av högt satta kvoter, vilket resulterade i minskande bestånd. Sedan dess har det alltså vänt. Förutom reducerade kvoter har även andra faktorer såsom minskad fiskeansträngning, förändrade marknadsmönster och ökande bränslepriser påverkat bestånden i positiv riktning.
Resultaten baseras på färska analyser gjorda av ACOM och omfattar historisk utveckling för 85 fiskbestånd i Nordostatlanten (inkl Östersjön) under tidsperioden 1960–2013.
För mer information:
Se även: www.ices.dk [Ref 1]
BILDTEXT: Beståndet av torsk i Barents hav är på väg tillbaka till 1980 års nivå. Däremot är torskbeståndet i Kattegatt alltjämt kritiskt. (Foto: Ann-Katrin Hallin, SLU)
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
